Isoptin Retard 180 mg Depottablett

Sverige - svenska - Läkemedelsverket (Medical Products Agency)

Bipacksedel Bipacksedel (PIL)

10-03-2021

Produktens egenskaper Produktens egenskaper (SPC)

12-02-2021

Aktiva substanser:
verapamilhydroklorid
Tillgänglig från:
2care4 ApS,
ATC-kod:
C08DA01
INN (International namn):
verapamil hydrochloride
Dos:
180 mg
Läkemedelsform:
Depottablett
Sammansättning:
verapamilhydroklorid 180 mg Aktiv substans
Receptbelagda typ:
Receptbelagt
Produktsammanfattning:
Förpacknings: Blister, 105 tabletter
Bemyndigande status:
Godkänd
Godkännandenummer:
56233
Tillstånd datum:
2018-01-08

Läs hela dokumentet

Bipacksedel: Information till användaren

Isoptin Retard 180 mg depottabletter

verapamilhydroklorid

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel. Den

innehåller information som är viktig för dig.

Spara denna information, du kan behöva läsa den igen.

Om du har ytterligare frågor vänd dig till läkare eller apotekspersonal.

Detta läkemedel har ordinerats enbart åt dig. Ge det inte till andra. Det kan skada dem,

även om de uppvisar sjukdomstecken som liknar dina.

Om du får biverkningar, tala med läkare eller apotekspersonal. Detta gäller även

eventuella biverkningar som inte nämns i denna information. Se avsnitt 4.

I denna bipacksedel finns information om följande

Vad Isoptin Retard är och vad det används för

Vad du behöver veta innan du tar Isoptin Retard

Hur du tar Isoptin Retard

Eventuella biverkningar

Hur Isoptin Retard ska förvaras

Förpackningens innehåll och övriga upplysningar

1.

Vad Isoptin Retard är och vad det används för

Isoptin Retard sänker blodtrycket genom att vidga vissa blodkärl så att kärlmotståndet

minskar. Isoptin Retard ökar även blodflödet i hjärtats kranskärl och motverkar därmed

kärlkramp (angina pectoris). Isoptin Retard används mot högt blodtryck och kärlkramp.

2.

Vad du behöver veta innan du använder Isoptin Retard

Ta inte Isoptin Retard

om du är allergisk mot verapamilhydroklorid eller något annat innehållsämne i detta

läkemedel (anges i avsnitt 6)

vid vissa allvarliga hjärtsjukdomar såsom hjärtsvikt eller hjärtblock (störningar i hjärtats

retledningssystem)

vid akut hjärtinfarkt med samtidig långsam hjärtverksamhet, markant lågt blodtryck

eller nedsatt vänsterkammarfunktion

vid förmaksflimmer/fladder med med samtidigt WPW-syndrom (oregelbunden

hjärtverksamhet)

i samband med överdosering av läkemedel innehållande digitalis

om du använder läkemedel innehållande ivabradin (används för behandling av vissa

hjärtproblem).

Varningar och försiktighet

De som har följande sjukdomar bör rådgöra med läkare innan behandling med Isoptin Retard

påbörjas:

lågt blodtryck

långsam hjärtfrekvens (puls)

förträngning i stora kroppspulsådern

dålig vänsterkammarfunktion

nedsatt leverfunktion

nedsatt njurfunktion

hjärtblock (störningar i hjärtats retledningssystem)

hjärtsvikt

neuromuskulära sjukdomar (nervsjukdomar med muskelpåverkan, t.ex. muskelsvaghet).

Andra läkemedel och Isoptin Retard

Tala om för läkare eller apotekspersonal om du tar, nyligen har tagit eller kan tänkas ta andra

läkemedel.

Isoptin Retard ska inte användas tillsammans med läkemedel innehållande ivabradin (används

för behandling av vissa hjärtproblem).

Isoptin Retard kan minska den glukossänkande effekten av metformin (används för

behandling av diabetes).

Isoptin Retard kan påverka eller påverkas av behandling med bland annat vissa läkemedel

mot:

astma (teofyllin)

blodproppar (dabigatran och andra direktverkande antikoalgulantia som apixapan och

rivaroxaban – läkemedel för att förhindra att blodproppar bildas)

cancer (paklitaxel, doxorubicin)

epilepsi (fenytoin, fenobarbital, karbamazepin)

hjärtsjukdomar (t.ex. beta-receptorblockerande medel, diuretika och digitoxin)

höga blodfetter (så kallade statiner t.ex. simvastatin, atorvastatin, lovastatin)

infektioner (rifampicin, klaritromycin, erytromycin, telitromycin)

magbesvär (cimetidin)

manodepressiv sjukdom (litium)

oregelbunden hjärtrytm (digoxin, kinidin, flekainid)

värk (acetylsalicylsyra)

ångest (buspiron)

avstötning efter transplantation (ciklosporin, sirolimus, takrolimus)

sövning inför operation (inhalationsanestetika, midazolam, neuromuskulära

blockerare)

gikt (kolkicin, sulfinpyrazin)

naturläkemedlet Johannesört

högt blodtryck (prazosin)

godartad prostataförstoring (terazosin).

Det är därför behandlande läkare behöver känna till sådan samtidig medicinering.

Isoptin Retard med mat och dryck

Grapefruktjuice kan öka effekten av Isoptin Retard. Hos vissa patienter påverkar Isoptin

Retard effekten av alkohol.

Graviditet och amning

Om du är gravid eller ammar, tror att du kan vara gravid eller planerar att skaffa barn, rådfråga

läkare eller apotekspersonal innan du använder detta läkemedel.

Risk finns att fostret påverkas.

Isoptin Retard går över i modersmjölk. Man bör inte amma under behandling med Isoptin

Retard.

