Eplerenon Krka 25 mg Filmdragerad tablett

Sverige - svenska - Läkemedelsverket (Medical Products Agency)

Bipacksedel Bipacksedel (PIL)

13-08-2018

Produktens egenskaper Produktens egenskaper (SPC)

15-06-2019

Aktiva substanser:
eplerenon
Tillgänglig från:
Krka d.d., Novo mesto
ATC-kod:
C03DA04
INN (International namn):
eplerenone
Dos:
25 mg
Läkemedelsform:
Filmdragerad tablett
Sammansättning:
natriumlaurilsulfat Hjälpämne; eplerenon 25 mg Aktiv substans; laktosmonohydrat Hjälpämne
Receptbelagda typ:
Receptbelagt
Produktsammanfattning:
Förpacknings: Blister, 10 tabletter; Blister, 20 tabletter; Blister, 28 tabletter; Blister, 30 tabletter; Blister, 50 tabletter; Blister, 90 tabletter; Blister, 100 tabletter; Blister, 10 x 1 tabletter (endos); Blister, 20 x 1 tabletter (endos); Blister, 28 x 1 tabletter (endos); Blister, 30 x 1 tabletter (endos); Blister, 50 x 1 tabletter (endos); Blister, 90 x 1 tabletter (endos); Blister, 100 x 1 tabletter (endos)
Bemyndigande status:
Godkänd
Godkännandenummer:
56005
Tillstånd datum:
2018-08-13

Läs hela dokumentet

Bipacksedel: Information till patienten

Eplerenon Krka 25 mg filmdragerade tabletter

Eplerenon Krka 50 mg filmdragerade tabletter

eplerenon

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel. Den innehåller

information som är viktig för dig.

Spara denna information, du kan behöva läsa den igen.

Om du har ytterligare frågor vänd dig till läkare eller apotekspersonal.

Detta läkemedel har ordinerats enbart åt dig. Ge det inte till andra. Det kan skada dem, även om

de uppvisar sjukdomstecken som liknar dina.

Om du får biverkningar, tala med läkare eller apotekspersonal. Detta gäller även eventuella

biverkningar som inte nämns i denna information. Se avsnitt 4.

I denna bipacksedel finns information om följande

Vad Eplerenon Krka är och vad det används för

Vad du behöver veta innan du tar Eplerenon Krka

Hur du tar Eplerenon Krka

Eventuella biverkningar

Hur Eplerenon Krka ska förvaras

Förpackningens innehåll och övriga upplysningar

1.

Vad Eplerenon Krka är och vad det används för

Eplerenon Krka

tillhör en läkemedelsgrupp som kallas selektiva aldosteronantagonister. Dessa

antagonister hämmar effekten av aldosteron, en substans som kroppen bildar för reglering av

blodtrycket och hjärtats funktion. Höga nivåer av aldosteron kan orsaka förändringar i kroppen som

leder till hjärtsvikt.

Eplerenon Krka

används för att behandla din hjärtsvikt för att förhindra försämring och minska antalet

sjukhusvistelser om du har:

haft en hjärtinfarkt nyligen, i kombination med andra läkemedel som används för att behandla

din hjärtsvikt, eller

haft ihållande, milda symtom trots den behandling du fått än så länge.

Eplerenon som finns i Eplerenon Krka kan också vara godkänd för att behandla andra sjukdomar som

inte nämns i denna produktinformation. Fråga läkare, apoteks- eller annan hälso- och

sjukvårdspersonal om du har ytterligare frågor och följ alltid deras instruktion.

2.

Vad du behöver veta innan du tar Eplerenon Krka

Ta inte Eplerenon Krka:

om du är allergisk mot eplerenon eller något annat innehållsämne i detta läkemedel (anges i

avsnitt 6)

om du har förhöjda halter av kalium i ditt blod (hyperkalemi)

om du tar urindrivande medel som minskar kroppens överskott av vätska (kaliumsparande

diuretika)

om du har allvarlig njursjukdom

om du har allvarlig leversjukdom

om du tar läkemedel mot svampinfektioner (ketokonazol eller itrakonazol)

om du tar läkemedel som motverkar virus för att behandla HIV (nelfinavir eller ritonavir)

om du tar antibiotika för att behandla bakteriella infektioner (klaritromycin eller telitromycin)

om du tar nefazodon för att behandla depression

om du tar läkemedel för att behandla vissa hjärttillstånd eller högt blodtryck (så kallade

angiotensinkonverterande enzym (ACE)-hämmare och en angiotensinreceptorblockerare

(ARB)) tillsammans.

Varningar och försiktighet

Tala med läkare eller apotekspersonal innan du tar Eplerenon Krka.

om du har nedsatt njur- eller leverfunktion (se även ”Ta inte Eplerenon Krka”)

om du tar litium (används vanligen mot manodepressiv sjukdom, också kallad bipolär sjukdom)

om du tar takrolimus eller cyklosporin (används för att behandla hudsjukdomar som psoriasis

eller eksem, och för att förhindra avstötning efter organtransplantation)

Barn och ungdomar

Säkerhet och effekt hos eplerenon till barn och ungdomar har inte fastställts.

Andra läkemedel och Eplerenon Krka

Tala om för läkare eller apotekspersonal om du tar, nyligen har tagit eller kan tänkas ta andra

läkemedel.

Itrakonazol eller ketokonazol (för behandling av svampinfektioner), ritonavir, nelfinavir

(läkemedel som motverkar virus vid HIV-infektion), klaritromycin, telitromycin (läkemedel

mot bakterieinfektioner) eller nefazadon (läkemedel mot depression), eftersom dessa

läkemedel kan minska nedbrytningen av Eplerenon Krka och därmed förlänga dess effekt i

kroppen.

Kaliumsparande diuretika (läkemedel som hjälper till att minska kroppens överskott av

vätska) och kaliumtillskott (salttabletter), eftersom dessa läkemedel ökar risken för förhöjda

halter av kalium i ditt blod.

Angiotensinkonverterande enzym (ACE)-hämmare och angiotensinreceptorblockerare (ARB)

tillsammans (vilka används för att behandla högt blodtryck, hjärtsjukdom eller vissa

njurtillstånd), eftersom dessa läkemedel kan öka risken för höga halter av kalium i ditt blod.

Litium (används vanligen för behandling av manodepressiv sjukdom, också kallad bipolär

sjukdom). Användning av litium tillsammans med diuretika och ACE-hämmare (för

behandling av högt blodtryck och hjärtsjukdom) har visats orsaka förhöjda nivåer av litium i

blodet, vilket kan ge biverkningar: aptitförlust, synrubbningar, trötthet, muskelsvaghet,

muskelryckningar.

Cyklosporin eller takrolimus (för att behandla hudsjukdomar som psoriasis eller eksem, och

för att förhindra avstötning av organ efter organtransplantation). Dessa läkemedel kan orsaka

problem med njurarna och därmed öka risken för förhöjda halter av kalium i blodet.

