Somatuline Autogel 60 mg Injektionsvätska, lösning i förfylld spruta

Sverige - svenska - Läkemedelsverket (Medical Products Agency)

Bipacksedel Bipacksedel (PIL)

01-10-2020

Produktens egenskaper Produktens egenskaper (SPC)

04-03-2020

Aktiva substanser:
lanreotid
Tillgänglig från:
Medartuum AB
ATC-kod:
H01CB03
INN (International namn):
lanreotide
Dos:
60 mg
Läkemedelsform:
Injektionsvätska, lösning i förfylld spruta
Sammansättning:
lanreotid 60 mg Aktiv substans
Receptbelagda typ:
Receptbelagt
Produktsammanfattning:
Förpacknings: Förfylld spruta, 1 x 60 mg (0,2 ml)
Bemyndigande status:
Godkänd
Godkännandenummer:
53474
Tillstånd datum:
2016-04-27

Läs hela dokumentet

Bipacksedel: Information till patienten

Somatuline Autogel 60 mg injektionsvätska, lösning i förfylld spruta.

lanreotid

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel. Den

innehåller information som är viktig för dig.

Spara denna information, du kan behöva läsa den igen.

Om du har ytterligare frågor vänd dig till läkare eller apotekspersonal.

Detta läkemedel har ordinerats enbart åt dig. Ge det inte till andra. Det kan skada dem,

även om de uppvisar sjukdomstecken som liknar dina.

Om du får några biverkningar, tala med läkare eller apotekspersonal. Detta gäller även

eventuella biverkningar som inte nämns i denna information. Se avsnitt 4.

I denna bipacksedel finns information om följande:

1. Vad Somatuline Autogel är och vad det används för

2. Vad du behöver veta innan du använder Somatuline Autogel

3. Hur du använder Somatuline Autogel

4. Eventuella biverkningar

5. Hur Somatuline Autogel ska förvaras

6. Förpackningens innehåll och övriga upplysningar

1.

V

AD

S

OMATULINE

A

UTOGEL

Ä

R OCH VAD DET ANVÄNDS FÖR

Vad Somatuline Autogel är och hur den fungerar

Namnet på ditt läkemedel är Somatuline Autogel. Det är en långtidsverkande form

av lanreotid.

Lanreotid, den aktiva substansen, tillhör en grupp läkemedel som kallas

”tillväxthormonshämmare”. De liknar ett annat ämne (hormon) som kallas

”somatostatin”. Lanreotid sänker nivåerna av hormoner i kroppen, såsom

tillväxthormon (GH) och insulinliknande tillväxtfaktorer 1 (IGF-1) och hämmar

frisättningen av vissa hormoner i mag-tarmkanalen och tarmsekretet.

Dessutom har den en effekt på vissa avancerade typer av tumörer (så kallade

neuroendokrina tumörer) i tarmen och i bukspottskörteln genom att stoppa eller

fördröja dess tillväxt.

Vad Somatuline Autogel används för

långsiktig behandling av akromegali (ett tillstånd där din kropp producerar

för mycket tillväxthormon) då nivån av tillväxthormon förblir onormal efter

kirurgiskt ingrepp och/eller vid strålbehandling, eller hos patienter för vilka

kirurgi och/eller strålbehandling inte är något alternativ

lindring av symtom som blodvallningar och diarré som ibland förekommer

hos patienter med neuroendokrina tumörer (NET)

behandling och kontroll av tillväxten av vissa avancerade tumörer i tarmen

och bukspottkörteln, så kallade gastroenteropankreatiska neuroendokrina

tumörer eller GEP-NET. Används när denna typ av tumörer inte kan

avlägsnas genom operation.

2.

V

AD DU BEHÖVER VETA INNAN

D

U ANVÄNDER

S

OMATULINE

A

UTOGEL

Ta inte Somatuline Autogel:

om du är allergisk (överkänslig) mot lanreotid, somatostatin eller läkemedel från

samma familj (somatostatinanalog), eller något annat innehållsämne i detta

läkemedel (anges i avsnitt 6).

Varningar och försiktighet

Tala med läkare eller apotekspersonal innan du använder detta läkemedel.

Somatuline Autogel kan ge förändringar av blodglukosnivån. Har Du diabetes kan

eventuellt insulinbehovet förändras.

Tala om för Din läkare om Du:

är diabetiker

har stenar i gallblåsan (gallsten), eftersom lanreotid kan leda till gallsten i gallblåsan. I

detta fall kan din läkare behöva kontrollera dig regelbundet. Din läkare kan besluta att

avsluta behandlingen med lanreotid om komplikationer som uppstår vid gallsten

uppkommer.

har sköldkörtelproblem, då lanreotid kan minska din sköldkörtelfunktion något

lider av hjärtsjukdomar

någon gång har haft lever- eller njurproblem.

Om något av ovanstående gäller dig, tala med din läkare eller apotekspersonal innan du

använder Somatuline Autogel.

Barn

Somatuline Autogel rekommenderas inte till barn.

Andra läkemedel och Somatuline Autogel

Vissa läkemedel kan påverka effekten av andra läkemedel. Tala om för din läkare eller

apotekspersonal om du tar, nyligen har tagit eller kan tänkas ta andra läkemedel.

Särskild försiktighet bör iakttas vid samtidig behandling med:

ciklosporin

(ett immunhämmande läkemedel som minskar immunreaktionen, tagen

efter en transplantation eller vid autoimmun sjukdom)

bromokroptin

(dopaminagonist som används vid behandling av vissa typer av tumörer

i hjärnan och vid Parkinsons sjukdom eller för att förhindra laktation efter förlossning)

bradykardiinducerande läkemedel

(läkemedel som sänker hjärtrytmen, som

betablockerare)

Dosjustering av dessa läkemedel som administreras samtidigt som lanreotid kan övervägas av

din läkare.

Graviditet och amning

Om du är gravid eller ammar, tror att du kan vara gravid eller planerar att skaffa barn, rådfråga

läkare eller apotekspersonal innan du använder detta läkemedel.

Graviditet

Okänt om Somatuline Autogel påverkar fostret. Rådgör därför med läkare före användning

under graviditet.

Amning

Okänt om Somatuline Autogel går över i modersmjölk. Rådgör därför med läkare före

användning under amning.