Körförmåga och användning av maskiner

Du är själv ansvarig för att bedöma om du är i kondition att framföra motorfordon eller utföra

arbete som kräver skärpt uppmärksamhet. En av faktorerna som kan påverka din förmåga i

dessa avseenden är användning av läkemedel på grund av deras effekter och/eller

biverkningar. Beskrivning av dessa effekter och biverkningar finns i andra avsnitt. Läs därför

all information i denna bipacksedel för vägledning. Diskutera med din läkare eller

apotekspersonal om du är osäker.

Hos vissa personer kan förmågan att framföra fordon eller att använda maskiner påverkas vid

behandling med Isoptin Retard.

Isoptin Retard innehåller natrium

Isoptin Retard 180 mg innehåller 27,9 mg natrium (huvudingrediensen i koksalt/bordssalt) per

tablett. Detta motsvarar 1,4 % av högsta rekommenderat dagligt intag av natrium för vuxna.

3.

Hur du tar Isoptin Retard

Ta alltid detta läkemedel enligt läkarens anvisningar. Rådfråga läkare eller apotekspersonal

om du är osäker.

Dosen ska bestämmas av läkare, som avpassar den individuellt för dig.

Rekommenderad dos för vuxna är 120-240 mg Isoptin Retard 1-2 gånger per dag.

Användning för barn och ungdomar

Det finns inga data om användningen av Isoptin Retard hos barn och ungdomar.

Om du har tagit för stor mängd av Isoptin Retard

Om du fått i dig för stor mängd läkemedel eller om t.ex. ett barn fått i sig läkemedlet av

misstag kontakta läkare, sjukhus eller Giftinformationscentralen (tel. 112) för bedömning av

risken samt rådgivning.

Om du har glömt att ta Isoptin Retard

Ta inte dubbel dos för att kompensera för glömd dos.

Om du slutar att ta Isoptin Retard

Rådfråga alltid läkare innan du slutar ta Isoptin Retard.

Om du har ytterligare frågor om detta läkemedel kontakta läkare eller apotekspersonal

.

4.

Eventuella biverkningar

Liksom alla läkemedel kan detta läkemedel orsaka biverkningar, men alla användare behöver

inte få dem.

Sluta att ta Isoptin Retard och kontakta omedelbart läkare om du får något av följande

symtom:

svullnad av ansikte, tunga eller svalg

svårigheter att svälja

nässelutslag och andningssvårigheter.

Dessa symtom är tecken på angioödem som är en mycket sällsynt biverkan (förekommer hos

färre än 1 av 10 000 användare).

Vanliga (förekommer hos fler än 1 av 100 användare):

Förstoppning, illamående. Långsam puls. Hjärtsvikt eller försämring av hjärtsvikt, lågt

blodtryck. Huvudvärk, yrsel, trötthet. Svullna vrister. Klåda, nässelfeber. Värmekänsla och

rodnad i ansiktet.

Mindre vanliga (förekommer hos färre än 1 av 100 användare):

Smärta i bröstet, ökad puls. Påverkan på hjärtrytmen, hjärtklappning. Förändring av vissa

levervärden. Nedsatt sexuell förmåga. Aptitlöshet. Hudutslag, myrkrypningar eller domningar.

Diarré, magsmärtor, muskelkramp, skakningar, förvirring, sömnrubbningar, täta

urineringsbehov.

Sällsynta (förekommer hos färre än 1 av 1000 användare):

Överkänslighetsreaktioner. Svimningsanfall. Hormonförändringar (förhöjda prolaktinnivåer).

Rinnande bröst. Kräkningar. Dimsyn. Tinnitus (öronsusning, öronringning). Kraftiga

svettningar.

Mycket sällsynta (förekommer hos färre än 1 av 10 000 användare):

Svindel. Förstoring av bröstkörtlarna hos män. Svullnader i tandköttet. Blockerad tarmpassage

(tarmvred). Ljuskänslighet som ger allergiska reaktioner. Hudrodnad och små blödningar i

huden på grund av inflammation i blodkärlen. Hud- och slemhinneförändringar (ibland

allvarliga). Muskelsmärta, ledvärk.

Har rapporterats (förekommer hos okänt antal användare):

Håravfall. Rörelsestörningar som skakningar, ofrivilliga rörelser, muskelstelhet, inre oro och

oförmåga att vara stilla (extrapyramidalt syndrom). Allvarliga störningar i hjärtats rytm. Höga

halter av kalium i blodet. Njursvikt.

Endast i sällsynta fall behöver behandlingen avbrytas på grund av biverkningar. Förstoppning

förekommer oftast i början av behandlingen och kan motverkas med fiberrik kost eller ett milt

laxativ (kontakta din läkare för rådgivning).

Rapportering av biverkningar

Om du får biverkningar, tala med läkare, apotekspersonal eller sjuksköterska. Detta gäller

även biverkningar som inte nämns i denna information. Du kan också rapportera biverkningar

direkt (se detaljer nedan). Genom att rapportera biverkningar kan du bidra till att öka

informationen om läkemedels säkerhet.

Läkemedelsverket

Box 26

751 03 Uppsala

www.lakemedelsverket.se

5.

Hur Isoptin Retard ska förvaras

Depottabletter 180 mg i blister:

Förvaras vid högst 25

Förvara detta läkemedel utom syn- och räckhåll för barn.

Används före utgångsdatum som anges på etiketten och kartongen efter Utg. dat.

Utgångsdatumet är den sista dagen i angiven månad.

Läkemedel ska inte kastas i avloppet eller bland hushållsavfall. Fråga apotekspersonalen hur

man kastar läkemedel som inte längre används. Dessa åtgärder är till för att skydda miljön.