Icke-steroida inflammationshämmande medel (NSAID-preparat - vissa värktabletter så som

ibuprofen, används för behandling mot värk, stelhet och inflammation). Dessa läkemedel kan

leda till njurproblem och därmed öka risken för förhöjda halter av kalium i blodet.

Trimetoprim (läkemedel mot bakterieinfektioner) kan öka risken för förhöjda halter av kalium

i blodet.

Alfa1-receptorblockerare, som t.ex. prazosin eller alfuzosin (används vid högt blodtryck och

vissa prostatatillstånd) kan orsaka blodtrycksfall och yrsel när man ställer sig upp.

Tricykliska antidepressiva som t.ex. amitriptylin eller amoxapin (för behandling av

depressioner), antipsykotika (också kallade neuroleptika) såsom klorpromazin eller

haloperidol (för behandling av psykiska sjukdomar), amifostin (används under

cancerbehandling) och baklofen (för behandling av muskelspasm). Dessa läkemedel kan

orsaka blodtrycksfall och yrsel när man ställer sig upp.

Glukokortikoider, såsom hydrokortison eller prednison (används vid behandling av

inflammationer och vissa hudsjukdomar) och tetrakosaktid (används huvudsakligen för

diagnostisering och behandling av störningar i binjurebarken) kan minska den

blodtryckssänkande effekten hos Eplerenon Krka.

Digoxin (används för behandling av hjärtsjukdomar). Nivåerna av digoxin i blodet kan öka när

det tas tillsammans med Eplerenon Krka.

Warfarin (läkemedel vid blodpropp): Försiktighet är motiverat vid warfarinbehandling

eftersom höga nivåer av warfarin i blodet kan orsaka förändringar av Eplerenon Krkas

effekt i

kroppen.

Erytromycin (läkemedel mot bakterieinfektioner), sakvinavir (läkemedel som motverkar virus

vid HIV-infektion), flukonazol (läkemedel mot svampinfektioner), amiodaron, diltiazem och

verapamil (för behandling av hjärtproblem och högt blodtryck) minskar nedbrytningen av

Eplerenon Krka

och förlänger därmed Eplerenon Krkas

effekt i kroppen.

Johannesört ((traditionellt) växtbaserat läkemedel), rifampicin (läkemedel mot

bakterieinfektioner), karbamazepin, fenytoin och fenobarbital (läkemedel mot bl. a. epilepsi)

kan öka nedbrytningen av Eplerenon Krka

och därmed minska dess effekt.

Eplerenon Krka med mat och dryck

Eplerenon Krka kan tas med eller utan mat.

Graviditet och amning

Om du är gravid eller ammar, tror att du kan vara gravid eller planerar att skaffa barn, rådfråga läkare

eller apotekspersonal innan du använder detta läkemedel. Effekten av Eplerenon Krka har inte

studerats

under graviditet hos människa.

Det är inte känt om eplerenon utsöndras i bröstmjölk hos människa. Diskutera med din läkare om du

ska sluta amma eller avbryta behandlingen med läkemedlet.

Körförmåga och användning av maskiner

Du kan känna yrsel när du har tagit Eplerenon Krka. I så fall ska du inte köra bil eller använda

maskiner.

Du är själv ansvarig för att bedöma om du är i kondition att framföra motorfordon eller utföra arbeten

som kräver skärpt uppmärksamhet. En av faktorerna som kan påverka din förmåga i dessa avseenden

är användning av läkemedel på grund av deras effekter och/eller biverkningar. Beskrivning av dessa

effekter och biverkningar finns i andra avsnitt. Läs därför all information i denna bipacksedel för

vägledning. Diskutera med din läkare eller apotekspersonal om du är osäker.

Eplerenon Krka innehåller laktos och natrium

Om du inte tål vissa sockerarter, bör du kontakta din läkare innan du tar detta läkemedel.

Detta läkemedel innehåller mindre än 1 mmol natrium (23 mg) per dos, dvs. är näst intill

”natriumfritt”.

3.

Hur du tar Eplerenon Krka

Ta alltid detta läkemedel enligt läkarens eller apotekspersonalens anvisningar. Rådfråga läkare eller

apotekspersonal om du är osäker.

Eplerenon Krka kan tas tillsammans med mat eller på tom mage. Svälj tabletterna hela tillsammans

med en riklig mängd vätska.

Eplerenon Krka

ges normalt tillsammans med andra läkemedel för hjärtsvikt t.ex. betablockare. Den

vanliga startdosen är 25 mg en gång dagligen som efter cirka 4 veckor ökas till 50 mg en gång

dagligen (antingen som en 50 mg tablett eller två 25 mg tabletter). Den maximala doseringen är 50 mg

dagligen.

Kaliumnivån i blodet bör kontrolleras innan behandling med Eplerenon Krka, under den första

behandlingsveckan och en månad efter behandlingsstart eller ändrad dos. Dosen kan behöva justeras

av din läkare, beroende på kaliumnivåerna i blodet.

Om du har lätt nedsatt njurfunktion bör du starta med en 25 mg tablett varje dag. Och om du har

måttligt nedsatt njurfunktion bör du starta med en 25 mg tablett varannan dag. Dessa doser kan bli

justerade på din läkares rekommendation och utifrån kaliumnivån i ditt blod. Eplerenon Krka

rekommenderas inte till patienter med kraftigt nedsatt njurfunktion.

Startdosen behöver inte justeras hos patienter med lätt till måttligt nedsatt leverfunktion. Om du har

lever- eller njurproblem, kan dina kaliumnivåer i blodet behöva kontrolleras oftare (se även ”Ta inte

Eplerenon Krka”).

Äldre: Ingen justering av startdosen behövs.

Barn och ungdomar: Eplerenon Krka rekommenderas inte.

Om du har tagit för stor mängd av Eplerenon Krka

Om du fått i dig för stor mängd läkemedel eller om t.ex. ett barn fått i sig läkemedlet av misstag

kontakta läkare, sjukhus eller Giftinformationscentralen (tel. 112) för bedömning av risken samt

rådgivning.

Om du har tagit för mycket läkemedel, kommer de mest troliga symtomen att vara lågt blodtryck

(uttrycks som en ”lätt” känsla i ditt huvud, yrsel, dimsyn, svaghet, akut medvetslöshet) eller

hyperkalemi, förhöjda nivåer av kalium i blodet (uttrycks som muskelkramp, diarré, illamående, yrsel

eller huvudvärk).

Om du har glömt att ta Eplerenon Krka

Om det snart är dags för din nästa tablett, hoppa då över den missade tabletten och ta nästa tablett som

vanligt.

Annars ta tabletten så fort du kommer på det, förutsatt att det är mer än 12 timmar tills dess att du ska

ta nästa tablett. Återgå därefter till din vanliga medicinering.

Ta inte dubbel dos för att kompensera för glömd tablett.

Om du slutar att ta Eplerenon Krka

Det är viktigt att fortsätta ta Eplerenon Krka enligt ordination såvida din läkare inte säger att du ska

avsluta din behandling.

Om du har ytterligare frågor om detta läkemedel, kontakta läkare eller apotekspersonal.

