Relanio 50 mikrogram/250 mikrogram/dos Inhalationspulver, avdelad dos

Sverige - svenska - Läkemedelsverket (Medical Products Agency)

Bipacksedel Bipacksedel (PIL)

29-03-2019

Produktens egenskaper Produktens egenskaper (SPC)

29-03-2019

Aktiva substanser:
flutikasonpropionat; salmeterolxinafoat
Tillgänglig från:
Elpen Pharmaceutical Co. Inc
ATC-kod:
R03AK06
INN (International namn):
fluticasone propionate; salmeterol
Dos:
50 mikrogram/250 mikrogram/dos
Läkemedelsform:
Inhalationspulver, avdelad dos
Sammansättning:
laktosmonohydrat Hjälpämne; salmeterolxinafoat 72,5 mikrog Aktiv substans; flutikasonpropionat 250 mikrog Aktiv substans; laktosmonohydrat Hjälpämne
Klass:
Apotek
Receptbelagda typ:
Receptbelagt
Terapiområde:
Salmeterol och flutikason
Produktsammanfattning:
Förpacknings: Inhalator, 60 (1x60) doser (1 st Elpenhaler); Inhalator, 30 doser (1 st Elpenhaler); Inhalator, 180 (3x60) doser (3 st Elpenhaler); Inhalator, 60 (2x30) doser (1 st Elpenhaler)
Bemyndigande status:
Godkänd
Godkännandenummer:
44235
Tillstånd datum:
2012-04-26

Dokument på andra språk

Bipacksedel Bipacksedel - engelska

21-03-2019

Produktens egenskaper Produktens egenskaper - engelska

21-03-2019

Offentlig bedömningsrapport Offentlig bedömningsrapport - engelska

25-02-2013

Läs hela dokumentet

Bipacksedel: Information till användaren

Relanio 50 mikrogram/250 mikrogram/dos inhalationspulver, avdelad dos

Relanio 50 mikrogram/500 mikrogram/dos inhalationspulver, avdelad dos

salmeterol/flutikasonpropionat

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel. Den innehåller

information som är viktig för dig.

Spara denna information, du kan behöva läsa den igen.

Om du har ytterligare frågor vänd dig till läkare eller apotekspersonal.

Detta läkemedel har ordinerats enbart åt dig. Ge det inte till andra. Det kan skada dem,

även om de uppvisar sjukdomstecken som liknar dina.

Om du får biverkningar, tala med läkare eller apotekspersonal. Detta gäller även

eventuella biverkningar som inte nämns i denna information. Se avsnitt 4.

I denna bipacksedel finns information om följande:

Vad Relanioär och vad det används för

Vad du behöver veta innan du använder Relanio

Hur du använder Relanio

Eventuella biverkningar

Hur Relanio ska förvaras

Förpackningens innehåll och övriga upplysningar

1.

Vad Relanio är och vad det används för

Relanio innehåller två läkemedel, salmeterol och flutikasonpropionat:

Salmeterol är en långverkande luftrörsvidgare. Luftrörsvidgare verkar på luftvägarna i

lungorna så att de hålls vidgade och gör det lättare att andas. Effekten varar under

minst 12 timmar.

Flutikasonpropionat är en kortikosteroid (kortison) som minskar svullnad och

irritation (inflammation) i lungorna.

Läkaren har ordinerat detta läkemedel för att förebygga andningsproblem vid:

Astma

Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL). Relanio 50/500 mikrogram minskar antalet

försämringsperioder av KOL.

Relanio måste tas regelbundet varje dag enligt läkares anvisningar för att det ska verka på

bästa sätt och ge kontroll över din astma eller KOL.

Relanio förebygger andningsbesvär och väsande andning. Dock ska Relanio inte

användas för att lindra ett plötsligt anfall av andningsbesvär eller väsande andning. Om

detta händer så ska du ta en snabbverkande ”vid behovs” inhalator, som t.ex.

salbutamol. Du bör alltid ha din snabbverkande ”vid behovs” inhalator med dig.

Salmeterol/flutikason som finns i Relanio kan också vara godkänd för att behandla andra

sjukdomar som inte nämns i denna bipacksedel. Fråga läkare, apotekspersonal eller annan

hälso- och sjukvårdspersonal om du har ytterligare frågor och följ alltid deras instruktion.

2.

Vad du behöver veta innan du använder Relanio

Ta inte Relanio om:

Du är allergisk mot salmeterol, flutikasonpropionat eller något annat innehållsämne i detta

läkemedel (anges i avsnitt 6).

