Venlafaxin Orion 37,5 mg Depotkapsel, hård

Sverige - svenska - Läkemedelsverket (Medical Products Agency)

Bipacksedel Bipacksedel (PIL)

24-02-2021

Produktens egenskaper Produktens egenskaper (SPC)

24-02-2021

Aktiva substanser:
venlafaxinhydroklorid
Tillgänglig från:
Orion Corporation
ATC-kod:
N06AX16
INN (International namn):
venlafaxine hydrochloride
Dos:
37,5 mg
Läkemedelsform:
Depotkapsel, hård
Sammansättning:
propylenglykol Hjälpämne; venlafaxinhydroklorid 42,429 mg Aktiv substans; sockersfärer Hjälpämne; natriumlaurilsulfat Hjälpämne
Receptbelagda typ:
Receptbelagt
Produktsammanfattning:
Förpacknings: Blister, 10 kapslar; Burk, 30 kapslar; Blister, 7 kapslar; Blister, 14 kapslar; Blister, 20 kapslar; Blister, 28 kapslar; Blister, 30 kapslar; Blister, 50 kapslar; Blister, 56 kapslar; Blister, 60 kapslar; Blister, 90 kapslar; Blister, 98 kapslar; Blister, 100 kapslar; Burk, 100 kapslar; Burk, 500 kapslar
Bemyndigande status:
Godkänd
Godkännandenummer:
52982
Tillstånd datum:
2016-03-10

Läs hela dokumentet

Bipacksedel: Information till användaren

Venlafaxin Orion 37,5 mg hårda depotkapslar

Venlafaxin Orion 75 mg hårda depotkapslar

Venlafaxin Orion 150 mg hårda depotkapslar

venlafaxin

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel. Den innehåller

information som är viktig för dig.

Spara denna information, du kan behöva läsa den igen.

Om du har ytterligare frågor vänd dig till läkare eller apotekspersonal.

Detta läkemedel har ordinerats enbart åt dig. Ge det inte till andra. Det kan skada dem, även om

de uppvisar sjukdomstecken som liknar dina.

Om du får biverkningar, tala med läkare eller apotekspersonal. Detta gäller även eventuella

biverkningar som inte nämns i denna information. Se avsnitt 4.

I denna bipacksedel finns information om följande:

Vad Venlafaxin Orion är och vad det används för

Vad du behöver veta innan du tar Venlafaxin Orion

Hur du tar Venlafaxin Orion

Eventuella biverkningar

Hur Venlafaxin Orion ska förvaras

Förpackningens innehåll och övriga upplysningar

1.

Vad Venlafaxin Orion är och vad det används för

Venlafaxin Orion är ett antidepressivt läkemedel som tillhör en grupp läkemedel som kallas serotonin-

och noradrenalinåterupptagshämmare (SNRI-preparat). Denna grupp läkemedel används för att

behandla depression och andra tillstånd som exempelvis ångeststörningar. Det anses att personer som

är deprimerade och/eller har ångest har lägre nivåer av serotonin och noradrenalin i hjärnan. Det är

inte fullständigt klarlagt hur antidepressiva läkemedel verkar, men de kan hjälpa genom att öka

nivåerna av serotonin och noradrenalin i hjärnan.

Venlafaxin Orion är en behandling för vuxna med depression. Det är även en behandling för vuxna

med följande ångeststörningar: generaliserad ångest, social fobi (rädsla för eller undvikande av

sociala situationer) och panikångest (panikattacker). Det är viktigt att behandla depression eller

ångeststörningar på rätt sätt för att hjälpa dig må bättre. Om tillståndet inte behandlas kanske det inte

går över utan blir allvarligare och svårare att behandla.

Venlafaxin som finns i Venlafaxin Orion kan också vara godkänd för att behandla andra sjukdomar

som inte nämns i denna produktinformation. Fråga läkare, apoteks- eller annan hälsovårdspersonal om

du har ytterligare frågor och följ alltid deras instruktion.

2.

Vad du behöver veta innan du tar Venlafaxin Orion

Ta inte Venlafaxin Orion

om du är allergisk mot venlafaxin eller något annat innehållsämne i detta läkemedel (anges i

avsnitt 6).

om du också tar eller någon gång inom de senaste 14 dagarna har tagit något läkemedel som

kallas irreversibel monoaminoxidashämmare (MAO-hämmare) som används för behandling av

depression eller Parkinsons sjukdom. Att ta en irreversibel MAO-hämmare tillsammans med

Venlafaxin Orion kan orsaka allvarliga eller till och med livshotande biverkningar. Dessutom

måste du vänta i minst 7 dagar efter att du slutat ta Venlafaxin Orion innan du tar en MAO-

hämmare (se även avsnittet med rubriken ”Andra läkemedel och Venlafaxin Orion ” och

informationen i detta avsnitt om ”Serotonergt syndrom”).

Varningar och försiktighet

Tala med läkare eller apotekspersonal innan du tar Venlafaxin Orion, om du:

använder andra läkemedel som om de tas tillsammans med Venlafaxin Orion kan öka risken för

att utveckla serotonergt syndrom (se avsnitt ”Andra läkemedel och Venlafaxin Orion”)

har ögonproblem, exempelvis vissa typer av glaukom (förhöjt tryck i ögat)

tidigare haft högt blodtryck

tidigare haft hjärtproblem

har blivit informerad om att du har en onormal hjärtrytm

tidigare haft krampanfall (epileptiska anfall)

tidigare haft låga natriumnivåer i blodet (hyponatremi)

har lätt för att få blåmärken eller om du blöder lätt (om du haft blödningsrubbningar), eller om

du tar andra läkemedel som kan öka risken för blödning (t.ex. warfarin, som används för att

förhindra blodproppar) eller om du är gravid (se ”Graviditet och amning”)

eller någon i din familj har haft mani eller bipolär störning (känsla av överdriven upphetsning

eller eufori)

tidigare haft aggressivt beteende.

Venlafaxin Orion kan orsaka en känsla av rastlöshet eller oförmåga att stå eller sitta stilla under de

första behandlingsveckorna. Berätta för din läkare om detta händer dig.

Om du börjar må sämre och har tankar på att skada dig själv

Du som är deprimerad och/eller lider av oro/ångest kan ibland ha tankar på att skada dig själv eller

begå självmord. Dessa symtom kan förvärras när man börjar använda läkemedel mot depression,

eftersom det tar tid innan läkemedel av den här typen har effekt, vanligtvis cirka 2 veckor, ibland

längre tid. Dessa tankar kan också förekomma när dosen minskas eller när behandlingen med

Venlafaxin Orion avslutas.

Dessa tankar kan vara vanliga:

Om du tidigare har haft tankar på att skada dig själv eller begå självmord.

Om du är ung vuxen. Studier har visat att unga vuxna (yngre än 25 år) med psykisk sjukdom

som behandlas med antidepressiva läkemedel har en ökad risk för självmordstankar och tankar

på att skada sig själv.

Kontakta snarast läkare eller uppsök närmaste sjukhus om du har tankar på att skada dig själv eller

begå självmord.

Det kan vara till hjälp att berätta för en släkting eller nära vän att du är deprimerad och/eller lider av

oro/ångest. Be dem gärna läsa igenom denna bipacksedel. Du kan också be dem att berätta för dig om

de tycker att du verkar må sämre eller om de tycker att ditt beteende förändras.

Muntorrhet

Muntorrhet har rapporterats hos 10 % av patienter som behandlats med venlafaxin. Detta kan öka

risken för karies (hål i tänderna). Du bör därför vara extra noggrann med tandhygienen.

Diabetes

Venlafaxin Orion kan förändra dina blodsockernivåer. Dosen för ditt läkemedel mot diabetes kan

därför behöva justeras.

Sexuella problem

Läkemedel såsom Venlafaxin Orion (s.k. SSRI-/SNRI-preparat) kan orsaka symtom på sexuell

dysfunktion (se avsnitt 4). I vissa fall har dessa symtom kvarstått efter avbruten behandling.

Barn och ungdomar

Venlafaxin Orion ska normalt inte användas för behandling av barn och ungdomar under 18 år.

Risken för biverkningar som självmordsförsök, självmordstankar och fientlighet (främst aggression,

trots och ilska) är större hos patienter under 18 år, när de tar läkemedel av denna typ. Trots detta kan

detta läkemedel skrivas ut av läkare till patienter under 18 år, om läkaren anser att detta är lämpligt.

Om du är under 18 år och vill diskutera varför du fått detta läkemedel, ska du vända dig till din läkare

igen. Du bör också informera läkaren om något av ovan angivna symtom uppträder eller förvärras hos

patienter under 18 år som tar Venlafaxin Orion. De långsiktiga effekterna av detta läkemedel på

tillväxt, mognad och kognitiv och beteendemässig utveckling har ännu inte fastställts för denna

åldersgrupp.

Andra läkemedel och Venlafaxin Orion

Tala om för läkare eller apotekspersonal om du tar, nyligen har tagit eller kan tänkas ta andra

läkemedel. Din läkare avgör om du kan ta Venlafaxin Orion tillsammans med andra läkemedel. Du

ska inte börja eller sluta ta några läkemedel, inklusive sådana som du köpt receptfritt, natur- och

örtmediciner, innan du har frågat läkare eller apotekspersonal.

Monoaminoxidashämmare, som används för att behandla depression eller Parkinsons sjukdom,

får

inte användas tillsammans med Venlafaxin Orion

. Tala om för din läkare om du har tagit något

sådant läkemedel under de senaste 14 dagarna. (MAO-hämmare: se avsnittet ”Vad du behöver veta

innan du tar Venlafaxin Orion”).

Serotonergt syndrom:

Ett potentiellt livshotande tillstånd eller reaktioner som vid malignt neuroleptikasyndrom (NMS), (se

avsnittet ”Eventuella biverkningar”) kan förekomma vid behandling med venlafaxin, i synnerhet när

det tas tillsammans med andra läkemedel.

Exempel på sådana läkemedel är bland andra:

triptaner (används för migrän)

andra läkemedel för att behandla depression, t.ex. SNRI-preparat, SSRI-preparat, tricykliska

antidepressiva läkemedel eller läkemedel som innehåller litium

läkemedel som innehåller amfetaminer (används för att behandla ADHD, narkolepsi och fetma)

läkemedel som innehåller linezolid, ett antibiotikum (används för att behandla infektioner)

läkemedel som innehåller moklobemid, en MAO-hämmare (används för att behandla

depression)

läkemedel som innehåller sibutramin (används för viktminskning)

läkemedel som innehåller tramadol, fentanyl, tapentadol, petidin, buprenorfin och pentazocin

(används för att behandla svår smärta)

läkemedel som innehåller dextrometorfan (används för att behandla hosta)

läkemedel som innehåller metadon (används för att behandla opioidmissbruk eller svår smärta)

läkemedel som innehåller metylenblått (används för att behandla höga nivåer av

methemoglobin i blodet)

produkter som innehåller johannesört (kallas också

Hypericum perforatum

, ett natur- eller

örtmedel som används för att behandla lätt depression)

produkter som innehåller tryptofan (används för sömnproblem och depression)

antipsykotiska läkemedel (används för att behandla symtom då man hör, ser eller känner sådant

som inte finns, vanföreställningar, onormal misstänksamhet, förvirring och tillbakadragenhet).

