Ribavirin BioPartners

Europeiska unionen - svenska - EMA (European Medicines Agency)

Bipacksedel Bipacksedel (PIL)

06-05-2013

Produktens egenskaper Produktens egenskaper (SPC)

06-05-2013

Aktiva substanser:
Ribavirin
Tillgänglig från:
BioPartners GmbH
ATC-kod:
J05AB04
INN (International namn):
ribavirin
Terapeutisk grupp:
Antivirala medel för systemiskt bruk,
Terapiområde:
Hepatit C, kronisk
Terapeutiska indikationer:
Ribavirin BioPartners är indicerat för behandling av kronisk hepatit-C-virus (HCV)-infektion hos vuxna och barn från tre års ålder och äldre ungdomar och får bara användas som en del av en kombinationsbehandling med interferon alfa-2b. Ribavirin monoterapi får inte användas. Det finns ingen säkerhets- eller effektinformation om användningen av ribavirin med andra former av interferon (dvs.. inte alfa-2b). Naiva patientsAdult patientsRibavirin BioPartners är indicerat i kombination med interferon alfa-2b, för behandling av vuxna patienter med alla typer av kronisk hepatit C med undantag av genotyp 1, som tidigare inte behandlas, utan lever decompensation, med förhöjda alaninaminotransferas (ALT), som är positiva för hepatit C-virus-ribonukleinsyra (HCV-RNA) (se avsnitt 4. 4)Barn i tre års ålder och äldre och adolescentsRibavirin BioPartners är avsedd för bruk i en kombination av behandling med interferon alfa-2b, för behandling av barn i tre års ålder och äldre och ungdomar, som har alla typer av kronisk hepat
Produktsammanfattning:
Revision: 2
Bemyndigande status:
kallas
Godkännandenummer:
EMEA/H/C/001184
Tillstånd datum:
2010-04-06
EMEA-kod:
EMEA/H/C/001184

Dokument på andra språk

Bipacksedel Bipacksedel - bulgariska

06-05-2013

Produktens egenskaper Produktens egenskaper - bulgariska

06-05-2013

Offentlig bedömningsrapport Offentlig bedömningsrapport - bulgariska

06-05-2013

Bipacksedel Bipacksedel - spanska

06-05-2013

Produktens egenskaper Produktens egenskaper - spanska

06-05-2013

Offentlig bedömningsrapport Offentlig bedömningsrapport - spanska

06-05-2013

Bipacksedel Bipacksedel - tjeckiska

06-05-2013

Produktens egenskaper Produktens egenskaper - tjeckiska

06-05-2013

Offentlig bedömningsrapport Offentlig bedömningsrapport - tjeckiska

06-05-2013

Bipacksedel Bipacksedel - danska

06-05-2013

Produktens egenskaper Produktens egenskaper - danska

06-05-2013

Offentlig bedömningsrapport Offentlig bedömningsrapport - danska

06-05-2013

Bipacksedel Bipacksedel - tyska

06-05-2013

Produktens egenskaper Produktens egenskaper - tyska

06-05-2013

Offentlig bedömningsrapport Offentlig bedömningsrapport - tyska

06-05-2013

Bipacksedel Bipacksedel - estniska

06-05-2013

Produktens egenskaper Produktens egenskaper - estniska

06-05-2013

Offentlig bedömningsrapport Offentlig bedömningsrapport - estniska

06-05-2013

Bipacksedel Bipacksedel - grekiska

06-05-2013

Produktens egenskaper Produktens egenskaper - grekiska

06-05-2013

Offentlig bedömningsrapport Offentlig bedömningsrapport - grekiska

06-05-2013

Bipacksedel Bipacksedel - engelska

06-05-2013

Produktens egenskaper Produktens egenskaper - engelska

06-05-2013

Offentlig bedömningsrapport Offentlig bedömningsrapport - engelska

06-05-2013

Bipacksedel Bipacksedel - franska

06-05-2013

Produktens egenskaper Produktens egenskaper - franska

06-05-2013

Offentlig bedömningsrapport Offentlig bedömningsrapport - franska

06-05-2013

Bipacksedel Bipacksedel - italienska

06-05-2013

Produktens egenskaper Produktens egenskaper - italienska

06-05-2013

Offentlig bedömningsrapport Offentlig bedömningsrapport - italienska

06-05-2013

Bipacksedel Bipacksedel - lettiska

06-05-2013

Produktens egenskaper Produktens egenskaper - lettiska

06-05-2013

Offentlig bedömningsrapport Offentlig bedömningsrapport - lettiska

06-05-2013

Bipacksedel Bipacksedel - litauiska

06-05-2013

Produktens egenskaper Produktens egenskaper - litauiska

06-05-2013

Offentlig bedömningsrapport Offentlig bedömningsrapport - litauiska

06-05-2013

Bipacksedel Bipacksedel - ungerska

06-05-2013

Produktens egenskaper Produktens egenskaper - ungerska

06-05-2013

Offentlig bedömningsrapport Offentlig bedömningsrapport - ungerska

06-05-2013

Bipacksedel Bipacksedel - maltesiska

06-05-2013

Produktens egenskaper Produktens egenskaper - maltesiska

06-05-2013

Offentlig bedömningsrapport Offentlig bedömningsrapport - maltesiska

06-05-2013

Bipacksedel Bipacksedel - nederländska

06-05-2013

Produktens egenskaper Produktens egenskaper - nederländska

06-05-2013

Offentlig bedömningsrapport Offentlig bedömningsrapport - nederländska

06-05-2013

Bipacksedel Bipacksedel - polska

06-05-2013

Produktens egenskaper Produktens egenskaper - polska

06-05-2013

Offentlig bedömningsrapport Offentlig bedömningsrapport - polska

06-05-2013

Bipacksedel Bipacksedel - portugisiska

06-05-2013

Produktens egenskaper Produktens egenskaper - portugisiska

06-05-2013

Offentlig bedömningsrapport Offentlig bedömningsrapport - portugisiska

06-05-2013

Bipacksedel Bipacksedel - rumänska

06-05-2013

Produktens egenskaper Produktens egenskaper - rumänska

06-05-2013

Offentlig bedömningsrapport Offentlig bedömningsrapport - rumänska

06-05-2013

Bipacksedel Bipacksedel - slovakiska

06-05-2013

Produktens egenskaper Produktens egenskaper - slovakiska

06-05-2013

Offentlig bedömningsrapport Offentlig bedömningsrapport - slovakiska

06-05-2013

Bipacksedel Bipacksedel - slovenska

06-05-2013

Produktens egenskaper Produktens egenskaper - slovenska

06-05-2013

Offentlig bedömningsrapport Offentlig bedömningsrapport - slovenska

06-05-2013

Bipacksedel Bipacksedel - finska

06-05-2013

Produktens egenskaper Produktens egenskaper - finska

06-05-2013

Offentlig bedömningsrapport Offentlig bedömningsrapport - finska

06-05-2013

Bipacksedel Bipacksedel - norska

06-05-2013

Produktens egenskaper Produktens egenskaper - norska

06-05-2013

Bipacksedel Bipacksedel - isländska

06-05-2013

Produktens egenskaper Produktens egenskaper - isländska

06-05-2013

Läs hela dokumentet

B. BIPACKSEDEL

Medicinal product no longer authorised

BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN

Ribavirin BioPartners 200 mg filmdragerade tabletter

ribavirin

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.

Spara denna information, du kan behöva läsa den igen.

Om du har ytterligare frågor vänd dig till läkare eller apotekspersonal.

Detta läkemedel har ordinerats åt dig. Ge det inte till andra. Det kan skada dem, även om de

uppvisar symtom som liknar dina.

Om några biverkningar blir värre eller om du märker några biverkningar som inte nämns i

denna information, kontakta läkare eller apotekspersonal.

I denna bipacksedel finner du information om

Vad Ribavirin BioPartners är och vad det används för

Innan du tar Ribavirin BioPartners

Hur du tar Ribavirin BioPartners

Eventuella biverkningar

Hur Ribavirin BioPartners ska förvaras

Övriga upplysningar

1.

VAD RIBAVIRIN BIOPARTNERS ÄR OCH VAD DET ANVÄNDS FÖR

Ribavirin BioPartners innehåller den aktiva substansen ribavirin. Ribavirin BioPartners hindrar

förökningen av många virustyper, inklusive hepatit C virus. Ribavirin BioPartners ska inte användas

utan interferon alfa-2b vilket innebär att Ribavirin BioPartners inte ska användas ensamt.

Tidigare obehandlade patienter:

Kombinationen Ribavirin BioPartners och interferon alfa-2b används för att behandla patienter som är

3 år eller äldre och som har kronisk hepatit C-(HCV)-infektion, med undantag av genotyp 1. För barn

och ungdomar som väger mindre än 47 kg finns Ribavirin BioPartners i form av en oral lösning.

Tidigare behandlade vuxna patienter:

Kombinationen Ribavirin BioPartners och interferon alfa-2b används för att behandla vuxna med

kronisk hepatit C som tidigare har svarat på behandling med enbart ett alfa-interferon men vars

tillstånd har återkommit.

Det finns ingen information om säkerhet och effekt för användning av ribavirin i kombination med

andra former av interferon (dvs. icke-alfa-2b).

2.

INNAN DU TAR RIBAVIRIN BIOPARTNERS

Användning av Ribavirin BioPartners rekommenderas inte för barn under 3 år.

Ta inte Ribavirin BioPartners

Ta inte

Ribavirin BioPartners om något av följande gäller dig eller ditt barn som du har ansvar för,

tala med din läkare

om du:

är allergisk (överkänslig) mot ribavirin eller mot något av övriga innehållsämnen i Ribavirin

BioPartners (se avsnitt 6, ”Övriga upplysningar”).

är gravid eller planerar att bli gravid

(Se avsnittet ”Graviditet och amning”).

har ett allvarligt medicinskt tillstånd som gör dig svag, inklusive allvarlig njursjukdom.

ammar.

tidigare har haft någon form av allvarliga hjärtbesvär eller har haft någon form av hjärtbesvär

under de senaste 6 månaderna.

har allvarliga leverbesvär som inte har samband med kronisk hepatit C.

Medicinal product no longer authorised

har någon blodsjukdom, såom anemi (lågt antal blodkroppar), talassemi, sicklecellanemi.

tidigare har haft en autoimmun sjukdom eller har autoimmun hepatit eller tar läkemedel som

dämpar immunsystemet (immunförsvaret skyddar dig mot infektioner och vissa sjukdomar).

Barn och ungdomar ska inte ta kombinationsbehandling med Ribavirin BioPartners och interferon

alfa-2b om de har eller tidigare har haft allvarliga nervösa eller psykiska besvär, som allvarlig

depression, självmordstankar eller försökt att begå självmord

Du ska tala om för din läkare om du tidigare har haft någon annan allvarlig sjukdom.

Påminnelse: Läs avsnittet ”Ta inte” i bipacksedeln för interferon alfa-2b innan du påbörjar

kombinationsbehandling med Ribavirin BioPartners.

Var särskilt försiktig med Ribavirin BioPartners

Sök

omedelbart

läkarvård om du under behandlingen utvecklar symtom på en allvarlig allergisk

reaktion (som andningssvårigheter, pipande andning eller nässelfeber).

Barn och ungdomar som väger mindre än 47 kg:

Användning av Ribavirin BioPartners filmdragerade tabletter rekommenderas inte. .

Du ska

tala med din läkare

om du eller ditt barn du har ansvar för:

är vuxen och har eller har haft en allvarlig

nervös eller mental sjukdom

, varit förvirrad,

medvetslös eller har haft

självmordstankar

eller

gjort självmordsförsök

eller har

haft missbruk

(t ex alkohol och droger).

någonsin har haft en

depression

eller utvecklat symtom som är förenade med depression (t.ex.

sorgsenhet, nedslagenhet osv.) under behandling med Ribavirin.

är kvinna i

barnafödande

ålder (se avsnittet ”Graviditet och amning”).

man

och din kvinnliga partner är i barnafödande ålder (se avsnittet ”Graviditet och amning”).

tidigare har haft en allvarlig

hjärtsjukdom

eller har en hjärtsjukdom.

är äldre än

65 år

eller om du har

njurbesvär

har eller har haft en

allvarlig sjukdom

har besvär med

sköldkörteln

Hos patienter som fått Ribavirin och alfa-interferon som kombinationsbehandling har

tand- och

tandköttsbesvär

som kan leda till tandlossning rapporterats. Dessutom har

muntorrhet

som kan ha

en skadlig inverkan på tänderna och munslemhinnan rapporterats vid långtidsbehandling med

kombinationen ribavirin och alfa-interferon. Du bör borsta tänderna noggrant två gånger dagligen och

gå på regelbundna tandläkarundersökningar. Dessutom kan en del patienter

kräkas

. Om du gör det ska

du skölja munnen noggrant efteråt.

Under kombinationsbehanling med Ribavirin BioPartners och ett alfa-interferon, kan vissa patienter få

ögonbesvär

och i vissa sällsynta fall synförlust. Om du får ribavirin i kombination med ett

alfa-interferon, måste du genomgå en ögonundersökning innan behandlingen påbörjas. Om en patient

klagar över försämrad syn eller synförlust ska en fullständig ögonundersökning göras omgående.

Patienter som redan från början har någon ögonsjukdo

m (t.ex. retinopati på grund

av diabetes eller

högt blodtryck) ska regelbundet genomgå ögonundersökningar under kombinationsbehandlingen med

ribavirin och alfa-interferoner. Kombinationsbehandling med ribavirin och ett alfa-interferon ska

avbrytas hos patienter hos vilka ögonsjukdomar uppstår eller förvärras.

Påminnelse: Läs avsnittet ”Var särskilt försiktig” i bipacksedeln för interferon alfa-2b innan du

påbörjar kombinationsbehandling.

Intag av andra läkemedel

Tala om för läkare eller apotekspersonal om du eller det barn som du har ansvar för:

tar eller nyligen har tagit andra läkemedel, även receptfria sådana.

Medicinal product no longer authorised

får azatioprin i kombination med ribavirin och pegylerade alfainterferoner och därför kan ha en

ökad risk att utveckla allvarliga blodrubbningar.

är infekterad både med

Humant Immunbrist Virus

(är hiv-positiv) och

Hepatit C Virus

(HCV) och behandlas med anti-HIV-läkemedel [omvänt transkriptas av nukleosidanalogtyp

NRTI

) och/eller högaktiv antiretroviral behandling (

HAART

Att ta Ribavirin BioPartners i kombination med alfa-interferon och

anti-HIV-läkemedel kan öka risken för mjölksyraacidos, leversvikt och utveckling av

blodrubbningar (minskat antal röda blodkroppar som transporterar syre, vissa vita

blodkroppar som bekämpar infektioner och blodplättar som koagulerar blodet).

zidovudin

eller

stavudin

vet man inte om ribavirin kommer att ändra det sätt

dessa läkemedel verkar på. Ditt blod kommer därför att testas regelbundet för att

säkerställa att hiv-infektionen inte förvärras. Om den förvärras kommer din läkare att

bestämma om din behandling med Ribavirin BioPartners behöver ändras eller inte.

Därutöver kan patienter som behandlas med

zidovudin

ribavirin

i kombination

alfa-interferoner

riskera att utveckla anemi (litet antal röda blodkroppar). Därför

rekommenderas inte användning av zidovudin och ribavirin i kombination med

alfa-interferon.

På grund av risken för mjölksyraacidos (anlagring av mjölksyra i kroppen) och

bukspottkörtelinflammation rekommenderas inte användning av

ribavirin och

didanosin

och användning av

ribavirin och stavudin

ska undvikas.

För patienter som är samtidigt infekterade med HCV/hiv, får HAART och har långt

framskriden leversjukdom finns risken att leverfunktionen förvärras. Tillägg av

behandling med ett alfa-interferon ensamt eller i kombination med ribavirin kan öka

den risken i denna patientgrupp

Påminnelse: Läs avsnittet ”Intag av andra läkemedel” i bipacksedeln för interferon alfa-2b innan du

påbörjar kombinationsbehandling.

Intag av Ribavirin BioPartners med mat och dryck

Ribavirin BioPartners ska tas i samband med mat.

Graviditet och amning

Om du är

gravid

ska du inte använda Ribavirin BioPartners. Ribavirin BioPartners kan vara mycket

skadligt för ditt ofödda barn (fostret).

Både kvinnliga och manliga patienter måste vidta

särskilda försiktighetsåtgärder

vid samlag

(använda effektivt preventivmedel) om det finns en möjlighet att en graviditet kan inträffa:

licka

eller

kvinna

i fertil ålder

:

Du måste visa upp ett negativt graviditetstest före behandlingen, varje månad under

behandlingen och under 4 månader efter att behandlingen har avslutats. Detta ska diskuteras

med läkaren.