Körförmåga och användning av maskiner

Yrsel, trötthet och kraftlöshet har rapporterats vid behandling med Somatuline Autogel. Din

förmåga att köra bil och använda maskiner kan påverkas.

Du är själv ansvarig för att bedöma om du är i kondition att framföra motorfordon eller utföra

arbete som kräver skärpt vaksamhet. En av faktorerna som kan påverka din förmåga i dessa

avseenden är användning av läkemedel på grund av deras effekter och/eller biverkningar.

Beskrivning av dessa effekter och biverkningar finns i andra avsnitt. Läs därför all information

i denna bipacksedel för vägledning. Diskutera med din läkare eller apotekspersonal om du är

osäker.

3.

H

UR

D

U ANVÄNDER

S

OMATULINE

A

UTOGEL

Använd alltid detta läkemedel enligt läkarens anvisningar. Rådfråga läkare eller

apotekspersonal om du är osäker.

Rekommenderad dos:

Behandling av akromegali

Den rekommenderade dosen är en injektion var 28: dag. Din läkare kan anpassa

dosen med hjälp av någon av de tre tillgängliga styrkor av Somatuline Autogel (60,

90 eller 120 mg).

Din läkare kommer även bestämma hur lång behandlingstiden skall vara.

Symtomlindring (såsom blodvallning och diarré) i samband med neuroendokrina

tumörer

Den rekommenderade dosen är en injektion var 28:e dag. Din läkare kan anpassa

dosen med hjälp av någon av de tre tillgängliga styrkor av Somatuline Autogel (60,

90 eller 120 mg).

Din läkare kommer även bestämma hur lång behandlingstiden skall vara.

Behandling av avancerade tumörer i tarmen och bukspottkörteln, så kallade

gastroenteropankreatiska neuroendokrina tumörer eller GEP-NET. Används när

denna typ av tumörer inte kan avlägsnas genom operation.

Den rekommenderade dosen är 120 mg var 28:e dag. Din läkare bestämmer hur

länge du ska behandlas med Somatuline Autogel för tumörkontroll.

Administreringssätt

Somatuline Autogel ska ges som en djup subkutan injektion.

Injektionen kan ges av antingen sjukvårdspersonal eller vårdgivare (familjemedlem

eller vän) eller av dig själv, efter lämplig utbildning från en vårdpersonal.

Om samma dos av Somatuline Autogel ges, kan du eller en tränad person, efter lämplig

träning, injicera läkemedlet själv. Det är sjukvårdspersonalen som bestämmer om du eller en

tränad person ska administrera produkten. För instruktion om hur du själv eller en tränad

person injicerar läkemedlet, läs bruksanvisningen nedan. Om du har några tvivel om hur du ska

administrera denna injektion, kontakta din läkare eller sjukvårdspersonal för råd eller

ytterligare träning.

Bruksanvisning

OBSERVERA! LÄS HELA INSTRUKTIONEN NOGGRANT INNAN DU

BÖRJAR MED INJEKTIONEN.

Injektionen är en djup subkutan injektion som kräver en specifik teknik som

skiljer sig från normala subkutana injektioner.

Följande instruktion beskriver hur Somatuline Autogel ska injiceras.

Somatuline Autogel tillhandahålls färdig för användning i en förfylld spruta

utrustad

automatiskt

nålskydd.

Nålen

kommer

dras

tillbaka

automatiskt efter avslutad fullständig injicering, för att förhindra stickskador.

1.

Ta ut

Somatuline Autogel

ur kylskåpet 30 minuter innan det ska ges.

Injektion av kallt

läkemedel kan vara smärtsamt. Öppna inte den laminerade skyddspåsen förrän omedelbart

innan injiceringen.

2.

Observera:

Kontrollera att den laminerade skyddspåsen är obruten innan du öppnar den

och att utgångsdatum inte är passerat.

Använd inte den förfyllda sprutan:

Om du tappar eller skadar den förfyllda sprutan eller om den förfyllda sprutan eller

skyddspåsen verkar skadad på något sätt.

Om produkten har gått ut. Utgångsdatumet är tryckt på ytterkartongen samt på

skyddspåsen.

Om något av ovanstående gäller ska du kontakta din läkare eller apotekspersonal.

3.

Tvätta händerna med tvål.

4.

Riv upp skyddspåsen längs med den prickade linjen och ta ut den förfyllda sprutan.

Innehållet i den förfyllda sprutan är en halvfast fas som har ett gel-liknande utseende med

viskösa egenskaper och en färg som varierar från vit till ljusgul. Den övermättade lösningen

kan också innehålla mikrobubblor som kan rensas upp under injektionen. Dessa skillnader

är normala och påverkar inte produktens kvalitet.

Produkten ska ges omedelbart efter öppnandet av den laminerade skyddspåsen.

5.

Välj injektionsställe:

Om en sjukvårdspersonal eller någon annan, som en utbildad familjemedlem eller vän,

ger injektionen: injicera i övre yttre kvadranten av skinkan eller i övre yttre delen av

låret.

Om du tar injektionen själv: injicera i övre yttre delen av låret.

Växla injektionsställe

mellan högra och vänstra sidan mellan varje tillfälle du får

Somatuline Autogel. Undvik områden med leverfläckar, ärrvävnad, rodnad hud eller

hud som känns ojämn.

6.

Tvätta injektionsstället.

7.

Före injektion, ta bort den förfyllda sprutan från sin behållare. Kassera behållaren.

8.

Avlägsna nålhylsan genom att dra av det och kassera det.

9.

Plana ut

injektionsområdet med hjälp av tumme och pekfinger på handen som inte håller

den förfyllda sprutan, för att sträcka ut huden.

Nyp inte

ihop skinnet. Använd en kraftig och

rak pil-liknande rörelse, för att

snabbt införa

nålen

vinkelrätt

mot huden (90-graders

vinkel), hela vägen in i huden.

Det är mycket viktigt att hela nålen går in

fullständigt.

Du ska inte se något av nålen

när den är helt insatt.

Aspirera inte

(dra inte tillbaka)

10.

Släpp injektionstället som har planats ut med din hand. Tryck kolven med stadigt

och mycket fast tryck. Läkemedlet är tjockare och trögare att trycka än vad du

kan förvänta dig.

Normalt behövs ca 20 sekunder.

Injicera

hela dosen

tryck till en sista gång för att se till att du inte kan trycka ner den längre.