Tecken och symtom på serotonergt syndrom kan innefatta en kombination av följande:

rastlöshet, hallucinationer, förlust av koordinationsförmåga, snabb hjärtrytm, förhöjd

kroppstemperatur, snabba förändringar av blodtrycket, överaktiva reflexer, diarré, koma,

illamående, kräkning.

I sin mest allvarliga form kan serotonergt syndrom likna malignt neuroleptikasyndrom (NMS). Tecken

och symtom på NMS kan inkludera en kombination av feber, snabb puls, svettningar, svår

muskelstelhet, förvirring, förhöjd halt muskelenzymer (fastställs genom blodprov).

Tala omedelbart om för din läkare, eller uppsök närmaste akutmottagning, om du tror att du

har fått serotonergt syndrom.

Du måste berätta för din läkare om du tar läkemedel som kan påverka din hjärtrytm.

Exempel på dessa läkemedel är:

antiarytmika t.ex. kinidin, amiodaron, sotalol eller dofetilid (används för behandling av onormal

hjärtrytm)

antipsykotiska läkemedel t.ex. tioridazin (se också Serotonergt syndrom ovan)

antibiotika t.ex. erytromycin och moxifloxacin (används för behandling av infektioner som

orsakas av bakterier)

antihistaminer (används för behandling av allergi)

Även följande läkemedel kan påverka eller påverkas av (interagera med) Venlafaxin Orion och ska

användas med försiktighet. Det är särskilt viktigt att du talar om för läkare eller apotekspersonal om

du tar läkemedel som innehåller:

ketokonazol (ett läkemedel mot svamp)

haloperidol eller risperidon (för att behandla psykiatriska tillstånd)

metoprolol (en betablockare för att behandla högt blodtryck och hjärtproblem).

Venlafaxin Orion med mat, dryck och alkohol

Venlafaxin Orion bör tas i samband med måltid (se avsnitt 3 ”Hur du tar Venlafaxin Orion”)

Undvik alkohol medan du tar Venlafaxin Orion.

Graviditet och amning

Om du är gravid eller ammar, tror att du kan vara gravid eller planerar att skaffa barn, rådfråga läkare

eller apotekspersonal innan du använder detta läkemedel. Använd inte Venlafaxin Orion förrän du har

diskuterat den potentiella nyttan och de potentiella riskerna för ditt ofödda barn med läkaren.

Tala om för din barnmorska och/eller läkare att du använder Venlafaxin Orion. När liknande

läkemedel (SSRI) används under graviditet kan risken öka för ett allvarligt tillstånd kallat persistent

pulmonell hypertension hos den nyfödde (PPHN). Detta tillstånd gör att barnet andas snabbare och ser

blåfärgat ut. Symtomen uppkommer vanligtvis inom 24 timmar från det att barnet är fött. Om detta

drabbar ditt barn, kontakta barnmorska och/eller läkare omedelbart.

Andra symtom som ditt barn kan ha när det föds om du tar detta läkemedel under graviditeten är att

barnet har andningssvårigheter och inte äter ordentligt. Om ditt barn har dessa symtom när det föds

och du är orolig ska du kontakta läkaren och/eller barnmorskan som kan ge dig råd.

Om du tar Venlafaxin Orion i slutet av graviditeten kan det finnas ökad risk för kraftig

vaginalblödning kort efter förlossningen, särskilt om du tidigare har haft blödningsstörningar. Läkaren

eller barnmorskan bör informeras om att du tar Venlafaxin Orion så att de kan ge dig råd om detta.

Venlafaxin Orion passerar över i bröstmjölk. Det finns risk att barnet påverkas. Du ska därför tala

med din läkare som kommer att besluta om du ska sluta amma eller avbryta behandlingen med detta

läkemedel.

Körförmåga och användning av maskiner

Kör inte bil och använd inte maskiner förrän du vet hur detta läkemedel påverkar dig.

Du är själv ansvarig för att bedöma om du är i kondition att framföra motorfordon eller utföra arbete

som kräver skärpt uppmärksamhet. En av faktorerna som kan påverka din förmåga i dessa avseenden

är användning av läkemedel på grund av deras effekter och/eller biverkningar. Beskrivning av dessa

effekter och biverkningar finns i andra avsnitt. Läs därför all information i denna bipacksedel för

vägledning. Diskutera med din läkare eller apotekspersonal om du är osäker.

Venlafaxin Orion innehåller sackaros

Om du inte tål vissa sockerarter, bör du kontakta din läkare innan du tar denna medicin.

Övriga hjälpämnen

Detta läkemedel innehåller mindre än 1 mmol (23 mg) natrium per kapsel, d.v.s. är näst intill

”natriumfritt”.

3.

Hur du tar Venlafaxin Orion

Ta alltid detta läkemedel enligt läkarens anvisningar. Rådfråga läkare eller apotekspersonal om du är

osäker.

Vanlig rekommenderad startdos för behandling av depression, generaliserad ångest och social fobi är

75 mg per dag. Dosen kan ökas stegvis av läkaren och vid behov upp till högst 375 mg per dag för

depression. Om du behandlas för panikångest kommer läkaren att starta med en lägre dos (37,5 mg)

och sedan öka dosen stegvis. Den högsta dosen för generaliserad ångest, social fobi och panikångest

är 225 mg dagligen.

Ta Venlafaxin Orion vid ungefär samma tid varje dag, antingen på morgonen eller på kvällen.

Kapslarna ska sväljas hela med vätska och får inte öppnas, krossas, tuggas eller lösas upp.

Venlafaxin Orion bör tas i samband med måltid.

Om du har problem med lever eller njurar ska du tala med läkaren eftersom din dos av detta

läkemedel kan behöva ändras.

Sluta inte ta detta läkemedel utan att först rådgöra med läkaren (se avsnittet ”Om du slutar att ta

Venlafaxin Orion”).

Om du har tagit för stor mängd av Venlafaxin Orion

Om du fått i dig för stor mängd läkemedel eller om t.ex. ett barn fått i sig läkemedlet av misstag

kontakta läkare, sjukhus eller Giftinformationscentralen (tel. 112) för bedömning av risken samt

rådgivning.

Symtomen vid en eventuell överdosering kan vara snabb hjärtrytm, förändringar i vakenhetsgrad (från

dåsighet till koma), dimsyn, krampanfall och kräkningar.

Om du har glömt att ta Venlafaxin Orion

Om du missar en dos ska du ta den så snart du kommer ihåg det. Om det är dags för din nästa dos ska

du dock hoppa över den missade dosen och bara ta en dos som vanligt. Ta inte dubbel dos för att

kompensera för glömd dos. Ta inte mer än den mängd Venlafaxin Orion som du har blivit ordinerad

per dag.

Om du slutar att ta Venlafaxin Orion

Du ska inte sluta behandlingen eller minska dosen utan att först rådgöra med läkaren, även om du

känner dig bättre. Om läkaren anser att du inte längre behöver Venlafaxin Orion kan han/hon be dig

att minska dosen långsamt innan du slutar med behandlingen helt. Det är känt att man kan få

biverkningar när man slutar med detta läkemedel, särskilt om man slutar plötsligt eller om dosen

minskas för snabbt. En del patienter kan få symtom som självmordstankar, aggressivitet, trötthet,

yrsel, berusningskänsla, huvudvärk, sömnlöshet, mardrömmar, muntorrhet, aptitförlust, illamående,

diarré, nervositet, oro, förvirring, ringningar i öronen, myrkrypningar eller i sällsynta fall känsla av

elektriska stötar, svaghet, svettning, krampanfall, influensaliknande symtom, problem med synen och

förhöjt blodtryck (vilket kan orsaka huvudvärk, yrsel, ringningar i öronen, svettningar osv).

Läkaren talar om för dig hur du gradvis ska avsluta behandlingen med Venlafaxin Orion. Detta kan ta

några veckor eller månader. Hos en del patienter kan det behöva ske gradvis under flera månader eller

längre. Om du får något av dessa eller andra symtom som besvärar dig, rådfråga läkaren.

Om du har ytterligare frågor om detta läkemedel, kontakta läkare eller apotekspersonal.

4.

Eventuella biverkningar

Liksom alla läkemedel kan detta läkemedel orsaka biverkningar, men alla användare behöver inte få

dem.

Om något av följande inträffar ska du inte ta mer Venlafaxin Orion.

Tala genast om det för läkaren,

eller uppsök närmaste akutmottagning.

Mindre vanliga (

kan förekomma hos upp till 1 av 100 användare

Svullnad i ansikte, mun, tunga, hals, händer eller fötter och/eller ett upphöjt kliande utslag

(nässelutslag), svårigheter att svälja eller andas.

Sällsynta (

kan förekomma hos upp till 1 av 1 000 användare

Trånghet i bröstet, väsande andning, svårigheter att svälja eller andas.

Allvarliga hudutslag, klåda eller nässelutslag (upphöjda fläckar av röd eller blek hud som ofta

kliar).

Tecken och symtom på serotonergt symtom såsom rastlöshet, hallucinationer, förlust av

koordinationsförmåga, snabb hjärtrytm, förhöjd kroppstemperatur, snabba

blodtrycksförändringar, överaktiva reflexer, diarré, koma, illamående, kräkningar.

I sin mest allvarliga form kan serotonergt syndrom likna malignt neuroleptikasyndrom (NMS).

Tecken och symtom på NMS kan inkludera en kombination av feber, snabb puls, svettningar,

svår muskelstelhet, förvirring, förhöjd halt muskelenzymer (fastställs genom blodprov).

Tecken på infektion, såsom feber, frossa, skakningar, huvudvärk, svettningar, influensaliknande

symtom. Detta kan bero på en blodsjukdom som leder till en ökad infektionsrisk.

Allvarliga utslag, som kan leda till svåra blåsor och att huden fjällar.

Oförklarlig muskelvärk, -ömhet eller -svaghet. Detta kan vara ett tecken på rabdomyolys.

Har rapporterats (

förekommer hos ett okänt antal användare

Tecken och symtom på ett tillstånd som kallas ”stresskardiomyopati” som kan inkludera

bröstsmärta, andnöd, yrsel, svimning, oregelbundna hjärtslag.

