Topiramat Orion 100 mg Filmdragerad tablett

Sverige - svenska - Läkemedelsverket (Medical Products Agency)

Bipacksedel Bipacksedel (PIL)

19-11-2019

Produktens egenskaper Produktens egenskaper (SPC)

19-11-2019

Aktiva substanser:
topiramat
Tillgänglig från:
Orifarm AB
ATC-kod:
N03AX11
INN (International namn):
topiramate
Dos:
100 mg
Läkemedelsform:
Filmdragerad tablett
Sammansättning:
topiramat 100 mg Aktiv substans; laktosmonohydrat Hjälpämne
Receptbelagda typ:
Receptbelagt
Bemyndigande status:
Avregistrerad
Godkännandenummer:
56949
Tillstånd datum:
2018-05-23

Läs hela dokumentet

Bipacksedel: Information till användaren

Topiramat Orion 25 mg, 50 mg, 100 mg och 200 mg filmdragerade tabletter

topiramat

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel. Den innehåller

information som är viktig för dig.

Spara denna information, du kan behöva läsa den igen.

Om du har ytterligare frågor vänd dig till läkare eller apotekspersonal.

Detta läkemedel har ordinerats enbart åt dig. Ge det inte till andra. Det kan skada dem, även om

de uppvisar sjukdomstecken som liknar dina.

Om du får biverkningar, tala med läkare eller apotekspersonal. Detta gäller även eventuella

biverkningar som inte nämns i denna information. Se avsnitt 4.

I denna bipacksedel finns information om följande

Vad Topiramat Orion är och vad det används för

Vad du behöver veta innan du tar Topiramat Orion

Hur du tar Topiramat Orion

Eventuella biverkningar

Hur Topiramat Orion ska förvaras

Förpackningens innehåll och övriga upplysningar

1.

Vad Topiramat Orion är och vad det används för

Topiramat Orion tillhör en grupp av läkemedel som kallas antiepileptiska läkemedel. Det används:

ensamt för behandling av epileptiska anfall hos vuxna och barn över 6 års ålder

tillsammans med andra läkemedel för behandling av epileptiska anfall hos vuxna och barn 2 år

eller äldre

för att förebygga migränhuvudvärk hos vuxna

2.

Vad du behöver veta innan du tar Topiramat Orion

Ta inte Topiramat Orion

om du är allergisk mot topiramat eller något annat innehållsämne i detta läkemedel (anges i

avsnitt 6).

förebyggande mot migrän: om du är gravid, eller om du är en kvinna i fertil ålder såvida du inte

använder en effektiv preventivmetod (se avsnitt “Graviditet och amning” för ytterligare

information). Tala med din läkare om vilken preventivmetod som är bäst att använda medan du

tar Topiramat Orion.

Om du är osäker på om ovanstående gäller dig, tala med läkare eller apotekspersonal innan du

använder Topiramat Orion.

Varningar och försiktighet

Tala med läkare eller apotekspersonal innan du tar Topiramat Orion om du:

har njurproblem, särskilt njursten, eller får njurdialys

har haft avvikelser i blod eller kroppsvätskor (metabolisk acidos)

har leverproblem

har ögonproblem, särskilt glaukom

har tillväxtproblem

står på fettrik diet (ketogen diet)

tar Topiramat Orion för att behandla epilepsi och du är gravid eller en kvinna i fertil ålder (se

avsnitt ”Graviditet och amning” för ytterligare information)

Om du är osäker på om något av ovanstående gäller dig, tala med läkare eller apotekspersonal innan

du använder Topiramat Orion.

Det är viktigt att du inte slutar att ta din medicin utan att först rådfråga din läkare.

Du ska också tala med din läkare innan du tar någon medicin innehållande topiramat, som ges till dig

som alternativ till Topiramat Orion.

Du kan gå ned i vikt om du använder Topiramat Orion, så din vikt bör kontrolleras regelbundet när du

använder denna medicin. Om du går ned för mycket vikt eller om ett barn som använder denna

medicin inte ökar tillräckligt i vikt, ska du rådfråga din läkare.

Ett litet antal personer som behandlas med läkemedel mot epilepsi som t ex Topiramat Orion har haft

tankar på att skada sig själva eller begå självmord. Om du någon gång får dessa tankar, kontakta

omedelbart din läkare.

Topiramat Orion kan i sällsynta fall orsaka höga halter av ammoniak i blodet (påvisas i blodprover).

Detta kan leda till förändrad hjärnfunktion, i synnerhet om du även tar ett läkemedel som heter

valproinsyra eller natriumvalproat. Eftersom detta kan vara ett allvarligt tillstånd ska du omedelbart

tala om för läkare om du får följande symtom (se även avsnitt 4 ”Eventuella biverkningar”):

har svårigheter att tänka, komma ihåg information eller lösa problem

är mindre alert eller uppmärksam

känner dig mycket sömnig med låg energi

Vid högre doser av Topiramat Orion kan risken öka för att utveckla dessa symtom.

Observera! Förpackningen innehåller en påse med torkmedel. Torkmedlet ska ej förtäras.

Andra läkemedel och Topiramat Orion

Tala om för läkare eller apotekspersonal om du tar, nyligen har tagit eller kan tänkas ta andra

läkemedel. Topiramat Orion och vissa andra läkemedel kan påverka varandra. Ibland behöver dosen

av några av dina läkemedel eller Topiramat Orion justeras.

Du ska särskilt informera läkare eller apotekspersonal om du tar:

andra läkemedel som ger försämrad eller nedsatt tankeförmåga, koncentration eller

muskelkoordination (t.ex. läkemedel med dämpande effekt på centrala nervsystemet såsom

muskelavslappnande och lugnande medel)

p-piller. Topiramat Orion kan göra dina p-piller mindre effektiva. Tala med din läkare om

vilken preventivmetod som är bäst att använda medan du tar Topiramat Orion.

Tala om för din läkare om dina menstruationsblödningar förändras under tiden du tar p-piller och

Topiramat Orion.

För lista över alla läkemedel som du tar. Visa denna lista för läkare och apotekspersonal innan du

börjar med ett nytt läkemedel.

Andra läkemedel som du bör diskutera med din läkare eller apotekspersonal innefattar övriga

läkemedel mot epilepsi, risperidon, litium, hydroklortiazid, metformin, pioglitazon, glibenklamid,

amitriptylin, propranolol, diltiazem, venlafaxin, flunarazin, (traditionella) växtbaserade läkemedel som

innehåller johannesört (

Hypericum perforatum

) (används för lätt nedstämdhet och lindrig oro),

blodförtunnande warfarin.

Om du inte är säker på om något av ovanstående gäller dig, tala med läkare eller apotekspersonal

innan du använder Topiramat Orion.

Topiramat Orion med mat och dryck

Du kan ta Topiramat Orion med eller utan mat. Drick mycket vätska under dagen för att motverka

njurstenar när du tar Topiramat Orion. Du bör undvika att dricka alkohol under tiden du tar Topiramat

Orion.

Graviditet och amning

Förebyggande av migrän:

Topiramat Orion kan skada ett ofött barn. Du får inte använda Topiramat Orion om du är gravid. Du

får inte använda Topiramat Orion förebyggande mot migrän om du är en kvinna i fertil ålder om du

inte använder en effektiv preventivmetod. Tala med din läkare om vilken preventivmetod som är bäst

och om Topiramat Orion är lämpligt för dig. Ett graviditetstest ska göras innan behandlingen med

Topiramat Orion påbörjas.

Behandling av epilepsi:

Om du är en kvinna i fertil ålder ska du tala med din läkare om andra behandlingsalternativ istället för

Topiramat Orion. Om beslutet är att använda Topiramat Orion ska du använda en effektiv

preventivmetod. Tala med din läkare om vilken preventivmetod som är bäst när du tar Topiramat

Orion. Ett graviditetstest ska göras innan behandlingen med Topiramat Orion påbörjas.

Tala med din läkare om du planerar att bli gravid.

Som för andra läkemedel mot epilepsi finns det risk för att det ofödda barnet skadas om Topiramat

Orion används under graviditet. Se till att du helt förstår riskerna och fördelarna med att använda

Topiramat Orion mot epilepsi under graviditet.

Om du tar Topiramat Orion under graviditeten löper barnet en högre risk för medfödda

missbildningar, i synnerhet läpp- och gomspalt. Nyfödda pojkar kan också få en missbildad

penis (hypospadi). Dessa missbildningar kan utvecklas tidigt under graviditeten, redan innan du

vet om att du är gravid.

Om du tar Topiramat Orion under graviditeten kan ditt barn vara mindre än förväntat vid

födseln. Tala med läkaren om du har några frågor om den här risken under graviditeten.

För ditt tillstånd kan det finnas andra läkemedelsbehandlingar som har en lägre risk för

missbildningar.

Tala genast om för din läkare om du blir gravid medan du tar Topiramat Orion. Du och läkaren

avgör om du ska fortsätta ta Topiramat Orion under graviditeten.

Amning

Den aktiva substansen i Topiramat Orion (topiramat) utsöndras i bröstmjölk hos människa. Påverkan

hos ammade spädbarn till behandlade mödrar har observerats och omfattar diarré, sömnighet, irritation

och dålig viktökning. Därför kommer din läkare att diskutera med dig om du ska avstå från amning

eller avstå från behandling med Topiramat Orion. Läkaren kommer att ta hänsyn till läkemedlets

betydelse för modern och risken för barnet.

Mödrar som ammar under tiden de tar Topiramat Orion måste informera läkaren så snart som möjligt

om barnet drabbas av något ovanligt.

Körförmåga och användning av maskiner

Yrsel, trötthet och synproblem kan förekomma under behandling med Topiramat Orion. Kör inte och

använd inte några verktyg eller maskiner utan att tala med din läkare först.

Du är själv ansvarig för att bedöma om du är i kondition att framföra motorfordon eller utföra arbeten

som kräver skärpt uppmärksamhet. En av faktorerna som kan påverka din förmåga i dessa avseenden

är användning av läkemedel på grund av deras effekter och/eller biverkningar.

Beskrivning av dessa effekter och biverkningar finns i andra avsnitt. Läs därför all information i denna

bipacksedel för vägledning. Diskutera med din läkare eller apotekspersonal om du är osäker.

Topiramat Orion innehåller laktos

Om du inte tål vissa sockerarter, bör du kontakta din läkare innan du tar detta läkemedel.

Övriga innehållsämnen

Detta läkemedel innehåller mindre än 1 mmol (23 mg) natrium per dosenhet, d.v.s. är näst intill

”natriumfritt”.

3.

Hur du tar Topiramat Orion

Ta alltid detta läkemedel enligt läkarens eller apotekspersonalens anvisningar. Rådfråga läkare eller

apotekspersonal om du är osäker.

Din läkare låter dig vanligtvis börja med en låg dos av Topiramat Orion och sakta öka dosen

tills ni har hittat den bästa dosen för dig.

Topiramat Orion tabletter ska sväljas hela. Undvik att tugga tabletterna, eftersom de kan

efterlämna en bitter smak.

Topiramat Orion kan tas före, under eller efter en måltid. Drick mycket vätska under dagen för

att förebygga att det bildas njurstenar när du tar Topiramat Orion.