Observera: Håll kvar trycket med tummen mot kolven, för att

förhindra att det automatiska nålskyddet aktiveras för tidigt.

11.

Håll kvar trycket mot kolven medan nålen dras ut från injektionsstället.

12.

Släpp trycket mot kolven. Nålen kommer automatiskt att dras in i

nålskyddet och låsas fast.

13.

Tryck försiktigt på injektionsstället med en torr bomullstuss eller steril kompress

för att förhindra blödning.

Gnugga eller massera inte

injektionsstället efter

injicering.

14.

Kassera den använda sprutan enligt sjukvårdspersonalens instruktioner.

Kasta

INTE sprutan

i hushållsavfallet.

Om du har använt för stor mängd av Somatuline Autogel

Om du fått i dig för stor mängd läkemedel eller om t.ex. ett barn fått i sig

läkemedlet av misstag kontakta läkare, sjukhus eller Giftinformationscentralen

(tel. 112) för bedömning av risken samt rådgivning.

Om du har glömt att ta Somatuline Autogel

Kontakta sjukvården så fort du upptäcker att du har missat en injektion. De

kommer att ge dig råd om när du ska ta nästa injektion. Självinjicera inte en

extra

injektion

för

kompensera

för

glömd

injektion

utan

tala

sjukvården.

Om du slutar använda Somatuline Autogel

Ett uppehåll i mer än en dos eller ett för tidigt avslut av behandlingen med

Somatuline Autogelkan påverka framgången av behandlingen. Tala med

din läkare innan du avbryter behandlingen.

Om du har ytterligare frågor om detta läkemedel, kontakta läkare eller

apotekspersonal.

4.

E

VENTUELLA BIVERKNINGAR

Liksom alla läkemedel kan detta läkemedel orsaka biverkningar, men alla

användare behöver inte få dem.

Berätta omedelbart för din läkare om du upplever några av följande biverkningar:

känner dig mer törstig eller tröttare än vanligt, och har torr mun. Detta kan vara

tecken på att du har höga blodsockernivåer eller utvecklar diabetes

hungrig, skakig, svettas mer än vanligt eller känner dig förvirrad. Dessa kan

vara tecken på lågt blodsocker.

Frekvensen av dessa biverkningar är vanligt, kan det förekomma hos upp till 1 av 10

personer.

Kontakta omedelbart läkare/sjukvård om du märker att:

du får en ansiktsrodnad, sväller upp eller får fläckar och hudutslag

du får ett tryck över bröstet, du blir andfådd eller får pipande andning

du känner dig svag, möjligen som ett resultat av ett blodtrycksfall.

Dessa kan vara resultatet av en allergisk reaktion. Frekvensen för denna

biverkan är inte

känd; det kan inte beräknas från tillgängliga data.

Tala om för läkare eller apotekspersonal om du märker någon av följande biverkningar.

De vanligaste förväntade biverkningarna är gastrointestinala besvär, problem med

gallblåsan och reaktioner vid injektionsstället. De biverkningar som kan uppstå med

Somatuline Autogel är listade nedan enligt deras frekvenser.

Mycket vanliga

(förekommer hos fler än 1 av 10 personer)

diarré, lös avföring, magsmärta

gallsten och andra problem med gallblåsan. Du kanske har symptom

som svår och plötslig buksmärta, hög feber, gulsot (gulfärgning av

hud och ögonvitor), frossa, aptitlöshet, kliande hud

Vanliga

(

förekommer hos 1 av 10 personer)

viktminskning

brist på energi

långsam hjärtrytm

stark trötthetskänsla

minskad aptit

känna sig allmänt svag

överflödigt fett i avföringen

yrselkänsla, huvudvärk

håravfall eller minskad hårväxt

smärta som drabbar muskler, ledband, senor och ben

reaktioner på injektionsstället såsom smärta, hård hud eller klåda

onormala lever-och bukspottkörteltestresultat och förändringar i

blodsockernivåer

illamående, kräkningar, förstoppning

gaser, uppsvälld mage eller allmän obehagskänsla,

matsmältningsbesvär

biliär dilatation (utvidgning av gallgångarna mellan levern och gallblåsan och

tarmen). Du kan få symtom som magsmärtor, illamående, gulsot och feber

blodvallningar i huden

Mindre vanliga

(kan förekomma hos 1 av 100 personer)

värmevallningar

sömnsvårigheter

förändring i avföringens färg

förändring i halterna av natrium-och alkaliskt fosfatas som visas i

blodproverna

Ingen känd frekvens

(kan inte beräknas från tillgängliga data)

Plötslig, svår smärta i nedre delen av magen - detta kan vara ett tecken

på inflammation i bukspottkörteln (pankreatit)

Rodnad, smärta, värme och svullnad vid injektionsstället, som kan

kännas vätskefylld vid tryck, feber – detta kan vara tecken på böld

(abscess)

Plötslig svår smärta i övre högra eller mellersta delen av buken, som

kan spridas till axel eller rygg, ömhet, illamående, kräkningar och hög

feber – detta kan vara tecken på inflammation av gallblåsan

(kolecystit).

Smärta i övre högra delen av magen (buken), feber, frossa,

gulfärgning av hud och ögon (gulsot), illamående, kräkningar,

lerfärgad avföring, mörk urin, trötthet – dessa kan vara tecken på

inflammation i gallgången (kolangit).

Eftersom lanreotid kan förändra dina blodsockernivåer kan din läkare vilja

kontrollera ditt blodsocker, särskilt i början av behandlingen.

På samma sätt som att det kan uppstå problem med gallblåsan med denna typ

av läkemedel, kan din läkare vilja övervaka din gallblåsa från det att du börjar

ta Somatuline Autogel till en tid efteråt.

Tala om för läkare eller apotekspersonal om du märker någon av

biverkningarna ovan.

Rapportering av biverkningar

Om du får biverkningar, tala med läkare eller, apotekspersonal eller

sjuksköterska. Detta gäller även biverkningar som inte nämns i denna

information. Du kan också rapportera biverkningar direkt (se detaljer nedan).

Genom att rapportera biverkningar kan du bidra till att öka informationen om

läkemedels säkerhet.

Läkemedelsverket

Box 26

751 03 Uppsala

www.lakemedelsverket.se

5.

H

UR

S

OMATULINE

A

UTOGEL SKA FÖRVARAS

Förvaras i kylskåp (2°C – 8°C) i ytterkartongen. Ljuskänsligt.