4.

Eventuella biverkningar

Liksom alla läkemedel kan detta läkemedel orsaka biverkningar, men alla användare behöver inte få

dem.

Om du upplever något av följande:

Sök omedelbar medicinsk vård

svullnad i ansikte, tunga eller svalg

svårigheter att svälja

nässelutslag och svårigheter att andas

Dessa är symtom på angioneurotiskt ödem, en mindre vanlig biverkning (förekommer hos upp till 1 av

100 användare).

Andra rapporterade biverkningar inkluderar:

Vanliga biverkningar

(kan förekomma hos upp till 1 av 10 användare):

förhöjda kaliumnivåer i blodet (symtomen inkluderar muskelkramper, diarré, illamående, yrsel

eller huvudvärk)

svimning

yrsel

förhöjd halt av kolesterol i blodet

insomni (sömnsvårigheter)

huvudvärk

hjärtproblem t.ex. oregelbunden hjärtrytm och hjärtsvikt

hosta

förstoppning

lågt blodtryck

diarré

illamående

kräkningar

störd njurfunktion

hudutslag

klåda

ryggsmärta

svaghetskänsla

muskelryckningar

ökad halt av urea i blodet

ökad halt av kreatinin i blodet vilket kan tyda på problem med njurarna

Mindre vanliga biverkningar

(kan förekomma hos upp till 1 av 100 användare):

infektion

eosinofili (ökning av vissa vita blodkroppar)

låga natriumnivåer i blodet

uttorkning

ökad halt av triglycerider (fetter) i blodet

snabb hjärtrytm

inflammation i gallblåsan

sänkt blodtryck som ibland kan orsaka yrsel när man ställer sig upp

trombos (blodpropp) i benen

halsont

gasbildning

underaktiv sköldkörtel

ökning av blodsocker

minskad känsla vid beröring

ökad svettning

smärta i muskler och skelett

sjukdomskänsla

njurinflammation

förstoring av bröst hos män

förändringar av vissa resultat från blodprov

Rapportering av biverkningar

Om du får biverkningar, tala med läkare eller apotekspersonal. Detta gäller även eventuella

biverkningar som inte nämns i denna information. Du kan också rapportera biverkningar direkt (se

detaljer nedan). Genom att rapportera biverkningar kan du bidra till att öka informationen om

läkemedels säkerhet.

Läkemedelsverket

Box 26

751 03 Uppsala

www.lakemedelsverket.se

5.

Hur Eplerenon Krka ska förvaras

Förvara detta läkemedel utom syn- och räckhåll för barn.

Används före utgångsdatum som anges på kartongen och blistret efter EXP. Utgångsdatumet är den

sista dagen i angiven månad.

Inga särskilda förvaringsanvisningar.

Läkemedel ska inte kastas i avloppet eller bland hushållsavfall. Fråga apotekspersonalen hur man

kastar läkemedel som inte längre används. Dessa åtgärder är till för att skydda miljön.

6.

Förpackningens innehåll och övriga upplysningar

Innehållsdeklaration

Vad Eplerenon Krka innehåller:

Den aktiva substansen är eplerenon. Varje tablett innehåller 25 mg eller 50 mg eplerenon.

Övriga innehållsämnen är laktosmonohydrat, mikrokristalin cellulosa, kroskarmellosnatrium,

hypromellos, magnesiumstearat och natriumlaurilsulfat i tablettkärnan samt hypromellos,

makrogol 400, titaniumdioxid (E171), polysorbat 80 och gul järnoxid (E172) i filmdrageringen.

Se avsnitt 2 ”Eplerenon Krka innehåller laktos och natrium”.

Läkemedlets utseende och förpackningsstorlekar

Eplerenon Krka 25 mg: Gula, runda, bikonvexa, filmdragerade tabletter, märkt ”25” på ena sidan.

Dimensioner: diameter 6 mm.

Eplerenon Krka 50 mg: Gula, runda, bikonvexa, filmdragerade tabletter, märkt ”50” på ena sidan.

Dimensioner: diameter 7,5 mm.

Eplerenon Krka finns tillgänglig i förpackningar innehållande:

10, 20, 28, 30, 50, 90 och 100 filmdragerade tabletter i blister.

10x1, 20x1, 28x1, 30x1, 50x1, 90x1 och 100x1 filmdragerade tabletter i perforerade endosblister.

Eventuellt kommer inte alla förpackningsstorlekar att marknadsföras.

Innehavare av godkännande för försäljning

KRKA, d.d., Novo mesto, Šmarješka cesta 6, 8501 Novo mesto, Slovenien

Tillverkare

Krka, d.d., Novo mesto, Šmarješka cesta 6,8501 Novo mesto, Slovenien

TAD Pharma GmbH, Heinz-Lohmann - Straβe 5, 27472 Cuxhaven, Tyskland

Lokal företrädare

KRKA Sverige AB, Göta Ark 175, 118 72 Stockholm, Sverige

Denna bipacksedel ändrades senast 2018-08-13

Läs hela dokumentet

PRODUKTRESUMÉ

1.

LÄKEMEDLETS NAMN

Eplerenon Krka 25 mg filmdragerade tabletter

Eplerenon Krka 50 mg filmdragerade tabletter

2.

KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING

25 mg: Varje filmdragerad tablett innehåller 25 mg eplerenon.

50 mg: Varje filmdragerad tablett innehåller 50 mg eplerenon.

Hjälpämne med känd effekt: laktosmonohydrat

25 mg: Varje filmdragerad tablett innehåller 34,5 mg laktosmonohydrat.

50 mg: Varje filmdragerad tablett innehåller 69 mg laktosmonohydrat.

För fullständig förteckning över hjälpämnen, se avsnitt 6.1.

3.

LÄKEMEDELSFORM

Filmdragerad tablett (tablett)

25 mg: Gula, runda, bikonvexa, filmdragerade tabletter, märkt ”25” på ena sidan. Dimensioner:

diameter 6 mm.

50 mg: Gula, runda, bikonvexa, filmdragerade tabletter, märkt ”50” på ena sidan. Dimensioner:

diameter 7,5 mm.

4.

KLINISKA UPPGIFTER

4.1

Terapeutiska indikationer

Eplerenon är indicerat:

som tillägg till standardterapi inkluderande beta-blockerare, för reduktion av kardiovaskulär

mortalitet och morbiditet hos stabila patienter med vänsterkammardysfunktion (LVEF ≤ 40

%) och kliniska tecken på hjärtsvikt efter nyligen genomgången hjärtinfarkt.

som tillägg till optimerad standardterapi, för reduktion av kardiovaskulär mortalitet och

morbiditet hos vuxna patienter med New York Heart Association (NYHA) klass II (kronisk)

hjärtsvikt och systolisk vänsterkammardysfunktion (LVEF ≤ 30 %) (se avsnitt 5.1).

4.2

Dosering och administreringssätt

Dosering

För individuell dosjustering finns styrkorna 25 mg och 50 mg tillgängliga. Den maximala doseringen

är 50 mg dagligen.