Män:

Du ska inte h

a sex me

d en gravid kvinna om du inte

använder kondom

. Detta minskar risken

för att ribavirin överförs till kvinnan.

Om din kvinnliga partner inte är gravid, men är i fertil ålder, ska hon göra ett graviditetstest

varje månad under behandlingen och under 7 månader efter att behandlingen har avslutats.

Du eller din kvinnliga partner måste använda ett effektivt preventivmedel under den tid du tar

Ribavirin BioPartners och under 7 månader efter avslutad behandling. Du ska diskutera detta

med din läkare (se avsnittet ”Ta inte Ribavirin BioPartners”).

Om du är kvinna och

ammar

ska du inte använda Ribavirin BioPartners. Avbryt amning innan du

börjar ta Ribavirin BioPartners.

Körförmåga och användning av maskiner

Ribavirin BioPartners påverkar inte din förmåga att köra bil eller använda maskiner. Interferon alfa-2b

kan emellertid ha en viss påverkan på din förmåga att köra och använda maskiner. Kör därför inte bil

eller använd maskiner om du blir trött, dåsig eller förvirrad av denna behandling.

Medicinal product no longer authorised

3.

HUR DU TAR RIBAVIRIN BIOPARTNERS

Generell information om hur du tar Ribavirin BioPartners:

Om det barn som du har ansvar för är

under 3 år

ska Ribavirin BioPartners inte ges.

Ta alltid Ribavirin BioPartners enligt de instruktioner du fått från din läkare. Om du är osäker fråga

läkare eller apotekspersonal.

Ta inte mer än den dos som rekommenderats och ta läkemedlet under den tid som det ordinerats. Din

läkare har bestämt den korrekta dosen av Ribavirin BioPartners baserat på hur mycket du eller det barn

som du har ansvar för väger.

Standard blodprover

kommer att tas för att kontrollera blod, lever och njurfunktion.

Regelbundna tester av blodet kommer att göras för att hjälpa din läkare att veta om denna

behandling fungerar.

Beroende på resultatet av dessa tester, kan din läkare ändra/anpassa antalet tabletter du eller

det barn som du har ansvar för ska ta, ordinera en annan förpackningsstorlek av Ribavirin

BioPartners, och/eller ändra hur länge behandlingen ska pågå.

Om du har eller utvecklar allvarliga njur- eller leverproblem, kommer denna behandling att

avbrytas.

Den vanliga dosen

baserat på patientens vikt visas i tabellen nedan:

Titta i raden där det står hur mycket barnet/ungdomen väger

Påminnelse: Ge inte Ribavirin BioPartners om barnet är under 3 år.

Läs på samma rad för att se hur många tabletter som ska tas.

Påminnelse: Om instruktionerna från din läkare skiljer sig från mängden angiven i

tabellen, följ din läkares instruktioner.

Om du har några frågor om doseringen fråga din läkare.

Ribavirin BioPartners filmdragerade tabletter för oral användning - dos baserad på kroppsvikt

Om den

vuxna

väger

(kg)

Vanlig

daglig dos

Ribavirin

BioPartners

Antal 200 mg tabletter

< 65

800 mg

2 tabletter på morgonen och 2 tabletter på kvällen

65 - 80

1 000 mg

2 tabletter på morgonen och 3 tabletter på kvällen

81 - 105

1 200 mg

3 tabletter på morgonen och 3 tabletter på kvällen

> 105

1 400 mg

3 tabletter på morgonen och 4 tabletter på kvällen

barnet/ungdomen

väger (kg)

Vanlig

daglig dos

Ribavirin

BioPartners

Antal 200 mg tabletter

47 - 49

600 mg

1 tabletter på morgonen och 2 tabletter på kvällen

50 - 65

800 mg

2 tabletter på morgonen och 2 tabletter på kvällen

> 65

Se vuxendos och motsvarande antal filmdragerade tabletter

Ta din ordinerade dos genom munnen tillsammans med vatten och samtidigt med din måltid. Tugga

inte de filmdragerade tabletterna. För barn eller ungdomar som inte kan svälja en filmdragerad tablett

finns det en oral lösning av Ribavirin BioPartners.

Påminnelse Ribavirin BioPartners ska endast användas i kombination med interferon alfa-2b mot

hepatit C virus infektion. För att få fullständig information, läs även avsnittet ”Hur du tar”

i bipacksedeln för interferon alfa-2b.

Medicinal product no longer authorised

Interferoner, läkemedlen som tas i kombination med Ribavirin BioPartners, kan orsaka ovanlig

trötthet. Om du injicerar detta läkemedel själv eller ger det till ett barn, gör det vid sängdags.

Om du har tagit för stor mängd av Ribavirin BioPartners

Kontakta läkare eller apotekspersonal snarast möjligt.

Om du har glömt att ta Ribavirin BioPartners

Om du självadministrerar behandlingen eller om du hjälper ett barn att ta Ribavirin BioPartners i

kombination med interferon alfa-2b ta/ge den missade dosen så snart som möjligt under samma dag.

Om en hel dag har gått, rådgör med din läkare. Ta inte dubbel dos för att kompensera för glömd dos.

4.

EVENTUELLA BIVERKNINGAR

Läs avsnittet ”Eventuella biverkningar” i bipacksedeln för interferon alfa-2b.

Liksom alla läkemedel kan Ribavirin BioPartners i kombination med en alfa-interferon-produkt orsaka

biverkningar men alla användare behöver inte få dem.

Du ska omedelbart kontakta din läkare om någon av följande biverkningar uppträder under behandling

med Ribavirin Biopartners och interferon alfa-2b:

Psykiska störningar och centrala nervsystemet:

Vissa personer blir deprimerade då de tar Ribavirin BioPartners, antingen enbart eller i kombination

med interferon och i vissa fall har personer haft tankar på att hota andra till livet, självmordstankar

eller aggressivt beteende (ibland riktat mot andra). Vissa patienter har begått självmord. Se till att söka

akutvård om du märker att du blir deprimerad eller har självmordstankar eller att ditt beteende

förändras. Du kanske vill överväga att be en familjemedlem eller nära vän om hjälp att

uppmärksamma dig på tecken på depression eller förändringar i ditt beteende.

Barn och ungdomar

är speciellt benägna att utveckla depressioner under behandling med Ribavirin

BioPartners och interferon alfa. Kontakta omedelbart läkare eller uppsök akutvård om barnet uppvisar

ovanliga ovanliga beteendesymtom, känner sig deprimerade eller har en känsla av att vilja skada sig

själva eller andra.

Tillväxt och utveckling (barn och ungdomar):

Under den ettåriga behandlingen med Ribavirin BioPartners i kombination med interferon alfa-2b

växte inte vissa barn och ungdomar eller inte ökade i vikt lika mycket som man förväntat. Vissa barn

uppnådde inte beräknad längd inom 1-5 år efter avslutad behandling.

Meddela omedelbart din läkare

om någon av följande biverkningar uppträder under behandling med

Ribavirin Biopartners i kombination med en alfainterferonprodukt:

bröstsmärta eller ihållande hosta, förändringar av hur ditt hjärta slår, svimning,

förvirring, depression, självmordstankar eller aggressivt beteende, självmordsförsök, tankar på

att hota andra till livet,

domningar eller stickande känsla,

svårigheter med sömn eller tankeförmåga eller koncentration,

svår buksmärta, svart eller tjärliknande avföring, blod i avföringen eller urinen, smärta i nedre

delen av ryggen eller i sidan,

smärtsam eller besvärlig urinering,

svåra blödningar från näsan,

feber eller frossa som uppstår efter ett par veckors behandling,

problem med din syn eller hörsel,

svåra hudutslag eller svår rodnad.

Frekvensen av möjliga biverkningar som räknas upp nedan definieras enligt följande:

Medicinal product no longer authorised

Mycket vanliga

(förekommer hos fler än 1 av 10 användare)

Vanliga

(förekommer hos 1 till 10 av 100 användare)

Mindre vanliga

(förekommer hos 1 till 10 av 1 000 användare)

Sällsynta

(förekommer hos 1 till 10 av 10 000 användare)

Mycket sällsynta

(förekommer hos färre än 1 av 10 000 användare)

Ingen känd frekvens

(kan inte beräknas från tillgängliga data).

Följande biverkningar har rapporterats

vuxna

vid kombinationsbehandling med ribavirin och en

alfainterferon-produkt

:

Mycket vanliga biverkningar:

minskat antal röda blodkroppar (vilket kan orsaka trötthet, andfåddhet och yrsel), minskning av

vissa vita blodkroppar (vilket gör dig mer mottaglig för olika infektioner),

koncentrationssvårigheter, känsla av oro eller nervositet, humörsvängningar, depression eller

irritabilitet, trötthetskänsla, svårigheter att somna eller att sova,

hosta, muntorrhet, inflammation i svalget (halsont),

diarré, yrsel, feber, influensaliknande symtom, huvudvärk, illamående, frossa, virusinfektion,

kräkningar, svaghet,

nedsatt aptit, viktminskning, buksmärta,

torr hud, irritation, smärta eller rodnad vid injektionsstället, håravfall, klåda, muskelsmärta,

muskelvärk, smärta i leder och muskler, utslag.

Vanliga biverkningar:

minskat antal trombocyter (som är involverade i koagulationen), vilket kan orsaka blåmärken

och spontana blödningar, minskat antal vita blodkroppar s.k. lymfocyter som hjälper till att

bekämpa infektioner, underaktiv sköldkörtel (som kan orsaka trötthet, depression, ökad

känslighet för kyla och andra symtom), överskott av socker och urinsyra (som vid gikt) i blodet,

låga kalciumnivåer i blodet, allvarlig anemi,

svamp- eller bakterieinfektioner, gråtande, upprördhet, minnesförlust, försämrat minne,

nervositet, onormalt beteende, aggressivt beteende, ilska, förvirringskänsla, intresselöshet,

psykisk störning, humörförändringar, ovanliga drömmar, önskan att vilja skada sig själv,

sömnighet, sömnproblem, frånvaro av lust eller förmåga till sex, svindel (känsla av rotation),

dimsyn eller onormal syn, irritation eller smärta eller infektion i ögonen, torra eller rinnande

ögon, hörsel- eller röstförändringar, öronsusningar, öroninfektion, öronvärk, munsår (herpes

simplex), smakförändringar, smakförlust, blödande tandkött eller sår i munnen, brännande

känsla på tungan, ömmande tunga, inflammerat tandkött, tandproblem, migrän,

luftvägsinfektioner, bihåleinflammation, näsblödningar, torrhosta, snabb eller försvårad

andning, täppt eller rinnande näsa, törst, tandsjukdom

blåsljud (onormala ljud från hjärtslagen), smärta eller obehag i bröstkorgen, svimningskänsla,

sjukdomskänsla, vallningar, ökad svettning, värmeintolerans och ymnig svettning, lågt eller

högt blodtryck, hjärtklappning (bultande hjärtslag), snabba hjärtslag,

uppblåsthet, förstoppning, magbesvär, tarmgaser (flatus), ökad aptit, irriterad tjocktarm,

irritation i prostatakörteln, gulsot (gulaktig hud), lös avföring, smärta på höger sida av revbenen,

förstorad lever, orolig mage, tätare blåstömningar, större urinvolym än norm

alt,

urinvägsinfektion, onormal urin,

svåra, oregelbundna eller uteblivna menstruationer, onormalt kraftiga och långvariga

menstruationer, smärtsamma menstruationer, besvär från äggstockar eller vagina, bröstsmärta,

erektionsproblem,

onormal hårstruktur, akne, artrit, blåmärken, eksem (inflammerad, röd, kliande och torr hud

eventuellt med vätskande utslag), nässelfeber, ökad eller minskad känslighet för beröring,

nagelbesvär, muskelryckningar, domningar eller stickande känsla, smärta i en arm eller ett ben,

smärta vid injektionsstället, smärta i leder, darrande händer, psoriasis, svullna händer och

anklar, känslighet för solljus, hudutslag med upphöjda, fläckiga områden, hudrodnad eller

hudbesvär, ansiktssvullnad, svullna körtlar (svullna lymfkörtlar), spända muskler, tumör

(ospecificerad), ostadig gång, försämrad vätskebalans.

Medicinal product no longer authorised

Mindre vanliga rapporterade biverkningar:

att höra och se bilder som inte finns,

hjärtattack, panikattack,

överkänslighetsreaktion mot läkemedlet,

bukspottkörtelinflammation, bensmärta, diabetes mellitus,

muskelsvaghet.

Sällan rapporterade biverkningar:

kramper

lunginflammation,

reumatoid artrit, njurproblem,

mörk eller blodig avföring, intensiv buksmärta,

sarkoidos (en sjukdom som kännetecknas av ihållande feber, viktminskning, värkande och

svullna leder, hudförändringar och svullna körtlar),

inflammation i kärlvägg.

Mycket sällan rapporterade biverkningar:

självmord.

Ingen känd biverkningsfrekvens:

tankar på att hota andra till livet,

mani (överdriven eller ogrundad entusiasm),

perikardit (inflammation i hjärtsäcken), hjärtsäcksutgjutning (vätskeansamling som utvecklas

mellan hjärtsäcken och själva hjärtat).

Följande biverkningar har rapporterats hos barn och ungdomar som tagit ribavirin och

interferon alfa-2b

Mycket vanliga biverkningar:

minskat antal röda blodkroppar (vilket kan orsaka trötthet, andfåddhet och yrsel), minskat antal

neutrofiler (vilket gör dig mer mottaglig för olika infektioner)

minskad sköldkörtelaktivitet (som kan orsaka trötthetskänsla, depression, ökad känslighet för

kyla och andra symtom),

depression eller irritabilitet, känna sig magsjuk, sjukdomskänsla, humörsvängningar,

trötthetskänsla, svårigheter att somna eller att sova, virusinfektion, svaghet,

diarré, yrsel, feber, influensaliknande symtom, huvudvärk, nedsatt eller ökad aptit,

viktminskning, minskning av tillväxttakten (längd och vikt), smärta på höger sida av revbenen,

inflammation i svalget (halsont), frossa, buksmärta, kräkningar,

torr hud, håravfall, irritation, smärta eller rodnad vid injektionsstället, klåda, muskelsmärta,

muskelvärk, smärta i leder och muskler, utslag.

Vanliga biverkningar:

minskat antal trombocyter, celler som är involverade i koagulationen (det kan orsaka blåmärken

och spontana blödningar),

överskott av f

etter (triglyce

rider) i blodet, överskott av urinsyra (som vid gikt) i blodet,

överaktiv sköldkörtel (som kan orsaka nervositet, värmeintolerans och ökad svettning,

viktminskning, hjärtklappning, tremor),

upprördhet, ilska, aggressivt beteende, beteendestörningar, koncentrationssvårigheter,

känslomässig instabilitet, svimningar, känsla av oro eller nervositet, köldkänsla,

förvirringskänsla, rastlöshetskänsla, trötthetskänsla, brist på intresse och uppmärksamhet,

humörsvängningar, smärta, dålig sömnkvalité, sömngång, självmordsförsök, sömnproblem,

ovanliga drömmar, önskan att skada sig själv,

bakterieinfektioner, förkylningar, svampinfektioner, onormal syn, torra eller rinnande ögon,

öroninfektioner, irritation eller smärta eller infektion i ögonen, smakförändring,

röstförändringar, munsår, hosta, inflammerat tandkött, näsblod, irritation i näsan, smärta i

munnen, inflammation i svalget (halsont), snabb andning, luftvägsinfektioner, flagande läppar

Medicinal product no longer authorised

och självsprickor i mungiporna, andfåddhet, bihåleinflammation, nysningar, sår i munnen, öm

tunga, täppt eller rinnande näsa, ont i halsen, tandvärk, problem med tänderna (inklusive

varbildning), svindel (känsla av rotation), svaghet,

smärta i bröstkorgen, värmevallningar, hjärtklappning (bultande hjärtslag), snabba hjärtslag,

leverfunktionsstörningar,

sura uppstötningar, ryggsmärtor, sängvätning, förstoppning, problem med magen eller

ändtarmen, inkontinens, ökad aptit, inflammation i mag- och tarmslemhinnan, orolig mage, lös

avföring,

urineringsproblem, urinvägsinfektion,

svår, oregelbunden eller utebliven menstruation, onormalt kraftiga och långa

menstruationsperioder, problem från slidan, vaginal inflammation, smärta i

testiklarna,utveckling av manliga könsdrag

akne, blåmärken, eksem (inflammerad, röd, kliande och torr hud möjligen med vätskande sår),

ökad eller minskad känslighet för beröring, ökad svettning, ökade muskelrörelser, spända

muskler, irritation eller klåda vid injektionsstället, smärta i extremiteterna, nagelbesvär,

domningar eller stickande känsla, blek hud, utslag med upphöjda fläckvisa förändringar, darriga

händer, hudrodnad eller hudbesvär, missfärgning av huden, hud känslig för solljus, hudsår,

svullnad på grund av ansamling av vatten, svullna körtlar, (svullna lymfkörtlar), darrningar,

tumör (ospecificerad).