Om du har tagit för stor mängd av Topiramat Orion

Om du fått i dig för stor mängd läkemedel eller om t.ex. ett barn fått i sig läkemedlet av misstag

kontakta läkare, sjukhus eller Giftinformationscentralen (tel. 112) för bedömning av risken samt

rådgivning.

Sök omedelbart läkare. Ta läkemedelsförpackningen med dig.

Du kan känna dig sömnig, trött eller mindre alert, sakna koordination, få tal- och

koncentrationssvårigheter, få dubbelseende eller dimsyn, känna dig yr på grund av lågt

blodtryck, känna dig nedstämd eller upprörd eller få magsmärtor eller krampanfall.

Överdosering kan ske om du tar andra läkemedel tillsammans med Topiramat Orion.

Om du har glömt att ta Topiramat Orion

Om du glömmer att ta en dos, ta den så snart du kommer ihåg det. Om det snart är tid för nästa

dos, hoppa över den missade dosen och fortsätt som vanligt. Om du missar två eller flera doser,

kontakta din läkare.

Ta inte dubbel dos (två doser på samma gång) för att kompensera för glömd dos.

Om du slutar att ta Topiramat Orion

Sluta inte att ta detta läkemedel om inte läkaren har sagt att du ska göra det. Dina symtom kan komma

tillbaka. Om din läkare beslutar att avbryta behandlingen med detta läkemedel, kan dosen gradvis

minskas under några dagar.

Om du har ytterligare frågor om detta läkemedel, kontakta läkare eller apotekspersonal

.

4.

Eventuella biverkningar

Liksom alla läkemedel kan detta läkemedel orsaka biverkningar, men alla användare behöver inte få

dem.

Tala om för din läkare eller uppsök omedelbart läkare om du får följande biverkningar:

Mycket vanliga (kan förekomma hos fler än 1 av 10 användare):

Depression (ny eller försämrad)

Vanliga (kan förekomma hos upp till 1 av 10 användare):

Krampanfall

Ångest, irritabilitet, humörförändringar, förvirring, desorientering

Koncentrationsproblem, nedsatt tankeförmåga, minnesförlust, problem med minnet (ny, plötslig

förändring eller ökad allvarlighetsgrad)

Njursten, täta eller smärtsamma urineringar

Mindre vanliga (kan förekomma hos upp till 1 av 100 användare):

Ökad surhetsgrad i blodet (kan orsaka orolig andning inklusive andnöd, aptitlöshet, illamående,

kräkningar, överdriven trötthet och snabba eller ojämna hjärtslag)

Minskad eller förlorad förmåga att svettas (framför allt hos små barn som utsätts för höga

temperaturer)

Ha tankar på allvarlig självskada, försök att orsaka allvarlig självskada

Förlust av en del av synfältet

Sällsynta (kan förekomma hos upp till 1 av 1 000 användare):

Glaukom som är en blockering av vätska i ögat och ger ökat tryck i ögat, smärta eller nedsatt

Ha svårigheter att tänka, komma ihåg information eller lösa problem, vara mindre alert eller

uppmärksam, känna sig väldigt sömnig med låg energi – dessa symtom kan vara ett tecken på

höga halter av ammoniak i blodet (hyperammonemi) som kan leda till förändrad hjärnfunktion

(hyperammonemisk encefalopati).

Andra biverkningar inkluderar följande. Om de blir värre ska du kontakta läkare eller

apotekspersonal:

Mycket vanliga (kan förekomma hos fler än 1 av 10 användare):

Täppt, rinnande näsa eller halsont

Stickningar, smärta och/eller domningar i olika kroppsdelar

Sömnighet, trötthet

Yrsel

Illamående, diarré

Viktförlust

Vanliga (kan förekomma hos upp till 1 av 10 användare):

Anemi (lågt blodvärde)

Allergiska reaktioner (som hudutslag, rodnad, klåda, ansiktssvullnad, nässelfeber)

Aptitlöshet, minskad aptit

Aggression, upphetsning, ilska, onormalt beteende

Svårigheter att somna eller att sova

Problem med tal eller talsvårigheter, sluddrigt tal

Klumpighet eller bristande koordination, känsla av ostadig gång

Minskad förmåga att slutföra rutinuppgifter

Minskad, förlust av, eller obefintligt smaksinne

Ofrivilliga darrningar eller skakningar, snabba okontrollerade ögonrörelser

Synstörningar som dubbelseende, dimsyn, försämrad synskärpa, svårighet att fokusera

Känsla av yrsel (vertigo), ringningar i öronen, ont i öronen

Andnöd

Hosta

Näsblod

Feber, känsla att inte vara kry, svaghet

Kräkningar, förstoppning, buksmärta eller obehag, matsmältningsbesvär, mag- eller

tarminfektion

Muntorrhet

Håravfall

Klåda

Ledsmärta eller svullnad, muskelkramper eller muskelryckningar, muskelvärk eller svaghet,

bröstsmärta

Viktökning

Mindre vanliga (kan förekomma hos upp till 1 av 100 användare):

Minskat antal blodplättar (blodkroppar som hjälper till att stoppa blödning), minskat antal vita

blodkroppar som hjälper till att skydda dig mot infektion, minskat kalium i blodet

Ökade leverenzymer, ökade eosinofiler (en typ av vita blodkroppar) i blodet

Svullna körtlar i halsen, armhålan eller ljumsken

Ökad aptit

Förhöjt humör

Att höra, se eller känna saker som inte finns, allvarlig psykisk störning (psykos)

Inte visa och/eller känna känslor, ovanlig misstänksamhet, panikattack

Läs-, tal- och skrivsvårigheter

Rastlöshet, överaktivitet

Svårighet att tänka, minskad vakenhet eller uppmärksamhet

Minskade eller långsamma kroppsrörelser, ofrivilliga onormala eller upprepade muskelrörelser

Svimning

Onormal eller nedsatt känsel

Försämrat, förvrängt eller inget luktsinne

Ovanlig känsla eller känsla som kan föregå migrän eller en viss typ av anfall

Torra ögon, ljuskänslighet, ofrivilliga ögonlocksryckningar, rinnande ögon

Nedsatt eller förlorad hörsel, förlorad hörsel på ena örat

Långsam eller oregelbunden hjärtrytm, känsla att hjärtat slår i bröstet

Lågt blodtryck vid stående (därför kan vissa personer som tar Topiramat Orion känna sig svaga,

yra eller kan svimma när de står upp eller plötslig sätter sig upp)

Rodnad, värmekänsla

Pankreatit (inflammation i bukspottkörteln)

Gaser, halsbränna, mättnad eller uppsvälldhet,

Blödande tandkött, ökad saliv, dreglande, dålig andedräkt

Intag av onormalt stora mängder vätska, ökad törst

Missfärgad hud

Muskelstelhet, smärta i sidan

Blod i urinen, inkontinens (brist på kontroll) av urin, brådskande önskan att urinera, smärta i

sidan eller njursmärta

Svårighet att få eller hålla erektion, sexuell dysfunktion

Influensaliknande symtom

Kalla fingrar och tår

Berusningskänsla

Inlärningsproblem

Sällsynta (kan förekomma hos upp till 1 av 1 000 användare):

Onormalt förhöjt humör

Medvetslöshet

Blindhet på ett öga, tillfällig blindhet, nattblindhet

Synsvaghet

Svullnad i och runt ögonen

Domningar, stickningar och färgförändringar (vit, blå och sedan röd) i fingrar och tår när man

utsätts för kyla

Leverinflammation, leversvikt

Stevens-Johnsons syndrom, ett potentiellt livshotande tillstånd som kan uppvisa sår i flera

slemhinnor (t.ex. mun, näsa och ögon), hudutslag och blåsor

Onormal lukt i huden

Obehag i armar eller ben

Njursjukdom

Har rapporterats (förekommer hos ett okänt antal användare):

Makulopati är en sjukdom i gula fläcken, den lilla fläcken på näthinnan där synen är skarpast.

Du ska uppsöka läkare om du märker en förändring eller försämring av synen.

Toxisk epidermal nekrolys, ett livshotande tillstånd besläktat med, men allvarligare än, Stevens-

Johnsons syndrom, som kännetecknas av utbredd blåsbildning och sårskorpa av de yttre

hudlagren (se sällsynta biverkningar)

Ögoninflammation (uveit) med symtom såsom rodnad i ögat, smärta, känslighet för ljus,

rinnande ögon, små prickar i synfältet eller dimsyn.

Barn

Biverkningarna hos barn liknar i allmänhet dem som setts hos vuxna, men följande biverkningar kan

vara vanligare hos barn än hos vuxna:

Koncentrationsproblem

Ökad surhetsgrad i blodet

Ha tankar på allvarligt självskadande

Trötthet

Minskad eller ökad aptit

Aggression, onormalt beteende

Svårigheter att somna eller att sova

Känsla av ostadig gång

Känsla av att inte må bra

Minskat kalium i blodet

Inte visa och/eller känna känslor

Rinnande ögon

Långsamma eller oregelbundna hjärtslag

Andra biverkningar som kan uppträda hos barn är:

Vanliga (kan förekomma hos upp till 1 av 10 användare)

Yrsel

Kräkningar

Feber

Mindre vanliga (kan förekomma hos upp till 1 av 100 användare)

Ökade eosinofiler (en typ av vita blodkroppar) i blodet

Överaktivitet

Värmekänsla

Inlärningsproblem

Rapportering av biverkningar

Om du får biverkningar, tala med läkare eller apotekspersonal. Detta gäller även eventuella

biverkningar som inte nämns i denna information. Du kan också rapportera biverkningar direkt via:

Läkemedelsverket

Box 26

751 03 Uppsala

Webbplats: www.lakemedelsverket.se

Genom att rapportera biverkningar kan du bidra till att öka informationen om läkemedels säkerhet.

5.

Hur Topiramat Orion ska förvaras

Förvara detta läkemedel utom syn- och räckhåll för barn.

Används före utgångsdatum som anges på kartongen eller burken. Utgångsdatumet är den sista dagen i

angiven månad.

Förvaras vid högst 30

Använd inte detta läkemedel om du märker någon missfärgning eller andra tecken på försämring.

Läkemedlet ska inte kastas i avloppet eller bland hushållsavfall. Fråga apotekspersonalen hur man

kastar läkemedel som inte längre används. Dessa åtgärder är till för att skydda miljön.

6.

Förpackningens innehåll och övriga upplysningar

Innehållsdeklaration

Den aktiva substansen är topiramat. Varje filmdragerad tablett innehåller 25 mg, 50 mg, 100 mg

eller 200 mg topiramat.

Övriga innehållsämnen i tablettkärnan är: mikrokristallin cellulosa, laktosmonohydrat,

pregelatiniserad majsstärkelse, natriumstärkelseglykolat (typ A), magnesiumstearat.

Övriga innehållsämnen i filmdrageringen är: hypromellos, titandioxid (E 171), makrogol 400,

polysorbat 80; samt ytterligare gul järnoxid (E 172) i 50 mg och 100 mg tabletter samt röd

järnoxid (E 172) i 200 mg tabletter.

Läkemedlets utseende och förpackningsstorlekar

Runda, bikonvexa filmdragerade tabletter märkta med ”E” på ena sidan.

Topiramat Orion 25 mg: vita tabletter märkta med ”22” på den andra sidan.