6.

Förpackningens innehåll och övriga upplysningar

Innehållsdeklaration

Den aktiva substansen är verapamilhydroklorid 180 mg per depottablett.

Övriga innehållsämnen är natriumalginat, mikrokristallin cellulosa, povidon,

magnesiumstearat, renat vatten, talk, hypromellos, Makrogol 400, Makrogol 6000,

montanglykolvax.

Färgämne i Isoptin Retard 180 mg: titandioxid (E171), järnoxid (E172).

Läkemedlets utseende och förpackningsstorlekar

Isoptin Retard 180 mg: rosa, oval depottablett med skåra och märkt KNOLL/SR 180.

Brytskåran är inte till för att dela tabletten i lika stora doser utan bara för att underlätta

nedsväljning.

Isoptin Retard 180 mg: 105 st.

Importör/Ompackare och tillverkare

Importör/Ompackare:

2care4 ApS, 6710 Esbjerg V, Danmark, Tel. 08 – 68 40 98 40

Tillverkare:

AbbVie Deutschland GmbH & Co. KG, Ludwigshafen, Tyskland

eller

FAMAR A.V.E. Anthoussa, Attiki, Grekland

Denna bipacksedel ändrades senast

2021-03-10

Läs hela dokumentet

PRODUKTRESUMÉ

1.

LÄKEMEDLETS NAMN

Isoptin Retard 120 mg depottabletter

Isoptin Retard 180 mg depottabletter

Isoptin Retard 240 mg depottabletter

2.

KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING

En depottablett innehåller: Verapamilhydroklorid 120 mg, 180 mg respektive 240 mg

Hjälpämnen med känd effekt:

Varje 180 mg tablett innehåller 27,9 mg natrium.

Varje 240 mg tablett innehåller 37,1 mg natrium.

För fullständig förteckning över hjälpämnen, se avsnitt 6.1.

3.

LÄKEMEDELSFORM

Depottablett

120 mg vit, rund, kupad

10 mm, märkta KNOLL, 120 SR

180 mg rosa, oval, märkt KNOLL/SR 180 med skåra

240 mg gulgrön, avlång, kupad med skåra.

Brytskåran är inte till för att dela tabletten i lika stora doser utan bara för att underlätta

nedsväljning.

4.

KLINISKA UPPGIFTER

4.1

Terapeutiska indikationer

Isoptin Retard är indicerat för behandling av vuxna vid hypertoni och angina pectoris.

Verapamil skall användas då behandling med diuretika och/eller beta-receptorblockerare ej

har givit önskad effekt eller är olämpliga.

4.2

Dosering och administreringssätt

Dosering

120-240 mg 1-2 gånger dagligen. Interindividuella variationer i första passage-metabolismen

medför att dosen bör avpassas individuellt. Det föreligger ingen direkt korrelation mellan

plasmakoncentration och effekt.

Pediatrisk population

Säkerheten och effekten av verapamil depottabletter hos barn och ungdomar har inte

fastställts. Inga data finns tillgängliga.

Nedsatt leverfunktion

Dosen av verapamil kan behöva justeras med särskild noggrannhet hos patienter med nedsatt

leverfunktion och låga doser ska ges initialt (se avsnitt 4.4 and 5.2).

Administreringssätt

Depottabletterna bör sväljas hela. Isoptin Retard 240 mg kan dock delas men får ej krossas

eller tuggas.

4.3

Kontraindikationer

Obehandlat AV-block av grad II eller III.

Sick sinus syndrom. Akut hjärtinfarkt med samtidig bradykardi, markant hypotension eller

vänsterkammardysfunktion.

Förmaksflimmer/-fladder i kombination med WPW.

Hjärtsvikt med reducerad vänsterkammarejektionsfraktion (<=35 %), och/eller symptomatisk

systolisk hjärtsvikt (NYHA klass II-IV).

Digitalisintoxikation.

Kardiogen chock.

Kombination med ivabradin (se avsnitt 4.5).

Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt 6.1.

4.4

Varningar och försiktighet

Vid hypotoni, bradykardi samt obehandlat AV-block grad I med bifascikulärt block.

Aortastenos.

Beredningar med depåprofil skiljer sig ofta med avsikt på frisättningsegenskaper. Detta bör

beaktas vid övergång från den ena specialiteten till den andra.

Oral kombinationsbehandling med beta-receptorblockerare skall undvikas på grund av risk för

allvarlig bradyarytmi. Beta-receptorblockerare och verapamil medför ömsesidig potentiering

av kardiovaskulära effekter (högre grad av AV-blockad, förstärkt frekvensdämpande effekt,

induktion av hjärtsvikt och förstärkt hypotension). Asymptomatisk bradykardi (36 slag/min)

med vandrande pacemakerfokus i förmaket har observerats hos en patient som samtidigt

behandlades med timolol ögondroppar och oral verapamil hydroklorid. Interaktionsproblem

uppkommer främst när beta-receptorblockerande medel ges som injektion hos en patient som

behandlas med Isoptin Retard samt vid hög dosering. Oral kombinationsbehandling är att

betrakta som en specialistuppgift vid mycket svår angina pectoris.

Patienter med tidigare eller nuvarande symptom av hjärtsvikt bör ha en ejektionsfraktion

högre än 35 % innan Isoptinbehandlingen startas och under behandlingens gång.

Isoptin Retard ska användas med försiktighet till patienter med sjukdomar med påverkad

neuromuskulär överföring (t ex myasthenia gravis, Eaton-Lambert syndrom, långt framskriden

Duchennes muskeldystrofi).