Varningar och försiktighet

Tala med läkare innan du använder Relanio om du har:

Hjärtsjukdom, t.ex. oregelbunden eller snabb hjärtrytm

Ökad sköldkörtelfunktion

Högt blodtryck

Diabetes mellitus (eftersom Relanio kan öka blodsockret)

Tillstånd med minskad kaliumhalt i blodet

Om du behandlas eller har behandlats för tuberkulos eller andra infektioner i lungorna.

Kontakta läkare om du upplever dimsyn eller andra synrubbningar.

Andra läkemedel och Relanio

Tala om för läkare eller apotekspersonal om du tar, nyligen har tagit eller kan tänkas ta andra

läkemedel, inklusive läkemedel mot astma och receptfria läkemedel. Detta beror på att

effekten av behandlingen kan påverkas om Relanio och vissa andra läkemedel tas samtidigt.

Tala om för läkaren om du tar något av följande läkemedel innan du börjar med Relanio:

β-blockerare (t.ex. atenolol, propranolol och sotalol). β-blockerare används ofta för att

behandla högt blodtryck eller andra hjärtåkommor.

Läkemedel som används för att behandla infektioner (t.ex. ketokonazol, itrakonazol och

erytromycin), inklusive vissa läkemedel för behandling av hiv (t.ex. ritonavir, läkemedel

innehållande kobicistat). Några av dessa läkemedel kan öka mängden av

flutikasonpropionat eller salmeterol i kroppen. Det kan öka risken för biverkningar med

Relanio, inklusive oregelbundna hjärtslag, eller förvärra biverkningarna. Din läkare kan

vilja övervaka dig noga om du tar dessa läkemedel.

Kortikosteroider (via munnen eller i injektion). Om du nyligen blivit behandlad med

dessa läkemedel kan det öka risken för påverkan av binjurarnas funktion.

Diuretika, även känt som vätskedrivande tabletter som används för behandling av högt

blodtryck

Andra luftrörsvidgande läkemedel (t.ex. salbutamol)

Xantiner, används ofta för att behandla astma.

Graviditet och amning

Om du är gravid, eller ammar, tror att du kan vara gravid eller planerar att skaffa barn

rådfråga läkare eller apotekspersonal innan du använder detta läkemedel.

Körförmåga och användning av maskiner

Det är osannolikt att Relanio skulle påverka din förmåga att köra bil och använda maskiner,

men du är själv

ansvarig för att bedöma om du är i kondition att framföra motorfordon eller

utföra arbete som kräver skärpt uppmärksamhet. En av faktorerna som kan påverka din

förmåga i dessa avseenden är användning av läkemedel på grund av deras effekter och/eller

biverkningar. Beskrivning av dessa effekter och biverkningar finns i andra avsnitt. Läs därför

all information i denna bipacksedel för vägledning. Diskutera med läkare eller

apotekspersonal om du är osäker.

Relanio innehåller laktos

(en sockerart).Mängden orsakar vanligtvis inga problem hos

laktosintoleranta personer. Hjälpämnet laktos innehåller små mängder av mjölkproteiner som

kan orsaka allergiska reaktioner.

3.

Hur du använder Relanio

Använd alltid detta läkemedel enligt läkarens eller apotekspersonalens anvisningar. Rådfråga

läkare eller apotekspersonal om du är osäker.

Använd Relanio varje dag tills läkare råder dig att sluta. Använd inte mer än

rekommenderad dos. Rådfråga läkare eller apotekspersonal om du är osäker.

Sluta inte att ta Relanio eller minska dosen av Relanio utan att tala med läkare först.

Relanio ska inhaleras genom munnen ner i lungorna.

För vuxna med astma

Relanio 50 mikrogram/250 mikrogram/dos: En inhalation två gånger dagligen

Relanio 50 mikrogram/500 mikrogram/dos: En inhalation två gånger dagligen

För vuxna med kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL)

Relanio 50 mikrogram/500 mikrogram/dos: En inhalation två gånger dagligen

Användning för barn och ungdomar

Relanio ska inte användas av barn eller ungdomar.

Om besvären är välkontrollerade när du tar Relanio två gånger om dagen, kan läkaren minska

doseringen till en inhalation gång om dagen. Dosen kan ändras till:

en gång till kvällen – om du har besvär på

natten

en gång på morgonen – om du har besvär under

dagen

Det är viktigt att följa läkarens anvisningar om hur många inhalationer som du ska ta och hur

ofta.

