Valsartan/Hydrochlorothiazide Sandoz 80 mg/12,5 mg Filmdragerad tablett

Sverige - svenska - Läkemedelsverket (Medical Products Agency)

Köp det nu

Bipacksedel Bipacksedel (PIL)

29-04-2021

Produktens egenskaper Produktens egenskaper (SPC)

22-01-2019

Aktiva substanser:
hydroklortiazid; valsartan
Tillgänglig från:
Sandoz A/S,
ATC-kod:
C09DA03
INN (International namn):
hydrochlorothiazide; valsartan
Dos:
80 mg/12,5 mg
Läkemedelsform:
Filmdragerad tablett
Sammansättning:
valsartan 80 mg Aktiv substans; hydroklortiazid 12,5 mg Aktiv substans
Klass:
Apotek
Receptbelagda typ:
Receptbelagt
Terapiområde:
Valsartan och diuretika
Produktsammanfattning:
Förpacknings: Blister, 7 tabletter (plast/Al); Blister, 7 tabletter (Al); Blister, 10 tabletter (Al); Blister, 14 tabletter (Al); Blister, 15 tabletter (Al); Blister, 20 tabletter (Al); Blister, 28 tabletter (Al); Blister, 30 tabletter (Al); Blister, 50 tabletter (Al); Blister, 56 tabletter (Al); Blister, 60 tabletter (Al); Blister, 84 tabletter (Al); Blister, 90 tabletter (Al); Blister, 98 tabletter (Al); Blister, 100 tabletter (Al); Blister, 280 tabletter (Al); Blister, 10 tabletter (plast/Al); Blister, 14 tabletter (plast/Al); Blister, 15 tabletter (plast/Al); Blister, 20 tabletter (plast/Al); Blister, 28 tabletter (plast/Al); Blister, 30 tabletter (plast/Al); Blister, 50 tabletter (plast/Al); Blister, 56 tabletter (plast/Al); Blister, 60 tabletter (plast/Al); Blister, 84 tabletter (plast/Al); Blister, 90 tabletter (plast/Al); Blister, 98 tabletter (plast/Al); Blister, 100 tabletter (plast/Al); Blister, 280 tabletter (plast/Al); Blister, 50 x 1 tabletter, endos (Al); Blister, 50 x 1 tabletter, endos (plast/Al)
Bemyndigande status:
Godkänd
Godkännandenummer:
42502
Tillstånd datum:
2010-12-03

Dokument på andra språk

Bipacksedel Bipacksedel - engelska

16-01-2019

Produktens egenskaper Produktens egenskaper - engelska

16-01-2019

Offentlig bedömningsrapport Offentlig bedömningsrapport - engelska

21-02-2013

Läs hela dokumentet

Bipacksedel: Information till användaren

Valsartan/Hydrochlorothiazide Sandoz 80 mg/12,5 mg filmdragerade tabletter

Valsartan/Hydrochlorothiazide Sandoz 160 mg/12,5 mg filmdragerade tabletter

valsartan/hydroklortiazid

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel. Den innehåller information som

är viktig för dig.

Spara denna information, du kan behöva läsa den igen.

Om du har ytterligare frågor vänd dig till läkare eller apotekspersonal.

Detta läkemedel har ordinerats enbart åt dig. Ge det inte till andra. Det kan skada dem, även om de

uppvisar sjukdomstecken som liknar dina.

Om du får biverkningar, tala med läkare eller apotekspersonal. Detta gäller även eventuella biverkningar

som inte nämns i denna information. Se avsnitt 4.

I denna bipacksedel finns information om följande

Vad Valsartan/Hydrochlorothiazide Sandoz är och vad det används för

Vad du behöver veta innan du tar Valsartan/Hydrochlorothiazide Sandoz

Hur du tar Valsartan/Hydrochlorothiazide Sandoz

Eventuella biverkningar

Hur Valsartan/Hydrochlorothiazide Sandoz ska förvaras

Förpackningens innehåll och övriga upplysningar

1.

Vad Valsartan/Hydrochlorothiazide Sandoz är och vad det används för

Valsartan/Hydrochlorothiazide Sandoz filmdragerade tabletter innehåller två verksamma substanser, valsartan

och hydroklortiazid. Båda substanserna bidrar till att kontrollera högt blodtryck.

Valsartan

tillhör en läkemedelsgrupp som kallas ”angiotensin II-receptorblockerare” och används för

att sänka förhöjt blodtryck. Angiotensin II är ett ämne som finns i kroppen och som drar ihop

blodkärlen, vilket ökar blodtrycket. Valsartan verkar genom att hämma effekten av angiotensin II. Detta

leder till att kärlen vidgar sig och blodtrycket sjunker.

Hydroklortiazid

tillhör en läkemedelsgrupp som kallas tiaziddiuretika (kallas även vätskedrivande

medel). Hydroklortiazid ökar urinproduktionen, vilket också sänker blodtrycket.

Valsartan/Hydrochlorothiazide Sandoz används för att behandla högt blodtryck som inte kan sänkas tillräckligt

med bara en av substanserna.

Högt blodtryck ökar belastningen på hjärta och kärl. Om det inte behandlas kan det skada blodkärlen i hjärnan,

hjärtat och njurarna, och leda till slaganfall (stroke), hjärtsvikt eller njursvikt. Högt blodtryck ökar risken för

hjärtinfarkt. En sänkning av blodtrycket till normal nivå minskar risken för dessa sjukdomar.

Valsartan och hydroklortiazid som finns i Valsartan/Hydrochlorothiazide Sandoz kan också vara godkända för

att behandla andra sjukdomar som inte nämns i denna produktinformation. Fråga läkare, apoteks- eller annan

hälso- och sjukvårdspersonal om du har ytterligare frågor och följ alltid deras instruktion.

2.

Vad du behöver veta innan du tar Valsartan/Hydrochlorothiazide Sandoz

Ta inte Valsartan/Hydrochlorothiazide Sandoz

om du är allergisk mot valsartan, hydroklortiazid, sulfonamidderivat (substanser som är kemiskt

besläktade med hydroklortiazid) eller något annat innehållsämne i detta läkemedel (anges i avsnitt 6).

om du är

mer än 3 månader gravid

(det är också bättre att undvika Valsartan/Hydrochlorothiazide

Sandoz, under tidig graviditet - se avsnittet ”Graviditet och amning”).

om du har

svår

leversjukdom, förstörelse av de små gallvägarna i levern (biliär cirros) vilket leder till att

galla ansamlas i levern (kolestas).

om du har

svår

njursjukdom.

om du inte kan producera urin (anuri).

om du behandlas med konstgjord njure.

om ditt kalium- eller natriumvärde i blodet är lägre än normalt eller om kalciumvärdet i blodet är högre

än normalt trots behandling.

om du har gikt.

om du har diabetes eller nedsatt njurfunktion och behandlas med ett blodtryckssänkande läkemedel som

innehåller aliskiren.

Om något av ovanstående gäller dig ska du inte ta detta läkemedel. Tala med din läkare.

Varningar och försiktighet

Tala med läkare innan du tar Valsartan/Hydrochlorothiazide Sandoz

om du tar kaliumsparande läkemedel, kaliumtillägg, saltersättningar som innehåller kalium eller andra

läkemedel som ökar mängden kalium i blodet, till exempel heparin. Din läkare kan behöva kontrollera

mängden kalium i blodet regelbundet.

om du har lågt kaliumvärde i blodet.

om du har diarré eller svåra kräkningar.

om du tar höga doser av vätskedrivande läkemedel (diuretika).

om du har en allvarlig hjärtsjukdom.

om du har hjärtsvikt eller har haft en hjärtinfarkt. Följ din läkares instruktion för startdosen noggrant.

Din läkare kan också kontrollera din njurfunktion.

om du har förträngning i njurartärerna.

om du nyligen har genomgått njurtransplantation (fått en ny njure).

om du har hyperaldosteronism. Detta är en sjukdom där dina binjurar bildar för mycket av hormonet

aldosteron. Om detta gäller dig, bör inte Valsartan/Hydrochlorothiazide Sandoz användas.

om du har lever- eller njursjukdom.

om du någonsin har upplevt svullnad av tunga och ansikte som orsakas av en allergisk reaktion som

kallas angioödem när du tar ett annat läkemedel (inklusive ACE-hämmare), tala med din läkare. Om

dessa symtom uppträder när du tar Valsartan/Hydrochlorothiazide Sandoz, sluta ta

Valsartan/Hydrochlorothiazide Sandoz omedelbart och ta det aldrig igen. Se även avsnitt 4, ”Eventuella

biverkningar”.

om du har feber, utslag och ledsmärta, som kan vara tecken på systemisk lupus erythematosus (SLE, en

så kallad autoimmun sjukdom).

om du har diabetes, gikt, höga kolesterol- eller triglyceridvärden i blodet.

om du fått en allergisk reaktion vid användning av andra blodtryckssänkande medel som tillhör denna

läkemedelsgrupp (angiotensin II-receptorblockerare) eller om du har allergi eller astma.

om din syn försämras eller du får ont i ögonen. Detta kan vara symtom på vätskeansamling i ögat

(mellan åderhinnan och senhinnan) eller en ökning av trycket i ögat och kan ske inom några timmar till

veckor efter att du tagit Valsartan/Hydrochlorothiazide Sandoz. Det kan leda till kvarstående

synnedsättning om det inte behandlas. Om du tidigare fått en allergisk reaktion mot penicillin eller

sulfonamid kan risken för denna biverkning vara högre.

eftersom det kan öka hudens känslighet för sol.

om du har haft hudcancer eller om du får en oförutsedd hudförändring under behandlingen. Behandling

med hydroklortiazid, särskilt långvarig användning med höga doser, kan öka risken för vissa typer av

hud- och läppcancer (icke-melanom hudcancer). Skydda din hud från exponering för solljus och UV-

strålar medan du tar Valsartan/Hydrochlorothiazide Sandoz

om du tar något av följande läkemedel som används för att behandla högt blodtryck:

en ACE-hämmare (till exempel enalapril, lisinopril, ramipril), särskilt om du har diabetesrelaterade

njurproblem.

aliskiren

Tala med din läkare om något av detta gäller dig.

Din läkare kan behöva kontrollera njurfunktion, blodtryck och mängden elektrolyter (t.ex. kalium) i blodet med

jämna mellanrum.

Se även informationen under rubriken ”Ta inte Valsartan/Hydrochlorothiazide Sandoz”.

Du måste berätta för din läkare om du tror att du är (eller kan bli) gravid. Valsartan/Hydrochlorothiazide Sandoz

rekommenderas inte i början av graviditeten och får inte användas om du är mer än 3 månader gravid eftersom

läkemedlet kan orsaka fosterskador om det används i detta skede (se avsnittet ”Graviditet och amning”).

Barn och ungdomar

Valsartan/Hydrochlorothiazide Sandoz rekommenderas inte till barn och ungdomar (under 18 år).

Andra läkemedel och Valsartan/Hydrochlorothiazide Sandoz

Tala om för läkare eller apotekspersonal om du tar, nyligen har tagit eller kan tänkas ta andra läkemedel.