Topiramat Orion 50 mg: ljust gula tabletter märkta med ”33” på den andra sidan.

Topiramat Orion 100 mg: mörkt gula tabletter med fasade kanter och märkta med ”23” på den andra

sidan.

Topiramat Orion 200 mg: rosa tabletter med fasade kanter och märkta med ”24” på den andra sidan.

Förpackningsstorlek: 60 och 100 filmdragerade tabletter i HDPE-burk. Eventuellt kommer inte alla

förpackningsstorlekar att marknadsföras.

Innehavare av godkännande för försäljning

Orion Corporation

Orionintie 1

FI-02200 Espoo

Finland

Tillverkare

Orion Corporation Orion Pharma

Orionintie 1

FI-02200 Espoo

Finland

För ytterligare upplysningar om detta läkemedel, kontakta lokal företrädare:

Orion Pharma AB, Danderyd

medinfo@orionpharma.com

Detta läkemedel är godkänt inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet under namnen:

Tjeckien:

Topiramat Orion 25 mg, 50 mg, 100 mg, 200 mg potahované tablety

Danmark:

Topiramat Orion 25 mg, 50 mg, 100 mg, 200 mg filmovertrukne tabletter

Estland:

Topiramate Orion 25 mg, 50 mg, 100 mg, 200 mg õhukese polümeerikattega tabletid

Finland:

Topiramat Orion 25 mg, 50 mg, 100 mg, 200 mg tabletti, kalvopäällysteinen; Topiramat

Orion 25 mg, 50 mg, 100 mg, 200 mg filmdragerad tablett

Tyskland:

TopiCare 25 mg, 50 mg, 100 mg, 200 mg Filmtabletten

Ungern:

Topiramat Orion 25 mg, 50 mg, 100 mg, 200 mg filmtabletta

Lettland:

Topiramat Orion 25 mg, 50 mg, 100 mg, 200 mg apvalkotās tabletes

Litauen:

Topiramat Orion 25 mg, 50 mg, 100 mg, 200 mg plėvele dengtos tabletės

Polen:

Oritop 25 mg, 50 mg, 100 mg, 200 mg, tabletki powlekane

Slovakien:

Topiramat Orion 25 mg, 50 mg, 100 mg, 200 mg filmom obalené tablety

Sverige:

Topiramat Orion 25 mg, 50 mg, 100 mg, 200 mg filmdragerad tablett

Denna bipacksedel ändrades senast

2019-11-19

Läs hela dokumentet

PRODUKTRESUMÉ

1.

LÄKEMEDLETS NAMN

Topiramat Orion 25 mg filmdragerade tabletter

Topiramat Orion 50 mg filmdragerade tabletter

Topiramat Orion 100 mg filmdragerade tabletter

Topiramat Orion 200 mg filmdragerade tabletter

2.

KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING

Topiramat Orion 25 mg filmdragerade tabletter:

Varje filmdragerad tablett innehåller 25 mg topiramat.

Hjälpämne:

20,09 mg laktos/filmdragerad tablett

Topiramat Orion 50 mg filmdragerade tabletter:

Varje filmdragerad tablett innehåller 50 mg topiramat.

Hjälpämne:

40,19 mg laktos/filmdragerad tablett

Topiramat Orion 100 mg filmdragerade tabletter:

Varje filmdragerad tablett innehåller 100 mg topiramat.

Hjälpämne:

80,37 mg laktos/filmdragerad tablett

Topiramat Orion 200 mg filmdragerade tabletter:

Varje filmdragerad tablett innehåller 200 mg topiramat.

Hjälpämne:

58,62 mg laktos/filmdragerad tablett

För fullständig förteckning över hjälpämnen, se avsnitt 6.1.

3.

LÄKEMEDELSFORM

Filmdragerad tablett.

Topiramat Orion 25 mg filmdragerade tabletter:

Vita, runda, bikonvexa filmdragerade tabletter, präglade ”E” på ena sidan och ”22” på den

andra.

Topiramat Orion 50 mg filmdragerade tabletter:

Ljust gulfärgade, runda, bikonvexa filmdragerade tabletter, präglade ”E” på ena sidan och

”33” på den andra.

Topiramat Orion 100 mg filmdragerade tabletter:

Mörkt gulfärgade, runda, bikonvexa filmdragerade tabletter med snedslipade kanter, präglade

”E” på ena sidan och ”23” på den andra.

Topiramat Orion 200 mg filmdragerade tabletter:

Rosafärgade, runda, bikonvexa filmdragerade tabletter med snedslipade kanter, präglade ”E”

på ena sidan och ”24” på den andra.

4.

KLINISKA UPPGIFTER

4.1

Terapeutiska indikationer

Monoterapi till vuxna, ungdomar och barn över 6 år med partiella anfall med eller utan

sekundär generalisering eller primärt generaliserade tonisk-kloniska anfall.

Tilläggsbehandling till barn från 2 års ålder, ungdomar och vuxna med partiella anfall med

eller utan sekundär generalisering eller primärt generaliserade tonisk-kloniska anfall och för

behandling av anfall i samband med Lennox-Gastauts syndrom.

Topiramat är indicerat hos vuxna som profylax av migränhuvudvärk efter noggrann

utvärdering av möjliga alternativa behandlingsmetoder. Topiramat är inte avsett för akut

behandling.

4.2

Dosering och administreringssätt

Dosering

Det rekommenderas att behandlingen inleds med en låg dos följd av titrering till en effektiv

dos. Dosen och titreringshastigheten ska bestämmas av det kliniska svaret.

Det är inte nödvändigt att övervaka plasmakoncentrationerna av topiramat för att optimera

behandlingen med Topiramat Orion. I sällsynta fall kan tillägg av topiramat till fenytoin kräva

en justering av fenytoindosen för att uppnå optimalt kliniskt utfall. Tillägg eller utsättning av

fenytoin och karbamazepin vid tilläggsbehandling med Topiramat Orion kan kräva

dosjustering av Topiramat Orion.

Hos patienter med eller utan anamnes på krampanfall eller epilepsi ska antiepileptika (AED),

inklusive topiramat, gradvis sättas ut för att minimera risken för krampanfall eller ökad

anfallsfrekvens. I kliniska prövningar minskades de dagliga doserna med en veckas

mellanrum med 50–100 mg hos vuxna med epilepsi och med 25–50 mg hos vuxna som fick

topiramat i doser upp till 100 mg/dag som migränprofylax. I pediatriska kliniska prövningar

sattes topiramat gradvis ut under en period på 2–8 veckor.

Monoterapi vid epilepsi

Allmänt

När samtidiga AED sätts ut för att uppnå monoterapi med topiramat, ska hänsyn tas till de

effekter detta kan få på anfallskontrollen. Om inte säkerhetsöverväganden kräver omedelbart

utsättande av samtidigt antiepileptikum, rekommenderas en gradvis minskning av samtidigt

antiepileptikum med ungefär en tredjedel av dosen varannan vecka.

När enzyminducerande läkemedel sätts ut, kommer topiramatnivåerna att stiga. En minskning

av dosen av Topiramat Orion (topiramat) kan krävas om det är kliniskt indicerat.

Vuxna

Dos och titrering ska bestämmas av det kliniska svaret. Titreringen ska starta med 25 mg varje

kväll i 1 vecka. Med 1 eller 2 veckors intervall ökas därefter dosen med 25 eller 50 mg/dag,

och ges uppdelat på två dostillfällen. Om patienten inte tolererar titreringsregimen, kan

mindre dosökningar eller längre intervall mellan dosökningarna användas.

Rekommenderad initial måldos vid monoterapi med topiramat hos vuxna är 100 mg/dag till

200 mg/dag uppdelat på två dostillfällen. Högsta rekommenderade daglig dos är 500 mg/dag

uppdelat på två dostillfällen. En del patienter med refraktära former av epilepsi har tolererat

monoterapi med topiramat i doser om 1 000 mg/dag. Dessa doseringsrekommendationer

gäller alla vuxna inklusive äldre utan bakomliggande njursjukdom.

Pediatrisk population (barn över 6 års ålder)

Dos och titreringshastighet hos barn ska bestämmas av kliniskt utfall. Behandling av barn

över 6 års ålder ska starta med 0,5 till 1 mg/kg varje kväll under den första veckan. Med 1

eller 2 veckors intervall ökas därefter dosen med 0,5 till 1 mg/kg/dag, och ges uppdelat på två

dostillfällen. Om barnet inte tolererar titreringsregimen, kan mindre dosökningar eller längre

intervall mellan dosökningarna användas.

Rekommenderat initialt måldosområde med topiramat vid monoterapi hos barn över 6 års

ålder är 100 mg/dag beroende på kliniskt svar (detta är ca 2,0 mg/kg/dag hos barn 6–16 år).

Tilläggsbehandling vid epilepsi (partiella anfall med eller utan sekundär generalisering,

primärt generaliserade tonisk-kloniska anfall eller anfall i samband med Lennox-Gastauts

syndrom)

Vuxna

Behandlingen ska starta med 25–50 mg varje kväll i en vecka. Användning av lägre initiala

doser har rapporterats, men har inte studerats systematiskt. Med en eller två veckors intervall

ökas därefter dosen med 25-50 mg/dag och tas uppdelat på två dostillfällen. En del patienter

kan uppnå effekt med dosering en gång per dag.

Som tilläggsbehandling i kliniska prövningar var 200 mg den lägsta effektiva dosen. Vanlig

daglig dos är 200–400 mg uppdelat på två dostillfällen.

Dessa doseringsrekommendationer gäller alla vuxna, inklusive äldre, utan bakomliggande

njursjukdom (se avsnitt 4.4).

Pediatrisk population (barn från 2 års ålder)

Rekommenderad total dygnsdos för topiramat som tilläggsbehandling är ungefär 5-

9 mg/kg/dygn uppdelat på två dostillfällen. Titreringen bör starta vid 25 mg(eller lägre,

baserat på ett dosområde mellan 1 och 3 mg/kg/dag) varje kväll under den första veckan. Med

1 eller 2 veckors intervall ökas därefter dosen med 1 till 3 mg/kg/dag (uppdelat på två

dostillfällen) för att uppnå optimalt kliniskt svar.

Dagliga doser på upp till 30 mg/kg/dag har studerats och tolererades i allmänhet väl.

Migrän

Vuxna

Rekommenderad total daglig dos av topiramat vid profylaktisk behandling av

migränhuvudvärk är 100 mg/dag uppdelat på två dostillfällen. Titreringen ska starta med

25 mg varje kväll i 1 vecka. Dosen ökas därefter med 25 mg/dag med 1 veckas mellanrum.

Om patienten inte tolererar titreringsregimen, kan längre intervall mellan dosjusteringarna

användas.

En del patienter kan uppleva en förbättring vid en total daglig dos på 50 mg/dag. Patienter har

fått en total daglig dos på upp till 200 mg/dag. Denna dos kan vara till fördel för en del

patienter, men trots detta bör försiktighet iakttas på grund av ökad incidens av biverkningar.

Pediatrisk population

Topiramat Orion (topiramat) rekommenderas inte för behandling eller profylax av migrän hos

barn beroende på otillräckliga data avseende säkerhet och effekt.