Andra biverkningar som du ska

tala om för din läkare

är (frekvensen av dessa biverkningar är

inkluderade i listan ”Andra biverkningar som kan förekomma” nedan):

Hosta, väsande andning, andfåddhet, vilket kan förekomma tillsammans med feber

Svart (tjärliknande) avföring eller blod i avföringen

Klåda, gulaktig hud eller gula ögon eller mörk urin, som kan vara symtom på en inflammation i

levern (hepatit)

Hjärtproblem, exempelvis snabb eller oregelbunden hjärtfrekvens, höjt blodtryck

Ögonproblem, exempelvis dimsyn, vidgade pupiller

Nervproblem, exempelvis yrsel, stickningar och domningar, rörelsestörning, (muskelspasmer

eller -stelhet), krampanfall

Psykiska problem, exempelvis hyperaktivitet och känsla av ovanlig upprymdhet

Utsättningssymtom (se avsnitt 3 ”Hur du tar Venlafaxin Orion, Om du slutar att ta Venlafaxin

Orion”)

Förlängd blödning – om du skär eller skadar dig kan det ta lite längre tid än vanligt för

blödningen att sluta.

Bli inte orolig om du ser små vita korn i din avföring efter att du tagit detta läkemedel. Inuti

Venlafaxin Orion kapslarna finns små vita korn som innehåller den aktiva substansen

venlafaxin. Dessa korn frisläpps från kapseln i din mage. Medan kornen passerar genom

magtarmkanalen frisätts sakta venlafaxin. Kornets hölje förblir olöst och försvinner

tillsammans med din avföring. Din dos venlafaxin har tagits upp, även om du ser korn i din

avföring.

Andra biverkningar som kan förekomma

Mycket vanliga (

kan förekomma hos fler än 1 av 10 användare

Yrsel, huvudvärk, dåsighet

Sömnlöshet

Illamående, muntorrhet, förstoppning

Svettningar (även nattetid).

Vanliga (

kan förekomma hos upp till 1 av 10 användare

Minskad aptit

Förvirring, känsla av att vara avskild från sig själv, utebliven orgasm, sänkt libido, upprördhet,

nervositet, onormala drömmar

Darrningar, en känsla av rastlöshet eller en oförmåga att sitta eller stå still, domningar och

stickningar, förändrad smakupplevelse, ökad muskelspänning

Synstörningar inklusive dimsyn, vidgade pupiller, oförmåga i ögat att automatiskt ändra fokus

från avlägsna till nära föremål

Ringningar i öronen (tinnitus)

Snabb hjärtrytm, hjärtklappning

Förhöjt blodtryck, rodnad

Andnöd, gäspningar

Kräkningar, diarré

Lätta hudutslag, klåda

Behov att kissa oftare än vanligt, oförmåga att kissa, svårighet att kissa

Oregelbundna menstruationer som ökad blödning eller mer oregelbunden blödning, onormal

ejakulation/orgasm (hos män), erektil dysfunktion (impotens)

Svaghet (asteni), trötthet, frossbrytningar

Viktökning, viktminskning

Förhöjt kolesterolvärde.

Mindre vanliga (

kan förekomma hos upp till 1 av 100 användare

Överaktivitet, tankeflykt och minskat sömnbehov (mani)

Hallucinationer, känsla av att vara avskild från verkligheten, onormal orgasm, brist på känslor,

känsla av överdriven upphetsning, tandgnissling

Svimning, ofrivilliga muskelrörelser, försämrad koordination och balans

Yrselkänsla (särskilt om man reser sig alltför snabbt), minskat blodtryck

Blodiga kräkningar, svart tjärliknande avföring eller blod i avföringen, vilket kan tyda på

invärtes blödning

Känslighet för solljus, blåmärken, onormalt håravfall

Oförmåga att kontrollera urinen

Stelhet, spasmer och ofrivilliga muskelrörelser

Viss förändring av leverenzymnivå i blodet.

Sällsynta (

kan förekomma hos upp till 1 av 1000 användare

Krampanfall

Hosta, väsande andning, andfåddhet, vilket kan förekomma tillsammans med feber

Förändrad rumsuppfattning och förvirring, ofta i kombination med hallucinationer (delirium)

Överdrivet vätskeintag (så kallat SIADH)

Minskade natriumnivåer i blodet

Svår smärta i ögonen och försämrad syn eller dimsyn

Onormal, snabb eller ojämn hjärtrytm, vilket kan leda till svimning

Svår smärta i mage eller rygg (som kan tyda på en allvarlig sjukdom i buken, levern eller

bukspottkörteln)

Klåda, gul hud eller gula ögon, mörk urin eller influensaliknande symptom, som är tecken på

leverinflammation (hepatit).

Mycket sällsynta (

kan förekomma hos 1 av 10 000 användare

Förlängd blödning vilket kan vara tecken på minskat antal blodplättar i blodet, vilket leder till

ökad risk för blåmärken eller blödningar

Onormal produktion av bröstmjölk

Oväntad blödning, t.ex. blödande tandkött, blod i urinen eller blodiga kräkningar, eller

uppkomst av oväntade blåmärken eller brustna blodkärl.

Har rapporterats (

förekommer hos ett okänt antal användare

:

Självmordstankar och självmordsbenägenhet, fall av självmordstankar och

självmordsbenägenhet har rapporterats under behandling med venlafaxin eller direkt efter

avslutad behandling (se avsnitt 2, Vad du behöver veta innan du tar Venlafaxin Orion).

Aggression

Yrsel

Kraftig vaginalblödning kort efter förlossning (postpartumblödning), se ”Graviditet och

amning” i avsnitt 2 för mer information.

Venlafaxin Orion orsakar ibland biverkningar som du kanske inte är medveten om, exempelvis förhöjt

blodtryck eller onormala hjärtslag, små förändringar i blodets nivåer av leverenzymer, natrium eller

kolesterol. I mer sällsynta fall kan Venlafaxin Orion försämra funktionen hos blodplättarna

(trombocyterna) i blodet, vilket leder till en ökad risk för blåmärken eller blödning. Därför kanske

läkaren vill ta blodprover då och då, särskilt om du har tagit Venlafaxin Orion länge.

Rapportering av biverkningar

Om du får biverkningar, tala med läkare eller apotekspersonal. Detta gäller även eventuella

biverkningar som inte nämns i denna information. Du kan också rapportera biverkningar direkt (se

detaljer nedan). Genom att rapportera biverkningar kan du bidra till att öka informationen om

läkemedels säkerhet.

Läkemedelsverket

Box 26

751 03 Uppsala

Webbplats: www.lakemedelsverket.se

5.

Hur Venlafaxin Orion ska förvaras

Förvara detta läkemedel utom syn- och räckhåll för barn.

Används före utgångsdatum som anges på etiketten, kartongen eller blister. Utgångsdatumet är den

sista dagen i angiven månad.

Inga speciella förvaringsanvisningar.

Läkemedel ska inte kastas i avloppet eller bland hushållsavfall. Fråga apotekspersonalen hur man

kastar läkemedel som inte längre används. Dessa åtgärder är till för att skydda miljön.

6.

Förpackningens innehåll och övriga upplysningar

Innehållsdeklaration

Den aktiva substansen är venlafaxin. Varje hård kapsel innehåller venlafaxinhydroklorid

motsvarande 37,5 mg, 75 mg eller 150 mg venlafaxin.

Övriga innehållsämnen är:

Kapselinnehåll:

sockersfärer (sackaros, majsstärkelse), hypromellos, talk, etylcellulosa

Kapselhölje:

gelatin, natriumlaurilsulfat, röd järnoxid, svart järnoxid (enbart i 37,5 mg

kapslarna), titandioxid.

Kapselmärkning:

shellack, svart järnoxid

Läkemedlets utseende och förpackningsstorlekar

37,5 mg kapslar

: ogenomskinlig grå överdel/persikofärgad underdel, märkt med “E” och “73”, längd

16 mm.

75 mg kapslar:

ogenomskinlig persikofärgad överdel/ogenomskinlig persikofärgad underdel, märkt

med “E” och “74”, längd 19 mm.

150 mg kapslar:

ogenomskinlig mörkorange överdel/ogenomskinlig mörkorange underdel, märkt med

“E” och “89”, längd 21 mm.

Förpackningsstorlekar:

7, 10, 14, 20, 28, 30, 50, 56, 60, 90, 98 och 100 kapslar i blister.

30, 100 och 500 kapslar i plastburk.

Eventuellt kommer inte alla förpackningsstorlekar att marknadsföras.

Innehavare av godkännande för försäljning

Orion Corporation

Orionintie 1

FI-02200 Espoo

Finland

Tillverkare

Orion Corporation Orion Pharma

Orionintie 1

FI-02200 Espoo

Finland

Orion Corporation Orion Pharma

Joensuunkatu 7

FI-24100 Salo

Finland

För ytterligare upplysningar om detta läkemedel, kontakta ombudet för innehavaren av godkännandet

för försäljning:

Orion Pharma AB, Danderyd

medinfo@orionpharma.com

Denna bipacksedel ändrades senast

2021-02-24

Läs hela dokumentet

PRODUKTRESUMÉ

1.

LÄKEMEDLETS NAMN

Venlafaxin Orion 37,5 mg hård depotkapsel

Venlafaxin Orion 75 mg hård depotkapsel

Venlafaxin Orion 150 mg hård depotkapsel

2.

KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING

37,5 mg kapslar:

Varje depotkapsel innehåller 42,43 mg venlafaxinhydroklorid vilket motsvarar

37,5 mg venlafaxin.

75 mg kapslar:

Varje depotkapsel innehåller 84,86 mg venlafaxinhydroklorid vilket motsvarar 75 mg

venlafaxin.

150 mg kapslar:

Varje depotkapsel innehåller 169,72 mg venlafaxinhydroklorid vilket motsvarar

150 mg venlafaxin.

Hjälpämnen med känd effekt: sackaros

För fullständig förteckning över hjälpämnen, se avsnitt 6.1.

3.

LÄKEMEDELSFORM

Depotkapsel, hård

37,5 mg kapslar:

ogenomskinlig grå överdel/ogenomskinlig persikofärgad underdel, märkt med “E”

och “73”, längd 16 mm.

75 mg kapslar:

ogenomskinlig persikofärgad överdel/ogenomskinlig persikofärgad underdel, märkt

med “E” och “74”, längd 19 mm.

150 mg kapslar:

ogenomskinlig mörkorange överdel/ogenomskinlig mörkorange underdel, märkt med

“E” och “89”, längd 21 mm.

4.

KLINISKA UPPGIFTER

4.1

Terapeutiska indikationer

Venlafaxin Orion är indicerad för:

Behandling av egentlig depression.

För prevention av återkommande episoder av egentlig depression.

Behandling av generaliserat ångestsyndrom.