Behandlingseffekten kan påverkas om Valsartan/Hydrochlorothiazide Sandoz tas tillsammans med vissa andra

läkemedel. Din läkare kan behöva ändra din dos och/eller vidta andra försiktighetsåtgärder eller i vissa fall

avbryta behandlingen med ett av läkemedlen. Detta gäller särskilt för följande läkemedel:

litium, ett läkemedel som används för att behandla vissa typer av psykiska sjukdomar

läkemedel eller substanser som kan öka mängden kalium i blodet. Dessa är kaliumtillskott eller

saltersättningsmedel som innehåller kalium, kaliumsparande läkemedel och heparin

läkemedel som kan minska mängden kalium i blodet, t.ex. diuretika (vätskedrivande), kortikosteroider,

laxermedel, karbenoxolon, amfotericin och penicillin G

vissa antibiotika (rifamycingruppen), ett läkemedel som används för att skydda mot

transplantatavstötning (ciklosporin) eller ett antiretroviralt läkemedel mot HIV-/AIDS-infektion

(ritonavir). Dessa läkemedel kan förstärka effekten av Valsartan/Hydrochlorothiazide Sandoz.

läkemedel som kan orsaka ”torsades de pointes” (oregelbundna hjärtslag) såsom antiarytmika

(läkemedel mot hjärtproblem) och vissa antipsykotika (mot psykiska sjukdomar)

läkemedel som kan minska mängden natrium i blodet, t.ex. antidepressiva, antipsykotika och

antiepileptika (mot kramper)

läkemedel mot gikt, t.ex. allopurinol, probenecid, sulfinpyrazon

D-vitamin och kalciumtillägg

diabetesläkemedel (sådana som intas via munnen t.ex. metformin, eller insulinpreparat)

andra blodtryckssänkande läkemedel, inklusive metyldopa, ACE-hämmare (t.ex. enalapril, lisinopril

etc.) eller aliskiren (se även informationen under rubrikerna ”Ta inte Valsartan/Hydrochlorothiazide

Sandoz” och ”Varningar och försiktighet”)

läkemedel som höjer blodtrycket, t.ex. noradrenalin eller adrenalin

digoxin eller andra digitalisglykosider (läkemedel för behandling av hjärtproblem)

läkemedel som kan höja blodsockret, t.ex. diazoxid eller betablockerare

cytostatika (läkemedel mot cancer), t.ex. metotrexat eller cyklofosfamid

smärtstillande medel, t.ex. icke-steroida antiinflammatoriska medel (NSAID), vilket omfattar bl.a.

selektiva cyklooxygenas 2-hämmare (Cox 2-hämmare) och acetylsalicylsyra i högre dos än 3 gram per

muskelavslappande medel, t.ex. tubokurarin

antikolinerga läkemedel (används för behandling av flera olika sjukdomar t.ex. krampartade smärtor i

magtarmkanalen, kramp i urinblåsan, astma, åksjuka, muskelkramper och Parkinsons sjukdom, samt för

att underlätta anestesi)

amantadin (används vid Parkinsons sjukdom och även för att behandla eller förhindra vissa

virusorsakade sjukdomar)

kolestyramin och kolestipol (läkemedel som främst används vid höga lipidvärden (fettämnen) i blodet)

ciklosporin, ett läkemedel som används vid organtransplantation för att förhindra avstötning

alkohol, sömntabletter och anestetika (läkemedel med sömngivande eller bedövande effekt som t.ex.

används vid operationer)

jodkontrastmedel (används vid bildundersökning).

Valsartan/Hydrochlorothiazide Sandoz med mat, dryck och alkohol

Du kan ta Valsartan/Hydrochlorothiazide Sandoz med eller utan mat.

Undvik att ta alkohol tills du har talat med din läkare. Alkohol kan sänka blodtrycket ytterligare och/eller öka

risken för att du blir yr eller svimmar.

Graviditet och amning

Om du är gravid eller ammar, tror att du kan vara gravid eller planerar att skaffa barn, rådfråga läkare eller

apotekspersonal innan du använder detta läkemedel.

Du måste berätta för din läkare om du tror att du är (eller kan bli) gravid.

Din läkare råder dig vanligen att sluta ta Valsartan/Hydrochlorothiazide Sandoz innan du blir gravid eller så fort

du vet att du är gravid och kommer att råda dig att ta ett annat läkemedel istället för

Valsartan/Hydrochlorothiazide Sandoz. Valsartan/Hydrochlorothiazide Sandoz rekommenderas inte i början av

graviditeten och får inte tas när du är mer än 3 månader gravid, eftersom det kan orsaka fosterskador om det

används efter tredje graviditetsmånaden.

Tala om för din läkare om du ammar eller tänker börja amma.

Valsartan/Hydrochlorothiazide Sandoz rekommenderas inte för mödrar som ammar och din läkare kan välja en

annan behandling för dig

om du vill amma, särskilt om ditt barn är nyfött eller föddes för tidigt.

Körförmåga och användning av maskiner

Innan du kör fordon, använder verktyg eller maskiner, eller utför aktiviteter som kräver koncentration, se till att

du vet hur Valsartan/Hydrochlorothiazide Sandoz påverkar dig. Liksom många andra läkemedel för behandling

av högt blodtryck kan Valsartan/Hydrochlorothiazide Sandoz i sällsynta fall orsaka yrsel och påverka

koncentrationsförmågan.

Du är själv ansvarig för att bedöma om du är i kondition att framföra motorfordon eller utföra arbeten som

kräver skärpt uppmärksamhet. En av faktorerna som kan påverka din förmåga i dessa avseenden är användning

av läkemedel på grund av deras effekter och/eller biverkningar. Beskrivning av dessa effekter och biverkningar

finns i andra avsnitt. Läs därför all information i denna bipacksedel för vägledning. Diskutera med din läkare

eller apotekspersonal om du är osäker.

3.

Hur du tar Valsartan/Hydrochlorothiazide Sandoz

Ta alltid detta läkemedel enligt läkarens anvisningar. Det kommer att ge det bästa resultatet och minskar risken

för biverkningar. Rådfråga läkare eller apotekspersonal om du är osäker.

Personer med högt blodtryck känner ofta inte av några symtom på detta. Många känner sig som vanligt. Det är

därför viktigt att du går på dina läkarbesök som planerat även om du känner dig bra.

Din läkare talar om för dig hur många Valsartan/Hydrochlorothiazide Sandoz-tabletter som du ska ta. Beroende

på behandlingsresultatet kan läkaren höja eller sänka dosen.

Rekommenderad dos av Valsartan/Hydrochlorothiazide Sandoz är en tablett per dag.

Ändra inte dosen eller avbryt behandlingen utan att rådgöra med läkaren.

Läkemedlet ska tas vid samma tidpunkt varje dag, vanligen på morgonen.

Du kan ta Valsartan/Hydrochlorothiazide Sandoz med eller utan mat.

Svälj Valsartan/Hydrochlorothiazide Sandoz med ett glas vatten.

Om du har tagit för stor mängd av Valsartan/Hydrochlorothiazide Sandoz

Om du får svår yrsel och/eller svimmar, lägg dig ned och kontakta omedelbart läkare.

Om du fått i dig för stor mängd läkemedel eller om t.ex. ett barn fått i sig läkemedlet av misstag, kontakta läkare,

apotek, sjukhus eller Giftinformationscentralen (tel. 112) för bedömning av risken samt rådgivning.

Om du har glömt att ta Valsartan/Hydrochlorothiazide Sandoz

Om du glömmer ta en dos, ta den så snart du kommer ihåg det. Om det snart är tid för nästa dos, hoppa då över

den missade dosen.

Ta inte dubbel dos för att kompensera för glömd tablett.

Om du slutar att

ta Valsartan/Hydrochlorothiazide Sandoz

Om du slutar din behandling med Valsartan/Hydrochlorothiazide Sandoz kan ditt höga blodtryck förvärras. Sluta

inte att ta din medicin om inte din läkare säger till dig att sluta.

Om du har ytterligare frågor om detta läkemedel, kontakta läkare eller apotekspersonal.

4.

Eventuella biverkningar

Liksom alla läkemedel kan detta läkemedel orsaka biverkningar, men alla användare behöver inte få dem.

Vissa biverkningar kan vara allvarliga och kräver omedelbar medicinsk vård:

Du ska kontakta din läkare omedelbart om du får symtom på angioödem, såsom:

svullet ansikte, tunga eller svalg

svårighet att svälja

nässelutslag och svårighet att andas.

Om du får något av dessa symtom ska du sluta ta Valsartan/Hydrochlorothiazide Sandoz och kontakta

läkare omedelbart (se även avsnitt 2 ”Varningar och försiktighet”).

Andra biverkningar är:

Mindre vanliga, förekommer hos 1 till 10 av 1 000 användare

hosta

lågt blodtryck

yr i huvudet

uttorkning (med symtom som törst, torrhet i munnen och på tungan, sällan behöva tömma blåsan,

mörkfärgad urin, torr hud)

smärta i musklerna

trötthet

stickningar och domningar

dimsyn

brusande och surrande i öronen.

Mycket sällsynta, förekommer hos färre än 1 av 10 000 användare

yrsel

diarré

smärta i lederna.

Ingen känd frekvens enligt tillgängliga data

svårigheter att andas

betydligt minskad urinmängd

lågt natriumvärde i blodet (som kan utlösa trötthet, förvirring, muskelryckningar och/eller kramper i

svåra fall)

lågt kaliumvärde i blodet (ibland med muskelsvaghet, muskelkramper, onormal hjärtrytm)

lågt värde på vita blodkroppar i blodet (med symtom som feber, hudinfektioner, ont i halsen eller munsår

på grund av infektion, svaghet)

förhöjt bilirubinvärde i blodet (vilket i allvarliga fall kan ge gul hud och gula ögon)

förhöjda värden på ureakväve och kreatinin i blodet (vilket kan tyda på försämrad njurfunktion)

förhöjt urinsyravärde i blodet (vilket i allvarliga fall kan utlösa gikt)

synkope (svimning).

Följande biverkningar har rapporterats för produkter som innehåller valsartan eller hydroklortiazid:

Valsartan

Mindre vanliga, förekommer hos 1 till 10 av 1 000 användare

känsla av att snurra

smärta i buken.

Ingen känd frekvens enligt tillgängliga data

blåsbildning på huden (tecken på hudinflammation, även kallat bullös dermatit)

hudutslag med eller utan klåda tillsammans med något av följande symtom: feber, smärta i lederna,

smärta i musklerna, svullna lymfkörtlar och/eller influensaliknande symtom

utslag, rödlila-röda fläckar, feber, klåda (symtom på inflammation i blodkärlen)

lågt värde på blodplättar (ibland med ovanliga blödningar eller blåmärken)

högt kaliumvärde i blodet (ibland med muskelkramper, onormal hjärtrytm)

allergiska reaktioner (med symtom som utslag, klåda, nässelfeber, svårighet att andas eller svårighet att

svälja, yrsel)

svullnad framförallt i ansikte och svalg, utslag, klåda

förhöjda leverfunktionsvärden

minskat hemoglobinvärde och minskad andel röda blodkroppar i blodet (båda kan i allvarliga fall ge

blodbrist (anemi))

njursvikt

låga nivåer av natrium i blodet (som kan utlösa trötthet, förvirring, muskelryckningar och/eller kramper i

svåra fall).

Hydroklortiazid

Mycket vanliga, förekommer hos fler än 1 av 10 användare

låg kaliumhalt i blodet

förhöjd lipidhalt i blodet.

Vanliga, förekommer hos 1 till 10 av 100 användare

låg natriumhalt i blodet

låg magnesiumhalt i blodet

hög urinsyrehalt i blodet

kliande utslag och andra typer av utslag

minskad aptit

lätt illamående och kräkningar

yrsel, svimning då man reser sig upp

oförmåga att få eller bibehålla erektion.

Sällsynta, förekommer hos 1 till 10 av 10 000 användare

svullnad och blåsor i huden (på grund av ökad känslighet för sol)

hög kalciumhalt i blodet

högt blodsocker

socker i urinen

försämrad ämnesomsättningsstatus vid diabetes

förstoppning, diarré, obehag i mage och tarm, leverstörningar (som kan visa sig som gul hud och gula

ögon)

oregelbundna hjärtslag

huvudvärk

sömnstörningar

nedstämdhet (depression)

lågt värde på blodplättar (ibland med blödning eller blåmärken under huden)

yrsel

stickningar eller domningar

synrubbningar.

Mycket sällsynta, förekommer hos färre än 1 av 10 000 användare

inflammation i blodkärlen med symtom som utslag, rödlila-röda fläckar, feber (vaskulit)

utslag, klåda, nässelutslag, problem med att andas eller svälja, yrsel (överkänslighetsreaktioner)

allvarlig hudsjukdom som orsakar utslag, rodnad hud, blåsor på läppar, ögon eller mun, fjällande hud,

feber (toxisk epidermal nekrolys)

utslag i ansiktet, smärta i lederna, muskelsjukdom, feber (lupus erythematosus)

svår smärta i övre delen av magen (pankreatit, dvs. inflammation i bukspottkörteln)

andningssvårigheter med feber, hosta, väsande/pipande andning, andfåddhet (respiratorisk distress med

pneumonit och lungödem)

feber, halsont eller täta infektioner (agranulocytos)

blek hud, trötthet, andfåddhet, mörk urin (hemolytisk anemi)

feber, halsont eller sår i munslemhinnan på grund av infektioner (leukopeni)

förvirring, trötthet, muskelryckningar och spasmer, snabb andning (hypokloremisk alkalos).