Nedsatt njurfunktion

Trots att jämförande studier har visat att nedsatt njurfunktion hos patienter med njursvikt i

slutstadium inte påverkar verapamils farmakokinetik antyder flera fallrapporter att verapamil

ska användas med försiktighet och under noggrann övervakning hos patienter med nedsatt

njurfunktion. Verapamil kan inte tas bort med hemodialys.

Nedsatt leverfunktion

Effekten av verapamil blir förstärkt och förlängd på grund av nedsatt första passage-

metabolism. Använd med försiktighet vid kraftigt nedsatt leverfunktion (se även avsnitt 4.2).

Isoptin Retard innehåller natrium

Isoptin Retard 120 mg innehåller mindre än 1 mmol (23 mg) natrium per tablett, d.v.s. är näst

intill “natriumfritt”

Isoptin Retard 180 mg innehåller 27,9 mg natrium (huvudingrediensen i koksalt/bordssalt) per

tablett. Detta motsvarar 1,4 % av högsta rekommenderat dagligt intag av natrium för vuxna.

Isoptin Retard 240 mg innehåller 37,1 mg natrium (huvudingrediensen i koksalt/bordssalt) per

tablett. Detta motsvarar 1,9 % av högsta rekommenderat dagligt intag av natrium för vuxna.

4.5

Interaktioner med andra läkemedel och övriga interaktioner

Metaboliska

in vitro

-studier indikerar att verapamil metaboliseras av cytokrom P450

CYP3A4, CYP1A2, CYP2C8, CYP2C9 och CYP2C18. Verapamilhydroklorid hämmar

P-glykoprotein och cytokrom P450 CYP3A4. Kliniskt signifikanta interaktioner har

rapporterats med hämmare av CYP3A4 som orsakat höjda plasmanivåer av

verapamilhydroklorid medan inducerare av CYP3A4 har orsakat sänkta plasmanivåer av

verapamilhydroklorid. Patienter skall övervakas med avseende på interaktioner. Samtidig

administrering av verpamilhydroklorid och läkemedel som primärt metaboliseras av CYP3A4

eller är P-glykoproteinsubstrat kan vara associerad med ökade läkemedelskoncentrationer.

Detta kan öka eller förlänga både terapeutisk effekt och biverkningar av det

samadministrerade läkemedlet.

Följande kombination med Isoptin Retard bör undvikas:

Beta-receptorblockerare:

I kombination med beta-receptorblockerare (har beskrivits för

atenolol, propranol, metoprolol och pindolol) kan verapamil framkalla bradykardi och

blodtrycksfall. Kombinationen bör undvikas särskilt på patienter med hjärtinkompensation,

kardiomyopati eller som nyligen haft hjärtinfarkt. Kalciumantagonister och betablockerare har

additiva hämmande effekter på AV-överledning och sinusknutefunktion. Se även avsnitt 4.4.

Följande kombinationer med Isoptin Retard kan kräva dosanpassning:

Andra läkemedel mot högt blodtryck, t ex diuretika och vasodilaterare, kan potentiera den

blodtryckssänkande effekten.

Digitoxin:

Verapamil kan öka steady state-nivåerna av digitoxin i plasma med ca 35% genom

att minska clearance av digitoxin.

Digoxin:

En interaktionsstudie visar att C

och AUC för digoxin i plasma ökar

med upp till 70 % när det ges tillsammans med verapamil. Vid kombinationsterapi bör

digoxindosen reduceras och digoxinhalten i plasma kontrolleras. Verapamil minskar framför

allt biliärt clearance av digoxin. Mekanismen är sannolikt en hämning av transportproteinet P-

glykoprotein.

Cimetidin:

Kan höja plasmanivåerna av verapamilhydroklorid.

Kinidin: Clearance av peroralt intaget kinidin minskar (~35 %).

Hypotension. Lungödem kan

förekomma hos patienter med hypertrofisk obstruktiv kardiomyopati.

Statiner (HMG-CoA reduktasinhibitorer)

Försiktighet bör iakttas vid samtidig behandling med statiner som metaboliseras av CYP3A4

(t ex simvastatin, atorvastatin eller lovastatin). En sänkning av statin-dosen i enlighet med

respektive produktresumé, bör övervägas.

Simvastatin:

Efter en engångsdos av simvastatin hämmas dess metabolism via CYP 3A4 av

verapamil med ökning av C

(2,6-faldig) och AUC (4,6-faldig). Verapamil ökar även

serumkoncentrationen av simvastatinsyra (3,4 gånger).

Sulfinpyrazon:

Sulfinpyrazon har rapporterats minska biotillgängligheten för verapamil med

cirka 60%. Plasmakoncentrationen av verapamil och därmed den blodtryckssänkande

effekten, förväntas därför minska vid samtidig behandling med sulfinpyrazon.

Rifampicin:

Vid samtidig administrering av rifampicin och peroralt verapamil ökar clearance

av verapamil 32-faldigt, genom en enzyminducerande effekt, vilket leder till drastisk

minskning av AUC (AUC minskar med 97 %). Den blodtryckssänkande effekten förväntas

minska.

Paklitaxel:

R-verapamil hämmar metabolismen av paklitaxel

in vitro

Ciklosporin:

Under samtidig behandling med verapamil ligger blodkoncentrationen av

ciklosporin ca 45 % högre (AUC, C

) än före insättningen av verapamil, sannolikt på

grund av läkemedelsmetabolisk interaktion.

Everolimus:

Studie vid samtidig behandling med verapamil tyder på att blodkoncentrationen

av everolimus stiger vid insättande av verapamil (2,3-faldig ökning av C

och 3,5-faldig

ökning av AUC), vilket föranleder behov av koncentrationsbestämning och eventuell

dosjustering för everolimus.