Allmänna doseringsrekommendationer för Topiramat Orion i särskilda patientpopulationer

Nedsatt njurfunktion

Topiramat ska ges med försiktighet till patienter med nedsatt njurfunktion (CL

70 ml/min) då plasmaclearance och renalt clearance av topiramat är minskat. Personer med

känd nedsatt njurfunktion kan kräva längre tid för att uppnå steady-state vid varje dos.

Halvering av den vanliga start- och underhållsdosen rekommenderas (se avsnitt 5.2).

Topiramat avlägsnas från plasma vid hemodialys, därför ska en tilläggsdos av Topiramat

Orion motsvarande ungefär en halv daglig dos ges till patienter med terminal njursvikt de

dagar de genomgår hemodialys. Tilläggsdosen ska ges uppdelat på dostillfällen i början och

slutet av hemodialysen. Tilläggsdosen kan vara olika stor beroende på egenskaperna hos den

dialysutrustning som används (se avsnitt 5.2).

Nedsatt leverfunktion

Topiramat ska ges med försiktighet till patienter med måttligt till svårt nedsatt leverfunktion

då clearance av topiramat är minskat.

Äldre

Ingen dosjustering krävs hos äldre förutsatt att njurfunktionen är intakt.

Administreringssätt

Topiramat Orion finns som filmdragerade tabletter. Det rekommenderas att de filmdragerade

tabletterna inte bryts. Topiramat Orion kan intas med eller utan måltid och bör sväljas hela

tillsammans med tillräcklig mängd vätska.

Om lägre doser än 25 mg behövs, bör andra medicinska produkter innehållande den aktiva

substansen topiramat användas.

4.3

Kontraindikationer

Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt 6.1.

Profylax av migränhuvudvärk under graviditet samt till fertila kvinnor som inte använder en

mycket effektiv preventivmetod.

4.4

Varningar och försiktighet

I situationer då snabb utsättning av topiramat är medicinskt indicerat, rekommenderas lämplig

övervakning (se avsnitt 4.2).

Som med övriga AED kan vissa patienter uppleva en ökning av anfallsfrekvens eller nya typer

av anfall med topiramat. Dessa fenomen kan vara konsekvensen av en överdos, en minskning

av plasmakoncentrationen av AED som används samtidigt, försämring av sjukdomen eller en

paradoxal effekt.

Adekvat hydrering är mycket viktigt under tiden topiramat används. Hydrering kan minska

risken för njursten (se nedan). Lämplig hydrering före och under aktiviteter såsom träning

eller exponering för höga temperaturer kan minska risken för värmerelaterade biverkningar

(se avsnitt 4.8).

Kvinnor i fertil ålder

Topiramat kan orsaka fosterskada och hämmad fostertillväxt (litenhet för sin ålder i relation

till graviditetslängd och låg födelsevikt) när det administreras till en gravid kvinna. Data från

The North American Antiepileptic Drug Pregnancy Registry för topiramat som monoterapi

visade en cirka tre gånger högre förekomst av större medfödda missbildningar (4,3 %),

jämfört med en referensgrupp som inte använde AED (1,4 %). Dessutom indikerar data från

andra studier att det, jämfört med monoterapi, finns en ökad risk för teratogena effekter i

samband med användning av AED i kombinationsterapi.

Innan behandling med topiramat sätts in hos en kvinna i fertil ålder ska ett graviditetstest

göras och en mycket effektiv preventivmetod rekommenderas (se avsnitt 4.5). Patienten ska få

fullständig information om riskerna som är förenade med användning av topiramat under

graviditet (se avsnitt 4.3 och 4.6).

Oligohidros

Oligohidros (minskad svettning) har rapporterats i samband med användning av topiramat.

Minskad svettning och hypertermiförhöjd kroppstemperatur kan förekomma, speciellt hos

små barn som utsätts för hög omgivningstemperatur.

Humörförändringar/depression

En ökad incidens av humörförändringar och depression har observerats under behandling med

topiramat.

Suicidtankar och självmordsbeteende

Suicidtankar och självmordsbeteende har rapporterats hos patienter som behandlas med

antiepileptika för flera indikationer. En metaanalys av randomiserade, placebokontrollerade

studier med AED har också visat en liten ökad risk för suicidtankar och självmordsbeteende.

Mekanismen för denna risk är inte känd och tillgängliga data utesluter inte en eventuell ökad

risk för topiramat.

I dubbelblinda kliniska prövningar förekom självmordsrelaterade biverkningar (suicidtankar,

självmordsförsök och självmord) med en frekvens på 0,5 % hos topiramatbehandlade

patienter (46 av 8 652 behandlade patienter) och med nästan 3 gånger högre incidens än hos

dem som behandlades med placebo (0,2 %, 8 av 4 045 behandlade patienter).

Därför ska patienter övervakas för tecken på suicidtankar och självmordsbeteende, och

lämplig behandling bör övervägas. Patienter (och deras vårdgivare) bör rådas till att uppsöka

medicinsk rådgivning om tecken på suicidtankar och självmordsbeteende uppstår.

Njursten

Vissa patienter, särskilt de med predisponering för njursten, kan löpa ökad risk för

njurstensbildning och därmed förknippade tecken och symtom såsom njurkolik, njursmärta

eller flanksmärta.

Riskfaktorer för njursten inkluderar tidigare njurstensbildning, familjeanamnes av njursten

och hyperkalciuri. Ingen av dessa riskfaktorer kan med säkerhet förutsäga njurstensbildning

under behandling med topiramat. Dessutom kan patienter som tar andra läkemedel som är

förknippade med njursten löpa ökad risk.

Nedsatt njurfunktion

Topiramat ska ges med försiktighet till patienter med nedsatt njurfunktion (CLCR

≤ 70 ml/min), eftersom plasma- och njurclearance av topiramat är nedsatt. För specifika

doseringsrekommendationer för patienter med nedsatt njurfunktion, se avsnitt 4.2.

Nedsatt leverfunktion

Topiramat bör ges med försiktighet till patienter med leverfunktionsnedsättning då clearance

för topiramat kan vara nedsatt.

Akut myopi och sekundärt glaukom med trång kammarvinkel

Ett syndrom bestående av akut myopi förknippad med sekundärt glaukom med trång

kammarvinkel har rapporterats hos patienter som får topiramat. Symtomen inkluderar akut

insättande försämring av synskärpan och/eller ögonsmärta. De oftalmologiska fynden kan

inkludera myopi, grund främre kammare, okulär hyperemi (rödhet) och ökat intraokulärt

tryck. Mydriasis kan eventuellt förekomma. Detta syndrom kan vara förknippat med

supraciliär utgjutning, vilket medför främre förskjutning av lins och iris, med sekundärt

glaukom med trång kammarvinkel. Symtomen uppkommer vanligtvis inom 1 månad efter

initiering av topiramatbehandling. I motsats till primärt glaukom med trång kammarvinkel,

vilket är sällsynt hos patienter som är yngre än 40 år, har sekundärt glaukom med trång

kammarvinkel i samband topiramat rapporterats hos såväl pediatriska patienter som vuxna.

Behandlingen omfattar avbrytande av topiramatbehandlingen så snabbt som möjligt, enligt

behandlade läkares bedömning, och lämpliga åtgärder för att sänka det intraokulära trycket.

Dessa åtgärder medför i allmänhet en sänkning av det intraokulära trycket.

Förhöjt intraokulärt tryck av vilken etiologi som helst kan, om det inte behandlas, leda till ett

allvarligt förlopp med permanent synförlust.

Det bör avgöras om patienter med anamnes på ögonsjukdomar bör behandlas med topiramat.

Synfältsdefekter

Synfältsdefekter har rapporterats hos patienter som får topiramat oberoende av förhöjt

intraokulärt tryck. I kliniska studier var flertalet av dessa händelser reversibla efter utsättning

av topiramat. Om synfältsdefekter uppträder vid något tillfälle under behandling med

topiramat bör utsättning av läkemedlet övervägas.

Metabolisk acidos

Hyperkloremisk metabolisk acidos utan anjongap (d.v.s. sänkt serumbikarbonat under det

normala referensområdet utan respiratorisk alkalos) är förknippat med topiramatbehandling.

Denna minskning av serumbikarbonat beror på topiramats hämmande effekt på renalt

karbanhydras. Vanligtvis inträffar minskningen av bikarbonat tidigt under behandlingen, även

om den kan inträffa när som helst under behandlingen. Dessa minskningar är vanligtvis

lindriga till måttliga (genomsnittlig minskning på 4 mmol/l vid doser på 100 mg/dygn eller

högre hos vuxna och vid ca 6 mg/kg/dygn hos pediatriska patienter). I sällsynta fall har

patienter haft minskningar till värden under 10 mmol/l. Tillstånd eller behandlingar som

predisponerar för acidos (såsom njursjukdom, allvarlig respiratoriska sjukdomar, status

epileptikus, diarré, kirurgi, ketogen diet eller vissa läkemedel) kan förstärka de

bikarbonatsänkande effekterna av topiramat.

Kronisk metabolisk acidos ökar risken för bildning av njursten och kan eventuellt leda till

osteopeni.

Kronisk metabolisk acidos hos pediatriska patienter kan minska tillväxthastigheten. Effekten

av topiramat på benvävnadsrelaterade följdtillstånd har inte systematiskt undersökts i

pediatriska eller vuxna populationer.

Beroende på bakomliggande tillstånd, rekommenderas lämplig utvärdering inklusive

serumbikarbonatnivåer vid behandling med topiramat. Om tecken eller symtom förekommer

(t.ex. Kussmauls andning, dyspné, anorexi, illamående, kräkningar, överdriven trötthet,

takykardi eller arytmi) som tyder på metabolisk acidos, rekommenderas mätning av

serumbikarbonat. Om metabolisk acidos utvecklas och kvarstår bör en sänkning av dosen eller

utsättning av topiramat (genom nedtrappning) övervägas.

Topiramat bör användas med försiktighet hos patienter med tillstånd eller behandlingar som

utgör en riskfaktor för uppkomsten av metabolisk acidos.

Nedsatt kognitiv funktion

Kognitiv nedsättning vid epilepsi är multifaktoriell och kan bero på den underliggande

etiologi, på grund av epilepsi eller på grund av den antiepileptiska behandlingen. I litteraturen

finns det rapporterat om nedsättning av kognitiva funktioner hos vuxna som behandlas med

topiramat och som kräver dosminskning eller utsättning av behandlingen. Studier som visar

det kognitiva utfallet hos barn som behandlas med topiramat är otillräckliga och dess effekter

i detta avseende behöver utvärderas.

Hyperammonemi och encefalopati

Hyperammonemi med eller utan encefalopati har rapporterats vid behandling med topiramat

(se avsnitt 4.8). Risken för hyperammonemi vid behandling med topiramat verkar vara

dosrelaterad. Hyperammonemi har rapporterats med högre frekvens när topiramat används

samtidigt med valproinsyra (se avsnitt 4.5).

Hos patienter som utvecklar oförklarlig letargi eller förändrad mental status vid monoterapi

eller tilläggsbehandling med topiramat, rekommenderas att hyperammonemisk encefalopati

övervägs och att halterna av ammoniak mäts.

Näringstillägg

Vissa patienter kan gå ner i vikt vid behandling med topiramat. Det rekommenderas att

patienter som behandlas med topiramat kontrolleras med avseende på viktminskning.