Om du använder Relanio för astma kan läkare vilja följa upp dina besvär oftare.

Kontakta omedelbart läkare om din astma eller andningen försämras

. Om du känner att

andningen blir mer väsande/pipande eller att känslan av trångt i bröstet ökar eller att du

behöver ta mer av din snabbverkande luftrörsvidgande medicin, fortsätt att ta Relanio men

öka inte antalet doser. Dina andningsbesvär kan förvärras och du kan bli allvarligt sjuk.

Kontakta läkare eftersom du kan behöva ytterligare astmabehandling.

Bruksanvisning

Läkare, sjuksköterska eller apotekspersonal bör visa dig hur du ska använda inhalatorn

(Elpenhaler). Då och då bör de också kontrollera hur du använder den. Det är viktigt att den

används rätt och som ordinerats för att du ska få avsedd effekt på din astma eller KOL.

BRUKSANVISNING FÖR OCH HANTERING AV ELPENHALER

Följande är en patientinstruktion för korrekt inhalation av de två läkemedlen (salmeterol och

flutikason), som är förpackade i de två blisterbubblorna i endosremsan (dubbelblistret) som

förvaras i Elpenhaler.

BESKRIVNING

Elpenhaler

är en enhet för samtidig inhalation av två läkemedel i form av pulver. Läkemedlen

bildar en läkemedelskombination. Varje läkemedel är förpackat separat i en av de två

blisterbubblorna i det specialutformade dubbelblistret.

Dubbelblistret innehåller en (1) dos av läkemedelskombinationen.

Elpenhaler består av 3 delar:

- Munstycket med locket

(1)

Ytan

(2)

dubbelblistret

placeras

(läkemedlets

stödyta).

- Behållaren

(3)

där dubbelblistret förvaras.

De tre delarna är sammankopplade och kan öppnas separat.

Läkemedlets stödyta består av:

En fästpunkt

(2A)

där dubbelblistret fästs.

Två

håligheter

(2B)

där

två

blisterbubblorna

dubbelblistret placeras.

Två skenor

(2C)

som håller fast dubbelblistret i rätt läge

på stödytan.

Dubbelblistret innehåller:

-Två folieblad av aluminium

(4)

- Två blisterbubblor

(5)

, en som innehåller salmeterol och

den andra flutikasonpropionat.

- Ett hål

(6)

ANVÄNDNING AV ELPENHALER

A. Förbereda enheten

Öppna behållaren genom att trycka som figuren visar, ta ut

ett dubbelblister och stäng behållaren igen.

munstycket

helt

genom

trycka

lätt

remsområdet.

Lås

skjut

munstycket

bakåt

för

blotta

läkemedlets stödyta.

Håll dubbelblistret med den glansiga sidan uppåt, för att se

blå

strecket

pilen

visar

figuren.

Remsans

etikettyta ska vara vänd nedåt.

Placera

remsans

hål

dubbelblistret

fästpunkten

läkemedlets

stödyta.

Genom

trycka

lätt

fäster

dubbelblistret ordentligt på fästpunkten.

två

blisterbubblorna

dubbelblistret

passar

håligheterna på läkemedlets stödyta och hållarna håller

fast dubbelblistret i rätt läge.

Stäng munstycket och dra i horisontell riktning bort den

utstickande präglade delen av remsan så att den lossnar.

Dosen är nu redo att inhaleras.

B. Inhalation av dosen

Håll undan enheten från munnen. Andas ut helt. Var noga med att inte andas ut på munstycket

på enheten. Placera Elpenhaler i munnen med läpparna tätt runt munstycket.

Andas in djupt och långsamt genom munnen (och inte

genom näsan) tills lungorna är fyllda.

Håll andan i cirka 5 sekunder eller så länge som du kan och

avlägsna samtidigt enheten från munnen.

Andas ut och fortsätt att andas normalt.

Öppna munstycket. Du ser att du har andats in allt pulvret

och att blisterbubblorna på dubbelblistret är tomma.

Avlägsna det tomma dubbelblistret och fortsätt till steg C.

C. Rengöra enheten

Efter varje användningstillfälle torkar du av munstycket och läkemedlets stödyta med en torr

duk eller en torr pappersservett. Använd inte vatten för att rengöra enheten.

Stäng munstycket och locket.