För hjärtsviktspatienter efter hjärtinfarkt

Den rekommenderade underhållsdosen av eplerenon är 50 mg en gång dagligen. Behandlingen bör

inledas med 25 mg en gång dagligen och titreras upp till måldosen 50 mg per dag, helst inom 4

veckor, med beaktande av kaliumnivån i serum (se tabell 1). Eplerenonbehandling bör normalt startas

inom 3-14 dagar efter en akut hjärtinfarkt.

För patienter med NYHA klass II (kronisk) hjärtsvikt

För patienter med kronisk hjärtsvikt NYHA klass II bör behandlingen inledas med 25 mg en gång

dagligen och titreras upp till måldosen 50 mg per dag, helst inom 4 veckor, med beaktande av

kaliumnivån i serum (se tabell 1 och avsnitt 4.4).

Patienter med ett serumkalium på > 5,0 mmol/liter ska ej påbörja behandling med eplerenon (se

avsnitt 4.3).

Serumkalium bör mätas innan behandling med eplerenon inleds, under behandlingens första vecka

och en månad efter påbörjad behandling eller ändrad dosering. Serumkalium bör därefter mätas

regelbundet vid behov.

Efter behandlingsstart bör dosen anpassas till den uppmätta kaliumnivån i serum, enligt tabell 1.

Tabell 1: Dosjusteringstabell efter behandlingsstart

Serumkalium

(mmol/liter)

Åtgärd

Dosjustering

< 5,0

Öka

25 mg varannan dag till 25 mg en gång dagligen

25 mg en gång dagligen till 50 mg en gång dagligen

5,0 – 5,4

Behåll doseringen

Ingen dosjustering

5,5 – 5,9

Minska

50 mg en gång dagligen till 25 mg en gång dagligen

25 mg en gång dagligen till 25 mg varannan dag

25 mg varannan dag till utsatt medicinering

≥ 6,0

Sätt ut läkemedlet

Se nedan

Om eplerenon satts ut på grund av kaliumnivån i serum ≥ 6,0 mmol/liter kan behandling med

eplerenon återupptas med doseringen 25 mg varannan dag när kaliumvärdet sjunkit under

5,0 mmol/liter.

Pediatrisk population

Säkerhet och effekt av eplerenon hos barn och ungdomar har inte fastställts. Tillgänglig information

finns i avsnitt 5.1 och 5.2.

Äldre

Det krävs ingen initial dosjustering för äldre patienter. På grund av den åldersrelaterade försämringen

av njurfunktionen ökar risken för hyperkalemi hos äldre patienter. Denna risk kan öka ytterligare vid

komorbiditet som leder till ökad systemisk exponering, särskilt lätt till måttlig nedsättning av

leverfunktionen. Regelbunden mätning av serumkalium rekommenderas (se avsnitt 4.4).

Nedsatt njurfunktion

Det krävs ingen initial dosjustering för patienter med lätt njurfunktionsnedsättning. Regelbunden

mätning av serumkalium med dosjusteringar enligt tabell 1 rekommenderas.

Patienter med måttligt nedsatt njurfunktion (kreatininclearance 30-60 ml/min) bör sättas in på 25 mg

varannan dag och dosen bör justeras baserat på kaliumvärdet (se tabell 1). Regelbunden mätning av

serumkalium rekommenderas (se avsnitt 4.4).

Det finns ingen erfarenhet av patienter med kreatininclearance < 50 ml/min med hjärtsvikt efter

hjärtinfarkt. Användning av eplerenon hos dessa patienter bör ske med försiktighet. Doser över 25 mg

dagligen har inte studerats hos patienter med kreatininclearance < 50 ml/min.

Användning hos patienter med allvarligt nedsatt njurfunktion (kreatininclearance < 30 ml/min) är

kontraindicerat (se avsnitt 4.3). Eplerenon är ej dialyserbart.

Nedsatt leverfunktion

Det krävs ingen initial dosjustering för patienter med lätt till måttlig leverfunktionsnedsättning. På

grund av en ökad systemisk exponering av eplerenon hos patienter med lätt till måttlig

leverfunktionsnedsättning, rekommenderas frekvent och regelbunden mätning av serumkalium hos

dessa patienter, särskilt hos äldre (se avsnitt 4.4).

Samtidig behandling

I fall av samtidig behandling med lätta till måttliga CYP3A4-hämmare, t ex amiodaron, diltiazem och

verapamil, kan en dos med 25 mg en gång dagligen sättas in. Doseringen bör ej överstiga 25 mg en

gång dagligen (se avsnitt 4.5).

Eplerenon kan ges med eller utan samtidigt födointag (se avsnitt 5.2).

4.3

Kontraindikationer

Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt 6.1

Patienter med serumkalium > 5,0 mmol/liter när behandlingen påbörjas

Patienter med avancerad njurinsufficiens (eGFR < 30 ml per minut per 1,73 m

Patienter med svår leverinsufficiens (Child-Pugh klass C)

Patienter som får kaliumsparande diuretika eller starka hämmare av CYP3A4 (exempelvis

itrakonazol, ketokonazol, ritonavir, nelfinavir, klaritromycin, telitromycin och nefazodon) (se

avsnitt 4.5)

Kombinationen av en angiotensin converting enzyme (ACE)-hämmare och en

angiotensinreceptorblockerare (ARB) med eplerenon

4.4

Varningar och försiktighet

Hyperkalemi

Hyperkalemi kan uppträda vid användning av eplerenon, i enlighet med dess verkningsmekanism.

Kaliumnivån i serum bör mätas hos alla patienter när behandlingen inleds, och vid

doseringsändringar. Därefter rekommenderas regelbunden kontroll särskilt hos patienter som har en

risk att utveckla hyperkalemi, såsom äldre patienter, patienter med njurinsufficiens (se avsnitt 4.2) och

patienter med diabetes. Användningen av kaliumtillskott efter påbörjad behandling med eplerenon

rekommenderas inte på grund av en ökad risk för hyperkalemi. Dosreduktion av eplerenon har visat

sig sänka kaliumnivån i serum. I en studie visade sig ett tillskott av hydroklorotiazid vid behandling

med eplerenon kunna motverka ökningen av serumkalium.

Risken för hyperkalemi kan öka när eplerenon används i kombination med en ACE-hämmare och/eller

en ARB. Kombinationen av en ACE-hämmare och en ARB med eplerenon bör inte användas (se

avsnitt 4.3 och 4.5).

Nedsatt njurfunktion

Kaliumnivåerna bör kontrolleras regelbundet hos patienter med nedsatt njurfunktion, inklusive vid

diabetesrelaterad mikroalbuminuri

.

Risken för hyperkalemi ökar med försämrad njurfunktion. Även

om data från Eplerenone Post-acute Myocardial Infarction Heart failure Efficacy and Survival Study

(EPHESUS) gällande patienter med diabetes typ 2 och mikroalbuminuri är begränsad, så observerades

en ökad förekomst av hyperkalemi hos dessa få patienter. Därför bör dessa patienter kontrolleras

noggrant. Eplerenon avlägsnas inte ur blodet vid hemodialys.