Behandling av social fobi.

Behandling av panikångest, med eller utan agorafobi.

4.2

Dosering och administreringssätt

Dosering

Egentlig depression

Rekommenderad startdos för venlafaxin i depotform är 75 mg en gång dagligen. Patienter som inte

svarar på den inledande dosen 75 mg/dag kan ha nytta av dosökningar upp till högst 375 mg/dag.

Dosökningar kan göras i intervall på 2 veckor eller mer. Om kliniskt berättigat, beroende på

symtomens svårighetsgrad, kan dosökningar göras oftare, men inte med kortare intervall än 4 dagar.

På grund av risken för dosrelaterade biverkningar bör dosökningar endast ske efter klinisk utvärdering

(se avsnitt 4.4). Den lägsta effektiva dosen ska vara underhållsdos.

Patienten ska behandlas under en tillräckligt lång tidsperiod, vanligtvis flera månader eller längre.

Behandlingen ska utvärderas regelbundet med utgångspunkt från det enskilda fallet. Längre tids

behandling kan även vara lämplig för prevention av återkommande episoder av egentlig depression. I

de flesta fall är den rekommenderade dosen vid prevention av återkommande episoder av egentlig

depression densamma som den som använts vid behandling av den pågående episoden.

Behandling med antidepressiva läkemedel bör fortgå i minst sex månader efter förbättring.

Generaliserat ångestsyndrom

Rekommenderad startdos för venlafaxin i depotform är 75 mg en gång dagligen. Patienter som inte

svarar på den inledande dosen 75 mg/dag kan ha nytta av dosökningar upp till högst 225 mg/dag.

Dosökningar kan göras i intervall på 2 veckor eller mer.

På grund av risken för dosrelaterade biverkningar bör dosökningar endast ske efter klinisk utvärdering

(se avsnitt 4.4). Den lägsta effektiva dosen ska vara underhållsdos.

Patienten ska behandlas under en tillräckligt lång tidsperiod, vanligtvis flera månader eller längre.

Behandlingen ska utvärderas regelbundet med utgångspunkt från det enskilda fallet.

Social fobi

Rekommenderad startdos för venlafaxin i depotform är 75 mg en gång per dag. Det finns inga belägg

för att högre doser medför någon ytterligare nytta.

För patienter som inte svarar på den inledande dosen 75 mg/dag kan emellertid en dosökning till högst

225 mg/dag övervägas. Dosökningar kan göras i intervall på 2 veckor eller mer.

På grund av risken för dosrelaterade biverkningar bör dosökningar endast ske efter klinisk utvärdering

(se avsnitt 4.4). Den lägsta effektiva dosen ska vara underhållsdos.

Patienten ska behandlas under en tillräckligt lång tidsperiod, vanligtvis flera månader eller längre.

Behandlingen ska utvärderas regelbundet med utgångspunkt från det enskilda fallet.

Panikångest

Det rekommenderas att en dos på 37,5 mg/dag venlafaxin i depotform används i 7 dagar. Dosen ska

sedan ökas till 75 mg/dag. Patienter som inte svarar på dosen 75 mg/dag kan ha nytta av dosökningar

upp till högst 225 mg/dag. Dosökningar kan göras i intervall på 2 veckor eller mer.

På grund av risken för dosrelaterade biverkningar bör dosökningar endast ske efter klinisk utvärdering

(se avsnitt 4.4). Den lägsta effektiva dosen ska vara underhållsdos.

Patienten ska behandlas under en tillräckligt lång tidsperiod, vanligtvis flera månader eller längre.

Behandlingen ska utvärderas regelbundet med utgångspunkt från det enskilda fallet.

Äldre patienter

Inga specifika dosjusteringar av venlafaxin anses nödvändiga baserat enbart på patientens ålder.

Försiktighet bör dock iakttas vid behandling av äldre patienter (t.ex. beroende på risk för nedsatt

njurfunktion, möjliga förändringar i känslighet och affinitet hos neurotransmittorer som förekommer

vid åldrande). Lägsta effektiva dos ska alltid användas, och patienten bör övervakas noggrant då en

dosökning blir nödvändig.

Pediatrisk population

Venlafaxin rekommenderas inte till barn och ungdomar.

Kontrollerade kliniska studier utförda på barn och ungdomar med egentlig depression har inte påvisat

effekt och stödjer inte användningen av venlafaxin till dessa patienter (se avsnitt 4.4 och 4.8).

Effekt och säkerhet av venlafaxin avseende andra indikationer hos barn och ungdomar under 18 år har

inte påvisats.

Patienter med nedsatt leverfunktion

Till patienter med lätt till måttligt nedsatt leverfunktion bör i allmänhet en dosminskning om 50 %

övervägas. Beroende på interindividuell variabilitet i clearance kan dosen emellertid behöva anpassas

individuellt.

Data för patienter med gravt nedsatt leverfunktion är begränsade. Försiktighet rekommenderas och en

dosminskning på mer än 50 % bör övervägas. Den potentiella fördelen bör vägas mot risken vid

behandling av patienter med svårt nedsatt leverfunktion.

Patienter med nedsatt njurfunktion

Även om ingen dosändring behövs för patienter med glomerulär filtrationshastighet (GFR) mellan 30-

70 ml/min rekommenderas försiktighet. För patienter som får hemodialys och för patienter med svårt

nedsatt njurfunktion (GFR < 30 ml/min) bör dosen reduceras med 50 %. På grund av interindividuell

variabilitet i clearance hos dessa patienter kan dosen behöva anpassas individuellt.

Utsättningssymtom som setts vid avbrytande av venlafaxin

Hastig utsättning av behandlingen ska undvikas. Då behandling med venlafaxin ska upphöra bör

dosen minskas gradvis under en period om minst en till två veckor för att minska risken för

utsättningssymtom (se avsnitt 4.4 och 4.8). Den tid som krävs för nedtrappning och hur mycket dosen

ska minskas kan bero på dosen, hur länge behandlingen har pågått och den enskilda patienten. Hos en

del patienter kan utsättningen behöva ske gradvis under flera månader eller längre. Om oacceptabla

symtom uppstår efter en dosminskning eller i samband med behandlingens avslutande kan en återgång

till den tidigare använda dosen övervägas. Därefter kan dosen åter minskas, i en mer gradvis takt.

Administreringssätt

För oral användning

Det rekommenderas att venlafaxin depotkapslar tas i samband med måltid vid ungefär samma tid varje

dag. Kapslarna ska sväljas hela med vätska och får inte öppnas, krossas, tuggas eller lösas upp.

Patienter som behandlas med venlafaxintabletter med omedelbar frisättning kan byta till venlafaxin

depotkapslar med närmast likvärdiga dagliga dos. Exempelvis kan venlafaxintabletter 37,5 mg med

omedelbar frisättning två gånger dagligen bytas ut mot venlafaxin depotkapslar 75 mg en gång

dagligen. Individuella dosjusteringar kan vara nödvändigt.

Venlafaxin depotkapslar innehåller granulat som frisätter den aktiva substansen långsamt i

magtarmkanalen. Den olösta delen av dessa granulat elimineras och kan ses i avföringen.

4.3

Kontraindikationer

Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt 6.1.

Samtidig behandling med irreversibla monoaminoxidas-hämmare (MAO-I) är kontraindicerat på

grund av risken för serotonergt syndrom med symtom som agitation, tremor och hypertermi.

Venlafaxin får sättas in tidigast 14 dagar efter utsättningen av en behandling med en irreversibel

MAO-hämmare.

Venlafaxin måste sättas ut minst 7 dagar innan behandling med en irreversibel MAO-hämmare

påbörjas (se avsnitt 4.4 och 4.5).

4.4

Varningar och försiktighet

Suicid/suicidtankar eller klinisk försämring

Depression är associerat med en ökad risk för suicidtankar, självskador och suicid. Denna risk

kvarstår tills signifikant förbättring inträtt. Eftersom förbättring kan utebli under de första

behandlingsveckorna, eller uppträder ännu senare, bör patienten följas noggrant till dess förbättring

sker. Det är en generell klinisk erfarenhet att suicidrisken kan öka under de tidiga förbättringsfaserna.

Andra psykiska tillstånd för vilka Venlafaxin Orion förskrivs kan också vara associerade med ökad

risk för suicidalt beteende. Dessa tillstånd kan dessutom vara komorbida med egentlig depression. De

försiktighetsmått som iakttas vid behandling av patienter med egentlig depression bör därför också

iakttas vid behandling av patienter med andra psykiatriska sjukdomar.

Det är känt att patienter som tidigare uppvisat suicidalitet eller patienter med påtagliga suicidtankar

innan behandlingen påbörjas har en ökad risk för suicidtankar eller suicidförsök och bör observeras

noga under behandlingen. En meta-analys baserad på placebo-kontrollerade kliniska studier av

antidepressiva läkemedel hos vuxna patienter med psykiatriska sjukdomar påvisade en ökad risk för

suicidalt beteende under behandling med antidepressiva läkemedel jämfört med placebo hos patienter

yngre än 25 år.

Patienter som behandlas med antidepressiva läkemedel, och speciellt sådana som har en hög risk för

suicidalt beteende, skall följas noga i de tidiga faserna av behandlingen och vid dosförändringar.

Patienter (och vårdgivare) bör uppmanas att vara observanta på tecken till klinisk försämring,

suicidalt beteende/suicidtankar eller andra beteendeförändringar och att omgående kontakta läkare om

sådana tecken uppkommer.

Pediatrisk population

Venlafaxin Orion skall inte användas vid behandling av barn och ungdomar under 18 år. I kliniska

studier med barn och ungdomar förekom självmordsrelaterat beteende (självmordsförsök och

självmordstankar) och fientlighet (främst aggression, trots och ilska) mer frekvent hos barn och

ungdomar som behandlades med antidepressiva läkemedel än hos dem som behandlades med placebo.

Om man på grundval av kliniska behov ändå beslutar att behandla en patient under 18 år, skall

patienten noggrant övervakas med avseende på eventuella självmordssymtom.

Dessutom saknas uppgifter om säkerhet på lång sikt hos barn och ungdomar beträffande tillväxt och

mognad samt kognitiv och beteendemässig utveckling.

Serotonergt syndrom

Liksom vid behandling med andra serotonerga medel kan serotonergt syndrom, ett potentiellt

livshotande tillstånd, förekomma vid behandling med venlafaxin, i synnerhet vid samtidig användning

av andra läkemedel som påverkar serotonerga neurotransmittorsystem (bl.a. triptaner, SSRI- och

SNRI-preparat, amfetaminer, litium, sibutramin, johannesört [

hypricum perforatum

], fentanyl och

dess analoger, tramadol, dextrometorfan, tapentadol, petidin, metadon, buprenorfin och pentazocin),

med läkemedel som försämrar metabolismen av serotonin (såsom MAO-hämmare t.ex. metylenblått),

med serotoninprekursorer (såsom tryptofantillskott) eller med antipsykotika eller andra

dopaminantagonister (se avsnitt 4.3 och 4.5).

