Seretide Diskus 50 mikrogram/250 mikrogram/dos Inhalationspulver, avdelad dos

Sverige - svenska - Läkemedelsverket (Medical Products Agency)

Köp det nu

Bipacksedel Bipacksedel (PIL)

27-08-2020

Produktens egenskaper Produktens egenskaper (SPC)

27-08-2020

Aktiva substanser:
flutikasonpropionat; salmeterolxinafoat
Tillgänglig från:
GlaxoSmithKline AB
ATC-kod:
R03AK06
INN (International namn):
fluticasone propionate; salmeterol
Dos:
50 mikrogram/250 mikrogram/dos
Läkemedelsform:
Inhalationspulver, avdelad dos
Sammansättning:
flutikasonpropionat 250 mikrog Aktiv substans; laktosmonohydrat Hjälpämne; salmeterolxinafoat 72,5 mikrog Aktiv substans
Klass:
Apotek
Receptbelagda typ:
Receptbelagt
Terapiområde:
Salmeterol och flutikason
Produktsammanfattning:
Förpacknings: Inhalator, 2 x 60 doser; Inhalator, 10 x 60 doser; Inhalator, 28 doser; Inhalator, 60 doser; Inhalator, 3 x 60 doser
Bemyndigande status:
Godkänd
Godkännandenummer:
14592
Tillstånd datum:
1998-09-07

Dokument på andra språk

Bipacksedel Bipacksedel - engelska

27-08-2020

Produktens egenskaper Produktens egenskaper - engelska

27-08-2020

Offentlig bedömningsrapport Offentlig bedömningsrapport - engelska

03-11-2016

Läs hela dokumentet

Bipacksedel: Information till användaren

Seretide Diskus mite 50 mikrogram/100 mikrogram/dos

Seretide Diskus 50 mikrogram/250 mikrogram/dos

Seretide Diskus forte 50 mikrogram/500 mikrogram/dos

inhalationspulver, avdelad dos

salmeterol/flutikasonpropionat

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel. Den innehåller

information som är viktig för dig.

Spara denna information, du kan behöva läsa den igen.

Om du har ytterligare frågor vänd dig till läkare eller apotekspersonal.

Detta läkemedel har ordinerats enbart åt dig. Ge det inte till andra. Det kan skada dem, även om

de uppvisar sjukdomstecken som liknar dina.

Om du får biverkningar, tala med läkare eller apotekspersonal. Detta gäller även eventuella

biverkningar som inte nämns i denna information. Se avsnitt 4.

I denna bipacksedel finns information om följande

Vad Seretide är och vad det används för

Vad du behöver veta innan du använder Seretide

Hur du använder Seretide

Eventuella biverkningar

Hur Seretide ska förvaras

Förpackningens innehåll och övriga upplysningar

1.

Vad Seretide är och vad det används för

Seretide innehåller två läkemedel, salmeterol och flutikasonpropionat.

Salmeterol är en långverkande luftrörsvidgare. Luftrörsvidgare verkar på luftvägarna i lungorna så

att de hålls vidgade och gör det lättare att andas. Effekten varar under minst 12 timmar.

Flutikasonpropionat är en kortikosteroid (kortison) som minskar svullnad och irritation i lungorna.

Läkaren har ordinerat detta läkemedel för att förebygga andningsproblem vid:

Astma

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Seretide Diskus forte (50 mikrogram/500 mikrogram per

dos) minskar antal försämringsperioder av KOL.

Seretide måste tas regelbundet varje dag enligt läkarens anvisningar för att det ska verka på bästa sätt

och ge kontroll över din astma eller KOL.

Seretide förebygger andningsbesvär och väsande andning. Dock ska Seretide inte användas för

att lindra ett plötsligt anfall av andningsbesvär eller väsande andning. Om detta händer så ska

du ta en snabbverkande ”vid behovs” inhalator, som t.ex. salbutamol. Du bör alltid ha din

snabbverkande ”vid behovs” inhalator med dig.

Salmeterol och flutikasonpropionat som finns i Seretide kan också vara godkänd för att behandla andra

sjukdomar som inte nämns i denna produktinformation. Fråga läkare, apotekspersonal eller annan

hälsovårdspersonal om du har ytterligare frågor och följ alltid deras instruktion.

2.

Vad du behöver veta innan du använder Seretide

Använd inte Seretide om:

Du är allergisk (överkänslig) mot salmeterol, flutikasonpropionat eller det övriga innehållsämnet

laktosmonohydrat.

Varningar och försiktighet

Tala med din läkare innan du använder Seretide om du har:

Hjärt-kärlsjukdom inklusive snabb och oregelbunden hjärtklappning

Ökad sköldkörtelfunktion (hypertyreos)

Högt blodtryck

Diabetes (eftersom Seretide kan öka blodsockret)

Minskad kaliumhalt i blodet

eller har haft tuberkulos (tbc) eller andra infektioner i lungorna.

Kontakta läkare om du upplever dimsyn eller andra synrubbningar.

Andra läkemedel och Seretide

Tala om för läkare eller apotekspersonal om du tar eller nyligen har tagit andra läkemedel, eller kan

tänkas ta andra läkemedel, även läkemedel för astma och receptfria läkemedel. Detta beror på att

effekten av behandlingen kan påverkas om Seretide och vissa andra läkemedel tas samtidigt.

Tala om för läkaren om du tar något av följande läkemedel innan du börjar med Seretide:

-blockerare (t.ex. atenolol, propranolol och sotalol).

-blockerare används oftast för att behandla

högt blodtryck eller andra hjärtåkommor

Läkemedel som används för att behandla infektioner (t.ex. ketokonazol, itrakonazol och

erytromycin) inklusive läkemedel för hiv-behandling (t.ex. ritonavir, läkemedel som innehåller

kobicistat). Några av dessa läkemedel kan öka mängden av flutikasonpropionat eller salmeterol i

kroppen. Detta kan öka risken för biverkningar med Seretide, inklusive oregelbunden hjärtrytm,

eller förvärra biverkningarna. Din läkare kan vilja övervaka dig noga om du tar dessa läkemedel.

Kortison (tabletter eller i injektion). Om du nyligen blivit behandlad med dessa läkemedel kan det

öka risken för påverkan av binjurarnas funktion

Diuretika, även känd som vätskedrivande tabletter används för behandling av högt blodtryck

Andra luftrörsvidgande läkemedel (t.ex. salbutamol)

Xantiner. Dessa används ofta för att behandla astma.

Graviditet och amning

Om du är gravid eller ammar, tror att du kan vara gravid eller planerar att skaffa barn rådfråga läkare

eller apotekspersonal innan du använder detta läkemedel.

Körförmåga och användning av maskiner

Det är osannolikt att effekt eller eventuella biverkningar av Seretide skulle påverka din förmåga att

köra bil och använda maskiner. Du är själv ansvarig för att bedöma om du är i kondition att framföra

motorfordon eller utföra arbeten som kräver skärpt uppmärksamhet. En av faktorerna som kan påverka

din förmåga i dessa avseenden är användning av läkemedel på grund av deras effekter och/eller

biverkningar. Beskrivning av dessa effekter och biverkningar finns i andra avsnitt. Läs därför all

information i denna bipacksedel för vägledning. Diskutera med din läkare eller apotekspersonal om du

är osäker.

Seretide innehåller laktos

Seretide Diskus innehåller laktosmonohydrat upp till 12,5 mg/dos. Denna mängd orsakar normalt inga

problem för laktosintoleranta personer. Hjälpämnet laktos innehåller små mängder mjölkprotein som

kan orsaka allergiska reaktioner.

3.

Hur du använder Seretide

Använd alltid detta läkemedel enligt läkarens eller apotekspersonalens anvisningar. Rådfråga läkare

eller apotekspersonal om du är osäker.

Använd Seretide varje dag tills din läkare råder dig att sluta. Använd inte mer än rekommenderad

dos. Rådfråga läkare eller apotekspersonal om du är osäker.

Sluta inte att ta Seretide eller minska dosen av Seretide utan att tala med din läkare först.

Seretide ska inhaleras genom munnen ner i lungorna.

Du kanske inte kan känna smak av eller pulvret på tungan, även om du har använt inhalatorn på

rätt sätt.

För astma:

Vuxna och ungdomar från 12 år

Seretide Diskus mite

1 inhalation 2 gånger dagligen

Seretide Diskus

1 inhalation 2 gånger dagligen

Seretide Diskus forte

1 inhalation 2 gånger dagligen

Barn från 4 år och upp till 12 år

Seretide Diskus mite

1 inhalation 2 gånger dagligen

Seretide rekommenderas inte till barn under 4 år.

För vuxna med kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL)

Seretide Diskus forte

1 inhalation 2 gånger dagligen

Om besvären är välkontrollerade när du tar Seretide 2 gånger om dagen, kan läkaren minska

doseringen till 1 inhalation 1 gång om dagen:

1 gång till kvällen - om du har besvär

på natten.

1 gång på morgonen - om du har besvär

under dagen.

Det är väldigt viktigt att följa läkarens anvisningar om hur många inhalationer som du ska ta och hur

ofta.

Om du använder Seretide för astma kommer din läkare vilja följa upp dina besvär regelbundet.

Kontakta omedelbart läkare om din astma eller andningen försämras.

Om du känner att

andningen blir mer väsande/pipande, att känslan av trångt i bröstet ökar eller att du behöver ta mer av

din snabbverkande luftrörsvidgande medicin, fortsätt att ta Seretide men öka inte antalet doser. Dina

andningsbesvär kan förvärras och du kan bli allvarligt sjuk. Kontakta din läkare eftersom du kan

behöva ytterligare astmabehandling.