Nedsatt leverfunktion

Hos patienter med lätt till måttlig leverinsufficiens (Child-Pugh klass A och B) observerades inga

förhöjningar av serumkalium över 5,5 mmol/liter. Elektrolytnivåerna bör övervakas hos patienter med

lätt till måttlig leverinsufficiens. Användningen av eplerenon till patienter med svår leverinsufficiens

har inte utvärderats och dess användning är därför kontraindicerad (se avsnitt 4.2 och 4.3).

CYP3A4-inducerare

Samtidig administrering av eplerenon med starka CYP3A4-inducerare rekommenderas inte (se avsnitt

4.5).

Litium, cyklosporin, takrolimus bör undvikas under behandling med eplerenon (se avsnitt 4.5).

Eplerenon Krka innehåller laktos

Patienter med sällsynta ärftliga tillstånd av galaktosintolerans, total laktasbrist eller glukos-

galaktosmalabsorption bör inte ta detta läkemedel.

Eplerenon Krka innehåller natrium.

Detta läkemedel innehåller mindre än 1 mmol natrium (23 mg)

per dos, dvs. är näst intill ”natriumfritt”.

4.5

Interaktioner med andra läkemedel och övriga interaktioner

Farmakodynamiska interaktioner

Kaliumsparande diuretika och kaliumtillskott

På grund av ökad risk för hyperkalemi bör eplerenon inte ges till patienter som får andra

kaliumsparande diuretika och kaliumtillskott (se avsnitt 4.3). Kaliumsparande diuretika kan även

förstärka effekten av antihypertensiva medel och andra diuretika.

ACE-hämmare, ARB

Risken för hyperkalemi kan öka när eplerenon används i kombination med en ACE-hämmare och/eller

en ARB. En noggrann kontroll av serumkalium och njurfunktion rekommenderas, särskilt hos

patienter med risk för nedsatt njurfunktion t ex äldre. En trippelkombination av en ACE-hämmare och

en ARB med eplerenon bör inte användas (se avsnitt 4.3 och 4.4).

Litium

Studier på läkemedelsinteraktioner med eplerenon har ej utförts med litium. Litiumtoxicitet har dock

rapporterats hos patienter som tagit litium samtidigt med diuretika och ACE-hämmare (se avsnitt 4.4).

Samtidig administrering av eplerenon och litium bör undvikas. Om denna kombination anses

nödvändig, bör litiumplasmakoncentrationen mätas (se avsnitt 4.4).

Cyklosporin, takrolimus

Cyklosporin och takrolimus kan leda till försämrad njurfunktion och öka risken för hyperkalemi.

Samtidig användning av eplerenon och cyklosporin eller takrolimus bör undvikas. Om nödvändigt,

rekommenderas noggrann kontroll av serumkalium och njurfunktion när cyklosporin och takrolimus

ska administreras under behandling med eplerenon (se avsnitt 4.4).

Icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAIDs)

Behandling med NSAIDs kan leda till akut njursvikt genom att direkt verka på den glomerulära

filtreringen, speciellt hos riskpatienter (äldre och/eller dehydrerade patienter). Patienter som får

eplerenon och NSAIDs bör få adekvat hydrering och kontrollerad njurfunktion före behandlingsstart.

Trimetoprim

Samtidig behandling av trimetoprim med eplerenon ökar risken för hyperkalemi. Kontroll av

serumkalium och njurfunktion bör göras, särskilt hos patienter med försämrad njurfunktion och hos

äldre patienter.

Alfa-1-blockerare (t.ex. prazosin, alfuzosin)

När alfa-1-blockerare kombineras med eplerenon, finns potential för en ökad hypotensiv effekt

och/eller postural hypotoni. Klinisk kontroll av postural hypotoni är rekommenderad under samtidig

behandling med alfa-1-blockerare.

Tricykliska antidepressiva, neuroleptika, amifostin, baklofen

Samtidig administrering av dessa läkemedel med eplerenon kan potentiellt öka antihypertensiva

effekter och risken för postural hypotoni.

Glukokortikoider, tetrakosaktid

Samtidig administrering av dessa läkemedel med eplerenon kan potentiellt minska antihypertensiva

effekter (natrium och vätskeretention).

Farmakokinetiska interaktioner

In vitro studier visar att eplerenon inte är en hämmare av CYP1A2, CYP2C19, CYP2C9, CYP2D6

eller CYP3A4 isozymer. Eplerenon är inte ett substrat eller en hämmare av P-glykoprotein.

Digoxin

Systemisk exponering (AUC) av digoxin ökar med 16 % (90 % KI: 4 % - 30 %) vid samtidig

behandling med eplerenon. Försiktighet bör iakttas när digoxin doseras nära den övre gränsen av det

terapeutiska fönstret.

Warfarin

Inga kliniskt signifikanta farmakokinetiska interaktioner has observerats med warfarin. Försiktighet

bör iakttas när warfarin doseras nära den övre gränsen av det terapeutiska fönstret.

CYP3A4-substrat

Resultat av farmakokinetiska studier med CYP3A4 -substraten midazolam och cisaprid visade inga

signifikanta farmakokinetiska interaktioner när dessa läkemedel administrerades samtidigt som

eplerenon.

CYP3A4-hämmare

Starka CYP3A4-hämmare: Signifikanta farmakokinetiska interaktioner kan uppträda när

eplerenon ges samtidigt med läkemedel som hämmar CYP3A4-enzymet. En stark hämmare av

CYP3A4 (200 mg ketokonazol två gånger dagligen), ledde till en ökning med 441 % av AUC

för eplerenon (se avsnitt 4.3). Samtidig användning av eplerenon med starka CYP3A4-

hämmare såsom ketokonazol, itrakonazol, ritonavir, nelfinavir, klaritromycin, telitromycin

och nefazadon, är kontraindicerat (se avsnitt 4.3).

Lätta till måttliga CYP3A4-hämmare: Samtidig tillförsel av erytromycin, saquinavir,

amiodaron, diltiazem, verapamil och flukonazol har medfört signifikanta farmakokinetiska

interaktioner med ökningar av AUC på mellan 98 % och 187 %. Dosen av eplerenon bör

därför inte överstiga 25 mg dagligen vid samtidig användning av lätta till måttliga CYP3A4-

hämmare (se avsnitt 4.2).

CYP3A4-inducerare

Samtidig tillförsel av johannesört (en stark CYP3A4-inducerare) med eplerenon orsakade en 30 %

minskning av eplerenons AUC. En mer uttalad minskning av eplerenons AUC kan uppträda med

starkare CYP3A4-inducerare såsom rifampicin. På grund av risk för minskad effekt av eplerenon,

rekommenderas inte samtidig användning av starka CYP3A4-inducerare (rifampicin, karbamazepin,

fenytoin, fenobarbital, johannesört) med eplerenon (se avsnitt 4.4).

Antacida

Baserat på resultat av en farmakokinetisk klinisk studie, förväntas ingen signifikant interaktion när

antacida tas samtidigt som eplerenon.

