Febuxostat Accord 80 mg Filmdragerad tablett

Sverige - svenska - Läkemedelsverket (Medical Products Agency)

Bipacksedel Bipacksedel (PIL)

05-11-2018

Produktens egenskaper Produktens egenskaper (SPC)

21-07-2020

Aktiva substanser:
febuxostat (vattenfritt)
Tillgänglig från:
Accord Healthcare B.V.
ATC-kod:
M04AA03
INN (International namn):
Febuxostat (anhydrous)
Dos:
80 mg
Läkemedelsform:
Filmdragerad tablett
Sammansättning:
laktosmonohydrat Hjälpämne; febuxostat (vattenfritt) 80 mg Aktiv substans
Receptbelagda typ:
Receptbelagt
Produktsammanfattning:
Förpacknings: Blister, 14 tabletter; Blister, 84 tabletter; Blister, 56 tabletter; Blister, 30 tabletter; Blister, 28 tabletter
Bemyndigande status:
Godkänd
Godkännandenummer:
56644
Tillstånd datum:
2018-11-05

Läs hela dokumentet

BIPACKSEDEL

Bipacksedel: Information till användaren

Febuxostat Accord 80 mg, filmdragerade tabletter

Febuxostat Accord 120 mg, filmdragerade tabletter

febuxostat

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel. Den innehåller

information som är viktig för dig.

Spara denna information, du kan behöva läsa den igen.

Om du har ytterligare frågor vänd dig till läkare eller apotekspersonal.

Detta läkemedel har ordinerats enbart åt dig. Ge det inte till andra. Det kan skada dem, även om

de uppvisar sjukdomstecken som liknar dina.

Om du får biverkningar, tala med läkare eller apotekspersonal. Detta gäller även eventuella

biverkningar som inte nämns i denna information. Se avsnitt 4.

I denna bipacksedel finns information om följande

Vad Febuxostat Accord är och vad det används för

Vad du behöver veta innan du tar Febuxostat Accord

Hur du tar Febuxostat Accord

Eventuella biverkningar

Hur Febuxostat Accord ska förvaras

Förpackningens innehåll och övriga upplysningar

1.

Vad Febuxostat Accord är och vad det används för

Febuxostat Accord tabletter innehåller den aktiva substansen febuxostat och används för att behandla

gikt, som är förknippad med ett överskott i kroppen av en kemisk substans som kallas urinsyra (urat).

Hos en del människor byggs mängden urinsyra upp i blodet och kan bli för hög för att fortfarande vara

lösligt. När detta inträffar kan det bildas uratkristaller i och runt leder och njurar. Dessa kristaller kan

orsaka plötslig, kraftig smärta, rodnad, värme och svullnad i en led (detta kallas för en giktattack). Om

man inte behandlar kan större utfällningar som kallas tofi bildas i och runt leder. Dessa tofi kan skada

leder och benvävnad.

Febuxostat Accord verkar genom att sänka urinsyranivåerna. Genom att ta Febuxostat Accord en gång

varje dag hålls urinsyranivåerna låga, vilket förhindrar att det bildas kristaller, och med tiden minskar

symtomen. Genom att urinsyranivåerna hålls tillräckligt låga under lång tid kan även tofus minskas.

Febuxostat Accord används till vuxna.

Febuxostat som finns i Febuxostat Accord kan också vara godkänd för att behandla andra sjukdomar

som inte nämns i denna produktinformation. Fråga läkare, apoteks- eller annan hälso- och

sjukvårdspersonal om du har ytterligare frågor och följ alltid deras instruktion.

2.

Vad du behöver veta innan du tar Febuxostat Accord

Ta inte Febuxostat Accord:

om du är allergisk mot febuxostat eller något annat innehållsämne i detta läkemedel (anges i

avsnitt 6).

Varningar och försiktighet

Tala med läkare innan du tar Febuxostat Accord:

om du har eller har haft hjärtsvikt eller hjärtproblem

om du har eller har haft njursjukdom och/eller en allvarlig allergisk reaktion mot allopurinol

(ett läkemedel som används för behandling av gikt)

om du har eller har haft leversjukdom eller avvikande levervärden

om du behandlas för höga urinsyranivåer till följd av Lesch-Nyhans syndrom (ett sällsynt

ärftligt tillstånd då det finns för mycket urinsyra i blodet)

om du har sköldkörtelproblem.

Om du får en allergisk reaktion mot Febuxostat Accord ska du sluta ta detta läkemedel (se också

avsnitt 4). Möjliga symtom på en allergisk reaktion är:

svåra former av utslag (t.ex. blåsor, knutor, kliande- och fjällande utslag), klåda

svullnad i ben och ansikte

andningssvårigheter

feber med förstorade lymfkörtlar

men också allvarliga livshotande allergiska tillstånd med hjärt- och cirkulationsstillestånd.

Din läkare kan besluta att permanent avsluta behandlingen med Febuxostat Accord.

Det har förekommit sällsynta rapporter om livshotande hudutslag (

Stevens-Johnson syndrom

samband med användning av febuxostat. Dessa visar sig först som rödaktiga prickar eller runda

fläckar, ofta med en blåsa i mitten, på bålen. Det kan också omfatta sår i mun, svalg, näsa, könsorgan

och ögoninflammation (röda och svullna ögon). Utslagen kan utvecklas till blåsor över stora områden

eller hudavlossning.

Om du har drabbats av Stevens-Johnson syndrom när du använt febuxostat får du aldrig använda

Febuxostat Accord igen. Om du får hudutslag eller dessa hudsymtom ska du omedelbart kontakta

läkare och berätta att du tar detta läkemedel.

Om du har en

giktattack

just nu (plötsligt insättande svår smärta, ömhet, rodnad, värme och svullnad

i en led), vänta tills giktattacken har avklingat innan du börjar behandlingen med Febuxostat Accord

första gången.

Hos en del personer kan giktattacker

blossa upp

när de börjar ta vissa läkemedel som kontrollerar

nivåerna av urinsyra. Alla får inte attacker, men du kan få en attack även om du tar Febuxostat

Accord, och särskilt under de första veckorna eller månaderna av behandlingen. Det är viktigt att du

fortsätter att ta Febuxostat Accord även om du får en attack, eftersom Febuxostat Accord fortfarande

verkar genom att sänka urinsyranivån. Med tiden kommer giktattackerna att inträffa mindre ofta och

vara mindre smärtsamma om du fortsätter att ta Febuxostat Accord varje dag.

Din läkare ordinerar ofta andra läkemedel, om det behövs, för att hjälpa till att förhindra eller

behandla symtomen vid attacker (såsom smärta och svullnad i en led).

Din läkare kan be dig att lämna

blodprover

för att kontrollera att din lever fungerar normalt.

Barn och ungdomar

Ge inte detta läkemedel till barn under 18 år eftersom säkerhet och effekt inte har fastställts

Andra läkemedel och Febuxostat Accord

Tala om för läkare eller apotekspersonal om du tar, nyligen har tagit eller kan tänkas ta andra

läkemedel, även receptfria sådana.

Det är särskilt viktigt att du talar om för läkare eller apotekspersonal om du tar läkemedel som

innehåller någon av följande substanser, eftersom de kan påverka eller påverkas av Febuxostat Accord

och din läkare kan vilja överväga nödvändiga åtgärder:

Merkaptopurin (används för att behandla cancer)

Azatioprin (används för att minska immunsvaret)

Teofyllin (används för att behandla astma)

Graviditet och amning

Det är inte känt om Febuxostat Accord kan skada ditt ofödda barn. Febuxostat Accord skall inte

användas under graviditet. Det är inte känt om Febuxostat Accord utsöndras i bröstmjölk. Du skall

inte använda Febuxostat Accord om du ammar eller om du planerar att amma.

Om du är gravid eller ammar, tror att du kan vara gravid eller planerar att skaffa barn, rådfråga läkare

eller apotekspersonal innan du använder detta läkemedel.

Körförmåga och användning av maskiner

Du bör vara medveten om att du kan känna yrsel, sömnighet, dimsyn och domningar eller stickningar

under behandling och ska inte framföra fordon eller använda maskiner om du är påverkad.

Du är själv ansvarig för att bedöma om du är i kondition att framföra motorfordon eller utföra arbeten

som kräver skärpt uppmärksamhet. En av faktorerna som kan påverka din förmåga i dessa avseenden

är användning av läkemedel på grund av deras effekter och/eller biverkningar. Beskrivning av dessa

effekter och biverkningar finns i andra avsnitt. Läs därför all information i denna bipacksedel för

vägledning. Diskutera med din läkare eller apotekspersonal om du är osäker.

Febuxostat Accord innehåller laktos

Febuxostat Accord tabletter innehåller laktos (en sorts socker). Om du inte tål vissa sockerarter, bör

du kontakta din läkare innan du tar denna medicin.

Febuxostat Accord innehåller natrium

Detta läkemedel innehåller mindre än 1 mmol natrium (23 mg) per tablett, så det är näst intill

”natriumfritt”.

3.

Hur du tar Febuxostat Accord

Ta alltid detta läkemedel enligt läkarens anvisningar. Rådfråga läkare eller apotekspersonal om du är

osäker.

Rekommenderad dos är en tablett dagligen. Baksidan på blisterförpackningen är märkt med

veckans dagar för att hjälpa dig att kontrollera att du har tagit en dos varje dag.

Tabletterna ska intas via munnen och kan tas med eller utan mat.

Gikt

Febuxostat Accord finns som 80 mg tablett eller 120 mg tablett. Din läkare har ordinerat den styrka

som passar dig bäst.

Fortsätt att ta Febuxostat Accord varje dag även när du inte har någon giktattack.