Symtom på serotonergt syndrom kan omfatta förändringar i psykisk status (t.ex. agitation,

hallucinationer, koma), autonom instabilitet (t.ex. takykardi, instabilt blodtryck, hypertermi),

neuromuskulära avvikelser (t.ex. hyperreflexi, koordinationssvårigheter) och/eller gastrointestinala

symtom (t.ex. illamående, kräkningar, diarré). Serotonergt symtom kan i sin mest allvarliga form likna

NMS med symtom som hypertermi, muskelstelhet, autonom instabilitet eventuellt med snabba

växlingar i vitaltecken, samt förändringar i mentalt tillstånd.

Om samtidig behandling med venlafaxin och andra läkemedel som kan påverkar det serotonerga

och/eller dopaminerga neurotransmittorsystemet är indicerad bör patienten observeras noggrant, i

synnerhet i början av behandlingen och vid dosökningar.

Samtidig användig av venlafaxin och serotoninprekursorer (som tryptofantillskott) rekommenderas

inte.

Trångvinkelglaukom

Mydriasis kan förekomma i samband med venlafaxinbehandling. Patienter med förhöjt intraokulärt

tryck eller patienter med risk för akut trångvinkelglaukom bör övervakas noggrant.

Blodtryck

Dosrelaterade höjningar av blodtrycket har ofta rapporterats med venlafaxin. I vissa fall har kraftigt

förhöjt blodtryck, som krävt omedelbar behandling, rapporterats vid uppföljning efter godkännandet.

Alla patienter bör noggrant kontrolleras för högt blodtryck och befintlig hypertoni ska åtgärdas innan

behandling inleds. Blodtrycket bör kontrolleras regelbundet, efter påbörjad behandling och efter

dosökning. Försiktighet bör iakttas hos patienter vars underliggande tillstånd skulle kunna försämras

av blodtryckshöjningar, t ex de med försämrad hjärtfunktion.

Hjärtfrekvens

Ökad hjärtfrekvens kan förekomma, i synnerhet vid högre doser. Försiktighet bör iakttas hos patienter

vars underliggande tillstånd skulle kunna försämras av hjärtfrekvensökningar.

Hjärtsjukdom och risk för arytmi

Venlafaxin har inte utvärderats hos patienter med nyligen genomgången hjärtinfarkt eller instabil

hjärtsjukdom, och bör därför användas med försiktighet hos dessa patienter.

Vid uppföljning efter godkännandet har fall av QTc-förlängning, torsade de pointes (TdP),

kammartakykardi och dödlig hjärtarytmi rapporterats vid användning av venlafaxin, speciellt vid

överdosering eller hos patienter med andra riskfaktorer för QTc-förlängning/TdP. Balansen mellan

risk och nytta bör övervägas innan förskrivning av venlafaxin sker till patienter med hög risk för

allvarliga hjärtarytmier eller QTc-förlängning (se avsnitt 5.1).

Kramper

Kramper kan förekomma vid venlafaxinbehandling. I likhet med alla antidepressiva medel ska

venlafaxin introduceras med försiktighet hos patienter med kända kramper i anamnesen. Dessa

patienter ska observeras noggrant. Behandlingen ska avbrytas hos alla patienter där kramper uppstår.

Hyponatremi

Fall av hyponatremi och/eller inadekvat ADH-sekretion (SIADH) kan förekomma med venlafaxin.

Detta har oftast rapporterats hos patienter med låg blodvolym eller dehydrerade patienter. Äldre

patienter, patienter som tar diuretika och patienter som på annat sätt är uttorkade, kan löpa större risk

för denna biverkan.

Onormal blödning

Läkemedel som hämmar serotoninupptag kan leda till försämrad trombocytfunktion. Blödningar

relaterade till SSRI- och SNRI-behandling varierar från ekkymos, hematom, epistaxis och petechier

till gastrointestinal och livshotande blödningar. Risken för blödning, kan öka hos patienter som tar

venlafaxin. I likhet med andra serotoninåterupptagshämmare ska venlafaxin användas med

försiktighet hos patienter som är predisponerade för blödning, inklusive patienter som behandlas med

antikoagulantia och trombocythämmare.

SSRI-/SNRI-läkemedel kan öka risken för postpartumblödning (se avsnitt 4.6 och 4.8).

Serumkolesterol

Kliniskt relevanta ökningar av serumkolesterol registrerades hos 5,3 % av venlafaxinbehandlade

patienter och hos 0,0 % av placebobehandlade patienter som behandlats i minst 3 månader i

placebokontrollerade kliniska prövningar. Mätning av serumkolesterolnivåer ska övervägas vid

långvarig behandling.

Samtidig administrering med viktminskningspreparat

Säkerhet och effekt av venlafaxinbehandling i kombination med viktminskningspreparat, däribland

fentermin, har inte fastställts. Samtidig administrering av venlafaxin och viktminskningspreparat

rekommenderas inte. Venlafaxin är inte indicerat för viktminskning som monoterapi eller i

kombination med andra preparat.

Mani/hypomani

Mani/hypomani kan förekomma hos en liten andel patienter med förstämningstillstånd som fått

antidepressiva, inklusive venlafaxin. I likhet med andra antidepressiva medel ska venlafaxin användas

med försiktighet hos patienter med bipolär sjukdom i anamnesen eller i familjen.

Aggression

Aggression kan förekomma hos ett litet antal patienter som fått antidepressiva, inklusive venlafaxin.

Detta har rapporterats under insättande, dosändringar och utsättning av behandlingen.

I likhet med andra antidepressiva ska venlafaxin användas med försiktighet hos patienter med

aggression i anamnesen.

Utsättning av behandling

Det är väl känt att utsättningseffekter förekommer med antidepressiva och ibland kan dessa effekter

vara utdragna och allvarliga. Suicid/suicidtankar och aggression har observerats hos patienter vid

förändringar av dosregimen för venlafaxin, inklusive under utsättning. Därför ska patienter stå under

noggrann övervakning när dosen minskas eller under utsättning (se ovan i avsnitt 4.4 –

Suicid/suicidtankar eller klinisk försämring, samt Aggression). Utsättningssymtom vid avbrytande av

behandling är vanligt förekommande, särskilt om det har skett abrupt (se avsnitt 4.8). I kliniska studier

sågs biverkningar vid utsättning av behandling (under och efter nedtrappning) hos cirka 31 % av

patienterna som behandlats med venlafaxin och cirka 17 % av patienterna som fått placebo.

Risken för utsättningssymtom kan vara beroende av flera faktorer, inklusive behandlingens duration

och dosering samt hastigheten för dosreduktion. Yrsel, känselstörningar (inklusive parestesier),

sömnstörningar (inklusive insomni och intensiva drömmar), agitation eller oro, illamående och/eller

kräkningar, tremor, huvudvärk, nedsatt syn och hypertension är de vanligast rapporterade

biverkningarna. Vanligtvis är dessa symtom milda till måttliga men kan hos vissa patienter vara svåra.

De uppträder vanligtvis under de första dagarna efter avbrytande av behandlingen, men sådana

symtom har i mycket sällsynta fall rapporterats hos patienter som av misstag missat en dos. I

allmänhet är dessa symtom övergående och upphör vanligtvis inom 2 veckor, även om de hos vissa

individer kan vara långvariga (2-3 månader eller mer). Det rekommenderas därför att venlafaxin

trappas ut gradvis under en period av flera veckor eller månader när behandlingen avslutas, beroende

på patientens behov (se avsnitt 4.2). Hos en del patienter kan utsättningen ta flera månader eller

längre.

Sexuell dysfunktion

Selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) / serotonin- och noradrenalinåterupptagshämmare

(SNRI) kan orsaka symtom på sexuell dysfunktion (se avsnitt 4.8). Det har förekommit rapporter om

långvarig sexuell dysfunktion där symtomen har kvarstått trots utsättning av SSRI-/SNRI-preparat.

Akatisi/psykomotorisk rastlöshet

Behandling med venlafaxin har associerats med utveckling av akatisi, kännetecknad av en subjektivt

obehaglig eller besvärande rastlöshet och behov av att röra sig som ofta följs av en oförmåga att sitta

eller stå still. Det är mest sannolikt att detta uppträder under de första behandlingsveckorna. För

patienter som utvecklar dessa symtom kan dosökning vara skadlig.

Muntorrhet

Muntorrhet har rapporterats hos 10 % av patienter behandlade med venlafaxin. Detta kan öka risken

för karies och patienter ska informeras om vikten av tandhygien.

Diabetes

Behandling med SSRI eller venlafaxin kan förändra glukosnivåerna hos patienter med diabetes.

Insulin och/eller dosen till orala diabetesläkemedel kan behöva justeras.

Interaktioner vid laborativa drogtester

Falskt positiva testsvar vid urinanalyser av fencyclidin (PCP) och amfetamin med immunoassay

screening har rapporterats hos patienter som tar venlafaxin. Detta beror på bristen på specificitet hos

screentesterna. Falskt positiva testresultat kan förväntas flera dagar efter utsatt venlafaxinbehandling.

Bekräftande tester så som gaskromatografi/masspektrometri skiljer venlafaxin från PCP och

amfetamin.

Hjälpämnen

Patienter med något av följande sällsynta, ärftliga tillstånd bör inte använda detta läkemedel:

fruktosintolerans, glukos-galaktosmalabsorption eller sukras-isomaltas-brist.

Detta läkemedel innehåller mindre än 1 mmol (23 mg) natrium per kapsel, d.v.s. är näst intill

”natriumfritt”.

4.5

Interaktioner med andra läkemedel och övriga interaktioner

Monoaminoxidashämmare (MAO-hämmare)

Irreversibla icke-selektiva MAO-hämmare

Venlafaxin får inte användas i kombination med irreversibla icke-selektiva MAO-hämmare.

Venlafaxin får sättas in tidigast 14 dagar efter utsättning av behandling med en irreversibel icke-

selektiv MAO-hämmare. Venlafaxin måste sättas ut minst 7 dagar innan behandling med en

irreversibel icke-selektiv MAO-hämmare påbörjas (se avsnitt 4.3 och 4.4).

Reversibla, selektiva MAO-A-hämmare (moklobemid)

På grund av risken för serotonergt syndrom är kombination av venlafaxin med en reversibel och

selektiv MAO-hämmare, såsom moklobemid, inte att rekommendera. Behandling med venlafaxin kan

påbörjas tidigare än 14 dagar efter att behandling med en reversibel MAO-hämmare avslutats. Det

rekommenderas att venlafaxin sätts ut minst 7 dagar innan behandling med en reversibel MAO-

hämmare påbörjas (se avsnitt 4.4).