Bruksanvisning

Läkare, sjuksköterska eller apotekspersonal bör visa dig hur du ska använda Seretide Diskus. Då och

då bör de också kontrollera hur du använder den. Det är viktigt att Seretide Diskus används rätt och

som den ordinerats för att du ska få avsedd effekt på din astma eller KOL.

Diskus-inhalatorn innehåller blister med Seretide-pulver.

En dosräknare på ovansidan av Diskus visar hur många doser som finns kvar.

Dosräknaren räknar ner till 0. Numren 5 till 0 är markerade med rött för att

varna att endast några få doser är kvar. När dosräknaren visar 0 är inhalatorn tom.

Så här använder du inhalatorn

1. För att öppna Diskus, håll den som på bilden. För tumgreppet i pilens

riktning så långt det går - ett klick hörs. Ett litet hål i munstycket har nu

öppnats.

2. Håll Diskus med munstycket mot dig. Du kan hålla den antingen i höger

eller vänster hand. För frammatningsspaken från dig, så långt det går –

ett klick hörs. Pulverdosen är nu klar att inhaleras från munstycket.

Varje gång spaken dras fram öppnas en pulverdos som är klar att inhaleras.

Lek inte med frammatningsspaken eftersom detta öppnar pulverdoserna och

medicin slösas bort.

3. Håll Diskus bort från munnen.

Andas ut lugnt och så djupt som känns bekvämt.

Andas aldrig ut genom Diskus.

4. För därefter Diskus till munnen och slut läpparna om munstycket.

Andas in stadigt och djupt genom Diskus; inte genom näsan.

Ta bort Diskus från munnen.

Håll andan i ca 10 sekunder eller så länge som det känns bekvämt.

Andas ut sakta.

5. Risken för svampinfektion och heshet minskar om man sköljer

munnen med vatten och spottar ut och/eller borstar tänderna efter varje

inhalationstillfälle.

6. Stäng inhalatorn genom att föra tumgreppet mot dig så långt det går.

Ett klick hörs när Diskus stängs. Frammatningsspaken har nu

automatiskt återgått till sitt ursprungsläge.

Diskus är nu klar att användas på nytt.

Som med alla inhalatorer bör vårdgivare säkerställa att barn som

föreskrivits Seretide Diskus använder korrekt inhalationsteknik, såsom

beskrivits ovan.

Rengöring

Torka av Diskus-munstycket med en torr pappersservett.

Om du har använt för stor mängd av Seretide

Det är viktigt att du följer doseringsanvisningen. Om du av misstag fått i dig en större mängd än de

rekommenderade doserna, tala med läkare eller apotekspersonal. Du kan känna att hjärtat slår snabbare

än vanligt och att du blir darrig. Du kan också få yrsel, huvud-, led- och muskelvärk.

Om du tagit större mängder läkemedel under en längre tid eller om t.ex. ett barn fått i sig läkemedlet av

misstag, kontakta läkare, sjukhus eller Giftinformationscentralen (tel 112) för bedömning av risken

samt rådgivning. Större mängder av Seretide kan minska kortisonbildningen i binjurarna.

Om du har glömt att använda Seretide

Ta inte dubbel dos för att kompensera för glömd dos. Ta nästa dos på den vanliga tiden.

Om du slutar att använda Seretide

Det är viktigt att du tar Seretide dagligen enligt anvisningar

tills läkare råder dig att sluta. Sluta inte

plötsligt att ta Seretide eller minska din dos

då detta kan förvärra dina symtom.

Dessutom, om du plötsligt slutar att ta Seretide eller minskar dosen av Seretide kan det mycket sällan

leda till att du får problem med binjurarna (binjurebarksvikt) och i vissa fall orsaka biverkningar.

Biverkningarna kan innefatta något av följande:

Magsmärtor

Trötthet och aptitlöshet, sjukdomskänsla

Illamående och diarré

Huvudvärk och dåsighet

Låga sockervärden i blodet

Lågt blodtryck och kramper (anfall).

När din kropp är under stress t.ex. p.g.a. feber, trauma (t.ex. en bilolycka), infektion eller operation,

kan binjurebarksvikt bli värre och du kan ha någon av de biverkningar som beskrivs ovan.

Om du får några biverkningar tala med din läkare eller apotekspersonal. För att förebygga att dessa

biverkningar uppkommer kan din behandling behöva kompletteras med kortison i tablettform (t.ex.

prednisolon).

Om du har ytterligare frågor om detta läkemedel, kontakta läkare, sjuksköterska eller apotekspersonal

.

4.

Eventuella biverkningar

Liksom alla läkemedel kan detta läkemedel orsaka biverkningar men alla användare behöver inte få

dem. För att minska risken för biverkningar kommer din läkare att ordinera den lägsta dos som behövs

för att du ska kunna vara besvärsfri från din astma eller KOL.

Allergiska reaktioner: om du plötsligt märker att du får svårt att andas omedelbart efter att du

tagit Seretide.

Andningen blir väsande

och du får hosta eller andnöd. Du kan också märka klåda,

utslag (nässelutslag) och svullnad (vanligtvis i ansikte, läppar, tunga eller svalg), eller så kan du

plötsligt känna att ditt hjärta slår mycket snabbt eller att du känner dig svag och yr (som kan leda till

kollaps eller medvetslöshet).

Kontakta omedelbart läkare och sluta ta Seretide om du märker

något av detta eller att det händer plötsligt

efter att du tagit Seretide.

Allergiska reaktioner är

mindre vanliga (förekommer hos färre än 1 av 100 personer).

Lunginflammation hos KOL-patienter (vanlig biverkning)

Tala om för läkaren

om du har något av följande symtom medan du tar Seretide eftersom de kan vara

symtom på lunginflammation:

feber eller frossa

ökad slemproduktion, förändrad färg på slemmet

ökad hosta eller ökade andningssvårigheter

Övriga biverkningar:

Mycket vanliga (förekommer hos fler än 1 av 10 personer):

Huvudvärk – som ofta är övergående och brukar försvinna efter några dagars användning

Fler förkylningsperioder (övre luftvägsinfektioner) har rapporterats hos patienter med KOL.

Vanliga

(förekommer hos fler än 1 av 100 personer):

Svampinfektion (så kallad ’torsk’, ömma, gulaktiga, krämiga fläckar) i mun och svalg. Irritation på

tunga och i halsen samt heshet. Risken för svampinfektion minskar om man sköljer munnen med

vatten och spottar ut omedelbart och/eller borstar dina tänder efter varje inhalationstillfälle med

ditt läkemedel. För att behandla ’torsk’ (Candida) kan din läkare eventuellt ordinera läkemedel mot

svampinfektioner

Värkande, svullna leder och muskelvärk

Muskelkramp.

Följande biverkningar har också rapporterats hos patienter med KOL (kroniskt obstruktiv

lungsjukdom):

Blåmärken och benbrott

Bihåleinflammation (en känsla av tryck eller täthet i näsan, kinder eller bakom ögonen, ibland med

dunkande värk)

Minskad kaliumhalt i blodet (som kan ge oregelbundna hjärtslag, muskelsvaghet, kramp).

Mindre vanliga

(förekommer hos färre än 1 av 100 personer):

Förhöjda blodglukosnivåer (hyperglykemi). Om du har diabetes, kan du behöva göra tätare

blodsockerkontroller och eventuellt ändra din vanliga diabetesbehandling

Grå starr (grumlig lins i ögat)

Mycket snabba hjärtslag (takykardi)

Känsla av skakighet (tremor) och snabba eller oregelbundna hjärtslag (palpitationer). Detta är ofta

harmlöst och försvinner efter en viss tids användning

Bröstsmärta

Känsla av oro (främst hos barn)

Sömnsvårigheter

Allergiska hudutslag.

Sällsynta (förekommer hos färre än 1 av 1000 personer):

Andningssvårigheter/ väsande ljud som förvärras strax efter att du tagit Seretide.

Om detta

inträffar:

Sluta att ta

Seretide

. Använd inhalatorn med den snabbverkande luftrörsvidgande

medicinen och

kontakta läkare omedelbart.

Seretide

kan också påverka den normala produktionen av steroidhormoner i kroppen, särskilt om

man har tagit höga doser under en längre tid. Effekter av detta kan ge:

- Fördröjd längdtillväxt hos barn och ungdomar

- Minskad bentäthet

- Grön starr (glaukom)

- Viktökning

- Månansikte (Cushings syndrom).

Din läkare kommer att följa upp din behandling regelbundet för att se till att du står på den lägsta dos

som håller din astma under kontroll för att minska risken för dessa biverkningar.

Beteendestörningar, t.ex. att man blir ovanligt aktiv och irritabel (ses främst hos barn)

Oregelbundna hjärtslag eller extraslag av hjärtat (arytmi). Tala om för din läkare men sluta inte att

ta Seretide förrän läkaren råder dig att sluta.

Svampinfektion i esofagus (matstrupen), som kan orsaka svårigheter att svälja.

Har rapporterats (förekommer hos ett okänt antal användare):

Depression eller aggression. Det är mer troligt att dessa biverkningar förekommer hos barn.

Dimsyn.

Rapportering av biverkningar

Om du får biverkningar, tala med läkare, apotekspersonal eller sjuksköterska. Detta gäller även

biverkningar som inte nämns i denna information. Du kan också rapportera biverkningar direkt till (se

detaljer nedan). Genom att rapportera biverkningar kan du bidra till att öka informationen om

läkemedels säkerhet.

Läkemedelsverket

Box 26

751 03 Uppsala

www.lakemedelsverket.se

5.

Hur Seretide ska förvaras

Förvara detta läkemedel utom syn- och räckhåll för barn

Används före utgångsdatum som anges på etiketten och kartongen efter EXP/Utg.dat.

Utgångsdatumet är den sista dagen i angiven månad.

Förvaras vid högst 30

Läkemedel ska inte kastas i avloppet eller bland hushållsavfall. Fråga apotekspersonalen hur man

kastar läkemedel som inte längre används. Dessa åtgärder är till för att skydda miljön.