Ingen känd frekvens, kan inte beräknas från tillgängliga data

svaghet, blåmärken och täta infektioner (aplastisk anemi)

drastiskt minskade urinmängder (kan vara tecken på njursjukdom eller njursvikt)

försämrad syn eller ont i ögonen på grund av högt tryck (möjligt tecken på vätskeansamling i ögat

(mellan åderhinnan och senhinnan) eller akut trångvinkelglaukom)

utslag, rodnad hud, blåsor på läppar, ögon eller mun, fjällande hud, feber (kan vara tecken på erythema

multiforme)

muskelkramper

feber (pyrexi)

svaghet (asteni)

hud- och läppcancer (Icke-melanom hudcancer).

Rapportering av biverkningar

Om du får biverkningar, tala med läkare eller apotekspersonal. Detta gäller även biverkningar som inte nämns i

denna information. Du kan också rapportera biverkningar direkt (se detaljer nedan). Genom att rapportera

biverkningar kan du bidra till att öka informationen om läkemedels säkerhet.

Läkemedelsverket, Box 26, 751 03 Uppsala. www.lakemedelsverket.se.

5.

Hur Valsartan/Hydrochlorothiazide Sandoz ska förvaras

Förvara detta läkemedel utom syn- och räckhåll för barn.

Används före utgångsdatum som anges på blister och kartongen. Utgångsdatumet är den sista dagen i

angiven månad.

Förvaras vid högst 30 °C. Förvaras i originalförpackningen. Fuktkänsligt.

Använd inte tabletter från en Valsartan/Hydrochlorothiazide Sandoz förpackning som är skadad eller visar

tecken på att ha öppnats tidigare.

Läkemedel ska inte kastas i avloppet eller bland hushållsavfall. Fråga apotekspersonalen hur man kastar

läkemedel som inte längre används. Dessa åtgärder är till för att skydda miljön.

6.

Förpackningens innehåll och övriga upplysningar

Innehållsdeklaration

De aktiva substanserna är valsartan och hydroklortiazid.

Varje tablett innehåller 80 mg valsartan och 12,5 mg hydroklortiazid.

Varje tablett innehåller 160 mg valsartan och 12,5 mg hydroklortiazid.

Övriga innehållsämnen är:

Valsartan/Hydrochlorothiazide Sandoz 80 mg/12,5 mg filmdragerade tabletter

Tablettkärna:

Mikrokristallin cellulosa, krospovidon, magnesiumstearat, kolloidal vattenfri kiseldioxid.

Dragering:

Hypromellos, makrogol 8000, talk, titandioxid (E171), röd järnoxid (E172), gul järnoxid (E172).

Valsartan/Hydrochlorothiazide Sandoz 160 mg/12,5 mg filmdragerade tabletter

Tablettkärna:

Mikrokristallin cellulosa, krospovidon, magnesiumstearat, kolloidal vattenfri kiseldioxid.

Dragering:

Hypromellos, makrogol 8000, talk, titandioxid (E171), röd järnoxid (E172).

Läkemedlets utseende och förpackningsstorlekar

Valsartan/Hydrochlorothiazide Sandoz 80 mg/12,5 mg filmdragerade tabletter

Filmdragerad tablett, ljusorange, oval, något konvexa ytor, märkt med ”HGH” på ena sidan och ”CG” på andra

sidan.

Valsartan/Hydrochlorothiazide Sandoz 160 mg/12,5 mg filmdragerade tabletter

Filmdragerad tablett, mörkröd, oval, något konvexa sidor, märkt med ”HHH” på ena sidan och ”CG” på andra

sidan.

Förpackningsstorlekar: 7, 10, 14, 15, 20, 28, 30, 50, 50x1, 56, 60, 84, 90, 98, 100 eller 280 filmdragerade

tabletter.

Eventuellt kommer inte alla förpackningsstorlekar att marknadsföras.

Innehavare av godkännande för försäljning och tillverkare

Innehavare av godkännande för försäljning

Sandoz A/S, Edvard Thomsens Vej 14, 2300 Köpenhamn S, Danmark

Tillverkare

Salutas Pharma GmbH, Otto-von-Guericke-Allee 1, DE-39179 Barleben, Tyskland

eller

Lek Pharmaceuticals d.d, Verovskova 57, SI-1526 Ljubljana, Slovenien

eller

Lek S.A., ul. Domaniewska 50 C, PL-02-672 Warszawa, Polen

eller

Lek Pharmaceuticals d.d, Trimlini 2 D 9220 Lendava, Slovenien

eller

LEK S.A., Ul. Podlipie 16 C, 95 010 Strykow, Polen

eller

Novartis Farma S.p.A., Via Provinciale Schito 131, I-800058 Torre Annunziata / NA, Italien

eller

S.C. Sandoz S.R.L., Str. Livezeni nr. 7A, 540472 Targo-Mures, Rumänien.

Denna bipacksedel ändrades senast

2021-04-28

Läs hela dokumentet

PRODUKTRESUMÉ

1.

LÄKEMEDLETS NAMN

Valsartan/Hydrochlorothiazide Sandoz 80 mg/12,5 mg filmdragerade tabletter

Valsartan/Hydrochlorothiazide Sandoz 160 mg/12,5 mg filmdragerade tabletter

Valsartan/Hydrochlorothiazide Sandoz 160 mg/25 mg filmdragerade tabletter

Valsartan/Hydrochlorothiazide Sandoz 320 mg/12,5 mg filmdragerade tabletter

Valsartan/Hydrochlorothiazide Sandoz 320 mg/25 mg filmdragerade tabletter

2.

KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING

Varje tablett innehåller 80 mg valsartan och 12,5 mg hydroklortiazid

Varje tablett innehåller 160 mg valsartan och 12,5 mg hydroklortiazid

Varje tablett innehåller 160 mg valsartan och 25 mg hydroklortiazid

Varje tablett innehåller 320 mg valsartan och 12,5 mg hydroklortiazid

Varje tablett innehåller 320 mg valsartan och 25 mg hydroklortiazid

För fullständig förteckning över hjälpämnen, se avsnitt 6.1.

3.

LÄKEMEDELSFORM

Filmdragerad tablett.

Valsartan/Hydrochlorothiazide Sandoz 80 mg/12,5 mg filmdragerade tabletter

Filmdragerad tablett, ljusorange, oval, något konvexa ytor, märkt med ”HGH” på ena sidan och ”CG”

på andra sidan

Valsartan/Hydrochlorothiazide Sandoz 160 mg/12,5 mg filmdragerade tabletter

Filmdragerad tablett, mörkröd, oval, något konvexa ytor, märkt med ”HHH” på ena sidan och ”CG”

på andra sidan

Valsartan/Hydrochlorothiazide Sandoz 160 mg/25 mg filmdragerade tabletter

Filmdragerad tablett, brunorange, oval, något konvexa ytor, märkt med ”HXH” på ena sidan och

”NVR” på andra sidan

Valsartan/Hydrochlorothiazide Sandoz 320 mg/12,5 mg filmdragerade tabletter

Filmdragerad tablett, rosa, oval, avfasade kanter, märkt med ”NVR” på ena sidan och ”HIL” på den

motsatta

Valsartan/Hydrochlorothiazide Sandoz 320 mg/25 mg filmdragerade tabletter

Gul, oval, avfasade kanter, filmdragerad tablett, märkt med ”NVR” på ena sidan och ”CTI” på andra

sidan

4.

KLINISKA UPPGIFTER

4.1

Terapeutiska indikationer

Behandling av essentiell hypertoni hos vuxna.

Valsartan/Hydrochlorothiazide Sandoz är ett läkemedel i fast kombination för behandling av patienter

med otillfredsställande blodtryckskontroll vid monoterapi med valsartan eller hydroklortiazid.

4.2

Dosering och administreringssätt

Dosering

Den rekommenderade dosen av Valsartan/Hydrochlorothiazide Sandoz är en filmdragerad tablett en

gång dagligen. Dostitrering med de enskilda substanserna rekommenderas. I varje enskilt fall bör

upptitrering av enstaka komponenter till nästa dos följas, för att minska risken för hypotension och

andra biverkningar.

Då det är kliniskt lämpligt kan hos patienter med otillfredsställande blodtryckskontroll vid monoterapi

med valsartan eller hydroklortiazid en övergång direkt från monoterapi till den fasta kombinationen

övervägas, förutsatt att den rekommenderade dostitreringssekvensen för de enskilda komponenterna

följs.

Klinisk respons på Valsartan/Hydrochlorothiazide Sandoz bör utvärderas efter det att behandlingen

startats och om blodtrycket förblir okontrollerat kan dosen höjas genom att öka endera av

komponenterna till en högsta dos av Valsartan/Hydrochlorothiazide Sandoz på 320 mg/25 mg.

Den blodtryckssänkande effekten är påtaglig inom 2 veckor.

Hos de flesta patienter, observeras maximal effekt inom 4 veckor. Men hos vissa patienter kan

4-8 veckors behandling behövas. Detta bör beaktas vid dostitrering.

Om ingen relevant, ytterligare effekt ses med Valsartan/Hydrochlorothiazide Sandoz 320 mg/25 mg

efter 8 veckor, bör tillägg av ytterligare ett blodtryckssänkande läkemedel eller alternativt läkemedel

övervägas (se avsnitt 4.3, 4.4, 4.5 och 5.1).

Särskilda patientgrupper

Nedsatt njurfunktion

Ingen dosjustering är nödvändig för patienter med lindrigt till måttligt nedsatt njurfunktion

(glomerulär filtrationshastighet (GFR) ≥30 ml/min). Beroende på innehållet av hydroklortiazid är

Valsartan/Hydrochlorothiazide Sandoz kontraindicerat hos patienter med svårt nedsatt njurfunktion

(GFR <30 ml/min) och anuri (se avsnitt 4.3, 4.4 och 5.2).

Nedsatt leverfunktion

Hos patienter med lindrigt till måttligt nedsatt leverfunktion utan kolestas ska dosen valsartan inte

överstiga 80 mg (se avsnitt 4.4). Ingen justering av hydroklortiaziddosen behövs för patienter med

lindrigt till måttligt nedsatt leverfunktion. Beroende på innehållet av valsartan är

Valsartan/Hydrochlorothiazide Sandoz kontraindicerat hos patienter med svårt nedsatt leverfunktion

eller biliär cirros och kolestas (se avsnitt 4.3, 4.4 och 5.2).

Äldre patienter

Ingen dosjustering är nödvändig hos äldre patienter.

Pediatrisk population

Valsartan/Hydrochlorothiazide Sandoz rekommenderas inte till barn under 18 års ålder beroende på

brist på data avseende säkerhet och effekt.

Administreringssätt

Valsartan/Hydrochlorothiazide Sandoz kan tas oberoende av måltider och ska tas med vatten.

4.3

Kontraindikationer

Överkänslighet mot de aktiva substanserna, andra sulfonamidderiverade läkemedel eller mot

något hjälpämne som anges i avsnitt 6.1.

Andra och tredje trimestern av graviditet (se avsnitt 4.4 och 4.6).

Svårt nedsatt leverfunktion, biliär cirros och kolestas.

Svårt nedsatt njurfunktion (GFR <30 ml/min/1.73 m

), anuri.

Behandlingsresistent hypokalemi, hyponatremi, hyperkalcemi och symtomatisk hyperurikemi.

Samtidig användning av Valsartan/Hydrochlorothiazide Sandoz och läkemedel som innehåller

aliskiren är kontraindicerad hos patienter med diabetes mellitus eller nedsatt njurfunktion

(GFR < 60 ml/min/1,73 m

) (se avsnitt 4.5 och 5.1).