4.6

Fertilitet, graviditet och amning

Graviditet

Adekvata data från behandling med eplerenon hos gravida kvinnor saknas. Djurstudier tyder inte på

direkta eller indirekta skadliga effekter vad gäller graviditet, fosterutveckling, förlossning eller

utveckling efter födelsen (se avsnitt 5.3). Förskrivning av eplerenon till gravida kvinnor skall ske med

försiktighet.

Amning

Det är inte känt om eplerenon utsöndras i human bröstmjölk efter oral tillförsel. Prekliniska data visar

emellertid att eplerenon och/eller dess metaboliter förekommer i mjölk från råtta, och att råttungar

som exponerats på detta sätt utvecklats normalt. På grund av den okända potentialen för negativa

effekter på det ammande barnet, bör man avbryta antingen amningen eller behandlingen, med

beaktande av läkemedlets betydelse för moderns hälsa.

Fertilitet

Inga humana data om fertilitet finns tillgängliga.

4.7

Effekter på förmågan att framföra fordon och använda maskiner

Inga studier har gjorts avseende effekterna av eplerenon på förmågan att framföra fordon eller

använda maskiner. Eplerenon orsakar inte dåsighet eller nedsatta kognitiva funktioner, men i samband

med framförandet av fordon eller användandet av maskiner bör man beakta att yrsel kan uppträda

under behandlingen.

4.8

Biverkningar

I två studier (EPHESUS och Eplerenone in Mild Patients Hospitalization and Survival Study in Heart

Failure [EMPHASIS-HF]), var den totala förekomsten av biverkningar lika stor i eplerenongruppen

som i placebogruppen.

De biverkningar som anges nedan är de som misstänks ha ett samband med behandlingen och

överstiger frekvensen för placebo eller är allvarliga och signifikant överstiger frekvensen för placebo,

eller har observerats vid uppföljning efter marknadsintroduktionen. Biverkningarna listas efter

organsystem och absolut frekvens. Frekvensen definieras enligt följande:

Mycket vanliga (

1/10)

Vanliga (

1/100, < 1/10)

Mindre vanliga (

1/1000, < 1/100)

Sällsynta (

1/10 000, < 1/1000)

Mycket sällsynta (< 1/10 000)

Ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data).

Tabell 2: Biverkningsfrekvens i placebokontrollerade eplerenonstudier

MedDRA-klassificering av organsystemen

Biverkning

Infektioner och infestationer

Mindre vanliga

pyelonefrit, infektion, faryngit

Blodet och lymfsystemet

Mindre vanliga

eosinofili

Endokrina systemet

Mindre vanliga

hypotyreoidism

Metabolism och nutrition

Vanliga

Mindre vanliga

hyperkalemi (se avsnitt 4.3 och 4.4),

hyperkolesterolemi

hyponatremi, dehydrering, hypertriglyceridemi

Psykiska störningar

Vanliga

insomnia

Centrala och perifera nervsystemet

Vanliga

Mindre vanliga

synkopé, yrsel, huvudvärk

hypoestesi

Hjärtat

Vanliga

Mindre vanliga

vänsterkammarsvikt, förmaksflimmer

takykardi

Blodkärl

Vanliga

Mindre vanliga

hypotoni

arteriell trombos i extremitet, ortostatisk hypotoni

Andningsvägar, bröstkorg och mediastinum

Vanliga

hosta

Magtarmkanalen

Vanliga

Mindre vanliga

diarré, illamående, förstoppning, kräkningar

flatulens

Hud och subkutan vävnad

Vanliga

Mindre vanliga

hudutslag, klåda

angioödem, hyperhidros

Muskuloskeletala systemet och bindväv

Vanliga

Mindre vanliga

muskelkramp, ryggsmärta

muskuloskeletal smärta

Njurar och urinvägar

Vanliga

nedsatt njurfunktion (se avsnitt 4.4 och 4.5)

Lever och gallvägar

Mindre vanliga

kolecystit

Reproduktionsorgan och bröstkörtel

Mindre vanliga

gynekomasti

Allmänna symtom och/eller symtom vid

administreringsstället

Vanliga

Mindre vanliga

asteni

sjukdomskänsla

Undersökningar

Vanliga

Mindre vanliga

förhöjt blodurea, förhöjt blodkreatinin

minskad epidermal tillväxtfaktorreceptor,

förhöjt blodglukos

I EPHESUS fanns fler antal fall av stroke i den äldre- äldre gruppen (≥ 75 års ålder). Det fanns dock

ingen statistisk signifikant skillnad mellan förekomsten av stroke i eplerenongruppen (30) jämfört

med placebogruppen (22). I EMPHASIS-HF var antal fall av stroke hos de äldre- äldre (≥ 75 års

ålder) 9 i eplerenongruppen och 8 i placebogruppen.

Rapportering av misstänkta biverkningar

Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt

att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas

att rapportera varje misstänkt biverkning via:

Läkemedelsverket

Box 26

751 03 Uppsala

www.lakemedelsverket.se

4.9

Överdosering

Inga fall av biverkningar associerade med överdosering av eplerenon hos människa har rapporterats.

De mest sannolika tecknen vid överdosering hos människa är hypotoni eller hyperkalemi. Eplerenon

kan inte avlägsnas ur blodet genom hemodialys. Eplerenon har visat sig binda starkt till aktivt kol. Om

symtomgivande hypotoni utvecklas bör stödjande behandling sättas in. Om hyperkalemi utvecklas bör

denna behandlas på sedvanligt sätt.

5.

FARMAKOLOGISKA EGENSKAPER

5.1

Farmakodynamiska egenskaper

Farmakoterapeutisk grupp: Diuretika: aldosteronantagonister, ATC-kod: C03DA04

Verkningsmekanism

Eplerenon har relativ selektivitet vid bindning till rekombinanta humana mineralkortikoidreceptorer

jämfört med bindningen till rekombinanta humana glukokortikoid-, progesteron- och androgena

receptorer. Eplerenon förhindrar bindning av aldosteron, ett centralt hormon i renin-

angiotensinaldosteronsystemet (RAAS), som är involverat i regleringen av blodtrycket och i

patofysiologin vid kardiovaskulär sjukdom.

Farmakodynamisk effekt

Eplerenon har visat sig ge en kvarstående ökning av plasmarenin och serumaldosteron, vilket är i

överensstämmelse med en hämning av aldosteronets negativa feedback på utsöndringen av renin. Den

resulterande ökningen av plasmareninaktiviteten och cirkulerande aldosteron upphäver inte effekten

av eplerenon.

I dosintervallstudier vid kronisk hjärtsvikt (NYHA klass II - IV) resulterade tillägg av eplerenon till

standardbehandling i förväntad dosberoende ökning av aldosteron. På motsvarande sätt uppnåddes i

en kardiorenal delstudie inom EPHESUS en signifikant ökning av aldosteronnivån vid behandling

med eplerenon. Dessa resultat bekräftar att mineralkortikoidreceptorn blockeras i dessa populationer.

