Aimovig

Europeiska unionen - svenska - EMA (European Medicines Agency)

Bipacksedel Bipacksedel (PIL)

15-06-2021

Produktens egenskaper Produktens egenskaper (SPC)

15-06-2021

Aktiva substanser:
erenumab
Tillgänglig från:
Novartis Europharm Limited
ATC-kod:
N02CX07
INN (International namn):
erenumab
Terapeutisk grupp:
Smärtstillande medel
Terapiområde:
Migrän störningar
Terapeutiska indikationer:
Aimovig är indicerat för profylax av migrän hos vuxna som har minst 4 migrän dagar per månad vid insättande av behandling med Aimovig.
Produktsammanfattning:
Revision: 6
Bemyndigande status:
auktoriserad
Godkännandenummer:
EMEA/H/C/004447
Tillstånd datum:
2018-07-26
EMEA-kod:
EMEA/H/C/004447

Dokument på andra språk

Bipacksedel Bipacksedel - bulgariska

15-06-2021

Produktens egenskaper Produktens egenskaper - bulgariska

15-06-2021

Offentlig bedömningsrapport Offentlig bedömningsrapport - bulgariska

06-05-2019

Bipacksedel Bipacksedel - spanska

15-06-2021

Produktens egenskaper Produktens egenskaper - spanska

15-06-2021

Offentlig bedömningsrapport Offentlig bedömningsrapport - spanska

06-05-2019

Bipacksedel Bipacksedel - tjeckiska

15-06-2021

Produktens egenskaper Produktens egenskaper - tjeckiska

15-06-2021

Offentlig bedömningsrapport Offentlig bedömningsrapport - tjeckiska

06-05-2019

Bipacksedel Bipacksedel - danska

15-06-2021

Produktens egenskaper Produktens egenskaper - danska

15-06-2021

Offentlig bedömningsrapport Offentlig bedömningsrapport - danska

06-05-2019

Bipacksedel Bipacksedel - tyska

15-06-2021

Produktens egenskaper Produktens egenskaper - tyska

15-06-2021

Offentlig bedömningsrapport Offentlig bedömningsrapport - tyska

06-05-2019

Bipacksedel Bipacksedel - estniska

15-06-2021

Produktens egenskaper Produktens egenskaper - estniska

15-06-2021

Offentlig bedömningsrapport Offentlig bedömningsrapport - estniska

06-05-2019

Bipacksedel Bipacksedel - grekiska

15-06-2021

Produktens egenskaper Produktens egenskaper - grekiska

15-06-2021

Offentlig bedömningsrapport Offentlig bedömningsrapport - grekiska

06-05-2019

Bipacksedel Bipacksedel - engelska

15-06-2021

Produktens egenskaper Produktens egenskaper - engelska

15-06-2021

Offentlig bedömningsrapport Offentlig bedömningsrapport - engelska

06-05-2019

Bipacksedel Bipacksedel - franska

15-06-2021

Produktens egenskaper Produktens egenskaper - franska

15-06-2021

Offentlig bedömningsrapport Offentlig bedömningsrapport - franska

06-05-2019

Bipacksedel Bipacksedel - italienska

15-06-2021

Produktens egenskaper Produktens egenskaper - italienska

15-06-2021

Offentlig bedömningsrapport Offentlig bedömningsrapport - italienska

06-05-2019

Bipacksedel Bipacksedel - lettiska

15-06-2021

Produktens egenskaper Produktens egenskaper - lettiska

15-06-2021

Offentlig bedömningsrapport Offentlig bedömningsrapport - lettiska

06-05-2019

Bipacksedel Bipacksedel - litauiska

15-06-2021

Produktens egenskaper Produktens egenskaper - litauiska

15-06-2021

Offentlig bedömningsrapport Offentlig bedömningsrapport - litauiska

06-05-2019

Bipacksedel Bipacksedel - ungerska

15-06-2021

Produktens egenskaper Produktens egenskaper - ungerska

15-06-2021

Offentlig bedömningsrapport Offentlig bedömningsrapport - ungerska

06-05-2019

Bipacksedel Bipacksedel - maltesiska

15-06-2021

Produktens egenskaper Produktens egenskaper - maltesiska

15-06-2021

Offentlig bedömningsrapport Offentlig bedömningsrapport - maltesiska

06-05-2019

Bipacksedel Bipacksedel - nederländska

15-06-2021

Produktens egenskaper Produktens egenskaper - nederländska

15-06-2021

Offentlig bedömningsrapport Offentlig bedömningsrapport - nederländska

06-05-2019

Bipacksedel Bipacksedel - polska

15-06-2021

Produktens egenskaper Produktens egenskaper - polska

15-06-2021

Offentlig bedömningsrapport Offentlig bedömningsrapport - polska

06-05-2019

Bipacksedel Bipacksedel - portugisiska

15-06-2021

Produktens egenskaper Produktens egenskaper - portugisiska

15-06-2021

Offentlig bedömningsrapport Offentlig bedömningsrapport - portugisiska

06-05-2019

Bipacksedel Bipacksedel - rumänska

15-06-2021

Produktens egenskaper Produktens egenskaper - rumänska

15-06-2021

Offentlig bedömningsrapport Offentlig bedömningsrapport - rumänska

06-05-2019

Bipacksedel Bipacksedel - slovakiska

15-06-2021

Produktens egenskaper Produktens egenskaper - slovakiska

15-06-2021

Offentlig bedömningsrapport Offentlig bedömningsrapport - slovakiska

06-05-2019

Bipacksedel Bipacksedel - slovenska

15-06-2021

Produktens egenskaper Produktens egenskaper - slovenska

15-06-2021

Offentlig bedömningsrapport Offentlig bedömningsrapport - slovenska

06-05-2019

Bipacksedel Bipacksedel - finska

15-06-2021

Produktens egenskaper Produktens egenskaper - finska

15-06-2021

Offentlig bedömningsrapport Offentlig bedömningsrapport - finska

06-05-2019

Bipacksedel Bipacksedel - norska

15-06-2021

Produktens egenskaper Produktens egenskaper - norska

15-06-2021

Bipacksedel Bipacksedel - isländska

15-06-2021

Produktens egenskaper Produktens egenskaper - isländska

15-06-2021

Bipacksedel Bipacksedel - kroatiska

15-06-2021

Produktens egenskaper Produktens egenskaper - kroatiska

15-06-2021

Offentlig bedömningsrapport Offentlig bedömningsrapport - kroatiska

06-05-2019

Läs hela dokumentet

BILAGA I

PRODUKTRESUMÉ

Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt

identifiera ny säkerhetsinformation. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje

misstänkt biverkning. Se avsnitt 4.8 om hur man rapporterar biverkningar.

1.

LÄKEMEDLETS NAMN

Aimovig 70 mg injektionsvätska, lösning i förfylld spruta

Aimovig 140 mg injektionsvätska, lösning i förfylld spruta

Aimovig 70 mg injektionsvätska, lösning i förfylld injektionspenna

Aimovig 140 mg injektionsvätska, lösning i förfylld injektionspenna

2.

KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING

Aimovig 70 mg injektionsvätska, lösning i förfylld spruta

En förfylld spruta innehåller 70 mg erenumab.

Aimovig 140 mg injektionsvätska, lösning i förfylld spruta

En förfylld spruta innehåller 140 mg erenumab.

Aimovig 70 mg injektionsvätska, lösning i förfylld injektionspenna

En förfylld injektionspenna innehåller 70 mg erenumab.

Aimovig 140 mg injektionsvätska, lösning i förfylld injektionspenna

En förfylld injektionspenna innehåller 140 mg erenumab.