Om du använt för stor mängd av Relanio

Det är viktigt att du följer doseringsanvisningen. Om du av misstag fått i dig en större mängd

än de rekommenderade doserna, tala med läkare eller apotekspersonal. Du kan känna att

hjärtat slår snabbare än vanligt och att du blir darrig. Du kan också få yrsel, huvud-, led- och

muskelvärk.

Om du fått i dig för stor mängd läkemedel eller om t.ex. ett barn fått i sig läkemedlet av

misstag kontakta läkare, sjukhus eller Giftinformationscentralen (tel. 112) för bedömning av

risken samt rådgivning. Större mängder av Relanio kan minska kortisonbildningen i

binjurarna.

Om du har glömt att använda Relanio

Ta inte dubbel dos för att kompensera för glömd dos. Ta nästa dos på den vanliga tiden.

Om du slutar att använda Relanio

Det är mycket viktigt att du tar Relanio enligt anvisningar

tills läkare råder dig att sluta.

Sluta inte plötsligt att ta Relanio och minska inte plötsligt dosen

då detta kan förvärra dina

symtom.

Dessutom, om du plötsligt slutar att ta Relanio eller minskar dosen av Relanio kan det mycket

sällan leda till att du får problem med binjurarna (binjurebarksvikt) och i vissa fall orsaka

biverkningar.

Biverkningarna kan innefatta något av följande:

Magsmärtor

Trötthet och aptitlöshet, sjukdomskänsla

Illamående och diarré

Viktminskning

Huvudvärk och dåsighet

Låga kaliumvärden i blodet

Lågt blodtryck och kramper (anfall)

När din kropp är under stress t.ex. p.g.a. feber, trauma (t.ex. som en bilolycka), infektion eller

operation, kan binjurebarksvikt bli värre och du kan ha någon av de biverkningar som

beskrivs ovan.

Om du får några biverkningar tala med läkare eller apotekspersonal. För att förebygga att

dessa biverkningar uppkommer kan din behandling behöva kompletteras med kortison i

tablettform (t.ex. prednisolon).

Om du har ytterligare frågor om detta läkemedel, kontakta läkare, sjuksköterska eller

apotekspersonal.

4.

Eventuella biverkningar

Liksom alla läkemedel kan detta läkemedel orsaka biverkningar, men alla användare behöver

inte få dem. För att minska risken för biverkningar kommer din läkare att ordinera den lägsta

dos av Relanio som behövs för att du ska kunna vara besvärsfri från din astma eller KOL.

Allergiska reaktioner: om du plötsligt märker att du får svårt att andas omedelbart

efter att du tagit Relanio.

Andningen blir väsande

och du får hosta eller andnöd. Du kan

också märka klåda, utslag (nässelutslag) och svullnad (vanligtvis i ansikte, läppar, tunga eller

svalg), eller så kan du plötsligt känna att ditt hjärta slår mycket snabbt eller att du känner dig

svag och yr (som kan leda till kollaps eller medvetslöshet).

Kontakta omedelbart läkare och

sluta ta Relanio om du märker något av detta eller att det händer plötsligt

efter att du

tagit Relanio.

Allergiska reaktioner på Relanio

är mindre vanliga (Dessa kan förekommer

upp till 1 av 100 personer).

Lunginflammation hos KOL-patienter (vanlig biverkning)

Tala om för läkaren om du har något av följande symtom medan du tar Relanio eftersom de

kan vara symtom på lunginflammation:

feber eller frossa

ökad slemproduktion, förändrad färg på slemmet

ökad hosta eller ökade andningssvårigheter

Övriga biverkningar:

Mycket vanliga

(kan förekomma hos fler än 1 av 10 användare):

Huvudvärk som vanligen blir bättre efter en viss tids användning

Fler förkylningsperioder har rapporterats hos patienter med KOL.

Vanliga

(kan förekomma hos upp till 1 av 10 användare):

Svampinfektion (så kallad ”torsk”, ömma, gulaktiga, krämiga fläckar) i mun och svalg.

Irritation på tunga och i halsen samt heshet. Risken för svampinfektion minskar om man

sköljer munnen med vatten och spottar ut omedelbart och/eller borstar dina tänder efter

varje

inhalationstillfälle

ditt

läkemedel.

För

behandla

”torsk”

läkare

eventuellt ordinera läkemedel mot svampinfektioner.