Eplerenon studerades i studien EPHESUS. EPHESUS var en dubbelblind, placebokontrollerad studie,

med 3 års uppföljning, med 6632 personer med akut hjärtinfarkt, vänsterkammardysfunktion

(definierad som en ejektionsfraktion LVEF ≤ 40 %) samt kliniska tecken på hjärtsvikt. Inom 3 till 14

dagar (medianvärde 7 dagar) efter en akut hjärtinfarkt fick personerna eplerenon eller placebo i tillägg

till standardbehandling, med en initial dos på 25 mg en gång dagligen, som titrerades upp till

måldosen 50 mg en gång dagligen efter 4 veckor, om serumkalium var < 5,0 mmol/liter. Under

studien gavs personerna standardbehandling omfattande acetylsalicylsyra (92 %), ACE-hämmare (90

%), beta-blockerare (83 %), nitrater (72 %), loopdiuretika (66 %) eller HMG CoAreduktashämmare

(60 %).

I EPHESUS, utgjordes den primära endpointen av total mortalitet samt kombinationen av

kardiovaskulär död eller kardiovaskulär hospitalisering; 14,4 % av personerna i eplerenongruppen och

16,7 % av personerna i placebogruppen dog (total mortalitet), medan 26,7 % av personerna i

eplerenongruppen och 30,0 % i placebogruppen drabbades av kardiovaskulär död eller hospitalisering.

Därmed reducerade eplerenon risken för dödsfall i EPHESUS oavsett orsak med 15 % (RR 0,85; 95

% KI, 0,75-0,96; p=0,008) jämfört med placebo, framför allt genom en minskning av kardiovaskulär

mortalitet. Risken för kardiovaskulär död eller kardiovaskulär hospitalisering minskades med 13 %

med eplerenon (RR 0,87; 95 % KI, 0,79-0,95; p=0,002). Den absoluta riskreduktionen för

totalmortalitet och kardiovaskulär mortalitet/hospitalisering var 2,3 % respektive 3,3 %. Den kliniska

effekten var tydligast när eplerenonbehandling påbörjades hos personer som var yngre än 75 år.

Värdet av behandlingen för personer som är äldre än 75 år är oklart. Klassificering enligt NYHA

förbättrades eller förblev oförändrad för en statistiskt signifikant större andel personer som fick

eplerenon jämfört med placebo. Incidensen av hyperkalemi var 3,4 % i eplerenongruppen jämfört med

2,0 % i placebogruppen (p < 0,001). Incidensen av hypokalemi var 0,5 % i eplerenongruppen jämfört

med 1,5 % i placebogruppen (p < 0,001).

Hos 147 friska försökspersoner noterades vid EKG i samband med farmakokinetiska studier inga

säkra effekter av eplerenon på hjärtfrekvens, QRS duration samt PR- eller QT-intervallen.

I EMPHASIS-HF-studien undersöktes effekten av eplerenon i tillägg till standardbehandling avseende

kliniskt utfall hos personer med systolisk hjärtsvikt och milda symptom (NYHA funktionsklass II).

Personer inkluderades om de var minst 55 år, hade en LVEF ≤ 30 % eller LVEF ≤35 % samt en QRS

duration av > 130 msek och var antingen sjukhusvårdade pga kardiovaskulära händelser 6 månader

före inkludering eller hade en plasmanivå av B-typ natriuretisk peptid (BNP) på minst 250 pg/ml eller

en plasmanivå av N-terminal pro-BNP på minst 500 pg/ml hos män (750 pg/ml hos kvinnor).

Eplerenon startades med en dos på 25 mg en gång dagligen och ökades efter 4 veckor till 50 mg en

gång dagligen om kaliumnivån i serum var < 5,0 mmol/liter. Alternativt, om förväntad glomerulär

filtrationshastighet (GFR) var 30-49 ml/min/1,73 m

, startades eplerenon med 25 mg varannan dag

och ökades till 25 mg en gång dagligen.

Totalt randomiserades 2737 personer (dubbelblind) till behandling med eplerenon eller placebo

inklusive standardbehandling av diuretika (85 %), ACE-hämmare (78 %), angiotensin II

receptorblockerare (19 %), betablockerare (87 %), antitrombotiska läkemedel (88 %), lipidsänkande

medel (63 %) och digitalisglykosider (27 %). Medelvärdet av LVEF var ~26 % och medelvärdet för

QRS duration var ~122 msek. De flesta personerna (83,4 %) hade tidigare sjukhusvårdats för

kardiovaskulära händelser inom 6 månaders randomisering, med omkring 50 % av dem på grund av

hjärtsvikt. Omkring 20 % av personerna hade implanterade defibrillatorer eller

resynkroniseringsterapi.

Det primära effektmåttet, dödsfall av kardiovaskulära orsaker eller sjukhusinläggning för hjärtsvikt

förekom hos 249 (18,3 %) personer i eplerenongruppen och 356 (25,9 %) personer i placebogruppen

(RR 0,63, 95 % KI, 0,54-0,74; p < 0,001). Effekten av eplerenon på utfallet av det primära

effektmåttet var konsistenta för alla förspecificerade subgrupper.

Det sekundära effektmåttet av total mortalitet uppnåddes av 171 (12,5 %) personer i

eplerenongruppen och 213 (15,5 %) personer i placebogruppen (RR 0,76; 95 % KI, 0,62-0,93; p =

0,008). Dödsfall av kardiovaskulära orsaker rapporterades hos 147 (10,8 %) personer i

eplerenongruppen och 185 (13,5 %) personer i placebogruppen (RR 0,76; 95 % KI, 0,61-0,94; p =

0,01).

Under studien rapporterades hyperkalemi (kaliumnivå i serum > 5,5 mmol/liter) hos 158 (11,8 %)

personer i eplerenongruppen och 96 (7,2 %) personer i placebogruppen (p < 0,001). Hypokalemi,

definierad som kaliumnivåer i serum < 4,0 mmol/liter, var statistiskt sett lägre med eplerenon jämfört

med placebo (38,9 % för eplerenon jämfört med 48,4 % för placebo, p < 0,0001).

Pediatrisk population

Eplerenon har inte studerats hos pediatriska personer med hjärtsvikt.

I en tioveckorsstudie med pediatriska personer med hypertoni (åldern 4 till 16 år, n=304) uppnåddes

inte någon effektiv sänkning av blodtrycket med eplerenon i doser (från 25 mg till 100 mg dagligen)

som gav en exponering jämförbar med den hos vuxna patienter. I denna studie och i en ettårig

pediatrisk säkerhetsstudie med 149 personer (åldern 5 till 17 år) var säkerhetsprofilen jämförbar med

den hos vuxna personer. Eplerenon har inte studerats hos personer under fyra år med hypertoni

eftersom studien med äldre pediatriska personer visade bristande effekt (se avsnitt 4.2).

Eventuella (långtids-)effekter på pediatriska personers hormonella status har inte studerats.

5.2

Farmakokinetiska egenskaper

Absorption

Den absoluta biotillgängligheten för eplerenon är 69 % efter en dos på 100 mg tablett.