Erenumab är en helt human monoklonal IgG2-antikropp som framställs med hjälp av rekombinant

DNA-teknik i CHO-celler (cellinje från äggstockar från kinesisk hamster).

För fullständig förteckning över hjälpämnen, se avsnitt 6.1.

3.

LÄKEMEDELSFORM

Injektionsvätska, lösning (injektionsvätska)

Lösningen är klar till opalskimrande, färglös till svagt gul.

4.

KLINISKA UPPGIFTER

4.1

Terapeutiska indikationer

Aimovig är indicerat för migränprofylax hos vuxna som har minst 4 migrändagar per månad.

4.2

Dosering och administreringssätt

Behandling ska initieras av läkare med erfarenhet av diagnostisering och behandling av migrän.

Dosering

Behandling är avsedd för patienter som har minst 4 migrändagar per månad när behandling med

erenumab sätts in.

Den rekommenderade dosen är 70 mg var 4:e vecka. En del patienter kan ha nytta av en dos på

140 mg var 4:e vecka (se avsnitt 5.1).

Varje 140 mg-dos ges antingen som en subkutan injektion om 140 mg eller som två subkutana

injektioner om 70 mg.

Kliniska studier har visat att majoriteten av patienterna, som svarade på behandlingen, erhöll kliniskt

relevant behandlingssvar inom 3 månader. För patienter som inte har svarat efter 3 månaders

behandling bör man överväga att avbryta behandlingen. Utvärdering av behovet av fortsatt behandling

rekommenderas regelbundet därefter.

Särskilda populationer

Äldre (från 65 år)

Aimovig har inte studerats hos äldre patienter. Ingen dosjustering krävs eftersom erenumabs

farmakokinetik inte påverkas av ålder.

Nedsatt njur-/leverfunktion

Dosen behöver inte justeras för patienter med lätt eller måttligt nedsatt njur- eller leverfunktion (se

avsnitt 5.2).

Pediatrisk population

Säkerhet och effekt för Aimovig för barn under 18 år har ännu inte fastställts. Inga data finns

tillgängliga.

Administreringssätt

Aimovig ska användas subkutant.

Aimovig är avsett för egenadministrering av patienten efter lämplig träning. Injektionerna kan också

ges av annan person som har fått adekvata instruktioner. Injektionen kan ges i buken, låret eller

överarmens utsida (område på armen ska endast användas om injektionen ges av annan person än

patienten, se avsnitt 5.2). Patienten ska växla injektionsställe och injektioner ska inte ges i områden

där huden är öm, röd eller hård, eller har blåmärken.

Förfylld spruta

Hela innehållet i den förfyllda sprutan med Aimovig ska injiceras. Varje förfylld spruta är endast

avsedd för engångsbruk. Den är utformad så att allt innehåll ska avges och inga rester finnas kvar i

sprutan.

Utförliga anvisningar om administrering finns i bruksanvisningen i bipacksedeln.

Förfylld injektionspenna

Hela innehållet i den förfyllda injektionspennan med Aimovig ska injiceras. Varje förfylld

injektionspenna är endast avsedd för engångsbruk. Den är utformad så att allt innehåll ska avges och

inga rester finnas kvar i pennan.

Utförliga anvisningar om administrering finns i bruksanvisningen i bipacksedeln.

4.3

Kontraindikationer

Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt 6.1.

4.4

Varningar och försiktighet

Patienter med vissa allvarliga hjärt- och kärlsjukdomar exkluderades från kliniska studier (se

avsnitt 5.1). Inga säkerhetsuppgifter finns tillgängliga för dessa patienter.

Överkänslighetsreaktioner

Allvarliga överkänslighetsreaktioner inklusive utslag, angioödem samt anafylaktiska reaktioner har

rapporterats med erenumab efter marknadsintroduktionen. Dessa reaktioner kan inträffa inom några

minuter, även om vissa dock kan inträffa mer än en vecka efter behandling. Patienter bör därför varnas

om symtomen som är associerade med överkänslighetsreaktioner. Om en allvarlig eller svår

överkänslighetsreaktion inträffar ska lämplig behandling inledas och behandlingen med erenumab

avbrytas (se avsnitt 4.3).

Förstoppning

Förstoppning är en vanlig biverkning av Aimovig och är vanligtvis mild eller måttlig i intensitet. I

majoriteten av fallen rapporterades förstoppning redan efter den första dosen av Aimovig; patienter

har emellertid även erfarit förstoppning senare under behandlingen. I de flesta fall upphörde

förstoppningen inom tre månader. Efter marknadsgodkännandet har förstoppning med allvarliga

komplikationer rapporterats med erenumab. I vissa av fallen krävdes sjukhusinläggning, inklusive fall

där operation var nödvändig. Förstoppning i anamnesen eller samtidig användning av läkemedel som

är förknippade med minskad gastrointestinal rörlighet kan öka risken för mer allvarlig förstoppning

och potentialen för förstoppningsrelaterade komplikationer. Patienter bör varnas för risken för

förstoppning och rådas att kontakta läkare om förstoppningen inte upphör eller om den förvärras.

Patienter bör omedelbart söka vård om de utvecklar svår förstoppning. Förstoppning bör omgående

hanteras på kliniskt lämpligt sätt. Vid svår förstoppning bör utsättande av behandlingen övervägas.

Spårbarhet

För att underlätta spårbarhet av biologiska läkemedel ska läkemedlets namn och

tillverkningssatsnummer dokumenteras.

Latexkänsliga personer

Det avtagbara nålskyddet på Aimovig förfylld spruta/injektionspenna innehåller naturgummilatex,

som kan orsaka allergiska reaktioner hos personer som är känsliga för latex.

4.5

Interaktioner med andra läkemedel och övriga interaktioner

Eftersom monoklonala antikroppar bryts ned på annat sätt än andra typer av läkemedel, förväntas

behandling med Aimovig inte ge någon effekt på koncentrationen av andra läkemedel som tas

samtidigt. Ingen interaktion med orala preventivmedel (etinylestradiol/norgestimat) eller sumatriptan

observerades i studier med friska frivilliga.

4.6

Fertilitet, graviditet och amning

Graviditet

Det finns begränsad mängd data från användning av erenumab till gravida kvinnor. Djurstudier visar

inga direkta eller indirekta skadliga reproduktionstoxikologiska effekter (se avsnitt 5.3). Som en

försiktighetsåtgärd bör man undvika användning av Aimovig under graviditet.

Amning

Det är okänt om erenumab utsöndras i bröstmjölk hos människa. Man vet att humant IgG utsöndras i

bröstmjölk under de första dagarna efter födseln, vilket sjunker till låga koncentrationer kort därefter.

En risk för det ammande spädbarnet kan därför inte uteslutas under denna korta period. Därefter kan

användning av Aimovig övervägas under amning endast om kliniskt behov föreligger.

Fertilitet

I djurstudier sågs ingen påverkan på fertiliteten hos hon- eller handjur (se avsnitt 5.3).

4.7

Effekter på förmågan att framföra fordon och använda maskiner

Aimovig förväntas ha ingen eller försumbar effekt på förmågan att framföra fordon och använda

maskiner.

4.8

Biverkningar

Sammanfattning av säkerhetsprofilen

Totalt över 2 500 patienter (mer än 2 600 patientår) har behandlats med Aimovig i registreringsstudier.

Av dessa exponerades över 1 300 patienter i mer än 12 månader och 218 patienter exponerades i 5 år.

Den övergripande säkerhetsprofilen för Aimovig förblev oförändrad under 5 år med öppen

långtidsbehandling.