Värkande, svullna leder och muskelsmärtor

Muskelkramp

Följande biverkningar har också rapporterats hos patienter med kronisk obstruktiv

lungsjukdom (KOL):

Blåmärken och benbrott

Bihåleinflammation (en känsla av tryck eller täthet i näsan, kinder eller bakom ögonen,

ibland med en dunkande värk)

Minskad kaliumhalt i blodet (som kan ge oregelbundna hjärtslag, muskelsvaghet, kramp).

Mindre vanliga

(kan förekomma hos upp till 1 av 100 användare):

Förhöjda blodsockernivåer (hyperglykemi). Om du har diabetes, kan du behöva göra

tätare blodsockerkontroller och eventuellt ändra din vanliga diabetesbehandling

Grå starr (grumlig lins i ögat)

Mycket snabba hjärtslag (takykardi).

Känsla av skakighet, snabba eller oregelbundna hjärtslag (palpitationer). Detta är ofta

harmlöst och försvinner efter en viss tids användning

Bröstsmärta.

Känsla av oro (förekommer främst hos barn)

Sömnsvårigheter

Allergiska hudutslag.

Sällsynta (

kan förekomma hos upp till 1 av 1000 användare

)

Andningssvårigheter eller väsande ljud som förvärras strax efter att du tagit

Relanio.

Om detta inträffar

: Sluta att ta Relanio inhalatorn

Använd inhalatorn med

den snabbverkande luftrörsvidgande medicinen och

kontakta läkare omedelbart.

kan påverka den normala produktionen av steroidhormoner i kroppen, särskilt om du har

tagit höga doser under längre tidsperioder. Symtomen är:

Fördröjd längdtillväxt hos barn och ungdomar

Minskad bentäthet

Grön starr (glaukom)

Viktökning

Rundare (månformat) ansikte (Cushings syndrom)

Din läkare kommer att följa upp din behandling regelbundet för att se till att du står på den

lägsta dos av Relanio som håller din astma under kontroll för att minska risken för dessa

bieffekter.

Beteendestörningar, t.ex. att man blir ovanligt aktiv och irritabel (lättretlig) (förekommer

främst hos barn).

Oregelbundna hjärtslag eller extraslag (arrytmi). Tala om för din läkare men sluta inte att

ta Relanio förrän läkaren råder dig att sluta.

Svampinfektion i esofagus (matstrupen), som kan orsaka svårigheter att svälja

Har rapporterats (förekommer hos ett okänt antal användare):

Depression eller vrede (aggression). Det är mer troligt att dessa biverkningar förekommer

hos barn.

Dimsyn

Rapportering av biverkningar

Om du får biverkningar, tala med läkare, apotekspersonal eller sjuksköterska. Detta gäller

även biverkningar som inte nämns i denna information. Du kan också rapportera biverkningar

direkt (se detaljer nedan). Genom att rapportera biverkningar kan du bidra till att öka

informationen om läkemedels säkerhet.

Läkemedelsverket

Box 26

751 03 Uppsala

www.lakemedelsverket.se

5.

Hur Relanio ska förvaras

Förvara detta läkemedel utom syn- och räckhåll för barn.

Används före utgångsdatum som anges på etiketten och kartongen efter Utg.dat.

Utgångsdatum är den sista dagen i angiven månad.

Förvaras vid högst 25

Läkemedel ska inte kastas i avloppet eller bland hushållsavfall. Fråga apotekspersonalen hur

man kastar läkemedel som inte längre används. Dessa åtgärder är till för att skydda miljön.

6.

Förpackningens innehåll och övriga upplysningar

De aktiva substanserna är

50 mikrogram salmeterol (som salmeterolxinafoat) och 250 mikrogram flutikasonpropionat

eller

50 mikrogram salmeterol (som salmeterolxinafoat) och 500 mikrogram flutikasonpropionat

Övrigt innehållsämne är laktosmonohydrat.

Läkemedlets utseende och förpackningsstorlekar

Relanio

innehåller

två

läkemedel

förpackade

två

Al-blisterbubblor

endosfolieremsor

(dubbelblister). Dessa förvaras i inhalationsenheten Elpenhaler.

Folien skyddar inhalationspulvret från påverkan av den omgivande luften.

Varje dos är avdelad i ett dubbelblister.

Varje kartong innehåller en inhalationsenhet Elpenhaler med 30 Al-dubbelblister. 30 doser

per förpackning.

Varje kartong innehåller en inhalationsenhet Elpenhaler med 30 Al-dubbelblister och en extra

behållare med ytterligare 30 Al-dubbelblister. 60 doser per förpackning

Varje kartong innehåller en inhalationsenhet Elpenhaler med 60 Al-dubbelblister. 60 doser

per förpackning.