Om du har tagit för stor mängd av Febuxostat Accord

Om du fått i dig för stor mängd läkemedel eller om t.ex. ett barn fått i sig läkemedlet av misstag

kontakta läkare, sjukhus eller Giftinformationscentralen (tel. 112) för bedömning av risken samt

rådgivning.

Om du har glömt att ta Febuxostat Accord

Om du missat en dos Febuxostat Accord, ta den så snart du kommer ihåg, om det inte nästan är dags

för nästa dos. Hoppa i så fall över den glömda dosen och ta nästa dos i normal tid. Ta inte dubbel dos

för att kompensera för glömd dos.

Om du slutar att ta Febuxostat Accord

Sluta inte att ta Febuxostat Accord, utom på uppmaning från din läkare, även om du mår bättre. Om

du slutar att ta Febuxostat Accord kan dina urinsyranivåer börja stiga och dina symtom förvärras på

grund av bildning av nya uratkristaller i och runt lederna och njurarna.

Om du har ytterligare frågor om detta läkemedel, kontakta läkare eller apotekspersonal.

4.

Eventuella biverkningar

Liksom alla läkemedel kan detta läkemedel orsaka biverkningar, men alla användare behöver inte få

dem.

Sluta ta detta läkemedel och kontakta omedelbart din läkare

eller närmaste akutmottagning om

följande sällsynta (förekommer hos upp till 1 av 1000 användare) biverkningar inträffar, eftersom en

allvarlig allergisk reaktion kan uppkomma:

svåra allergiska reaktioner (anafylaktiska reaktioner), läkemedelsöverkänslighet (se även

avsnitt 2 "Varningar och försiktighet")

potentiellt livshotande hudutslag som kännetecknas av bildning av blåsor och fjällning av

huden och insidan av kroppens håligheter, t ex. mun och könsorgan, smärtsamma sår i munnen

och/eller områden i och omkring könsorganen, tillsammans med feber, halsont och trötthet

(Stevens-Johnsons syndrom/toxisk epidermal nekrolys) eller genom förstorade lymfkörtlar,

förstorad lever, gulsot (upp till leversvikt), förhöjda nivåer av vita blodkroppar i blodet (en

reaktion på läkemedlet med eosinofili och systemiska symtom-DRESS) (se avsnitt 2).

allmänna hudutslag

Andra biverkningar

Vanliga biverkningar

(kan förekomma hos upp till 1 av 10 användare) är:

onormala resultat från levertester

diarré

huvudvärk

lokala utslag (mer allvarliga typer av utslag har rapporterats, se nedan under avsnitten ”mindre

vanliga” och ”sällsynta”)

illamående

ökade giktsymtom

lokal svullnad pga. vätskeansamlingar i vävnaden (ödem)

Mindre vanliga biverkningar

(kan förekomma hos upp till 1 av 100 användare) är:

minskat aptit, förändrade blodsockernivåer (diabetes) med symtom som överdriven törst,

ökade blodfettnivåer, viktökning

förlorad sexualdrift

sömnsvårigheter, sömnighet

yrsel, domningar, stickningar, minskad eller förändrad känsel (hypoestesi, hemipares eller

parestesier),

förändrat smaksinne, försämrat luktsinne (hyposmi)

onormal EKG-kurva, oregelbundna eller snabba hjärtslag, känna dina hjärtslag (palpitation)

värmevallningar eller rodnad (t.ex. rodnad i ansikte eller på halsen), förhöjt blodtryck

hosta, andfåddhet, obehag i bröstet eller smärta, inflammation i näsa och/eller svalg (övre

luftvägsinfektion), bronkit

muntorrhet, smärta/obehag i buken eller gaser, halsbränna/matsmältningsbesvär, förstoppning,

tätare avföringar, kräkningar, magbesvär

klåda, nässelfeber, hudinflammation, missfärgning av huden, små röda eller lila prickar på

huden, små platta röda fläckar på huden, platta röda hudområden som är täckt med små

sammanlöpande knölar, utslag, röda hudområden och fläckar på huden, andra typer av

hudbesvär

muskelkramp, muskelsvaghet, smärta/värk i muskler/leder, bursit eller artrit (inflammation i

leder vanligtvis åtföljd av smärta, svullnad och/eller stelhet), smärtor i händer eller fötter,

ryggont, muskelspasm

blod i urinen, onormalt täta urineringar, onormala urinprov (förhöjd proteinnivå i urinen),

nedsatt förmåga hos njurarna att fungera ordentligt

trötthet, bröstsmärta, obehag i bröstet

stenar i gallblåsan eller i gallgångarna (kolelitiasis)

förhöjda nivåer av sköldkörtelstimulerande hormon (TSH) i blodet

förändringar i blodkemin eller i mängden blodkroppar eller blodplättar (onormala

blodprovsresultat)

njursten

potensproblem

Sällsynta biverkningar

(kan förekomma hos upp till 1 av 1 000 användare) är:

muskelskada, ett tillstånd som i sällsynta fall kan vara allvarligt. Det kan orsaka

muskelproblem, speciellt om du samtidigt känner dig dålig eller har hög feber eftersom det

kan orsakas av en onormal muskelnedbrytning. Kontakta din läkare omedelbart om du

upplever muskelsmärta, ömhet eller svaghet

kraftig svullnad i de djupare hudlagren, speciellt runt läppar, ögon, könsorgan, händer, fötter

eller tunga, eventuellt med plötslig svårighet att andas

hög feber i kombination med mässlingsliknande hudutslag, förstorade lymfkörtlar, förstorad

lever, gulsot (upp till leversvikt), förhöjda nivåer vita blodkorppar i blodet (leukocytos, med

eller utan eosinofili)

hudrodnad (erytem), olika typer av utslag (t.ex. kliande utslag med vita fläckar, med blåsor,

var-innehållande blåsor, fjällande hud, mässlingliknande utslag), utbredda utslag, vävnadsdöd

och avlossning av överhuden med blåsor och slemhinnor vilket resulterar i fjällande hud och

eventuell blodförgiftning (Stevens-Johnsons syndrom/toxisk epidermal nekrolys)

nervositet

törst

ringningar i öronen

dimsyn, synförändringar

håravfall

sår i munnen

inflammation i bukspottkörteln: vanliga symtom är buksmärtor, illamående och kräkningar

ökad svettning

viktminskning, ökad aptit, okontrollerad aptitlöshet (anorexi)

muskel- och/eller ledstelhet

onormalt lågt antal blodkroppar (vita eller röda blodkroppar eller blodplättar)

akut behov av att urinera

förändringar eller minskning av urin mängden pga. inflammation i njurarna (tubulointerstitiell

nefrit)

inflammation i levern (hepatit)

gulfärgad hud (gulsot)

leverskada

förhöjda kreatinkinasnivåer i blodet (tecken på muskelskada)

Rapportering av biverkningar

Om du får biverkningar, tala med läkare eller apotekspersonal. Detta gäller även eventuella

biverkningar som inte nämns i denna information. Du kan också rapportera biverkningar direkt (se

detaljer nedan). Genom att rapportera biverkningar kan du bidra till att öka informationen om

läkemedels säkerhet.

Läkemedelsverket

Box 26

751 03 Uppsala

www.lakemedelsverket.se

5.

Hur Febuxostat Accord ska förvaras

Förvara detta läkemedel utom syn- och räckhåll för barn.

Används före utgångsdatum som anges på kartongen och blisterfolien efter EXP. Utgångsdatumet är

den sista dagen i angiven månad.

Inga särskilda förvaringsanvisningar.

Läkemedel ska inte kastas i avloppet eller bland hushållsavfall. Fråga apotekspersonalen hur man

kastar läkemedel som inte längre används. Dessa åtgärder är till för att skydda miljön.

6.

Förpackningens innehåll och övriga upplysningar

Innehållsdeklaration

Den aktiva substansen är febuxostat.

Varje tablett innehåller 80 mg eller 120 mg febuxostat (som magnesiumsalt).

Övriga innehållsämnen är:

Tablettkärna:

laktosmonohydrat, mikrokristallin cellulosa, hydroxipropylcellulosa,

kroskarmellosnatrium, magnesiumoxid, hydratiserad kolloidal kiseldioxid, magnesiumstearat.

Filmdragering

: Dragering medium (gul) innehåller: polyvinylalkohol, titandioxid (E171),

makrogol, talk, gul järnoxid (E172).

Läkemedlets utseende och förpackningsstorlekar

Febuxostat Accord 80 mg filmdragerade tabletter

Blekgula till gula i färgen och kapselformade. De filmdragerade tabletterna är märkta med ”80” på

ena sidan och är 17,2 ± 0,2 mm långa, 6,2 ± 0,2 mm breda, 5,6 ± 0,2 mm tjocka.

Febuxostat Accord 120 mg filmdragerade tabletter

Blekgula till gula i färgen och kapselformade. De filmdragerade tabletterna är märkta med ”120” på

ena sidan och är 19,2 ± 0,2 mm långa, 8,2 ± 0,2 mm breda, 6,1 ± 0,2 mm tjocka.

Febuxostat Accord förpackas i en kartong innehållande PVC/PCTFE-Aluminium blister (Aclar) med

en bipacksedel.

Förpackningsstorlekar:

Febuxostat Accord 80 mg

Förpackningar innehållande 14, 28, 30, 56 eller 84 filmdragerade tabletter.

Febuxostat Accord 120 mg

Förpackningar innehållande 14, 28, 56 eller 84 filmdragerade tabletter.

Eventuellt kommer inte alla förpackningsstorlekar att marknadsföras.

Innehavare av godkännande för försäljning

Accord Healthcare B.V.

Winthontlaan 200

3526 KV Utrecht

Nederländerna

Tillverkare

Pharmathen S.A.

6, Dervenakion str.

Pallini, Attiki, 15351

Grekland

Pharmathen International S.A.