Sirolimus:

Samtidig behandling med verapamil kan öka AUC av sirolimus 2,2-faldigt och

AUC av S-verapamil 1,5-faldigt. Koncentrationsbestämning och eventuell dosjustering för

sirolimus kan bli nödvändigt.

Takrolimus:

Vid samtidig behandling finns risk för en möjlig ökning av takrolimusnivåerna i

plasma.

Inhalationsanestetika (inklusive kloroform):

Försiktighet tillrådes att ge kalciumblockerare i

samband med inhalationsanestesi på grund av additiva negativt inotropa effekter.

Karbamazepin:

Verapamil hämmar metabolismen av karbamazepin med stigande

plasmahalter till följd. Detta kan orsaka karbamazepinrelaterade biverkningar. Vid

kombinationsterapi bör plasmahalterna av karbamazepin följas.

Klaritromycin, erytromycin och telitromycin

Samtidig behandling med verapamil och klaritromycin, erytromycin eller telitromycin kan

leda till ökade nivåer av verapamil troligen pga hämning av verapamils metabolism. Vid

samtidig behandling med verapamil och klaritromycin har lågt blodtryck och bradyarytmi

rapporterats.

Buspiron:

Förbehandling med verapamil ökar plasmakoncentrationen av buspiron

(engångsdos) drygt 3-faldigt, sannolikt genom att hämma dess första passage metabolism via

CYP 3A4.

Midazolam:

Efter tre dagars förbehandling med verapamil oralt (80 mg) ökade

plasmakoncentrationen av midazolam efter oral administrering 2-3-faldigt på friska

försökspersoner, sannolikt på grund av hämmad metabolism.

Teofyllin:

Verapamil kan öka plasmakoncentrationen av teofyllin.

Neuromuskulära blockerare:

Effekten av neuromuskulära blockerare kan potentieras.

Fenytoin:

Vid samtidig administrering sänks plasmakoncentrationen av verapamil.

Fenobarbital:

Efter 21-dagars förbehandling med 100 mg fenobarbital ökade clearance av

peroralt verapamil 5-faldigt vilket resulterade i en minskning av AUC med ca 70-80 %,

sannolikt på grund av inducerad metabolism.

Litium:

Samtidig administration av litium har visat sig ge upphov till neurotoxicitet.

Kolkicin:

Samtidig behandling med kolkicin och verapamil resulterade i en ca 2-faldig ökning

av AUC och ca 1,3-faldig ökning av C

. En sänkning av kolkicindosen bör övervägas.

Etanol:

Vid samtidigt intag av Isoptin och alkohol (etanol) kan, hos vissa patienter, en

försämrad nedbrytning av etanol ses.

Metformin:

Samtidig administrering av verapamil med metformin kan minska effekten av

metformin.

Acetylsalicylsyra:

Samtidig användning av acetylsalicylsyra kan öka blödningsrisken genom

accentuerad hämning av trombocytaggregationen.

Prazosin:

Verapamil kan förstärka den blodtryckssänkande effekten av prazosin.

Terazosin:

Verapamil kan förstärka den blodtryckssänkande effekten av terazosin.

Flekainid:

Användning av verapamil med flekainid ska övervägas med försiktighet.

Dabigatranetexilat

: När oralt verapamil samadministrerades med dabigatranetexilat (150 mg),

ett substrat för transportproteinet p-glykoprotein, ökade C

och AUC för dabigatran, men

storleksordningen på denna förändring varierade beroende på vid vilken tidpunkt och i vilken

formulering verapamil administrerades. Vid administrering av verapamil 240 mg tablett med

förlängd frisättning vid samma tidpunkt som dabigatranexilat ökade dabigatranexponeringen

ökade med cirka 90 % och AUC med cirka 70 %). Noggrann klinisk övervakning

rekommenderas när verapamil kombineras med dabigatranetexilat och i synnerhet vid

förekomst av blödning, främst hos patienter med lätt till måttligt nedsatt njurfunktion.

Andra direktverkande orala antikoagulantia (DOAK, till exempel faktor Xa hämmare så som

apixapan och rivaroxaban):

Samtidig användning med DOAK leder till ökad absorption av

DOAK eftersom de är substrat för p-glykoprotein. I förekommande fall reduceras även

elimineringen av DOAK, vilka metaboliseras av CYP3A4, vilket kan öka den systemiska

biotillgängligheten av DOAK. Viss data tyder på en möjlig ökning av blödningsrisken,

speciellt hos patienter med ytterligare risk faktorer. DOAK-dosen vid samadministrering med

verpamil kan behöva reduceras (se doseringsanvisningen för specifikt DOAK).

Ivabradin

: Samtidig användning med ivabradin är kontraindicerad på grund av ytterligare

sänkning av hjärtfrekvensen vid kombination av verapamil och ivabradin (se avsnitt 4.3).

Övriga interaktioner:

Doxorubicin:

Verapamil hämmar både CYP3A4 och transportproteinet P-glykoprotein. I en

studie på fem patienter, med småcellig lungcancer, ökade AUC (med 104 %) och t½ för

doxorubicin och clearance minskade vid samtidig behandling med oralt verapamil men detta

kunde inte bekräftas i en annan studie (utan kontrollgrupp) på 17 patienter, som fick

verapamil intravenöst.

Grapefruktjuice:

Grapefruktjuice kan höja plasmanivåerna av verapamilhydroklorid. AUC för

R- och S-verapamil ökar med ca 49 % respektive ca 37 % och C

ökar med ca 75 %

respektive ca 51 %.

Johannesört:

Johannesörts effekt på behandling med verapamil har studerats. AUC för R- och

S-verapamil minskade med 78 % respektive 80 %. C

minskade med 76 % respektive 78 %,

men halveringstiden påverkades ej signifikant.