Varje kartong innehåller tre inhalationsenheter Elpenhaler med 60 Al-dubbelblister i varje.

180 doser per förpackning.

Innehavare av godkännande för försäljning och tillverkare:

ELPEN Pharmaceutical Co.Inc

95, Marathonos Ave., GR-19009 Pikermi, Attica

Grekland

Denna bipacksedel ändrades senast

2019-03-29

Läs hela dokumentet

PRODUKTRESUMÉ

1.

LÄKEMEDLETS NAMN

Relanio 50 mikrogram/250 mikrogram/dos inhalationspulver, avdelad dos

Relanio 50 mikrogram/500 mikrogram/dos inhalationspulver, avdelad dos

2.

KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING

Varje avdelad dos Relanio innehåller:

50 mikrogram salmeterol (som salmeterolxinafoat) och 250 mikrogram flutikasonpropionat.

50 mikrogram salmeterol (som salmeterolxinafoat) och 500 mikrogram flutikasonpropionat.

Hjälpämne med känd effekt:

Relanio 50 mikrogram/250 mikrogram/dos inhalationspulver, avdelad dos innehåller 24,677

mg laktosmonohydrat.

Relanio 50 mikrogram/500 mikrogram/dos inhalationspulver, avdelad dos innehåller 24,427

mg laktosmonohydrat.

För fullständig förteckning över hjälpämnen, se avsnitt 6.1.

3.

LÄKEMEDELSFORM

Inhalationspulver, avdelad dos.

Vitt pulver.

Relanio

innehåller

två

läkemedel

förpackade

två

blisterbubblor

endosfolieremsor

(dubbelblister). Dessa förvaras i inhalationsenheten Elpenhaler.

Varje dos är avdelad i ett dubbelblister.

4.

KLINISKA UPPGIFTER

4.1 Terapeutiska indikationer

Astma

Relanio är indicerad för regelbunden behandling av astma när kombinationsbehandling

(långverkande β

-agonist och inhalationssteroid) är lämplig för:

- patienter som inte uppnår adekvat symtomkontroll med inhalationssteroid och

’vid behovs’-medicinering med inhalerad kortverkande β

-agonist

eller

- patienter som redan har adekvat symtomkontroll med inhalationssteroid och långverkande

-agonist.

Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL)

Relanio är indicerad för symtomatisk behandling av patienter med KOL med ett FEV

<60 %

av beräknat normalvärde (före bronkdilaterare) och med upprepade försämringsepisoder i

sjukdomshistorien samt betydande symtom trots regelbunden behandling med

bronkdilaterare.

4.2 Dosering och administreringssätt

Dosering

Administreringsätt: Inhalation

För optimal behandlingseffekt skall patienten instrueras att Relanio skall användas dagligen,

även vid symtomfrihet.

Patienten skall regelbundet kontrolleras av läkare för optimal inställning av dosstyrkan.

Doseringen skall endast ändras efter ordination av läkare.

Dosen ska titreras till den lägsta dos vid vilken effektiv symtomkontroll uppnås. När

symtomkontroll bibehålls med den lägsta styrkan två gånger dagligen kan nästa steg

vara ett försök med enbart kortikosteroider

. Som alternativ kan de patienter som behöver

en långverkande β

-stimulerare titreras till Relanio givet en gång dagligen när detta bedöms

bibehålla effektiv symtomkontroll. Vid engångsdosering ges dosen företrädesvis på kvällen

vid nattliga besvär, respektive på morgonen till de patienter som har mest besvär under dagtid.

Dosen av Relanio skall anpassas till lämplig dos flutikasonpropionat med hänsyn till

sjukdomens svårighetsgrad. Om enskilda patienter skulle behöva dosering utöver

rekommenderade doser, skall lämplig dos av β

-agonist och/eller kortikosteroid ordineras.