Industrial Park Sapes,

Rodopi Prefecture, Block No 5,

Rodopi 69300

Grekland

Pharmadox Healthcare Limited

KW20A Kordin Industrial Park,

Paola PLA 3000

Malta

Denna bipacksedel ändrades senast 2018-11-05

Läs hela dokumentet

PRODUKTRESUMÉ

1.

LÄKEMEDLETS NAMN

Febuxostat Accord 80 mg, filmdragerade tabletter

Febuxostat Accord 120 mg, filmdragerade tabletter

2.

KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING

Febuxostat Accord 80 mg filmdragerad tablett

Varje tablett innehåller 80 mg febuxostat (som magnesiumsalt).

Hjälpämne med känd effekt:

Varje tablett innehåller 76,50 mg laktosmonohydrat.

Varje tablett innehåller 0,17 mmol (3,9 mg) natrium.

Febuxostat Accord 120 mg filmdragerad tablett

Varje tablett innehåller 120 mg febuxostat (som magnesiumsalt).

Hjälpämne med känd effekt:

Varje tablett innehåller 114,70 mg laktosmonohydrat.

Varje tablett innehåller 0,25 mmol (5,86 mg) natrium.

För fullständig förteckning över hjälpämnen, se avsnitt 6.1.

3.

LÄKEMEDELSFORM

Filmdragerad tablett.

Febuxostat Accord 80 mg filmdragerade tabletter

Blekgula till gula i färgen och kapselformade. De filmdragerade tabletterna är märkta med ”80” på

ena sidan och är 17,2 ± 0,2 mm långa, 6,2 ± 0,2 mm breda, 5,6 ± 0,2 mm tjocka.

Febuxostat Accord 120 mg filmdragerade tabletter

Blekgula till gula i färgen och kapselformade. De filmdragerade tabletterna är märkta med ”120” på

ena sidan och är 19,2 ± 0,2 mm långa, 8,2 ± 0,2 mm breda, 6,1 ± 0,2 mm tjocka.

4.

KLINISKA UPPGIFTER

4.1

Terapeutiska indikationer

Behandling av kronisk hyperurikemi vid tillstånd då uratutfällning redan har skett (inklusive anamnes

på, eller förekomst av, tofus och/eller giktartrit).

Förebyggande och behandling av hyperurikemi hos vuxna patienter som genomgår kemoterapi för

hematologiska maligniteter och som har medelhög eller hög risk för tumörlyssyndrom (TLS).

Febuxostat Accord är indicerat till vuxna.

4.2

Dosering och administreringssätt

Dosering

Gikt:

Rekommenderad oral dos av Febuxostat Accord är 80 mg en gång dagligen utan hänsyn till mat.

Om urinsyranivån i serum är >6 mg/dl (357 mikromol/l) efter 2–4 veckor, kan Febuxostat Accord 120

mg en gång dagligen övervägas.

Febuxostat Accord verkar tillräckligt snabbt för att möjliggöra omtest av urinsyranivån i serum efter 2

veckor. Det terapeutiska målet är att minska och bibehålla urinsyranivån i serum under 6 mg/dl (357

mikromol/l).

Profylax mot giktanfall i minst 6 månader rekommenderas (se avsnitt 4.4).

Tumörlyssyndrom:

Rekommenderad oral dos av Febuxostat Accord är 120 mg en gång dagligen utan

hänsyn till mat.

Febuxostat Accord ska påbörjas två dagar innan cytotoxisk behandling inleds och ska fortgå i minst 7

dagar; behandlingstiden kan likväl förlängas upp till 9 dagar beroende på kemoterapins längd och

klinisk bedömning.

Äldre

Ingen dosjustering behövs för äldre personer (se avsnitt 5.2).

Nedsatt njurfunktion

Effekt och säkerhet har inte utvärderats fullständigt hos patienter med kraftigt nedsatt njurfunktion

(kreatininclearance <30 ml/min, se avsnitt 5.2).

Det behövs ingen dosjustering hos patienter med lindrigt eller måttligt nedsatt njurfunktion.

Nedsatt leverfunktion

Effekt och säkerhet av febuxostat har inte studerats hos patienter med kraftigt nedsatt leverfunktion

(Child-Pugh klass C).

Gikt: Rekommenderad dos till patienter med lindrigt nedsatt leverfunktion är 80 mg. Begränsad

information finns tillgänglig från patienter med måttligt nedsatt leverfunktion.

Tumörlyssyndrom: I den pivotala fas 3 -studien (FLORENCE) uteslöts endast individer med kraftigt

nedsatt leverfunktion från studien. Ingen dosjustering krävdes för de inkluderade patienterna på grund

av leverfunktionen.

Pediatrisk population

Säkerhet och effekt för Febuxostat Accord för barn under 18 år har inte fastställts. Inga data finns

tillgängliga.

Administreringssätt

Oral användning

Febuxostat Accord ska tas via munnen och kan tas med eller utan mat.

4.3

Kontraindikationer

Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt 6.1. Se också

avsnitt 4.8.

4.4

Varningar och försiktighet

Kardiovaskulär sjukdom

Behandling av kronisk hyperurikemi

Behandling med febuxostat hos patienter med tidigare allvarlig kardiovaskulär sjukdom (t.ex.

myokardial infarkt, stroke eller instabil kranskärlsjukdom) ska undvikas, förutom om det inte finns

några andra lämpliga behandlingsalternativ. En numeriskt högre incidens av prövarrapporterade

kardiovaskulära APTC-händelser (definierade slutpunkter från det antitrombotiska Trialist samarbetet

(APTC) inklusive kardiovaskulär död, ickefatal hjärtinfarkt, icke-fatal stroke) observerades i den

totala febuxostatgruppen jämfört med allopurinolgruppen i APEX- och FACT-studierna (1,3 mot 0,3

händelser per 100 patientår), men inte i CONFIRMS-studien (se avsnitt 5.1. för detaljerna i

studierna). Incidensen prövarrapporterade kardiovaskulära APTC händelser i de kombinerade fas 3-

studierna (APEX, FACT och CONFIRMSstudierna) var 0,7 jämfört med 0,6 händelser per 100

patientår. I de långsiktiga förlängningsstudierna var incidensen prövarrapporterade APTC händelser

1,2 händelser per 100 patientår för febuxostat respektive 0,6 för allopurinol. Inga statistiskt

signifikanta skillnader fanns och inga orsakssamband med febuxostat kunde fastställas. De

riskfaktorer som identifierades hos dessa patienter var en medicinsk anamnes på aterosklerotisk

sjukdom och/eller hjärtinfarkt, eller på kronisk hjärtinsufficiens.

I CARES-studien efter marknadsföring (se avsnitt 5.1 för ytterligare information om studien) var

förekomsten av MACE-händelser liknande hos patienter som behandlats med febuxostat som hos

patienter som behandlats med allopurinol (HR, hazard ratio, 1,03; 95 % KI 0,89–1,23), medan

förekomsten av kardiovaskulär död var högre (4,3 % vs. 3,2 % av patienterna; HR 1,34; 95 % KI

1,03–1,73).

Förebyggande och behandling av hyperurikemi hos patienter med risk för TLS

Hos patienter som behandlas med febuxostat och som genomgår kemoterapi för hematologiska

maligniteter samt har medelhög eller hög risk för tumörlyssyndrom (TLS) bör hjärtfunktionen

övervakas på ett kliniskt lämpligt sätt.

Läkemedelsinducerad allergi/överkänslighet

Sällsynta rapporter om allvarliga allergiska reaktioner/överkänslighetsreaktioner inklusive livshotande

Stevens-Johnson syndrom, toxisk epidermal nekrolys och akut anafylaktisk reaktion/chock har

inkommit efter marknadsföring. I de flesta fall inträffade dessa reaktioner under den första månadens

behandling med febuxostat. Vissa, men inte alla av dessa patienter rapporterade nedsatt njurfunktion

och/eller tidigare överkänslighet mot allopurinol. Allvarliga överkänslighetsreaktioner, inklusive

läkemedelsreaktion med eosinofili och systemiska symtom (DRESS), var i vissa fall förenade med

feber, hematologisk påverkan, lever eller njurpåverkan.

Patienterna bör informeras om tecken och symtom och övervakas noggrant för symtom på allergiska

reaktioner/överkänslighetsreaktioner (se avsnitt 4.8). Behandlingen med febuxostat bör avbrytas

omedelbart om allvarliga allergiska reaktioner/överkänslighetsreaktioner, inklusive Stevens-Johnson

syndrom uppträder, eftersom tidig seponering är förenat med en bättre prognos. Om en patient har

utvecklat allergiska reaktioner/överkänslighetsreaktioner inklusive Stevens-Johnson syndrom och akut

anafylaktisk reaktion/chock, får febuxostat aldrig återinsättas hos denna patient.

Akuta giktattacker

Febuxostatbehandling bör inte påbörjas förrän den akuta giktattacken har avklingat helt. Giktattacker

kan förekomma under initiering av behandling på grund av förändrade urinsyranivåer i serum, vilket

medför mobilisering av urat från vävnadsdepåer (se avsnitt 4.8 och 5.1). När febuxostatbehandling

påbörjas rekommenderas attackprofylax med NSAID eller kolkicin i minst 6 månader (se avsnitt 4.2).

Om en giktattack uppstår under behandling med febuxostat bör det inte sättas ut. Giktattacken bör

behandlas samtidigt, på ett sätt som är lämpligt för den enskilda patienten. Kontinuerlig behandling

med febuxostat minskar giktattackernas frekvens och intensitet.

Xantinutfällning

Hos patienter vars uratbildningshastighet är kraftigt förhöjd (t.ex. vid malign sjukdom och dess

behandling, Lesch-Nyhans syndrom) kan den absoluta xantinkoncentrationen i urinen i sällsynta fall

stiga tillräckligt mycket för att det ska ske en utfällning i urinvägarna. Detta har inte observerats i den

pivotala studien med febuxostat 120 mg vid tumörlyssyndrom. På grund av att erfarenhet saknas,

rekommenderas inte användning av febuxostat till patienter med Lesch-Nyhans syndrom.