Förvara detta läkemedel utom syn- och räckhåll för barn.

Används före utgångsdatum som anges på kartongen och etiketten efter ”Utg.

dat.:”. Utgångsdatumet är den sista dagen i angiven månad.

Läkemedel som förvarats i oöppnad laminerad skyddspåse vid en temperatur

som ej överstigit 40°C under högst 24 timmar, kan åter läggas in i kylen för

förvaring och användas vid ett senare tillfälle. Detta får upprepas högst tre

gånger.

Varje spruta ligger i en individuell förpackning.

Läkemedel ska inte kastas i avloppet eller bland hushållsavfall. Fråga

apotekspersonalen hur man kastar läkemedel som inte längre används. Dessa

åtgärder är till för att skydda miljön.

6. F

ÖRPACKNINGENS INNEHÅLL OCH

ÖVRIGA UPPLYSNINGAR

Innehållsdeklaration

Den aktiva substansen är lanreotid 60 mg (i ca 0,2 ml lösning), per

förfylld spruta som lanreotidacetat.

Övriga innehållsämnen är vatten för injektionsvätskor, ättiksyra,

koncentrerad (för pH-justering).

Läkemedlets utseende och förpackningsstorlekar

Somatuline Autogel är en viskös injektionsvätska i en förfylld spruta, färdig att

användas och försedd med ett automatiskt nålskydd. Det är en vit till svagt gul halvfast

beredning.

Varje förpackning innehåller en förfylld spruta med injektionsnål, förpackad i en

laminerad påse och en kartong.

Importör:

Medartuum AB, Göteborg

Tillverkare:

Ipsen Pharma-koncernen

Ompackare:

New Neopharm B.V., Groningen, Nederländerna

Denna bipacksedel ändrades senast: 2020-10-01

Läs hela dokumentet

P

RODUKTRESUMÉ

1

L

ÄKEMEDLETS

N

AMN

Somatuline Autogel 60 mg injektionsvätska, lösning i förfylld spruta.

Somatuline Autogel 90 mg injektionsvätska, lösning i förfylld spruta.

Somatuline Autogel 120 mg injektionsvätska, lösning i förfylld spruta.

2

K

VALITATIV OCH

K

VANTITATIV

S

AMMANSÄTTNING

En förfylld spruta innehåller lanreotid 60 mg, 90 mg respektive 120 mg som lanreotidacetat.

Varje förfylld spruta innehåller en övermättad lösning av lanreotidacetat motsvarande 0,246 mg

lanreotidbas/mg lösning, vilket säkerställer en injektionsdos innehållande 60 mg, 90 mg respektive

120 mg lanreotid.

En förfylld spruta innehåller 60 mg lanreotid (i ca 0,2 ml lösning)

En förfylld spruta innehåller 90 mg lanreotid (i ca 0,3 ml lösning)

En förfylld spruta innehåller 120 mg lanreotid (i ca 0,4 ml lösning)

För fullständig förteckning över hjälpämnen, se avsnitt 6.1.

3

L

ÄKEMEDELSFORM

Injektionsvätska, lösning i förfylld spruta.

Vit till svagt gul halvfast beredning.

4

K

LINISKA

U

PPGIFTER

4.1

Terapeutiska indikationer

Somatuline Autogel är indicerat för:

långtidsbehandling av patienter med akromegali då cirkulerande nivåer av tillväxthormon

(GH) och/eller insulinliknande tillväxtfaktor-I (IGF-I) förblir onormala efter kirurgiskt

ingrepp och/eller strålbehandling eller hos patienter för vilka kirurgi och/eller strålbehandling

inte är något alternativ.

behandling av gastroenteropankreatiska neuroendokrina tumörer (GEP-NET), av grad 1 och

vissa tumörer av grad 2 (Ki67-värde upp till 10 %), med ursprungslokalisering i midgut,

pankreas eller av okänt ursprung, undantaget primärtumör i hindgut, hos vuxna patienter med

inoperabel, lokalt avancerad eller metastaserande sjukdom (se avsnitt 5.1).

symtomlindring i samband med neuroendokrina tumörer.

4.2

Dosering och administreringssätt

Dosering

Akromegali och symtomatisk behandling av neuroendokrina tumörer

Den rekommenderade initiala dosen är 60–120 mg som ges var 28:e dag.

Exempelvis för patienter tidigare behandlade med Somatuline PR 30 mg med en dos var 14:e dag skall

den initiala dosen av Somatuline Autogel vara 60 mg var 28:e dag och för patienter tidigare

behandlade med Somatuline PR 30 mg med en dos var 10:e dag skall den initiala dosen Somatuline

Autogel vara 90 mg var 28:e dag. Därefter bör dosen anpassas individuellt efter svaret från patienten

(som bedöms av en minskning av symtom och/eller en minskning av GH och/eller IGF-I nivåer). Om

det önskade svaret inte uppnås, kan dosen ökas. Om fullständig kontroll erhålls (baserat på GH

nivåerna under 1 ng/ml, normaliserade IGF-I nivåer och/eller symtombortfall) kan dosen minskas.

Patienter som är väl kontrollerade med en somatostatinanalog kan behandlas med Somatuline Autogel

120 mg var 42:a till 56:e dag.

Uppföljning av symptom samt GH- och IGF-I-nivåer bör utföras som klinisk praxis.

Behandling av gastroenteropankreatiska neuroendokrina tumörer, av grad 1 och vissa tumörer av grad

2 (Ki67-värde upp till 10 %), med ursprungslokalisering i midgut, pankreas eller av okänt ursprung,

undantaget primärtumör i hindgut, hos vuxna patienter med inoperabel, lokalt avancerad eller

metastaserande sjukdom.

Den rekommenderade dosen är Somatuline Autogel 120 mg som administreras var 28:e dag.

Behandlingen med Somatuline Autogel bör fortsätta så länge som det är nödvändigt för tumörkontroll.

Nedsatt njur-/leverfunktion

På grund av lanreotids breda terapeutiska intervall, behövs ingen dosreduktion för patienter med

nedsatt njur- eller leverfunktion (se avsnitt 5.2).

Äldre patienter

På grund av lanreotids breda terapeutiska intervall, behövs ingen dosreduktion för äldre patienter (se

avsnitt 5.2).