De rapporterade biverkningarna för 70 mg och 140 mg var reaktioner vid injektionsstället

(5,6 %/4,5 %), förstoppning (1,3 %/3,2 %), muskelkramper (0,1 %/2,0 %) och klåda (0,7 %/1,8 %).

De flesta reaktionerna var av lindrig eller måttlig allvarlighetsgrad. Färre än 2 % av patienterna i dessa

studier avbröt behandlingen på grund av biverkningar.

Tabell över biverkningar

I tabell 1 redovisas alla biverkningar som förekom hos de patienter som behandlades med Aimovig

under de 12 veckor långa placebokontrollerade perioderna av studierna såväl som efter

marknadsintroduktionen. Inom varje organsystem rangordnas biverkningarna efter frekvens med den

oftast förekommande biverkningen först. Inom varje frekvensområde presenteras biverkningarna efter

fallande allvarlighetsgrad. Motsvarande frekvenskategori för varje biverkning baseras dessutom på

följande princip: mycket vanliga (≥1/10); vanliga (≥1/100, <1/10); mindre vanliga (≥1/1 000, <1/100);

sällsynta (≥1/10 000, <1/1 000); mycket sällsynta (<1/10 000).

Tabell 1

Biverkningar

Organsystem

Biverkning

Frekvenskategori

Immunsystemet

Överkänslighetsreaktioner

inklusive anafylaxi,

angioödem, utslag,

svullnad/ödem och urtikaria

Vanliga

Magtarmkanalen

Förstoppning

Vanliga

Orala sår

Ingen känd frekvens

Hud och subkutan vävnad

Klåda

Vanliga

Alopeci

Utslag

Ingen känd frekvens

Muskuloskeletala systemet och bindväv

Muskelkramper

Vanliga

Allmänna symtom och/eller symtom vid

administreringsstället

Reaktioner vid

injektionsstället

Vanliga

Se avsnitt ”Beskrivning av vissa biverkningar”

Orala sår omfattar de rekommenderade termerna stomatit, munsår eller sår på munslemhinnan,

blåsor i munslemhinnan.

Klåda omfattar de rekommenderade termerna generell klåda, klåda och hudutslag med klåda.

Utslag omfattar de rekommenderade termerna papulärt utslag, exfoliativa utslag, erytematösa

utslag, urtikaria, blåsor.

Beskrivning av vissa biverkningar

Reaktioner vid injektionsstället

I den integrerade 12 veckor långa placebokontrollerade fasen av studierna var reaktioner vid

injektionsstället lindriga och mestadels övergående. En patient som fått 70 mg-dosen avbröt

behandlingen på grund av utslag vid injektionsstället. De vanligaste reaktionerna vid injektionsstället

var lokal smärta, erytem och klåda. Smärtan vid injektionsstället försvann oftast inom 1 timme efter

administrering.

Kutana reaktioner och överkänslighetsreaktioner

I den integrerade 12 veckor långa placebokontrollerade fasen av studierna observerades icke allvarliga

fall av utslag, klåda och svullnad/ödem av vilka majoriteten av fall var lindriga och ledde inte till

avbrytande av behandlingen.

Efter godkännande för försäljning observerades fall av anafylaxi och angioödem.

Immunogenicitet

Under den dubbelblinda behandlingsfasen av de kliniska studierna var incidensen för utveckling av

antikroppar mot erenumab 6,3 % (56/884) hos de deltagare som fick en 70 mg-dos erenumab (av vilka

3 hade neutraliserande aktivitet

in vitro

) och 2,6 % (13/504) hos de deltagare som fick 140 mg-dosen

erenumab (av vilka ingen hade neutraliserande aktivitet

in vitro

). I en öppen studie med upp till

256 behandlingsveckor var incidensen för utveckling av antikroppar mot erenumab 11,0 % (25/225)

hos de deltagare som enbart fick 70 mg eller 140 mg Aimovig genom hela studien (av vilka 2 hade

neutraliserande aktivitet

in vitro

). Man såg ingen inverkan på effekten eller säkerheten för Aimovig på

grund av antikroppsutveckling mot erenumab.

Rapportering av misstänkta biverkningar

Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt

att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas

att rapportera varje misstänkt biverkning via det nationella rapporteringssystemet listat i bilaga V.

4.9

Överdosering

Inget fall av överdosering har rapporterats i kliniska studier.

Doser upp till 280 mg har administrerats subkutant i kliniska studier, utan några tecken på

dosbegränsande toxicitet.

I händelse av överdosering ska patienten behandlas symtomatiskt och stödjande åtgärder sättas in efter

behov.

5.

FARMAKOLOGISKA EGENSKAPER

5.1

Farmakodynamiska egenskaper

Farmakoterapeutisk grupp: Analgetika, medel vid migrän, ATC-kod: N02CD01

Verkningsmekanism

Erenumab är en human monoklonal antikropp som binder till receptorn för Calcitonin gene-related

peptide (CGRP). CGRP-receptorn finns på ställen som har betydelse för patofysiologin vid migrän,

t.ex. trigeminusgangliet. Erenumab binder kompetitivt med hög affinitet till samma yta på CGRP-

receptorn som CGRP och hämmar därmed dess funktion utan någon signifikant aktivitet mot andra

medlemmar i kalcitoninreceptorfamiljen.

CGRP är en neuropeptid som modulerar smärtsignaler och en vasodilator som har associerats med

patofysiologin vid migrän. Till skillnad från andra neuropeptider har CGRP-nivån visats öka

signifikant vid migrän och sedan återgå till normalvärdet när huvudvärken avtagit. Intravenös infusion

av CGRP inducerar migränliknande huvudvärk hos patienter.

Hämning av CGRPs effekter skulle teoretiskt kunna dämpa kompensatorisk vasodilation vid ischemi-

relaterade tillstånd. I en studie undersöktes effekten av en intravenös engångsdos om 140 mg Aimovig

till försökspersoner med stabil angina under kontrollerad fysisk ansträngning. Den totala träningstiden

total excercise time

) fram till ischemi-relaterade symptom var densamma för Aimovig som för

placebo och ledde inte till förvärrad angina hos dessa patienter.

Klinisk effekt och säkerhet

Aimovig (erenumab) har undersökts som migränprofylax i två pivotala studier över hela

migränspektrat (dvs. kronisk respektive episodisk migrän). I båda studierna hade deltagarna haft

migrän i minst 12 månader (med eller utan aura) enligt diagnoskriterierna International Classification

of Headache Disorders (ICHD-III). Följande patienter exkluderades från studierna: äldre patienter

(>65 år), patienter med överanvändning av opiodläkemedel i kronisk migränstudie, patienter med

överanvändning av läkemedel i episodisk migränstudie, samt patienter som haft hjärtinfarkt, stroke,

transitorisk ischemisk attack, instabil angina, eller som genomgått bypassoperation eller annan

revaskularisering inom 12 månader före screeningen. Patienter med svårkontrollerad hypertension

eller BMI >40 exkluderades från studie 1.

Kronisk migrän

Studie 1

Monoterapi med erenumab undersöktes som profylax mot kronisk migrän i en randomiserad,

multicenter, placebokontrollerad, dubbelblind studie som pågick i 12 veckor. Patienterna hade migrän

med eller utan aura (≥15 huvudvärksdagar per månad varav ≥8 migrändagar).

667 patienter randomiserades i förhållandet 3:2:2 till att få placebo (n = 286) eller 70 mg (n = 191)

eller 140 mg (n = 190) erenumab, stratifierat efter överanvändning av akut vid behovs-medicinering

(förekom hos 41 % av det totala patientantalet). Patienterna tilläts använda läkemedel för akut

behandling av huvudvärk under studien.