Maximal plasmakoncentration nås efter ungefär 1,5-2 timmar. Både maximal plasmakoncentration

) och arean under kurvan (AUC) ökar proportionellt med dosen i intervallet 10 mg till 100 mg,

men ökar mindre än dos vid doser över 100 mg. Steady state uppnås inom 2 dagar. Absorptionen

påverkas inte av födointag.

Distribution

Bindningen av eplerenon till plasmaprotein är omkring 50 % och sker främst till alfa-1-syra

glykoproteiner. Den skenbara distributionsvolymen vid steady state uppskattas vara 42-90 liter.

Eplerenon binder företrädesvis inte till röda blodkroppar.

Metabolism

Eplerenon metaboliseras huvudsakligen av CYP3A4. Inga aktiva metaboliter av eplerenon har

identifierats i human plasma.

Eliminering

Mindre än 5 % av en dos eplerenon återfinns oförändrad i urin eller feces. Efter en oral dos av

radioaktivt märkt eplerenon utsöndrades ungefär 32 % av dosen i feces och ungefär 67 % i urinen.

Eliminationshalveringstiden är ungefär 3-6 timmar och plasmaclearance cirka 10 liter/timme.

Särskilda patientgrupper

Ålder, kön och ras

Farmakokinetiken för eplerenon vid en dos på 100 mg en gång dagligen har undersökts hos äldre (≥

65 år), hos män respektive kvinnor, samt hos svarta. Farmakokinetiken för eplerenon skilde sig inte

signifikant mellan män och kvinnor. Vid steady state hade äldre patienter ökade värden för C

%) och AUC (45 %) jämfört med yngre patienter (18-45 år). Vid steady state var C

19 % lägre och

AUC 26 % lägre hos svarta (se avsnitt 4.2).

Pediatrisk population

En populationsfarmakokinetisk modell för eplerenon-koncentrationer baserad på två studier med 51

pediatriska personer med hypertoni i åldern 4 till 16 år visar att patienternas kroppsvikt hade en

statistiskt signifikant påverkan på distributionsvolymen av eplerenon men inte för dess clearance.

Distributionsvolym och maximal exponering för eplerenon hos en tyngre pediatrisk patient förväntas

likna den hos en vuxen med samma kroppsvikt. Hos en lättare patient på 45 kg är

distributionsvolymen omkring 40 % lägre och den maximala exponeringen förväntas vara högre än

hos typiska vuxna patienter. Behandlingen med eplerenon inleddes med 25 mg en gång dagligen hos

pediatriska patienter och ökades efter två veckor till 25 mg två gånger dagligen och så småningom till

50 mg två gånger dagligen, om detta var kliniskt indicerat. Vid dessa doser var den högsta

observerade eplerenon koncentrationen hos pediatriska patienter inte väsentligt högre än hos vuxna

patienter med en startdos på 50 mg dagligen.

Njurinsufficiens

Farmakokinetiken hos eplerenon utvärderades för patienter med varierande grad av njurinsufficiens,

och för patienter som behandlades med hemodialys. I förhållande till kontrollgruppen ökade AUC och

vid steady state hos patienter med avancerad njurinsufficens med 38 % respektive 24 %, och

minskade hos patienter som behandlades med hemodialys med 26 % respektive 3 %. Ingen korrelation

observerades mellan plasmaclearance av eplerenon och kreatininclearance. Eplerenon avlägsnas inte

ur blodet vid hemodialys (se avsnitt 4.4).

Leverinsufficiens

Farmakokinetiken för eplerenon 400 mg har undersökts hos patienter med måttlig (Child-Pugh klass

B) nedsatt leverfunktion och jämförts med friska personer. C

och AUC för eplerenon vid steady

state ökade med 3,6 % respektive 42 % (se avsnitt 4.2). Användning av eplerenon hos patienter med

svårt nedsatt leverfunktion har inte undersökts, varför eplerenon är kontraindicerat hos denna

patientgrupp (se avsnitt 4.3).

Hjärtsvikt

Farmakokinetiken för eplerenon 50 mg utvärderades hos patienter med hjärtsvikt (NYHA klass II-IV).

I jämförelse med friska kontrollpersoner med motsvarande ålder, kroppsvikt och kön var AUC och

vid steady state hos patienter med hjärtsvikt 38 % respektive 30 % högre. I enlighet med dessa

resultat indikerar en populationsfarmakokinetisk analys av en subgrupp patienter i EPHESUS, att

clearance för eplerenon hos patienter med hjärtsvikt var jämförbar med den hos friska äldre personer.

5.3

Prekliniska säkerhetsuppgifter

Prekliniska studier av säkerhetsfarmakologi, gentoxicitet, karcinogenicitet och reproduktionstoxiska

effekter visade inga särskilda risker för människor.

I studier av toxicitet vid upprepad hög dosering konstaterades prostataatrofi hos råttor och hundar vid

exponeringsnivåer som låg något högre än den kliniska exponeringsnivån. Prostataförändringarna var

inte associerade med negativa funktionsstörningar. Den kliniska relevansen för dessa förändringar är

okänd.

6.

FARMACEUTISKA UPPGIFTER

6.1

Förteckning över hjälpämnen

Tablettkärna

Laktosmonohydrat

Mikrokristalin cellulosa

Kroskarmellosnatrium

Hypromellos

Magnesiumsterat

Natriumlaurilsulfat

Filmdragering

Hypromellos

Makrogol 400

Titaniumdioxid (E171)

Polysorbat 80

Gul järnoxid (E172)

6.2

Inkompatibiliteter

Ej relevant.

6.3

Hållbarhet

3 år

6.4

Särskilda förvaringsanvisningar

Inga särskilda förvaringsanvisningar.

6.5

Förpackningstyp och innehåll

Blister (PVC/PVDC vit ogenomskinlig/Alu-folie): 10, 20, 28, 30, 50, 90 och 100 filmdragerade

tabletter, i kartong

Perforerade endosblister (PVC/PVDC vit ogenomskinlig/Alu-folie): 10x1, 20x1, 28x1, 30x1, 50x1,

90x1 och 100x1 filmdragerade tabletter, i kartong.

Eventuellt kommer inte alla förpackningsstorlekar att marknadsföras.

6.6

Särskilda anvisningar för destruktion och övrig hantering

Inga särskilda anvisningar för destruktion.

Ej använt läkemedel och avfall ska kasseras enligt gällande anvisningar.

7.

INNEHAVARE AV GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING

KRKA, d.d., Novo mesto

Šmarješka cesta 6

8501 Novo mesto

Slovenien

8.

NUMMER PÅ GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING

56005 (25 mg)

56006 (50 mg)

9.

DATUM FÖR FÖRSTA GODKÄNNANDE/FÖRNYAT GODKÄNNANDE

Datum för det första godkännandet: 2018-08-13

10.

DATUM FÖR ÖVERSYN AV PRODUKTRESUMÉN

2019-06-15

Liknande Produkter

Sök varningar relaterade till denna produkt

Visa dokumenthistorik

Dela den här informationen