6.

Förpackningens innehåll och övriga upplysningar

Innehållsdeklaration

Varje uppmätt dos innehåller 50 mikrogram salmeterol (som salmeterolxinafoat) och 100, 250

eller 500 mikrogram flutikasonpropionat

Övrigt innehållsämne är laktosmonohydrat (som innehåller mjölkprotein)

Läkemedlets utseende och förpackningsstorlekar

Seretide Diskus innehåller en folieremsa. Folien skyddar inhalationspulvret från yttre påverkan.

Varje dos är en avdelad dos

Seretide Diskus är förpackad i kartonger med:

1 Diskus med 28 doser eller

1, 2, 3 eller 10 Diskus med 60 doser

Eventuellt kommer inte alla förpackningsstorlekar att marknadsföras.

Innehavare av godkännande för försäljning och tillverkare:

Innehavare av godkännande för försäljning:

GlaxoSmithKline AB

Box 516

169 29 Solna

Tel 08-638 93 00

E-post: info.produkt@gsk.com

Detta läkemedel är godkänt inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet under namnen:

Österrike

Seretide Diskus

Belgien

Seretide Diskus

Kroatien

Seretide Diskus

Cypern

Seretide Diskus

Tjeckien

Seretide Diskus

Danmark

Seretide

Estland

Seretide Diskus

Finland

Seretide Diskus

Frankrike

Seretide Diskus

Tyskland

atmadisc Diskus

Grekland

Seretide Diskus

Ungern

Seretide Diskus

Island

Seretide

Irland

Seretide Diskus

Italien

Seretide Diskus

Luxemburg

Seretide Diskus

Malta

Seretide Diskus

Nederländerna

Seretide Diskus

Portugal

Seretaide Diskus

Rumänien

Seretide Diskus

Slovakien

Seretide Diskus

Spanien

Seretide Accuhaler

Sverige

Seretide Diskus

Storbritannien

Seretide Accuhaler

Denna bipacksedel ändrades senast: 2020-08-25

Läs hela dokumentet

PRODUKTRESUMÉ

1.

LÄKEMEDLETS NAMN

Seretide Diskus mite 50 mikrogram/100 mikrogram/dos inhalationspulver, avdelad dos

Seretide Diskus 50 mikrogram/250 mikrogram/dos inhalationspulver, avdelad dos

Seretide Diskus forte 50 mikrogram/500 mikrogram/dos inhalationspulver, avdelad dos

2.

KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING

Varje enskild inhalation ger en avgiven dos (den dos som lämnar munstycket) på 47 mikrogram

salmeterol (som salmeterolxinafoat) och 92, 231 eller 460 mikrogram flutikasonpropionat. Detta

motsvarar en avdelad dos på 50 mikrogram av salmeterol (som salmeterolxinafoat) och 100, 250 eller

500 mikrogram flutikasonpropionat.

Hjälpämne(n) med känd effekt:

Varje avgiven dos innehåller upp till 12.5 mg laktos (som monohydrat).

För fullständig förteckning över hjälpämnen, se avsnitt 6.1.

3.

LÄKEMEDELSFORM

Inhalationspulver, avdelad dos.

Formgjuten plastinhalator som innehåller en folieremsa med 28 eller 60 regelbundet placerade blister.

4.

KLINISKA UPPGIFTER

4.1

Terapeutiska indikationer

Astma

Seretide är indicerad för regelbunden behandling av bronkialastma, när kombinationsbehandling

(långverkande

-agonist och inhalationssteroid) är lämplig för

Patienter som inte uppnår adekvat symtomkontroll med inhalationssteroid och

’vid behovs’ medicinering med inhalerad kortverkande

-agonist

eller

Patienter som redan har adekvat symtomkontroll med inhalationssteroid och långverkande

agonist

Den lägsta styrkan (Seretide Diskus mite 50 mikrogram/100 mikrogram) lämpar sig inte för

behandling av vuxna och barn med svår astma.

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL)

Seretide Diskus forte är indicerad för symtomatisk behandling av patienter med KOL med ett

60 % av beräknat normalvärde (före bronkdilaterare) och med upprepade försämringsepisoder

i sjukdomshistorien samt betydande symtom trots regelbunden behandling med bronkdilaterare.

4.2

Dosering och administreringssätt

Dosering

Administreringssätt: Inhalation

För optimal behandlingseffekt skall patienten instrueras att Seretide Diskus skall användas dagligen,

även vid symtomfrihet.

Patienten skall regelbundet kontrolleras av läkare för optimal inställning av dosstyrkan.

Doseringen skall endast ändras efter ordination av läkare.

Dosen av Seretide skall anpassas till lämplig dos flutikasonpropionat med hänsyn till sjukdomens

svårighetsgrad. Om enskilda patienter skulle behöva dosering utöver rekommenderade doser, skall

lämplig dos av

agonist och/eller kortikosteroid ordineras.

Rekommenderad dosering:

Astma

Vuxna och ungdomar 12 år och äldre:

1 inhalation (50 mikrogram salmeterol + 100 mikrogram flutikasonpropionat) 2 gånger dagligen

eller

1 inhalation (50 mikrogram salmeterol + 250 mikrogram flutikasonpropionat) 2 gånger dagligen

eller

1 inhalation (50 mikrogram salmeterol + 500 mikrogram flutikasonpropionat) 2 gånger dagligen.

Dosen skall titreras till den lägsta dos vid vilken effektiv symtomkontroll uppnås. När

symtomkontroll bibehålls med den lägsta styrkan två gånger dagligen kan nästa steg vara ett

försök med enbart inhalerade kortikosteroider.

Som alternativ kan de patienter som behöver en långverkande

-agonist titreras till Seretide givet en

gång om dagen när detta bedöms bibehålla effektiv symtomkontroll. Vid engångsdosering ges dosen

företrädesvis på kvällen vid nattliga besvär, respektive på morgonen till de patienter som har mest

besvär under dagtid.

Seretide kan prövas under kort tid som initial underhållsbehandling till vuxna eller ungdomar med

medelsvår kontinuerlig astma (definierat som dagliga symtom, dagligt behov av kortverkande

bronkdilaterare och med en medelsvår/svår obstruktivitet), när det är angeläget att få snabb

symtomkontroll av astman. I dessa fall rekommenderas en initial dos på 1 inhalation (50 mikrogram

salmeterol + 100 mikrogram flutikasonpropionat) 2 gånger dagligen. När väl symtomkontroll av

astman har uppnåtts, bör ny bedömning göras om behandlingen kan trappas ner till enbart inhalerad

kortikosteroid. Det är viktigt att patienten följs upp regelbundet efter hand som behandlingen trappas

ner.

Någon klar fördel har inte visats vid jämförelse med enbart inhalerat flutikasonpropionat när en eller

två kriterier för medelsvår astma saknas. Vanligtvis är inhalationssteroider förstahandsval för de flesta

patienter. Seretide är inte avsett som initial behandling vid mild astma.

Seretide i styrkan 50 mikrogram/100 mikrogram lämpar sig inte för behandling av vuxna och barn

med svår astma; anpassning till lämplig dos av inhalerad kortikosteroid rekommenderas innan en fast

kombination ges till patienter med svår astma.

Pediatrisk population

Barn 4 år och äldre:

1 inhalation (50 mikrogram salmeterol + 100 mikrogram flutikasonpropionat) 2 gånger dagligen.

Högsta godkända dos flutikasonpropionat till barn är 100 mikrogram 2 gånger dagligen.

Användning av Seretide till barn under 4 år har inte dokumenterats.

KOL

Vuxna:

1 inhalation (50 mikrogram salmeterol + 500 mikrogram flutikasonpropionat) 2 gånger dagligen

Speciella patientgrupper:

Ingen dosändring krävs till äldre patienter eller till patienter med nedsatt njurfunktion. Erfarenhet av

behandling av patienter med nedsatt leverfunktion saknas.

Hantering:

Efter att inhalatorn öppnats, matas en dos fram. Inhalatorn förs till munnen och läpparna sluts runt

munstycket. Dosen kan sedan inhaleras och inhalatorn stängas.

4.3

Kontraindikationer

Överkänslighet mot de aktiva substanserna eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt 6.1.

4.4

Varningar och försiktighet

Försämrad sjukdom

Seretide är inte avsedd för behandling av akuta astmasymtom, då en snabb och kortverkande

bronkdilaterare skall användas. Patienten skall instrueras att alltid ha sin anfallskuperande inhalator

tillgänglig för att behandla akuta astmasymtom.

Behandling med Seretide ska inte påbörjas under en exacerbation, eller vid en akut eller markant

försämring av astman.

Allvarliga astmarelaterade biverkningar och exacerbationer kan inträffa under behandling med

Seretide. Patienter ska uppmanas att fortsätta med behandlingen, men samtidigt rådgöra med läkare

om astmasymtomen kvarstår eller försämras efter initiering av behandling med Seretide.

Ökat behov av användning symtomlindrande läkemedel (kortverkande bronkdilaterare) eller minskad

respons för symtomlindrande läkemedel tyder på försämrad kontroll, varför patienten bör undersökas

av läkare.

Plötslig och progressiv försämrad astmakontroll är potentiellt livshotande, varför patienten då skall

uppmanas att omedelbart kontakta läkare för bedömning. Behandling med ökad dos kortikosteroider

bör övervägas.

När symtomen är under kontroll bör man överväga en gradvis nedtrappning av dosen med Seretide.

Regelbunden uppföljning av patienterna under nedtrappningen är viktigt. Den lägsta effektiva dosen

skall användas (se avsnitt 4.2).

För KOL-patienter med exacerbationer, är behandling med systemiska kortikosteroider vanligtvis

indicerat, varför patienter bör instrueras att söka läkare om symtomen försämras med Seretide.