4.6

Fertilitet, graviditet och amning

Graviditet

Kalciumantagonister kan hämma prematura kontraktioner i uterus. Säkra belägg saknas för att

förlossningen vid fullgången tid förlängs. Risk för hypoxi hos fostret kan uppkomma vid

hypotension hos modern och minskad perfusion av uterus på grund av omfördelning av

blodflödet genom perifer vasodilatation. Verapamil passerar över till placentan och har

uppmätts i blod från navelsträngen. Under graviditet bör därför Isoptin Retard ges endast på

strikt indikation och sedan moderns behov vägts mot riskerna för fostret.

Amning

Verapamil passerar över i modersmjölk. Begränsad erfarenhet visar att barnets relativa dos är

liten (0,1 – 1 %) i förhållande till moderns orala dos, vilket tyder på att ammande mödrar kan

behandlas med verapamil, men på grund av potentiell risk för allvarliga biverkningar hos

spädbarn, ska Isoptin endast ges till ammande mödrar om moderns behov vägts mot riskerna

för barnet.

4.7

Effekter på förmågan att framföra fordon och använda maskiner

Vid behandling med Isoptin Retard kan, hos vissa patienter, reaktionsförmågan nedsättas.

Detta bör beaktas då skärpt uppmärksamhet krävs, till exempel vid bilkörning.

4.8

Biverkningar

Vanligast förekommande är huvudvärk, yrsel, värmekänsla och rodnad i ansiktet, perifera

ödem, trötthet och gastrointestinala störningar såsom illamående, obstipation och magsmärta.

Hos disponerade patienter och/eller vid hög dosering kan ibland uppträda kardiovaskulära

biverkningar som t ex AV-block, sinusbradykardi och hypotension (se avsnitt 4.4).

Dosreduktion kan eventuellt reversera dessa symtom. Om nedsatt myokardfunktion

uppkommer bör patienten digitaliseras.

Biverkningarna är sammanställda

enligt MedDRA klassifisering av organsystem och frekvens.

Följande frekvenskategorier används:

Mycket vanliga (

1/10), Vanliga (

1/100, <1/10), Mindre vanliga (

1/1000, <1/100),

Sällsynta (

1/10000, <1/1000), Mycket sällsynta (

1/100000, <1/10000), ingen känd frekvens

(kan inte beräknas från tillgängliga data)

Biverkningar rapporterade i kliniska studier med verapamil och efter erfarenhet från

marknadsföring.

Organsystem

Frekvens

Biverkningar

Immunsystemet

Sällsynta

Överkänslighetsreaktioner

Metabolism och nutrition

Ingen känd

frekvens

Hyperkalemi

Psykiska störningar

Mindre vanliga

Förvirring, sömnrubbning.

Centrala och perifera

nervsystemet

Vanliga

Mindre vanliga

Ingen känd

frekvens

Yrsel, huvudvärk.

Parestesier, skakningar (tremor).

Extrapyramidalt syndrom

Ögon

Sällsynta

Dimsyn

Öron och balansorgan

Sällsynta

Mycket sällsynta

Tinnitus

Vertigo

Hjärtat

Vanliga

Mindre vanliga

Sällsynta

Hjärtsvikt eller försämring av

hjärtsvikt, bradykardi.

AV-block, sinusarrest och takykardi,

palpitationer

Synkope

Ingen känd

frekvens

Asystoli

Blodkärl

Vanliga

Hypotension, ansiktsrodnad med

värmekänsla

Magtarmkanalen

Vanliga

Mindre vanliga

Sällsynta

Mycket sällsynta

Förstoppning, illamående

Diarré, buksmärtor

Kräkningar

Gingival hyperplasi, ileus

Hud och subkutan vävnad

Vanliga

Mindre vanliga

Sällsynta

Mycket sällsynta

Ingen känd

frekvens

Pruritus, urticaria

Exantem

Hyperhidros

Fotodermatit, purpura (vaskulit),

erythema multiforme, Stevens-

Johnson syndrom, angioödem.

Håravfall

Muskuloskeletala systemet

och bindväv

Mindre vanliga

Mycket sällsynta

Muskelkramp

Myalgi, artralgi

Njurar och urinvägar

Mindre vanliga

Ingen känd

frekvens

Pollakisuri.

Njursvikt

Reproduktionsorgan och

bröstkörtel

Mindre vanliga

Sällsynta

Mycket sällsynta

Erektil dysfunktion.

Galaktorré

Gynekomasti

Allmänna symtom och/eller

symtom vid

administreringsstället

Vanliga

Mindre vanliga

Ankelsvullnad, trötthet.

Bröstsmärta, anorexi

Undersökningar

Mindre vanliga

Sällsynta

Förhöjning av transaminas.

Förhöjda prolaktinnivåer

Endast i sällsynta fall behövs utsättande av behandlingen eller dosreduktion. Obstipation

förekommer oftast i början av behandlingen och kan motverkas med fiberrik kost eller ett milt

laxativ.

Det finns en rapport över förlamning (tetrapares) i samband med kombinerad behandling med

verapamil och kolkicin. Förlamningen kan ha orsakats av att kolkicin passerat blod-

hjärnbarriären till följd av att verapamil hämmat CYP3A4 och P-glykoprotein. Se avsnitt 4.5.

Rapportering av misstänkta biverkningar

Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det

möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och

sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning till (se detaljer nedan):

Läkemedelsverket

Box 26

751 03 Uppsala

www.lakemedelsverket.se

4.9

Överdosering

2-2,4 g till vuxna gav letal intoxikation. 80 mg till 2-åringar gav efter ventrikeltömning ej

några symtom. 280-320 mg till vuxen samt 480-560 mg till åldring gav måttlig intoxikation.