Merkaptopurin/azatioprin

Febuxostat rekommenderas inte till patienter som samtidigt behandlas med merkaptopurin/azatioprin

eftersom hämning av xantinoxidas med febuxostat kan orsaka ökade plasmakoncentrationer av

merkaptopurin/azatioprin vilket kan leda till svår toxicitet. Inga interaktionsstudier har utförts hos

människa.

Där kombinationen inte kan undvikas rekommenderas en dosreducering av merkaptopurin/azatioprin.

Utgående från modellerings- och simuleringsanalyser av data från en preklinisk studie med råttor ska

dosen av merkaptopurin/azatioprin, vid samtidig administrering av febuxostat, reduceras till 20 %

eller mindre av den tidigare ordinerade dosen för att undvika eventuella hematologiska effekter (se

avsnitt 4.5 och 5.3).

Patienter ska följas upp noggrant och dosen av merkaptopurin/azatioprin ska senare justeras efter

hand baserat på bedömningar av det terapeutiska svaret och uppkomsten av eventuella toxiska

effekter.

Organtransplanterade patienter

Febuxostat rekommenderas inte till dessa patienter eftersom erfarenhet från organtransplanterade

patienter saknas (se avsnitt 5.1).

Teofyllin

Samtidig administrering av febuxostat 80 mg och en engångsdos teofyllin 400 mg hos friska

försökspersoner visade avsaknad av farmakokinetiska interaktioner (se avsnitt 4.5). Febuxostat 80 mg

kan användas hos patienter som samtidigt behandlas med teofyllin utan risk för ökade plasmanivåer

av teofyllin.

Inga data finns tillgängliga för febuxostat 120 mg.

Leverstörningar

Under de kombinerade kliniska fas 3-studierna observerades mindre avvikelser i leverfunktionstest

hos patienter som behandlades med febuxostat (5,0 %). Leverfunktionstest rekommenderas innan

behandling med febuxostat påbörjas och därefter regelbundet baserat på klinisk bedömning (se avsnitt

5.1).

Sköldkörtelstörningar

Förhöjda TSH-värden (>5,5 mikroIE/ml) observerades hos patienter vid långtidsbehandling med

febuxostat (5,5 %) i de långsiktiga, öppna förlängningsstudierna. Försiktighet ska iakttas när

febuxostat används hos patienter med förändrad sköldkörtelfunktion (se avsnitt 5.1).

Laktos

Febuxostat Accord innehåller laktos. Patienter med något av följande sällsynta ärftliga tillstånd bör

inte använda detta läkemedel; galaktosintolerans, total laktasbrist eller glukos-galaktosmalabsorption.

Natrium

Detta läkemedel innehåller mindre än 1 mmol natrium (23 mg) per tablett, så det är näst intill

”natriumfritt”.

4.5

Interaktioner med andra läkemedel och övriga interaktioner

Merkaptopurin/azatioprin

På grund av febuxostats verkningsmekanism när det gäller hämning av xantinoxidas, rekommenderas

inte samtidig användning. Hämning av xantinoxidas med febuxostat kan orsaka ökade

plasmakoncentrationer av dessa läkemedel vilket leder till toxicitet. Interaktionsstudier med

febuxostat med läkemedel (förutom teofyllin) som metaboliseras av xantinoxidas har inte utförts hos

människa.

Modellerings- och simuleringsanalyser av data från en preklinisk studie med råttor indikerar att dosen

av merkaptopurin/azatioprin, vid samtidig administrering av febuxostat, ska reduceras till 20 % eller

mindre av den tidigare ordinerade dosen (se avsnitt 4.4 och 5.3).

Det har inte genomförts några läkemedelsinteraktionsstudier på febuxostat och annan cytotoxisk

kemoterapi. I den pivotala studien vid tumörlyssyndrom administrerades febuxostat 120 mg dagligen

till patienter som genomgick flera kemoterapikurer, inklusive monoklonala antikroppar. Emellertid

utforskades inte interaktioner mellan läkemedel och mellan läkemedel och sjukdom under denna

studie. Därför kan möjliga interaktioner med något cytotoxiskt läkemedel som tillförs samtidigt inte

uteslutas.

Rosiglitazone/CYP2C8-substrat

Febuxostat visades vara en svag hämmare av CYP2D6

in vitro

. I en studie med friska försökspersoner

med samtidig administrering av 120 mg febuxostat dagligen och en oral engångsdos av rosiglitazon 4

mg hade ingen effekt på rosiglitazons farmakokinetik och dess metabolit N-desmetyl rosiglitazon,

vilket indikerar att febuxostat inte är en CYP 2C8- enzymhämmare

in vivo

. Således förväntas samtidig

administrering av febuxostat och rosiglitazon eller andra CYP2C8-substrat inte kräva någon

dosjustering för dessa ämnen.

Teofyllin

En interaktionsstudie med friska försökspersoner har genomförts med febuxostat, för att utvärdera om

hämning av xantinoxidas kan ge en förhöjd nivå cirkulerande teofyllin såsom har rapporterats med

andra xantinoxidashämmare. Resultaten av studien visar att samtidig administrering av febuxostat 80

mg dagligen med en engångsdos teofyllin 400 mg inte har effekt på teofyllins farmakokinetik eller

säkerhet. Särskild försiktighet behöver därför inte iakttas när febuxostat 80 mg och teofyllin ges

samtidigt.

Inga data finns tillgängliga för febuxostat 120 mg.

Naproxen och andra hämmare av glukuronidering

Febuxostatmetabolismen är beroende av uridinglukuronosyltransferas (UGT) enzymer. Läkemedel

som hämmar glukuronidering, såsom NSAID och probenecid, kan teoretiskt påverka elimineringen av

febuxostat. Hos friska försökspersoner var samtidig användning av febuxostat och naproxen 250 mg

två gånger dagligen förknippad med ökad febuxostatexponering (C

28 %, AUC 41 % och t

26 %).

I kliniska studier var inte användning av naproxen eller andra NSAID/Cox-2-hämmare förknippad

med någon kliniskt signifikant ökning av biverkningar.

Febuxostat kan administreras samtidigt som naproxen utan att någon dosjustering av febuxostat eller

naproxen behövs.

Inducerare av glukuronidering

Potenta inducerare av UGT-enzymer kan eventuellt medföra ökad metabolism och minskad effekt av

febuxostat. Därför rekommenderas övervakning av urinsyranivåerna i serum under 1–2 veckor efter

att behandling med en potent inducerare av glukuronidering har påbörjats. Omvänt kan avbrytande av

behandling med en inducerare leda till förhöjda plasmanivåer av febuxostat.

Kolkicin/indometacin/hydroklortiazid/warfarin

Febuxostat kan administreras samtidigt som kolkicin eller indometacin utan att någon dosjustering av

febuxostat eller den samtidigt administrerade aktiva substansen behövs.

Det behövs ingen dosjustering av febuxostat när det administreras tillsammans med hydroklortiazid.

Det behövs ingen dosjustering av warfarin när det administreras tillsammans med febuxostat.

Administreringen av febuxostat (80 mg eller 120 mg en gång dagligen) tillsammans med warfarin har

ingen påverkan på warfarins farmakokinetik hos friska personer. Aktiviteterna för INR och faktor VII

påverkas inte heller av samtidig administreringen av febuxostat.

Desipramin/CYP2D6-substrat

Febuxostat visades vara en svag hämmare av CYP2D6

in vitro

. I en studie på friska försökspersoner

gav 120 mg febuxostat dagligen en genomsnittlig ökning på 22 % av AUC för desipramin, ett

CYP2D6-substrat, vilket indikerar en möjlig, svagt hämmande effekt av febuxostat på CYP2D6-

enzym

in vivo

. Alltså förväntas inte samtidig administrering av febuxostat och andra CYP2D6-

substrat kräva någon dosjustering av dessa substanser.

Antacida

Samtidigt intag av ett antacidum innehållande magnesiumhydroxid och aluminiumhydroxid har visats

fördröja absorptionen av febuxostat (ungefär 1 timme) och orsaka 32 % minskning av C

, men ingen

signifikant förändring av AUC observerades. Febuxostat kan därför tas utan hänsyn till användning av

antacida.

4.6

Fertilitet, graviditet och amning

Graviditet

Data från ett mycket begränsat antal graviditeter tyder inte på några skadliga effekter av febuxostat på

graviditeten eller fostrets/det nyfödda barnets hälsa. Djurstudier tyder inte på några direkta eller

indirekta skadliga effekter vad gäller graviditet, embryonal-/fosterutveckling eller förlossning (se

avsnitt 5.3). Risken för människa är okänd. Febuxostat Accord skall inte användas under graviditet.

Amning

Det är inte känt om febuxostat utsöndras i bröstmjölk. Djurstudier har visat att denna aktiva substans

utsöndras i modersmjölk och försämrad utveckling hos diande ungar. Risk för det ammade barnet kan

inte uteslutas. Febuxostat Accord skall inte användas under amning.

Fertilitet

Reproduktionsstudier på djur upp till 48 mg/kg/dag visade inga dosberoende negativa effekter på

fertilitet (se avsnitt 5.3). Effekten av Febuxostat Accord på human fertilitet är okänd.

4.7

Effekter på förmågan att framföra fordon och använda maskiner

Somnolens, yrsel, parestesi och dimsyn har rapporterats vid användning av febuxostat. Patienterna bör

iaktta försiktighet när det gäller att framföra fordon, använda maskiner eller delta i farliga aktiviteter

tills de är tämligen säkra på att Febuxostat Accord inte har någon negativ inverkan på den egna

prestationsförmågan.