4.4

Varningar och försiktighet

Elektrolytförändringar i serum

Valsartan

Samtidig medicinering med kaliumtillägg, kaliumsparande diuretika, saltersättningar innehållande

kalium eller andra medel som kan höja kaliumnivåerna (heparin etc.) rekommenderas inte.

Övervakning av kaliumnivåerna bör ske vid behov.

Hydroklortiazid

Hypokalemi har rapporterats under behandling med tiaziddiuretika, däribland hydroklortiazid.

Frekvent kontroll av kalium i serum rekommenderas.

Behandling med tiaziddiuretika, däribland hydroklortiazid, har varit förknippad med hyponatremi och

hypokloremisk alkalos. Tiazider, däribland hydroklortiazid, ökar urinutsöndringen av magnesium,

vilket kan resultera i hypomagnesemi. Kalciumutsöndringen reduceras av tiaziddiuretika, vilket kan

resultera i hyperkalcemi.

Hos varje patient som får behandling med diuretika bör serumelektrolyter bestämmas regelbundet med

lämpligt mellanrum.

Patienter med natriumförluster och/eller dehydrerade patienter

Patienter som får tiaziddiuretika, däribland hydroklortiazid, ska observeras med avseende på kliniska

tecken på vätske- eller elektrolytobalans.

Hos patienter med svåra natriumförluster och/eller hos svårt dehydrerade patienter, t.ex. vid

behandling med höga doser diuretika, kan i sällsynta fall symtomgivande hypotoni uppträda efter att

behandling med Valsartan/Hydrochlorothiazide Sandoz påbörjats. Natriumförluster och/eller

dehydrering ska korrigeras innan behandling med Valsartan/Hydrochlorothiazide Sandoz påbörjas.

Patienter med svår kronisk hjärtsvikt eller andra tillstånd med stimulering av renin-angiotensin-

aldosteronsystemet

Hos patienter vars njurfunktion är beroende av aktiviteten hos renin-angiotensin-aldosteronsystemet

(t.ex. patienter med svår kronisk hjärtsvikt), har behandling med ACE-hämmare varit förknippad med

oliguri och/eller progredierande azotemi och i sällsynta fall med akut njursvikt och/eller dödsfall.

Utvärdering av patienter med hjärtsvikt eller efter hjärtinfarkt ska alltid omfatta bedömning av

njurfunktion. Användning av valsartan/hydrochlorothiazide Sandoz till patienter med svår kronisk

hjärtsvikt är inte dokumenterad.

Det kan därför inte uteslutas att även användning av Valsartan/Hydrochlorothiazide Sandoz på grund

av hämning av renin-angiotensin-aldosteronsystemet kan vara förenad med försämring av

njurfunktionen. Valsartan/Hydrochlorothiazide Sandoz ska inte användas till dessa patienter.

Njurartärstenos

Valsartan/Hydrochlorothiazide Sandoz ska inte användas för att behandla hypertoni hos patienter med

unilateral eller bilateral njurartärstenos eller artärstenos i en kvarvarande njure eftersom urea i blodet

och serumkreatinin kan öka hos dessa patienter.

Primär hyperaldosteronism

Patienter med primär hyperaldosteronism ska inte behandlas med Valsartan/Hydrochlorothiazide

Sandoz, eftersom deras renin-angiotensinsystem inte är aktiverat.

Aorta- och mitralisklaffstenos, hypertrofisk obstruktiv kardiomyopati

Liksom vid behandling med andra vasodilaterande medel ska särskild försiktighet iakttas hos patienter

som lider av aorta- eller mitralisstenos eller hypertrofisk obstruktiv kardiomyopati (HOCM).

Nedsatt njurfunktion

Ingen dosjustering krävs för patienter med nedsatt njurfunktion med GFR ≥30 ml/min/1.73 m

avsnitt 4.2). Regelbunden kontroll av kalium-, kreatinin- och urinsyranivåerna i serum rekommenderas

då Valsartan/Hydrochlorothiazide Sandoz används till patienter med nedsatt njurfunktion.

Njurtransplantation

Det finns för närvarande inte någon erfarenhet från säker användning av

Valsartan/Hydrochlorothiazide Sandoz hos patienter som nyligen har genomgått njurtransplantation.

Nedsatt leverfunktion

Hos patienter med lindrigt till måttligt nedsatt leverfunktion utan kolestas ska

Valsartan/Hydrochlorothiazide Sandoz användas med försiktighet (se avsnitt 4.2 och 5.2).

Tiazider ska användas med försiktighet till patienter med nedsatt leverfunktion eller progressiv

leversjukdom, eftersom även mindre förändringar av vätske- och elektrolytbalansen kan utlösa

leverkoma.

Angioödem i anamnesen

Angioödem, inklusive svullnad i struphuvudet och stämbanden, vilket orsakar luftvägsobstruktion

och/eller svullnad av ansikte, läppar, svalg och/eller tunga har rapporterats hos patienter som

behandlats med valsartan. Vissa av dessa patienter hade tidigare fått angioödem med andra läkemedel

inklusive ACE-hämmare. Behandling med Valsartan/Hydrochlorothiazide Sandoz bör omedelbart

avbrytas hos patienter som utvecklar angioödem och valsartan/hydrochlorothiazide bör inte ges igen

(se avsnitt 4.8).

Systemisk lupus erythematosus

Tiaziddiuretika, däribland hydroklortiazid, har rapporterats förvärra eller aktivera systemisk lupus

erythematosus.

Andra metabola störningar

Tiaziddiuretika, däribland hydroklortiazid, kan förändra glukostoleransen och höja serumnivån av

kolesterol, triglycerider och urinsyra. Hos patienter med diabetes kan dosjustering av insulin eller

orala blodglukossänkande medel krävas.

Tiazider kan minska kalciumutsöndringen i urinen och ge en intermittent och lätt förhöjning av

kalcium i serum utan några kända störningar i kalciummetabolismen. Påtaglig hyperkalcemi kan vara

belägg för bakomliggande hyperparatyreos. Tiazider ska utsättas innan test på

parathyreoideafunktionen utförs.

Fotosensitivitet

Fall av fotosensitivitetsreaktioner har rapporterats för tiaziddiuretika (se avsnitt 4.8). Om

fotosensitivetsreaktioner inträffar rekommenderas att avbryta behandlingen. Om det anses nödvändigt

att återinsätta det diuretiska läkemedlet bör de exponerade ytorna skyddas för sol och artificiellt UVA.

Graviditet

Behandling med angiotensin II-antagonister bör inte påbörjas under graviditet. Om inte fortsatt

behandling med angiotensin II-antagonister anses nödvändig, bör patienter som planerar graviditet,

erhålla alternativ behandling där säkerhetsprofilen är väl dokumenterad för användning under

graviditet. Vid konstaterad graviditet bör behandling med angiotensin II-antagonister avbrytas direkt

och, om lämpligt, bör en alternativ behandling påbörjas (se avsnitt 4.3 och 4.6).

Allmänt

Försiktighet ska iakttas hos patienter som tidigare har visat överkänslighet mot andra angiotensin II-

antagonister. Patienter med allergi och astma har större sannolikhet att få överkänslighetsreaktioner

mot hydroklortiazid.

Akut trångvinkelglaukom

Hydroklortiazid, en sulfonamid, har satts i samband med en idiosynkratisk reaktion som leder till akut

övergående myopi och akut trångvinkelglaukom. Symtomen omfattar akut försämrad synskärpa eller

ögonsmärtor och uppträder i typiska fall inom några timmar till veckor efter behandlingsstarten.

Obehandlat kan akut trångvinkelglaukom leda till permanent synnedsättning.

Behandlingen är i första hand utsättning av hydroklortiazid så snabbt som möjligt. Omedelbar

medicinsk eller kirurgisk behandling kan behöva övervägas om det intraokulära trycket inte går att

kontrollera. Riskfaktorer för akut trångvinkelglaukom kan vara anamnes på sulfonamid- eller

penicillinallergi.

Dubbel blockad av renin-angiotensin-aldosteron-systemet (RAAS)

Det har visats att samtidig användning av ACE-hämmare, angiotensin II-receptorblockerare eller

aliskiren ökar risken för hypotoni, hyperkalemi och nedsatt njurfunktion (inklusive akut njursvikt).

Dubbel blockad av RAAS genom kombinerad användning av ACE-hämmare, angiotensin II-

receptorblockerare eller aliskiren rekommenderas därför inte (se avsnitt 4.5 och 5.1).

Om det anses vara absolut nödvändigt med dubbel blockad får detta endast utföras under övervakning

av en specialist och patienten ska stå under regelbunden, noggrann övervakning av njurfunktion,

elektrolyter och blodtryck.

ACE-hämmare och angiotensin II-receptorblockerare bör inte användas samtidigt hos patienter med

diabetesnefropati.

Icke-melanom hudcancer

En ökad risk för icke-melanom hudcancer (NMSC) [basalcellscancer (BCC) och skivepitelcancer

(SCC)] vid exponering för ökande kumulativ dos av hydroklorotiazid (HCTZ) har setts i två

epidemiologiska studier som baserats på det danska nationella cancerregistret. Fotosensibiliserande

effekter av HCTZ kan fungera som en möjlig mekanism för NMSC.

Patienter som tar HCTZ ska informeras om risken för NMSC och rådas att regelbundet kontrollera om

nya lesioner uppkommit på huden, och genast rapportera alla misstänkta hudlesioner. Patienter bör

rekommenderas möjliga förebyggande åtgärder såsom begränsad exponering för solljus och UV-

strålar och, vid exponering, tillräckligt skydd för att minimera risken för hudcancer. Misstänkta

hudlesioner ska genast undersökas och undersökning ska eventuellt inbegripa histologiska

undersökningar av biopsier. Användningen av HCTZ kan också behövas övervägas på nytt för

patienter som tidigare drabbats av NMSC (se även avsnitt 4.8).

4.5

Interaktioner med andra läkemedel och övriga interaktioner

Interaktioner relaterade till både valsartan och hydroklortiazid

Samtidig användning rekommenderas inte

Litium

Reversibla ökningar av serumkoncentrationen av litium samt toxicitet har rapporterats vid samtidig

användning av litium med ACE-hämmare, angiotensin II- receptorantagonister eller tiazider, däribland

hydroklortiazid. Eftersom njurclearance av litium reduceras av tiazider kan troligtvis risken för

litiumtoxicitet öka ytterligare med valsartan/hydroklortiazid. Om denna kombination visar sig vara

nödvändig, rekommenderas en noggrann övervakning av litiumnivåerna i serum.

Samtidig användning kräver försiktighet

Andra blodtryckssänkande medel

Valsartan/hydrochlorothiazide kan öka effekten av andra medel med blodtryckssänkande egenskaper

(t.ex. guanetidin, metyldopa, vasodilatorer, ACE-hämmare, ARB, betareceptorblockerare,

kalciumkanalblockerare och DRI, direkta reninhämmare).

Pressoraminer (t.ex. noradrenalin, adrenalin)

Responsen på pressoraminer kan möjligen vara reducerad. Den kliniska signifikansen av denna effekt

är osäker och inte tillräcklig för att utesluta användning av dessa läkemedel.

Icke-steroida antiinflammatoriska medel (NSAID), inklusive selektiva COX 2-hämmare,

acetylsalicylsyra (>3 g/dag) och icke-selektiva NSAID

NSAID kan försvaga den antihypertensiva effekten av både angiotensin II-antagonister och

hydroklortiazid då de ges samtidigt. Dessutom kan samtidig användning av

valsartan/hydrochlorothiazide och NSAID medföra försämring av njurfunktionen och en ökning av

kalium i serum. Därför rekommenderas övervakning av njurfunktionen när behandlingen inleds,

liksom adekvat hydrering av patienten.

Interaktioner relaterade till valsartan

Dubbel blockad av renin-angiotensin-aldosteron-systemet (RAAS) med ARB, ACE-hämmare och

aliskiren

Data från kliniska prövningar har visat att förekomsten av biverkningar som hypotoni, hyperkalemi

och nedsatt njurfunktion (inklusive akut njursvikt) är högre vid dubbel blockad av renin-angiotensin-

aldosteron-systemet (RAAS) genom kombinerad användning av ACE-hämmare, angiotensin II-

receptorblockerare eller aliskiren jämfört med användning av ett enda läkemedel som påverkar RAAS

(se avsnitt 4.3, 4.4 och 5.1).