1,6-2 g till vuxna gav allvarlig-mycket allvarlig intoxikation.

Symtom:

Vid förgiftning med depotpreparat kan symtomdebuten dröja 12-16 timmar och

svåra symtom kan tillstöta efter flera dygn.

De viktigaste tecknen och symtomen av överdos med verapamil beror på den farmakologiska

effekten av läkemedlet på hjärta-kärlsystemet: Bradykardi (ibland takykardi), blodtrycksfall,

AV-block I-III, AV-dissociation, VES, kammarflimmer, asystoli, sinusarrest. Yrsel,

huvudvärk, medvetandesänkning, koma, kramper. Akut andnödssyndrom (ARDS), dyspné,

lungödem (icke-kardiellt) och apné. Acidos, hypokalemi, hyperglykemi,eventuellt

hypokalcemi. Flush, hypotermi. Illamående och kräkningar. Njurpåverkan. Rhabdomylos,

tarmischemi. Dödsfall har inträffat efter överdosering

Behandling:

Om befogat ventrikeltömning, i vissa fall även sent (depottabletter kan klumpa

ihop sig), kol. Parenteralt kalcium och beta-adrenerg stimulering har använts. Atropin bör ges

före

ventrikeltömningen (på grund av risk för vagusstimulering). Eventuellt laxermedel. EKG-

övervakning. Respiratorbehandling på vid indikation. Korrigering av syrabas- och

elektrolytstatus. Vid bradykardi och block: Atropin eventuellt upprepat eller isoprenalin

initialt 0,05-0,1 µg/kg/min. Pacemaker tidigt i svåra fall. Vid hypotension: Vätska iv,

kalciumglubionat (9 mg Ca/ml)

20(-30) ml intravenöst under 5 min till vuxna (3-5 mg Ca/kg till barn) initialt och vid behov

upprepat eller som infusion, vid behov epinefrin (adrenalin) eller dopamin. I svåra fall kan

glukagon prövas. Asystoli bör hanteras enligt standardbehandling inklusive användning av

beta-adrenerg stimulering (t ex isoproterenol hydroklorid). Vid cirkulationsstillestånd kan

återupplivningsförsök under flera timmar vara befogat. Diazepam vid kramper. Övrig

symtomatisk behandling. Pga risken för fördröjd absorption med depotformuleringen kan

patienter behöva övervakning och sjukhusvård i upp till 48 timmar. Verapamilhydroklorid är

inte dialyserbart.

5.

FARMAKOLOGISKA EGENSKAPER

5.1

Farmakodynamiska egenskaper

Farmakoterapeutisk grupp: Kalciumantagonister med direkt hjärtselektiv effekt,

fenylalkylaminderivat, ATC-kod: C08DA01

Verapamil är ett kiralt fenylalkylaminderivat vilket i Isoptin föreligger som ett racemat där

(-)-formen är mer aktiv än (+)-formen. Verapamil är en kalciumantagonist med effekt vid

hypertension, angina pectoris och förmaksarytmier. Verapamil har också sekundär

profylaktisk effekt efter den akuta fasen av hjärtinfarkt där det reducerar risken för reinfarkt.

Den basala verkningsmekanismen är selektiv hämning av det transmembranösa flödet av

kalciumjoner genom påverkan på särskilda kalciumkanaler (spänningsberoende kanaler av L-

typ) i cellmembranen. Samtidigt bibehålles möjligheten till aktivering med katekolaminer.

Verapamil hämmar också frisättning av kalciumjoner från intracellulära depåer. Verapamil är

en oselektiv kalciumantagonist med effekter på hjärta, blodkärl och retledningssystemet

(speciellt AV-överledningen). Verapamil påverkar de perifera blodkärlen och ger

vasodilatation. Behandling med verapamil medför inga negativa effekter på luftvägarna.

Verapamil är neutralt ur metabolisk synvinkel. Verapamil reducerar mängden cirkulerande

katekolaminer.

Antihypertensiv effekt:

Genom perifer vasodilatation reducerar verapamil det perifera

kärlmotståndet. Effekten utövas huvudsakligen på resistenskärlen. Hjärtfrekvensen minskar

ofta något. Ortostatiska besvär är sällsynta. Kliniskt betydelsefull natriumretention, proteinuri

eller reninstimulation har inte observerats.

Verapamil sänker blodtrycket i såväl liggande som stående ställning samt under arbete. Efter

oral singeldos om 160 mg ses en maximal antihypertensiv effekt efter ca 1-2 timmar och varar

ca 4 timmar. Morbiditets-/mortalitetsdata saknas. Verapamil kan, vid behov, kombineras med

diuretika och ACE-hämmare. Kombinationen med beta-receptorblockerare är inte lämplig och

är kontraindicerad vid akut hjärtinfarkt.

Antianginös effekt:

Kalciumantagonismen medför en lägre omsättning av energirika fosfater

och därmed en minskad syrgasförbrukning. Hämningen av myokardiets kontraktilitet med

minskad syrgasförbrukning anses ha betydelse för den terapevtiska effekten vid angina

pectoris. Reduktion av afterload på grund av nedsatt perifer resistens är en annan mekanism

för den antianginösa effekten, dessutom spelar koronar vasodilatation en roll, speciellt vid

förekomst av koronarspasm. Hos patienter med normal vänsterkammarfunktion medför

behandling med verapamil inga negativa hemodynamiska konsekvenser trots hämningen av

myokardiets kontraktilitet. En lätt sänkning av hjärtfrekvensen förekommer. Verapamil kan

kombineras med långverkande nitropreparat. Verapamil kan hämma trombocytaggregationen.