4.8

Biverkningar

Sammanfattning av säkerhetsprofilen

De vanligast rapporterade biverkningarna i kliniska studier (4 072 patienter behandlade med en dos på

minst 10 mg till 300 mg) och efter marknadslansering av produkten hos patienter med gikt var

giktanfall, onormal leverfunktion, diarré, illamående, huvudvärk, utslag och ödem. Dessa

biverkningars svårighetsgrad var mestadels lindriga till måttliga. Sällsynta allvarliga

överkänslighetsreaktioner mot febuxostat, vissa förenade med systemiska symtom, och sällsynta fall

av plötslig hjärtdöd har inträffat efter marknadsföring.

Lista över biverkningar i tabellform

Vanliga (≥ 1/100, < 1/10), mindre vanliga (≥ 1/1 000, < 1/100) och sällsynta (≥ 1/10 000, < 1/1 000)

biverkningar, förekom hos patienter som behandlats med febuxostat anges nedan.

Frekvenserna är baserade på studier och erfarenheter efter marknadslansering av produkten hos

patienter med gikt.

Biverkningarna presenteras inom varje frekvensområde efter fallande allvarlighetsgrad.

Tabell 1: Biverkningar i kombinerade, långsiktiga förlängda fas 3-studier och efter

marknadslansering av produkten hos patienter med gikt

Blodet och lymfsystemet

Sällsynta

Pancytopeni, trombocytopeni, agranulocytos*

Immunsystemet

Sällsynta

Anafylaktisk reaktion*, läkemedelsöverkänslighet*

Endokrina systemet

Mindre vanliga

Förhöjda nivåer av sköldkörtelstimulerande hormon i blodet.

Ögon

Sällsynta

Dimsyn

Metabolism och nutrition

Vanliga

Giktanfall***

Mindre vanliga

Diabetes mellitus, hyperlipidemi, minskad aptit, viktökning

Sällsynta

Viktminskning, ökad aptit, anorexi

Psykiska störningar

Mindre vanliga

Sänkt libido, insomni

Sällsynta

Nervositet

Centrala och perifera

nervsystemet

Vanliga

Huvudvärk

Mindre vanliga

Yrsel, parestesi, hemipares, somnolens, förändrat smaksinne,

hypoestesi, hyposmi

Öron och balansorgan

Sällsynta

Tinnitus

Hjärtat

Mindre vanliga

Förmaksflimmer, palpitationer, onormalt EKG, vänstersidigt

grenblock (se Tumörlyssyndrom), sinustakykardi (se

Tumörlyssyndrom)

Sällsynta

Plötslig hjärtdöd*

Blodkärl

Mindre vanliga

Hypertoni, rodnad, blodvallning, blödning (se Tumörlyssyndrom)

Andningsvägar

Mindre vanliga

Dyspné, bronkit, övre luftvägsinfektion, hosta

Magtarmkanalen

Vanliga

Diarré**, illamående

Mindre vanliga

Buksmärta, utspänd buk, gastro-esofagal refluxsjukdom,

kräkningar, muntorrhet, dyspepsi, förstoppning, täta avföringar,

flatulens, mag-tarmbesvär

Sällsynta

Pankreatit, sår i munnen

Lever och gallvägar

Vanliga

Avvikande leverfunktionstest**

Mindre vanliga

Gallsten

Sällsynta

Hepatit, gulsot*, leverskada*

Hud och subkutan vävnad

Vanliga

Hudutslag (inklusive olika typer av utslag, inrapporterade med lägre

frekvens, se nedan)

Mindre vanliga

Dermatit, urtikaria, pruritus, missfärgning av huden, hudskador,

petekier, makulära utslag, makulopapulösa utslag, papulösa utslag

Sällsynta

Toxisk epidermal nekrolys*, Stevens-Johnson syndrom*,

angioödem*, läkemedelsreaktion med eosinofili och systemiska

symtom*, generaliserade utslag (allvarliga)*, erytem, exfoliativa

utslag, follikulära utslag, vesikulära utslag, pustulära utslag, kliande

utslag*, erytematösa utslag, morbilliforma utslag, alopeci,

hyperhidros

Muskuloskeletala systemet

och bindväv

Mindre vanliga

Artralgi, artrit, myalgi, muskuloskeletal smärta, muskelsvaghet,

muskelspasm, muskelspänning, bursit

Sällsynta

Rabdomyolys*, ledstelhet, muskuloskeletal stelhet

Njurar och urinvägar

Mindre vanliga

Njursvikt, nefrolitiasis, hematuri, pollakisuri, proteinuri

Sällsynta

Tubulointerstitiell nefrit*, urinträngningar

Reproduktionsorgan och

bröstkörtel

Mindre vanliga

Erektil dysfunktion

Allmänna symtom och/eller

symtom vid

administreringsstället

Vanliga

Ödem

Mindre vanliga

Trötthet, bröstsmärta, obehag i bröstet

Sällsynta

Törst

Undersökningar

Mindre vanliga

Förhöjd amylasnivå i blodet, minskat antal trombocyter, minskat

antal vita blodkroppar, minskat antal lymfocyter, förhöjd

kreatinnivå i blodet, förhöjd kreatininnivå i blodet, sänkt

hemoglobinnivå, förhöjd ureanivå i blodet, förhöjda

triglyceridnivåer i blodet, förhöjd kolesterolhalt i blodet, minskad

hematokrit, förhöjd laktatdehydrogenasnivå i blodet, förhöjt kalium

i blodet

Sällsynta

Förhöjt blodsocker, förlängd aktiverad partiell tromboplastintid,

minskat antal röda blodkroppar, förhöjda alkaliska fosfataser i

blodet, förhöjt kreatinkinas i blodet*

* Biverkningar från erfarenhet efter marknadsföring.

** Under behandling ses icke infektiös diarré och onormal leverfunktionstest i de kombinerade fas

3 studierna oftare hos patienter som samtidigt behandlas med kolkicin.

*** Se avsnitt 5.1 för förekomst av giktanfall i de enskilda randomiserade kontrollerade fas 3

studierna.

Beskrivning av utvalda biverkningar

Sällsynt har allvarliga överkänslighetsreaktioner mot febuxostat, inklusive Stevens-Johnson syndrom,

toxisk epidermal nekrolys och anafylaktisk reaktion/chock, inträffat efter marknadsföring. Stevens-

Johnson syndrom och toxisk epidermal nekrolys kännetecknas av progressivt hudutslag förenat med

blåser eller slemhinnesår och ögonirritation. Överkänslighetsreaktioner mot febuxostat kan sättas i

samband med följande symtom: hudreaktioner kännetecknade av infiltrerade makulopapulösa utslag,

generaliserade eller exfoliativa utslag, men även hudskador, ansiktsödem, feber, hematologiska

störningar såsom trombocytopeni och eosinofili samt enstaka eller multipelt organengagemang (lever

och njure inklusive tubulointerstitiell nefrit) (se avsnitt 4.4).

Giktanfall var vanligt förekommande strax efter behandlingsstart och under de första månaderna.

Därefter avtog frekvensen av giktanfall med tiden. Profylax mot giktanfall rekommenderas (se avsnitt

4.2 och 4.4).

Tumörlyssyndrom

Sammanfattning av säkerhetsprofilen

I den pivotala, randomiserade, dubbelblinda fas 3 FLORENCE-studien (FLO-01) där man jämförde

febuxostat med allopurinol (346 patienter som genomgick kemoterapi för hematologiska maligniteter

och hade medelhög eller hög risk för tumörlyssyndrom), drabbades endast 22 (6,4 %) av patienterna

av biverkningar, det vill säga 11 (6,4 %) patienter i varje behandlingsgrupp. Flertalet av

biverkningarna var lindriga eller måttliga.

Generellt påvisade FLORENCE-studien inte någon särskild säkerhetsrisk utöver tidigare erfarenheter

med febuxostat vid gikt, förutom följande tre biverkningar (se tabell 1 ovan).

Hjärtat:

Mindre vanliga: Vänstersidigt grenblock, sinustakykardi

Blodkärl:

Mindre vanliga: Blödning

Rapportering av misstänkta biverkningar

Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt

att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas

att rapportera varje misstänkt biverkning till:

Läkemedelsverket

Box 26

751 03 Uppsala

www.lakemedelsverket.se

4.9

Överdosering

Patienter som fått en överdos ska behandlas med symtomatisk och stödjande vård.

5.

FARMAKOLOGISKA EGENSKAPER

5.1

Farmakodynamiska egenskaper

Farmakoterapeutisk grupp: Medel mot gikt, medel som hämmar produktionen av urinsyra.

ATC-kod: M04AA03

Verkningsmekanism

Urinsyra är slutprodukten i purinmetabolism hos människa och bildas i kaskaden hypoxantin →

xantin → urinsyra. Båda stegen i ovanstående omvandlingar katalyseras av xantinoxidas. Febuxostat

är ett 2-aryltiazolderivat som uppnår den terapeutiska effekten att minska urinsyra i serum genom att

selektivt hämma xantinoxidas. Febuxostat är en potent, icke-purinselektiv hämmare av xantinoxidas

(NP-SIXO) med ett Ki-värde för hämning

in vitro

på mindre än en nanomolar. Febuxostat har visats

ge en potent hämning av både de oxiderade och reducerade formerna av xantinoxidas. Vid

terapeutiska koncentrationer hämmar inte febuxostat andra enzymer som är involverade i purin- eller

pyrimidinmetabolismen, såsom guanindeaminas, hypoxantinguaninfosforibosyltransferas,

orotatfosforibosyltransferas, orotidinmonofosfatdekarboxylas eller purinnukleosidfosforylas.