Samtidig användning rekommenderas inte

Kaliumsparande diuretika, kaliumtillägg, saltersättningar som innehåller kalium och andra

substanser som kan höja kaliumnivåerna

Om läkemedel som påverkar kaliumnivåerna anses nödvändigt i kombination med valsartan,

rekommenderas övervakning av kaliumnivåerna i plasma.

Transportproteiner

Data från studier

in vitro

visar att valsartan är ett substrat för transportproteinet OATP1B1/OATP1B3

för upptag i levern och för transportproteinet MRP2 för hepatiskt utflöde. Den kliniska relevansen av

dessa fynd är okänd. Samtidig administrering av hämmare av transportproteinet för upptag (t.ex.

rifampicin, ciklosporin) eller transportproteinet för utflöde (t.ex. ritonavir) kan öka den systemiska

exponeringen för valsartan. Iaktta därför lämplig omsorg vid insättande eller avslutande av samtidig

behandling med sådana läkemedel.

Ingen interaktion

Vid läkemedelsinteraktionsstudier med valsartan har inga interaktioner av klinisk betydelse

observerats med valsartan eller någon av följande substanser: cimetidin, warfarin, furosemid, digoxin,

atenolol, indometacin, hydroklortiazid, amlodipin, glibenklamid. Digoxin och indometacin skulle

kunna interagera med hydroklortiazidkomponenten av Valsartan/Hydrochlorothiazide Sandoz (se

interaktioner relaterade till hydroklortiazid).

Interaktioner relaterade till hydroklortiazid

Samtidig användning kräver försiktighet

Läkemedel som påverkar serumkaliumnivån

Den hypokalemiska effekten av hydroklortiazid kan öka vid samtidig administrering av kaliuretiska

diuretika, kortikosteroider, laxermedel, adrenokortikotropt hormon (ACTH), amfotericin,

karbenoxolon, penicillin G, salicylsyra och derivat därav).

Om dessa läkemedel förskrivs tillsammans med kombinationen hydroklortiazid-valsartan

rekommenderas övervakning av kaliumnivåerna i plasma (se avsnitt 4.4).

Läkemedel som kan framkalla torsades de pointes

På grund av risken för hypokalemi ska hydroklortiazid ges med försiktighet när de används samtidigt

med läkemedel som kan framkalla torsades de pointes. Detta gäller särskilt antiarytmika av klass Ia

och klass III samt vissa antipsykotika.

Läkemedel som påverkar serumnatriumnivån

Den hyponatremiska effekten av diuretika kan förstärkas vid samtidig administrering av läkemedel

som antidepressiva, antipsykotika, antiepileptika osv. Försiktighet rekommenderas vid

långtidsanvändning av dessa läkemedel.

Digitalisglykosider

Tiazidinducerad hypokalemi eller hypomagnesemi kan uppträda som oönskade effekter och öka risken

för digitalisinducerade hjärtarytmier (se avsnitt 4.4).

Kalciumsalter och vitamin D

Administrering av tiaziddiuretika, däribland hydroklortiazid, med vitamin D eller med kalciumsalter

kan potentiera ökningen av kalciumnivån i serum. Samtidig användning av tiaziddiuretika och

kalciumsalter kan orsaka hyperkalcemi hos predisponerade patienter (t.ex. vid hyperparatyreos,

malignitet eller vitamin D-medierade tillstånd) genom ökad tubulär reabsorption av kalcium.

Diabetesmedel (perorala antidiabetika och insulin)

Tiazider kan förändra glukostoleransen. Dosjustering av diabetesmedlet kan vara nödvändig.

Metformin ska användas med försiktighet på grund av risken för laktatacidos, möjligen framkallad av

hydroklortiazidinducerad funktionell njursvikt.

Betareceptorblockerare och diazoxid

Samtidig användning av tiaziddiuretika, däribland hydroklortiazid, med betareceptorblockerare kan

öka risken för hyperglykemi. Tiaziddiuretika, däribland hydroklortiazid, kan förstärka den

hyperglykemiska effekten av diazoxid.

Läkemedel för behandling av gikt (probenecid, sulfinpyrazon och allopurinol)

Dosjustering av läkemedel som ökar utsöndringen av urinsyra kan vara nödvändig eftersom

hydroklortiazid kan höja urinsyranivån i serum. Dosökning av probenecid eller sulfinpyrazon kan vara

nödvändig. Samtidig administrering av tiaziddiuretika, däribland hydroklortiazid, kan öka incidensen

av överkänslighetsreaktioner mot allopurinol.

Antikolinerga medel och andra läkemedel som påverkar gastrisk motilitet

Biotillgängligheten för diuretika av tiazidtyp kan ökas av antikolinerga medel (t.ex atropin och

biperiden), förmodligen beroende på lägre gastrointestinal motilitet och långsammare

magtömningshastighet. Omvänt förväntas prokinetiska läkemedel som cisaprid minska

biotillgängligheten hos tiaziddiuretika.

Amantadin

Tiazider, däribland hydroklortiazid, kan öka risken för biverkningar orsakade av amantadin.

Jonbytarresiner

Absorptionen av tiaziddiuretika, däribland hydroklortiazid, minskas av kolestyramin och kolestipol.

Detta kan leda subterapeutiska effekter av tiaziddiuretika. Genom att doseringen av hydroklortiazid

och jonbytare delas upp så att hydroklortiazid ges minst 4 timmar före eller 4-6 timmar efter

administrering av jonbytare bör denna interaktion dock kunna minimeras.

Cytotoxiska medel

Tiazider, däribland hydroklortiazid, kan minska den renala utsöndringen av cytotoxiska medel (t.ex.

cyklofosfamid och metotrexat) och potentiera deras myelosuppressiva effekt.

Icke-depolariserande muskelavslappande medel (t.ex. tubokurarin)

Tiazider, däribland hydroklortiazid, potentierar effekten av muskelavslappnande medel såsom

kurarederivat.

Ciklosporin

Samtidig behandling med ciklosporin kan öka risken för hyperurikemi och komplikationer av gikttyp.

Alkohol, barbiturater och narkotiska preparat

Samtidig administrering av tiaziddiuretika och andra substanser som också har en blodtryckssänkande

effekt (t.ex. genom att minska aktiviteten i det sympatiska nervsystemet eller genom direkt

vasodilatation) kan förstärka ortostatisk hypotoni.

Metyldopa

Enstaka fall av hemolytisk anemi hos patienter som samtidigt behandlades med metyldopa och

hydroklortiazid har rapporterats.

Jodkontrastmedel

Vid diuretikainducerad dehydrering finns en ökad risk för akut njursvikt särskilt med höga doser av

jodprodukten. Rehydrering av dessa patienter bör ske före administrering.

4.6

Fertilitet, graviditet och amning

Graviditet

Valsartan

Angiotensin II-antagonister bör inte användas under graviditetens första trimester (se avsnitt 4.4).

Angiotensin II-antagonister är kontraindicerade under graviditetens andra och tredje trimester (se

avsnitt 4.3 och 4.4).

Epidemiologiska data rörande risk för fosterskada efter användning av ACE-hämmare under

graviditetens första trimester är inte entydiga: en något ökad risk kan inte uteslutas. Kontrollerade

epidemiologiska data saknas för angiotensin II-antagonister men likartade risker kan föreligga för

denna läkemedelsgrupp. Om inte fortsatt behandling med angiotensin II-antagonister anses nödvändig,

bör patienter som planerar graviditet, erhålla alternativ behandling där säkerhetsprofilen är väl

dokumenterad för användning under graviditet. Vid konstaterad graviditet bör behandling med

angiotensin II-antagonister avbrytas direkt och, om lämpligt, bör en alternativ behandling påbörjas.

Det är känt att behandling med angiotensin II-antagonister under andra och tredje trimestern kan

inducera human fostertoxicitet (nedsatt njurfunktion, oligohydramnios, hämning av skallförbening)

och neonatal toxicitet (njursvikt, hypotoni, hyperkalemi) (se också avsnitt 5.3).

Om exponering för angiotensin II-antagonister förekommit under graviditetens andra trimester

rekommenderas ultraljudskontroll av njurfunktion och skalle.

Spädbarn vars mödrar har använt angiotensin II-antagonister bör observeras noggrant med avseende

på hypotoni (se avsnitt 4.3 och 4.4).

Hydroklortiazid

Det finns begränsad erfarenhet från användning av hydroklortiazid under graviditet, särskilt under

första trimestern. Djurstudier är otillräckliga. Hydroklortiazid passerar placenta. Baserat på den

farmakologiska verkningsmekanismen för hydroklortiazid kan användning under den andra och tredje

trimestern nedsätta fetoplacentär-perfusion och ge effekter som ikterus, störningar i elektrolytbalansen

och trombocytopeni hos fostret och det nyfödda barnet.

Amning

Det finns ingen information angående användning av valsartan under amning. Hydroklortiazid

utsöndras i human modersmjölk. Därför rekommenderas inte Valsartan/Hydrochlorothiazide Sandoz

under amning. Alternativa behandlingar med bättre dokumenterad säkerhetsprofil är att föredra under

amning, speciellt vid amning av nyfödda eller prematura barn.

Fertilitet

Effekten av valsartan eller hydrochlorothiazide på fertiliteten är inte känd.

4.7

Effekter på förmågan att framföra fordon och använda maskiner

Inga studier har utförts. Vid framförande av fordon och användning av maskiner bör det tas i

beaktande att tillfällig yrsel eller trötthet kan förkomma.

4.8

Biverkningar

Biverkningar och laboratorieresultat som rapporterats i kliniska studier och som förekom mera

frekvent med valsartan plus hydroklortiazid jämfört med placebo och enskilda rapporter efter

godkännandet för försäljning presenteras nedan ordnade efter organklass. Biverkningar som är kända

för de enskilda substanserna då de administreras var för sig, men som inte observerats i de kliniska

studierna, kan förekomma vid behandling med kombinationen valsartan/hydroklortiazid.

Biverkningarna presenteras enligt frekvens med de vanligast förekommande först enligt följande:

mycket vanliga (

1/10); vanliga (

1/100, <1/10); mindre vanliga (

1/1 000, <1/100); sällsynta

1/10 000, <1/1 000); mycket sällsynta (<1/10 000); ingen känd frekvens (kan inte beräknas från

tillgängliga data). Biverkningarna presenteras inom varje frekvensområde efter fallande

allvarlighetsgrad.

Tabell 1.

Frekvens

av biverkningar med valsartan/hydroklortiazid

Metabolism och nutrition

Mindre vanliga

Dehydrering

Centrala och perifera nervsystemet

Mycket sällsynta

Yrsel

Mindre vanliga

Parestesier

Ingen känd frekvens

Synkope

Ögon

Mindre vanliga

Dimsyn

Öron och balansorgan

Mindre vanliga

Tinnitus

Blodkärl

Mindre vanliga

Hypotoni

Andningsvägar, bröstkorg och mediastinum

Mindre vanliga

Hosta

Ingen känd frekvens

Icke-kardiogent lungödem

Magtarmkanalen

Mycket sällsynta

Diarré

Muskuloskeletala systemet

och bindväv

Mindre vanliga

Myalgi

Mycket sällsynta

Artralgi

Njurar och urinvägar

Ingen känd frekvens

Nedsatt njurfunktion

Allmänna symptom och/eller symptom vid administreringsstället

Mindre vanliga

Trötthet

Undersökningar

Ingen känd frekvens

Ökad halt urinsyra i serum, ökat bilirubin och kreatinin i

serum, hypokalemi, hyponatremi, stegring av ureakväve i

blod, neutropeni

Tilläggsinformation om de enskilda komponenterna

Biverkningar som tidigare rapporterats för en av de enskilda komponenterna kan potentiellt även

uppträda med Valsartan/Hydrochlorothiazide Sandoz, även om de inte observerats i de kliniska

studierna eller efter godkännandet för försäljning.