Rekommenderad dosering:

Astma

Vuxna:

En inhalation av 50 mikrogram salmeterol och 250 mikrogram flutikasonpropionat två gånger

dagligen

eller

En inhalation av 50 mikrogram salmeterol och 500 mikrogram flutikasonpropionat två gånger

dagligen

Relanio kan prövas under kort tid som initial underhållsbehandling till vuxna eller ungdomar

med medelsvår kontinuerlig astma (definierat som dagliga symtom, dagligt behov av

kortverkande bronkdilaterare och med en medelsvår/svår obstruktivitet), när det är angeläget

att få snabb symtomkontroll av astman. I dessa fall rekommenderas som initial dos en

inhalation av 50 mikrogram salmeterol och 100 mikrogram flutikasonpropionat två gånger

dagligen När väl symtomkontroll av astman har uppnåtts, bör ny bedömning göras om

behandlingen kan trappas ner till enbart inhalerad kortikosteroid. Det är viktigt att patienten

följs upp regelbundet efter hand som behandlingen trappas ner.

Någon klar fördel har inte visats vid jämförelse med enbart inhalerat flutikasonpropionat när

ett eller två kriterier för medelsvår astma saknas. Vanligtvis är inhalationssteroider

förstahandsval för de flesta patienter. Relanio är inte avsett som initial behandling vid mild

astma. Salmeterol/Flutikasonpropionat i styrkan 50 mikrogram/100 mikrogram lämpar sig

inte för behandling av vuxna med svår astma; anpassning till lämplig dos av inhalerad

kortikosteroid rekommenderas innan en fast kombination ges till patienter med svår astma.

KOL

Vuxna:

En inhalation av 50 mikrogram salmeterol och 500 mikrogram flutikasonpropionat två gånger

dagligen

Speciella patientgrupper:

Ingen dosändring krävs till äldre eller till patienter med nedsatt njurfunktion.. Erfarenhet av

behandling av patienter med nedsatt leverfunktion saknas.

Barn och ungdomar

Relanio ska inte användas av barn eller ungdomar.

4.3 Kontraindikationer

Överkänslighet mot de aktiva substanserna eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt 6.1.

4.4 Varningar och försiktighet

Försämrad sjukdom

Relanio är inte avsett för behandling av akuta astmasymtom, då en snabb och kortverkande

bronkdilaterare skall användas. Patienten skall instrueras att alltid ha sin anfallskuperande

inhalator tillgänglig för att behandla akuta astmasymtom.

Behandling med Relanio ska inte påbörjas under en akut svår astmaexacerbation, eller vid en

akut eller markant försämring av astman.

Allvarliga astmarelaterade biverkningar och exacerbationer kan inträffa under behandling

med Relanio. Patienten ska uppmanas att fortsätta med behandlingen, men samtidigt rådgöra

med läkare om astmasymtomen kvarstår eller försämras efter initiering av behandling med

Relanio.

Ökat behov av användning symtomlindrande läkemedel (kortverkande bronkdilaterare) eller

minskad respons för symtomlindrande läkemedel tyder på försämrad kontroll, varför

patienten bör undersökas av läkare.

Plötslig och progressiv försämrad astmakontroll är potentiellt livshotande, varför patienten då

skall uppmanas att omedelbart kontakta läkare för bedömning.

Behandling med ökad dos kortikosteroider bör övervägas.

När symtomen är under kontroll bör man överväga en gradvis nedtrappning av dosen av

Relanio. Regelbunden uppföljning av patienterna även under nedtrappningen är viktigt. Den

lägsta effektiva dosen av Relanioskall användas (se avsnitt 4.2).

För KOL-patienter med exacerbationer, är behandling med systemiska kortikosteroider

vanligtvis indicerat, varför patienter bör instrueras att söka läkare om symtomen försämras

med Relanio.

Behandling med Relanio skall inte avbrytas abrupt hos astmapatienter på grund av risk för

exacerbationer. Nedtrappning bör ske under läkarkontroll. Symtomförsämring kan också ses

hos patienter med KOL när behandlingen avbryts, varför detta bör ske under läkarkontroll.

Som med övriga inhalerade kortikosteroider skall Relanio ges med försiktighet till patienter

med aktiv eller vilande lungtuberkulos och fungala, virala eller andra infektioner i

luftvägarna. Om nödvändigt bör lämplig behandling omedelbart sättas in.

Kardiovaskulära effekter

I sällsynta fall kan Relanio orsaka hjärtarytmier, t ex supraventrikulär takykardi,

extrasystolier, förmaksflimmer och en lätt övergående minskning av serumkalium vid högre

terapeutiska doser. Relanio ska ges med försiktighet till patienter med svårare kardiovaskulär

sjukdom eller rytmrubbningar i hjärtat och till patienter med diabetes mellitus, tyreotoxikos,

obehandlad hypokalemi eller till patienter som är predisponerade för låga serumnivåer av

kalium.