Behandling med Seretide skall inte avbrytas abrupt hos astmapatienter på grund av risk för

exacerbationer. Nedtrappning bör ske under läkarkontroll. Symtomförsämring kan också ses hos

patienter med KOL när behandlingen avbryts, varför detta bör ske under läkarkontroll.

Som med övriga inhalerade kortikosteroider skall Seretide ges med försiktighet till patienter med aktiv

eller vilande lungtuberkulos och fungala, virala eller andra infektioner i luftvägarna. Om nödvändigt

bör lämplig behandling omedelbart sättas in.

Kardiovaskulära effekter

I sällsynta fall kan Seretide orsaka hjärtarytmier, t.ex. supraventrikulär takykardi, extrasystolier,

förmaksflimmer och en lätt övergående minskning av serumkalium vid höga terapeutiska doser.

Seretide ska ges med försiktighet till patienter med svår kardiovaskulär sjukdom eller rytmrubbningar

i hjärtat och till patienter med diabetes mellitus, tyreotoxikos, obehandlad hypokalemi eller till

patienter predisponerade för låga serumnivåer av kalium.

Hyperglykemi

I mycket sällsynta fall har förhöjda blodglukosnivåer rapporterats (se avsnitt 4.8). Detta bör beaktas

vid förskrivning till patienter med känd diabetes mellitus.

Paradoxal bronkospasm

Som vid annan inhalationsterapi kan paradoxal bronkospasm inträffa med ökad väsande andning och

andnöd omedelbart efter dosering. Paradoxal bronkospasm svarar på kortverkande bronkdilaterare och

bör behandlas omedelbart. Seretide Diskus skall då omedelbart sättas ut. Patienten skall bedömas

kliniskt och alternativ terapi ges när det är nödvändigt.

De farmakologiska biverkningarna av

agonist behandling som tremor, palpitationer och huvudvärk

har rapporterats men tenderar att vara övergående och minska med regelbunden behandling.

Hjälpämnen

Seretide innehåller laktosmonohydrat upp till 12,5 mg/dos. Denna mängd orsakar normalt inga

problem för laktosintoleranta personer. Hjälpämnet laktos innehåller små mängder mjölkprotein, vilket

kan orsaka allergiska reaktioner.

Systemiska kortikosteroideffekter

Systempåverkan kan förekomma vid inhalationsbehandling med alla kortikosteroider, särskilt efter

höga doser under längre behandlingsperioder. Det är mindre troligt att denna påverkan uppträder vid

inhalationsbehandling jämfört med när kortikosteroider ges per os. Eventuella systembiverkningar

inkluderar Cushing’s syndrom, Cushingliknande symtombild, binjurebarksuppression, minskad

bentäthet, katarakt och glaukom och mer sällsynt en rad psykologiska störningar eller

beteendestörningar innefattande psykomotorisk hyperaktivitet, sömnstörningar, oro, depression eller

aggression (särskilt hos barn) (se underrubriken Pediatrisk population nedan för information om de

systemiska effekterna av inhalerade kortikosteroider hos barn och ungdomar).

Det är därför

angeläget att patienten följs regelbundet och att dosen av kortikosteroid i inhalation minskas till

den lägsta dos vid vilken effektiv symtomkontroll av astman uppnås.

Långtidsbehandling med inhalationssteroider i höga doser kan leda till binjurebarksuppression och

akut binjurebarkkris. I mycket sällsynta fall har binjurebarksuppression och akut binjurebarkkris

inträffat vid doser mellan 500 och 1000 mikrogram flutikasonpropionat. Akut binjurebarkkris kan

utlösas av t.ex. trauma, kirurgi, infektion eller snabb reducering av dosen. Debutsymtomen är vanligen

okaraktäristiska och kan omfatta anorexi, magsmärtor, viktnedgång, trötthet, huvudvärk, illamående,

kräkningar, hypotension, nedsatt medvetandegrad, hypoglykemi och kramper. Tillägg av perorala

kortikosteroider bör övervägas vid olika stressituationer eller vid elektiva kirurgiska ingrepp.

Inhalationsbehandling med flutikasonpropionat minskar normalt behovet av orala steroider, men för

patienter som överförs från orala steroider finns risk för kvardröjande nedsatt binjurereserv under

avsevärd tid. Denna patientgrupp bör därför behandlats med försiktighet och binjurebarkfunktionen

monitoreras regelbundet. Patienter som tidigare krävt höga doser av kortikosteroider i akuta situationer

kan också vara i riskzonen. Möjligheten av undertryckt binjurefunktion bör alltid beaktas vid olika

stressituationer, så att adekvat kortikosteroidbehandling insätts. Bedömning av omfattningen av den

försämrade binjurefunktionen kan kräva specialistkonsultation före elektiva ingrepp.

Ritonavir kan kraftigt förhöja plasmanivåerna av flutikasonpropionat. Samtidig användning skall

därför undvikas såvida inte nyttan för patienten överväger risken för systembiverkningar av

kortikosteroiden. Risken för systembiverkningar ökar också när flutikasonpropionat kombineras med

andra potenta CYP3A-hämmare (se avsnitt 4.5 ).

Pneumoni hos patienter med KOL

En ökning av incidensen av pneumoni, inklusive pneumoni som kräver inläggning på sjukhus, har

observerats hos patienter med KOL som får inhalerade kortikosteroider. Det finns viss evidens för en

ökad risk för pneumoni vid höjningar av steroiddosen, men detta har inte slutgiltigt påvisats i alla

studier.

Det finns ingen slutgiltig klinisk evidens för skillnader inom klassen inhalerade kortikosteroider när

det gäller pneumoniriskens storleksordning.

Läkare bör vara fortsatt vaksamma när det gäller möjlig utveckling av pneumoni hos patienter med

KOL eftersom de kliniska tecknen på sådana infektioner överlappar symtomen på KOL-

exacerbationer.

Riskfaktorer för pneumoni hos patienter med KOL inkluderar nuvarande rökning, hög ålder, lågt

kroppsmasseindex (BMI) och allvarlig KOL.

Interaktioner med potenta CYP3A4-hämmare

Samtidig användning av ketokonazol med systemisk effekt, ger en signifikant ökad systemisk

exponering av salmeterol. Detta kan leda till ökade systemiska effekter (t.ex. förlängt OTc-intervall

och palpitationer). Samtidig behandling med ketokonazol eller andra potenta CYP3A4-hämmare bör

undvikas såvida inte fördelarna överväger den potentiellt ökade risken för systemiska biverkningar av

salmeterolbehandling (se avsnitt 4.5).

Synrubbningar

Synrubbningar kan rapporteras vid systemisk och topikal användning av kortikosteroider. Om en

patient inkommer med symtom såsom dimsyn eller andra synrubbningar bör man överväga att

remittera patienten till en oftalmolog för utredning av möjliga orsaker. Dessa kan innefatta katarakt,

glaukom eller sällsynta sjukdomar som central serös korioretinopati (CSCR), som har rapporterats

efter användning av systemiska och topikala kortikosteroider.

Pediatrisk population

Barn och ungdomar <16 år som får höga doser av flutikasonpropionat (vanligen

≥ 1000 mikrogram/dag) är en speciell riskgrupp. Systempåverkan kan uppkomma, särskilt vid höga

doser under långa perioder. Eventuella systembiverkningar inkluderar Cushing’s syndrom,

Cushingliknande symtombild, binjurebarksuppression, akut binjurebarkkris samt hämmad

längdtillväxt hos barn och ungdomar och mer sällsynt en rad psykologiska störningar eller

beteendestörningar innefattande psykomotorisk hyperaktivitet, sömnstörningar, oro, depression eller

aggression. Det bör övervägas att remittera barnet eller ungdomen till en pediatrisk andningsspecialist.

Regelbunden kontroll av längdtillväxt hos barn som står på långtidsbehandling med kortikosteroider i

inhalationsform rekommenderas. Dosen av kortikosteroider i inhalationsform bör minskas till den

lägsta dosen som ger en bibehållen effektiv kontroll av astman.

4.5

Interaktioner med andra läkemedel och övriga interaktioner

adregena blockerare kan både försvaga eller förstärka effekten av salmeterol. Både selektiva och

icke-selektiva

blockerare skall undvikas såvida ej tvingande skäl föreligger.

Potentiellt allvarlig hypokalemi kan uppstå vid

agonist behandling. Särskild försiktighet

rekommenderas vid akut svår astma eftersom denna effekt kan förstärkas av samtidig behandling med

xantinderivat, steroider och diuretika.

Samtidig användning av andra

adrenerga läkemedel kan ha en potentiell additiv effekt.

Flutikasonpropionat

Under normala förhållanden uppnås endast låga plasmakoncentrationer av inhalerat

flutikasonpropionat på grund av höggradig första passage metabolism och högt systemiskt clearance

genom metabolism av cytokrom CYP3A4 i tarm och lever. Betydelsefulla kliniska interaktioner är

därför osannolika.

En interaktionsstudie på friska individer med intranasalt flutikasonpropionat visade att ritonavir (ett

höggradigt potent cytokrom CYP3A4-hämmande läkemedel) 100 mg 2 gånger dagligen, ökade

plasmakoncentrationen av flutikasonpropionat flera hundra gånger. Som en följd av detta minskade

serumkortisolkoncentrationen markant. Information om denna interaktion saknas för inhalerat

flutikasonpropionat, men kraftigt förhöjda plasmanivåer av flutikasonpropionat kan förväntas. Fall av

Cushing´s syndrom och binjurebarksuppression har rapporterats. Kombinationen bör undvikas såvida

inte nyttan överväger den förhöjda risken för systembiverkningar av glukokortikoiden.