5.2

Farmakokinetiska egenskaper

Isoptin Retard är en beredningsform som ger samma biologiska tillgänglighet som Isoptin

tabletter, men med mindre variationer i plasmanivåerna. I Isoptin Retard ingår verapamil i en

matris av natriumalginat där substansen frisätts kontinuerligt.

Verapamil hydroklorid är en racemisk blandning bestående av lika delar R- och S-enantiomer.

Absorption

Mer än 90% av verapamil absorberas snabbt från tunntarmen efter oral administrering.

Följande farmakokinetiska data gäller racematet. På grund av en omfattande första passage-

metabolism är den genomsnittliga systemiska tillgängligheten av den oförändrade substansen

efter en enkeldos 22% för tabletter respektive 33% för depottabletter. Biotillgängligheten ökar

vid längre tids bruk. Maximal plasmakoncentration av verapamil uppnås efter 1-2 timmar för

tabletter och efter 4-5 timmar för depottabletter. Maximal plasmakoncentration av

norverapamil uppnås efter ca 1 timme respektive 5 timmar efter administrering med tabletter

respektive depottabletter. Föda har ingen påverkan på verapamils biotillgänglighet.

Distribution

Verapamil har en distibutionsvolym mellan 1,8-6,8 l/kg hos friska individer. Ungefär 90 % av

verapamil är bundet till plasmaproteinerna.

Metabolism

Verapamil har en omfattande metabolism.

In vitro

studier indikerar att verapamil

metaboliseras av CYP3A4,1A2, 2C8, 2C9 och 2C18. De flesta metaboliterna har identifierats

som olika N- och O-dealkylerade produkter av verapamil. I en studie på hund observerades att

av dessa metaboliter har endast norverapamil någon märkbar farmakologisk effekt (ca 20% av

modersubstansens effekt). Steady-sate plasmakoncentrationer av norverapamil och verapamil

är liknande. Steady-state efter upprepade dagliga doser nås efter tre till fyra dagar.

Eliminering

Efter oral administrering är halveringstiden för eliminering 3-7 timmar. Ungefär 50% av en

administrerad dos elimineras renalt inom 24 timmar, 70% inom fem dagar. Upp till 16% av en

dos utsöndras via faeces. Ungefär 3%-4% av renalt utsöndrad substans utsöndras oförändrad.

Total clearance för verapamil är nästan så högt som hepatiskt blodflöde, ca 1 l/h/kg (intervall;

0,7-1,3 l/h/kg).

Pediatrisk population

Begränsad information om farmakokinetiken hos den pediatriska populationen finns

tillgänglig. Efter intravenös dos till 7 barn i åldern 7-19 år var genomsnittlig halveringstid av

verapamil cirka 9 timmar och genomsnittlig clearance var 30 l/h.

Äldre

Åldrande kan påverka verapamils farmakokinetik hos hypertensiva patienter. Halveringstiden

kan fölängas hos äldre. Den antihypertensiva effekten hos verapamil verkar inte påverkas av

ålder.

Nedsatt njurfunktion

Nedsatt njurfunktion verkar inte påverka verapamils farmakokinetik vilket visats i jämförande

studier hos patienter med njursvikt i slutstadie och patienter med friska njurar.

Verapamil och norverapamil elimineras inte nämnvärt via hemodialys

Nedsatt leverfunktion

Verapamils halveringstid är förlängd hos patienter med nedsatt leverfunktion på grund av

lägre oral clearance och större distibutionsvolym.

5.3

Prekliniska säkerhetsuppgifter

6.

FARMACEUTISKA UPPGIFTER

6.1

Förteckning över hjälpämnen

1 tablett innehåller: natriumalginat, mikrokristallin cellulosa, povidon, magnesiumstearat,

renat vatten, talk, hypromellos, makrogol 400, makrogol 6000, montanglykolvax,

färgämne (

120 mg):

titandioxid (E 171).

färgämne

(180 mg):

titandioxid (E 171), järnoxid (E 172)

färgämne

(240 mg);

titandioxid (E 171), kinolingult (E 104), indigokarmin (E 132).

6.2

Inkompatibiliteter

Ej relevant

6.3

Hållbarhet

120 mg: 2 år

180 mg och 240 mg: 3 år

6.4

Särskilda förvaringsanvisningar

Depottabletter 120 mg, 180 mg och 240 mg i blister (PVC/PVDC/Al):

Förvaras vid högst

Depottabletter 180 mg i glasburk:

Inga särskilda förvaringsanvisningar.

6.5

Förpackningstyp och innehåll

Depottabletter 120 mg:

28 st och 98 st (kalenderförpackning)

Depottabletter 180 mg:

28 st och 98 st (kalenderförpackning och glasburk)

Depottabletter 240 mg:

28 st och 98 st (kalenderförpackning)

6.6

Särskilda anvisningar för destruktion

Inga särskilda anvisningar

7.

INNEHAVARE AV GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING

BGP Products AB

Box 23033

104 35 Stockholm

8.

NUMMER PÅ GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING

Depottabletter 120 mg: 11780

Depottabletter 180 mg: 11953

Depottabletter 240 mg: 10801

9.

DATUM FÖR FÖRSTA GODKÄNNANDE/FÖRNYAT GODKÄNNANDE

Depottabletter 120 mg: 1993-03-05/2008-01-25

Depottabletter 180 mg: 1993-11-05/2008-01-25

Depottabletter 240 mg: 1988-06-17/2008-01-25

10.

DATUM FÖR ÖVERSYN AV PRODUKTRESUMÉN

2021-02-11

Liknande Produkter

Sök varningar relaterade till denna produkt

Visa dokumenthistorik

Dela den här informationen