Mindre vanliga rapporterade biverkningar:

onormalt beteende, känslomässiga störningar, rädsla, mardrömmar

blödningar i slemhinnorna som täcker den inre ytan av ögonlocken, dimsyn, dåsighet,

ljuskänslighet, kliande ögon, ansiktssmärta, inflammerat tandkött,

bröstkorgsbesvär, svårighet att andas, infektion i lungorna, obehag från näsan,

lunginflammation, väsande/pipande andning,

lågt blodtryck,

förstorad lever,

smärtsamma menstruationer,

kliande ändtarmsöppning (springmask eller spolmask), utslag med blåsor (bältros), minskad

känslighet för beröring, muskelryckningar, smärta på huden, blekhet, flagnande hud, rodnad,

svullnad.

Försök till självskada har också rapporterats hos vuxna, barn och ungdomar.

Ribavirin BioPartners i kombination med en alfainterferon-produkt kan också orsaka:

aplastisk anemi, ren erytrocytaplasi (ett tillstånd där kroppen har avbrutit eller minskat

produktionen av röda blodkroppar); detta orsakar allvarlig anemi med symtom som onormal

trötthet och energibrist,

vanföreställningar,

övre och nedre luftvägsinfektion,

bukspottkörtelinflammation,

allvarliga hudutslag som kan vara förenade med blåsor i munnen, näsan, ögonen och andra

slemhinnor (erytema multiforme, Stevens-Johnsons syndrom), toxisk epidermal nekrolys

(blåsbildnin

g och fjällning av hudens översta skikt).

Följande andra biverkningar har också rapporterats då behandling med ribavirin kombineras med en

alfainterferon-produkt:

onormala tankar, hörsel- eller synhallucinationer, ändrat mentalt tillstånd, desorientering,

angioödem (svullna händer, fötter, anklar, ansikte, läppar, mun eller svalg som kan medföra

svårigheter att svälja eller andas), stroke (cerebrovaskulära händelser),

Vogt-Koyanagi-Haradas syndrom (en autoimmun inflammatorisk sjukdom som angriper

ögonen, huden och öronmembranen, hjärnan och ryggmärgen),

bronkokonstriktion och anafylaxi (en allvarlig allergisk reaktion i hela kroppen), ihållande

hosta,

Medicinal product no longer authorised

ögonproblem inklusive skador på näthinnan, förträngning av näthinneartären, inflammation av

synnerven, svullnad av ögat och bomullsexsudat (vita fläckar på näthinnan),

förstorad buk, halsbränna, besvär med tarmrörelser eller smärtsamma tarmrörelser,

akuta överkänslighetsreaktioner inklusive urtikaria (nässelfeber), blåmärken, intensiv smärta i

en extremitet, benet eller låret, förlorad rörelsevidd, stelhet, sarkoidos (en sjukdom som

karaktäriseras av ihållande feber, viktminskning, ledsmärta och svullnad, hudskador och svullna

körtlar).

Ribavirin BioPartners i kombination med peginterferon alfa-2b eller interferon alfa-2b kan även

förorsaka:

mörk, grumlig eller onormalt färgad urin,

andningssvårigheter, förändrade hjärtslag, bröstsmärta, smärta i nedre delen av vänster arm,

smärta i käken,

medvetandeförlust

förlorad förmåga till användning av ansiktsmuskler, hängande eller försvagade ansiktsmuskler,

känselbortfall,

synförlust

Du eller din vårdare ska ringa din läkare omedelbart om du får något av dessa symptom.

Om du

är vuxen och är infekterad med både HCV/hiv och får anti-HIV behandling,

kan tillägg

av Ribavirin BioPartners och peginterferon alfa-2b öka risken för försämrad leverfunktion högaktiv

antiretroviral behandling (HAART) och öka risken för mjölksyraacidos, leversvikt och utveckling av

onormala blodvärden (minskning av antalet röda blodkroppar som transporterar syre, vissa vita

blodkroppar som bekämpar infektioner, och blodkroppar som koagulerar blodet och som kallas

trombocyter) (NRTI).

Hos patienter med samtidig HCV- och hivinfektion som får HAART, har följande övriga biverkningar

förekommit med kombinationen ribavirin och peginterferon alfa-2b (inte listade ovan som

biverkningar hos vuxna):

minskad aptit,

ryggsmärta,

minskning i antal CD4-lymfocyter,

störd ämnesomsättning av fett,

hepatit,

smärta i armar och ben

infektion i munnen orsakad av candidasvampar (muntorsk),

olika avvikelser i blodvärden.

Om några biverkningar blir värre eller om du märker några biverkningar som inte nämns i denna

information, kontakta läkare eller apotekspersonal.

5.

HUR RIBAVIRIN BIOPARTNERS SKA FÖRVARAS

Förvaras utom syn- och räckhåll för barn.

Används före utgångsdatum som anges på kartongen.

Förvaras vid högst 25 °C.

Använd inte Ribavirin BioPartners utan att rådfråga läkare eller apotekspersonal om du märker någon

förändring av utseendet av tabletterna.

6.

ÖVR

IGA UPPLYSNINGAR

Innehållsdeklaration

aktiva substansen

ribavirin

Medicinal product no longer authorised

En filmdragerad tablett innehåller 200 mg ribavirin.

Övriga innehållsämnen är

tablettkärna: mikrokristallin cellulosa, krospovidon, povidon K25, kolloidal kiseldioxid,

magnesiumstearat.

tablettdragering: hypromellos, makrogol, titandioxid.

Läkemedlets utseende och förpackningsstorlekar

Ribavirin BioPartners är en rund, vit, filmdragerad tablett med rundad över- och undersida.

Ribavirin BioPartners finns tillgänglig i förpackningar med 84, 112, 140 och 168 filmdragerade

tabletter.

Eventuellt kommer inte alla förpackningsstorlekar att marknadsföras

Innehavare av godkännande för försäljning och tillverkare

Biopartners GmbH

Kaiserpassage 11

D-72764 Reutlingen

Tyskland

Tel: +49 (0)7121 948 7756

Denna bipacksedel godkändes senast

Information om detta läkemedel finns tillgänglig på Europeiska läkemedelsmyndighetens hemsida

http://www.ema.europa.eu/

Medicinal product no longer authorised

Läs hela dokumentet

BILAGA I

PRODUKTRESUMÉ

Medicinal product no longer authorised

1.

LÄKEMEDLETS NAMN

Ribavirin BioPartners 200 mg filmdragerade tabletter

2.

KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING

Varje filmdragerad tablett Ribavirin BioPartners innehåller 200 mg ribavirin.

För fullständig förteckning över hjälpämnen, se avsnitt 6.1.

3.

LÄKEMEDELSFORM

Filmdragerad tablett

Rund, vit, bikonvex, filmdragerad tablett

4.

KLINISKA UPPGIFTER

4.1

Terapeutiska indikationer

Ribavirin BioPartners är indicerat för behandling av kronisk hepatit C-virusinfektion (HCV) hos

vuxna, barn 3 år och äldre och ungdomar och ska endast användas i kombination med interferon

alfa-2b. Ribavirin ska inte användas som monoterapi.

Det finns ingen information om säkerhet och effekt för behandling med Ribavirin tillsammans med

andra former av interferoner än alfa-2b.

Tidigare obehandlade patienter

Vuxna patienter:

Ribavirin BioPartners är indicerat i kombination med interferon alfa-2b för

behandling av vuxna patienter med alla typer av kronisk hepatit C, med undantag av genotyp 1, som

inte tidigare behandlats, som inte har dekompenserad leverfunktion, som har förhöjt

alaninaminotransferas (ALAT), som har påvisbart hepatit C virus ribonukleinsyra HCV-RNA (se

avsnitt 4.4).

Barn 3 år och äldre och ungdomar:

Ribavirin BioPartners är avsett att användas i kombination med

interferon alfa-2b, för behandling av barn som är tre år och äldre och ungdomar, med alla typer av icke

tidigare behandlad kronisk hepatit C, med undantag av genotyp 1, utan dekompenserad leverfunktion

och som är positiva för serum HCV-RNA.

När beslut fattas om att inte skjuta upp behandlingen tills patienten är vuxen är det viktigt att beakta att

kombinationsbehandlingen orsakar tillväxthämning. Det är osäkert om denna tillväxthämning är

reversibel. Beslutet att behandla ska fattas från fall till fall (se avsnitt 4.4).

Patienter med tidigare behandlingssvikt

Vuxna patienter:

Ribavirin BioPartners är indicerat i kombination med interferon alfa-2b för

behandling av vuxna patienter med kronisk hepatit C som tidigare svarat på interferon alfa monoterapi

(med normalisering av ALAT vid behandlingens slut) men som därefter recidiverat (se avsnitt 5.1).

4.2

Dosering och administreringssätt

Behandling ska initieras och övervakas av läkare med erfarenhet av behandling av hepatit C.

Ribavirin BioPartners måste användas i kombination med interferon alfa-2b.

Medicinal product no longer authorised

Se även produktresumén för interferon alfa-2b beträffande förskrivningsinformation för respektive

läkemedel.

Dosering

Dosen av Ribavirin BioPartners beror på patientens kroppsvikt. Ribavirin BioPartners tabletter ska ges

peroralt varje dag fördelat på två doser (morgon och kväll) tillsammans med föda.

Vuxna patienter

Dosen av Ribavirin BioPartners baseras på patientens kroppsvikt (

Tabell 1

Ribavirin BioPartners skall användas i kombination med interferon alfa-2b (3 miljoner internationella

enheter (MIE) tre gånger per vecka). Valet av kombinationsbehandling baseras på patientens

förutsättningar. Behandlingen ska väljas med hänsyn till kombinationsbehandlingens förväntade effekt

och säkerhet hos den enskilda patienten (se avsnitt 5.1).

Tabell 1

Ribavirin BioPartners dos baserad på kroppsvikt

Patientens vikt (kg)

Daglig dos Ribavirin BioPartners

Antal 200 mg

filmdragerade tabletter

< 65

800 mg

65-80

1 000 mg

81-105

1 200 mg

> 105

1 400 mg

a: 2 morgon, 2 kväll

b: 2 morgon, 3 kväll

c: 3 morgon, 3 kväll

d: 3 morgon, 4 kväll

Ribavirin BioPartners filmdragerade tabletter i kombination med interferon alfa-2b:

Baserat på resultaten från kliniska studier rekommenderas att patienterna behandlas i minst sex

månader. I de kliniska studier där patienter behandlades i ett år var det osannolikt att de patienter som

inte uppvisade ett virologiskt svar efter sex månaders behandling (HCV-RNA under nedre

detektionsgränsen) skulle behålla ett virologiskt svar (HCV-RNA under nedre gräns sex månader efter

avslutad behandling).

Behandlingsduration – Tidigare obehandlade patienter

Genotyp Non-1

: Beslutet att förlänga behandlingen till ett år hos patienter med negativ

HCV-RNA efter sex månaders behandling ska baseras på andra prognostiska faktorer (t.ex.

ålder > 40 år, manligt kön, överbryggande fibros).

Behandlingsuration – Förnyad behandling

Genotyp 1

: Behandlingen skall fortsättas i ytterligare 6 månader (dvs. totalt ett år) hos patienter

med negativ HCV-RNA efter sex månaders behandling.

Genotyp Non-1: Beslutet att förlänga behandlingen till ett år hos patienter med negativ

HCVRNA efter sex månaders behandling ska baseras på andra prognostiska faktorer (t.ex. ålder

> 40 år, manligt kön, överbryggande fibros).

Barn 3 år och äldre och ungdomar:

Obs: För patienter som väger < 47 kg eller som inte kan svälja filmdragerade tabletter finns ribavirin

oral lösning och ska användas om det är lämpligt.

Dosering till barn och ungdomar baseras på kroppsvikt för Ribavirin BioPartners och på kroppsyta för

interferon alfa-2b.

Medicinal product no longer authorised

Dosering vid kombinationsbehandling med interferon alfa-2b:

I kliniska studier på denna patientgrupp användes ribavirin och interferon alfa-2b i doser om

15 mg/kg/dag respektive 3 miljoner internationella enheter (MIE)/m

tre gånger per vecka (

Tabell 2

Tabell 2

Ribavirin BioPartners dosering baserad på kroppsvikt när det används i kombination

med interferon alfa-2b till barn och ungdomar

Patientens vikt (kg)

Daglig dos Ribavirin BioPartners

Antal 200 mg

filmdragerade tabletter

47-49

600 mg

3 tabletter

50-65

800 mg

4 tabletter

> 65

Se tabellen för vuxendosering (

Tabell 1

1 morgon, 2 kväll

2 morgon, 2 kväll

Behandlingsduration för barn och ungdomar

Genotyp 2 eller 3

: Den rekommenderade behandlingsdurationen är 24 veckor.

Dosjustering hos alla patienter

Om allvarliga biverkningar eller laboratorieavvikelser uppkommer under behandling med ribavirin

och interferon alfa-2b, bör doseringen justeras för varje produkt om så är lämpligt, till dess att

biverkningarna avklingar. Riktlinjer för dosjustering utvecklades under de kliniska studierna (se

Riktlinjer för dosjustering,

Tabell 3

). Eftersom följsamhet kan ha betydelse för behandlingsresultatet

ska dosen hållas så nära den rekommenderade standarddosen som möjligt. En eventuell negativ

påverkan på behandlingsresultatet vid en sänkning av ribavirindosen kan inte uteslutas.

Tabell 3

Riktliner för dosjustering baserat på laboratorieparametrar

Laboratorievärden

Reducera endast den

dagliga dosen

Ribavirin BioPartners

(se anm. 1) om:

Reducera endast

interferon alfa-2b dosen

(se anm-2) om:

Avbryt

kombinations-

behandlingen när

nedanstående

testvärde

rapporteras**

Hemoglobin

< 10 g/dl

< 8,5 g/dl

Vuxna:

Hemoglobin hos;

patienter med anamnes

av stabil hjärtsjukdom

Barn och ungdomar: ej

tillämpligt (se

avsnitt 4.4)

≥2 g/dl minskning av hemoglobin under en

4 veckors period vid behandling (permanent

dosreduktion)

< 12 g/dl efter

4 veckors

dosreduktion

Leukocyter

< 1,5 x 10

< 1,0 x 10

Neutrofiler

< 0,75 x 10

< 0,5 x 10

Trombocyter

< 50 x 10

/l (vuxna)

< 70 x 10

/l (barn och

ungdomar)

< 25 x 10

(vuxna)

< 50 x 10

/l (barn

och ungdomar)

Bilirubin – direkt

2,5 x ÖNG*

Bilirubin – indirekt

> 5 mg/dl

> 4 mg/dl (vuxna)

> 5 mg/dl

(i > 4 veckor)

(barn och

ungdomar

behandlade med

interferon alfa-2b)

Serumkreatinin

> 2,0 mg/dl

Medicinal product no longer authorised

Kreatininclearance

Avbryt Ribavirin

BioPartners om

CrCl

< 50 ml/minut

Alanin aminotransferas

(ALAT)

eller

Aspartataminotransferas

(ASAT)

2 x utgångsvärdet

och > 10 x ÖNG*

eller

2 x utgångsvärdet

och > 10 x ÖNG*

Övre normalgräns

Se produktresumén för interferon alfa-2b beträffande dosjustering och seponering.

Anm. 1: Hos vuxna patienter görs en första dosreduktion av Ribavirin BioPartners med 200 mg/dag

(utom hos patienter som får 1 400 mg, där dosreduktionen ska vara 400 mg/dag). Om det

behövs görs en andra dosreduktion med ytterligare 200 mg/dag. Patienter vars dos av

Ribavirin BioPartners reducerats till 600 mg/dag ges en 200 mg tablett på morgonen och två

200 mg tablett på kvällen.

Hos barn och ungdomar som behandlas med Ribavirin BioPartners plus interferon alfa-2b,

reducera ribavirindosen till 7,5 mg/kg/dag.

Anm. 2: Hos vuxna, barn och ungdomar som behandlas med Ribavirin BioPartners plus interferon

alfa-2b, reducera interferon alfa-2b till halva dosen.