Tabell 2. Frekvens av biverkningar med valsartan

Blodet och lymfsystemet

Ingen känd frekvens

Sänkt hemoglobin, sänkt hematokrit, trombocytopeni

Immunsystemet

Ingen känd frekvens

Andra överkänslighets-/allergiska reaktioner, inkluderande serumsjuka

Metabolism och nutrition

Ingen känd frekvens

Ökning av serumkalium, hyponatremi

Öron och balansorgan

Mindre vanliga

Svindel

Blodkärl

Ingen känd frekvens

Vaskulit

Magtarmkanalen

Mindre vanliga

Buksmärta

Lever och gallvägar

Ingen känd frekvens

Förhöjda leverfunktionsvärden

Hud och subkutan vävnad

Ingen känd frekvens

Angioneurotiskt ödem, bullös dermatit, utslag, klåda

Njurar och urinvägar

Ingen känd frekvens

Njursvikt

Tabell 3. Frekvens av biverkningar med hydroklortiazid

Förskrivning av hydroklortiazid har varit omfattande i många år, ofta i högre doser än dem som ingår i

Valsartan/Hydrochlorothiazide Sandoz. Följande biverkningar har rapporterats hos patienter som

behandlats med monoterapi av tiaziddiuretika, däribland hydroklortiazid.

Blodet och lymfsystemet

Sällsynta

Trombocytopeni, ibland med purpura

Mycket sällsynta

Ingen känd frekvens

Agranulocytos, leukopeni, hemolytisk anemi,

benmärgssvikt

Aplastisk anemi

Immunsystemet

Mycket sällsynta

Metabolism och nutrition

Mycket vanliga

Vanliga

Sällsynta

Mycket sällsynta

Överkänslighetsreaktioner

Hypokalemi, förhöjda blodfetter (främst vid

högre doser)

Hyponatremi, hypomagnesemi, hyperurikemi

Hyperkalcemi, hyperglykemi, glykosuri

och förvärrat diabetiskt metabolt tillstånd

Hypokloremisk alkalos

Psykiska störningar

Sällsynta

Depression, sömnstörningar

Centrala

och perifera nervsystemet

Sällsynta

Huvudvärk, yrsel, parestesi

Ögon

Sällsynta

Synnedsättning

Ingen känd frekvens

Akut trångvinkelglaukom

Hjärtat

Sällsynta

Hjärtarytmier

Blodkärl

Vanliga

Postural hypotoni

Andningsvägar, bröstkorg och mediastinum

Mycket sällsynta

Andnödssyndrom, inkluderande pneumoni och

lungödem

Magtarmkanalen

Vanliga

Aptitlöshet, lätt illamående och kräkningar

Sällsynta

Förstoppning, besvär från magtarmkanalen,

diarré

Mycket sällsynta

Pankreatit

Lever och gallvägar

Sällsynta

Intrahepatisk kolestas eller gulsot

Njurar och urinvägar

Ingen känd frekvens

Renal dysfunktion, akut njursvikt

Hud och subkutan vävnad

Vanliga

Urtikaria och andra former av utslag

Sällsynta

Fotosensibilisering

Mycket sällsynta

Ingen känd frekvens

Nekrotiserande vaskulit och toxisk epidermal

nekrolys, kutana lupus erythematosus-lika

reaktioner, reaktivering av kutan lupus

erythematosus

Erythema multiforme

Allmänna symtom och/eller symtom vid

administreringsstället

Ingen känd frekvens

Pyrexi, asteni

Muskuloskeletala systemet och bindväv

Ingen känd frekvens

Muskelspasmer

Reproduktionsorgan och bröstkörtel

Vanliga

Impotens

Neoplasier; benigna, maligna och ospecificerade (inkl. cystor och polyper)

Ingen känd frekvens

Icke-melanom hudcancer (basalcellscancer

och skivepitelcancer)*

* Icke-melanom hudcancer: Baserat på tillgängliga uppgifter från epidemiologiska studier har ett

kumulativt dosberoende samband setts mellan HCTZ och NMSC (se även avsnitt 4.4 och 5.1).

Rapportering av misstänkta biverkningar

Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt

att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas

att rapportera varje misstänkt biverkning (se detaljer nedan).

Läkemedelsverket

Box 26

751 03 Uppsala

www.lakemedelsverket.se

4.9

Överdosering

Symtom

Överdosering av valsartan kan ge uttalad hypotoni, som kan leda till en lägre medvetandegrad,

cirkulatorisk kollaps och/eller chock. Dessutom kan följande tecken och symtom förekomma orsakade

av överdosering av hydroklortiazidkomponenten: illamående, somnolens, hypovolemi och

elektrolytstörningar åtföljda av hjärtarytmier och muskelkramper.

Behandling

De terapeutiska åtgärderna beror på tidpunkten för intag och symtomens typ och svårighetsgrad. Det

är av största vikt att cirkulationen stabiliseras.

Om hypotoni uppstår ska patienten läggas ner och salt och vätsketillägg ska ges snabbt.

Valsartan kan inte elimineras med hjälp av hemodialys på grund av dess starka bindning till plasma,

medan clearance av hydroklortiazid kan uppnås med dialys.

5.

FARMAKOLOGISKA EGENSKAPER

5.1

Farmakodynamiska egenskaper

Farmakoterapeutisk grupp: Angiotensin II-antagonister och diuretika, valsartan och diuretika, ATC-

kod: C09D A03.

Valsartan/hydroklortiazid

I en dubbelblind, randomiserad, aktivkontrollerad, klinisk studie på patienter som inte kontrollerats

tillfredsställande med hydroklortiazid 12,5 mg observerades signifikant större genomsnittliga

sänkningar i systoliskt/diastoliskt blodtryck (BT) med kombinationen valsartan/hydroklortiazid

80/12,5 mg (14,9/11,3 mmHg) jämfört med hydroklortiazid 12,5 mg (5,2/2,9 mmHg) och

hydroklortiazid 25 mg (6,8/5,7 mmHg). Dessutom svarade en signifikant större andel patienter på

behandlingen, (diastoliskt BT <90 mmHg eller sänkning med ≥10 mmHg), med

valsartan/hydroklortiazid 80/12,5 mg (60 %) jämfört med hydroklortiazid 12,5 mg (25 %) och

hydroklortiazid 25 mg (27 %).

I en dubbelblind, randomiserad, aktivkontrollerad, klinisk studie på patienter som inte kontrollerats

tillfredsställande med valsartan 80 mg observerades signifikant större genomsnittliga sänkningar i

systoliskt/diastoliskt blodtryck (BT) med kombinationen valsartan/hydroklortiazid 80/12,5 mg

(9,8/8,2 mmHg) jämfört med valsartan 80 mg (3,9/5,1 mmHg) och valsartan 160 mg (6,5/6,2 mmHg).

Dessutom svarade en signifikant större andel patienter på behandlingen, (diastoliskt BP <90 mmHg

eller sänkning med ≥10 mmHg), med valsartan/hydroklortiazid 80/12,5 mg (51 %) jämfört med

valsartan 80 mg (36 %) och valsartan 160 mg (37 %).

I en dubbelblind, randomiserad, placebokontrollerad, klinisk studie med faktoriell design jämfördes

olika doskombinationer av valsartan/hydroklortiazid med respektive komponent. Signifikant större

genomsnittliga sänkningar i systoliskt/diastoliskt blodtryck (BT) observerades med kombinationen

valsartan/hydroklortiazid 80/12,5 mg (16,5/11,8 mmHg) jämfört med placebo (1,9/4,1 mmHg) och

både hydroklortiazid 12,5 mg (7,3/7,2 mmHg) och valsartan 80 mg (8,8/8,6 mmHg). Dessutom

svarade en signifikant större andel patienter på behandlingen, (diastoliskt BT <90 mmHg eller

sänkning med ≥10 mmHg), med valsartan/hydroklortiazid 80/12,5 mg (64 %) jämfört med placebo

(29 %) and hydroklortiazid (41 %).

I en dubbelblind, randomiserad, aktivt kontrollerad studie med patienter som inte kontrolleras med

hydroklortiazid 12,5 mg observerades betydligt mera reducerat genomsnittligt systoliskt/diastoliskt BP

med kombinationen valsartan/hydroklortiazid 160/12,5 mg (12,4/7,5 mmHg) jämfört med

hydroklortiazid 25 mg (5,6/2,1 mmHg). Dessutom svarade en signifikant större andel patienter (BP

<140/90 mmHg eller SBP-minskning ≥20 mm Hg eller DBP-minskning ≥10 mm Hg) på

valsartan/hydroklortiazid 160/12,5 mg (50 %) jämfört med hydroklortiazid 25 mg (25 %).

I en dubbelblind, randomiserad, aktivt kontrollerad studie på patienter som inte kontrollerades med

valsartan 160 mg observerades genomsnittligt signifikant mera reducerat systoliskt/diastoliskt BP med

både kombinationen valsartan/hydroklortiazid 160/25 mg (14,6/11,9 mmHg) och

valsartan/hydroklortiazid 160/12,5 mg (12,4/10,4 mmHg) jämfört med valsartan 160 mg (8,7/8,8

mmHg). Skillnaden i BP-minskningar mellan doserna 160/25 mg och 160/12,5 mg uppnådde också

statistisk signifikans. Dessutom svarade en signifikant större andel patienter (diastoliskt BP <90

mmHg eller minskning ≥10 mm Hg) på valsartan/hydroklortiazid 160/25 mg (68 %) och 160/12,5 mg

(62 %) jämfört med valsartan 160 mg (49 %).

I en dubbelblind, randomiserad, placebokontrollerad, faktoriell designstudie som jämförde olika

kombinationer av valsartan/hydroklortiazid respektive med komponenter observerades betydligt mera

reducerat genomsnittligt systoliskt/diastoliskt BP med kombinationen valsartan/hydroklortiazid

160/12,5 mg (17,8/13,5 mmHg) och 160/25 mg (22,5/15,3 mmHg) jämfört med placebo

(1,9/4,1 mmHg) och respektive monoterapi, d.v.s. hydroklortiazid 12,5 mg (7,3/7,2 mmHg),

hydroklortiazid 25 mg (12,7/9,3 mmHg) och valsartan 160 mg (12,1/9,4 mmHg). Dessutom svarade en

signifikant större andel patienter (diastoliskt BP <90 mmHg eller minskning ≥10 mm Hg) på

valsartan/hydroklortiazid 160/25 mg (81 %) och valsartan/hydroklortiazid 160/12,5 mg (76 %) jämfört

med placebo (29 %), och respektive monoterapi, d.v.s. hydroklortiazid 12,5 mg (41 %),

hydroklortiazid 25 mg (54 %) och valsartan 160 mg (59 %).

I en dubbelblind, randomiserad, aktivt kontrollerad studie med patienter som inte kontrollerades med

valsartan 320 mg observerades signifikant större genomsnittlig systoliskt/diastoliskt BP-reducering

med både kombinationen valsartan/hydroklortiazid 320/25 mg (15,4/10,4 mmHg) och

valsartan/hydroklortiazid 320/12,5 mg (13,6/9,7 mmHg) jämfört med valsartan 320 mg

(6,1/5,8 mmHg).

Skillnaden i systolisk blodtrycksminskning mellan doserna 320/25 mg och 320/12,5 mg uppnådde

också statistisk signifikans. Dessutom svarade en signifikant större andel patienter (diastoliskt BP <90

mmHg eller minskning ≥10 mm Hg) på valsartan/hydroklortiazid 320/25 mg (75 %) och 320/12,5 mg

(69 %) jämfört med valsartan 320 mg (53 %).

I en dubbelblind, randomiserad, placebokontrollerad, faktoriell designstudie som jämförde olika

kombinationer av valsartan/hydroklortiazid respektive komponenter observerades betydligt större

genomsnittligt systoliskt/diastoliskt BP-reduktion med kombinationen valsartan/hydroklortiazid

320/12,5 mg (21,7/15,0 mmHg) och 320/25 mg (24,7/16,6 mmHg) jämfört med placebo (7,0/5,9

mmHg) och respektive monoterapi, d.v.s. hydroklortiazid 12,5 mg (11,1/9,0 mmHg), hydroklortiazid

25 mg (14,5/10,8 mmHg) och valsartan 320 mg (13,7/11,3 mmHg). Dessutom svarade en signifikant

större andel patienter (diastoliskt BP <90 mmHg eller minskning ≥10 mm Hg) på

valsartan/hydroklortiazid 320/25 mg (85 %) och 320/12,5 mg (83 %) jämfört med placebo (45 %), och

respektive monoterapi, d.v.s. hydroklortiazid 12,5 mg (60 %), hydroklortiazid 25 mg (66 %) och

valsartan 320 mg (69 %).