Demografi och sjukdomskarakteristika vid studiestart var balanserade och jämförbara mellan

studiegrupperna. Medianåldern var 43 år, 83 % var kvinnor och 94 % var av kaukasiskt ursprung.

Genomsnittlig migränfrekvens vid studiestart var cirka 18 migrändagar per månad. Totalt hade 68 %

sviktat på en eller flera tidigare förebyggande läkemedelsbehandlingar på grund av utebliven effekt

eller dålig tolerabilitet, och 49 % hade sviktat på två eller fler tidigare förebyggande

läkemedelsbehandlingar på grund av bristande effekt eller dålig tolerabilitet. Totalt genomförde

366 patienter (96 %) i erenumabgrupperna och 265 patienter (93 %) i placebogruppen hela studien

(dvs. deltog i slutvärderingen vid vecka 12).

Minskning av genomsnittligt antal migrändagar per månad jämfört med placebo observerades i en

månatlig analys från och med månad 1. I en uppföljande veckoanalys sågs de första effekterna av

erenumab från och med den första administreringsveckan.

Figur 1

Förändring av antalet migrändagar per månad över tid jämfört med utgångsvärdet

vid studiestart i studie 1 (inkluderar primärt effektmått månad 3)

Change in Monthly Migraine Days = Förändring av antal migrändagar per månad

Tabell 2

Förändring av effekt och patientrapporterat resultat vid vecka 12 jämfört med

utgångsvärdet vid studiestart i studie 1

Aimovig

(erenumab)

140 mg

(n = 187)

Aimovig

(erenumab)

70 mg

(n = 188)

Placebo

(n = 281)

Behandlings-

skillnad

(95 % CI)

p-värde

Effektresultat

MMD

Genomsn.förändr.

(95 % CI)

Utgångsvärde (SD)

-6,6

(-7,5; -5,8)

17,8 (4,7)

-6,6

(-7,5; -5,8)

17,9 (4,4)

-4,2

(-4,9; -3,5)

18,2 (4,7)

Båda -2,5

(-3,5; -1,4)

Båda

<0,001

≥50 % MMD

responders

Andel [%]

41,2 %

39,9 %

23,5 %

Ej relevant

Båda

<0,001

≥75 % MMD

responders

Andel [%]

20,9 %

17,0 %

7,8 %

Ej relevant

relevant

Dagar med akut

migränspecifik

behandling per månad

Genomsn. förändr. (95 %

-4,1

(-4,7; -3,6)

-3,5

(-4,0; -2,9)

-1,6

(-2,1; -1,1)

70 mg:

-1,9 (-2,6; -1,1)

140 mg:

-2,6 (-3,3; -1,8)

Båda

<0,001

Utgångsvärde (SD)

9,7 (7,0)

8,8 (7,2)

9,5 (7,6)

Patientrapporterat resultat

HIT-6

Genomsn. förändr.

(95 %

-5,6

(-6,5; -4,6)

-5,6

(-6,5; -4,6)

-3,1

(-3,9; -2,3)

70 mg:

-2,5 (-3,7; -1,2)

140 mg:

-2,5 (-3,7; -1,2)

relevant

MIDAS totalt

Genomsn. förändr.

(95 %

-19,8

(-25,6; -14,0)

-19,4

(-25,2; -13,6)

-7,5

(-12,4; -2,7)

70 mg:

-11,9 (-19,3; -4,4)

140 mg:

-12,2 (-19,7; -4,8)

relevant

CI = konfidensintervall; MMD = migrändagar per månad; HIT-6 = Headache Impact Test; MIDAS = Migraine

Disability Assessment

För de sekundära effektmåtten rapporteras samtliga p-värden som ej justerade p-värden och är statistiskt

signifikanta efter korrigering för multipla jämförelser.

Inget p-värde visas för explorativa effektmått.

För HIT-6: Förändring och minskning från utgångsvärdet vid studiestart utvärderades de sista 4 veckorna i

den 12 veckor långa dubbelblinda behandlingsfasen. För MIDAS: Förändring och minskning från

utgångsvärdet vid studiestart utvärderades under 12 veckor. För datainsamling har en återkallningsperiod på

3 månader använts.

p-värde har beräknats baserat på oddskvoterna.

Hos patienter som tidigare sviktat på en eller fler förebyggande läkemedelsbehandlingar var

behandlingsskillnaden som sågs avseende minskning av migrändagar per månad (MMD) mellan

erenumab 140 mg och placebo -3,3 dagar (95 % CI: -4,6; -2,1) och mellan erenumab 70 mg och

placebo -2,5 dagar (95 % CI: -3,8; -1,2). Hos patienter som tidigare sviktat på två eller fler

förebyggande läkemedelsbehandlingar var behandlingsskillnaden -4,3 dagar (95 % CI: -5,8; -2,8)

mellan erenumab 140 mg och placebo och -2.7 dagar (95 % CI: -4,2; -1,2) mellan erenumab 70 mg

och placebo. Det var också en större andel av deltagarna som behandlats med erenumab som uppnådde

minst 50 % minskning av MMD jämfört med placebo hos patienterna som sviktat på en eller fler

förebyggande läkemedelsbehandlingar (40,8 % för 140 mg, 34,7 % för 70 mg jämfört med 17,3 % för

placebo), med en oddskvot på 3,3 (95 % CI: 2,0; 5,5) för 140 mg och 2,6 (95 % CI: 1,6; 4,5) för

70 mg. Hos patienter som tidigare sviktat på två eller fler förebyggande läkemedelsbehandlingar var

andelen 41,3 % för 140 mg och 35,6 % för 70 mg jämfört med 14,2 % för placebo, med en oddskvot

på 4,2 (95 % CI: 2,2; 7,9) respektive 3,5 (95 % CI: 1,8; 6,6).

Cirka 41 % av patienterna i studien hade överanvändning av akut vid behovs-medicinering.

Behandlingsskillnaden mellan erenumab 140 mg och placebo och mellan erenumab 70 mg och

placebo avseende minskning av MMD för dessa patienter var -3,1 dagar (95 % CI: -4,8, -1,4) i båda

fallen och för minskning av antal dagar med akut migränspecifik behandling -2,8 (95 % CI: -4,2, -1,4)

för 140 mg och -3,3 (95 % CI: -4,7; -1,9) för 70 mg. Det var en större andel av patienterna i gruppen

som fick erenumab som uppnådde minst 50 % minskning av MMD jämfört med placebo (34,6 % för

140 mg, 36,4 % för 70 mg jämfört med 17,7 % för placebo), med en oddskvot på 2,5 (95 % CI: 1,3;

4,9) respektive 2,7 (95 % CI: 1,4; 5.2).

Effekten höll i sig i upp till 1 år i den öppna förlängningen av studie 1, i vilken patienter fick 70 mg

och/eller 140 mg erenumab. 74,1 % av patienterna genomförde den 52 veckor långa förlängningen.

Efter poolning av data från de två doserna sågs en minskning om -9,3 MMD efter 52 veckor jämfört

med utgångsvärdet i grundstudien. 59 % av patienterna som genomförde studien hade uppnått ett svar

på 50 % under den sista månaden i studien.

Episodisk migrän

Studie 2

Monoterapi med erenumab undersöktes som profylax mot episodisk migrän i en randomiserad,

multicenter, placebokontrollerad, dubbelblind studie som pågick i 24 veckor. Patienterna hade migrän

med eller utan aura (4–14 migrändagar per månad).

955 patienter randomiserades i förhållandet 1:1:1 till att få 140 mg (n = 319) eller 70 mg (n = 317)

erenumab eller placebo (n = 319). Patienterna tilläts använda läkemedel för akut behandling av

huvudvärk under studien.