Speciella populationer

Användning vid nedsatt njurfunktion:

Farmakokinetiken för ribavirin är förändrad hos patienter med

nedsatt njurfunktion på grund av minskning av kreatininclearance hos dessa patienter (se avsnitt 5.2).

Därför rekommenderas att njurfunktionen utvärderas hos alla patienter innan behandlingen med

ribavirin påbörjas. Patienter med kreatininclearance < 50 ml/minut skall inte behandlas med ribavirin

(se avsnitt 4.3). Personer med nedsatt njurfunktion ska följas mer noggrant med avseende på

utveckling av anemi. Om serumkreatininet stiger till > 2,0 mg/dl (

Tabell 3

), skall behandlingen med

Ribavirin BioPartners och interferon alfa-2b avbrytas.

Användning vid nedsatt leverfunktion:

Farmakokinetiken är inte förändrad hos patienter med nedsatt

leverfunktion (se avsnitt 5.2). Därför behövs ingen dosjustering av ribavirin hos patienter med nedsatt

leverfunktion. Användning av ribavirin är kontraindicerad hos patienter med gravt nedsatt

leverfunktion eller dekompenserad cirros (se avsnitt 4.3).

Användning hos äldre (≥

65 år):

Det verkar inte finnas någon signifikant åldersrelaterad effekt på

farmakokinetiken för ribavirin. Emellertid måste njurfunktionen bestämmas innan man administrerar

ribavirin (se avsnitt 5.2).

Användning hos patienter under 18 år:

Ribavirin kan ges i kombination med interferon alfa-2b till

barn (3 år och äldre) och ungdomar. Val av beredningsform baseras på patientens individuella

karakteristika (se avsnitt 4.1). Säkerhet och effektivitet av ribavirin med andra former av interferon

(t.ex. inte alfa-2b) hos dessa patienter har inte utvärderats.

Patienter samtidigt infekterade med HCV/hiv:

Patienter som behandlas med hämmare av omvänt

transkriptas av nukleosidanalogtyp (NRTI) samtidigt med ribavirin och interferon alfa-2b kan ha en

ökad risk för mitokondriell toxicitet, mjölksyraacidos och leverdekompensation (se avsnitt 4.4). Se

även produktinformationen för antiretrovirala läkemedel.

4.3

Kontraindikationer

Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne.

Gravida kvinnor (se avsnitten 4.4, 4.6 och 5.3). Behandling med Ribavirin BioPartners får inte

påbörjas förrän ett negativt graviditetstest erhållits omedelbart före initieringen av

behandlingen.

Medicinal product no longer authorised

Amning.

Anamnes på allvarlig hjärtsjukdom, inklusive instabil eller okontrollerad hjärtsjukdom de

senaste sex månaderna (se avsnitt 4.4).

Patienter med allvarliga, försvagande medicinska tillstånd.

Patienter med kronisk njursvikt, patienter med kreatininclearance < 50 ml/minut och/eller under

hemodialysbehandling.

Gravt nedsatt leverfunktion (Child-Pugh-klass B eller C) eller dekompenserad levercirros.

Hemoglobinopatier (t.ex. talassemi, sicklecellanemi).

Insättning av peginterferon alfa-2b är kontraindicerat hos patienter med HCV/hiv med cirros

och Child-Pugh score ≥ 6.

Barn och ungdomar:

Pågående eller tidigare allvarligt psykiatriskt tillstånd, särskilt allvarlig depression,

självmordstankar eller självmordsförsök.

På grund av samtidig administrering med peginterferon alfa-2b eller interferon alfa-2b :

Autoimmun hepatit eller anamnes på autoimmun sjukdom.

4.4

Varningar och försiktighet

Psykiska störningar och centrala nervsystemet (CNS):

Allvarliga CNS-effekter, särskilt depression, självmordstankar och självmordsförsök har observerats

hos vissa patienter under kombinationsbehandling med ribavirin och peginterferon alfa-2b eller

interferon alfa-2b och även efter avslutad behandling under en 6 månaders uppföljningsperiod. Hos

barn och ungdomar som behandlades med ribarivin i kombination med interferon alfa-2b

rapporterades självmordstankar och självmordsförsök mer frekvent jämfört med hos vuxna patienter

(2,4 % mot 1 %) under behandling och under den 6 månader långa uppföljningsperioden efter

behandling. Precis som hos vuxna patienter fick barn och ungdomar andra psykiska biverkningar (t ex

depression, emotionell labilitet och somnolens). Andra CNS-effekter inkluderande aggressivt beteende

(ibland riktat mot andra såsom tankar på mord), bipolära sjukdomar, maniska tillstånd, förvirring och

mentala förändringar har observerats med alfa-interferoner. Patienterna ska noggrant följas avseende

tecken eller symptom på psykiatrisk sjukdom. Om sådana symptom uppstår måste den potentiella

allvarlighetsgraden med dessa biverkningar beaktas hos den förskrivande läkaren och behovet av

adekvat behandling ska övervägas. Om psykiatriska symptom kvarstår eller förvärras, eller

självmordstankar identifieras, rekommenderas att behandlingen med ribavirin och peginterferon

alfa-2b eller interferon alfa-2b avbryts och att patienten följs upp med lämplig psykiatrisk intervention.

Patienter med existerande eller tidigare allvarliga psykiatriska tillstånd:

Om behandling med

ribavirin i kombination med peginterferon alfa-2b eller interferon alfa-2b anses nödvändig hos vuxna

patienter med existerande eller tidigare allvarliga psykiatriska tillstånd, ska den enbart inledas efter att

en lämplig individualiserad diagnostik och terapeutiskt omhändertagande av det psykiatriska

tillståndet har säkerställts.

Användning av ribavirin och interferon alfa-2b eller peginterferon alfa-2b hos barn och ungdomar med

pågående eller tidigare allvarliga psykiatriska tillstånd är kontraindicerat (se avsnitt 4.3).

Patienter med missbruk:

HCV-infekterade patienter som samtidigt har missbruk (alkohol, cannabis etc) har en ökad risk att

utveckla psykiatriska symtom eller försämring av redan existerande psykiatrisk sjukdom vid

behandling med alfainterferon. Om behandling med alfainterferon bedöms vara nödvändig hos dessa

patienter, bör förekomst av psykiatriska komorbiditeter och potentialen för annat missbruk utvärderas

noggrant och vara adekvat kontrollerad innan behandlingen initieras. Vid behov bör man överväga ett

multidisciplinärt angreppssätt, inkluderande psykiatri- eller missbruksspecialist, för att utvärdera,

behandla och följa upp patienten. Patienter bör följas noggrant under behandling och även efter

avslutad behandling. Tidig intervention mot återfall eller utvecklande av psykiatriska symtom och

missbruk rekommenderas.

Tillväxt och utveckling (barn och ungdomar):

Medicinal product no longer authorised

Under interferonbehandlingen (standard och pegylerat) i kombination med ribavirin som varade i upp

till 48 veckor hos patienter från 3 till och med 17 år, var viktminskning och tillväxthämning vanligt (se

avsnitt 4.8 och 5.1). Långtidsdata för barn som behandlats med kombinationen

standardinterferon/ribavirin tyder också på en väsentlig tillväxthämning (> 15 percentilers minskning

av längdpercentilen jämfört med baseline) hos 21 % av barnen trots att de varit utan behandling i mer

än 5 år.

Bedömning från fall till fall av nytta/risk hos barn:

Den förväntade nyttan av behandlingen ska noga vägas mot de säkerhetsfynd som gjorts hos barn och

ungdomar i de kliniska studierna (se avsnitt 4.8 och 5.1).

Det är viktigt att beakta att kombinationsbehandlingen orsakar tillväxthämning, vars

reversibilitet är osäker.

Risken ska vägas mot sjukdomsbilden hos barnet, såsom tecken på progredierande sjukdom (i

synnerhet fibros), samtidiga sjukdomar som kan påverka sjukdomsförloppet negativt (såsom

samtidig hivinfektion), liksom faktorer som är prognostiska för respons (HCV-genotyp och

virusmängd).

När det är möjligt ska barnet behandlas efter den pubertala tillväxtpuckeln, för att minska risken för

tillväxthämning. Det finns inga data avseende långtidseffekter på sexuell mognad.

Baserat på resultat från kliniska studier är användning av ribavirin som monoterapi inte effektiv och

Ribavirin skall inte användas som enda medel. Säkerheten och effekt av behandling har enbart

fastställts med användning av ribavirin i kombination med peginterferon alfa-2b eller interferon

alfa-2b injektionsvätska.

En leverbiopsi togs på alla patienter i valda studier på kronisk hepatit C före inklusionen, men i vissa

fall (dvs patienter med genotyp 2 och 3), är behandling möjlig utan histologisk bekräftelse. Gällande

behandlingsriktlinjer ska konsulteras huruvida en leverbiopsi är nödvändig före start av behandlingen.

Hemolys

: En minskning av hemoglobinnivåerna till < 10 g/dl observerades hos upp till 14 % av vuxna

patienter och hos 7 % av barn och ungdomar behandlade med ribavirin i kombination med

peginterferon alfa-2b eller interferon alfa-2b i kliniska studier. Även om ribavirin inte har några

direkta kardiovaskulära effekter, kan anemi associerad med ribavirin leda till försämring av

hjärtfunktion eller förvärrande av symptomen på koronarsjukdom eller både och. Ribavirin skall

därför administreras med försiktighet till patienter med befintlig hjärtsjukdom (se avsnitt 4.3).

Hjärtstatus skall fastställas innan behandling påbörjas och övervakas kliniskt under behandlingen. Om

någon försämring uppträder, skall behandlingen avbrytas (se avsnitt 4.2).

Kardiovaskulära

: Vuxna patienter med anamnes på kronisk hjärtinsufficiens, myokardinfarkt och/eller

tidigare eller nuvarande arytmisjukdom skall övervakas noggrant. Det rekommenderas att

elektrokardiogram tas på patienter med befintliga hjärtabnormiteter före och under behandlingens

gång. Hjärtarytmier (främst supraventrikulära) svarar vanligen på konventionell behandling, men kan

kräva att behandlingen avbryts. Det finns inga data på barn och ungdomar med tidigare hjärtsjukdom.

Akut överkänslighet

: Om en akut överkänslighetsreaktion (t.ex. urticaria, angioödem,

bronkkonstriktion, anafylaxi) uppkommer, skall behandlingen med Ribavirin omedelbart avbrytas och

lämplig medicinsk behandling sättas in. Övergående hudutslag nödvändiggör inte att behandlingen

avbryts.

Ögonförändringar:

Ribavirin används som kombinationsbehandling med alfainterferon. Retinopati

inklusive retinalblödningar, retinalt exsudat, papillödem, optisk neuropati och ocklusion av retinal

artär eller ven som kan leda till synförlust har rapporterats vid sällsynta tillfällen vid

kombinationsterapi med alfainterferon. Alla patienter ska genomgå en ögonundersökning vid

behandlingsstart. Patienter som klagar över försämrad syn eller synförlust måste genomgå en

omgående och fullständig ögonundersökning. Patienter som sedan tidigare har oftalmologiska besvär

(t ex diabetes eller hypertensionsretinopati) ska genomgå regelbundna oftalmologiska undersökningar

Medicinal product no longer authorised

under pågående kombinationsbehandling med alfainterferoner. Kombinationsbehandling med

alfainterferoner ska avbrytas hos patienter som utvecklar nya eller förvärrade oftalmologiska besvär.

Leverfunktion

: Patienter som utvecklar signifikanta avvikelser av leverfunktionen under behandling,

skall övervakas noggrant. Avbryt behandlingen hos patienter som utvecklar förlängning av

koagulationsmarkörer vilket kan indikera leverdekompensation.

Risk för förvärrad immunosuppression: Pancytopeni och benmärgssuppression har i litteraturen

rapporterats inträffa inom 3 till 7 veckor efter administrering av peginterferon och ribavirin samtidigt

med azatioprin. Denna myelotoxicitet var reversibel inom 4 till 6 veckor efter avbrytande av antiviral

behandling av HCV och samtidig behandling med azatioprin och återkom inte efter återinsättande av

någon av behandlingarna var för sig (se avsnitt 4.5).

Kompletterande övervakning av tyreoidea specifik för barn och ungdomar

: Omkring 12 till 21 % av

barn som behandlats med ribivarin och interferon alfa-2b (pegylerat och icke pegylerat) utvecklade en

ökning av tyreoideastimulerande hormon (TSH). Ytterligare omkring 4 % fick en övergående

sänkning under normalvärdesgränsen. Innan behandling med interferon alfa-2b påbörjas, måste

TSH-nivåerna utvärderas och eventuell avvikelse beträffande tyreoidea som upptäcks vid den

tidpunkten måste behandlas med konventionell terapi. Behandling med interferon alfa-2b (pegylerat

eller icke pegylerat) kan påbörjas om TSH-nivåerna kan bibehållas inom normalgränserna genom

medicinering. Tyreoideadysfunktion under behandlingen med ribavirin och interferon alfa-2b och

under behandling med ribavirin och peginterferon alfa-2b har observerats. Om tyreoideaavvikelser

upptäcks ska patientens tyreoideastatus utvärderas och behandlas enligt gängse riktlinjer. Barn och

ungdomar ska följas upp var tredje månad beträffande tecken på tyreoideadysfunktion (t.ex. TSH).

Samtidig HCV-/hivinfektion:

Mitokondriell toxicitet och mjölksyraacidos:

Försiktighet ska iakttas hos hivpositiva patienter infekterade med HCV som får behandling med

hämmare av omvänt transkriptas av nukleosidanalogtyp (NRTI) (speciellt didanosin och stavudin) och

interferon alfa-2b/ribavirin. Hos hivpositiva patienter som får en NRTI-behandling ska läkare noggrant

övervaka markörer på mitokondriell toxicitet och mjölksyraacidos vid ribavirinbehandling.

Framförallt:

rekommenderas inte samtidig administrering av Ribavirin BioPartners och didanosin på grund av

risken för mitokondriell toxicitet (se avsnitt 4.5).

bör samtidig administrering av Ribavirin BioPartners och stavudin undvikas för att begränsa

risken för överlappande mitokondriell toxicitet.

Leverdekompensation hos patienter med samtidig HCV-/hivinfektion med framskriden cirros:

Patienter med samtidig infektion, med framskriden cirros och som får högaktiv antiretroviral

behandling (HAART) kan ha en ökad risk för leverdekompensation och död. Tillägg av behandling

med alfainterferoner enbart eller i kombination med ribavirin kan öka risken i denna undergrupp av

patienter. Andra baseline-faktorer hos patienter med samtidig infektion, som kan vara förenat med en

högre risk för leverdekompensation inkluderar behandling med didanosin och ökad

serumkoncentration av bilirubin.

Patienter med samtidig infektion, som erhåller både antiretroviralbehandling (ARV) och behandling

för hepatit, ska noggrant övervakas med kontroll av deras Child-Pugh score under behandlingen. Hos

patienter som går mot att utveckla leverdekompensation ska behandlingen mot hepatit omedelbart

avbrytas och ARV-behandlingen omprövas.

Onormala hematologiska värden hos patienter med samtidig HCV-/hivinfektion:

Patienter med samtidig HCV-/hivinfektion och som får behandling med peginterferon alfa-2b/ribavirin

och HAART kan ha en ökad risk för att utveckla onormala hematologiska värden (som neutropeni,

trombocytopeni och anemi) jämfört med patienter som enbart har HCV-infektion. Även om

majoriteten kan hanteras genom dosreduktion, ska noggrann uppföljning av hematologiska parametrar

göras hos dessa patienter (se avsnitt 4.2 och under ”Laboratorievärden” i avsnitt 4.8).

Medicinal product no longer authorised

Patienter som behandlas med ribavirin och zidovudin löper dessutom en ökad risk att utveckla anemi;

därför rekommenderas inte att man använder ribavirin samtidigt med zidovudin (se avsnitt 4.5).

Patienter med låga CD4 antal:

Hos patienter med samtidig HCV-/hivinfektion finns begränsade data (N = 25) tillgängliga vad gäller

effekt och säkerhet för patienter med CD4 antal lägre än 200 celler/μl. Försiktighet ska därför

iakttagas vid behandling av patienter med låga CD4 antal.

Se respektive produktresumé för de antiretrovirala läkemedel som tas samtidigt med

HCV-behandlingen för att uppmärksamma och behandla toxicitet, som är specifik för varje läkemedel

samt risken för överlappande toxicitet med Ribavirin BioPartners i kombination med peginterferon

alfa-2b.