Pediatrisk population

Säkerhet och effekt för Somatuline Autogel för barn eller tonåringar har ännu inte fastställts.

Administreringssätt

Somatuline Autogel skall injiceras av sjukvårdspersonal i den övre yttre kvadranten av skinkan (djup

subkutan injektion) eller i det övre yttre låret. Till patienter som får en konstant dos av Somatuline

Autogel kan produkten ges, efter lämplig träning, antingen av patienten själv eller av en tränad person.

Vid självinjektion ska injektionen ges i det övre yttre låret.

Det är upp till sjukvårdspersonalen att bestämma om patienten själv eller en tränad person ska

administrera produkten. Oavsett injektionsställe ska huden inte nypas ihop och nålen ska sättas in

snabbt med hela sin längd vinkelrät mot skinnet. Injektionsstället ska växla mellan den högra och

vänstra sidan.

4.3

Kontraindikationer

Överkänslighet mot den aktiva substansen eller somatostatin eller närbesläktade peptider eller mot

något hjälpämne som anges i avsnitt 6.1.

4.4

Varningar och försiktighetsmått

Lanreotid kan reducera gallblåsans motilitet och leda till bildning av gallsten, därför kan patienter

periodvis behöva övervakas.

Det har förekommit rapporter efter godkännandet. om gallsten som resulterar i komplikationer,

inklusive kolecystit, kolangit och pankreatit, vilket kräver kolecystektomi hos patienter som tar

lanreotid. Om komplikationer av kolelitiasis misstänks, avbryt behandling med lanreotid och behandla

på lämpligt sätt.

Farmakologiska undersökningar på djur och människa visar att lanreotid, liksom somatostatin och dess

analoger inhiberar insulin- och glukagonsekretionen. Sålunda kan patienter som behandlas med

lanreotid få hypoglykemi eller hyperglykemi. Blodsockernivån bör kontrolleras när

lanreotidbehandlingen är påbörjad eller om dosen ändras och eventuell diabetesbehandling bör justeras

därefter.

Viss minskning av sköldkörtelfunktionen har observerats vid lanreotidbehandling av akromegali-

patienter, även om klinisk hypotyreos är sällsynt. Kontroll av sköldkörtenfunktionen rekommenderas

om kliniskt relevant.

Lanreotid kan leda till minskad hjärtfrekvens utan att nödvändigtvis nå tröskeln för bradykardi hos

patienter utan underliggande hjärtproblem. Sinusbradykardi kan uppstå hos patienter med

hjärtsjukdom som är känd redan innan insättande av lanreotid. Försiktighet ska iakttas vid start av

lanreotidbehandling av patienter med bradykardi (se avsnitt 4.5).

4.5

Interaktioner med andra läkemedel och övriga interaktioner

Den farmakologiska gastrointestinala effekten hos Somatuline Autogel kan resultera i en

reducering av den intestinala absorptionen av andra läkemedel som ges samtidigt inklusive

cyklosporin. Samtidig behandling med cyklosporin och lanreotid kan minska den relativa

biotillgängligheten av cyklosporin och en justering av cyklosporindosen kan bli nödvändig för

att bibehålla de terapeutiska nivåerna.

Interaktion med starkt proteinbundna läkemedel är inte sannolik då lanreotid endast har en

måttlig bindningsgrad till serumproteiner.

Ett fåtal publicerade data indikerar att samtidig administration av somatostatinanaloger och

bromokriptin kan öka tillgängligheten av bromokriptin.

Samtidig administration av hjärtfrekvenssänkande läkemedel (t.ex. betablockerare) kan

förstärka den hjärtfrekvensminskning som normalt ses med lanreotid. Dosjustering av sådan

medicinering kan bli nödvändig.

De fåtal publicerade data som finns tillgängliga indikerar att somatulinanaloger kan minska

metabolisk clearance av substanser som metaboliseras av cytokrom-P450-enzymer, vilket kan

vara orsakat av minskningen av tillväxthormon. Då det inte kan uteslutas att lanreotid kan ha

denna effekt, skall andra läkemedel som metaboliseras av CYP3A4 och som har lågt

terapeutiskt index (t.ex. quinidin, terfenadin) därför användas med försiktighet.

4.6

Fertilitet, graviditet och amning

Graviditet

Djurstudier visade ingen evidens för att teratogena effekter kan associeras med lanreotid under

organogenesis.

Data från ett begränsat antal gravida kvinnor, som har varit exponerade av lanreotid indikerar inga

biverkningar av lanreotid för den gravida kvinnan eller för hälsan hos fostret/det nyfödda barnet. För

närvarande finns inga relevanta epidemiologiska data tillgängliga.

Då resultat från djurstudier inte alltid är överförbara till människa, bör lanreotid endast ges till gravida

kvinnor om absolut nödvändigt.

Amning

Det är inte känt om lanreotid passerar över till modersmjölk. Då många läkemedel passerar över till

modersmjölk, skall försiktighet iakttas om lanreotid ges under amning.

Fertilitet

Nedsatt fertilitet observerades hos råtthonor på grund av inhibering av GH-utsöndring vid doser som

översteg terapeutiska doser hos människa.

4.7

Effekter på förmågan att framföra fordon och använda maskiner

Somatuline Autogel har liten eller måttlig effekt på förmågan att framföra fordon och använda

maskiner. Inga studier om effekter på förmågan att framföra fordon och använda maskiner har utförts.

Yrsel har dock rapporterats för Somatuline Autogel (se avsnitt 4.8). Om en patient drabbas bör

han/hon inte köra bil eller använda maskiner.

4.8

Biverkningar

Biverkningar som rapporterats av patienter som lidit av akromegali och GEP-NET och som behandlats

med lanreotid i kliniska studier finns listade under motsvarande kroppsorgansystem enligt följande

klassificering: Mycket vanliga (≥1/10); Vanliga (≥1/100, <1/10); Mindre vanliga (≥1/1000, <1/100);

ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data).

De vanligaste förväntade biverkningarna vid behandling med lanreotid är förknippade med

mag/tarmkanalen (de vanligast rapporterade är diarré och magsmärtor, vanligtvis milda till moderata

och övergående), gallstenssmärta (ofta asymtomatiskt) och reaktion på injektionsstället (smärta, knuta

och förhårdnad).