I en liten studie på friska frivilliga visades att den något mindre potenta CYP3A- hämmaren

ketokonazol, ökade exponeringen med 150 % efter en singeldos inhalerat flutikasonpropionat. Som en

följd av detta sågs en markant minskning av plasmakortisol jämfört med enbart flutikasonpropionat.

Samtidig behandling med andra potenta CYP3A-hämmare såsom itrakonazol, läkemedel som

innehåller kobicistat samt måttliga CYP3A-hämmare som erytromycin förväntas också öka den

systemiska exponeringen för flutikasonpropionat och risken för systembiverkningar. Kombinationen

ska undvikas såvida inte nyttan uppväger den potentiellt ökade risken för systemiska biverkningar av

kortikosteroider, och om så är fallet ska patienterna övervakas avseende systemiska biverkningar av

kortikosteroider.

Salmeterol

Potenta CYP3A4-hämmare

Samtidig administrering av ketokonazol (400 milligram peroralt en gång dagligen) och salmeterol

(inhalation à 50 mikrogram 2 gånger dagligen) till 15 friska frivilliga under 7 dagar resulterade i en

signifikant ökning i plasmakoncentrationen av salmeterol (1,4-faldig ökning i c

och 15-faldig

ökning i AUC). Detta kan leda till en ökad incidens av andra systemiska effekter vid

salmeterolbehandling (t.ex. förlängt QTc-intervall och palpitationer) jämfört med behandling med

salmeterol eller ketokonazol var för sig (se avsnitt 4.4).

Kliniskt signifikanta effekter sågs inte på blodtryck, hjärtrytm, blodglukos eller kaliumnivåer i blodet.

Samtidig administrering med ketokonazol ökade inte elimineringshalveringstiden för salmeterol eller

gav ökad ackumulering av salmeterol med upprepad dosering.

Samtidig administrering av ketokonazol bör undvikas såvida inte fördelarna överväger den potentiellt

ökade risken för systemiska biverkningar av salmeterolbehandling. Det finns sannolikt en liknande

risk för interaktion med andra potenta CYP3A4-hämmare (t ex: itrakonazol, telitromycin, ritonavir).

Måttliga CYP3A4-hämmare

Samtidig administrering av erytromycin (500 mg peroralt tre gånger dagligen) och salmeterol

(inhalation à 50 mikrogram 2 gånger dagligen) till 15 friska frivilliga under 6 dagar resulterade i en

liten men icke-statistisk signifikant ökning i exponering för salmeterol (1,4-faldig ökning i c

1,2-faldig ökning i AUC). Samtidig administrering av erytromycin associerades inte med någon

allvarlig biverkan.

4.6

Fertilitet, graviditet och amning

Fertilitet

Det finns inga data på människa. Djurstudier har emellertid inte visat några effekter av salmeterol eller

flutikasonpropionat på fertiliteten.

Graviditet

En stor mängd data från gravida kvinnor (mer än 1000 graviditeter) tyder inte på någon missbildnings-

eller foster/neonataltoxicitet relaterad till Seretide. Djurstudier har visat på reproduktionstoxikologiska

effekter efter administrering av

adrenoreceptoragonister och glukokortikosteroider (se avsnitt 5.3).

Gravida kvinnor skall endast behandlas med Seretide, då den förväntade nyttan för modern överväger

varje tänkbar risk för fostret.

Vid behandling av gravida kvinnor bör alltid lägsta effektiva dos av flutikasonpropionat eftersträvas

samtidigt som risken med ett försämrat astmatillstånd måste beaktas.

Amning

Det är okänt om salmeterol och flutikasonpropionat/metaboliter utsöndras i bröstmjölk.

Studier har visat att salmeterol och flutikasonpropionat samt deras metaboliter utsöndras i bröstmjölk

hos digivande råttor.

En risk för ammande nyfödda/spädbarn kan inte uteslutas. Ett beslut måste fattas om man ska avbryta

amningen eller avbryta behandlingen med Seretide efter att man tagit hänsyn till fördelen med amning

för barnet och fördelen med behandling för kvinnan.

4.7

Effekter på förmågan att framföra fordon och använda maskiner

Seretide Diskus har ingen eller försumbar effekt på förmågan att framföra fordon och använda

maskiner.

4.8

Biverkningar

Eftersom Seretide innehåller både salmeterol och flutikasonpropionat kan samma typ och samma

svårighetsgrad av biverkningar förväntas som finns rapporterade för respektive substans. Samtidig

administrering av de två substanserna har inte bidragit till ytterligare förekomst av biverkningar.

Biverkningar som har relaterats till salmeterol/flutikasonpropionat anges nedan och är klassificerade

efter organsystem och frekvens. Frekvensintervallen är definierade som mycket vanliga (> 1/10),

vanliga

(>1/100, <1/10), mindre vanliga (>1/1000, <1/100), sällsynta (>1/10 000, <1/1000) och ingen

känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data).

Frekvensen har hämtats från kliniska prövningar. Incidensen för placebo togs inte med i beräkningen.

Organsystem

Biverkningar

Frekvens

Infektioner och

infestationer

Candidainfektion i munhåla och svalg

Pneumoni (hos KOL-patienter)

Bronkit

Candidainfektion i esofagus

Vanliga

Vanliga

1,3,5

Vanliga

Sällsynta

Immunsystemet

Överkänslighetsreaktioner i form av:

Kutana överkänslighetsreaktioner

Angioödem (huvudsakligen i ansikte, munhåla och

svalg)

Andningssymtom (dyspné)

Andningssymtom (bronkospasm)

Anafylaktiska reaktioner inkl anafylaktisk chock

Mindre vanliga

Sällsynta

Mindre vanliga

Sällsynta

Sällsynta

Endokrina systemet

Cushing’s syndrom, Cushingliknande symtombild,

binjurebarksuppression, hämmad längdtillväxt hos

barn och ungdomar, minskad bentäthet

Sällsynta

Metabolism och nutrition

Hypokalemi

Förhöjda blodglukosnivåer

Vanliga

Mindre vanliga

Psykiska störningar

Sömnsvårigheter

Beteendestörningar inkl psykomotorisk

hyperaktivitet och irritabilitet (främst hos barn)

Depression, aggression (främst hos barn)

Mindre vanliga

Mindre vanliga

Sällsynta

Ingen känd

frekvens

Centrala och perifera

nervsystemet

Huvudvärk

Tremor

Mycket vanliga

Mindre vanliga

Ögon

Katarakt

Glaukom

Dimsyn

Mindre vanliga

Sällsynta

Ingen känd

frekvens

Organsystem

Biverkningar

Frekvens

Hjärtat

Palpitationer

Takykardi

Hjärtarytmi (inklusive supraventrikulär takykardi

och extrasystolier)

Förmaksflimmer,

Kärlkramp

Mindre vanliga

Mindre vanliga

Sällsynta

Mindre vanliga

Mindre vanliga

Andningsvägar, bröstkorg

och mediastinum

Nasofaryngit

Halsirritation

Heshet/dysfoni

Sinuit

Paradoxal bronkospasm

Mycket vanliga

2, 3

Vanliga

Vanliga

Vanliga

1, 3

Sällsynta4

Hud och subkutan vävnad

Blåmärken

Vanliga

1, 3

Muskuloskeletala systemet

och bindväv

Muskelkramp

Frakturer

Artralgi

Myalgi

Vanliga

Vanliga

Vanliga

Vanliga

1. rapporteras också frekvent i placebogrupperna

2. rapporteras också mycket frekvent i placebogruppen

3. rapporteras under en 3-årsperiod i en KOL-studie

4. Se avsnitt 4.4

5. Se avsnitt 5.1

Beskrivning av utvalda biverkningar

Farmakologiska biverkningar av

agonister såsom tremor, palpitationer och huvudvärk har

rapporterats men är ofta övergående och minskar vid regelbunden behandling.

Som vid annan inhalationsterapi kan paradoxal bronkospasm inträffa med en ökad väsande andning

omedelbart efter dosering. Paradoxal bronkospasm svarar på snabbverkande bronkdilaterare och bör

behandlas omedelbart. Behandlingen med Seretide Diskus ska avbrytas omedelbart och patienten

utvärderas, vid behov ska alternativ behandling sättas in.

Hos vissa patienter, på grund av flutikasonpropionatkomponenten, kan heshet och candidainfektion

(torsk) i munhåla, svalg och sällsynt i esofagus förekomma. Både heshet och förekomst av

candidainfektion i munhåla och svalg kan lindras genom att skölja munnen med vatten och/eller borsta

tänderna efter att Seretide använts. Symtomgivande candidainfektion i munhåla och svalg kan

behandlas med lokalt verkande fungicida läkemedel under fortsatt behandling med Seretide.

Pediatriska populationen

Eventuella systembiverkningar inkluderar Cushing’s syndrom, Cushingliknande symtombild,

binjurebarksuppression och hämmad längdtillväxt hos barn och ungdomar (se avsnitt 4.4). Barn kan

också uppleva oro, sömnsvårigheter och förändringar i beteendet, inklusive hyperaktivitet och

irritabilitet.

Rapportering av misstänkta biverkningar

Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt

att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas

att rapportera varje misstänkt biverkning till:

Läkemedelsverket

Box 26

751 03 Uppsala

www.lakemedelsverket.se

4.9

Överdosering

Data från kliniska studier angående överdosering med Seretide saknas. Överdosering med respektive

substans beskrivs nedan:

Tecken och symtom på överdosering med salmeterol är yrsel, ökat systoliskt blodtryck, tremor,

huvudvärk och takykardi. Om behandling med Seretide måste avbrytas på grund av överdosering av

agonistkomponenten, bör ersättning med lämplig steroidterapi övervägas. Dessutom kan hypokalemi

förekomma och därför bör serumkaliumnivåerna övervakas. Kaliumbehandling bör övervägas.