Dentala och parodontala tillstånd

: Dentala och parodontala tillstånd som kan leda till tandlossning har

rapporterats hos patienter som fått ribavirin och peginterferon alfa-2b eller interferon alfa-2b som

kombinationsbehandling. Dessutom kan muntorrhet ha en skadlig inverkan på tänder och

munslemhinnor vid långtidsbehandling med kombinationen av ribavirin och peginterferon alfa-2b eller

interferon alfa-2b. Patienterna bör borsta tänderna noggrant två gånger dagligen och gå på regelbundna

tandläkarundersökningar. De patienter som kräks ska rådas att skölja munnen noggrant efter att de

kräkts.

Laboratorietester

: Hematologiska och blodkemiska standardtester (blodstatus och differentialräkning,

trombocyter, elektrolyter, serumkreatinin, leverfunktionstester, urinsyra) skall utföras på alla patienter

innan behandling påbörjas. Riktlinjer för utgångsvärden som kan betraktas som acceptabla innan

behandlingen med Ribavirin påbörjas:

Hemoglobin

Vuxna: ≥ 12 g/dl (kvinnor), ≥ 13 g/dl (män)

Barn och ungdomar: ≥ 11 g/dl (flickor), ≥ 12 g/dl (pojkar)

Trombocyter

≥ 100 000/mm

Neutrofiler

≥ 1 500/mm

Laboratorieundersökningar skall utföras vid vecka 2 och 4 av behandlingen samt med regelbundna

intervall därefter enligt vad som är kliniskt lämpligt. HCV-RNA ska mätas periodvis under behandling

(se avsnitt 4.2).

För fertila kvinnor:

För kvinnor skall ett graviditetstest utföras rutinmässigt varje månad under

behandlingen och under 4 månader därefter. För kvinnliga partners till män skall ett rutinmässigt

graviditetstest utföras månatligen under behandlingen och under sju månader därefter (se avsnitt 4.6).

Urinsyra kan öka med ribavirin på grund av hemolys. Risken för att utveckla gikt skall därför noggrant

övervakas hos predisponerade patienter.

4.5

Interaktioner med andra läkemedel och övriga interaktioner

Resultat av in vitro studier där man använde mikrosomberedning av både human lever och råttlever,

tyder inte på någon cytokrom-P450-enzymmedierad metabolism av ribavirin. Ribavirin inhiberar inte

cytokrom-P450-enzymer. Utifrån toxicitetsstudier finns det inga tecken på att ribavirin inducerar

leverenzymer. Därför är risken minimal för P450-enzymbaserade interaktioner.

Ribavirin kan, genom sin hämmande effekt på inosinmonofosfatdehydrogenas, störa azatioprins

metabolism vilket möjligen kan leda till en ackumulering av 6-metyltioinosinmonofosfat (6-MTIMP),

vilket har associerats med myelotoxicitet hos patienter som behandlats azatioprin. Användandet av

pegylerade alfainterferoner och ribavirin samtidigt med azatioprin bör undvikas. I individuella fall där

nyttan av att ge ribavirin samtidigt med azatioprin överväger den potentiella risken, rekommenderas

det att patienter som samtidigt använder azatioprin noggrant följs hematologiskt för att identifiera

tecken på myelotoxicitet, eftersom behandlingen med dessa läkemedel då bör sättas ut (se avsnitt 4.4).

Medicinal product no longer authorised

Inga interaktionsstudier har utförts med ribavirin i kombination med andra läkemedel, med undantag

av peginterferon alfa-2b, interferon alfa-2b och antacida.

Interferon alfa-2b

: Inga farmakokinetiska interaktioner sågs mellan ribavirin och peginterferon alfa-2b

eller interferon alfa-2b i en farmakokinetisk flerdosstudie.

Antacida: Biotillgängligheten för ribavirin 600 mg minskade vid samtidig administrering av ett

antacidum innehållande magnesium, aluminium och simetikon. AUC

minskade med 14 %. Det är

möjligt att den minskade biotillgängligheten i denna studie berodde på fördröjd passage av ribavirin

eller modifierat pH. Denna interaktion anses inte vara kliniskt relevant.

Nukleosidanaloger

: Behandling med nukleosidanaloger, enbart eller i kombination med andra

nukleosider, har resulterat i mjölksyraacidos. Farmakologiskt ökar ribavirin mängden fosforylerade

metaboliter av purinnukleosider in vitro. Denna aktivitet skulle kunna öka risken för mjölksyraacidos

inducerad av purinnukleosidanaloger (t ex didanosin eller abakavir). Samtidig administrering av

Ribavirin BioPartners och didanosin rekommenderas inte. Rapporter om mitokondriell toxicitet,

särskilt mjölksyraacidos och pankreatit, varav några med dödlig utgång, har rapporterats (se

avsnitt 4.4).

Förvärrad anemi förorsakad av ribavirin har rapporterats när zidovudin är en del av hiv-behandlingen,

även om den exakta mekanismen ännu inte är utredd. Samtidigt användande av ribavirin och

zidovudin rekommenderas inte beroende på en ökad risk för anemi (se avsnitt 4.4). Man bör överväga

att byta ut zidovudin i en anti-retroviral behandlingsregim om denna redan har påbörjats. Detta torde

vara särskilt viktigt hos patienter med känd tidigare zidovudin-inducerad anemi.

På grund av den långa halveringstiden kan möjligheten för interaktioner kvarstå under upp till

två månader (fem halveringstider för ribavirin) efter avslutad behandling med ribavirin (se avsnitt 5.2).

Det finns inga bevis för att ribavirin interagerar med hämmare av omvänt transkriptas av

ickenukleosidanalogtyp eller proteashämmare.

Motstridiga data rapporteras i litteraturen angående samtidig behandling med abacavir och ribavirin.

Vissa studier talar för att patienter med HIV/HCV co-infektion som får abacavir-innehållande ART

kan ha lägre responsfrekvens vid behandling med pegylerat interferon och ribavirin. Detta bör

övervägas innan abacavir och ribavirin ges samtidigt.

4.6

Fertilitet, graviditet och amning

Användning av Ribavirin BioPartners är kontraindicerad under graviditet.

Prekliniska data:

Fertilitet: I djurstudier gav ribavirin reversibla effekter på spermatogenesen (se avsnitt 5.3).

Teratogenicitet: Signifikant teratogen och/eller embryocidal potential har påvisats för ribavirin

hos alla djurarter på vilka adekvata studier genomförts, vid doser så låga som en tjugondel av

den rekommenderade humana dosen (se avsnitt 5.3).

Genotoxicitet: Ribavirin inducerar genotoxicitet (se avsnitt 5.3).

Kvinnor:

Ribavirin skall inte användas av kvinnor som är gravida (se avsnitten 4.3 och 5.3). Extrem

försiktighet måste vidtas för att undvika graviditet hos kvinnor (se avsnitt 5.3). Behandlingen med

Ribavirin skall inte påbörjas förrän ett negativt graviditetstest erhållits omedelbart innan behandlingen

påbörjas. Fertila kvinnor ska använda ett effektivt preventivmedel under behandlingen och under

fyra månader efter att behandlingen är avslutad. Rutinmässiga månatliga graviditetstester måste

utföras under denna tid. Om graviditet inträffar under behandling eller inom fyra månader efter

behandling, skall patienten upplysas om den signifikanta teratogena risken för fostret med ribavirin.

Män och deras kvinnliga partners:

Extrem försiktighet skall vidtas för att undvika graviditet hos

partners till män som tar Ribavirin (se avsnitten 4.3 och 5.3). Ribavirin ackumuleras intracellulärt och

avlägsnas mycket långsamt från kroppen. Det är inte känt om det ribavirin som finns i sperma, utövar

Medicinal product no longer authorised

sina potentiella teratogena eller genotoxiska effekter på det humana embryot/fostret. Även om data för

ungefär 300 prospektivt uppföljda graviditeter, där fadern varit exponerad för ribavirin, inte har visat

en ökad risk för missbildningar jämfört med normalpopulationen, eller något specifikt

missbildningsmönster, måste endera män ellerderas kvinnliga partners i fertil ålder rådas att använda

ett effektivt preventivmedel vid behandling med Ribavirin och sju månader efter behandlingen. Män

vars partners är gravida, skall instrueras att använda kondom för att minimera risken att ribavirin

överförs till partnern.

Amning:

Det är inte känt om ribavirin utsöndras i modersmjölk. På grund av risken för biverkningar

hos ammade barn, skall amning avbrytas innan behandlingen påbörjas.

4.7

Effekter på förmågan att framföra fordon och använda maskiner

Ribavirin har ingen eller försumbar effekt på förmågan att framföra fordon och använda maskiner,

emellertid kan kombinationen med peginterferon alfa-2b eller interferon alfa-2b ha effekt. Patienter

som blir trötta, sömniga eller förvirrade under behandlingen, skall alltså avrådas från att köra bil och

använda maskiner.

4.8

Biverkningar

Vuxna patienter:

Säkerheten av ribavirin har utvärderats från information från fyra kliniska studier hos patienter som

inte tidigare behandlats med interferon (interferonnaiva patienter): två studier med ribavirin i

kombination med interferon alfa-2b, två studie med ribavirin i kombination med peginterferon alfa-2b.

Patienter som behandlas med interferon alfa-2b och ribavirin efter tidigare recidiv efter behandling

med interferon eller som behandlas under en kortare period har troligtvis en bättre säkerhetsprofil än

den som beskrivs nedan.

Biverkningarna som tas upp i

Tabell 4

är baserade på erfarenhet från kliniska studier hos vuxna

tidigare obehandlade patienter som behandlats i 1 år och på användning efter marknadsföring. Ett visst

antal biverkningar som i allmänhet tillskrivs interferonbehandling, men som har rapporterats i

samband med behandling av hepatit C (i kombination med ribavirin) har också tagits med som

referens i

Tabell 4

. Se även produktresuméerna för peginterferon alfa-2b och interferon alfa-2b

avseende biverkningar som kan bero på monoterapi med interferoner. Inom organsystemen redovisas

biverkningarna under frekvensrubriker uppdelade i följande kategorier: mycket vanliga (≥1/10);

vanliga (≥1/100 till <1/10); mindre vanliga (≥1/1 000 till <1/100); sällsynta (≥1/10 000 till <1/1 000);

mycket sällsynta (<1/10 000); ingen känd frekvens. Biverkningarna presenteras inom varje

frekvensområde efter fallande allvarlighetsgrad.

Tabell 4

Biverkningar som rapporterats i kliniska prövningar eller efter att ribavirin börjat

användas på marknaden tillsammans med pegylerat interferon alfa-2b eller interferon

alfa-2b

Organsystem

Biverkningar

Infektioner och infestationer

Mycket vanliga:

Virusinfektion, faryngit

Vanliga:

Bakterieinfektion (inklusive sepsis), svampinfektion,

influensa, luftvägsinfektion, bronkit, herpes simplex,

bihåleinflammation, otitis media, rinit, urinvägsinfektion

Mindre vanliga:

Infektion vid injektionsstället, nedre luftvgsinfektion

Sällsynta:

Pneumoni*

Neoplasier, benigna, maligna och ospecificerade (inklusive cystor och polyper)

Vanliga:

Neoplasm (ospecificerad)

Blodet och lymfsystemet

Mycket vanliga:

Anemi, neutropeni

Vanliga:

Hemolytisk anemi, leukopeni, trombocytopeni,

lymfadenopati, lymfopeni

Medicinal product no longer authorised

Mycket sällsynta:

Aplastisk anaemi*

Ingen känd frekvens:

Ren erytrocytaplasi, idiopatisk trombocytopen purpura,

trombotisk trombocytopen purpura

Immunsystemet

Mindre vanliga:

Överkänslighet mot läkemedlet

Sällsynta:

Sarcoidos*, reumatoid artrit (debut eller förvärrad)

Ingen känd frekvens:

Vogt-Koyanagi-Harada syndrom, systemisk lupus

erythematosus, vaskulit, akuta överkänslighetsreaktioner

inklusive urtikaria, angioödem, bronkokonstriktion,

anafylaxi

Endokrina systemet

Vanliga:

Hypotyroidism, hypertyroidism

Sällsynta:

Diabetes

Metabolism och nutrition

Mycket vanliga:

Anorexi

Vanliga:

Hyperglykemi, hyperurikemi, hypokalcemi, dehydrering,

ökad apti

Mindre vanliga:

Diabetes, hypertriglyceridemi*

Psykiska störningar

Mycket vanliga:

Depression, ångest, emotionell labilitet, insomnia

Vanliga:

Självmordstankar, psykos, aggressivt beteende, förvirring,

agitation, ilska, humörförändring, onormalt beteende,

nervositet, sömnstörningar, minskad libido, apati,

onormalt drömmande, gråtmildhe

Mindre vanliga:

Självmordsförsök, panikattack, hallucination

Sällsynta:

Bipolär sjukdom*

Mycket sällsynta:

Självmord*

Ingen känd frekvens:

Tankar på mord*, maniska tillstånd*, förändrat

sinnestillstånd

Centrala och perifera nervsystemet

Mycket vanliga:

Huvudvärk, yrsel, muntorrhet, nedsatt koncentration

Vanliga:

Amnesi, försämrat minne, synkope, migrän, ataxi,

parestesi, dysfoni, smakbortfall, hypoestesi, hyperestesi,

hypotoni, somnolens, störd uppmärksamhet, tremor,

smakförändringa

Mindre vanliga:

Neuropati, perifer neuropati

Sällsynta:

Kramper (konvulsion)*

Mycket sällsynta:

Cerebrovaskulär blödning*, cerebrovaskulär ischaemi*,

encefalopati*, polyneuropati*

Ingen känd frekvens:

Ansiktsförlamning, mononeuropatier

Ögon

Vanliga:

Synrubbning, dimsyn, konjunktivit, ögonirritation,

ögonsmärta, onormal seende, tårkörtelrubbningar, torra

ögon

Sällsynta:

Blödningar i retina*, retinopatier (inklusive

makulaödem)*, ocklusion i retinalartär*, ocklusion i

retinalven*, synnervsneurit*, papillödem*, förlust av

synskärpa eller synfält*, retinalt exsudat*

Öron och balansorgan

Vanliga:

Vertigo, hörselförsämring/hörselbortfall, tinnitus,

öronsmärto

Hjärtat

Vanliga:

Hjärtklappning, takykardi

Mindre vanliga

Hjärtinfarkt

Sällsynta:

Kardiomyopati*, arytmi*

Mycket sällsynta:

Kärlkramp*

Ingen känd frekvens:

Hjärtsäcksutgjutning*, perikardit*

Blodkärl

Vanliga:

Hypotension, hypertension, synkope, rodnad

Medicinal product no longer authorised

Sällsynta:

Vaskulit

Mycket sällsynta:

Perifer ischemi*

Andningsvägar, bröstkorg och mediastinum

Mycket vanliga:

Dyspné, hosta

Vanliga:

Näsblödning, andningsbesvär, bronkospasm luftvägar,

bihålebesvär, nästäppa, rinorré, ökad sekretion i övre

luftvägarna, faryngolarynxsmärta, improduktiv hosta

Mycket sällsynta:

Lunginfiltrat*, pneumonit*, interstitiell pneumonit*

Magtarmkanalen

Mycket vanliga:

Diarré, kräkningar, illamående, buksmärta

Vanliga:

Ulcerös stomatit, stomatit, munsår, kolit, smärta i övre

högra kvadranten, dyspepsi, gastroesofagal reflux*,

glossit, keilit, bukspänning, blödningar i tandköttet,

gingivit, lös avföring, tandsjukdom, förstoppning,

flatulens

Mindre vanliga:

Pankreatit, munsmärta

Sällsynta:

Ischemisk kolit

Mycket sällsynta:

Ulcerös kolit*

Ingen känd frekvens:

Tandlossning, tandproblem

Lever och gallvägar

Vanliga:

Leverförstoring, gulsot, hyperbilirubinemi*

Mycket sällsynta:

Levertoxicitet (inklusive dödsfall)*

Hud och subkutan vävnad

Mycket vanliga:

Alopeci, pruritus, torr hud, utslag

Vanliga:

Psoriasis, förvärrad psoriasis, eksem,

fotosensitivitetsreaktion, makulopapulösa utslag,

erytematösa utslag, nattsvettningar, hyperhidros, dermatit,

akne, furunkler, erytem, urtikaria, hudbesvär, blåmärken,

ökad svettning, onormal hårstruktur, nagelbesvär*

Sällsynta:

Kutan sarkoidos

Mycket sällsynta:

Stevens Johnson syndrom*, toxisk epidermal nekrolys*,

erytema multiforme*

Muskulosketala systemet och bindväv

Mycket vanliga:

Artralgi, myalgi, muskuloskeletal smärta

Vanliga:

Artrit, ryggsmärta, muskelspasmer, smärta i extremitet

Mindre vanliga:

Bensmärta, muskelsvaghet

Sällsynta:

Rabdomyolys*, myosit*

Njurar och urinvägar

Vanliga:

Urineringsbesvär, polyuri, onormal urin

Sällsynta:

Njursvikt, njurinsufficiens*

Mycket sällsynta:

Nefrotiskt syndrom*

Reproduktionsorgan och bröstkörtel

Vanliga:

Kvinnor: amenorré, menorragi, menstruationsrubbningar,

dysmenorré, bröstsmärtor, äggstocksbesvär, vaginala

besvär. Män:

impotens, prostatit, erektil dysfunktion

Sexuell dysfunktion (ospecificerad)*

Allmänna symptom och/eller symptom vid administreringsstället

Mycket vanliga:

Inflammation vid injektionsstället, reaktion vid

injektionsstället, trötthet, stelhet, pyrexi,

influensaliknande sjukdom, asteni, irritabilitet

Vanliga:

Bröstsmärta, obehag i bröstet, perifert ödem,

obehagskänsla, smärta vid injektionsstället, onormal

känsla, törst

Mindre vanliga:

Ansiktsödem

Sällsynta:

Nekros vid injektionsstället

Undersökningar

Medicinal product no longer authorised

Mycket vanliga:

Viktminiskning

Vanliga:

Blåsljud från hjärtat

* Eftersom ribavirin alltid förskrivs tillsammans med en alfainterferon-produkt och de uppräknade biverkningarna som

återspeglar erfarenheterna efter marknadsföringen inte medger kvantifiering av frekvensen, är den frekvens som rapporteras

ovan hämtad från kliniska prövningar där man använt ribavirin i kombination med interferon alfa-2b (pegylerat eller

ickepegylerat).