Demografi och sjukdomskarakteristika vid studiestart var balanserade och jämförbara mellan

studiegrupperna. Medianåldern var 42 år, 85 % var kvinnor och 89 % var av kaukasiskt ursprung.

Genomsnittlig migränfrekvens vid studiestart var cirka 8 migrändagar per månad. 39 % av samtliga

patienter hade sviktat på en eller fler tidigare profylaktiska läkemedelsbehandlingar på grund av

utebliven effekt eller dålig tolerabilitet. Totalt genomförde 294 patienter (92 %) med 140 mg,

287 patienter (91 %) med 70 mg och 284 patienter (89 %) i placebogruppen den dubbelblinda fasen.

Patienterna som behandlades med erenumab fick en kliniskt relevant och statistiskt signifikant

minskning från utgångsvärdet av frekvensen migrändagar från månad 4 till 6 (figur 2) jämfört med

patienterna som fick placebo. Skillnader jämfört med placebo sågs från och med månad 1.

Läs hela dokumentet

BILAGA I

PRODUKTRESUMÉ

Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt

identifiera ny säkerhetsinformation. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje

misstänkt biverkning. Se avsnitt 4.8 om hur man rapporterar biverkningar.

1.

LÄKEMEDLETS NAMN

Aimovig 70 mg injektionsvätska, lösning i förfylld spruta

Aimovig 140 mg injektionsvätska, lösning i förfylld spruta

Aimovig 70 mg injektionsvätska, lösning i förfylld injektionspenna

Aimovig 140 mg injektionsvätska, lösning i förfylld injektionspenna

2.

KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING

Aimovig 70 mg injektionsvätska, lösning i förfylld spruta

En förfylld spruta innehåller 70 mg erenumab.

Aimovig 140 mg injektionsvätska, lösning i förfylld spruta

En förfylld spruta innehåller 140 mg erenumab.

Aimovig 70 mg injektionsvätska, lösning i förfylld injektionspenna

En förfylld injektionspenna innehåller 70 mg erenumab.

Aimovig 140 mg injektionsvätska, lösning i förfylld injektionspenna

En förfylld injektionspenna innehåller 140 mg erenumab.

Erenumab är en helt human monoklonal IgG2-antikropp som framställs med hjälp av rekombinant

DNA-teknik i CHO-celler (cellinje från äggstockar från kinesisk hamster).

För fullständig förteckning över hjälpämnen, se avsnitt 6.1.

3.

LÄKEMEDELSFORM

Injektionsvätska, lösning (injektionsvätska)

Lösningen är klar till opalskimrande, färglös till svagt gul.

4.

KLINISKA UPPGIFTER

4.1

Terapeutiska indikationer

Aimovig är indicerat för migränprofylax hos vuxna som har minst 4 migrändagar per månad.

4.2

Dosering och administreringssätt

Behandling ska initieras av läkare med erfarenhet av diagnostisering och behandling av migrän.

Dosering

Behandling är avsedd för patienter som har minst 4 migrändagar per månad när behandling med

erenumab sätts in.

Den rekommenderade dosen är 70 mg var 4:e vecka. En del patienter kan ha nytta av en dos på

140 mg var 4:e vecka (se avsnitt 5.1).

Varje 140 mg-dos ges antingen som en subkutan injektion om 140 mg eller som två subkutana

injektioner om 70 mg.

Kliniska studier har visat att majoriteten av patienterna, som svarade på behandlingen, erhöll kliniskt

relevant behandlingssvar inom 3 månader. För patienter som inte har svarat efter 3 månaders

behandling bör man överväga att avbryta behandlingen. Utvärdering av behovet av fortsatt behandling

rekommenderas regelbundet därefter.

Särskilda populationer

Äldre (från 65 år)

Aimovig har inte studerats hos äldre patienter. Ingen dosjustering krävs eftersom erenumabs

farmakokinetik inte påverkas av ålder.

Nedsatt njur-/leverfunktion

Dosen behöver inte justeras för patienter med lätt eller måttligt nedsatt njur- eller leverfunktion (se

avsnitt 5.2).

Pediatrisk population

Säkerhet och effekt för Aimovig för barn under 18 år har ännu inte fastställts. Inga data finns

tillgängliga.

Administreringssätt

Aimovig ska användas subkutant.

Aimovig är avsett för egenadministrering av patienten efter lämplig träning. Injektionerna kan också

ges av annan person som har fått adekvata instruktioner. Injektionen kan ges i buken, låret eller

överarmens utsida (område på armen ska endast användas om injektionen ges av annan person än

patienten, se avsnitt 5.2). Patienten ska växla injektionsställe och injektioner ska inte ges i områden

där huden är öm, röd eller hård, eller har blåmärken.

Förfylld spruta

Hela innehållet i den förfyllda sprutan med Aimovig ska injiceras. Varje förfylld spruta är endast

avsedd för engångsbruk. Den är utformad så att allt innehåll ska avges och inga rester finnas kvar i

sprutan.

Utförliga anvisningar om administrering finns i bruksanvisningen i bipacksedeln.

Förfylld injektionspenna

Hela innehållet i den förfyllda injektionspennan med Aimovig ska injiceras. Varje förfylld

injektionspenna är endast avsedd för engångsbruk. Den är utformad så att allt innehåll ska avges och

inga rester finnas kvar i pennan.

Utförliga anvisningar om administrering finns i bruksanvisningen i bipacksedeln.

4.3

Kontraindikationer

Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt 6.1.

4.4

Varningar och försiktighet

Patienter med vissa allvarliga hjärt- och kärlsjukdomar exkluderades från kliniska studier (se

avsnitt 5.1). Inga säkerhetsuppgifter finns tillgängliga för dessa patienter.

Överkänslighetsreaktioner

Allvarliga överkänslighetsreaktioner inklusive utslag, angioödem samt anafylaktiska reaktioner har

rapporterats med erenumab efter marknadsintroduktionen. Dessa reaktioner kan inträffa inom några

minuter, även om vissa dock kan inträffa mer än en vecka efter behandling. Patienter bör därför varnas

om symtomen som är associerade med överkänslighetsreaktioner. Om en allvarlig eller svår

överkänslighetsreaktion inträffar ska lämplig behandling inledas och behandlingen med erenumab

avbrytas (se avsnitt 4.3).

Förstoppning

Förstoppning är en vanlig biverkning av Aimovig och är vanligtvis mild eller måttlig i intensitet. I

majoriteten av fallen rapporterades förstoppning redan efter den första dosen av Aimovig; patienter

har emellertid även erfarit förstoppning senare under behandlingen. I de flesta fall upphörde

förstoppningen inom tre månader. Efter marknadsgodkännandet har förstoppning med allvarliga

komplikationer rapporterats med erenumab. I vissa av fallen krävdes sjukhusinläggning, inklusive fall

där operation var nödvändig. Förstoppning i anamnesen eller samtidig användning av läkemedel som

är förknippade med minskad gastrointestinal rörlighet kan öka risken för mer allvarlig förstoppning

och potentialen för förstoppningsrelaterade komplikationer. Patienter bör varnas för risken för

förstoppning och rådas att kontakta läkare om förstoppningen inte upphör eller om den förvärras.

Patienter bör omedelbart söka vård om de utvecklar svår förstoppning. Förstoppning bör omgående

hanteras på kliniskt lämpligt sätt. Vid svår förstoppning bör utsättande av behandlingen övervägas.

Spårbarhet

För att underlätta spårbarhet av biologiska läkemedel ska läkemedlets namn och

tillverkningssatsnummer dokumenteras.