Biverkningsprofilen är liknande för alla indikationer:

Organsystemklass

Mycket vanliga

(≥1/10)

Vanliga

(≥1/100 to <1/10)

Mindre

vanliga

(≥1/1,000 to

<1/100)

Erfarenheter av

patientsäkerhet efter

marknadsföring

(okänd frekvens)

Infektioner och

infestationer

Böld vid

injektionsstället

Metabolism och

nutrition

Hypoglykemi,

minskad aptit **,

hyperglykemi,

diabetes mellitus

Psykiska störningar

Insomnia*

Centrala och perifera

nervsystemet

Yrsel, huvudvärk,

letargi**

Hjärtat

Sinusbradykardi*

Blodkärl

Flusher*

Magtarmkanalen

Diarré, lös

avföring*,

buksmärta

Illamående,

kräkningar,

förstoppning,

gasbildning,

bukspänning,

obehagskänsla i

buken,

dyspepsi, steatorré

Missfärgad

avföring*

Pankreatit

Lever och gallvägar

Gallstenssmärta

Gallgångsdilatation*

Kolecystit, kolangit

Muskuloskeletala

systemet och bindväv

Muskuloskeletal

smärta **, myalgi **

Hud och subkutan

vävnad

Alopeci,

hypotrikos*

Allmänna symtom

och/eller symtom vid

administreringsstället

Asteni, trötthet,

reaktion på

injektionsstället

(smärta, svullnad,

förhårdnad, knöl,

klåda)

Undersökningar

Ökat ALAT*,

onormal ASAT*,

onormal ALAT*,

ökat bilirubin i

blod*, ökad glukos i

blod*, ökad

glykosyl-

haemoglobin*,

viktminskning,

minskning av

pankreasenzymer**

Ökat ASAT*,

ökad alkalin-

fosfatas i

blodet*,

onormal

bilirubin i

blodet*,

minskat

natrium i

blodet*

Immunsystemet

Allergiska reaktioner

(inklusive

angioödem,

anafylaxi,

överkänslighet)

*baserat på ett antal studier som gjorts hos akromegalipatienter

**baserat på ett antal studier som gjorts hos patienter med GEP-NETs

Rapportering av misstänkta biverkningar

Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt

att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas

att rapportera varje misstänkt biverkning till (se detaljer nedan).

Läkemedelsverket

Box 26

751 03 Uppsala

www.lakemedelsverket.se

Error! Hyperlink reference not valid.

4.9

Överdosering

Vid akut överdosering ges symtomatisk behandling.

5

F

ARMAKOLOGISKA

E

GENSKAPER

5.1

Farmakodynamiska egenskaper

Farmakoterapeutisk grupp: Hypofys- och hypotalamushormoner samt analoger; Somatostatin och

analoger

ATC-kod: H01CB03

Verkningsmekanism

Lanreotid är en oktapeptidanalog till naturligt somatostatin. Liksom somatostatin hämmar lanreotid ett

flertal endokrina, neuroendokrina, exokrina och parakrina funktioner. Lanreotid har hög affinitet till de

humana somatostatinreceptorerna (SSTR) 2och 5 och minskad bindningsaffinitet för humana SSTR 1,

3 och 4. Aktiviteten vid humana SSTR 2 och 5 anses vara den primära mekanismen för hämning av

tillväxthormon.

Lanreotid har liksom somatostatin en allmän exokrin antisekretorisk verkan. Det hämmar den basala

utsöndringen av motilin, matsmältningshämmande peptid och pankreaspolypeptid men har ingen

signifikant effekt på fastande sekretin eller gastrinutsöndring. Utöver detta minskar den även

plasmanivåerna av kromogranin A och 5-HIAA (5-hydroxiindolättiksyra) i urinen hos GEP-NET

patienter med förhöjda nivåer av dessa tumörmarkörer. Lanreotid hämmar markant måltidsinducerad

ökning av övre tarmkäxets arteriella blodflöde och det portala venösa blodflödet. Lanreotid reducerar

signifikant prostaglandin E1-stimulerad tarmsekretion av vatten, natrium, kalium och klorid. Lanreotid

reducerar prolaktinnivåerna hos långtidsbehandlade patienter med akromegali.

I en öppen studie administrerades Somatuline Autogel 120 mg var 28:e dag under 48 veckor till 90

stycken tidigare obehandlade akromegalipatienter som diagnostiserats med hypofysemakroadenom.

Patienter som förväntades kräva kirurgi eller strålbehandling av hypofysen under studieperioden

exkluderades ur studien. Vid vecka 48 var tillväxthormonnivåerna lägre än 2,5 ug/l i 77,8 % av

patienterna, och IGF-1 nivåerna normaliserades hos 50 % av patienterna. Normaliserade IGF-1 nivåer

i kombination med tillväxthormonnivåer under 2,5 mg/l observerades hos 43,5 % av patienterna. Den

genomsnittliga procentuella minskningen av tumörens volym var 26,8 % (95 % CI: 22,3; 31,3). Hos

10 % av patienterna observerades en tillväxt av tumören, utan tydlig koppling till lanreotids effekt på

IGF-1 och/eller GH.

I en randomiserad, dubbelblind, multicenter, placebokontrollerad fas III-studie av Somatuline Autogel

som pågick under en 96-veckorsperiod, undersöktes den antiproliferativa effekten av lanreotid hos

patienter med gastroenteropankreatiska neuroendokrina tumörer.

Patienterna randomiserades i förhållandet 1:1 för att antingen få Somatuline Autogel 120 mg var 28:e

dag (n=101) eller placebo (n=103). Randomiseringen stratifierades för tidigare behandling vid studiens

start och om patienten progredierat eller ej vid baslinjen mätt med RECIST 1.0 (Response Evaluation

Criteria in Solid Tumors) under en 3–6 månaders screening fas.

Patienterna hade metastaserad och/eller lokalt avancerad inoperabel sjukdom med histologiskt

bekräftad väl eller måttligt differentierad tumör främst lokaliserad i pankreas (44,6 % patienter),

midgut (35,8 %), hindgut (6,9 %) eller med annan/okänd primär lokalisering (12,7 %).