Akut överdosering:

doser som vida överstiger rekommenderade doser av flutikasonpropionat och

som inhaleras under kort tid kan leda till tillfällig suppression av binjurefunktionen. Detta fordrar inte

några akuta åtgärder, eftersom binjurefunktionen återhämtar sig inom några dagar, vilket kan

verifieras med plasmakortisolmätningar.

Kronisk överdosering med flutikasonpropionat i inhalation:

Binjurefunktionen bör övervakas och

behandling med systemisk kortikosteroid kan bli nödvändig. När patienten är stabil bör behandling

fortsätta med rekommenderad dos av inhalerad kortikosteroid. Se under avsnitt 4.4: risk för

binjurebarksuppression.

Vid fall med både akut och kronisk överdosering med flutikasonpropionat bör behandling med

Seretide fortsätta i lämplig dos för symtomkontroll.

5.

FARMAKOLOGISKA EGENSKAPER

5.1

Farmakodynamiska egenskaper

Farmakoterapeutisk grupp:

Adrenergika i kombination med kortikosteroider eller övriga medel,

exkl. antikolinergika.

ATC-kod: R03AK06

Verkningsmekanism och farmakodynamisk effekt:

Seretide innehåller salmeterol och flutikasonpropionat som har olika verkningsmekanismer.

Verkningsmekanismen för respektive substans beskrivs nedan:

Salmeterol:

Salmeterol är en selektiv långverkande (12 timmar)

-adrenoceptoragonist med en lång sidokedja

som binder till receptorns ”exo-site”.

Salmeterol har en bronkdilaterande effekt under en längre tid, minst 12 timmar, än rekommenderade

doser av konventionella kortverkande

-agonister.

Flutikasonpropionat:

Flutikasonpropionat som inhaleras i rekommenderade doser har en antiinflammatorisk glukokortikoid

effekt i lungorna som leder till minskade symtom och astmaexacerbationer utan de biverkningar som

ses vid systemiskt givna kortikosteroider.

Klinisk effekt och säkerhet

Seretide i kliniska prövningar vid astma

I en 12-månadersstudie (Gaining Optimal Asthma Control, GOAL) på 3416 vuxna och ungdomar med

kontinuerliga astmabesvär jämfördes effekt och säkerhet med Seretide mot behandling med enbart

inhalerad kortikosteroid (flutikasonpropionat) för att fastställa om det var möjligt att uppnå målen med

astmabehandling. Behandlingen trappades upp var 12:e vecka tills **total kontroll’ åstadkoms eller

högsta dosen av studiemedicinen uppnåddes.

GOAL visade att fler patienter som behandlades med Seretide uppnådde astmakontroll än patienter

som behandlades enbart med inhalerad kortikosteroid, och denna kontroll uppnåddes med en lägre

kortikosteroiddos.

*Välkontrollerad astma uppnåddes snabbare med Seretide än med enbart inhalerad kortikosteroid.

Behandlingstiden för 50 % av deltagarna att uppnå en första välkontrollerad vecka var 16 dagar för

Seretide jämfört med 37 dagar för inhalerad kortikosteroid. I subgruppen steroidnaiva astmatiker var

tiden fram till en välkontrollerad vecka 16 dagar för Seretide jämfört med 23 dagar för inhalerad

kortikosteroid.

De totala studieresultaten visar:

Antal patienter (i procent) som uppnådde *Väl-kontrollerad (WC) och **Total-

kontrollerad (TC) astma under 12 månader

Salmeterol/FP

FP

Behandling före studien

WC

TC

WC

TC

Inga ICS

(SABA enbart)

Lågdos ICS

(≤500 mikrogram BDP eller

liknande/dag)

Medeldos ICS

(>500-1000 mikrogram

BDP eller liknande/dag)

Poolade resultat av de 3

behandlingsnivåern

ICS (inhalerade kortikosteroider), SABA (kortverkande beta-2-agonister), BDP (beklometasondipropionat)

*Väl-kontrollerad astma; ≤ 2 dagar med symptom score över 1 (symptom score 1 definieras som "symptom under en kort

period av dagen), eller tillfällig användning av kortverkande beta-2-agonist under

≤ 2 dagar och ≤ 4 tillfällen/vecka, eller

lungfunktion ≥ 80 % av beräknat morgon peak expiratory flow (PEF) värde samt inga uppvaknanden nattetid, inga

exacerbationer och inga biverkningar som föranledde ändrad terapi.

**Fullt-kontrollerad astma: inga symtom, ingen användning av kortverkande beta-2-agonist, lungfunktion ≥ 80 % av

beräknat morgon peak expiratory flow (PEF) värde, inga uppvaknanden nattetid, inga exacerbationer och inga biverkningar

som föranledde ändrad terapi.

Resultaten från denna studie tyder på att Seretide 50 mikrogram/100 mikrogram 2 gånger dagligen kan

övervägas som initial underhållsbehandling till patienter med medelsvåra kontinuerliga astmabesvär,

när det är angeläget att få en snabb symtomkontroll av astman (se avsnitt 4.2).

I en dubbelblind randomiserad parallellgruppstudie, med 318 patienter från 18 år med kontinuerlig

astma, utvärderades säkerhet och tolerabilitet efter administrering av 2 doser 2 gånger dagligen

(dubbel dos) under 2 veckor. Studien visade att en dubblering av dosen av Seretide i alla styrkor, i upp

till 14 dagar, ger en liten ökning av

agonistrelaterade biverkningar (tremor 1 patient [1 %] mot 0;

palpitationer 6 [3 %] mot 1 [< 1 %]; muskelkramper 6 [3 %] mot 1 [< 1 %], och en liknande incidens

av inhalerade kortikosteroidrelaterade biverkningar (t ex candidainfektion i munhåla och svalg 6 [6 %]

mot 16 [8 %]; heshet 2 [2 %] mot 4 [2 %]) jämfört med 1 dos 2 gånger om dagen. Den lilla ökningen

agonistrelaterade biverkningar bör tas med i läkarens bedömning om en dubblering av Seretide-

dosen övervägs när vuxna patienter behöver tilläggsmedicinering med inhalerade kortikosteroider

under en kort period (upp till 14 dagar).

Seretide i kliniska studier vid KOL

TORCH är en studie som pågick under tre år för att utvärdera effekten av behandling med Seretide

Diskus forte 50 mikrogram/500 mikrogram 2 gånger dagligen, salmeterol Diskus 50 mikrogram 2

gånger dagligen, flutikasonpropionat (FP) Diskus 500 mikrogram 2 gånger dagligen eller placebo på

total dödlighet hos KOL-patienter. KOL-patienter med ett utgångsvärde (före bronkdilaterare) på

FEV1

<

60% av förväntat normalvärde randomiserades till dubbel-blind medicinering. Under studien

var ordinarie KOL-terapi tillåten med undantag för andra inhalerade kortikosteroider, långverkande

bronkdilaterare och långtidsbehandling med systemiska kortikosteroider. Treårsöverlevnad fastställdes

för alla patienter oavsett om studiemedicineringen avbrutits eller inte. Primär effektvariabel (primary

endpoint) var reducerad mortalitet oavsett orsak efter tre år för Seretide mot placebo.

Placebo

N = 1524

Salmeterol 50

N = 1521

FP 500

N = 1534

Seretide

50/500

N = 1533

Alla dödsfall efter 3 år

Antal dödsfall (%)

(15, 2 %)

(13, 5 %)

(16, 0 %)

(12, 6 %)

Hazard Ratio vs

Placebo (KI)

p-värde

0,879

(0,73, 1,06)

0,180

1,060

(0,89, 1,27)

0,525

0,825

(0,68, 1,00 )

0,052

Hazard Ratio

Seretide 50/500 vs

aktiva substanser

(KI)

p-värde

0,932

(0,77, 1.13)

0,481

0,774

(0,64, 0,93)

0,007

1. Ej signifikant p-värde efter justering för 2 interimsanalyser av den primära effektjämförelsen från en log-rankningsanalys

stratifierad för rökvanor

KI = konfidensintervall

En trend mot förlängd överlevnad sågs hos dem som behandlats med Seretide jämfört mot placebo

under treårsperioden; emellertid uppnåddes inte den statistiska signifikansnivån p< 0,05.

Antal patienter som dog inom tre år på grund av KOL-relaterade orsaker var 6,0 % för placebo, 6,1 %

för salmeterol, 6,9 % för FP och 4,7 % för Seretide.

Antalet medelsvåra till svåra exacerbationer per år reducerades signifikant med Seretide-behandling

jämfört med salmeterol, FP och placebo (i medeltal för Seretide-gruppen 0,85 jämfört mot 0,97 i

salmeterolgruppen, 0,93 i FP-gruppen och 1,13 för placebo). Detta motsvarar

en minskning av antal

medelsvåra till svåra exacerbationer med 25 % (95 % KI: 19 % till 31 %; p<0,001) jämfört mot

placebo, 12 % jämfört mot salmeterol (95 % KI: 5 % till 19 %, p=0,002) och 9 % jämfört mot FP (95

% KI: 1 % till 16 %, p=0,024). Salmeterol och FP reducerade signifikant antalet exacerbationer

jämfört mot placebo med 15 % (95 % KI: 7 % till 22 ; p<0,001) respektive 18 % (95 % KI:11 % till 24

%; p<0,001).

Hälsorelaterad livskvalitet mätt med St George´s Respiratory Questionnaire (SGRQ) förbättrades av

alla aktiva behandlingsregimer jämfört mot placebo. Den genomsnittliga förbättringen under de tre

åren var för Seretide jämfört mot placebo -3,1 enheter (95 % KI: -4,1 till -2,1; p

<

0,001), jämfört mot

salmeterol -2,2 enheter (p

<

0,001) och jämfört mot FP -1,2 enheter (p=0,017). En minskning med 4

enheter anses som kliniskt relevant.