En minskning av hemoglobinkoncentrationen med > 4 g/dl observerades hos 30 % av patienterna

behandlade med ribavirin och peginterferon alfa-2b och hos 37 % av patienterna behandlade med

ribavirin och interferon alfa-2b. Hemoglobinnivåerna sjönk under 10 g/dl hos upp till 14 % av vuxna

patienter och hos 7 % av barn och ungdomar behandlade med ribavirin i kombination med antingen

peginterferon alfa-2b eller interferon alfa-2b.

De flesta fall av anemi, neutropeni och trombocytopeni var milda (WHO grad 1 eller 2). Det fanns en

del mer allvarliga fall av neutropeni hos patienter behandlade med ribavirin i kombination med

peginterferon alfa-2b (WHO grad 3; 39 patienter av 186 [21 %] och WHO grad 4; 13 patienter av 186

[7 %]); leukopeni av WHO grad 3 rapporterades också hos 7 % i denna behandlingsgrupp.

En ökning av urinsyra- och indirekt bilirubinvärde förknippad med hemolys observerades hos en del

patienter behandlade med ribavirin i kombination med peginterferon alfa-2b eller interferon alfa-2b i

kliniska studier, men värdena återgick till utgångsnivåerna fyra veckor efter att behandlingen avslutats.

Hos patienter med förhöjda urinsyravärden som behandlades med kombinationsbehandlingen

utvecklade mycket få patienter gikt. För inga av dessa patienter krävdes modifiering av behandlingen

eller att de avbröt studien.

Patienter med samtidig HCV-/hivinfektion

För patienter med samtidig HCV-/hivinfektion som får ribavirin i kombination med peginterferon

alfa-2b, har andra biverkningar (som inte rapporterats hos patienter med monoinfektion) rapporterats i

studier med en frekvens på > 5 %. Dessa var: oral candidiasis (14 %), förvärvad lipodystrofi (13 %),

minskat antal CD4-lymfocyter (8 %), minskad aptit (8 %), ökat gamma-glutamyltransferas (9 %),

ryggsmärta (5 %), ökat blodamylas (6 %), ökad mjölksyra i blodet (5 %), cytolytisk hepatit (6 %), ökat

lipas (6 %) och smärta i extremiteter (6 %).

Mitokondriell toxicitet:

Mitokondriell toxicitet och mjölksyraacidos har rapporterats hos hivpositiva patienter som erhåller

NRTI behandling och tillägg av ribavirin för samtidig HCV-infektion (se avsnitt 4.4).

Laboratorievärden för patienter med samtidig HCV-/hivinfektion:

Trots att hematologisk toxicitet som neutropeni, trombocytopeni och anemi inträffade oftare hos

patienter med samtidig HCV-/hivinfektion, kunde majoriteten behandlas genom modifiering av dosen

och behandlingen behövde sällan avbrytas tidigt (se avsnitt 4.4). Hematologiska avvikelser

rapporterades oftare hos patienter som erhöll ribavirin i kombination med peginterferon alfa-2b

jämfört med patienter som erhöll ribavirin i kombination med interferon alfa-2b. I Studie 1 (se

avsnitt 5.1) sågs en minskning i totala antalet neutrofiler under 500 celler/mm

hos 4 % (8/194) av

patienterna och en minskning av trombocyter under 50 000/mm

sågs hos 4 % (8/194) av de patienter

som erhöll ribavirin tillsammans med peginterferon alfa-2b. Anemi (hemoglobin < 9,4 g/dl)

rapporterades hos 12 % (23/194) av de patienter som behandlades med ribavirin i kombination med

peginterferon alfa-2b.

Minskning av CD4 lymfocyter:

Behandling med ribavirin i kombination med peginterferon alfa-2b åtföljdes av minskning av totala

antalet CD4+ celler inom de första 4 veckorna utan reduktion av CD4+ celler i procent. Minskningen

av antalet CD4+ celler var reversibel vid dosreduktion eller avbrytande av behandling. Användning av

ribavirin i kombination med peginterferon alfa-2b visade ingen negativ påverkan på kontrollen av

hivviremi under behandling eller uppföljning. Begränsade säkerhetsdata (N = 25) är tillgängliga för

patienter med samtidig infektion när det gäller antalet CD4+ celler < 200/μl (se avsnitt 4.4).

Medicinal product no longer authorised

Se respektive produktresumé för de antiretrovirala läkemedel som tas samtidigt med

HCV-behandlingen för att uppmärksamma och behandla toxicitet, som är specifik för varje läkemedel

samt risken för överlappande toxicitet med ribavirin i kombination med peginterferon alfa-2b.

Barn och ungdomar:

Kombinationsbehandling med peginterferon alfa-2b

I en klinisk studie på 107 barn och ungdomar (3 till 17 år) behandlade i kombinationsterapi med

peginterferon alfa-2b och ribavirin, krävdes dosmodifiering hos 25 % av patienterna, vanligast vid

anemi, neutropeni och viktminskning. I allmänhet var biverkningsprofilen hos barn och ungdomar

jämförbar med den som observerats hos vuxna, även om det finns en särskild oro i samband med barn

avseende tillväxthämning. Under kombinationsbehandling i upp till 48 veckor med pegylerat

interferon alfa-2b och ribavirin ses tillväxthämning med osäker reversibilitet (se avsnitt 4.4).

Viktminskning och tillväxthämning var mycket vanligt under behandlingen (i slutet av behandlingen

var den genomsnittliga minskningen från baseline av vikt- och längdpercentiler 15 percentiler

respektive 8 percentiler) och tillväxthastigheten hämmades (< tredje percentilen hos 70 % av

patienterna).

Vid slutet av uppföljningsperioden på 24 veckor var den genomsnittliga minskningen av vikt

respektive längdpercentilerna fortfarande 3 percentiler respektive 7 percentiler jämfört med baseline,

och 20 % av barnen hade fortsatt tillväxthämning (tillväxthastighet < tredje percentilen). Grundat på

interimsresultat från långtidsuppföljningen av denna studie, hade 22 % (16/74) av barnen

> 15 percentilers minskning av längdpercentilen, av vilka 3 (4 %) barn hade > 30 percentilers

minskning trots att behandlingen hade avslutats för mer än 1 år sedan. I synnerhet var den

genomsnittliga minskningen av längdpercentilen, efter 1 års uppföljning, mest framträdande hos barn i

förpuberteten (se avsnitt 4.4).

De mest förekommande biverkningarna hos samtliga patienter i denna studie var feber (80 %),

huvudvärk (62 %), neutropeni (33 %), trötthet (30 %) anorexi (29 %) och erytem vid injektionsstället

(29 %). Endast en försöksperson avbröt behandlingen på grund av en biverkan (trombocytopeni). De

flesta rapporterade biverkningarna i studien var av mild eller måttlig svårighetsgrad. Svåra

biverkningar rapporterades hos 7 % (8/107) av försökspersonerna och inkluderade smärta vid

injektionsstället (1 %), smärta i extremitet (1 %), huvudvärk (1 %), neutropeni (1 %) och feber (4 %).

Viktiga biverkningar som inträffade under behandling i denna patientpopulation var nervositet (8 %),

agression (3 %), ilska (2 %), depression/sänkt sinnesstämning (4 %) och hypotyreoidism (3 %) samt

att 5 försökspersoner fick levotyroxinbehandling för hypotyreoidism/förhöjt TSH.

Kombinationsbehandling med interferon alfa-2b

I kliniska studier på 118 barn och ungdomar (3 till 16 år) behandlade i kombinationsterapi med

interferon alfa-2b och ribvirin avbröt 6 % behandlingen på grund av biverkningar. I allmänhet var

biverkningsprofilen i den begränsade barn- och ungdomspopulationen som studerats jämförbar med

den som observerats hos vuxna, även om det finns en särskild oro i samband med barn avseende

tillväxthämning eftersom en minskning av längd-percentil (genomsnittlig percentil minskning med

9 percentiler) och vikt-percentil (genomsnittlig percentil minskning med 13 percentiler) sågs under

behandlingen. Under uppföljningsperioden på 5 år efter behandlingen hade barnen en genomsnittlig

längd i 44:e percentilen, vilket var under medianen i normalpopulationen och mindre än deras

genomsnittliga längd vid baseline (48:e percentilen). Tjugo (21 %) av 97 barn hade en minskning av

längdpercentilen på > 15 percentiler, av vilka 10 av de 20 barnen hade en minskning av

längdpercentilen på > 30 percentiler från behandlingens början till slutet på uppföljningsperioden (upp

till 5 år). Under kombinationsbehandling i upp till 48 veckor med interferon alfa-2b och ribavirin ses

tillväxthämning med osäker reversibilitet. Framförallt var minskningen av längdpercentilen från

baseline till slutet av långtidsuppföljningen mest framträdande i åldern före puberteten (se avsnitt 4.4).

Dessutom rapporterades självmordstankar eller självmordförsök oftare jämfört med vuxna patienter

(2,4 % respektive 1 %) under behandlingen och under 6 månader efter behandling. Liksom vuxna

patienter upplevde också barn och ungdomar andra psykiatriska symptom (t.ex. depression, emotionell

labilitet och somnolens) (se avsnitt 4.4). Därutöver förekom besvär vid injektionsstället, pyrexi,

Medicinal product no longer authorised

anorexi, kräkningar och emotionell labilitet oftare hos barn och ungdomar än hos vuxna patienter.

Dosjusteringar krävdes hos 30 % av patienterna, oftast på grund av anemi och neutropeni.

Rapporterade biverkningar som tas upp i

Tabell 5

är baserade på erfarenhet från de två kliniska

multicenterprövningarna på barn och ungdomar där ribavirin kombinerats med interferon alfa-2b eller

peginterferon alfa-2b. Inom organsystemen redovisas biverkningarna under frekvensrubriker

uppdelade i följande kategorier: mycket vanliga (≥1/10); vanliga (≥1/100 till <1/10) och mindre

vanliga (≥ 1/1 000 till < 1/100). Biverkningarna presenteras inom varje frekvensområde efter fallande

allvarlighetsgrad.

Tabell 5

Biverkningar som rapporterats som mycket vanliga, vanliga eller mindre vanliga i

kliniska prövningar

på barn och ungdomar

med ribavirin tillsammans med interferon

alfa-2b eller peginterferon alfa-2b

Organsystem

Biverkningar

Infektioner och infestationer

Mycket vanliga:

Virusinfektion, faryngit

Vanliga:

Svampinfektion, bakteriell infektion, lunginfektion,

nasofaryngit, streptokockfaryngit, otitis media, sinusit,

tandabscess, influensa, oral herpes, herpes simplex,

urinvägsinfektion, vaginit, gastroenteri

Mindre vanliga:

Pneumoni, ascariasis, enterobiasis, herpes zoster, cellulit

Neoplasier, benigna, maligna och ospecificerade (inklusive cystor och polyper)

Vanliga:

Neoplasm (ospecificerad)

Blodet och lymfsystemet

Mycket vanliga:

Anemi, neutropeni

Vanliga:

Trombocytopeni, lymfadenopati

Endokrina systemet

Mycket vanliga:

Hypotyroidism

Vanliga:

Hypertyroidism, virilism

Metabolism och nutrition

Mycket vanliga:

Anorexi, ökad aptit, minskad aptit

Vanliga:

Hypertriglyceridemi, hyperurikemi

Psykiska störningar

Mycket vanliga:

Depression, insomnia, emotionell labilitet

Vanliga:

Självmordstankar, aggressivt beteende, förvirring,

emotionell labilitet, beteenderubbningar, agitation,

sömngång, ångest, förändrat stämningsläge, rastlöshet,

nervositet, sömnrubbningar, onormalt drömmande, apati

Mindre vanliga:

Onormalt beteende, sänkt stämningsläge, emotionell

rubbning, rädsla, mardrömma

Centrala och perifera nervsystemet

Mycket vanliga:

Huvudvärk, yrsel

Vanliga:

Hyperkinesi, tremor, dysfoni, parestesi, hypoestesi,

hyperestesi, koncentrationssvårigheter, somnolens, störd

uppmärksamhet, dålig sömnkvalitet

Mindre vanliga:

Neuralgi, letargi, psykomotorisk hyperaktivitet

Ögon

Vanliga:

Konjunktivit, ögonsmärta, synrubbningar,

tårkör

telrubbningar

Mindre vanliga:

Konjunktival blödning, ögonklåda, keratit, dimsyn,

fotofobi

Öron och balansorgan

Vanliga:

Vertigo

Hjärtat

Vanliga:

Takykardi, palpationer

Blodkärl

Vanliga:

Pallor, rodnad

Mindre vanliga:

Hypertension

Medicinal product no longer authorised

Andningsvägar, bröstkorg och mediastinum

Vanliga:

Dyspné, takypné, näsblödning, hosta, nästäppa,

näsirritation, rinorré, nysninga

r, faryngolaryngeal smärta

Mindre vanliga:

Väsande/pipande andning, näsbesvär

Magtarmkanalen

Mycket vanliga:

Buksmärta, övre abdominal smärta, kräkningar, diarré,

illamående

Vanliga:

Munsår, ulcerös stomatit,stomatit, aftös stomatit, keilos,

dyspepsi, glossit, sura uppstötningar, rektala besvär,

gastrointestinala besvär, förstoppning, lös avföring,

tandvärk, tandbesvä

r, magbesvär, oral smärta

Mindre vanliga:

Gingivit

Lever och gallvägar

Vanliga:

Onormal leverfunktion

Mindre vanliga:

Hepatomegali

Hud och subkutan vävnad

Mycket vanliga:

Alopeci, utslag

Vanliga:

Pruritus, fotosensitivitetsreaktion, makulopapulösa utslag,

eksem, hyperhidros, akne, hudbesvär, nagelbesvär,

hudmissfärgning, torr hud, erytem, blåmärken

Mindre vanliga:

Pigmentförändringar, atopisk dermatit, hudexfoliation

Muskulosketala systemet och bindväv

Mycket vanliga:

Artralgi, myalgi, muskuloskeletal smärta

Vanliga:

Smärta i extremitet, ryggsmärta, muskelkontraktur

Njurar och urinvägar

Vanliga:

Enures, urineringsbesvär, urininkontinens, proteinuri

Reproduktionsorgan och bröstkörtel

Vanliga:

Flickor: amenorré, menorragi, menstruationsrubbningar,

vaginala besvär

Pojkar:

testikelsmärta

Mindre vanliga:

Flickor: dysmenorré

Allmänna symtom och/eller symtom vid administreringsstället

Mycket vanliga:

Inflammation vid injektionsstället, reaktion vid

injektionsstället, erytem vid injektionsstället, smärta vid

injektionsstället, trötthet, stelhet, pyrexi,

influensaliknande sjukdom, asteni, obehagskänsla,

irritabilite

Vanliga:

Bröstsmärta, ödem, smärta, pruritus vid injektionsstället,

utslag vid injektionsstället, torrhet vid injektionsstället,

köldkänsla

Mindre vanliga:

Bröstkorgsbesvär, ansiktssmärta, induration vid

injektionsställe

Undersökningar

Mycket vanliga:

Minskad tillväxthastighet (längd och/eller vikt minskning

relaterat till ålder)

Vanliga:

Ökat tyreoideastimulerande hormon i blodet, ökat

tyreoglobulin

Mindre vanliga:

Anti-tyreoid-antikropp-positiv

Skador och förgiftningar och behandlingskomplikationer

Vanliga:

Hudlaceration

Mindre vanliga:

Kontusion

De flesta ändringarna av laboratorievärden i den kliniska studien med ribavirin och peginterferon

alfa-2b var milda eller måttliga. Minskning av hemoglobin, vita blodkroppar, trombcyter, neutrofiler

och ökning av bilirubin kan kräva dosreduktion eller att behandlingen avbryts permanent (se

avsnitt 4.2). Förändringar i laboratorievärden observerades hos några av patienterna i den kliniska

studien med ribavirin i kombination med peginterferon alfa-2b, men värdena återgick till

utgångsvärdet inom några få veckor efter avslutad behandling.