69 % av patienterna med GEP-NET hade tumörgrad 1 (G1), som antingen definieras av ett

proliferationsindex Ki67 ≤ 2 % (50,5% av den totala patientpopulationen) eller ett mitotiskt index <2

mitoser/10 HPF (18,5% av totala patientpopulationen) och 30 % av patienterna med GEP-NET hade

tumörer i det lägre intervallet av grad 2 (G2) (definieras av en Ki67-värde> 2 % - ≤ 10 %). För 1 % av

patienterna fanns ingen information om grad. Studien exkluderade patienter med GEP-NET G2 med

högre cellulär proliferationsvärde (Ki 67> 10 % - ≤ 20 %) och GEP neuroendokrina carcinom G3 (Ki

67 index> 20 %).

Sammantaget hade 52,5 % av patienterna en tumörbörda i levern ≤10 %, 14,5 % hade en tumörbörda i

levern >10 och ≤ 25 % och 33 % hade en tumörbörda i levern >25 %.

Den primära endpointen var progressionsfri överlevnad (PFS), mätt som tid till antingen

sjukdomsprogression med RECIST 1.0 eller död inom 96 veckor efter första administreringen. PFS-

analysen gjordes med en oberoende central röntgenutvärdering för bedömning av progression.

Table 1: Effektivitetsresultat från fas III-studien

Genomsnittlig progressionsfri överlevnad

(veckor)

p-värde

Somatuline

Autogel

(n=101)

Placebo

(n=103)

Hazard Ratio

(95 % CI)

Minskad risk

för progression

eller dödsfall

> 96 veckor

72.00 veckor

(95 % CI: 48.57,

96.00)

0.470

(0.304,

0.729)

53 %

0.0002

Figur 1: Kaplan-Meier kurvor för progressionsfri överlevnad

Den gynnsamma effekten av lanreotid i minskning av risken för progression eller död var konsekvent

oberoende av placeringen av primärtumör, tumörbörda i levern, tidigare kemoterapi, baslinjen för

Ki67, tumörgrad eller andra redan specificerade egenskaper som visas i Figur 2.

I den totala studiepopulationen observerades en klinisk relevant effekt av Somatuline ATG-

behandling hos patienter med primärtumörer i pankreas, midgut och annan/okänd lokalisering. Det

begränsade antalet av patienter med tumörer i hindgut (14/204) bidrog till svårigheter att tolka

resultaten i denna undergrupp. De data som finns tyder inte på någon fördel med Somatuline Autogel i

denna patientgrupp.

Figur 2: Resultat av Cox Proportional Hazards Covariates Analysis av PFS

Crossover från placebo till öppen lanreotid Autogel-behandling, förekom hos 45,6% (47/103) av

patienterna i förlängningsstudien.

Pediatrisk population

Europeiska läkemedelsmyndigheten har beviljat undantag från kravet att skicka in studieresultat för

Somatuline Autogel för alla grupper av den pediatriska populationen för akromegali och hypofysär

gigantism (information om pediatrisk användning finns i avsnitt 4.2). Den Europeiska

läkemedelsmyndigheten har placerat gastroenteropankreatiska neuroendokrina tumörer (utom från

neuroblastom, neuroangioblastom och feokromocytom) på undantagslistan.

5.2

Farmakokinetiska egenskaper

Efter intravenös administrering till friska försökspersoner visade lanreotids farmakokinetiska

parametrar begränsad extravaskulär distribution med en steady-state distributionsvolym på

16,1 liter. Totala clearance var 23,7 l/timme, terminala halveringstiden var 1,14 timmar och

medelresidenstiden var 0,68 timmar.

I studier som utvärderade utsöndring, utsöndrades mindre än 5 % av lanreotid i urinen och mindre än

0,5 % återfanns oförändrad i faeces, vilket tyder på viss utsöndring via gallan.

Efter djup subkutan administrering av Somatuline Autogel 60, 90 och 120 mg till friska frivilliga

ökade lanreotidkoncentrationen för att uppnå en genomsnittlig maximal serumkoncentration på 4,25,

8,39 och 6,79 ng/ml. Dessa värden av C

uppnås under den första dagen efter administrationen på 8,

12 och 7 timmar (medianvärden). Från maximum minskar serumkoncentrationsnivåerna av lanreotid

långsamt enligt en första ordningens kinetik med en slutlig halveringstid på 23,3, 27,4 respektive 30,1

dagar och 4 veckor efter administrering var serumnivåerna av lanreotid 0,9, 1,11 respektive 1,69

ng/ml. Absolut biotillgänglighet var 73,4, 69,0 och 78,4 %.

Efter djup subkutan administrering av Somatuline Autogel 60, 90 och 120 mg till akromegalipatienter

ökade lanreotidkoncentrationen för att uppnå en genomsnittlig maximal serumkoncentration på 1,6,

3,5 och 3,1 ng/ml. Dessa värden av C

uppnås under den första dagen efter administrationen på 6, 6

och 24 timmar. Från maximum minskar serumkoncentrationsnivåerna av lanreotid långsamt enligt en

första ordningens kinetik och 4 veckor efter administrering var serumnivåerna 0,7, 1,0 och 1,4 ng/ml.

Steady state-nivåer av lanreotid i serum uppnåddes i genomsnitt efter 4 injektioner var 4:e vecka. Efter

upprepad dosering var 4:e vecka var det genomsnittliga värdena för C

vid steady state 3,8, 5,7 och

7,7 ng/ml för 60, 90 respektive 120 mg och de genomsnittliga C

-värden som erhålls är 1,8, 2,5 och

3,8 ng/ml. Maximum genom fluktuationsindex var måttligt varierande från 81 till 108 %.

Linjär farmakokinetisk frisättningsprofil sågs efter djup subkutan administrering av Somatuline

Autogel 60, 90 och 120 mg hos akromegalipatienter. Dalvärdet av serumnivåerna för lanreotid

erhållna efter tre djupa injektioner av Somatuline Autogel 60, 90 eller 120 mg givna var 28:e dag

motsvarar steady-stateserumnivåer för lanreotid erhållna hos akromegali patienter som tidigare

behandlats med intramuskulär administrering av Somatuline PR 30 mg var 14:e, 10:e eller 7:e dag.

I en populations-PK-analys med 290 GEP-NET- patienter som fick Somatuline Autogel 120 mg, sågs

initialt en snabb frisättning, den genomsnittliga C

på 7,49 ± 7,58 ng/ml uppnåddes inom den första

dagen efter en enda injektion. Steady-state-koncentrationer uppnåddes efter 5 injektioner av

Somatuline Autogel 120 mg var 28:e dag och varade fram till den sista uppmätningen (upp till 96

veckor efter den första injektionen). Vid steady state var den genomsnittliga C

13,9 ± 7,44 ng/ml

och de genomsnittliga lägsta värdena 6,56 ± 1,99 ng/ml. Den genomsnittliga skenbara terminala

halveringstiden var 49,8 ± 28,0 dagar.