Reversibla, icke-selektiva MAO-hämmare (linezolid)

Antiobiotikumet linezolid är en svag reversibel och icke-selektiv MAO-hämmare och bör inte ges till

patienter som behandlas med venlafaxin (se avsnitt 4.4).

Allvarliga biverkningar har rapporterats hos patienter som nyligen avbrutit behandling med en MAO-

hämmare och börjat ta venlafaxin, eller som nyligen avbrutit behandling med venlafaxin och börjat ta

en MAO-hämmare. Dessa reaktioner omfattade tremor, myoklonus, diafores, illamående, kräkning,

blodvallningar, yrsel och hypertermi med utmärkande drag liknande malignt neuroleptiskt syndrom,

krampanfall och dödsfall.

Serotonergt syndrom

Precis som vid intag av andra serotonerga medel kan serotonergt syndrom, ett potentiellt livshotande

tillstånd, förekomma vid behandling med venlafaxin, i synnerhet vid samtidig användning av andra

medel som kan påverka det serotonerga neurotransmittorsystemet (inklusive triptaner, SSRI-preparat,

SNRI-preparat, amfetaminer, litium, sibutramin eller johannesört [

Hypericum perforatum

], fentanyl

och dess analoger, tramadol, dextrometorfan, tapentadol, petedin, metadon, buprenorfin och

pentazocin), med läkemedel som försämrar metabolismen av serotonin (såsom MAO-hämmare t.ex.

metylenblått), med serotoninprekursorer (såsom tryptofantillskott) eller med antipsykotiska eller

andra dopamin antagonister (se avsnitt 4.3 och 4.4).

Om samtidig behandling med venlafaxin och ett SSRI-preparat, ett SNRI-preparat eller en

serotoninreceptoragonist (triptan) är kliniskt befogad, bör patienten observeras noggrant, i synnerhet

under inledningen av behandlingen och vid dosökningar. Samtidig användning av venlafaxin och

serotoninprekursorer (såsom tryptofantillskott) rekommenderas inte (se avsnitt 4.4).

CNS-aktiva substanser

Risken med att använda venlafaxin i kombination med andra CNS-aktiva substanser har inte

utvärderats systematiskt. Försiktighet rekommenderas därför när venlafaxin tas i kombination med

andra CNS-aktiva substanser.

Etanol

Venlafaxin förstärker inte den nedsättning av psykisk och motorisk förmåga som orsakas av etanol. I

likhet med alla CNS-aktiva substanser bör dock patienten rådas att undvika alkoholkonsumtion.

Läkemedel som förlänger QT-intervallet

Risken för QTc-förlängning och/eller kammararytmi (t.ex. TdP) ökar vid samtidig användning av

andra läkemedel som förlänger QTc-intervallet. Samtidig användning av sådana läkemedel ska

undvikas (se avsnitt 4.4).

Relevanta kategorier inkluderar:

klass IA och III antiarytmika (t.ex. kinidin, amiodaron, sotalol, dofetilid)

vissa antipsykotika (t.ex. tioridazin)

vissa makrolider (t.ex. erytromycin)

vissa antihistaminer

vissa antibiotika av kinolontyp (t.ex. moxifloxacin)

Ovanstående lista är inte fullständig och andra enskilda läkemedel som kan öka QT-intervallet

påtagligt ska undvikas.

Andra läkemedels effekt på venlafaxin

Ketokonazol (CYP3A4-hämmare)

En farmakokinetisk studie med ketokonazol hos snabba (EM) och långsamma (PM) CYP2D6-

metaboliserare ledde till högre AUC för venlafaxin (70% för CYP2D6-PM och 21% för CYP2D6-

EM) och O-desmetylvenlafaxin (33 % för CYP2D6-PM och 23% för CYP2D6-EM) efter

administrering av ketokonazol. Samtidig användning av CYP3A4-hämmare (t.ex. atazanavir,

klaritromycin, indinavir, itrakonazol, vorikonazol, posakonazol, ketokonazol, nelfinavir, ritonavir,

saquinavir, telitromycin) och venlafaxin kan öka nivåerna av venlafaxin och O-desmetylvenlafaxin.

Försiktighet rekommenderas därför vid samtidig behandling med en CYP3A4-hämmare och

venlafaxin.

Venlafaxins effekt på andra läkemedel

Litium

Serotonergt syndrom kan förekomma om venlafaxin och litium används samtidigt (se Serotonergt

syndrom).

Diazepam

Venlafaxin påverkar inte farmakokinetiken och farmakodynamiken för diazepam och dess aktiva

metabolit, desmetyldiazepam. Diazepam förefaller inte påverka farmakokinetiken för vare sig

venlafaxin eller O-desmetylvenlafaxin. Det är okänt om farmakokinetisk och/eller farmakodynamisk

interaktion med andra bensodiazepiner finns.

Imipramin

Venlafaxin påverkade inte farmakokinetiken för imipramin och 2-OH-imipramin. En dosberoende 2,5-

till 4,5-faldig ökning av AUC för 2-OH-desipramin sågs vid daglig administrering av 75 mg till

150 mg venlafaxin. Imipramin påverkade inte farmakokinetiken för venlafaxin och O-

desmetylvenlafaxin. Den kliniska betydelsen av denna interaktion är inte känd. Försiktighet bör

iakttas vid samtidig administrering av venlafaxin och imipramin.

Haloperidol

En farmakokinetisk studie med haloperidol har visat en 42-procentig sänkning av totalt oralt

clearance, en 70-procentig ökning av AUC, en 88-procentig ökning av C

, men ingen förändring av

halveringstid för haloperidol. Detta ska beaktas hos patienter som behandlas med haloperidol och

venlafaxin samtidigt. Den kliniska betydelsen av denna interaktion är inte känd.

Risperidon

Venlafaxin ökade AUC för risperidon med 50 %, men förändrade inte signifikant den

farmakokinetiska profilen för den totala aktiva delen (risperidon plus 9-hydroxirisperidon). Den

kliniska betydelsen av denna interaktion är inte känd.

Metoprolol

Samtidig administrering av venlafaxin och metoprolol till friska försökspersoner i en farmakokinetisk

interaktionsstudie för båda läkemedlen resulterade i en ökning av plasmakoncentrationerna av

metoprolol med cirka 30–40 % utan förändring av plasmakoncentrationerna av dess aktiva metabolit,

α-hydroximetoprolol. Den kliniska betydelsen av detta fynd för hypertensiva patienter är inte känd.

Metoprolol förändrade inte den farmakokinetiska profilen för venlafaxin eller dess aktiva metabolit,

O-desmetylvenlafaxin. Försiktighet bör iakttas vid samtidig administrering av venlafaxin och

metoprolol.

Indinavir

En farmakokinetisk studie med indinavir har visat en 28-procentig sänkning av AUC och en 36-

procentig sänkning av C

för indinavir. Indinavir påverkade inte farmakokinetiken för venlafaxin

och O-desmetylvenlafaxin. Den kliniska betydelsen av denna interaktion är inte känd.

Läkemedel som metaboliseras av cytokrom P450-isoenzymer

In vivo

studier tyder på att venlafaxin är en relativt svag hämmare av CYP2D6. Venlafaxin hämmade

inte CYP3A4 (alprazolam och karbamazepin), CYP1A2 (koffein) och CYP2C9 (tolbutamid) eller

CYP2C19 (diazepam)

in vivo

P-piller

Efter marknadsintroduktionen har oönskade graviditeter rapporterats hos patienter som tagit p-piller

under behandlingen med venlafaxin. Det finns inga tydliga bevis på att dessa graviditeter skulle ha

berott på samverkningar med venlafaxin. Ingen interaktionsstudie har genomförts med hormonella

preventivmedel.

4.6

Fertilitet, graviditet och amning

Graviditet

Adekvata data från behandling av gravida kvinnor med venlafaxin saknas.

Djurstudier har visat reproduktionstoxikologiska effekter (se avsnitt 5.3). Risken för människa är inte

känd. Venlafaxin får endast administreras till gravida kvinnor om den förväntade nyttan uppväger

eventuella risker.

I likhet med andra serotoninåterupptagshämmare (SSRI/SNRI) kan utsättningssymtom förekomma hos

nyfödda om venlafaxin används fram till eller strax före födseln. Vissa nyfödda som exponeras för

venlafaxin sent under den tredje trimestern har utvecklat komplikationer som kräver sondmatning,

andningsstöd eller långvarig sjukhusvård. Sådana komplikationer kan uppstå omedelbart efter

förlossningen.

Epidemiologiska data tyder på att användning av SSRI vid graviditet, särskilt i slutet av graviditeten,

kan öka risken för persistent pulmonell hypertension hos den nyfödde (PPHN). Trots att inga studier

har undersökt ett samband mellan PPHN och SNRI-behandling kan inte den potentiella risken

uteslutas för venlafaxin då man tar hänsyn till verkningsmekanismen (hämning av

serotoninåterupptaget).

Följande symtom kan observeras hos nyfödda, om modern har använt SSRI/SNRI sent under

graviditeten: irritabilitet, tremor, hypotoni, ihållande gråt, sugsvårigheter och sömnsvårigheter. Dessa

symtom kan bero antingen på serotonerga effekter eller utsättningssymtom. I en majoritet av fallen

observeras dessa komplikationer omedelbart eller inom 24 timmar efter födsel.

Observationsdata tyder på ökad risk (mindre än en fördubbling) för postpartumblödning efter

exponering för SSRI-/SNRI-läkemedel under den sista månaden före förlossningen (se avsnitt 4.4

och 4.8).

Amning

Venlafaxin och dess aktiva metabolit O-desmetylvenlafaxin utsöndras i bröstmjölk. Symtom som gråt,

irritabilitet och onormalt sömnmönster hos spädbarn som ammas har rapporterats efter introduktion på

marknaden. Symtom som motsvarar de vid utsättning av venlafaxin har rapporterats även efter att

amningen har avslutats. En risk för det ammande barnet kan inte uteslutas. Beslut bör därför fattas om

att fortsätta med/avbryta amningen eller att fortsätta med/avbryta behandlingen med Venlafaxin

Orion, med hänsyn tagen till nyttan för barnet av amningen och nyttan för kvinnan av behandlingen

med Venlafaxin Orion.

Fertilitet

Minskad fertilitet observerades i en studie där både han- och honråttor exponerades för O-

desmetylvenlafaxin. Relevansen av detta fynd för människa är okänd (se avsnitt 5.3).

4.7

Effekter på förmågan att framföra fordon och använda maskiner

Alla psykoaktiva läkemedel kan försämra omdöme, tankeförmåga och motorik. Därför ska patienter

som får venlafaxin uppmärksammas på effekterna på förmågan att framföra fordon eller använda

maskiner.