Medicinal product no longer authorised

4.9

Överdosering

I kliniska studier med ribavirin använt i kombination med peginterferon alfa-2b eller interferon

alfa-2b, var den maximala rapporterade överdosen en total dos på 10 g ribavirin (50 x 200 mg) och

39 MIE interferon alfa-2b (13 subkutana injektioner på 3 MIE vardera) som intogs under en dag av en

patient i samband med ett självmordsförsök. Patienten observerades under två dagar på mottagningen

varvid inga biverkningar från överdoseringen noterades.

5.

FARMAKOLOGISKA EGENSKAPER

5.1

Farmakodynamiska egenskaper

Farmakoterapeutisk grupp: Virushämmande medel för systemiskt bruk, Nukleosider och nukleotider,

ATC-kod: J05AB04.

Ribavirin är en syntetisk nukleosidanalog som har uppvisat aktivitet

in vitro

mot vissa RNA och

DNA-virus. Mekanismen genom vilken ribavirin i kombination med interferon alfa-2b utövar sina

effekter på HCV är okänd. Orala beredningar av ribavirin som monoterapi har undersökts vid

behandling av kronisk hepatit C i flera kliniska studier. Resultaten av dessa undersökningar visade att

ribavirin som monoterapi inte hade någon effekt på eliminering av hepatitvirus (HCV-RNA) eller på

förbättring av leverhistologin efter 6 till 12 månaders behandling och efter 6 månaders uppföljning.

Kliniska studier med ribavirin hos vuxna

Användningen av ribavirin i kombination med interferon alfa-2b utvärderades i ett antal kliniska

studier. Lämpliga patienter för dessa studier hade kronisk hepatit C verifierad med ett positivt

HCV-RNA polymeraskedjereaktionstest (PCR) (> 30 IE/ml), en leverbiopsi som överensstämmer med

en histologisk diagnos av kronisk hepatit utan någon annan orsak till den kroniska hepatiten, och

onormalt serum ALAT.

Tidigare obehandlade patienter

Tre studier har undersökt användningen av interferoner hos tidigare obehandlade patienter, två med

ribavirin + interferon alfa-2b (C95-132 och I95-143) och en med ribavirin + peginterferon alfa-2b

(C/I98-580). För alla patienter varade behandlingen i sex månader med en uppföljningsperiod på sex

månader. Det kvarstående behandlingssvaret vid slutet av uppföljningsperioden var signifikant bättre

när ribavirin gavs i tillägg till interferon alfa-2b (41 % vs 16 % p< 0,001).

I de kliniska studierna C95-132 och I95-143 visade sig kombinationsbehandlingen med ribavirin +

interferon alfa-2b vara signifikant mer effektiv än interferon alfa-2b monoterapi (en fördubbling av det

kvarstående behandlingssvaret). Kombinationsbehandlingen minskade också frekvensen av recidiv.

I den kliniska studien C/I98-580 behandlades 1 530 tidigare obehandlade patienter i ett år med en av

följande kombinationsbehandlingar:

Ribavirin (800 mg/dag) + peginterferon alfa-2b (1,5 mikrogram/kg/vecka) (n = 511).

Ribavirin (1 000/1 200 mg/dag) + peginterferon alfa-2b (1,5 mikrogram/kg/vecka i en månad

följt av 0,5 mikrogram/kg/vecka i 11 månader) (n = 514).

Ribavirin (1 000/1 200 mg/dag) + interferon alfa-2b (3 MIE tre gånger per vecka) (n = 505).

I denna studie var kombinationen av ribavirin och peginterferon alfa-2b (1,5 mikrogram/kg/vecka)

signifikant mer effektiv än kombinationen med ribavirin och interferon alfa-2b, i synnerhet hos

patienter infekterade med genotyp 1. Kvarstående behandlingssvar utvärderades utifrån

behandlingssvaret sex månader efter avslutad behandling.

HCV-genotyp och utgångsvärdet av virusmängden är prognostiska faktorer och det är känt att de

påverkar behandlingssvaret. Behandlingssvaret i denna studie visade sig emellertid också vara

beroende av ribavirindosen som gavs i kombination med peginterferon alfa-2b eller interferon alfa-2b.

Medicinal product no longer authorised

För de patienter som fick ribavirin > 10,6 mg/kg (800 mg till en normalpatient som väger 75 kg),

oavsett genotyp och virusmängd, visade sig behandlingssvaret vara signifikant högre än hos de

patienter som fick ribavirin ≤ 10,6 mg/kg (

tabell 6

) medan behandlingssvaret hos patienter som fick

ribavirin > 13,2 mg/kg var ännu högre.

Tabell 6

Bestående behandlingssvar ribavirin + peginterferon alfa-2b

(med avseende på ribavirin [mg/kg], genotyp och virusmängd)

HCV-genotyp

Ribavirindos

(mg/kg)

P 1,5/R

P 0,5/R

Alla genotyper

Alla

54 %

47 %

47 %

10,6

50 %

41 %

27 %

> 10,6

61 %

48 %

47 %

Genotyp 1

Alla

42 %

34 %

33 %

10,6

38 %

25 %

20 %

> 10,6

48 %

34 %

34 %

Genotyp 1

600 000 IE/ml

Alla

73 %

51 %

45 %

10,6

74 %

25 %

33 %

> 10,6

71 %

52 %

45 %

Genotyp 1

> 600 000 IE/ml

Alla

30 %

27 %

29 %

10,6

27 %

25 %

17 %

> 10,6

37 %

27 %

29 %

Genotyp 2/3

Alla

82 %

80 %

79 %

10,6

79 %

73 %

50 %

> 10,6

88 %

80 %

80 %

P1,5/R Ribavirin (800 mg) + peginterferon alfa-2b (1,5 mikrogram/kg)

P0,5/R Ribavirin (1 000/1 200 mg) + peginterferon alfa-2b (1,5 till 0,5 mikrogram/kg)

Ribavirin (1 000/1 200 mg) + interferon alfa-2b (3 MIE)

Patienter med samtidig HCV-/hivinfektion

Två studier har genomförts hos patienter med samtidig HCV-/hivinfektion. Behandlingssvaret i båda

dessa studier visas i

Tabell 7

. Studie 1 (RIBAVIC; P01017) var en randomiserad, multicenterstudie

med 412 tidigare obehandlade vuxna patienter med kronisk hepatit C och samtidig hivinfektion.

Patienterna randomiserades till antingen ribavirin (800 mg/dag) plus peginterferon alfa-2b

(1,5 μg/kg/vecka) eller Ribavirin (800 mg/dag) plus interferon alfa-2b (3 miljoner IE tre gånger i

veckan) i 48 veckor med en uppföljningsperiod på 6 månader. Studie 2 (P02080) var en randomiserad

singelstudie som involverade 95 tidigare obehandlade vuxna patienter med kronisk hepatit C och

samtidig hiv-infektion. Patienterna randomiserades till antingen ribavirin (800-1 200 mg/dag baserat

på vikt) plus peginterferon alfa-2b (100 eller 150 μg/vecka baserat på vikt) eller ribavirin

(800-1 200 mg/dag baserat på vikt) plus interferon alfa-2b (3 miljoner IE tre gånger i veckan).

Behandlingsdurationen var 48 veckor med en uppföljningsperiod på 6 månader med undantag av

patienter med genotyp 2 eller 3 och virusmängd < 800 000 IE/ml (Amplicor) som behandlades i

24 veckor med en uppföljningsperiod på 6 månader.

Tabell 7

Bibehållet virologiskt behandlingssvar baserat på genotyp efter behandling med

ribavirin i kombination med peginterferon alfa-2b hos patienter med samtidig

HCV-/hivinfektion

Studie 1

Studie 2

Ribavirin

(800 mg/dag)

peginterferon

alfa-2b

(1,5 µg/kg/vecka)

Ribavirin

(800 mg/dag

interferon

alfa-2b

(3 MIE TIW)

värde

Ribavirin (800 -

1 200 mg/dag)

+ peginterferon

alfa-2b (100

eller

µg/vecka)

Ribavirin

(800 –

1 200 mg/da

interferon

alfa-2b

(3 MIE TIW)

värde

Alla

27 % (56/205)

20 %

(41/205)

0,047

44 % (23/52)

21 % (9/43)

0,017

Medicinal product no longer authorised

Genotyp

1, 4

17 % (21/125)

6 % (8/129)

0,006

38 % (12/32)

7 % (2/27)

0,007

Genotyp

2, 3

44 % (35/80)

43 % (33/76)

0,88

53 % (10/19)

47 % (7/15)

0,730

MIE = miljoner internationella enheter; TIW = tre gånger i veckan.

a: p-värde baserat på Cochran-Mantel Haenszel Chi square test.

b: p-värde baserat på chi-square test.

c: patienter < 75 kg erhöll peginterferon alfa-2b 100 μg/vecka och patienter ≥ 75 kg erhöll peginterferon alfa-2b

150 μg/vecka.

d: Ribavirindosen var 800 mg för patienter < 60 kg, 1 000 mg för patienter 60-75 kg, och 1 200 mg för patienter > 75 kg.

Carrat F, Bani-Sadr F, Pol S et al. JAMA 2004; 292(23): 2839-2848.

Laguno M, Murillas J, Blanco J.L et al. AIDS 2004; 18(13): F27-F36.

Histologiskt behandlingssvar

Leverbiopsier togs före och efter behandlingen i Studie 1 och erhölls för 210 av 412 patienter (51 %).

Både Metavir score och Ishak grad minskade bland patienter som behandlades med Ribavirin i

kombination med peginterferon alfa-2b. Denna minskning var signifikant för de som svarade (-0,3 för

Metavir och -1,2 för Ishak) och stabil (-0,1 för Metavir och -0,2 för Ishak) för de som inte svarade.

Beträffande aktivitet uppvisade ungefär en tredjedel av patienterna med kvarstående behandlingssvar

förbättring och ingen uppvisade försämring. Ingen förbättring beträffande fibros sågs i denna studie.

Steatos förbättrades signifikant hos patienter med HCV genotyp 3-infektion.

Förnyad behandling av patienter med recidiv med ribarvirin och interferon alfa-2b

kombinationsbehandling

Två studier undersökte användningen av kombinationsbehandlingen med ribavirin + interferon alfa-2b

hos patienter med recidiv (C95-144 och I95-143), 345 patienter med kronisk hepatit som recidiverat

efter tidigare interferonbehandling behandlades i sex månader med en uppföljningsperiod på sex

månader. Kombinationsbehandlingen med ribavirin + interferon alfa-2b resulterade i ett kvarstående

virologiskt svar som var tio gånger högre än det med enbart interferon alfa-2b (49 % vs 5 %,

p < 0,0001). Denna fördel upprätthölls oavsett gängse svarsprediktorer på interferon alfa-2b såsom

virusnivå, HCV genotyp och histologiskt stadium.

Effektdata från långtidsbehandling - Vuxna

Två stora långtidsuppföljningsstudier tog in 1 071 patienter respektive 567 patienter efter behandling i

tidigare studier med icke-pegylerat interferon alfa-2b (med eller utan ribavirin) respektive pegylerat

interferon alfa-2b (med eller utan ribavirin). Syftet med studierna var att utvärdera hur länge

virusfrihet varade och att bedöma betydelsen av fortsatt virusfrihet för det kliniska resultatet. Minst

5 års långtidsuppföljning gjordes efter behandling av 462 patienter respektive 327 patienter. Tolv av

492 med kvarstående svar respektive bara 3 av 366 med kvarstående svar fick relaps i studierna.

Kaplan-Meier-estimatet för fortsatt kvarstående svar över 5 år är 97 % (95 % CI: 95-99 %) för

patienter som fick icke-pegylerat interferon alfa-2b (med eller utan ribavirin) och 99 % (95 % CI:

98-100 %) för patienter som fick pegylerat interferon alfa-2b (med eller utan ribavirin).

Kvarstående virologiskt svar efter behandling av kronisk HCV med interferon alfa-2b (pegylerat och

icke-pegylerat, med eller utan ribavirin) resulterar i långtidseliminering av viruset vilket medför

resolution av leverinfektionen och en klinisk bild som vid utläkning av den kroniska HCV-infektionen.

Detta omöjliggör emellertid inte förekomst av leverkomplikationer hos patienter med cirros (inklusive

leverkarcinom).

Kliniska studier med ribavirin hos barn och ungdomar:

Ribavirin i kombination med interferon alfa-2b

Barn och ungdomar mellan 3 och 16 år med kompenserad kronisk hepatit C och detekterbart

HCV-RNA (fastställt av ett centralt laboratorium som använder ett forskningsbaserat RT-PCR test)

inkluderades i två multicenterstudier och behandlades med ribavirin 15 mg/kg per dag plus interferon

alfa-2b 3 MIE/m

tre gånger i veckan under 1 år följt av 6 månaders uppföljning efter behandlingen.

Totalt inkluderades 118 patienter: 57 % pojkar, 80 % med kaukasiskt ursprung och 78 % med

genotyp 1 och 64 %

12 år. Studien omfattade huvudsakligen barn med mild till måttlig hepatit C. I

de två multicenterprövningarna var det bestående virologiska svaret hos barn och ungdomar

jämförbart med det hos vuxna. Eftersom data saknas i de två multicenterprövningarna för barn med

Medicinal product no longer authorised

allvarlig progressiv sjukdom och på grund av den potentiella risken för biverkningar måste

nytta/risk-bedömning av kombinationsbehandling med ribavirin och interferon alfa-2b noga göras för

denna patientgrupp (se avsnitten 4.1, 4.4 och 4.8). Studieresultaten är summerade i

tabell 8

Tabell 8.

Bestående virologiskt svar hos tidigare obehandlade barn och ungdomar

Ribavirin 15 mg/kg/dag

+

interferon alfa-2b 3 MIE/m

2

3 gånger i veckan

Respons, totalt

(n=118)

54 (46 %)*

Genotyp 1 (n=92)

33 (36 %)*

Genotyp 2/3/4 (n=26)

21 (81 %)*

*Antal (%) patienter

a. Definierad som HCV-RNA under gränsen för detekterbarhet genom användning av ett forskningsbaserat RT-PCR test efter

behandlingens slut och under uppföljningsperioden

Långtidseffekt – barn och ungdomar

En fem år lång observationsstudie inkluderade 97 barn med kronisk hepatit C efter behandling i de två

tidigare nämnda multicenterstudierna. Sjuttio procent (68/97) av alla inkluderade individer fullföljde

denna studie av vilka 75 % (42/56) hade ett bestående svar. Syftet med studien var att årligen

utvärdera det bestående virologiska svaret och bedöma betydelsen av fortsatt virusfrihet på det

kliniska resultatet för patienter som hade bestående virusfrihet efter 24 veckor av

48-veckorsbehandlingen med interferon alfa-2b och ribavirin efter avslutad behandling. Alla utom ett

av barnen hade fortsatt bestående virusfrihet under långtidsuppföljningen efter fullföljd behandling

med interferon alfa-2b plus ribavirin. Kaplan-Meier-estimatet för fortsatt bestående svar efter 5 år är

98 % [95 % KI: 95 %, 100 %] för barn som behandlats med interferon alfa-2b och ribavirin. Dessutom

behöll 98 % (51/52) med normala ALAT-nivåer vid uppföljningsvecka 24 normala ALAT-nivåer vid

det sista besöket.

Bestående virusfrihet efter behandling av kronisk HCV med icke-pegylerat interferon alfa-2b

tillsammans med ribavirin resulterar i långtidseliminering av virus vilket medför utläkning av

leverinfektionen och en klinisk bild som vid utläkning av den kroniska HCV-infektionen. Det utesluter

emellertid inte att leverkomplikationer kan förekomma hos patienter med cirros (inklusive

leverkarcinom).