Kosttillägg eller ökat födointag kan övervägas om patienten förlorar i vikt vid behandling med

topiramat.

Hjälpämnen

Laktosintolerans

Topiramat Orion tabletter innehåller laktos. Patienter med något av följande sällsynta ärftliga

tillstånd bör inte använda detta läkemedel: galaktosintolerans, total laktasbrist eller glukos-

galaktosmalabsorption.

Detta läkemedel innehåller mindre än 1 mmol (23 mg) natrium per dosenhet, d.v.s. är näst

intill ”natriumfritt”.

OBS! Tablettbehållaren innehåller torkmedel. Torkmedlet får inte förtäras.

4.5

Interaktioner med andra läkemedel och övriga interaktioner

Effekter av topiramat på andra antiepileptika

Tillägg av topiramat till andra AED (fenytoin, karbamazepin, valproinsyra, fenobarbital,

primidon) har ingen effekt på deras plasmakoncentrationer vid steady-state, utom hos enstaka

patienter där tillägg av topiramat till fenytoin kan medföra en ökning av fenytoins

plasmakoncentrationer. Detta kan möjligen bero på en hämning av en specifik

enzympolymorfisk isoform (CYP2C19). Följaktligen bör alla patienter som står på fenytoin

och visar kliniska tecken eller symtom på toxicitet få sina fenytoinnivåer övervakade.

En farmakokinetisk interaktionsstudie på patienter med epilepsi indikerade att tillägg av

topiramat till lamotrigin inte hade någon effekt på plasmakoncentrationen av lamotrigin vid

steady-state vid topiramatdoser på 100 till 400 mg/dag. Dessutom förekom ingen förändring

av topiramats plasmakoncentrationer vid steady-state under behandling med eller efter

utsättning av lamotriginbehandling (genomsnittlig dos på 327 mg/dag).

Topiramat hämmar enzymet CYP 2C19 och kan andra störa andra substanser som

metaboliseras via detta enzym (t ex diazepam, imipramin, moklobemid, proguanil,

omeprazol).

Effekter av andra antiepileptika på topiramat

Fenytoin och karbamazepin minskar plasmakoncentrationen av topiramat. Tillägg eller

utsättande av fenytoin eller karbamazepin vid samtidig behandling med topiramat kan kräva

dosjustering av den senare. Detta bör ske genom titrering till dess klinisk effekt uppnås.

Tillägg eller utsättande av valproinsyra medför inte kliniskt signifikanta förändringar i

plasmakoncentrationerna av topiramat och motiverar därför inte någon dosjustering av

topiramat. Resultaten av dessa interaktioner sammanfattas nedan:

Samtidigt administerat AED

AED koncentration

Topiramate koncentration

Fenytoin

Karbamazepin (CBZ)

Valproinsyra

Lamotrigin

Fenobarbital

Primidon

↔ = Inegn effekt på plasmakoncentration (≤15 % förändring)

= Plasmakoncentrationer ökar hos enksilda patienter

↓ = Plasmakoncentrationer minskar

NS = Inte studerat

AED = Antieleptikum

Andra läkemedelsinteraktioner

Digoxin

I en engångsdosstudie minskade ytan under plasmakoncentrationskurvan (AUC) för

serumdigoxin med 12 % på grund av samtidig administrering av topiramat. Den kliniska

relevansen av denna observation har inte fastställts. När topiramat läggs till eller sätts ut hos

patienter som står på digoxinbehandling, bör noggrann rutinmässig övervakning av

serumdigoxin ske.

Centraldämpande läkemedel

Samtidig administrering av Topiramat Orion och alkohol eller andra centraldämpande (CNS)

läkemedel läkemedel har inte utvärderats i kliniska studier. Det rekommenderas att topiramat

inte används tillsammans med alkohol eller andra CNS-depressiva läkemedel.

Johannesört (Hypericum perforatum)

Det kan finnas en risk för minskade plasmakoncentrationer och därmed en förlust av effekt

som följd vid samtidig administrering av topiramat och johannesört. Inga kliniska studier har

genomförts för att utvärdera denna potentiella interaktion.

Orala preventivmedel

I en farmakokinetisk interaktionsstudie på friska frivilliga försökspersoner med samtidigt

administrerat p-piller av kombinationstyp innehållande 1 mg noretisteron (NET) plus 35 μg

etinylöstradiol (EE), var topiramat, som gavs utan andra läkemedel, i doser på 50 till

200 mg/dag inte förknippat med statistiskt signifikanta förändringar av genomsnittlig

exponering (AUC) för någon komponent i p-pillret. I en annan studie var exponeringen för EE

statistiskt signifikant minskad i doser på 200, 400 och 800 mg/dag (18 %, 21 % respektive

30 %) när det gavs som tilläggsbehandling till epilepsipatienter som tog valproinsyra.

Topiramat (50–200 mg/dag hos friska frivilliga och 200–800 mg/dag hos epilepsipatienter)

påverkade inte exponeringen för NET signifikant i någon av de två studierna. Även om det

förekom en dosberoende minskning av EE-exponeringen i doser på 200–800 mg/dag (hos

epilepsipatienter), fanns det ingen signifikant dosberoende förändring av EE-exponeringen i

doser på 50–200 mg/dag (hos friska frivilliga). Den kliniska betydelsen av förändringarna är

inte känd. Risken för minskad antikonceptionell effekt och ökade genombrottsblödningar bör

beaktas hos patienter som tar orala preventivmedel av kombinationstyp tillsammans med

topiramat. Patienter som tar östrogeninnehållande preventivmedel ska uppmanas rapportera

eventuella förändringar i blödningsmönstret. Den antikonceptionella effekten kan minska

även utan genombrottsblödningar.

Litium

Hos friska frivilliga försökspersoner observerades en minskning (18 % för AUC) i systemisk

exponering för litium vid samtidig administrering av topiramat 200 mg/dag. Hos patienter

med bipolär sjukdom var farmakokinetiken för litium oförändrad under behandling med

topiramat vid doser på 200 mg/dag. Efter topiramatdoser på upp till 600 mg/dag observerades

dock en ökning i systemisk exponering (26 % för AUC). Litiumnivåerna ska övervakas vid

samtidig administrering av topiramat.

Risperidon

Läkemedelsinteraktionsstudier som genomfördes med engångsdoser till friska frivilliga

försökspersoner och upprepade doser till patienter med bipolär sjukdom gav likartade resultat.

När det administrerades samtidigt som topiramat i stigande doser på 100, 250 och 400 mg/dag

skedde en minskning av risperidons (administrerat i doser från 1 till 6 mg/dag) systemiska

exponering (16 % och 33 % för AUC vid steady-state vid doserna 250 respektive

400 mg/dag). Skillnaderna i AUC för den totala aktiva fraktionen mellan behandling med

risperidon ensamt och kombinationsbehandling med topiramat var dock inte statistiskt

signifikanta. Minimala förändringar i farmakokinetiken för den totala aktiva fraktionen

(risperidon plus 9-hydroxirisperidon) och inga förändringar för 9-hydroxirisperidon

observerades. Det skedde inga signifikanta förändringar i den systemiska exponeringen för

risperidons totala aktiva del eller för topiramat. När topiramat lades till existerande

risperidonbehandling (1–6 mg/dag) rapporterades biverkningar mer frekvent än innan

topiramat (250–400 mg/dag) introducerades (90 % respektive 54 %). De mest frekvent

rapporterade biverkningarna då topiramat lades till risperidonbehandling var: somnolens

(27 % och 12 %), parestesier (22 % och 0 %) och illamående (18 % respektive 9 %).

Hydroklortiazid (HCTZ)

En läkemedelsinteraktionsstudie som genomfördes med friska frivilliga försökspersoner

utvärderade farmakokinetiken vid steady-state för HCZT (25 mg var 24:e tim) och topiramat

(96 mg var 12:e tim) när de administrerades ensamma och tillsammans. Resultaten från denna

studie indikerar att topiramats C

ökade med 27 % och AUC ökade med 29 % när HCTZ

adderades till topiramat. Den kliniska betydelsen av denna förändring är inte känd. Tillägg av

HCTZ vid topiramatbehandling kan kräva en justering av topiramatdosen. Farmakokinetiken

vid steady-state för HCTZ påverkades inte signifikant av samtidig administrering av

topiramat. Kliniska laboratorieresultat indikerar minskningar av serumkalium efter

administrering av topiramat eller HCTZ, vilka var större när HCTZ och topiramat

administrerades samtidigt.

Metformin

En läkemedelsinteraktionsstudie som genomfördes på friska frivilliga försökspersoner

utvärderade farmakokinetiken vid steady-state för metformin och topiramat i plasma när

metformin gavs ensamt och när metformin och topiramat gavs samtidigt. Resultaten från

denna studie indikerade att metformins genomsnittliga C

och genomsnittliga AUC

0-12h

ökade med 18 % respektive 25 %, medan CL/F minskade med 20 % när metformin

administrerades tillsammans med topiramat. Topiramat påverkade inte t

för metformin.

Den kliniska betydelsen av topiramats effekt på metformins farmakokinetik är oklar. Oral

plasmaclearance för topiramat tycks minska när det administreras tillsammans med

metformin. Storleken på förändringen av clearance är inte känd. Den kliniska betydelsen av

metformins effekt på topiramats farmakokinetik är oklar.

När topiramat läggs till eller sätts ut hos patienter som står på metforminbehandling, bör

noggrann rutinmässig övervakning ske med avseende på adekvat kontroll av deras

diabetesstatus.

Pioglitazon

En läkemedelsinteraktionsstudie som genomfördes med friska frivilliga försökspersoner

utvärderade farmakokinetiken vid steady-state för topiramat och pioglitazon när de

administrerades ensamma och tillsammans. En minskning på 15 % av AUC,ss för pioglitazon

utan någon förändring av C

,ss observerades. Detta fynd var inte statistiskt signifikant.

Dessutom noterades en minskning på 13 % och 16 % av C

,ss respektive AUC,ss för den

aktiva hydroximetaboliten, liksom en minskning på 60 % av C

,ss och AUC,ss för den

aktiva ketometaboliten. Den kliniska betydelsen av dessa fynd är inte känd. När topiramat

läggs till pioglitazonbehandling eller pioglitazon läggs till topiramat -behandling, bör

noggrann rutinmässig övervakning av patienterna ske med avseende på adekvat kontroll av

deras diabetesstatus.

Glibenklamid

En läkemedelsinteraktionsstudie som genomfördes på patienter med typ 2-diabetes

utvärderade farmakokinetiken vid steady-state för glibenklamid (5 mg/dag) ensamt och

tillsammans med topiramat (150 mg/dag). Det skedde en minskning på 25 % av AUC24 för

glibenklamid vid administrering av topiramat. Den systemiska exponeringen för de aktiva

metaboliterna, 4-

trans

-hydroxi-glyburid (M1) och 3-

cis

-hydroxi-glyburid (M2), minskade

också med 13 % respektive 15 %. Farmakokinetiken vid steady-state för topiramat var

opåverkad av samtidig administrering av glibenklamid.

När topiramat läggs till glibenklamidbehandling eller glibenklamid läggs till

topiramatbehandling, bör noggrann rutinmässig övervakning av patienterna ske med avseende

på adekvat kontroll av deras diabetesstatus.