4.8

Biverkningar

Sammanfattning av säkerhetsprofilen

Biverkningar som rapporterats som mycket vanliga (> 1/10) i kliniska studier var illamående,

muntorrhet, huvudvärk och svettning (inklusive nattsvettning).

Lista över biverkningar i tabellform

Biverkningarna presenteras nedan enligt organsystem, frekvenskategori och minskande medicinsk

allvarlighetsgrad inom varje frekvenskategori.

Frekvensen definieras som: mycket vanliga (≥ 1/10), vanliga (≥ 1/100, < 1/10), mindre vanliga

(≥ 1/1 000, < 1/100), sällsynta (≥ 1/10 000, < 1/1 000), mycket sällsynta (< 1/10 000), ingen känd

frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data).

Organsystem

Mycket

vanliga

Vanliga

Mindre

vanliga

Sällsynta

Mycket

sällsynta

Ingen känd

frekvens

Blodet och

lymfsystemet

Agranulo-

cytos*,

aplastisk

anemi*,

pancytopeni*,

neutropeni*

Trombo-

cytopeni*

Immunsystemet

Anafylaktisk

reaktion*

Endokrina

systemet

Inadekvat

ADH-

sekretion*

Ökade

prolaktin-

nivåer i

blodet*

Metabolism och

nutrition

Minskad aptit

Hypo-

natremi*

Psykiska

störningar

Sömnlöshet

Förvirrings-

tillstånd*,

personlighets-

förändring*,

onormala

drömmar,

nervositet,

minskad libido,

upprördhet*,

anorgasmi

Mani,

hypomani,

hallucina-

tioner,

overklighets-

uppfattning,

onormal

orgasm,

bruxism*,

apati,

Delirium*

Suicidtankar

och suicidalt

beteende

aggression

Organsystem

Mycket

vanliga

Vanliga

Mindre

vanliga

Sällsynta

Mycket

sällsynta

Ingen känd

frekvens

Centrala och

perifera

nervsystemet

Huvud-

värk*

, yrsel,

sedation

Akatisi*,

tremor,

parestesi,

dysgeusi

Synkope,

myoklonus,

balansrubb-

ning*,

försämrad

koordina-

tion*,

dyskinesi*

Malignt neuro-

leptika-

syndrom

(NMS)*,

serotonin-

syndrom*,

kramper,

dystoni*

Tardiv

dyskinesi*

Ögon

Synstörningar,

onormal

ackommodation

inklusive

dimsyn,

mydriasis

Trångvinkel-

glaukom*

Öron och

balansorgan

Tinnitus*

Vertigo

Hjärtat

Takykardi,

hjärtklappning*

Torsade de

pointes*,

ventrikel-

takykardi*,

ventrikel-

flimmer,

förlängd

QT-tid på

elektrokardiog

ram (EKG)*

Stresskardio

myopati

(takotsubo-

kardiomyo-

pati)*

Blodkärl

Hypertoni,

blodvallning

Ortostatisk

hypotoni,

hypotoni*

Andningsvägar,

bröstkorg och

mediastinum

Dyspné*,

gäspning

Interstitiell

lung-

sjukdom*,

pulmonell

eosinofili*

Magtarm-

kanalen

Illamående,

muntorrhet,

förstoppning

Diarré*,

kräkning

Magtarm-

blödning*

Pankreatit*

Lever och

gallvägar

Onormala

leverfunktions

värden*

Hepatit*

Organsystem

Mycket

vanliga

Vanliga

Mindre

vanliga

Sällsynta

Mycket

sällsynta

Ingen känd

frekvens

Hud och

subkutan

vävnad

Hyperhidros

(inklusive

nattliga

svettningar)*

Hudutslag,

klåda*

Nässelutslag*,

alopeci*,

ekkymos,

angioödem*,

ljuskänslig-

hetsreaktion

Steven-

Johnsons

syndrom*,

toxisk

epidermal

nekrolys*,

erythema

multiforme*

Muskulo-

skeletala

systemet och

bindväv

Hypertoni

Rabdo-

myolys*

Njurar och

urinvägar

Svårigheter att

komma igång

med urinering,

urinretention,

pollakisuri*

Urin-

inkontinens*

Reproduktions-

organ och

bröstkörtel

Menorragi*,

metrorragi*,

erektil

dysfunktion,

ejakulations-

störningar

Postpartum-

blödning

Allmänna

symtom

och/eller

symtom vid

administrerings-

stället

Trötthet, asteni,

frossbrytningar*

Mukosal

blödning*

Undersök-

ningar

Viktminskning,

viktökning,

förhöjt

kolesterolvärde

Förlängd

blödningstid*

* Biverkningar som identifierats efter att produkten introducerats på marknaden

Fall av suicidtankar och suicidalt beteende har rapporterats under behandling med venlafaxin eller

direkt efter avslutad behandling (se avsnitt 4.4).

Se avsnitt 4.4

Förekomsten av huvudvärk i poolade kliniska studier var likartad med venlafaxin och placebo.

Denna biverkning har rapporterats för den terapeutiska klassen SSRI-/SNRI-läkemedel (se

avsnitt 4.4 och 4.6).

Avbrytande av behandling

Avbrytande av venlafaxinbehandling (särskilt när det sker abrupt) medför ofta utsättningssymtom.

Yrsel, känselstörningar (inklusive parestesier), sömnstörningar (inklusive insomni och intensiva

drömmar), agitation eller ångest, illamående och/eller kräkning, tremor, yrsel, huvudvärk,

influensaliknande symtom, nedsatt syn och hypertension är de vanligast rapporterade biverkningarna.

I allmänhet är dessa symtom milda till måttliga och upphör spontant, men hos vissa patienter kan de

vara svåra och/eller långvariga. Därför rekommenderas ett stegvis utsättande när behandling med

venlafaxin ska avslutas. Hos en del patienter har allvarlig aggression och suicidtankar förekommit när

dosen minskades eller under utsättning (se avsnitt 4.2 och 4.4).

Pediatrisk population

I allmänhet var biverkningsprofilen för venlafaxin (i placebokontrollerade kliniska studier) hos barn

och ungdomar (6 till 17 år) liknande den som sågs hos vuxna. Liksom hos vuxna observerades

minskad aptit, viktminskning, förhöjt blodtryck och förhöjt serumkolesterol (se avsnitt 4.4).

I kliniska studier på barn och ungdomar observerades självmordstankar som biverkning. Det förekom

även ett ökat antal rapporter om fientlighet och, i synnerhet vid egentlig depression, självskador.

I synnerhet observerades följande biverkningar hos barn och ungdomar: buksmärta, agitation,

dyspepsi, ekkymos, epistaxis och myalgi.

Rapportering av misstänkta biverkningar

Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt

att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas

att rapportera varje misstänkt biverkning till (se detaljer nedan).

Läkemedelsverket

Box 26

751 03 Uppsala

Webbplats: www.lakemedelsverket.se

4.9

Överdosering

Vid uppföljning efter godkännandet rapporterades överdosering av venlafaxin främst i kombination

med alkohol och/eller andra läkemedel. De vanligaste rapporterade symtomen vid överdosering

omfattar takykardi, förändrad medvetandegrad (allt från somnolens till koma), mydriasis, kramper och

kräkning. Andra symtom som rapporterats omfattar elektrokardiografiska förändringar (t.ex. förlängt

QT-intervall, grenblock, QRS-förlängning [se avsnitt 5.1]), kammartakykardi, bradykardi, hypotoni,

svindel och dödsfall.

Publicerade retrospektiva studier rapporterar att överdosering av venlafaxin kan associeras med en

ökad risk för dödlig utgång jämfört med vad som observerats medantidepressiva av SSRI-typ, men

lägre än den för tricykliska antidepressiva. Epidemiologiska studier har visat att venlafaxinbehandlade

patienter har en högre belastning av riskfaktorer för självmord än vad SSRI-patienter har. Det är oklart

i vilken omfattning fyndet av en ökad risk för dödlig utgång kan hänföras till toxiciteten hos

venlafaxin vid överdosering i förhållande till vissa karakteristika hos venlafaxinbehandlade patienter.

För att minska risken för överdosering ska recept på venlafaxin skrivas ut med minsta möjliga mängd

läkemedel som är förenlig med ett gott patientomhändertagande.

Rekommenderad behandling

Generella stödjande och symtomatiska åtgärder rekommenderas: hjärtrytm och vitala tecken måste

övervakas. När det finns risk för aspiration bör kräkning inte induceras. Ventrikelsköljning kan vara

indicerat om den utförs strax efter intag eller på symtomatiska patienter. Även administrering av

aktivt kol kan begränsa absorptionen av den aktiva substansen. Forcerad diures, dialysis,

hemoperfusion och utbytestransfusion är sannolikt inte till någon nytta. Inga specifika antidoter för

venlafaxin är kända.

5.

FARMAKOLOGISKA EGENSKAPER

5.1

Farmakodynamiska egenskaper

Farmakoterapeutisk grupp: Psykoanaleptika, övriga antidepressiva medel - ATC-kod: N06AX16

Verkningsmekanism

Mekanismen för venlafaxins antidepressiva verkan hos människa anses ha samband med dess

potentiering av neurotransmittoraktivitet i det centrala nervsystemet. Prekliniska studier har visat att

venlafaxin och dess huvudsakliga metabolit O-desmetylvenlafaxin (ODV) hämmar återupptaget av

serotonin och noradrenalin. Venlafaxin är också en svag hämmare av dopaminupptag. Venlafaxin och

dess aktiva metabolit minskar β-adrenerg respons efter både akut (engångsdos) och kronisk tillförsel.

Venlafaxin och ODV är mycket lika med avseende på övergripande effekt på upptag av

neurotransmittorer och receptorbindning.

Venlafaxin har så gott som ingen affinitet till muskarina, kolinerga, H

-histaminerga eller α

adrenerga receptorer från råtthjärna

in vitro

. Farmakologisk aktivitet vid dessa receptorer kan vara

relaterad till diverse biverkningar som ses med andra antidepressiva läkemedel, såsom antikolinerga,

sedativa och kardiovaskulära biverkningar.

Venlafaxin har ingen monoaminoxidas (MAO)-hämmande effekt.

Studier

in vitro

har visat att venlafaxin har så gott som ingen affinitet för opiat- eller

bensodiazepinkänsliga receptorer.

Klinisk effekt och säkerhet

Egentlig depression

Effekten av venlafaxin med omedelbar frisättning som behandling för egentlig depression påvisades i

fem randomiserade, dubbel-blinda, placebokontrollerade, korttidsstudier med 4 till 6 veckors duration

med doser upp till 375 mg dagligen. Effekten av venlafaxin depotkapslar som behandling för egentlig

depression fastställdes i två placebokontrollerade korttidsstudier med 8 och 12 veckors duration, som

omfattade doser från 75 till 225 mg dagligen.