Dosberoende reduktion av serumkalium förekom i kontrollerade kliniska studier med kombinationen

valsartan/hydroklortiazid. Reduktionen av serumkalium var vanligare hos patienter som fick 25 mg

hydroklortiazid än 12,5 mg. I kontrollerade kliniska studier med valsartan/hydroklortiazid försvagades

hydroklortiazids kaliumsänkande effekt av valsartans kaliumsparande effekt.

Fördelaktiga effekter av kombinationen valsartan/hydroklortiazid på kardiovaskulär mortalitet och

morbiditet är för närvarande okända.

Epidemiologiska studier har visat att långtidsbehandling med hydroklortiazid minskar risken för

kardiovaskulär mortalitet och morbiditet.

Valsartan

Valsartan är en oralt aktiv och specifik angiotensin II (Ang II)-receptorantagonist. Det verkar selektivt

på AT

-receptorsubtypen, som förmedlar de kända effekterna av angiotensin II. De ökade

plasmanivåerna av Ang II efter AT

-receptorblockad med valsartan kan stimulera den oblockerade

-receptorn, vilket tycks motverka effekten av AT

-receptorn. Valsartan utövar ingen partiell

agonistisk aktivitet på AT

-receptorn och har mycket (ungefär 20 000 gånger) större affinitet för AT

receptorn än för AT

-receptorn. Valsartan binder inte till och blockerar inte andra hormonreceptorer

eller jonkanaler som är av betydelse för kardiovaskulär reglering.

Valsartan hämmar inte ACE, även kallat kininas II, som omvandlar Ang I till Ang II och bryter ned

bradykinin. Eftersom de inte har någon effekt på ACE och inte potentierar bradykinin eller substans P,

är det osannolikt att angiotensin II-antagonister är förknippade med hosta. I kliniska prövningar där

valsartan jämfördes med ACE-hämmare var incidensen av torrhosta signifikant (p<0,05) lägre

hos patienter som behandlades med valsartan (2,6 %) än hos patienter som behandlades med en ACE-

hämmare (7,9 %). I en klinisk prövning på patienter med anamnes på torrhosta vid behandling med

ACE-hämmare, förekom hosta hos 19,5 % av patienterna i prövningen som fick valsartan och 19,0 %

av dem som fick ett tiaziddiuretikum, jämfört med 68,5 % av dem som behandlades med en ACE-

hämmare (p<0,05).

Vid tillförsel av valsartan till patienter med hypertoni sker en reduktion av blodtrycket utan att

hjärtfrekvensen påverkas. Efter oral administrering av engångsdos av valsartan ses hos de flesta

patienter en blodtryckssänkande effekt inom 2 timmar, vilken är maximal inom 4 till 6 timmar.

Effekten kvarstår i 24 timmar efter administrering. Vid upprepad administrering uppnås i allmänhet

den maximala blodtryckssänkande effekten med alla doser inom 2-4 veckor och denna kvarstår vid

långtidsbehandling. Vid kombination med hydroklortiazid erhålls en signifikant ytterligare sänkning

av blodtrycket.

Plötslig utsättning av valsartan har inte varit förknippad med någon rekyleffekt ("reboundfenomen")

när det gäller hypertoni eller några andra kliniska biverkningar.

Hos hypertonipatienter med typ 2-diabetes och mikroalbuminuri har valsartan visat sig reducera

albuminutsöndringen i urin. I studien MARVAL (Micro Albuminuria Reduction with Valsartan)

undersöktes reduktionen av albuminutsöndring i urin (UAE) vid behandling med valsartan (80–

160 mg en gång dagligen) jämfört med amlodipin (5–10 mg en gång dagligen) hos 332 patienter med

typ 2-diabetes (genomsnittlig ålder: 58 år; 265 män) med mikroalbuminuri (valsartan: 58 µg/min;

amlodipin: 55,4 µg/min), normalt eller högt blodtryck och bevarad njurfunktion

(blodkreatinin <120 µmol/l). Vid 24 veckor hade UAE minskat (p<0,001) med 42 % (–24,2 µg/min;

95 % KI: –40,4 till –19,1) med valsartan och ca 3 % (–1,7 µg/min; 95 % KI: –5,6 till 14,9) med

amlodipin trots likartade frekvenser av blodtryckssänkning i båda grupperna.

I studien DROP (Diovan Reduction of Proteinuria) undersöktes ytterligare effekten av valsartan när

det gällde att reducera UAE hos 391 hypertonipatienter (BT=150/88 mm Hg) med typ 2-diabetes,

albuminuri (medelvärde=102 µg/min; 20–700 µg/min) och bevarad njurfunktion (genomsnittligt

serumkreatinin = 80 µmol/l). Patienterna randomiserades till att få en av 3 doser av valsartan (160, 320

och 640 mg en gång dagligen) och de behandlades i 30 veckor. Syftet med studien var att fastställa

optimal dos av valsartan för reduktion av UAE hos hypertonipatienter med typ 2-diabetes. Vid

30 veckor var den procentuella förändringen av UAE signifikant reducerad med 36 % jämfört med

utgångsvärdet vid behandling med valsartan 160 mg (95 % KI: 22 till 47 %) och med 44 % vid

behandling med valsartan 320 mg (95 % KI: 31 till 54 %). Man drog slutsatsen att 160–320 mg

valsartan gav kliniskt relevant reduktion av UAE hos hypertonipatienter med typ 2-diabetes.

Dubbel blockad av renin-angiotensin-aldosteron-systemet (RAAS)

Två stora randomiserade, kontrollerade prövningar (ONTARGET (ONgoing Telmisartan Alone and in

combination with Ramipril Global Endpoint Trial) och VA NEPHRON-D (The Veterans Affairs

Nephropathy in Diabetes)) har undersökt den kombinerade användningen av en ACE-hämmare och en

angiotensin II-receptorblockerare.

ONTARGET var en studie som genomfördes på patienter med en anamnes av kardiovaskulär och

cerebrovaskulär sjukdom, eller typ 2-diabetes mellitus åtföljt av evidens för slutorganskada. VA

NEPHRON-D var en studie på patienter med typ 2-diabetes mellitus och diabetesnefropati.

Dessa studier har inte visat någon signifikant nytta på renala och/eller kardiovaskulära resultat och

mortalitet, medan en ökad risk för hyperkalemi, akut njurskada och/eller hypotoni observerades

jämfört med monoterapi. Då deras farmakodynamiska egenskaper liknar varandra är dessa resultat

även relevanta för andra ACE-hämmare och angiotensin II-receptorblockerare.

ACE-hämmare och angiotensin II-receptorblockerare bör därför inte användas samtidigt hos patienter

med diabetesnefropati.

ALTITUDE (Aliskiren Trial in Type 2 Diabetes Using Cardiovascular and Renal Disease Endpoints)

var en studie med syfte att testa nyttan av att lägga till aliskiren till en standardbehandling med en

ACE-hämmare eller en angiotensin II-receptorblockerare hos patienter med typ 2-diabetes mellitus

och kronisk njursjukdom, kardiovaskulär sjukdom eller både och. Studien avslutades i förtid eftersom

det fanns en ökad risk för oönskat utfall. Både kardiovaskulär död och stroke var numerärt vanligare i

aliskiren-gruppen än i placebogruppen och oönskade händelser och allvarliga oönskade händelser av

intresse (hyperkalemi, hypotoni och njurdysfunktion) rapporterades med högre frekvens i aliskiren-

gruppen än i placebogruppen.

Hydroklortiazid

Tiaziddiuretika utövar främst sin effekt i njurens distala tubuli. En receptor med hög affinitet i

njurbarken har visat sig vara det primära bindningsstället för tiaziddiuretikas aktivitet och hämning av

NaCl-transporten i distala tubuli. Tiazider verkar genom hämning av Na

-symportern, möjligen

genom att konkurrera om Cl

-bindningsstället, vilket i sin tur påverkar mekanismer för

elektrolytreabsorptionen: direkt genom en ökning av natrium- och kloridutsöndringen i ungefär lika

stor grad och indirekt genom den diuretiska verkan som reducerar plasmavolymen. Konsekvensen blir

en ökad reninaktivitet i plasma, ökad aldosteronsekretion och kaliumförlust i urinen samt reduktion av

kaliumnivån i serum. Renin-aldosteronsteget medieras av angiotensin II, därför ger samtidig

administrering av valsartan en mindre uttalad reduktion av serumkalium än med hydroklortiazid i

monoterapi.

Icke-melanom hudcancer: Baserat på tillgängliga uppgifter från epidemiologiska studier har ett

kumulativt dosberoende samband setts mellan HCTZ och NMSC. I en studie ingick en population som

bestod av 71 533 fall av BCC och 8 629 fall av SCC matchade mot 1 430 833 respektive 172 462

populationskontroller. Hög användning av HCTZ (≥ 50 000 mg kumulativt) associerades med en

justerad oddskvot på 1,29 (95 % KI: 1,23–1,35) för BCC och 3,98 (95 % KI: 3,68–4,31) för SCC. Ett

tydligt kumulativt dos-responssamband sågs för både BCC och SCC. En annan studie visade på ett

möjligt samband mellan läppcancer (SCC) och exponering för HCTZ: 633 fall av läppcancer

matchades med 63 067 populationskontroller, med hjälp av en riskinställd provtagningsstrategi. Ett

kumulativt dos-responsförhållande påvisades med en justerad oddskvot på 2,1 (95 % KI: 1,7-2,6) som

steg till en oddskvot på 3,9 (3,0-4,9) för hög användning (~25 000 mg) och en oddskvot på 7,7 (5,7-

10,5) för den högsta kumulativa dosen (~100 000 mg) (se även avsnitt 4.4).

5.2

Farmakokinetiska egenskaper

Valsartan/hydroklortiazid

Den systemiska tillgängligheten av hydroklortiazid reduceras med cirka 30 % då det ges tillsammans

med valsartan. Kinetiken av valsartan påverkas inte nämnvärt vid samtidig administrering av

hydroklortiazid. Den observerade interaktionen har ingen inverkan på användningen av kombinationen

valsartan/hydroklortiazid, eftersom de kontrollerade kliniska studierna har visat en tydlig

blodtryckssänkande effekt, större än den som erhålls med de båda läkemedlen var för sig eller med

placebo.

Valsartan

Absorption

Efter oral administrering av valsartan ensamt, uppnås maximal plasmakoncentration av valsartan efter

2–4 timmar. Genomsnittlig absolut biotillgänglighet är 23 %. När valsartan ges tillsammans med föda,

minskar exponeringen (mätt som AUC) för valsartan med ca 40 % och maximal plasmakoncentration

) med ca 50 %. Plasmakoncentrationerna av valsartan från ca 8 timmar efter administrering är

dock desamma med eller utan födointag. Denna minskning av AUC är dock inte förknippad med

någon kliniskt signifikant minskad terapeutisk effekt och valsartan kan därför ges antingen med eller

utan föda.

Distribution

Distributionsvolymen vid steady-state efter intravenös administrering av valsartan är ca 17 liter, vilket

indikerar att valsartan inte distribueras i vävnaderna i så stor utsträckning. Valsartan är i hög grad

bundet till serumproteiner (94–97 %), främst serumalbumin.

Metabolism

Valsartan biotransformeras inte i så stor utsträckning, eftersom endast ca 20 % av dosen återfinns som

metaboliter. En hydroximetabolit har identifierats i plasma i låga koncentrationer (mindre än 10 % av

valsartans AUC). Denna metabolit är farmakologiskt inaktiv.