Övriga interaktioner

Läkemedel som predisponerar för njursten

Topiramat kan, när det används tillsammans med andra läkemedel som predisponerar för

njursten, öka risken för njursten. När topiramat används bör läkemedel som dessa undvikas,

eftersom de kan skapa en fysiologisk miljö som ökar risken för njurstensbildning.

Valproinsyra

Samtidig administrering av topiramat och valproinsyra har varit förknippad med

hyperammonemi med eller utan encefalopati hos patienter som har tolererat något av

läkemedlen var för sig. I de flesta fall lindrades symtomen och tecknen när något av

läkemedlen sattes ut (se avsnitt 4.4 och avsnitt 4.8). Denna biverkning beror inte på en

farmakokinetisk interaktion.

Hypotermi, definierat som en oavsiktlig sänkning av den inre kroppstemperaturen till <35°C,

har rapporterats i samband med samtidig användning av topiramat och valproinsyra (VPA),

både i samband med hyperammonemi och vid frånvaro av hyperammonemi. Denna

biverkning hos patienter som samtidigt använder topiramat och valproat kan uppträda efter att

topiramatbehandling har påbörjats eller efter att den dagliga dosen av topiramat har ökats.

Warfarin

Minskad protrombintid/internationellt normaliserat ratio (PT/INR) har rapporterats hos

patienter behandlade med topiramat i kombination med warfarin. INR ska därför noggrant

övervakas hos patienter som samtidigt behandlas med topiramat och warfarin.

Ytterligare farmakokinetiska läkemedelsinteraktionsstudier

Det har genomförts kliniska studier för att utvärdera den potentiella farmakokinetiska

läkemedelsinteraktionen mellan topiramat och andra läkemedel. Förändringar i C

eller

AUC till följd av interaktioner sammanfattas nedan. Den andra kolumnen (koncentration av

samtidigt läkemedel) beskriver vad som händer med koncentrationen av det samtidiga

läkemedel som anges i den första kolumnen när topiramat läggs till. Den tredje kolumnen

(koncentration av topiramat) beskriver hur den samtidiga administreringen av ett läkemedel

som anges i den första kolumnen förändrar koncentrationen av topiramat.

Sammanfattning av resultat från ytterligare kliniska farmakokinetiska

läkemedelsinteraktionsstudier

Samtidigt läkemedel

Koncentration av samtidigt

läkemedel

a

Koncentration av

topiramat

a

Amitriptylin

↔ 20 % ökning av C

AUC för nortriptylinmetabolit

Dihydroergotamin (oralt

och subkutant)

Haloperidol

↔ 31 % ökning av AUC för

den reducerade metaboliten

Propranolol

↔ 17 % ökning av C

för 4-

OH propranolol (TPM 50 mg

var 12:e timme)

9 % och 16 % ökning av

, 9 % och 17 % ökning

av AUC (40 respektive

80 mg propranolol var

12:e timme)

Sumatriptan (oralt och

subkutant)

Pizotifen

Diltiazem

25 % minskning av AUC för

diltiazem och 18 %

minskning av DEA, och ↔

för DEM*

20 % ökning av AUC

Venlafaxin

Flunarizin

16 % ökning av AUC (TPM

50 mg var 12:e timme)

%-värden är förändringar av behandlingens genomsnittliga C

eller AUC med avseende på

monoterapi

↔ = Ingen effekt på C

och AUC (≤15 % förändring) av modersubstansen

NS = Inte studerat

*DEA = Desacetyldiltiazem, DEM = N-demetyldiltiazem

AUC för flunarizin ökade 14 % hos patienter som enbart tog flunarizin.

Exponeringsökningen kan tillskrivas ackumulering under tiden steady- state uppnås.

4.6

Fertilitet, graviditet och amning

Graviditet

Risk relaterad till epilepsi och antiepileptika i allmänhet

Specialistråd ska ges till fertila kvinnor. Behovet av behandling med antiepileptika bör ses

över när en kvinna planerar att bli gravid. Hos kvinnor som behandlas för epilepsi bör

plötsligt utsättande av behandling med antiepileptika undvikas eftersom det kan leda till

genombrottsanfall med allvarliga konsekvenser för kvinnan och det ofödda barnet.

Monoterapi är om möjligt alltid att föredra eftersom behandling med flera med antiepileptika

kan vara förenad med en större risk för medfödda missbildningar än för monoterapi, beroende

på involverade antiepileptika.

Risk relaterad till topiramat

Topiramat

teratogent

mus,

råtta

kanin

avsnitt 5.3).

råtta

passerar

topiramat placentabarriären.

Hos människa passerar topiramat placenta och liknande koncentrationer har rapporterats i

navelsträngen och moderns blod.

Kliniska data från graviditetsregister indikerar att spädbarn som exponeras för topiramat som

monoterapi har:

En ökad risk för medfödda missbildningar (i synnerhet läpp/gomspalt, hypospadi och

anomalier som omfattar olika organsystem) efter exponering under den första

trimestern. Data från ”North American Antiepileptic Drug” registret för topiramat som

monoterapi visade en cirka tre gånger högre förekomst av större medfödda

missbildningar (4,3 %), jämfört med en referensgrupp som inte använde AED (1,4 %).

Dessutom indikerar data från andra studier att det, jämfört med monoterapi, finns en

ökad risk för teratogena effekter i samband med användning av AED i

kombinationsterapi. Risken har rapporterats vara dosberoende. Effekterna har

observerats för alla doser. Hos kvinnor som behandlas med topiramat och som har fått

ett barn med en medfödd missbildning verkar det finnas en ökad risk för

missbildningar i efterföljande graviditeter vid exponering för topiramat.

En högre förekomst av låg födelsevikt (<2500 gram) jämfört med en referensgrupp.

En högre förekomst av litenhet för sin ålder i relation till graviditetslängd (definierad

som födelsevikt under den 10:e percentilen korrigerad för graviditetsvecka, stratifierad

för kön). De långsiktiga konsekvenserna av dessa fynd kunde inte fastställas.

Indikation epilepsi

Alternativa behandlingar bör övervägas till fertila kvinnor. Om topiramat används till fertila

kvinnor bör en mycket effektiv preventivmetod användas (se avsnitt 4.5), och kvinnan bör få

fullständig information om de kända riskerna med okontrollerad epilepsi under graviditet och

de potentiella riskerna med läkemedlet för fostret. Om en kvinna planerar att bli gravid

rekommenderas ett läkarbesök före befruktning, för att ompröva behandlingen, och för att

överväga andra behandlingsalternativ. Vid administrering under den första trimestern ska

noggrann prenatal övervakning ske.

Indikation profylax av migränhuvudvärk

Topiramat är kontraindicerat under graviditet samt hos fertila kvinnor som inte använder en

mycket effektiv preventivmetod (se avsnitt 4.3 och 4.5).

Amning

Djurstudier har visat att topiramat utsöndras i mjölk. Utsöndringen av topiramat i bröstmjölk

hos människa har inte utvärderats i kontrollerade studier. Begränsade observationer hos

patienter tyder på en omfattande utsöndring av topiramat i human bröstmjölk. Effekter som

har observerats hos ammade nyfödda/spädbarn till behandlade mödrar omfattar diarré,

dåsighet, irritabilitet och otillräcklig viktökning. Därför måste beslut fattas om amningen ska

avbrytas eller om man ska avstå från/sätta ut behandlingen med topiramat med hänsyn taget

till fördelen för barnet att ammas och fördelen med topiramatbehandling för kvinnan (se

avsnitt 4.4).

Fertilitet

Djurstudier visade inte någon nedsatt fertilitet orsakad av topiramat (se avsnitt 5.3). Effekten

av topiramat på human fertilitet har inte fastställts.

4.7

Effekter på förmågan att framföra fordon och använda maskiner

Topimax har mindre eller måttlig påverkan på förmågan att framföra fordon och använda

maskiner Topiramat har mindre eller måttlig påverkan på förmågan att framföra fordon och

använda maskiner. Topiramat verkar på det centrala nervsystemet och kan ge dåsighet, yrsel

eller andra relaterade symtom. Det kan även orsaka synstörningar och/eller dimsyn. Dessa

biverkningar kan eventuellt vara farliga för patienter som framför fordon eller använder

maskiner, i synnerhet fram till dess den enskilda patientens upplevelse av läkemedlet är känd.

4.8

Biverkningar

Topiramats säkerhet utvärderades från en klinisk prövningsdatabas bestående av 4 111

patienter (3 182 stod på topiramat och 929 på placebo) som deltog i 20 dubbelblinda

prövningar respektive 2 847 patienter som deltog i 34 öppna prövningar med topiramat som

tilläggsbehandling av primärt generaliserade tonisk-kloniska anfall, partiella anfall, anfall i

samband med Lennox-Gastauts syndrom, monoterapi vid ny eller nyligen diagnostiserad

epilepsi eller migränprofylax. De flesta biverkningar var lindriga till måttliga. De

biverkningar som identifierades i kliniska prövningar och vid erfarenhet efter godkännandet

för försäljning (anges med ”*”) listas efter deras incidens i kliniska prövningar i tabell 1.

Angivna frekvenser är följande:

Mycket vanliga

≥1/10

Vanliga

≥1/100, <1/10

Mindre vanliga

≥1/1 000, <1/100

Sällsynta

≥1/10 000, <1/1 000

Ingen känd frekvens

kan inte beräknas från tillgängliga data

De vanligaste biverkningarna (de med en incidens på >5 % och större än vad som

observerades med placebo vid minst en indikation i dubbelblinda kontrollerade studier med

topiramat) omfattar: anorexi, minskad aptit, bradyfreni, depression, expressiv språkstörning,

insomni, onormal koordination, störd uppmärksamhet, yrsel, dysartri, dysgeusi, hypestesi,

letargi, minnesförsämring, nystagmus, parestesi, somnolens, tremor, diplopi, dimsyn, diarré,

illamående, trötthet, irritabilitet och viktminskning.