Under 3-årsperioden uppskattades sannolikheten att pneumoni skulle rapporteras som biverkning till

12,3% för placebo, 13,3% för salmeterol, 18,3% för FP och 19,6 % för Seretide (Hazard ratio för

Seretide mot placebo: 1,64, 95 % KI: 1,33 till 2,01, p

<

0,001). Ingen ökning av antal dödsfall sågs som

relaterades till pneumoni; antal dödsfall under behandlingstiden som pneumoni bedömdes vara

primärorsaken var 7 för placebo, 9 för salmeterol, 13 för FP och 8 för Seretide. Det fanns ingen

signifikant skillnad i frakturförekomst (5,1 % placebo, 5,1 % salmeterol, 5,4 % FP och 6,3 % Seretide;

Hazard ratio för Seretide mot placebo: 1,22, 95 % KI: 0,87 till 1,72, p=0,248).

Placebo-kontrollerade kliniska studier under 6 och 12 månader har visat att regelbunden användning

av Seretide 50 mikrogram/500 mikrogram förbättrar lungfunktionen och minskar andfåddhet samt

minskar vidbehovsmedicinering för att lindra symtom.

Studierna SCO40043 och SCO100250 var randomiserade, dubbelblinda, parallellgrupperade

replikatstudier i vilka effekten av Seretide 50/250 mikrogram 2 gånger dagligen (en dos som inte är

godkänd för behandling av KOL inom EU) jämfördes med salmeterol 50 mikrogram 2 gånger

dagligen med avseende på årliga frekvensen av måttliga/svåra exacerbationer hos KOL-patienter med

ett FEV

50 % mindre än förväntat och en historia av exacerbationer. Måttliga/svåra exacerbationer

definierades som förvärrade symtom som krävde behandling med orala kortikosteroider och/eller

antibiotika eller hospitalisering av patient.

Studierna hade en run-in period på 4 veckor, under vilken alla patienter fick märkt salmeterol/ FP

50/250 för att standardisera KOL-terapin och stabilisera sjukdom innan randomisering till blindad

studiemedicinering under 52 veckor. Patienter randomiserades 1:1 för salmeterol/FP 50/250 (totalt ITT

n=776) eller salmeterol (totalt ITT n=778). Innan run-in, avbröt patienterna tidigare KOL-

medicinering med undantag av kortverkande bronkdilaterare. Användning av samtidig inhalerade

långverkande bronkdilaterare (

-agonister och antikolinergika), kombinationsprodukter med

ipratropium/salbutamol, orala

-agonister och teofyllinpreparat var inte tillåtna under

behandlingsperioden. Orala kortikosteroider och antibiotika var tillåtna för akut behandling av KOL-

exacerbationer med specifika riktlinjer för användning. Patienter använde salbutamol vid behov under

hela studierna.

Resultaten av båda studierna visade att behandling med Seretide 50/250 resulterade i en signifikant

lägre årlig frekvens av måttliga/svåra exacerbationer jämfört med salmeterol (SCO40043: 1.06 och

1.53 per objekt per år, respektive, rate ratio på 0.70, 95 % KI: 0.58 till 0.83, p<0.001). SCO100250:

1,10 och 1,59 per objekt per år, respektive, rate ratio på 0.70, 95% KI: 0.58 till 0.83, p<0.001).

Resultaten för de sekundära effektivitetsmåtten (tid till första måttliga/svåra exacerbationer, årliga

antalet exacerbationer som krävde orala kortikosteroider och fördosering på morgonen FEV

) gynnade

signifikant Seretide 50/250 mikrogram två gånger dagligen framför salmeterol. Biverkningsprofilen

var liknande med undantag av en högre incidens pneumonier och kända bieffekter (candidiasis och

dysfoni) i gruppen som behandlades med Seretide 50/250 mikrogram 2 gånger dagligen jämfört med

salmeterol. Pneumoni-relaterade händelser rapporterades för 55 (7%) patienter i gruppen som

behandlades med Seretide 50/250 mikrogram två gånger dagligen och 25 (3%) patienter i gruppen som

behandlades med salmeterol. Den ökade incidensen av rapporterade pneumonier med Seretide 50/250

mikrogram två gånger dagligen verkar vara av liknande omfattning som incidensen som rapporterades

efter behandling med Seretide 50/500 mikrogram två gånger dagligen i TORCH.

Astma

Salmeterol Multi-Center Asthma Research Trial (SMART)

Salmeterol Multi-center Asthma Research Trial (SMART) var en 28-veckors amerikansk studie som

utvärderade säkerheten för salmeterol jämfört med placebo som tillägg till vanlig behandling hos

vuxna och ungdomar. Trots att det inte fanns några signifikanta skillnader i primär effektvariabel av

kombinerat antal andningsrelaterade dödsfall och andningsrelaterade livshotande tillstånd, visade

studien en signifikant ökning av astma-relaterade dödsfall hos patienter som fick salmeterol (13

dödsfall av 13 176 patienter behandlades med salmeterol jämfört med 3 dödsfall av 13 179 patienter

på placebo). Studien var inte designad för att bedöma effekterna av samtidig inhalation av

kortikosteroider, och endast 47% av patienterna rapporterade att de använde inhalerade

kortikosteroider vid baslinjen.

Säkerhet och effekt av salmeterol-flutikasonpropionat jämfört med enbart flutikasonpropionat vid

astma

Två 26 veckor långa multicenterstudier utfördes för att jämföra säkerhet och effekt för salmeterol-

flutikasonpropionat jämfört med enbart flutikasonpropionat, en på vuxna och ungdomar (AUSTRI-

studien), och den andra på barn i åldern 4-11 år (VESTRI-studien). Till båda studierna rekryterades

patienter med måttlig till svår persisterande astma med astmarelaterad sjukhusvistelse eller

astmaexacerbationer under föregående år. Det primära syftet med båda studierna var att fastställa om

tillägg av långverkande

-agonist till inhalerad kortikosteroid-behandling (salmeterol-

flutikasonpropionat) var minst lika bra (non-inferiority) som enbart inhalerade kortikosteroider

(flutikasonpropionat) avseende risk för allvarliga astmarelaterade händelser (astmarelaterad

sjukhusvistelse, endotrakealtub eller död). En sekundär effektvariabel i studierna var att undersöka om

inhalerade kortikosteroider/långverkande

-agonist (salmeterol-flutikasonpropionat) var bättre än

behandling med enbart inhalerade kortikosteroider (flutikasonpropionat) avseende allvarlig

astmaexacerbation (definierat som försämrad astma som krävde användning av systemiska

kortikosteroider i minst 3 dagar eller inläggning på sjukhus eller besök på akutmottagning på grund av

astma som krävde systemiska kortikosteroider).

Totalt randomiserades och behandlades 11 679 deltagare i AUSTRI-studien och 6 208 deltagare i

VESTRI-studien. Avseende den primära effektvariabeln uppnåddes non-inferiority i båda studierna (se

nedanstående tabell).

Allvarliga astmarelaterade händelser i 26-veckorsstudierna AUSTRI och VESTRI

AUSTRI

VESTRI

Salmeterol-

flutikason-

propionat

(n = 5 834)

Enbart

flutikasonpropionat

(n = 5 845)

Salmeterol-

flutikasonpropionat

(n = 3 107)

Enbart

flutikason-

propionat

(n = 3 101)

Sammansatta

effektvariabler

(astmarelaterad

sjukhusinläggning,

endotrakealtub eller

död)

34 (0,6 %)

33 (0,6 %)

27 (0,9 %)

21 (0,7 %)

Riskkvot salmeterol–

flutikasonpropionat/

flutikasonpropionat

(95 % KI)

1,029

(0,638–1,662)

1,285

(0,726–2,272)

Död

Astmarelaterad

sjukhusvistelse

Endotrakealtub

Om resulterande övre 95-procentigt KI-estimat för den relativa risken understeg 2,0 förelåg non-

inferiority.

Om resulterande övre 95-procentigt KI-estimat för den relativa risken understeg 2,675 förelåg non-

inferiority.

Avseende den sekundära effektvariabeln sågs kortare tid till första astmaexacerbation för salmeterol-

flutikasonpropionat jämfört med enbart flutikasonpropionat i båda studierna, dock med statistisk

signifikans endast i AUSTRI-studien:

AUSTRI

VESTRI

Salmeterol-

flutikasonpropionat

(n = 5 834)

Enbart flutikason-

propionat

(n = 5 845)

Salmeterol-

flutikasonpropionat

(n = 3 107)

Enbart

flutikason-

propionat

(n = 3 101)

Antal deltagare med

astmaexacerbation

480 (8 %)

597 (10 %)

265 (9 %)

309 (10 %)

Riskkvot salmeterol–

flutikasonpropionat/

flutikasonpropionat

(95 % KI)

0,787

(0,698; 0,888)

0,859

(0,729; 1,012)

Pediatrisk population:

I studien SAM101667 med 158 barn i åldrarna 6 till 16 år med symtomatisk astma, var kombinationen

av salmeterol/flutikasonpropionat lika effektiv som den dubbla dosen av flutikasonpropionat gällande

symtomkontroll och lungfunktion. Studien var inte utformad för att undersöka effekten på

exacerbationer.

I en 12 veckors studie på barn, i åldrarna 4 till 11 år [n = 257 ], som behandlades antingen med

salmeterol/flutikasonpropionat 50/100 eller med salmeterol 50 mikrogram + flutikasonpropionat 100

mikrogram två gånger dagligen. Bägge behandlingsarmarna upplevde en 14 % ökning av

toppexspirationsflödet samt förbättrad symtompoäng och vid behovsanvändning av salbutamol. Det

fanns inga skillnader mellan de två behandlingsarmarna. Det fanns inga skillnader i

säkerhetsparametrar mellan de två behandlingsarmarna.