Klinisk effekt och säkerhet

Gikt

Effekten av febuxostat visades i tre pivotala fas 3-studier (de två pivotala APEX och FACT-studierna

och den ytterligare CONFIRMS-studien beskriven nedan), som genomfördes på 4 101 patienter med

hyperurikemi och gikt. I varje pivotal fas 3-studie visade febuxostat bättre förmåga att sänka och

bibehålla urinsyranivåerna i serum jämfört med allopurinol. Det primära effektmåttet i APEX och

FACT-studierna var andelen patienter vars 3 sista månatliga urinsyranivåer i serum var <6,0 mg/dl

(357 mikromol/l). I den ytterligare fas 3-studien CONFIRMS, vars resultat blev tillgängliga först efter

det att försäljningstillståndet för febuxostat var utfärdat, var det primära effektmåttet andelen patienter

vars urinsyranivå i serum var <6,0 mg/dl vid sista besöket. Inga patienter med organtransplantat har

inkluderats i dessa studier (se avsnitt 4.2).

APEX-studien:

Den allopurinol- och placebokontrollerade effektstudien på febuxostat (APEX) var en

randomiserad, dubbelblind, 28-veckors multicenterstudie i fas 3. Ettusensjuttiotvå (1 072) patienter

randomiserades: placebo (n=134), febuxostat 80 mg dagligen (n=267), febuxostat 120 mg dagligen

(n=269), febuxostat 240 mg dagligen (n=134) eller allopurinol (300 mg dagligen [n=258] till patienter

med en utgångsnivå av serumkreatinin på ≤1,5 mg/dl, eller 100 mg dagligen [n=10] till patienter med

en utgångsnivå av serumkreatinin på >1,5 mg/dl och ≤2,0 mg/dl). För säkerhetsutvärdering användes

en dos om 240 mg febuxostat (2 gånger rekommenderad högsta dos).

APEX-studien visades vara statistiskt signifikant bättre i båda behandlingsarmarna med febuxostat 80

mg dagligen och febuxostat 120 mg dagligen jämfört med behandlingsarmen med de konventionellt

använda allopurinoldoserna 300 mg (n=258) / 100 mg (n=10) när det gällde att sänka urinsyranivån i

serum till under 6 mg/dl (357 mikromol/l) (se tabell 2 och figur 1).

FACT-studien:

Den febuxostat- och allopurinolkontrollerade prövningen (FACT) var en

randomiserad, dubbelblind, 52-veckors multicenterstudie i fas 3. Sjuhundrasextio (760) patienter

randomiserades: febuxostat 80 mg dagligen (n=256), febuxostat 120 mg dagligen (n=251) eller

allopurinol 300 mg dagligen (n=253).

FACT-studien visade statistiskt signifikant överlägsenhet i båda behandlingsarmarna med febuxostat

80 mg och febuxostat 120 mg dagligen jämfört med behandlingsarmen med den konventionellt

använda allopurinoldosen 300 mg när det gällde att sänka och bibehålla urinsyranivån i serum under 6

mg/dl (357 mikromol/l).

Tabell 2 sammanfattar resultaten för det primära effektmåttet:

Tabell 2

Andel patienter med urinsyranivåer i serum <6,0 mg/dl (357 mikromol/l) de tre sista månatliga

besöken

Studie

Febuxostat

80 mg dagligen

Febuxostat

120 mg dagligen

Allopurinol

300/100 mg dagligen

APEX

(28 veckor)

48 % *

(n=262)

65 % *

(n=269)

22 %

(n=268)

FACT

(52 veckor)

53 %*

(n=255)

62 %*

(n=250)

21 %

(n=251)

Kombinerade

resultat

51 %*

(n=517)

63 %*

(n=519)

22 %

(n=519)

resultat från patienter som fått antingen 100 mg dagligen (n=10: patienter med serumkreatinin >1,5

och ≤ 2,0 mg/dl) eller 300 mg dagligen (n=509) poolades för analyser.

* p<0,001 mot allopurinol, # p<0,001 mot 80 mg

Förmågan hos febuxostat att sänka urinsyranivåerna i serum var snabb och kvarstående. En sänkning

av urinsyranivån i serum till <6,0 mg/dl (357 mikromol/l) noterades vid besöket vecka 2 och kvarstod

under hela behandlingen. De genomsnittliga urinsyranivåerna i serum över tiden för varje

behandlingsgrupp i de två pivotala fas 3-studierna visas i figur 1.

Figur 1: Genomsnittliga urinsyranivåer i serum i kombinerade pivotala fas 3-studier

Observera: 509 patienter fick 300 mg allopurinol dagligen; 10 patienter med serumkreatinin >1,5 och

≤2,0 mg/dl fick dosen 100 mg dagligen. (10 av 268 patienter i APEX-studien).

240 mg febuxostat användes för att utvärdera säkerheten hos febuxostat vid dubbla

rekommenderad högsta dos.

CONFIRMS studien:

CONFIRMS studien var en fas 3, randomiserad, kontrollerad, 26-veckors studie

för att utvärdera säkerhet och effekt av febuxostat 40 mg och 80 mg, jämfört med allopurinol 300 mg

eller 200 mg, hos patienter med gikt och hyperurikemi. Tvåtusentvåhundrasextionio (2 269) patienter

randomiserades: febuxostat 40 mg dagligen (n=757), febuxostat 80 mg dagligen (n=756) eller

allopurinol 300/200 mg dagligen (n=756). Minst 65 % av patienterna hade lindrig till måttlig

njurinsufficiens (med kreatininclearance 30-89 ml/min). Profylax mot giktanfall var obligatoriskt

under 26-veckorsperioden.

Andelen patienter med urinsyranivåer i serum <6,0 mg/dl (357 mikromol/l) vid sista besöket var 45 %

för febuxostat 40 mg, 67 % för febuxostat 80 mg, respektive 42 % för allopurinol 300/200 mg.

Primärt effektmått i subgruppen med patienter med nedsatt njurfunktion

APEX-studien utvärderade effekten hos 40 patienter med nedsatt njurfunktion (dvs. utgångsnivå av

serumkreatinin >1,5 mg/dl och ≤2,0 mg/dl). Hos patienter med nedsatt njurfunktion, vilka

randomiserades till att få allopurinol, var högsta tillåtna dos 100 mg dagligen. Febuxostat uppnådde

det primära effektmåttet hos 44 % (80 mg dagligen), 45 % (120 mg dagligen) och 60 % (240 mg

dagligen) av patienterna jämfört med 0 % i grupperna med allopurinol 100 mg dagligen och placebo.

Det fanns inga kliniskt signifikanta skillnader i procentuell sänkning av urinsyrakoncentrationen i

serum hos friska försökspersoner oavsett njurfunktion (58 % i gruppen med normal njurfunktion och

55 % i gruppen med kraftigt nedsatt njurfunktion).

En analys hos patienter med gikt och nedsatt njurfunktion var prospektivt definierad i CONFIRMS-

studien och visade att febuxostat var signifikant mer effektivt att sänka nivån av urinsyra i serum till

<6 mg/dl jämfört med allopurinol 300 mg/200 mg hos patienter som hade gikt med lindrigt till

måttligt nedsatt njurfunktion (65 % av studerade patienter).

Primärt effektmått i subgruppen med patienter med urinsyranivå i serum ≥ 10 mg/dl

Ungefär 40 % av patienterna (kombinerad APEX och FACT) hade en utgångsnivå av urinsyra i serum

på ≥10 mg/dl. I denna subgrupp uppnådde febuxostat det primära effektmåttet (urinsyranivå i serum

<6,0 mg/dl vid de sista 3 besöken) hos 41 % (80 mg dagligen), 48 % (120 mg dagligen) och 66 %

(240 mg dagligen) av patienterna jämfört med 9 % i gruppen med allopurinol 300 mg/100 mg

dagligen och 0 % i placebogruppen.

I CONFIRMS-studien var andelen patienter som uppnådde det primära effektmåttet (urinsyranivå i

serum <6,0 mg/dl vid sista besöket) för patienter med en utgångsnivå av urinsyra i serum på

≥10 mg/dl vilka behandlades med febuxostat 40 mg en gång dagligen 27 % (66/249), med febuxostat

80 mg en gång dagligen 49 % (125/254), respektive med allopurinol 300 mg/200 mg en gång dagligen

31 % (72/230).

Kliniska resultat: andel patienter som behövde få behandling för en giktattack

APEX studie: Under de 8 veckornas profylax, krävde en större andel av patienterna i

behandlingsgruppen febuxostat 120 mg (36 %) behandling mot giktanfall jämfört med grupperna som

fick febuxostat 80 mg (28 %), allopurinol 300 mg (23 %) och placebo (20 %). Anfallen ökade efter

profylaxtiska perioden och minskade därefter gradvist med tiden. Mellan 46 % och 55 % av

patienterna fick behandling mot giktanfall mellan vecka 8 och vecka 28. Under studiens sista 4 veckor

(veckor 24-28) observerades giktanfall hos 15 % (febuxostat 80, 120 mg), respektive 14 %

(allopurinol 300 mg) och 20 % (placebo) av patienterna.

FACT studie: Under de 8 veckornas profylax, krävde en större andel av patienterna i

behandlingsgruppen febuxostat 120 mg (36 %) behandling mot giktanfall jämfört med grupperna som

fick febuxostat 80 mg (22 %) och allopurinol 300 mg (21 %). Efter 8 veckors profylax ökade

incidenten av giktanfall och minskade därefter gradvist med tiden (64 % respektive 70 % av patienter

behandlades mot giktanfall i perioden vecka 8 - 52). Under studiens sista 4 veckor (veckor 49-52)

observerades giktanfall hos 6-8 % (febuxostat 80 mg, 120 mg och 11 % (allupurinol 300 mg) av

patienterna.