Tabell 1:

Biverkningar av topiramat

Organsystem

Mycket

vanliga

Vanliga

Mindre vanliga

Sällsynta

Ingen

känd

frekvens

Infektioner och

infestationer

naso-

faryngit*

Blodet och

lymfsystemet

anemi

leukopeni,

trombocytopeni,

lymfadenopati,

eosinofili

neutropeni*

Immunsystemet

över-

känslighet

allergiskt

ödem*

Metabolism

och nutrition

anorexi,

minskad aptit

metabolisk

acidos,

hypokalemi,

ökad aptit,

polydipsi

hyper-

kloremisk

acidos,

hyper-

ammonemi*,

hyper-

ammone-

misk

encefalopati

Psykiska

störningar

depression

bradyfreni

(långsamma

förstånds och

känslomässiga

funktioner),

insomni,

expressiv

språkstörning,

ångest,

förvirrings-

tillstånd,

desorientering,

aggression,

humör-

förändring,

agitation,

humör-

svängningar,

nedstämdhet,

vrede,

onormalt

beteende

självmords-

tankar,

självmords-

försök,

hallucination,

psykotisk

störning, hörsel-

hallucination,

syn-

hallucination,

apati, avsaknad

av spontant tal,

sömnstörning,

affektlabilitet,

minskad libido,

rastlöshet, gråt,

dysfemi,

euforisk

sinnesstämning,

paranoia,

perseveration,

panikattack,

gråtmildhet,

lässtörning,

insomnings-

svårigheter,

flack affekt,

onormalt

tänkande,

förlust av libido,

håglöshet,

svårigheter att

vidmakthålla

sömnen,

distraherbarhet,

mani, panik-

syndrom,

känsla av

förtvivlan*,

hypomani

för tidigt

uppvaknande,

panikreaktion,

förhöjd

sinnesstämning

Centrala och

perifera

nervsystemet

parestesi,

somnolens,

yrsel

störd

uppmärk-

samhet,

minnes-

försämring,

amnesi,

kognitiv

störning,

mental

försämring,

försämrade

psykomoto-

riska

färdigheter,

kramper,

onormal

koordination,

tremor, letargi,

hypestesi,

nystagmus,

smakrubbning,

balans-

rubbning,

dysartri,

intensions-

tremor,

sedering

minskad

medvetande-

grad, grand mal-

anfall, defekt

synfält,

komplexa

partiella anfall,

talstörning,

psykomotorisk

hyperaktivitet,

synkope,

sensorisk

störning,

dregling,

hypersomni,

afasi, repetitivt

tal, hypokinesi,

dyskinesi,

postural yrsel,

dålig

sömnkvalitet,

brännande

känsla,

sensorisk

förlust, felaktig

luktförnim-

melse,

cerebellärt

syndrom,

dysestesi,

nedsatt smak-

förnimmelse,

stupor,

klumpighet,

aura, förlorad

smak-

förnimmelse,

dysgrafi,

dysfasi, perifer

neuropati,

presynkope,

dystoni,

myrkrypningar

apraxi,

sömn-

störning vid

dygnsrytm-

störning,

hyperestesi,

nedsatt lukt-

förmåga,

avsaknad av

luktsinne,

essentiell

tremor,

akinesi,

okänslighet

för stimuli

Ögon

dimsyn,

diplopi,

synstörning

minskad

synskärpa,

skotom,

myopi*,

onormal känsla i

ögonen*, torra

ögon, fotofobi,

blefarospasm,

ökad

ensidig

blindhet,

övergående

blindhet,

glaukom,

ackommo-

dations-

störning,

förändrat

glaukom

med trång

kammar-

vinkel*,

makulo-

pati*,

ögon-

rörelse-

störning*,

tårproduktion,

fotopsi,

mydriasis,

presbyopi

djupseende,

flimmer-

skotom,

ögonlocks-

ödem*,

nattblindhet,

amblyopi

bindhinne

-ödem*,

uveit

Öron och

balansorgan

vertigo,

tinnitus,

öronvärk

dövhet, ensidig

dövhet,

neurosensorisk

dövhet, obehag i

öronen,

försämrad

hörsel

Hjärtat

bradykardi,

sinusbradykardi,

palpitationer

Blodkärl

hypotension,

ortostatisk

hypotension,

rodnad,

värmevallning

Raynauds

fenomen

Andningsvägar,

bröstkorg och

mediastinum

dyspné,

näsblödning,

nästäppa,

rinorré, hosta*

ansträngnings-

dyspné,

paranasal

sinushyper-

sekretion,

dysfoni

Magtarm-

kanalen

illamående,

diarré

kräkningar,

förstoppning,

övre

buksmärta,

dyspepsi,

buksmärta,

muntorrhet,

magobehag,

oral parestesi,

gastrit,

bukobehag

pankreatit,

flatulens,

gastroesofagal

refluxsjukdom,

nedre

buksmärta, oral

hypestesi,

gingival

blödning,

uppspänd buk,

epigastriskt

obehag, öm buk,

saliv-

hypersekretion,

oral smärta,

dålig andedräkt,

glossodyni

Lever och

gallvägar

hepatit,

leversvikt

Hud och

subkutan

vävnad

alopeci,

hudutslag,

klåda

anhidros, facial

hypestesi,

urtikaria,

erytem, generell

klåda, makulära

utslag, hud-

missfärgningar,

allergisk

dermatit, svullet

ansikte

Stevens-

Johnsons

syndrom*,

erythema

multiforme*,

onormal

hudlukt,

periorbitalt

ödem*, lokal

urtikaria

toxisk

epidermal

nekrolys*

Muskulo-

skeletala

systemet och

bindväv

artralgi,

muskel-

kramper,

myalgi,

muskel-

ryckningar,

muskel-

svaghet,

muskulo-

skeletal

bröstsmärta

ledsvullnad*,

muskuloskeletal

stelhet,

flanksmärta,

muskeltrötthet

extremi-

tets-

obehag*

Njurar och

urinvägar

njursten,

pollakisuri,

dysuri

urinsten,

urininkontinens,

hematuri,

inkontinens,

miktions-

trängningar,

njurkolik,

njursmärta

uretärsten,

renal tubulär

acidos*

Reproduktions-

organ och

bröstkörtel

erektil

dysfunktion,

sexuell

dysfunktion

Allmänna

symtom

och/eller

symtom vid

administre-

ringsstället

trötthet

pyrexi, asteni,

irritabilitet,

gångrubbning,

känsla av att

vara onormal,

sjukdoms-

känsla

hypertermi,

törst, influensa-

liknande

sjukdom*,

tröghet, perifer

kyla,

berusnings-

känsla,

nervositet

ansikts-

ödem,

kalcinos

Undersökningar

vikt-

minskning

viktökning*

förekomst av

kristaller i urin,

onormalt

tandemgångtest,

minskat antal

vita

blodkroppar,

leverenzym-

stegring

minskat

blod-

bikarbonat

Sociala

förhållanden

inlärnings-

svårigheter

* Identifierad som en biverkning i spontana rapporter efter godkännandet för försäljning. Dess

frekvens beräknades baserat på förekomsten i kliniska prövningar eller beräknades om händelsen

inte förekom i kliniska prövningar.

Medfödda missbildningar och hämmad fostertillväxt (se avsnitt 4.4 och avsnitt 4.6).

Pediatrisk population

De biverkningar som rapporterades oftare (

2 gånger) hos barn än hos vuxna i dubbelblinda

kontrollerade studier omfattar:

minskad aptit

ökad aptit

hyperkloremisk acidos

hypokalemi

onormalt beteende

aggression

apati

insomningssvårigheter

självmordstankar

störd uppmärksamhet

letargi

sömnstörning vid störd dygnsrytm

dålig sömnkvalitet

ökad tårproduktion

sinusbradykardi

känsla av att vara onormal

gångrubbning.

De biverkningar som rapporterades hos barn, men inte hos vuxna, i dubbelblinda

kontrollerade studier omfattar:

eosinofili

psykomotorisk hyperaktivitet

vertigo

kräkningar

hypertermi

pyrexi

inlärningssvårigheter.

Rapportering av misstänkta biverkningar

Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det

möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och

sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning via:

Läkemedelsverket

Box 26

751 03 Uppsala

Webbplats: www.lakemedelsverket.se

4.9

Överdosering

Tecken och symtom

Överdoseringar av topiramat har rapporterats. Tecken och symtom omfattar kramper,

dåsighet, talstörningar, dimsyn, dubbelseende, avtrubbning, letargi, onormal koordination,

stupor, hypotoni, buksmärta, agitation, yrsel och depression. De kliniska konsekvenserna var i

de flesta fall inte svåra, men dödsfall har rapporterats efter överdoser av flera läkemedel

inklusive topiramat.

Överdosering av topiramat kan resultera i svår metabolisk acidos (se avsnitt 4.4).

Behandling

Om intaget av topiramat skett nyligen vid en akut överdosering, ska magsäcken tömmas

omedelbart genom magsköljning eller genom att framkalla kräkning. Aktivt kol har visat sig

adsorbera topiramat

in vitro

. Behandlingen bör vara lämpligt understödjande och patienten

ska vara väl hydrerad. Hemodialys har visats vara ett effektivt sätt att avlägsna topiramat ur

kroppen.

5.

FARMAKOLOGISKA EGENSKAPER

5.1

Farmakodynamiska egenskaper

Farmakoterapeutisk grupp: antiepileptika och övriga antiepileptika, ATC-kod N03AX11

Topiramat klassificeras som en sulfamat-substituerad monosackarid. Den exakta mekanismen

med vilken topiramat utövar sina antiepileptiska och migränprofylaktiska effekter är inte

känd. Elektrofysiologiska och biokemiska studier på odlade neuron har identifierat tre

egenskaper som kan bidra till topiramats antiepileptiska effekt.

De aktionspotentialer som alstrades upprepade gånger genom förlängd depolarisering av

neuronen blockerades av topiramat på ett tidsberoende sätt, vilket tyder på en

tillståndsberoende blockering av natriumkanaler. Topiramat ökade den frekvens med vilken

gamma-aminosmörsyra (GABA) aktiverade GABA

-receptorer och ökade förmågan hos

GABA att inducera ett flöde av kloridjoner in i neuronen, vilket tyder på att topiramat

potentierar aktiviteten hos denna hämmande neurotransmittor.

Denna effekt blockerades inte av flumazenil, en bensodiazepinantagonist, och inte heller

ökade topiramat längden på kanalöppningstiden, vilket skiljer topiramat från barbiturater som

modulerar GABA

-receptorer.

Eftersom topiramats antiepileptiska profil skiljer sig markant från den hos bensodiazepiner,

kan det modulera en bensodiazepinokänslig subtyp av GABA

-receptorn. Topiramat

motverkade förmågan hos kainat att aktivera kainat/AMPA (alfa-amino-3-hydroxi-5-

metylisoxasol-4-propionsyra)-subtypen av excitatorisk aminosyra (glutamat)-receptorn, men

hade ingen märkbar effekt på aktiviteten hos N-metyl-D-aspartat (NMDA) i NMDA-

receptorsubtypen. Dessa effekter av topiramat var koncentrationsberoende i området 1 µM till

200 µM, med lägsta aktivitet observerad vid 1 µM till 10 µM.

Dessutom hämmar topiramat vissa karbanhydras-isoenzymer. Denna farmakologiska effekt är

mycket svagare än den hos acetazolamid, en känd karbanhydrashämmare, och den anses inte

vara en viktig del av topiramats antiepileptiska aktivitet.

I djurstudier utövar topiramat antikonvulsiv aktivitet hos råtta och mus i MES–tester

(”maximal electroshock seizure”) och är effektivt i gnagarmodeller på epilepsi, vilka omfattar

toniska och absenslika anfall hos spontant epileptisk råtta (SER) och toniska och kloniska

anfall som induceras hos råtta genom stimulering av amygdala eller genom global ischemi.

Topiramat har endast svag effekt när det gäller att blockera kloniska anfall som inducerats av

GABA

-receptorantagonisten pentylenetetrazol.

Studier på mus som samtidigt får topiramat och karbamazepin eller fenobarbital visade

synergistisk antikonvulsiv aktivitet, medan kombination med fenytoin visade additiv

antikonvulsiv aktivitet. I välkontrollerade prövningar med tilläggsbehandling har ingen

korrelation visats mellan de lägsta plasmakoncentrationerna av topiramat och dess kliniska

effekt. Inga tecken på tolerans har visats hos människa.