En långtidsstudie utfördes med vuxna öppenvårdspatienter som under en 8-veckors öppen studie

svarade på behandling med venlafaxin depotkapslar (75, 150 eller 225 mg). De randomiserades till att

fortsätta med samma dos venlafaxin depotkapslar eller till placebo under upp till 26 veckors

observation med avseende på återfall.

I en andra långtidsstudie fastställdes effekten av venlafaxin vid prevention av återkommande

depressiva episoder under en 12-månadersperiod. Denna dubbelblinda placebokontrollerade kliniska

studie utfördes på vuxna öppenvårdspatienter med återkommande egentlig depression som hade svarat

på venlafaxinbehandling (100 till 200 mg/dag, två gånger per dag) vid den senaste

depressionsepisoden.

Generaliserat ångestsyndrom

Effekten av venlafaxin depotkapslar vid behandling av generaliserat ångestsyndrom fastställdes i två

8-veckors placebokontrollerade studier med fast dos (75 till 225 mg dagligen), en 6-månaders

placebokontrollerad studie med fast dos (75 till 225 mg dagligen) och en 6-månaders

placebokontrollerad studie med flexibel dos (37,5, 75 och 150 mg dagligen) hos vuxna

öppenvårdspatienter.

Även om dosen 37,5 mg/dag visade sig överlägsen placebo, var denna dos inte lika konsekvent

effektiv som de högre doserna.

Social fobi

Effekten av venlafaxin depotkapslar vid behandling av social fobi fastställdes i fyra dubbelblinda, 12-

veckors, placebokontrollerade multicenterstudier med parallella grupper och flexibel dos samt i en

dubbelblind, 6-månaders placebokontrollerad studie med parallella grupper och fast/flexibel dos på

vuxna öppenvårdspatienter. Patienterna fick doser från 75 till 225 mg dagligen. Det fanns inga bevis

för större effekt i gruppen som fick 150 till 225 mg dagligen jämfört med gruppen som fick 75 mg

dagligen i 6-månadersstudien.

Panikångest

Effekten av venlafaxin depotkapslar vid behandling av panikångest fastställdes i två dubbelblinda, 12-

veckors, placebokontrollerade multicenterstudier på vuxna öppenvårdspatienter med panikångest med

eller utan agorafobi. Den initiala dosen i studierna av panikångest var 37,5 mg dagligen i 7 dagar.

Patienterna fick därefter fasta doser på 75 eller 150 mg dagligen i den ena studien och 75 eller 225 mg

dagligen i den andra studien.

Effekt fastställdes också i en dubbelblind placebokontrollerad långtidsstudie med parallella grupper,

där säkerhet, effekt, och prevention av återfall över lång tid studerades hos vuxna öppenvårdspatienter

som svarade på öppen behandling. Patienterna fortsatte med samma dos av venlafaxin depotkapslar

som de hade tagit vid slutet av den öppna fasen (75, 150 eller 225 mg).

Hjärtelektrofysiologi

En ingående QTc-studie på friska försökspersoner visade att venlafaxin inte förlängde QT-intervallet i

någon kliniskt relevant utsträckning vid en supraterapeutisk dos på 450 mg/dag (vilken gavs som

225 mg två gånger dagligen). Fall av QTc-förlängning/TdP och ventrikelarytmi har emellertid

rapporterats efter godkännandet, särskilt vid överdosering och hos patienter med andra riskfaktorer för

QTc-förlängning/TdP (se avsnitt 4.4, 4.8 och 4.9).

5.2

Farmakokinetiska egenskaper

Venlafaxin metaboliseras i stor utsträckning, främst till den aktiva metaboliten O-desmetylvenlafaxin

(ODV). Genomsnittliga halveringstider i plasma ± SD för venlafaxin och ODV är 5 ±2 timmar

respektive 11 ± 2 timmar. Jämviktskoncentrationer av venlafaxin och ODV uppnås inom 3 dagars oral

behandling med upprepad dosering. Venlafaxin och ODV uppvisar linjär kinetik inom dosintervallet

75 mg till 450 mg/dag.

Absorption

Minst 92 % venlafaxin absorberas efter enstaka orala doser av venlafaxin med omedelbar frisättning.

Absolut biotillgänglighet är 40 % till 45 % på grund av presystemisk metabolism. Efter administrering

av venlafaxin med omedelbar frisättning uppnås maximala plasmakoncentrationer av venlafaxin och

ODV efter 2 respektive 3 timmar. Efter administreringen av venlafaxin depotkapslar uppnås maximala

plasmakoncentrationer av venlafaxin och ODV inom 5,5 respektive 9 timmar. När lika stora dagliga

doser av venlafaxin administreras antingen som en tablett med omedelbar frisättning, eller som en

depotkapsel, ger depotkapseln en långsammare absorptionshastighet, men samma grad av absorption

jämfört med tabletten med omedelbar frisättning. Födointag påverkar inte biotillgängligheten för

venlafaxin och ODV.

Distribution

Venlafaxin och ODV är vid terapeutiska koncentrationer minimalt bundna till humana

plasmaproteiner (27 % respektive 30 %). Distributionsvolymen för venlafaxin vid steady state är

4,4 ± 1,6 liter/kg efter intravenös administrering.

Metabolism

Venlafaxin genomgår omfattande levermetabolism. Studier

in vitro

in vivo

visar att venlafaxin

biotransformeras till dess viktigaste aktiva metabolit, ODV, genom CYP2D6. Studier

in vitro

in

vivo

visar att venlafaxin metaboliseras till en mindre, inte så aktiv metabolit, N-desmetylvenlafaxin,

genom CYP3A4. Studier

in vitro

in vivo

visar att venlafaxin är en svag CYP2D6-hämmare.

Venlafaxin hämmade inte CYP1A2, CYP2C9 eller CYP3A4.

Eliminering

Venlafaxin och dess metaboliter utsöndras främst via njurarna. Cirka 87 % av en venlafaxindos

återfinns i urinen inom 48 timmar som antingen oförändrat venlafaxin (5 %), okonjugerat ODV

(29 %), konjugerat ODV (26 %) eller som andra mindre, inaktiva metaboliter (27 %). Genomsnittlig

(± SD) plasmaclearance vid steady state av venlafaxin och ODV är 1,3 ± 0,6 liter/timme/kg respektive

0,4 ± 0,2 liter/timme/kg.

Särskilda grupper

Ålder och kön

Patientens ålder och kön påverkar inte signifikant farmakokinetiken för venlafaxin och ODV.

Snabba/långsamma CYP2D6-metaboliserare

Plasmakoncentrationen av venlafaxin är högre hos långsamma CYP2D6-metaboliserare än hos snabba

metaboliserare. Eftersom den totala exponeringen (AUC) av venlafaxin och ODV är lika hos

långsamma och snabba metaboliserare finns inget behov av olika dosregimer för dessa två grupper.

Nedsatt leverfunktion

Hos patienter med Child-Pugh A (lätt nedsatt leverfunktion) och Child-Pugh B (måttligt nedsatt

leverfunktion) förlängdes halveringstiderna för venlafaxin och ODV jämfört med normala patienter.

Oralt clearance för både venlafaxin och ODV minskades. Stora skillnader mellan patienterna

noterades. Data för patienter med svårt nedsatt leverfunktion är begränsade (se avsnitt 4.2).

Nedsatt njurfunktion

Hos dialyspatienter förlängdes elimineringshalveringstiden för venlafaxin med cirka 180 %, och

clearance minskade med cirka 57 % jämfört med normala patienter, medan

elimineringshalveringstiden för ODV förlängdes med cirka 142 %, och clearance minskade med cirka

56 %. Dosjustering är nödvändig för patienter med svårt nedsatt njurfunktion och för patienter som

behöver hemodialys (se avsnitt 4.2).

5.3

Prekliniska säkerhetsuppgifter

Studier med venlafaxin på råttor och möss visade inga tecken på karcinogenes. Venlafaxin var inte

mutagent i ett stort antal tester

in vitro

in vivo

Djurstudier avseende reproduktionstoxikologiska effekter hos råttor har visat minskad vikt hos

ungarna, ökat antal dödfödda ungar och ökat antal dödsfall bland ungar under de första 5 dygnens

diande. Orsaken till dessa dödsfall är okänd. Dessa effekter förekom vid 30 mg/kg/dag, 4 gånger

högre än den humana dygnsdosen på 375 mg venlafaxin (på mg/kg basis). Den dos vid vilken inga

sådana effekter kunde ses (”no-effect dose”) var 1,3 gånger högre än den humana dosen. Den

eventuella risken för människa är inte känd.

Minskad fertilitet observerades i en studie där både han- och honråttor exponerades för ODV. Denna

exponering var cirka 1 till 2 gånger högre än en venlafaxindos för människa på 375 mg/dag. Det är

inte känt om detta fynd är relevant för människa.

6.

FARMACEUTISKA UPPGIFTER

6.1

Förteckning över hjälpämnen

Kapselinnehåll

sockersfärer (sackaros, majsstärkelse)

hypromellos

talk

etylcellulosa

Kapselhölje

gelatin

natriumlaurilsulfat

röd järnoxid

svart järnoxid (enbart i 37,5 mg kapslarna)

titandioxid

Kapselmärkning

shellack

svart järnoxid

6.2

Inkompatibiliteter

Ej relevant.

6.3

Hållbarhet

3 år.

6.4

Särskilda förvaringsanvisningar

Inga särskilda förvaringsanvisningar

6.5

Förpackningstyp och innehåll

PVC/PE/PVdC-aluminiumfolieblister: 7, 10, 14, 20, 28, 30, 50, 56, 60, 90, 98 och 100 kapslar.

HDPE-burk med polypropenlock: 30, 100 och 500 kapslar.

Eventuellt kommer inte alla förpackningsstorlekar att marknadsföras.

6.6

Särskilda anvisningar för destruktion

Ej använt läkemedel och avfall ska kasseras enligt gällande anvisningar.

7.

INNEHAVARE AV GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING

Orion Corporation

Orionintie 1

FI-02200 Espoo

Finland

8.

NUMMER PÅ GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING

37,5 mg: 52982

75 mg: 52983

150 mg: 52984

9.

DATUM FÖR FÖRSTA GODKÄNNANDE/FÖRNYAT GODKÄNNANDE

2016-03-10/2021-01-20

10.

DATUM FÖR ÖVERSYN AV PRODUKTRESUMÉN

2021-02-24

Liknande Produkter

Sök varningar relaterade till denna produkt

Visa dokumenthistorik

Dela den här informationen