Andelen patienter som behövde få behandling för en giktattack (APEX- och FACT-studien) var

numeriskt lägre i grupperna som uppnådde en genomsnittlig uratnivå i serum på <6,0 mg/dl,

<5,0 mg/dl eller <4,0 mg/dl jämfört med gruppen som uppnådde en genomsnittlig uratnivå i serum på

≥6,0 mg/dl under de sista 32 veckorna av behandlingsperioden (intervallen vecka 20–24 till vecka

49-52).

Under CONFIRMS-studien var andelen patienter som behövde behandling för giktattacker (dag 1 till

månad 6) 31 % och 25 % för febuxostat 80 mg- respektive allopurinolgrupperna. Ingen skillnad sågs

mellan febuxostat 80 mg och 40 mg grupperna i andelen patienter som behövde behandling för

giktattacker.

Långsiktiga, öppna förlängningsstudier

EXCEL-studien (C02-021): EXCEL-studien var en treårig, fas 3, öppen, multicenter randomiserad,

allopurinol-kontrollerad, utökad säkerhetsstudie för patienter som hade avslutat de pivotala fas 3

studierna (APEX eller FACT). Totalt 1086 patienter inkluderades: febuxostat 80 mg dagligen

(n=649), febuxostat 120 mg dagligen (n=292) och allopurinol 300/100 mg dagligen (n=145). Cirka

69 % av patienterna krävde ingen behandlingsförändring för att uppnå en final stabil behandling.

Patienter som hade 3 på varandra följande urinsyranivåer i serum >6,0 mg/dl togs ur studien.

Urinsyranivån i serum kvarstod över tid (dvs. 91 % och 93 % av patienterna med initial behandling

med febuxostat 80 mg respektive 120 mg, hade en urinsyranivå i serum <6 mg/dl vid månad 36).

Tre års data visade en sänkning av incidensen av giktattacker så att mindre än 4 % av patienterna

behövde få behandling för en attack (dvs. mer än 96 % av patienterna behövde inte få behandling för

en attack) vid månad 16-24 och vid månad 30-36.

46 % och 38 % av patienterna med en final stabil behandling med febuxostat 80 respektive 120 mg en

gång dagligen, hade en fullständig upplösning av den primära, palperbara tofin från baslinjen till sista

besök.

FOCUS studie (TMX-01-005) var en 5 årig, fas 2, öppen, multicenter, utökad säkerhetsstudie för

patienter som slutfört febuxostat 4 veckors dubbelblinddosering i studie TMX-00-004. 116 patienter

inkluderades och fick initialt febuxostat 80 mg dagligen. 62 % av patienterna krävde ingen

dosjustering för att bibehålla urinsyranivån i serum <6 mg/dl, och 38 % av patienterna krävde en

dosjustering för att uppnå en final stabil dos.

Andelen patienter med urinsyranivå i serum <6,0 mg/dl (357 mikromol/l) vid sista besöket var större

än 80 % (81-100 %) vid varje febuxostatdos.

Under de kliniska fas 3-studierna observerades mindre avvikelser i leverfunktionstest hos patienter

som behandlades med febuxostat (5 %). Dessa frekvenser var likartade dem som rapporterats för

allopurinol (4,2 %) (se avsnitt 4.4). Förhöjda TSH-värden (>5,5 mikroIE/ml) observerades hos

patienter som stod på långtidsbehandling med febuxostat (5,5 %) och hos patienter som stod på

allopurinol (5,8 %) i de långsiktiga, öppna förlängningsstudierna (se avsnitt 4.4).

Långtidsstudier efter marknadsföring

CARES-studien var en multicenter, randomiserad, dubbelblind non-inferiority-studie som jämförde

kardiovaskulära resultat av behandling med febuxostat med behandling med allopurinol hos patienter

med gikt och tidigare allvarlig kardiovaskulär sjukdom, inklusive myokardial infarkt, instabil

kranskärlssjukdom som krävde sjukhusbehandling, revaskularisering av krans- och hjärnkärl, stroke,

transitorisk ischemisk attack som krävde sjukhusbehandling, perifer vaskulär sjukdom eller diabetes

mellitus med evidens för mikrovaskulär eller makrovaskulär sjukdom. För att nå en urinsyranivå i

serum mindre än 6 mg/dl titrerades febuxostatdosen upp från 40 mg till 80 mg (oberoende av

njurfunktion) och allopurinoldosen titrerades upp med 100 mg åt gången från 300 till 600 mg hos

patienter med normal njurfunktion eller lindrig njurinsufficiens, och från 200 till 400 mg hos patienter

med måttlig njurinsufficiens.

Det primära effektmåttet i CARES-studien var tiden till den första förekomsten av MACE (Major

Adverse Cardiac Event, allvarlig kardiovaskulär händelse), ett effektmått som var en kombination av

icke-dödlig myokardial infarkt, icke-dödlig stroke, kardiovaskulär död och instabil kranskärlssjukdom

med akut kranskärlsrevaskularisering.

Effektmåtten (primära och sekundära) analyserades enligt ITTanalys (intention-to-treat, avsikt att

behandla), inklusive alla prövningsdeltagare som randomiserats och fått minst en dubbelblind dos av

prövningsläkemedlet.

Överlag avbröt 56,6 % av patienterna behandlingen med prövningsläkemedlet i förtid och 45 % av

patienterna genomförde inte alla besök vid forskningskliniken.

Totalt följdes 6 190 patienter upp under ett medianvärde av 32 månader, och medianvärdet för

varaktigheten av exponeringen var 728 dagar för patienter i febuxostatgruppen (n = 3 098) och 719

dagar i allopurinolgruppen (n = 3 092).

Förekomsten av det primära MACE-effektmåttet var liknande i febuxostat- och

allopurinolbehandlingsgrupperna, (10,8 % vs. 10,4 % av patienterna, respektive; riskkvoten [HR] var

1,03; ett 95 % tvåsidigt upprepat konfidensintervall [KI] 0,87–1,23). I analysen av de individuella

MACE-komponenterna var förekomsten av kardiovaskulär död högre för febuxostat än för allopurinol

(4,3 % vs 3,2 % av patienterna; HR 1,34; 95 % KI 1,03–1,73). Förekomsten av andra MACE-

händelser var liknande i febuxostat- och allopurinolgrupperna, dvs. icke-dödlig myokardial infarkt

(3,6 % vs 3,8 % av patienterna; HR 0,93; 95 % KI 0,72–1,21), ickedödlig stroke (2,3 % vs 2,3 % av

patienterna; HR 1,01; 95 % KI 0,73–1,41) och revaskularisering på grund av instabil

kranskärlssjukdom (1,6 % vs. 1,8 % av patienterna; HR 0,86; 95 % KI 0,59–1,26). Förekomsten av

dödlighet oavsett orsak var också högre med febuxostat än allopurinol (7,8 % vs 6,4 % av patienterna;

HR 1,22; 95 % KI 1,01–1,47), vilket huvudsakligen berodde på den högre förekomsten av

kardiovaskulär död i den gruppen (se avsnitt 4.4).

Den bekräftade förekomsten av sjukhusbehandling för hjärtinsufficiens, sjukhusvistelser för arytmi

som inte är förknippad med ischemi, venösa tromboemboliska händelser och sjukhusbehandling för

transitoriska ischemiska attacker var jämförbara för febuxostat och allopurinol.

Tumörlyssyndrom

Effekten och säkerheten hos febuxostat vid förebyggande och behandling av tumörlyssyndrom

utvärderades i FLORENCE-studien (FLO-01). Febuxostat visade en överlägsen och snabbare

uratsänkande aktivitet jämfört med allopurinol.

FLORENCE var en randomiserad (1:1), dubbelblind, fas 3 pivotal studie där man jämförde febuxostat

120 mg en gång per dag med allopurinol mellan 200 och 600 mg per dag (genomsnittlig daglig dos av

allopurinol [± standardavvikelse]: 349,7 ± 112,90 mg) med avseende på kontroll av nivån för

serumurinsyra. Lämpliga patienter var de som var kandidater för allopurinolbehandling eller inte hade

någon möjlighet att få rasburikas. De primära effektmåtten var att nivån för serumurinsyra låg under

kurvan (AUC sUA

) och en förändring i serumkreatininnivån (sC) från utgångsvärdet till dag 8.

Totalt 346 patienter med hematologiska maligniteter som genomgick kemoterapi och som hade

medelhög eller hög risk för tumörlyssyndrom (TLS) inkluderades. Den genomsnittliga AUC sUA

(mgxh/dl) var signifikant lägre med febuxostat (514,0 ± 225,71 jfr 708,0 ± 234,42; den minsta

medeldifferensen i kvadrat: -196,794 [95 % konfidensintervall: -238,600 ; -154,988]; p < ,0001).

Dessutom var den genomsnittliga nivån för serumurinsyra signifikant lägre med febuxostat efter de

första 24 timmarna av behandlingen och vid alla senare tidpunkter. Ingen signifikant skillnad i den

genomsnittliga förändringen av serumkreatinin (%) skedde mellan febuxostat och allopurinol (-0,83 ±

26,98 jfr -4,92 ± 16,70; den minsta medeldifferensen i kvadrat: 4,0970 [95 % konfidensintervall:

-0,6467; 8,8406]; p = 0,0903). Med avseende på sekundära effektmått kunde ingen signifikant

skillnad konstateras med hänsyn till incidensen av laboratorieverifierad TLS (8,1 % i febuxostat

behandlingsarmen och 9,2 % i allopurinolarmen; relativ risk: 0,875 [95 % konfidensintervall: 0,4408;

1,7369]; p = 0,8488) eller kliniskt verifierad TLS (1,7 % febuxostat behandlingsarmen och 1,2 % i

allopurinolarmen; relativ risk: 0,994 [95 % konfidensintervall: 0,9691; 1,0199]; p = 1,0000). Den

totala incidensen för behandlingsrelaterade tecken och symptom var 67,6 % för febuxostat och 64,7 %

för allopurinor, och den totala incidensen för biverkningar var 6,4 % för febuxostat och 6,4 % för

allopurinol. I FLORENCE-studien påvisades överlägsen kontroll av nivåerna för serumurinsyra med

febuxostat jämfört med allopurinol hos patienter som var inplanerade för det senare läkemedlet. För

tillfället finns det inga tillgängliga data som jämför febuxostat med rasburikas.