Absenser

Två små enarmade studier utfördes med barn i åldern 4–11 år (CAPSS-326 och TOPAMAT-

ABS-001). En inkluderade 5 barn och den andra inkluderade 12 barn innan den avbröts i

förtid på grund av brist på terapeutiskt svar. Doserna som användes i dessa studier var upp till

ca 12 mg/kg i studie TOPAMAT-ABS-001, och maximalt den lägsta av 9 mg/kg/dag eller

400 mg/dag i studie CAPSS-326. Dessa studier gav inte tillräckliga bevis för att dra några

slutsatser om effekt och säkerhet hos barn.

5.2

Farmakokinetiska egenskaper

Topiramats farmakokinetiska profil jämfört med andra AED visar lång halveringstid i plasma,

linjär farmakokinetik, huvudsakligen renalt clearance, frånvaro av signifikant proteinbindning

och avsaknad av kliniskt relevanta aktiva metaboliter.

Topiramat är inte en potent inducerare av läkemedelsmetaboliserande enzymer, kan

administreras oberoende av måltider och rutinmässig övervakning av

topiramatkoncentrationer i plasma är inte nödvändigt. I kliniska studier fanns inget

konsekvent samband mellan plasmakoncentrationer och effekt eller biverkningar.

Absorption

Topiramat absorberas snabbt och väl. Efter oral administrering av 100 mg topiramat till friska

frivilliga försökspersoner uppnåddes en genomsnittlig högsta plasmakoncentration (C

) på

1,5 µg/ml inom 2 till 3 timmar (T

Baserat på återvinning av radioaktivitet från urinen var den genomsnittliga absorptionen av en

100 mg oral dos av

C-topiramat minst 81 %. Mat hade ingen kliniskt signifikant effekt på

topiramats biotillgänglighet.

Distribution

I allmänhet binds 13 till 17 % av topiramat till plasmaproteiner. Man har observerat ett

bindningsställe med låg kapacitet för topiramat i/på erytrocyter, vilket mättas vid

plasmakoncentrationer över 4 µg/ml. Distributionsvolymen varierade omvänt med dosen. Den

genomsnittliga synliga distributionsvolymen var 0,80 till 0,55 l/kg för en engångsdos på 100

till 1 200 mg. Man upptäckte en könsskillnad i distributionsvolym, där kvinnors värden är ca

50 % av männens. Detta tillskrevs den högre procenten kroppsfett hos kvinnliga patienter och

har ingen klinisk konsekvens.

Metabolism

Topiramat metaboliseras inte i så hög utsträckning (~20 %) hos friska frivilliga

försökspersoner. Det metaboliseras upp till 50 % hos patienter som får samtidig

antiepileptikabehandling med kända inducerare av läkemedelsmetaboliserande enzymer. Sex

metaboliter som bildas genom hydroxylering, hydrolys och glukuronidering har isolerats,

karakteriserats och identifierats från plasma, urin och feces hos människa. Varje metabolit

utgör mindre än 3 % av den totala radioaktivitet som utsöndras efter administrering av

topiramat. Två metaboliter som behöll större delen av topiramats struktur testades och visade

sig ha obetydlig eller ingen antikonvulsiv aktivitet.

Eliminering

Hos människa är den viktigaste elimineringsvägen för oförändrat topiramat och dess

metaboliter via njurarna (minst 81 % av dosen). Ungefär 66 % av dosen av

C-topiramat

utsöndrades oförändrad i urinen inom fyra dagar. Efter dosering två gånger per dag av 50 mg

och 100 mg topiramat, var genomsnittlig renalt clearance ca 18 ml/min respektive 17 ml/min.

Det finns bevis på renal tubulär reabsorption av topiramat. Detta stöds av studier på råtta där

topiramat administrerades samtidigt som probenecid och en signifikant ökning av topiramats

renala clearance observerades. Total plasmaclearance hos människa är ca 20 till 30 ml/min

efter oral administrering.

Linjäritet/icke-linjäritet

Topiramat visar liten variation mellan patienter när det gäller plasmakoncentrationer och har

därför förutsägbar farmakokinetik. Topiramats farmakokinetik är linjär med konstant

plasmaclearance och arean under plasmakoncentrationskurvan ökar på ett dosproportionellt

sätt i området 100 till 400 mg som oral engångsdos till friska frivilliga försökspersoner.

Patienter med normal njurfunktion kan behöva 4 till 8 dagar för att uppnå steady-state för

plasmakoncentrationer. Genomsnittlig C

efter upprepade orala doser på 100 mg två gånger

per dag till friska frivilliga försökspersoner var 6,76 µg/ml. Efter administrering av upprepade

doser på 50 mg och 100 mg topiramat två gånger per dag, var den genomsnittliga

elimineringshalveringstiden ca 21 timmar.

Användning med andra AED

Samtidig administrering av upprepade doser av topiramat, 100 till 400 mg två gånger per dag,

och fenytoin eller karbamazepin visar dosproportionella ökningar av plasmakoncentrationerna

av topiramat.

Nedsatt njurfunktion

Topiramats plasmaclearance och renala clearance minskar hos patienter med måttligt och

svårt nedsatt njurfunktion (CL

≤70 ml/min). Till följd av detta förväntas högre

plasmakoncentrationer vid steady-state för en given dos hos patienter med nedsatt

njurfunktion jämfört med dem som har normal njurfunktion. Dessutom kan patienter med

nedsatt njurfunktion kräva längre tid för att uppnå steady-state vid varje dos. Hos patienter

med måttligt och svårt nedsatt njurfunktion, rekommenderas hälften av den vanliga start- och

underhållsdosen.

Topiramat avlägsnas effektivt från plasma genom hemodialys. En utdragen period med

hemodialys kan orsaka att koncentrationen av topiramat sjunker till nivåer under det som är

krävs för att upprätthålla en antiepileptisk effekt. För att undvika hastiga sänkningar av

topiramatkoncentrationen i plasma under hemodialys kan en kompletterande dos av topiramat

krävas. Själva justeringen bör ta hänsyn till 1) dialystiden, 2) clearance-hastigheten av

dialyssystemet som används, samt 3) effektivt renalt clearance av topiramat hos patienten som

dialyseras.

Nedsatt leverfunktion

Topiramats plasmaclearance minskar i genomsnitt med 26 % hos patienter med måttligt till

svårt nedsatt leverfunktion. Därför ska topiramat ges med försiktighet till patienter med

nedsatt leverfunktion.

Äldre

Topiramats plasmaclearance är oförändrad hos äldre patienter utan bakomliggande

njursjukdom.

Pediatrisk population (farmakokinetik upp till 12 års ålder)

Topiramats farmakokinetik hos barn, liksom hos vuxna som får tilläggsbehandling, är linjär

med en clearance som är dosoberoende och plasmakoncentrationer vid steady-state som ökar

proportionellt med dosen. Barn har dock högre clearance och kortare

elimineringshalveringstid. Följaktligen kan topiramats plasmakoncentrationer för samma dos i

mg/kg vara lägre hos barn jämfört med vuxna. Liksom hos vuxna minskar

leverenzyminducerande AED plasmakoncentrationerna vid steady-state.

5.3

Prekliniska säkerhetsuppgifter

I icke-kliniska studier på fertilitet, trots maternell och paternell toxicitet vid så låg dos som

8 mg/kg/dag, observerades inga effekter på fertilitet hos hon- eller hanråttor vid doser upp till

100 mg/kg/dag.

I prekliniska studier har topiramat visat sig ha teratogena effekter på de djurarter som

studerades (möss, råttor och kaniner). Hos möss var fostervikt och skelettossifikation minskad

vid 500 mg/kg/dag i samband med maternell toxicitet. Generellt sett var antalet

fostermissbildningar hos möss ökade för alla läkemedelsbehandlade grupper (20, 100 och

500 mg/kg/dag).

Hos råttor observerades dosrelaterad maternell toxicitet och embryo-/fostertoxicitet (minskad

fostervikt och/eller skelettossifikation) vid ner till 20 mg/kg/dag med teratogena effekter

(defekter på extremiteter) vid 400 mg/kg/dag och mer. Hos kaniner noterades dosrelaterad

maternell toxicitet ner till 10 mg/kg/dag med embryo-/fostertoxicitet (ökad dödlighet) ner till

35 mg/kg/dag och teratogena effekter (missbildningar av revben och kotor) vid

120 mg/kg/dag.

De teratogena effekterna som sågs hos råttor och kaniner var liknande de som setts med

kolsyreanhydrashämmare, vilket inte har associerats med missbildningar hos människa.

Effekter på tillväxt indikerades även av lägre födelsevikter, samt under digivning för

avkomma från honråttor som behandlats med 20 mg/kg/dag eller 100 mg/kg/dag under

dräktighet och digivning. Topiramat passerar placentabarriären hos råttor.

Hos unga råttor resulterade daglig oral administrering av topiramat vid doser upp till

300 mg/kg/dag under utvecklingsperioden som motsvarar spädbarnsåldern, barndomen och

tonåren, i toxicitet liknande den hos vuxna djur (minskat matintag med minskad ökning av

kroppsvikt, centrilobulär, hepatocellulär hypertrofi). Det var inga relevanta effekter på tillväxt

av rörben (tibia) eller mineraltäthet i ben (femur), avvänjning från di och reproduktiv

utveckling, neurologisk utveckning (inklusive utvärdering av minne och inlärning), parning

och fertilitet eller hysterotomiska parametrar.

in vitro

in vivo

mutagenicitetsstudier uppvisade inte topiramat genotoxisk potential.

6.

FARMACEUTISKA UPPGIFTER

6.1

Förteckning över hjälpämnen

Tablettkärna:

Mikrokristallin cellulosa

Laktosmonohydrat

Pregelatiniserad majsstärkelse

Natriumstärkelseglykolat (typ A)

Magnesiumstearat

Filmdragering:

Hypromellos

Titandioxid (E171)

Makrogol 400

Polysorbat 80

Gul järnoxid (E172) (endast i 50 mg och 100 mg tabletter)

Röd järnoxid (E172) (endast i 200 mg tabletter)

6.2

Inkompatibiliteter

Ej relevant.

6.3

Hållbarhet

4 år.

6.4

Särskilda förvaringsanvisningar

Förvaras vid högst 30ºC.

6.5

Förpackningstyp och innehåll

Vit, ogenomskinlig HDPE-burk med polypropenlock och silikagel som torkmedel i

förpackningsstorlekar 60 och 100 filmdragerade tabletter.

Eventuellt kommer inte alla förpackningsstorlekar att marknadsföras.

6.6

Särskilda anvisningar för destruktion

Inga särskilda anvisningar.

7.

INNEHAVARE AV GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING

Orion Corporation

Orionintie 1

FI-02200 Espoo

Finland

8.

NUMMER PÅ GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING

25 mg: 26073

50 mg: 26074

100 mg: 26075

200 mg: 26076

9.

DATUM FÖR FÖRSTA GODKÄNNANDE/FÖRNYAT GODKÄNNANDE

2009-03-06

/

2012-09-30

10.

DATUM FÖR ÖVERSYN AV PRODUKTRESUMÉN

2019-11-19

Liknande Produkter

Sök varningar relaterade till denna produkt

Visa dokumenthistorik

Dela den här informationen