Nedsatt njur-/leverfunktion:

Personer med gravt nedsatt njurfunktion visar en cirka 2-faldig minskning i total serumclearance för

lanreotid och därmed en ökning av halveringstiden och AUC. Hos patienter med måttligt till svårt

nedsatt leverfunktion, observerades en minskning av clearance (30 %). Distributionsvolym och

medelresidenstid ökade hos personer med alla grader av leverinsufficiens.

Ingen påverkan på clearance för lanreotid i den populations-PK-analysen av GEP-NET-patienter,

däribland 165 patienter med mild till måttligt nedsatt njurfunktion (106 och 59) som behandlades med

Somatuline Autogel. GEP-NET-patienter med kraftigt nedsatt njurfunktion har inte studerats.

Inga GEP-NET- patienter med nedsatt leverfunktion (enligt Child-Pugh score) studerades.

Det är inte nödvändigt att ändra startdos för patienter med njur-eller leverfunktion, eftersom

serumkoncentrationer för lanreotid hos dessa populationer förväntas vara väl inom intervallet för

serumkoncentrationer som är vältolererat hos friska personer.

Äldre patienter:

Äldre personer visar en ökning av halveringstid och medelresidenstid jämfört med friska yngre

personer. Det är inte nödvändigt att ändra startdosen för äldre patienter, eftersom

serumkoncentrationer för lanreotid hos denna population förväntas vara väl inom intervallet

serumkoncentrationer som är vältolererat hos friska personer.

I en populations-PK-analys av 122 GEP-NET-patienter i åldrarna mellan 65 och 85, observerades att

åldern inte hade någon inverkan på vare sig clearance eller distributionsvolym av lanreotid.

5.3

Prekliniska säkerhetsuppgifter

I toxikologiska studier sågs effekter endast vid exponeringar avsevärt högre än klinisk exponering.

Dessa effekter bedöms därför ha minimal klinisk relevans.

I studier som undersöker risk för cancerutveckling utförda på råttor och möss, har inga systematiska

neoplastiska förändringar observerats vid doser som överstiger de som uppnås hos människa vid

terapeutiska doser. Ökad förekomst av subkutana tumörer observerades vid injektionsstället, sannolikt

beroende av den ökade dosfrekvensen hos djur (dagligen) jämfört med månatlig dosering hos

människor och kan därför inte anses vara kliniskt relevant.

I standardtester

in vitro

in vivo

, visade lanreotid inte någon genotoxisk risk.

6

F

ARMACEUTISKA

U

PPGIFTER

6.1

Förteckning över hjälpämnen

Vatten för injektionsvätskor.

Ättiksyra, koncentrerad (för pH-justering).

6.2

Inkompatibiliteter

Ej relevant.

6.3

Hållbarhet

2 år.

Efter att skyddspåsen har öppnats, ska läkemedlet användas omedelbart.

6.4

Särskilda förvaringsanvisningar

Förvaras i kylskåp (2 ˚C –8˚C) i ytterkartongen. Ljuskänsligt.

Läkemedel som förvarats i oöppnad laminerad skyddspåse vid en temperatur som ej överstigit 40°C

under högst 24 timmar, kan åter läggas in i kylen för förvaring och användas vid ett senare tillfälle.

Detta får upprepas högst tre gånger förutsatt att den totala förvaringstiden utanför kylskåp inte

överstiger 24 timmar.

6.5

Förpackningstyp och innehåll

Somatuline Autogel 60 mg, injektionsvätska i förfylld spruta

Förfylld spruta av plast (polypropen) med ca 0,2 ml lösning. Sprutan har en propp (bromobutylgummi)

och en injektionsnål (rostfritt stål) täckt aven nålhylsa i plast och är försedd med ett automatiskt

nålskydd.

Förpackningsstorlek: 1 förfylld spruta i en plastbehållare i en laminerad skyddspåse i en kartong.

Somatuline Autogel 90 mg, injektionsvätska i förfylld spruta

Förfylld spruta av plast (polypropen) med ca 0,3 ml lösning. Sprutan har en propp (bromobutylgummi)

och en injektionsnål (rostfritt stål) täckt av en nålhylsa i plast och är försedd med ett automatiskt

nålskydd.

Förpackningsstorlek: 1 förfylld spruta i en plastbehållare i en laminerad skyddspåse i en kartong.

Somatuline Autogel 120 mg, injektionsvätska i förfylld spruta

Förfylld spruta av plast (polypropen) med ca 0,4 ml lösning. Sprutan har en propp (bromobutylgummi)

och en injektionsnål (rostfritt stål) täckt av en nålhylsa i plast och är försedd med ett automatiskt

nålskydd.

Förpackningsstorlek: 1 förfylld spruta i en plastbehållare i en laminerad skyddspåse i en kartong.

6.6

Särskilda anvisningar för destruktion och övrig hantering

Injektionsvätskan i förfylld spruta är färdig att användas.

Endast för engångsbruk, användes omedelbart efter att skyddspåsen har öppnats.

Använd inte produkten om den laminerade skyddspåsen är skadad eller tidigare öppnad.

Det är viktigt att läkemedlet injiceras exakt enligt instruktionen i bipacksedeln.

Ej använt läkemedel och avfall skall hanteras enligt gällande anvisningar.

7

I

NNEHAVARE AV

G

ODKÄNNANDE

F

ÖR

F

ÖRSÄLJNING

Institut Produits Synthèse (IPSEN) AB

Kista Science Tower

Färögatan 33

164 51 Kista

8

N

UMMER PÅ GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING

60 mg: 16941

90 mg: 18955

120 mg: 18956

9

D

ATUM FÖR

F

ÖRSTA

G

ODKÄNNANDE

/F

ÖRNYAT

G

ODKÄNNANDE

Datum för det första godkännandet: 17 december 2002

Datum för den senaste förnyelsen: 16 maj 2009

10

D

ATUM FÖR

Ö

VERSYN AV

P

RODUKTRESUMÉN

2020-02-28

Liknande Produkter

Sök varningar relaterade till denna produkt

Visa dokumenthistorik

Dela den här informationen