Latexkänsliga personer

Det avtagbara nålskyddet på Aimovig förfylld spruta/injektionspenna innehåller naturgummilatex,

som kan orsaka allergiska reaktioner hos personer som är känsliga för latex.

4.5

Interaktioner med andra läkemedel och övriga interaktioner

Eftersom monoklonala antikroppar bryts ned på annat sätt än andra typer av läkemedel, förväntas

behandling med Aimovig inte ge någon effekt på koncentrationen av andra läkemedel som tas

samtidigt. Ingen interaktion med orala preventivmedel (etinylestradiol/norgestimat) eller sumatriptan

observerades i studier med friska frivilliga.

4.6

Fertilitet, graviditet och amning

Graviditet

Det finns begränsad mängd data från användning av erenumab till gravida kvinnor. Djurstudier visar

inga direkta eller indirekta skadliga reproduktionstoxikologiska effekter (se avsnitt 5.3). Som en

försiktighetsåtgärd bör man undvika användning av Aimovig under graviditet.

Amning

Det är okänt om erenumab utsöndras i bröstmjölk hos människa. Man vet att humant IgG utsöndras i

bröstmjölk under de första dagarna efter födseln, vilket sjunker till låga koncentrationer kort därefter.

En risk för det ammande spädbarnet kan därför inte uteslutas under denna korta period. Därefter kan

användning av Aimovig övervägas under amning endast om kliniskt behov föreligger.

Fertilitet

I djurstudier sågs ingen påverkan på fertiliteten hos hon- eller handjur (se avsnitt 5.3).

4.7

Effekter på förmågan att framföra fordon och använda maskiner

Aimovig förväntas ha ingen eller försumbar effekt på förmågan att framföra fordon och använda

maskiner.

4.8

Biverkningar

Sammanfattning av säkerhetsprofilen

Totalt över 2 500 patienter (mer än 2 600 patientår) har behandlats med Aimovig i registreringsstudier.

Av dessa exponerades över 1 300 patienter i mer än 12 månader och 218 patienter exponerades i 5 år.

Den övergripande säkerhetsprofilen för Aimovig förblev oförändrad under 5 år med öppen

långtidsbehandling.

De rapporterade biverkningarna för 70 mg och 140 mg var reaktioner vid injektionsstället

(5,6 %/4,5 %), förstoppning (1,3 %/3,2 %), muskelkramper (0,1 %/2,0 %) och klåda (0,7 %/1,8 %).

De flesta reaktionerna var av lindrig eller måttlig allvarlighetsgrad. Färre än 2 % av patienterna i dessa

studier avbröt behandlingen på grund av biverkningar.

Tabell över biverkningar

I tabell 1 redovisas alla biverkningar som förekom hos de patienter som behandlades med Aimovig

under de 12 veckor långa placebokontrollerade perioderna av studierna såväl som efter

marknadsintroduktionen. Inom varje organsystem rangordnas biverkningarna efter frekvens med den

oftast förekommande biverkningen först. Inom varje frekvensområde presenteras biverkningarna efter

fallande allvarlighetsgrad. Motsvarande frekvenskategori för varje biverkning baseras dessutom på

följande princip: mycket vanliga (≥1/10); vanliga (≥1/100, <1/10); mindre vanliga (≥1/1 000, <1/100);

sällsynta (≥1/10 000, <1/1 000); mycket sällsynta (<1/10 000).

Tabell 1

Biverkningar

Organsystem

Biverkning

Frekvenskategori

Immunsystemet

Överkänslighetsreaktioner

inklusive anafylaxi,

angioödem, utslag,

svullnad/ödem och urtikaria

Vanliga

Magtarmkanalen

Förstoppning

Vanliga

Orala sår

Ingen känd frekvens

Hud och subkutan vävnad

Klåda

Vanliga

Alopeci

Utslag

Ingen känd frekvens

Muskuloskeletala systemet och bindväv

Muskelkramper

Vanliga

Allmänna symtom och/eller symtom vid

administreringsstället

Reaktioner vid

injektionsstället

Vanliga

Se avsnitt ”Beskrivning av vissa biverkningar”

Orala sår omfattar de rekommenderade termerna stomatit, munsår eller sår på munslemhinnan,

blåsor i munslemhinnan.

Klåda omfattar de rekommenderade termerna generell klåda, klåda och hudutslag med klåda.

Utslag omfattar de rekommenderade termerna papulärt utslag, exfoliativa utslag, erytematösa

utslag, urtikaria, blåsor.

Beskrivning av vissa biverkningar

Reaktioner vid injektionsstället

I den integrerade 12 veckor långa placebokontrollerade fasen av studierna var reaktioner vid

injektionsstället lindriga och mestadels övergående. En patient som fått 70 mg-dosen avbröt

behandlingen på grund av utslag vid injektionsstället. De vanligaste reaktionerna vid injektionsstället

var lokal smärta, erytem och klåda. Smärtan vid injektionsstället försvann oftast inom 1 timme efter

administrering.

Kutana reaktioner och överkänslighetsreaktioner

I den integrerade 12 veckor långa placebokontrollerade fasen av studierna observerades icke allvarliga

fall av utslag, klåda och svullnad/ödem av vilka majoriteten av fall var lindriga och ledde inte till

avbrytande av behandlingen.

Efter godkännande för försäljning observerades fall av anafylaxi och angioödem.

Immunogenicitet

Under den dubbelblinda behandlingsfasen av de kliniska studierna var incidensen för utveckling av

antikroppar mot erenumab 6,3 % (56/884) hos de deltagare som fick en 70 mg-dos erenumab (av vilka

3 hade neutraliserande aktivitet

in vitro

) och 2,6 % (13/504) hos de deltagare som fick 140 mg-dosen

erenumab (av vilka ingen hade neutraliserande aktivitet

in vitro

). I en öppen studie med upp till

256 behandlingsveckor var incidensen för utveckling av antikroppar mot erenumab 11,0 % (25/225)

hos de deltagare som enbart fick 70 mg eller 140 mg Aimovig genom hela studien (av vilka 2 hade

neutraliserande aktivitet

in vitro

). Man såg ingen inverkan på effekten eller säkerheten för Aimovig på

grund av antikroppsutveckling mot erenumab.

Rapportering av misstänkta biverkningar

Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt

att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas

att rapportera varje misstänkt biverkning via det nationella rapporteringssystemet listat i bilaga V.

4.9

Överdosering

Inget fall av överdosering har rapporterats i kliniska studier.

Doser upp till 280 mg har administrerats subkutant i kliniska studier, utan några tecken på

dosbegränsande toxicitet.

I händelse av överdosering ska patienten behandlas symtomatiskt och stödjande åtgärder sättas in efter

behov.

5.

FARMAKOLOGISKA EGENSKAPER

5.1

Farmakodynamiska egenskaper

Farmakoterapeutisk grupp: Analgetika, medel vid migrän, ATC-kod: N02CD01

Verkningsmekanism

Erenumab är en human monoklonal antikropp som binder till receptorn för Calcitonin gene-related

peptide (CGRP). CGRP-receptorn finns på ställen som har betydelse för patofysiologin vid migrän,

t.ex. trigeminusgangliet. Erenumab binder kompetitivt med hög affinitet till samma yta på CGRP-

receptorn som CGRP och hämmar därmed dess funktion utan någon signifikant aktivitet mot andra

medlemmar i kalcitoninreceptorfamiljen.

CGRP är en neuropeptid som modulerar smärtsignaler och en vasodilator som har associerats med

patofysiologin vid migrän. Till skillnad från andra neuropeptider har CGRP-nivån visats öka

signifikant vid migrän och sedan återgå till normalvärdet när huvudvärken avtagit. Intravenös infusion

av CGRP inducerar migränliknande huvudvärk hos patienter.