I en 12 veckors studie på barn, i åldrarna 4 till 11 år [ n = 203 ] med bestående astma och som var

symtomatisk på inhalerad kortikosteroid. Barnen randomiserades i parallella studiegrupper och

säkerhet var det primära målet. Barnen fick antingen salmeterol/

flutikasonpropionat (50/ 100 mikrogram) eller enbart flutikasonpropionat (100 mikrogram) två gånger

dagligen. Två barn på salmeterol/flutikasonpropionat och fem barn på flutikasonpropionat avbröt på

grund av förvärrad astma. Efter 12 veckor hade inga barn i någon av behandlingsgrupperna onormalt

låg 24 timmars urinkortisolutsöndring. Det fanns inga andra skillnader i säkerhetsprofilen mellan

behandlingsarmarna

Användning av flutikasonpropionat-innehållande astmaläkemedel under graviditet

En retrospektiv epidemiologisk observationell kohortstudie där man använde sig av elektroniska

journaler från Storbritannien utfördes för att undersöka risken för allvarliga medfödda missbildningar

efter exponering under första trimestern för enbart inhalerat flutikasonpropionat och salmeterol–

flutikasonpropionat jämfört med inhalerade kortikosteroider utan innehåll av flutikasonpropionat.

Ingen placebokomparator användes i studien.

I astmakohorten bestående av 5 362 graviditeter som exponerats för inhalerade kortikosteroider under

den första trimestern konstaterades 131 allvarliga medfödda missbildningar. 1 612 (30 %) hade

exponerats för flutikasonpropionat eller salmeterol–flutikasonpropionat och hos dessa konstaterades

42 allvarliga medfödda missbildningar. Justerad oddskvot för allvarliga medfödda missbildningar som

diagnostiserades under år 1 var 1,1 (95 % KI: 0,5-2,3) för flutikasonpropionat-exponerade jämfört med

kvinnor som inte exponerats för inhalerat flutikasonproprionat med måttlig astma och 1,2 (95 % KI:

0,7-2,0) för kvinnor med betydande till svår astma. Ingen skillnad i risken för allvarlig medfödd

missbildning kunde identifieras efter exponering under första trimestern för enbart flutikasonpropionat

jämfört med salmeterol–flutikasonpropionat. Den absoluta risken för allvarlig medfödd missbildning

för samtliga svårighetsgrader av astma varierade mellan 2,0 och 2,9 per 100 flutikasonpropionat-

exponerade graviditeter, vilket är jämförbart med resultaten från en studie av 15 840 graviditeter utan

exponering för astmabehandling i databasen General Practice Research (2,8 allvarliga medfödda

missbildnings-händelser per 100 graviditeter).

5.2

Farmakokinetiska egenskaper

Ur farmakokinetisk synvinkel kan substanserna bedömas var för sig:

Salmeterol:

Salmeterol verkar lokalt i lungan. Plasmanivåer kan därför inte utgöra ett mått på terapeutisk effekt.

Dessutom finns endast begränsad farmakokinetisk data tillgänglig för salmeterol på grund av tekniska

svårigheter att mäta substansen i plasma. Detta beror på de låga plasmakoncentrationerna vid

terapeutiska doser (cirka 200 pikogram/ml eller mindre) som uppnås efter inhalation.

Flutikasonpropionat:

Den absoluta biotillgängligheten efter en singeldos inhalation av flutikasonpropionat varierar hos

friska personer mellan 5-11 % av den nominella dosen beroende på vilken inhalator som används.

Hos astmatiker och KOL-patienter har en lägre grad av systemexponeringen observerats efter

inhalation av flutikasonpropionat.

Den systemiska absorptionen sker huvudsakligen via lungorna, och är initialt snabb men sedan

utdragen. Den del av dosen som sväljs efter inhalation bidrar endast till en låg systemexponeringen.

Den orala biotillgängligheten är mindre än 1 % på grund av låg vattenlöslighet och höggradig första

passage metabolism. Systemexponeringen ökar linjärt med ökad inhalerad dos.

Fördelningen av flutikasonpropionat karaktäriseras av högt plasma clearance (cirka 1150 ml/min), en

stor distributionsvolym vid steady state (cirka 300l) och en terminal halveringstid på ungefär 8

timmar.

Plasmaproteinbindningen är 91 %.

Flutikasonpropionat elimineras snabbt ur systemkretsloppet. Detta sker främst genom metabolism av

CYP 3A4 enzymet till en inaktiv karboxylsyremetabolit. Metaboliter med okänd struktur har också

återfunnits i feces.

Flutikasonpropionats renala clearance är negligerbart. Mindre än 5 % av dosen utsöndras i urinen,

huvudsakligen som metaboliter. Större delen av dosen utsöndras i feces som metaboliter och

oförändrat läkemedel.

Pediatrisk population:

I en populationsfarmakokinetisk analys som använder data från 9 kontrollerade kliniska studier med

olika enheter (diskus, evohaler) vilka inkluderade 350 patienter med astma i åldrarna 4-77 år (174

patienter 4 till 11 års ålder) en högre systemisk exponering av flutikasonpropionat sågs efter

behandling med Seretide Diskus 50/100 jämfört med flutikasonpropionat Diskus 100.

Geometriskt medelvärde Ratio [90 % KI] för salmeterol/flutikasonpropionat jmf flutikasonpropionat

Diskus. Jämförelse i barn- och ungdomspsykiatri/vuxna populationerna.

Behandling (test jmf. ref)

Population

AUC

Cmax

Salmeterol/flutikason-

propionat Diskus 50/100

flutikasonpropionat

Diskus 100

Barn

(4–11år)

1.20 [1.06 – 1.37]

1.25 [1.11 – 1.41]

Salmeterol/flutikason-

propionat Diskus 50/100

flutikasonpropionat

Diskus 100

Ungdomar/vuxna

( ≥12år)

1.52 [1.08 – 2.13]

1.52 [1.08 – 2.16]

Effekten av 21 dagars behandling med Seretide Evohaler 25/50 mikrogram (2 inhalationer två gånger

dagligen med eller utan en spacer) eller Seretide Diskus 50/100 mikrogram (1 inhalation två gånger

dagligen) utvärderades hos 31 barn i åldern 4 till 11 år med mild astma. Systemisk exponering för

salmeterol var liknande för Seretide Evohaler, Seretide Evohaler med spacer, och Seretide Diskus (126

pg timme/ml [95 % KI: 70, 225], 103 pg timme/ml [95 % KI: 54, 200], och 110 pg timme/ml [95 %

KI: 55, 219], respektive). Systemisk exponering för flutikasonpropionat var liknande för Seretide

Evohaler med distans (107 pg timme/ml [95 % KI: 45,7, 252,2]) och Seretide Diskus (138 pg

timme/ml [95 % KI: 69,3, 273,2]), men lägre för Seretide Evohaler (24 pg timme/ml [95 % KI: 9,6,

60,2]). "

5.3

Prekliniska säkerhetsuppgifter

Den enda säkerhetsaspekten för humanbruk som framkommit vid djurstudier, där salmeterol och

flutikasonpropionat administrerats var för sig, är effekter beroende på förstärkta farmakologiska

aktiviteter.

I reproduktionsstudier i djurförsök har kortikosteroider visat sig kunna ge upphov till missbildningar

av olika slag (gomspaltor, skelettmissbildningar). De djurexperimentella resultaten förefaller inte ha

någon relevans för människa vid rekommenderade doser. Djurexperimentella data har visat embryo-/

fostertoxisk effekt endast vid exponering för höga nivåer salmeterol. Vid samtidig administrering av

båda substanserna ökade incidensen av transposition av navelartär och ofullständig ossifiering av

occipitalbenet hos råttor vid doser som medförde kända glukokortikoid-inducerade missbildningar.

Varken salmeterolxinafoat eller flutikasonpropionat har visat någon potential för genetisk toxicitet.

6.

FARMACEUTISKA UPPGIFTER

6.1

Förteckning över hjälpämnen

Hjälpämne: Laktosmonohydrat (som innehåller mjölkproteiner).

6.2

Inkompatibiliteter

Ej relevant.

6.3

Hållbarhet

2 år.

6.4

Särskilda förvaringsanvisningar

Förvaras vid högst 30

6.5

Förpackningstyp och innehåll

Seretide Diskus är en formgjuten lila plastinhalator, i vilken inhalationspulvret ligger förpackat

i avdelade blisterdoser i en folieremsa, med ett PVC-skikt närmast pulvret, med ett avrivbart hölje.

Seretide Diskus är förpackad i kartong med garantiförslutning i förpackningsstorlekarna:

1 x 28 doser

1 x 60 doser

2 x 60 doser

3 x 60 doser

10 x 60 doser

Eventuellt kommer inte alla förpackningsstorlekar att marknadsföras.

6.6

Särskilda anvisningar för destruktion och övrig hantering

Substansen i inhalatorn frigörs vid inandning och följer med andningsluften ned i luftrören.

Inhalatorn är försedd med en dosräknare, som anger hur många doser som finns kvar.

Detaljerad bruksanvisning medföljer förpackningen.

7.

INNEHAVARE AV GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING

GlaxoSmithKline AB

Box 516

169 29 Solna

8.

NUMMER PÅ GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING

Seretide Diskus mite 50 mikrogram/100 mikrogram/dos: 14591

Seretide Diskus 50 mikrogram/250 mikrogram/dos: 14592

Seretide Diskus forte 50 mikrogram/500 mikrogram/dos: 14593

9.

DATUM FÖR FÖRSTA GODKÄNNANDE/FÖRNYAT GODKÄNNANDE

1998-09-07/2008-09-07

10.

DATUM FÖR ÖVERSYN AV PRODUKTRESUMÉN

2020-08-25

Liknande Produkter

Sök varningar relaterade till denna produkt

Visa dokumenthistorik

Dela den här informationen