Effekten och säkerheten för febuxostat har inte fastställts hos patienter med akut svår TLS, t.ex. hos

patienter där behandling med andra uratsänkande läkemedel misslyckats.

5.2

Farmakokinetiska egenskaper

Hos friska försökspersoner ökade de maximala plasmakoncentrationerna (C

) och arean under

plasmakoncentration/tid-kurvan (AUC) för febuxostat på ett dosproportionellt sätt efter engångsdoser

och upprepade doser på 10 mg till 120 mg. För doser mellan 120 mg och 300 mg observerades en mer

än dosproportionell ökning av AUC för febuxostat. Det förekommer ingen märkbar ackumulering när

doser på 10 mg till 240 mg administreras var 24:e timme. Febuxostat har en synbar, genomsnittlig

terminal elimineringshalveringstid (t

) på ungefär 5 till 8 timmar.

Populationsfarmakokinetiska/farmakodynamiska analyser genomfördes på 211 patienter med

hyperurikemi och gikt, vilka behandlades med febuxostat 40–240 mg dagligen. Generellt sett

överensstämmer de farmakokinetiska parametrar som beräknats utifrån dessa analyser för febuxostat

med dem som erhållits hos friska försökspersoner, vilket indikerar att friska försökspersoner är

representativa för farmakokinetiska/farmakodynamiska utvärderingar i patientpopulationen med gikt.

Absorption

Febuxostat absorberas snabbt (t

på 1,0–1,5 timmar) och väl (minst 84 %). Efter engångsdoser eller

upprepade orala doser på 80 och 120 mg dagligen, är C

ca 2,8–3,2 mikrog/ml respektive 5,0–5,3

mikrog/ml. Absolut biotillgänglighet för febuxostats tablettformulering har inte studerats.

Efter upprepade orala doser på 80 mg en gång dagligen eller en engångsdos på 120 mg tillsammans

med en måltid med högt fettinnehåll, sänktes C

med 49 % respektive 38 % och AUC med 18 %

respektive 16 %. Ingen kliniskt signifikant förändring i procentuell sänkning av

urinsyrakoncentrationen i serum observerades dock när detta testades (80 mg upprepad dos).

Febuxostat Accord kan alltså tas utan hänsyn till mat.

Distribution

Den skenbara distributionsvolymen vid steady-state (V

/F) för febuxostat varierar mellan 29 och 75 l

efter orala doser på 10–300 mg. Febuxostats plasmaproteinbindning är ca 99,2 % (främst till albumin)

och är konstant i det koncentrationsområde som uppnås med doserna 80 och 120 mg.

Plasmaproteinbindningen av aktiva metaboliter varierar mellan ca 82 % och 91 %.

Metabolism

Febuxostat metaboliseras i stor omfattning genom konjugering

via

enzymsystemet

uridindifosfatglukuronosyltransferas (UDPGT) och oxideras

via

cytokrom P450 (CYP)-systemet. Fyra

farmakologiskt aktiva hydroxylmetaboliter har identifierats, av vilka tre förekommer i plasma hos

människa.

In vitro

-studier med humana levermikrosomer visade att dessa oxidativa metaboliter främst

bildades av CYP1A1, CYP1A2, CYP2C8 eller CYP2C9 och febuxostatglukuronid bildades främst av

UGT 1A1, 1A8 och 1A9.

Eliminering

Febuxostat elimineras via såväl lever som njurar. Efter en 80 mg oral dos av

C-märkt febuxostat,

återfanns ca 49 % av dosen i urinen som oförändrat febuxostat (3 %), acylglukuroniden av den aktiva

substansen (30 %), dess kända oxidativa metaboliter och deras konjugat (13 %) och andra okända

metaboliter (3 %). Förutom urinutsöndring återfanns ca 45 % av dosen i feces som oförändrat

febuxostat (12 %), acylglukuroniden av den aktiva substansen (1 %), dess kända oxidativa metaboliter

och deras konjugat (25 %) och andra okända metaboliter (7 %).

Nedsatt njurfunktion

Efter upprepade doser på 80 mg febuxostat hos patienter med lindrigt, måttligt eller kraftigt nedsatt

njurfunktion förändrades inte C

för febuxostat, jämfört med försökspersoner med normal

njurfunktion. Genomsnittlig total AUC för febuxostat ökade ca 1,8 gånger från 7,5 mikrog.h/ml i

gruppen med normal njurfunktion till 13,2 mikrog.h/ml i gruppen med kraftigt nedsatt njurfunktion.

och AUC för aktiva metaboliter ökade upp till 2 respektive 4 gånger. Det behövs dock ingen

dosjustering hos patienter med lindrigt eller måttligt nedsatt njurfunktion.

Nedsatt leverfunktion

Efter upprepade doser på 80 mg febuxostat hos patienter med lindrigt (Child-Pugh klass A) eller

måttligt (Child-Pugh klass B) nedsatt leverfunktion, förändrades inte C

och AUC för febuxostat

och dess metaboliter signifikant, jämfört med försökspersoner med normal leverfunktion. Inga studier

har genomförts på patienter med kraftigt nedsatt leverfunktion (Child-Pugh klass C).

Ålder

Inga signifikanta förändringar av AUC för febuxostat eller dess metaboliter observerades efter

upprepade orala doser av febuxostat hos äldre jämfört med yngre friska försökspersoner.

Kön

Efter upprepade orala doser av febuxostat var C

och AUC 24 % respektive 12 % högre hos kvinnor

än hos män. Viktkorrigerade C

och AUC var dock likartade mellan könen. Ingen dosjustering för

kön behövs.

5.3

Prekliniska säkerhetsuppgifter

Effekter i icke-kliniska studier observerades i allmänhet vid exponeringar som låg klart över maximal

exponering hos människa.

Farmakokinetisk modellering och simulering av data från råttor indikerar att vid samtidig

administrering med febuxostat ska den kliniska dosen av merkaptopurin/azatioprin reduceras till 20 %

eller mindre av den tidigare ordinerade dosen för att undvika eventuella hematologiska effekter (se

avsnitt 4.4 och 4.5).

Karcinogenicitet, mutagenicitet och försämrad fertilitet

Hos hanråttor fann man en statistiskt signifikant ökad frekvens av tumörer i urinblåsan (papillom och

karcinom i övergångsepitel) endast i samband med xantinstenar i högdosgruppen, vid ungefär 11

gånger human exponering. Det noterades ingen signifikant ökning av några andra tumörer hos vare sig

han- eller honmöss eller råttor. Dessa fynd anses bero på artspecifik purinmetabolism och

urinsammansättning, och har ingen relevans för klinisk användning.

Gängse studier avseende gentoxicitet visade inte några biologiskt relevanta gentoxiska effekter av

febuxostat.

Febuxostat i orala doser på upp till 48 mg/kg/dag visade sig inte ha någon effekt på fertilitet och

reproduktionsförmåga hos han- och honråttor.

Det fanns inga tecken på försämrad fertilitet, teratogena effekter eller fosterskador orsakade av

febuxostat. I höga doser förekom maternell toxicitet åtföljd av sänkt överlevnadsindex och reducerad

utveckling hos avkomman hos råtta vid ca 4,3 gånger den humana exponeringen. Teratologiska

studier som genomförts på dräktiga råttor vid ca 4,3 gånger, och dräktiga kaniner, vid ca 13 gånger

human exponering visade inte några teratogena effekter.

6.

FARMACEUTISKA UPPGIFTER

6.1

Förteckning över hjälpämnen

Tablettkärna

Laktosmonohydrat

Mikrokristallin cellulosa

Hydroxipropylcellulosa

Kroskarmellosnatrium

Magnesiumoxid

Kiseldioxid, kolloidal hydratiserad

Magnesiumstearat

Tablettdragering

Dragering medium (gul) innehållande:

Polyvinylalkohol

Titandioxid (E171)

Makrogol

Talk

Järnoxid, gul (E172)

6.2

Inkompatibiliteter

Ej relevant.

6.3

Hållbarhet

30 månader.

6.4

Särskilda förvaringsanvisningar

Inga särskilda förvaringsanvisningar.

6.5

Förpackningstyp och innehåll

En kartong innehållande PVC/PCTFE-Aluminium blister (Aclar) med en bipacksedel.

Febuxostat Accord 80 mg

Febuxostat Accord finns i förpackningsstorlekar om 14, 28, 30, 56 och 84 filmdragerade tabletter.

Febuxostat Accord 120 mg

Febuxostat Accord finns i förpackningsstorlekar om 14, 28, 56 och 84 filmdragerade tabletter.

Eventuellt kommer inte alla förpackningsstorlekar att marknadsföras.

6.6

Särskilda anvisningar för destruktion

Inga särskilda anvisningar.

7.

INNEHAVARE AV GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING

Accord Healthcare B.V.

Winthontlaan 200

3526 KV Utrecht

Nederländerna

8.

NUMMER PÅ GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING

80 mg: 56644

120 mg: 56645

9.

DATUM FÖR FÖRSTA GODKÄNNANDE/FÖRNYAT GODKÄNNANDE

Datum för det första godkännandet: 2018-11-05

10.

DATUM FÖR ÖVERSYN AV PRODUKTRESUMÉN

2020-07-21

Liknande Produkter

Sök varningar relaterade till denna produkt

Visa dokumenthistorik

Dela den här informationen