Hämning av CGRPs effekter skulle teoretiskt kunna dämpa kompensatorisk vasodilation vid ischemi-

relaterade tillstånd. I en studie undersöktes effekten av en intravenös engångsdos om 140 mg Aimovig

till försökspersoner med stabil angina under kontrollerad fysisk ansträngning. Den totala träningstiden

total excercise time

) fram till ischemi-relaterade symptom var densamma för Aimovig som för

placebo och ledde inte till förvärrad angina hos dessa patienter.

Klinisk effekt och säkerhet

Aimovig (erenumab) har undersökts som migränprofylax i två pivotala studier över hela

migränspektrat (dvs. kronisk respektive episodisk migrän). I båda studierna hade deltagarna haft

migrän i minst 12 månader (med eller utan aura) enligt diagnoskriterierna International Classification

of Headache Disorders (ICHD-III). Följande patienter exkluderades från studierna: äldre patienter

(>65 år), patienter med överanvändning av opiodläkemedel i kronisk migränstudie, patienter med

överanvändning av läkemedel i episodisk migränstudie, samt patienter som haft hjärtinfarkt, stroke,

transitorisk ischemisk attack, instabil angina, eller som genomgått bypassoperation eller annan

revaskularisering inom 12 månader före screeningen. Patienter med svårkontrollerad hypertension

eller BMI >40 exkluderades från studie 1.

Kronisk migrän

Studie 1

Monoterapi med erenumab undersöktes som profylax mot kronisk migrän i en randomiserad,

multicenter, placebokontrollerad, dubbelblind studie som pågick i 12 veckor. Patienterna hade migrän

med eller utan aura (≥15 huvudvärksdagar per månad varav ≥8 migrändagar).

667 patienter randomiserades i förhållandet 3:2:2 till att få placebo (n = 286) eller 70 mg (n = 191)

eller 140 mg (n = 190) erenumab, stratifierat efter överanvändning av akut vid behovs-medicinering

(förekom hos 41 % av det totala patientantalet). Patienterna tilläts använda läkemedel för akut

behandling av huvudvärk under studien.

Demografi och sjukdomskarakteristika vid studiestart var balanserade och jämförbara mellan

studiegrupperna. Medianåldern var 43 år, 83 % var kvinnor och 94 % var av kaukasiskt ursprung.

Genomsnittlig migränfrekvens vid studiestart var cirka 18 migrändagar per månad. Totalt hade 68 %

sviktat på en eller flera tidigare förebyggande läkemedelsbehandlingar på grund av utebliven effekt

eller dålig tolerabilitet, och 49 % hade sviktat på två eller fler tidigare förebyggande

läkemedelsbehandlingar på grund av bristande effekt eller dålig tolerabilitet. Totalt genomförde

366 patienter (96 %) i erenumabgrupperna och 265 patienter (93 %) i placebogruppen hela studien

(dvs. deltog i slutvärderingen vid vecka 12).

Minskning av genomsnittligt antal migrändagar per månad jämfört med placebo observerades i en

månatlig analys från och med månad 1. I en uppföljande veckoanalys sågs de första effekterna av

erenumab från och med den första administreringsveckan.

Figur 1

Förändring av antalet migrändagar per månad över tid jämfört med utgångsvärdet

vid studiestart i studie 1 (inkluderar primärt effektmått månad 3)

Change in Monthly Migraine Days = Förändring av antal migrändagar per månad

Tabell 2

Förändring av effekt och patientrapporterat resultat vid vecka 12 jämfört med

utgångsvärdet vid studiestart i studie 1

Aimovig

(erenumab)

140 mg

(n = 187)

Aimovig

(erenumab)

70 mg

(n = 188)

Placebo

(n = 281)

Behandlings-

skillnad

(95 % CI)

p-värde

Effektresultat

MMD

Genomsn.förändr.

(95 % CI)

Utgångsvärde (SD)

-6,6

(-7,5; -5,8)

17,8 (4,7)

-6,6

(-7,5; -5,8)

17,9 (4,4)

-4,2

(-4,9; -3,5)

18,2 (4,7)

Båda -2,5

(-3,5; -1,4)

Båda

<0,001

≥50 % MMD

responders

Andel [%]

41,2 %

39,9 %

23,5 %

Ej relevant

Båda

<0,001

≥75 % MMD

responders

Andel [%]

20,9 %

17,0 %

7,8 %

Ej relevant

relevant

Dagar med akut

migränspecifik

behandling per månad

Genomsn. förändr. (95 %

-4,1

(-4,7; -3,6)

-3,5

(-4,0; -2,9)

-1,6

(-2,1; -1,1)

70 mg:

-1,9 (-2,6; -1,1)

140 mg:

-2,6 (-3,3; -1,8)

Båda

<0,001

Utgångsvärde (SD)

9,7 (7,0)

8,8 (7,2)

9,5 (7,6)

Patientrapporterat resultat

HIT-6

Genomsn. förändr.

(95 %

-5,6

(-6,5; -4,6)

-5,6

(-6,5; -4,6)

-3,1

(-3,9; -2,3)

70 mg:

-2,5 (-3,7; -1,2)

140 mg:

-2,5 (-3,7; -1,2)

relevant

MIDAS totalt

Genomsn. förändr.

(95 %

-19,8

(-25,6; -14,0)

-19,4

(-25,2; -13,6)

-7,5

(-12,4; -2,7)

70 mg:

-11,9 (-19,3; -4,4)

140 mg:

-12,2 (-19,7; -4,8)

relevant

CI = konfidensintervall; MMD = migrändagar per månad; HIT-6 = Headache Impact Test; MIDAS = Migraine

Disability Assessment

För de sekundära effektmåtten rapporteras samtliga p-värden som ej justerade p-värden och är statistiskt

signifikanta efter korrigering för multipla jämförelser.

Inget p-värde visas för explorativa effektmått.

För HIT-6: Förändring och minskning från utgångsvärdet vid studiestart utvärderades de sista 4 veckorna i

den 12 veckor långa dubbelblinda behandlingsfasen. För MIDAS: Förändring och minskning från

utgångsvärdet vid studiestart utvärderades under 12 veckor. För datainsamling har en återkallningsperiod på

3 månader använts.

p-värde har beräknats baserat på oddskvoterna.

Hos patienter som tidigare sviktat på en eller fler förebyggande läkemedelsbehandlingar var

behandlingsskillnaden som sågs avseende minskning av migrändagar per månad (MMD) mellan

erenumab 140 mg och placebo -3,3 dagar (95 % CI: -4,6; -2,1) och mellan erenumab 70 mg och

placebo -2,5 dagar (95 % CI: -3,8; -1,2). Hos patienter som tidigare sviktat på två eller fler

förebyggande läkemedelsbehandlingar var behandlingsskillnaden -4,3 dagar (95 % CI: -5,8; -2,8)

mellan erenumab 140 mg och placebo och -2.7 dagar (95 % CI: -4,2; -1,2) mellan erenumab 70 mg

och placebo. Det var också en större andel av deltagarna som behandlats med erenumab som uppnådde

minst 50 % minskning av MMD jämfört med placebo hos patienterna som sviktat på en eller fler

förebyggande läkemedelsbehandlingar (40,8 % för 140 mg, 34,7 % för 70 mg jämfört med 17,3 % för

placebo), med en oddskvot på 3,3 (95 % CI: 2,0; 5,5) för 140 mg och 2,6 (95 % CI: 1,6; 4,5) för

70 mg. Hos patienter som tidigare sviktat på två eller fler förebyggande läkemedelsbehandlingar var

andelen 41,3 % för 140 mg och 35,6 % för 70 mg jämfört med 14,2 % för placebo, med en oddskvot

på 4,2 (95 % CI: 2,2; 7,9) respektive 3,5 (95 % CI: 1,8; 6,6).