5.2

Farmakokinetiska egenskaper

Ribavirin absorberas snabbt efter oral administrering av en singeldos (medelvärde på

= 1,5 timmar), följt av en snabb distribution och förlängda elimineringsfaser (halveringstiderna

för absorption, distribution och eliminering vid singeldos är 0,05, 3,73 respektive 79 timmar).

Absorptionen är omfattande med ungefär 10 % av en radioaktivt märkt dos utsöndrad i feces. Den

absoluta biotillgängligheten är emellertid ungefär 45 %-65 %, vilket förefaller bero på förstapassage

metabolism. Det finns ett linjärt samband mellan dos och AUC

efter singeldoser av 200-1 200 mg

ribavirin. Distributionsvolymen är ungefär 5 000 l. Ribavirin binder inte till plasmaproteiner.

Ribavirin har visat sig ge hög inter- och intraindividuell farmakokinetisk variabilitet efter orala

singeldoser (intraindividuell variabilitet på ungefär 30 % för både AUC och C

) vilket kan bero på

hög förstapassage metabolism och överflyttning inom och mellan blodkompartment.

Ribavirintransport i icke-plasma kompartment har studerats mest omfattande i röda blodkroppar och

har påvisats ske främst via en e

-typ ekvilibrativ nukleosidtransportör. Denna typ av transportör finns

på så gott som alla celltyper och kan svara för den höga distributionsvolymen för ribavirin.

Förhållandet mellan ribavirinkoncentrationerna i helblod:plasma är ungefär 60:1. Överskottet av

ribavirin i helblod föreligger som ribavirinnukleotider sekvestrerade i erytrocyter.

Medicinal product no longer authorised

Ribavirin har två metaboliseringsvägar: 1) en reversibel fosforyleringsväg; 2) en nedbrytningsväg som

involverar deribosylering och amidhydrolys som ger en triazolkarboxylsyrametabolit. Både ribavirin

och dess triazolkarboxamid- och triazolkarboxylsyrametaboliter utsöndras även renalt.

Vid multipla doser ackumuleras ribavirin i stor utsträckning i plasma med en sexfaldig kvot mellan

multipeldos och singeldos AUC12timmar. Efter peroral dosering med 600 mg två gånger dagligen,

uppnåddes ”steady state” efter ungefär fyra veckor, med genomsnittliga plasmakoncentrationer på

ungefär 2 200 ng/ml. Efter avslutad dosering var halveringstiden ungefär 298 timmar, vilket troligen

avspeglar långsam eliminering från icke-plasma kompartment.

Överföring till sädesvätska

: Överföring av ribavirin till sädesvätska har studerats. Koncentration av

ribavirin i sädesvätska är cirka två gånger högre än i serum. Dock har systemisk exponering av en

kvinnlig partner, efter samlag med en behandlad patient, beräknats och den förblir ytterst begränsad

jämfört med terapeutisk plasmakoncentration av ribavirin.

Effekt av föda

: Biotillgängligheten för en peroral singeldos ribavirin ökades vid samtidig

administrering av en måltid med hög fetthalt (både AUC

och C

ökade med 70 %). Det är möjligt

att den ökade biotillgängligheten i denna studie berodde på en fördröjd passage av ribavirin eller

förändrat pH. Den kliniska relevansen av resultaten från denna studie med singeldoser är okänd. I den

pivotala kliniska effektstudien instruerades patienterna att ta ribavirin med föda för att uppnå maximal

plasmakoncentration av ribavirin.

Njurfunktion

: Farmakokinetiken för singeldoser av ribavirin var förändrade (ökad AUC

och C

) hos

patienter med nedsatt njurfunktion jämfört med kontrollpersoner (kreatininclearance > 90 ml/minut).

Detta förefaller bero på en minskning av clearance hos dessa patienter. Ribavirinkoncentrationerna är i

stort sett oförändrade av hemodialys.

Leverfunktion

: Farmakokinetiken för singeldoser av ribavirin hos personer med mild, måttligt eller

gravt nedsatt leverfunktion (Child-Pugh klassificering A, B eller C), är likartad den hos normala

kontroller.

Äldre patienter (≥ 65 år)

: Specifika farmakokinetiska studier av äldre patienter har inte genomförts. I

en populationsfarmakokinetisk studie var emellertid ålder ingen nyckelfaktor för kinetiken av

ribavirin. Njurfunktionen är den bestämmande faktorn.

Populationsfarmakokinetisk analys

utfördes genom att använda glest tagna prover av serum-

koncentrationsvärden från fyra kontrollerade kliniska studier. Den utvecklade clearancemodellen

visade att kroppsvikt, kön, ålder och serumkreatinin var de viktigaste variablerna. För män var

clearance ungefär 20 % högre än för kvinnor. Clearance ökade som funktion av kroppsvikt och

minskade vid åldrar över 40 år. Effekter av dessa variabler på ribavirinclearance förefaller vara av

begränsad klinisk betydelse på grund av den betydande kvarvarande variabilitet som inte förklaras av

modellen.

Barn och ungdomar:

Ribavirin i kombination med interferon alfa-2b

Farmakokinetiska egenskaper vid upprepad dosering av ribavirin och interferon alfa-2b till barn och

ungdomar mellan 5 och 16 år med kronisk hepatit C framgår av

Tabell 9

. Farmakokinetiken för

ribavirin och interferon alfa-2b (dosnormaliserade) är jämförbar mellan vuxna och barn eller

ungdomar.

Tabell 9

Medelvärde (% CV) av farmakokinetiska parametrar vid upprepad dosering av

interferon alfa-2b och ribavirin givna till barn eller ungdomar med kronisk

hepatit C

Medicinal product no longer authorised

Parameter

Ribavirin

15 mg/kg/dag som 2 uppdelade

doser

(n = 17)

Interferon alfa-2b

3 MIE/m

3 gånger i veckan

(n = 54)

(tim)

1,9 (83)

5,9 (36)

(ng/ml)

3 275 (25)

51 (48)

AUC*

29 774 (26)

622 (48)

Skenbar clearance l/tim/kg

0,27 (27)

Ej utfört

*AUC

(ng.tim/ml) för ribavirin: AUC

0-24

(IE.tim/ml) för interferon alfa-2b

5.3

Prekliniska säkerhetsuppgifter

Ribavirin: Ribavirin är embryotoxiskt eller teratogent, eller både och, vid doser väsentligt under den

rekommenderade humana dosen hos alla studerade djurarter. Missbildningar av skallen, gommen,

ögat, käken, extremiteterna, skelettet och magtarmkanalen noterades. Förekomsten och

svårighetsgraden av teratogena effekter ökade vid upptrappning av läkemedelsdosen. Överlevnad av

foster och avkomma reducerades.

I en toxicitetsstudie på juvenila råttor, visade foster behandlade med ribavirin 10, 25 och 50 mg/kg

från postnatal dag 7 till dag 63 en dosrelaterad minskning i total tillväxt, vilket visades genom en

följande lätt minskning i kroppsvikt, hjässa-kokkyxlängd och benlängd. I slutet av

återhämtningsperioden var förändringar på sken- och lårben minimala men dock i allmänhet statistiskt

signifikanta jämfört med kontroller hos handjur vid samtliga doser och hos hondjur, som fick de två

högsta doserna jämfört med kontrollerna. Inga histopatologiska effekter på ben observerades. Inga

ribavirin-effekter observerades med avseende på kognitiv utveckling eller reproduktionsutveckling.

Plasmakoncentrationerna erhållna hos råttfoster var lägre än plasmakoncentrationerna hos människa

vid den terapeutiska dosen.

Erytrocyter utgör ett primärt mål för toxiciteten hos ribavirin i djurstudier. Anemi uppkommer kort

efter att doseringen påbörjats, men är snabbt reversibel när behandlingen upphör.

I 3- och 6-månaders studier på mus för att undersöka ribavirin-inducerade effekter på testiklar och

spermier uppkom abnorma spermier vid doser på 15 mg/kg och över. Dessa doser hos djur ger

systemiska exponeringar väsentligt under dem man uppnår hos människor vid terapeutiska doser. När

behandlingen upphörde, inträffade i stort sett fullständig återhämtning från ribavirin-inducerad

testikulär toxicitet inom en eller två spermatogenescykler (se avsnitt 4.6).

Genotoxicitetsstudier har visat att ribavirin utövar viss genotoxisk aktivitet. Ribavirin var aktivt i

Balb/3T3 in vitro transformationstestet. Genotoxisk aktivitet observerades i muslymfomtestet och vid

doser på 20-200 mg/kg i mikrokärntest på mus. Ett dominant letalt test på råtta var negativt, vilket

tyder på att om mutationer uppkom hos råtta överfördes de inte genom manliga gameter.

Konventionella karcinogenicitetsstudier på gnagare med låga exponeringar jämfört med exponering

hos människa vid terapeutiska förhållanden (faktor 0,1 hos råtta och 1 hos mus) visade inte på någon

tumörinducerande effekt för ribavirin. I en 26 veckor lång karcinogenicitetsstudie med heterozygot

p53 (+/-) musmodell gav ribavirin inte heller upphov till tumörer vid den maximalt tolererade dosen

på 300 mg/kg (exponeringsfaktor i plasma ungefär 2,5 jämfört med exponering hos människa). Dessa

studier tyder på att det är osannolikt att ribavirin har en karcinogen potential hos människa.

Ribavirin plus interferon

: Ribavirin givet i kombination med peginterferon alfa-2b eller interferon

alfa-2b orsakade inte några effekter som inte tidigare setts för någon av de aktiva substanserna ensamt.

Den främsta behandlingsrelaterade förändringen var en reversibel mild till måttlig anemi vars

svårighetsgrad var större än den som sågs med någon av de aktiva substanserna ensamt.

6.

FARMACEUTISKA UPPGIFTER

Medicinal product no longer authorised

6.1

Förteckning över hjälpämnen

Innehåll i den filmdragerade tabletten:

Mikrokristallin cellulsa

Povidon K25

Krospovidon

Kolloidal kiseldioxid

Magnesiumstearat

Dragering:

Hypromellos (E464)

Titandioxid (E171)

Makrogol

6.2

Inkompatibiliteter

Ej relevant.

6.3

Hållbarhet

5 år

6.4

Särskilda förvaringsanvisningar

Förvaras vid högst 25 °C.

6.5

Förpackningstyp och innehåll

Ribavirin BioPartners filmdragerade tabletter är förpackade i blister som består av polyvinylklorid

(PVC)/polyvinylidenklorid (PVdC) och aluminiumfolie.

Förpackningar med 84, 112, 140 och 168 filmdragerade tabletter

Eventuellt kommer inte alla förpackningsstorlekar att marknadsföras

6.6

Särskilda anvisningar för destruktion

Inga särskilda anvisningar.

7.

INNEHAVARE AV GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING

Biopartners GmbH

Kaiserpassage 11

D-72764 Reutlingen

Tyskland

8.

NUMMER PÅ GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING

EU/1/10/626/001

84 filmdragerade tabletter

EU/1/10/626/002

112 filmdragerade tabletter

EU/1/10/626/003

140 filmdragerade tabletter

EU/1/10/626/004

168 filmdragerade tabletter

9.

DATUM FÖR FÖRSTA GODKÄNNANDE/FÖRNYAT GODKÄNNANDE

Medicinal product no longer authorised

Datum för första godkännande: 6 april 2010

10.

DATUM FÖR ÖVERSYN AV PRODUKTRESUMÉN

Information om detta läkemedel finns tillgänglig på Europeiska läkemedelsmyndighetens hemsida

http://www.ema.europa.eu/

Medicinal product no longer authorised

Läs hela dokumentet

7 Westferry Circus

Canary Wharf

London E14 4HB

United Kingdom

Telephone

+44 (0)20 7418 8400

Facsimile

+44 (0)20 7418 8416

E-mail

info@ema.europa.eu

Website

www.ema.europa.eu

An agency of the European Union

© European Medicines Agency, 2010. Reproduction is authorised provided the source is acknowledged.

EMEA/H/C/1184

Sammanfattning av EPAR för allmänheten

Ribavirin BioPartners

ribavirin

Detta är en sammanfattning av det offentliga europeiska utredningsprotokollet (EPAR) för Ribavirin

BioPartners. Det förklarar hur Kommittén för humanläkemedel (CHMP) bedömt läkemedlet och hur den

kommit fram till sitt yttrande om att bevilja godkännande för försäljning och sina rekommendationer

om hur läkemedlet ska användas.

Vad är Ribavirin BioPartners?

Ribavirin BioPartners är ett läkemedel som innehåller den aktiva substansen ribavirin. Det finns som

runda, vita tabletter (200 mg).

Ribavirin BioPartners är ett generiskt läkemedel, vilket innebär att det liknar ett referensläkemedel

som redan är godkänt i EU. Referensläkemedlet är Rebetol. Mer information om generiska läkemedel

finns i dokumentet med frågor och svar här

Vad används Ribavirin BioPartners för?

Ribavirin BioPartners används för att behandla långvarig hepatit C (en leversjukdom som beror på en

infektion med hepatit C-virus) hos patienter från tre års ålder och uppåt. Ribavirin BioPartners får

aldrig användas ensamt utan endast tillsammans med peginterferon alfa-2b eller interferon alfa-2b

(andra läkemedel som används vid hepatit).

Ribavirin BioPartners ges till tidigare obehandlade patienter under förutsättning att levern fortfarande

fungerar och hepatit C-virus finns i blodet. Detta gäller även vuxna (från 18 års ålder och uppåt) som

även är infekterade med humant immunbristvirus (hiv). Ribavirin BioPartners kan också ges till vuxna

vars sjukdom kommit tillbaka efter tidigare behandling eller vars tidigare behandling misslyckats.

Läkemedlet är receptbelagt.

Medicinal product no longer authorised

Ribavirin BioPartners

EMA/204486/2010

Sida 2/2

Hur används Ribavirin BioPartners?

Behandling med Ribavirin BioPartners bör inledas och övervakas av en läkare med erfarenhet av

långvarig hepatit C. Dosen av Ribavirin BioPartners beräknas utifrån patientens kroppsvikt och varierar

mellan tre och sju tabletter om dagen. Läkemedlet kan endast ges till patienter som väger minst 47 kg.

Ribavirin BioPartners tas dagligen i samband med måltid, uppdelat på två doser (morgon och kväll).

Behandlingens varaktighet beror på patientens tillstånd och svar på behandlingen och varierar från sex

månader till ett år. Dosen kan behöva justeras för patienter som drabbas av biverkningar. Mer

information finns i bipacksedeln.

Hur verkar Ribavirin BioPartners?

Den aktiva substansen i Ribavirin BioPartners, ribavirin, är ett antiviralt ämne som tillhör klassen

nukleosidanaloger. Ribavirin BioPartners anses störa produktionen eller verkan av virus-DNA och virus-

RNA som behövs för att virus ska överleva och förökas. Ribavirin BioPartners ensamt har inte någon

effekt på avlägsnandet av hepatit C-virus från kroppen.

Hur har Ribavirin BioPartners effekt undersökts?

Eftersom Ribavirin BioPartners är ett generiskt läkemedel har studierna på patienter begränsats till

tester som visar att det är bioekvivalent med referensläkemedlet Rebetol. Två läkemedel är

bioekvivalenta när de producerar samma halter av den aktiva substansen i kroppen.

Vilka är fördelarna och riskerna med Ribavirin BioPartners?

Eftersom Ribavirin BioPartners är ett generiskt läkemedel och är bioekvivalent med referensläkemedlet

anses dess fördelar och risker vara desamma som för referensläkemedlet.

Varför har Ribavirin BioPartners godkänts?

CHMP fann att det styrkts att Ribavirin BioPartners i enlighet med EU:s krav har likvärdig kvalitet och

är bioekvivalent med Rebetol. CHMP fann därför att fördelarna är större än de konstaterade riskerna,

liksom för Rebetol. Kommittén rekommenderade att Ribavirin BioPartners skulle godkännas för

försäljning.

Mer information om Ribavirin BioPartners:

Den 6 april 2010 beviljade Europeiska kommissionen BioPartners GmbH ett godkännande för

försäljning av Ribavirin BioPartners som gäller i hela Europeiska unionen.

Det offentliga europeiska utredningsprotokollet (EPAR) finns i sin helhet här

. Mer information om

behandling med Ribavirin BioPartners finns i bipacksedeln (ingår också i EPAR).

EPAR för referensläkemedlet finns också i sin helhet på EMA:s webbplats.

Denna sammanfattning aktualiserades senast 02-2010.

Medicinal product no longer authorised

Liknande Produkter

Sök varningar relaterade till denna produkt

Visa dokumenthistorik

Dela den här informationen