Eliminering

Valsartan visar multiexponentiell avtagande kinetik (t

½α

<1 timme och t

½ß

ca 9 timmar). Valsartan

elimineras främst i feces (ca 83 % av dosen) och i urinen (ca 13 % av dosen), främst som oförändrad

substans. Efter intravenös administrering är valsartans plasmaclearance ca 2 liter/timme och dess

njurclearance är 0,62 liter/timme (ca 30 % av totalclearance). Valsartans halveringstid är 6 timmar.

Hydroklortiazid

Absorption

Absorptionen av hydroklortiazid efter en oral dos är snabb (t

ca 2 timmar). Ökningen av

genomsnittlig AUC är linjär och dosproportionell inom det terapeutiska området. Effekten av föda på

upptaget av hydroklortiazid, om någon alls, har ringa klinisk signifikans. Absolut biotillgänglighet för

hydroklortiazid är 70 % efter oral administrering.

Distribution

Den apparenta distributionsvolymen är 4-8 l/kg.

Hydroklortiazid binds till serumproteiner (40-70 %), huvudsakligen serumalbumin. Hydroklortiazid

ackumuleras även i erytrocyter, cirka 3 gånger högre än i plasma.

Eliminering

Hydroklortiazid elimineras främst i form av oförändrat läkemedel. Hydroklortiazid elimineras från

plasma med en halveringstid på i genomsnitt 6-15 timmar i den terminala elimineringsfasen.

Hydroklortiazids kinetik förändras inte vid upprepad dosering och ackumuleringen är minimal vid

dosering en gång dagligen. Över 95 % av den absorberade dosen av hydroklortiazid utsöndras

oförändrad i urinen. Renal clearance utgörs av passiv filtrering och aktiv sekretion till renala tubuli.

Särskilda patientgrupper

Äldre patienter

En något högre systemisk exponering för valsartan observerades hos vissa äldre personer jämfört med

yngre. Detta har dock inte visat sig ha någon klinisk betydelse.

Begränsade data tyder på att systemisk clearance av hydroklortiazid är lägre hos såväl friska som

hypertensiva äldre personer jämfört med yngre friska försökspersoner.

Nedsatt njurfunktion

Ingen dosjustering krävs för patienter med en glomerulär filtrationshastighet (GFR) på 30-70 ml/min

vid rekommenderad dos av Valsartan/Hydrochlorothiazide Sandoz.

Det finns ingen dokumentation för Valsartan/Hydrochlorothiazide Sandoz på patienter med gravt

nedsatt njurfunktion (GFR <30 ml/min) och patienter som får dialys. Valsartan binds i hög grad till

plasmaproteiner och kan inte elimineras med dialys, medan hydroklortiazid kan elimineras med hjälp

av dialys.

Vid nedsatt njurfunktion är den genomsnittliga maximala plasmanivån och AUC-värdena för

hydroklortiazid förhöjda och utsöndringen via urinen är reducerad. Hos patienter med lätt till måttligt

nedsatt njurfunktion har en 3-faldig ökning av AUC för hydroklortiazid observerats. Hydroklortiazid

är kontraindicerat till patienter med allvarligt nedsatt njurfunktion (se avsnitt 4.3).

Nedsatt leverfunktion

En farmakokinetikstudie på patienter med lätt (n=6) till måttligt (n=5) nedsatt leverfunktion visade att

exponeringen för valsartan var ungefär dubbelt så stor som för friska försökspersoner (se avsnitt 4.2

och 4.4).

Det finns inga tillgängliga data avseende användning av valsartan till patienter med gravt nedsatt

leverfunktion (se avsnitt 4.3). Leversjukdom påverkar inte farmakokinetiken av hydroklortiazid i

någon betydande grad.

5.3

Prekliniska säkerhetsuppgifter

Den potentiella toxiciteten av kombinationen valsartan/hydroklortiazid vid peroral tillförsel studerades

på råtta och vit silkesapa i studier på upp till sex månader. Inga fynd kom fram som kunde utesluta

användning i terapeutiska doser till människa.

De förändringar som erhölls med kombinationen i långtidstoxicitetsstudier orsakades med största

sannolikhet av valsartan. Det toxikologiska målorganet var njuren, med en mer uttalad reaktion hos vit

silkesapa än hos råtta. Kombinationen gav upphov till njurskada (nefropati med tubulär basofili,

förhöjda värden av urea i plasma, kreatinin i plasma och kalium i serum, ökning av urinvolymen och

elektrolyter i urinen vid doser från 30 mg/kg/dag av valsartan + 9 mg/kg/dag av hydroklortiazid till

råtta och 10 + 3 mg/kg/dag till vit silkesapa). Dessa effekter orsakades förmodligen av ändrad renal

hemodynamik. Dessa doser hos råtta motsvarar 0,9 respektive 3,5 gånger den högsta rekommenderade

dosen till människa av valsartan och hydroklortiazid baserat på mg/m

. Dessa doser hos vit silkesapa

motsvarar 0,3 respektive 1,2 gånger den högsta rekommenderade dosen till människa av valsartan och

hydroklortiazid baserat på mg/m

. (Beräkningarna baseras på en oral dos på 320 mg/dag valsartan i

kombination med 25 mg/dag hydroklortiazid och en patient som väger 60 kg).

Höga doser av kombinationen valsartan/hydroklortiazid gav upphov till sänkning av erytrocytindex

(erytrocyter, hemoglobin, hematokrit, vid doser från 100 + 31 mg/kg/dag till råtta och

30 + 9 mg/kg/dag till vit silkesapa). Dessa doser hos råtta motsvarar 3,0 respektive 12 gånger den

högsta rekommenderade dosen till människa av valsartan och hydroklortiazid baserat på mg/m

. Dessa

doser hos vit silkesapa motsvarar 0,9 respektive 3,5 gånger den högsta rekommenderade dosen till

människa av valsartan och hydroklortiazid baserat på mg/m

. (Beräkningarna baseras på en oral dos på

320 mg/dag valsartan i kombination med 25 mg/dag hydroklortiazid och en patient som väger 60 kg).

Hos vit silkesapa observerades skador på ventrikelslemhinnan (vid doser från 30 + 9 mg/kg/dag).

Kombinationen gav också upphov till hyperplasi i afferenta arterioler i njuren (vid doser från

600 + 188 mg/kg/dag hos råtta och från 30 + 9 mg/kg/dag hos vit silkesapa). Dessa doser hos vit

silkesapa motsvarar 0,9 respektive 3,5 gånger den högsta rekommenderade dosen till människa av

valsartan och hydroklortiazid baserat på mg/m

. Dessa doser hos råtta motsvarar 18 respektive

73 gånger den högsta rekommenderade dosen till människa av valsartan och hydroklortiazid baserat på

mg/m

. (Beräkningarna baseras på en oral dos på 320 mg/dag valsartan i kombination med 25 mg/dag

hydroklortiazid och en patient som väger 60 kg).

Ovannämnda effekter tycks vara orsakade av den farmakologiska effekten av höga doser av valsartan

(blockad av angiotensin II-inducerad hämning av reninfrisättningen med stimulering av

reninproducerande celler) och uppträder också med ACE-hämmare. Dessa fynd tycks sakna relevans

för användning av terapeutiska doser av valsartan på människa.

Kombinationen valsartan/hydroklortiazid har inte utvärderats med avseende på mutagenicitet,

kromosomskada eller karcinogenicitet, eftersom inga tecken på interaktion mellan de båda

substanserna föreligger. Sådana utvärderingar har dock gjorts för valsartan och hydroklortiazid var för

sig, och dessa gav inte belägg för mutagenicitet, kromosomskada eller karcinogenicitet.

Hos råtta ledde toxiska doser (600 mg/kg/dag) till modern under dräktighetens sista dagar och under

digivningen till sämre överlevnad, sämre viktökning och försenad utveckling (lösgörande av ytteröra

och öppnande av hörselgång) hos avkomman (se avsnitt 4.6). Dessa doser hos råtta (600 mg/kg/dag) är

ca 18 gånger den högsta rekommenderade dosen till människa baserat på mg/m

(beräkningarna

baseras på en oral dos på 320 mg/dag och en patient som väger 60 kg). Liknande fynd har observerats

för kombinationen valsartan/hydroklortiazid hos råtta och kanin. Studier av embryonal-fetal

utveckling (Segment II) med valsartan/hydroklortiazid hos råtta och kanin gav inte belägg för

teratogenicitet men fostertoxicitet i samband med maternell toxicitet observerades.

6.

FARMACEUTISKA UPPGIFTER

6.1

Förteckning över hjälpämnen

Tablettkärna:

Mikrokristallin cellulosa

Krospovidon

Magnesiumstearat.

Kolloidal, vattenfri kiseldioxid

Dragering:

Valsatarn/Hydrochlorothiazide Sandoz 80 mg/12,5 mg:

Hypromellos

Makrogol 8000

Talk

Titandioxid (E171)

Röd järnoxid (E172)

Gul järnoxid (E172)

Valsatarn/Hydrochlorothiazide Sandoz 160 mg/12,5 mg:

Hypromellos

Makrogol 8000

Talk

Titandioxid (E171)

Röd järnoxid (E172)

Valsatarn/Hydrochlorothiazide Sandoz 160 mg/25mg:

Hypromellos

Makrogol 4000

Talk

Titandioxid (E171)

Röd järnoxid (E172)

Guld järnoxid (E172)

Svart järnoxid (E172)

Valsartan/Hydrochlorothiazide Sandoz 320 mg/12,5 mg:

Hypromellos

Makrogol 4000

Talk

Titandioxid (E171)

Röd järnoxid (E172)

Svart järnoxid (E 172)

Valsartan/Hydrochlorothiazide Sandoz 320 mg/25 mg:

Hypromellos

Makrogol 4000

Talk

Titandioxid (E171)

Gul järnoxid (E172)

6.2

Inkompatibiliteter

Ej relevant.

6.3

Hållbarhet

Valsartan/Hydrochlorothiazide Sandoz

80 mg/12.5 mg, -160 mg/12.5 mg, -160 mg/25 mg, -

320 mg/12.5 mg, -320 mg/25 mg filmdragerade tabletter:

3 år.

6.4

Särskilda förvaringsanvisningar

Förvaras under 30 °C.

Förvaras i originalförpackningen. Fuktkänsligt.

6.5

Förpackningstyp och innehåll

Valsartan/Hydrochlorothiazide Sandoz

80 mg/12,5 mg, -160 mg/12,5 mg, -160 mg/25 mg

filmdragerade tabletter:

Blisterförpackningar av PVC/PVDC/AL

Blisterförpackningar av PVC/PE/PVDC/AL

Blisterförpackningar av PA/AL/PVC/AL

Tillgängliga i förpackningar om: 7, 10, 14, 15, 20, 28, 30, 50, 50x1, 56, 60, 84, 90, 98, 100 eller 280

filmdragerade tabletter.

Valsartan/Hydrochlorothiazide Sandoz

320 mg/12,5 mg, -320 mg/25 mg filmdragerade tabletter

Blisterförpackningar av PVC/PVDC/AL

Blisterförpackningar av PA/AL/PVC/AL

Tillgängliga i förpackningar om: 7, 10, 14, 15, 20, 28, 30, 50, 50x1, 56, 60, 84, 90, 98, 100 eller 280

filmdragerade tabletter.

Eventuellt kommer inte alla förpackningsstorlekar att marknadsföras.

6.6

Särskilda anvisningar för destruktion och övrig hantering

Inga särskilda anvisningar.

7.

INNEHAVARE AV GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING

Sandoz A/S

Edvard Thomsens Vej 14

2300 Köpenhamn S

Danmark

8.

NUMMER PÅ GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING

80 mg/12,5 mg: 42502

160 mg/12,5 mg: 42503

160 mg/25 mg: 42504

320 mg/12,5 mg: 42505

320 mg/25 mg: 42506

9.

DATUM FÖR FÖRSTA GODKÄNNANDE/FÖRNYAT GODKÄNNANDE

2010-12-03

10.

DATUM FÖR ÖVERSYN AV PRODUKTRESUMÉN

2019-01-22

Liknande Produkter

Sök varningar relaterade till denna produkt

Visa dokumenthistorik

Dela den här informationen