Cirka 41 % av patienterna i studien hade överanvändning av akut vid behovs-medicinering.

Behandlingsskillnaden mellan erenumab 140 mg och placebo och mellan erenumab 70 mg och

placebo avseende minskning av MMD för dessa patienter var -3,1 dagar (95 % CI: -4,8, -1,4) i båda

fallen och för minskning av antal dagar med akut migränspecifik behandling -2,8 (95 % CI: -4,2, -1,4)

för 140 mg och -3,3 (95 % CI: -4,7; -1,9) för 70 mg. Det var en större andel av patienterna i gruppen

som fick erenumab som uppnådde minst 50 % minskning av MMD jämfört med placebo (34,6 % för

140 mg, 36,4 % för 70 mg jämfört med 17,7 % för placebo), med en oddskvot på 2,5 (95 % CI: 1,3;

4,9) respektive 2,7 (95 % CI: 1,4; 5.2).

Effekten höll i sig i upp till 1 år i den öppna förlängningen av studie 1, i vilken patienter fick 70 mg

och/eller 140 mg erenumab. 74,1 % av patienterna genomförde den 52 veckor långa förlängningen.

Efter poolning av data från de två doserna sågs en minskning om -9,3 MMD efter 52 veckor jämfört

med utgångsvärdet i grundstudien. 59 % av patienterna som genomförde studien hade uppnått ett svar

på 50 % under den sista månaden i studien.

Episodisk migrän

Studie 2

Monoterapi med erenumab undersöktes som profylax mot episodisk migrän i en randomiserad,

multicenter, placebokontrollerad, dubbelblind studie som pågick i 24 veckor. Patienterna hade migrän

med eller utan aura (4–14 migrändagar per månad).

955 patienter randomiserades i förhållandet 1:1:1 till att få 140 mg (n = 319) eller 70 mg (n = 317)

erenumab eller placebo (n = 319). Patienterna tilläts använda läkemedel för akut behandling av

huvudvärk under studien.

Demografi och sjukdomskarakteristika vid studiestart var balanserade och jämförbara mellan

studiegrupperna. Medianåldern var 42 år, 85 % var kvinnor och 89 % var av kaukasiskt ursprung.

Genomsnittlig migränfrekvens vid studiestart var cirka 8 migrändagar per månad. 39 % av samtliga

patienter hade sviktat på en eller fler tidigare profylaktiska läkemedelsbehandlingar på grund av

utebliven effekt eller dålig tolerabilitet. Totalt genomförde 294 patienter (92 %) med 140 mg,

287 patienter (91 %) med 70 mg och 284 patienter (89 %) i placebogruppen den dubbelblinda fasen.

Patienterna som behandlades med erenumab fick en kliniskt relevant och statistiskt signifikant

minskning från utgångsvärdet av frekvensen migrändagar från månad 4 till 6 (figur 2) jämfört med

patienterna som fick placebo. Skillnader jämfört med placebo sågs från och med månad 1.

Läs hela dokumentet

30 Churchill Place

Canary Wharf

London E14 5EU

United Kingdom

An agency of the European Union

Telephone

+44 (0)20 3660 6000

Facsimile

+44 (0)20 3660 5555

Send a question via our website

www.ema.europa.eu/contact

© European Medicines Agency, 2019. Reproduction is authorised provided the source is acknowledged.

EMA/191978/2019

EMEA/H/C/004447

Aimovig (erenumab)

Sammanfattning av Aimovig och varför det är godkänt inom EU

Vad är Aimovig och vad används det för?

Aimovig är ett läkemedel som används för att förebygga migrän hos vuxna som har migrän minst

4 dagar per månad.

Aimovig innehåller den aktiva substansen erenumab.

Hur används Aimovig?

Aimovig injiceras under huden med hjälp av en förfylld spruta eller injektionspenna. Patienterna kan

injicera läkemedlet själva efter att ha fått instruktioner.

Rekommenderad dos är 70 mg var fjärde vecka då den ges som en enda injektion. Vissa patienter kan

ha nytta av en dos på 140 mg var fjärde vecka, som endera ges som en enda injektion på 140 mg eller

som två injektioner på vardera 70 mg.

Aimovig är receptbelagt och behandling ska inledas av en läkare med erfarenhet av att diagnostisera

och behandla migrän. För att få mer information om hur du använder Aimovig, läs bipacksedeln eller

tala med läkare eller apotekspersonal.

Hur verkar Aimovig?

En kemisk signalsubstans som kallas CGRP har visat sig delta i utvecklingen av migrän. Den aktiva

substansen i Aimovig, erenumab, är en monoklonal antikropp (ett slags protein) som utformats för att

binda till en receptor (ett mål) för CGRP på kroppens celler. Genom att binda till denna receptor

förhindrar läkemedlet att CGRP binder till den och orsakar migrän.

Vilka fördelar med Aimovig har visats i studierna?

Aimovig är effektivt när det gäller att minska antalet dagar som patienter lider av migrän. I en studie

på 667 patienter som hade migrän i genomsnitt 18 dagar i månaden, hade de som behandlades med

Aimovig 7 dagar färre med migrän varje månad, jämfört med 4 dagar färre för patienterna som fick

placebo.

Aimovig (erenumab)

EMA/191978/2019

Sida 2/2

I en andra studie på 955 patienter som hade migrän i genomsnitt 8 dagar i månaden, hade de som

behandlades med Aimovig i genomsnitt 3–4 dagar färre med migrän varje månad, jämfört med

omkring 2 dagar färre för patienterna som fick placebo.

Vilka är riskerna med Aimovig?

De vanligaste biverkningarna som orsakas av Aimovig (kan uppträda hos upp till 1 av 10 personer) är

reaktioner vid injektionsstället, förstoppning, muskelkramper och klåda.

En fullständig förteckning över biverkningar och restriktioner för Aimovig finns i bipacksedeln.

Varför är Aimovig godkänt i EU?

Aimovig visade sig vara effektivt när det gäller att minska antalet dagar som patienter har migrän.

Endast patienter som hade migrän minst 4 dagar i månaden ingick i studierna eftersom patienter med

färre migränanfall vanligtvis inte är lämpliga för förebyggande behandling.

De flesta biverkningarna är lindriga eller måttliga i svårighetsgrad. Europeiska läkemedelsmyndigheten

(EMA) fann därför att fördelarna med Aimovig är större än riskerna och att Aimovig kan godkännas för

försäljning i EU.

Vad görs för att garantera säker och effektiv användning av Aimovig?

Rekommendationer och försiktighetsåtgärder som hälso- och sjukvårdspersonal och patienter ska

iaktta för säker och effektiv användning av Aimovig har tagits med i produktresumén och bipacksedeln.

Liksom för alla läkemedel övervakas de vetenskapliga uppgifterna för läkemedlet kontinuerligt.

Biverkningar som har rapporterats för Aimovig utvärderas noggrant och nödvändiga åtgärder för att

skydda patienter vidtas.

Mer information om Aimovig

Den 26 juli 2018 beviljades Aimovig ett godkännande för försäljning som gäller i hela EU.

Mer information om Aimovig finns på EMA:s webbplats

ema.europa.eu/medicines/human/EPAR/aimovig

Denna sammanfattning uppdaterades senast 04-2019.

Liknande Produkter

Sök varningar relaterade till denna produkt

Visa dokumenthistorik

Dela den här informationen