Hyperglykemi

I mycket sällsynta fall har förhöjda blodglukosnivåer rapporterats (se avsnitt 4.8). Detta bör

beaktas vid förskrivning till patienter med känd diabetes mellitus.

Paradoxal bronkospasm

Som vid annan inhalationsterapi kan paradoxal bronkospasm inträffa med ökad väsande

andning omedelbart och andnöd omedelbart efter dosering. Paradoxal bronkospasm svarar på

kortverkande bronkdilaterare och bör behandlas omedelbart. Relanio skall då omedelbart

sättas ut. Relanio-behandlingen skall då omedelbart avbrytas. Patienten skall bedömas kliniskt

och alternativ terapi ges när det är nödvändigt.

De farmakologiska biverkningarna av

agonist behandling som tremor, palpitationer och

huvudvärk har rapporterats men tenderar att vara övergående och minska med regelbunden

behandling.

Hjälpämnen

Relanio innehåller laktos. Mängden orsakar vanligtvis inga problem hos laktosintoleranta

personer. Hjälpämnet laktos innehåller små mängder av mjölkproteiner som kan orsaka

allergiska reaktioner.

Systemiska kortikosteroideffekter

Systempåverkan kan förekomma vid inhalationsbehandling med alla kortikosteroider, särskilt

efter höga doser under längre behandlingsperioder. Det är mindre troligt att denna påverkan

uppträder vid inhalationsbehandling jämfört med när kortikosteroider ges per os. Eventuella

systembiverkningar inkluderar Cushing’s syndrom, Cushingliknande symtombild,

binjurebarksuppression, minskad bentäthet, katarakt och glaukom och mer sällsynt en rad

psykologiska störningar eller beteendestörningar innefattande psykomotorisk hyperaktivitet,

sömnstörningar, oro, depression eller aggression (särskilt hos barn).

Det är därför angeläget

att patienten följs regelbundet och att dosen av kortikosteroid i inhalation minskas till

den lägsta dos vid vilken effektiv symtomkontroll av astman uppnås.

Långtidsbehandling med inhalationssteroider i höga doser kan leda till binjurebarksuppression

och akut binjurebarkkris. I mycket sällsynta fall har binjurebarksuppression och akut

binjurebarkkris inträffat vid doser mellan 500 och 1 000 mikrogram flutikasonpropionat. Akut

binjurebarkkris kan utlösas av t ex trauma, kirurgi, infektion eller snabb reducering av dosen.

Debutsymtomen är vanligen okaraktäristiska och kan omfatta anorexi, magsmärtor,

viktnedgång, trötthet, huvudvärk, illamående, kräkningar, hypotension, nedsatt

medvetandegrad, hypoglykemi och kramper. Tillägg av perorala kortikosteroider bör

övervägas vid olika stressituationer eller vid elektiva kirurgiska ingrepp.

Inhalationsbehandling med flutikasonpropionat minskar normalt behovet av orala steroider,

men för patienter som överförs från orala steroider finns risk för kvardröjande nedsatt

binjurereserv under avsevärd tid. Denna patientgrupp bör därför behandlats med försiktighet

och binjurebarkfunktionen monitoreras regelbundet. Patienter som tidigare krävt höga doser

av kortikosteroider i akuta situationer kan också vara i riskzonen.

Möjligheten av undertryckt binjurefunktion bör alltid beaktas vid olika stressituationer, så att

adekvat kortikosteroidbehandling insätts. Bedömning av omfattningen av den försämrade

binjurefunktionen kan kräva specialistkonsultation före elektiva ingrepp.

Ritonavir kan kraftigt förhöja plasmanivåerna av flutikasonpropionat. Samtidig användning

ska därför undvikas såvida inte nyttan för patienten överväger risken för systembiverkningar

av kortikosteroiden i vilket fall patienten ska övervakas för systembiverkningar av

kortikosteroid. Risken för systembiverkningar ökar också när flutikasonpropionat kombineras

med andra potenta CYP3A-hämmare, inklusive läkemedel innehållande kobicistat (se avsnitt

4.5).

Pneumoni hos patienter med KOL

En ökning av incidensen av pneumoni, inklusive pneumoni som kräver inläggning på sjukhus,

har observerats hos patienter med KOL som får inhalerade kortikosteroider. Det finns viss

evidens för en ökad risk för pneumoni vid höjningar av steroiddosen, men detta har inte

slutgiltigt påvisats i alla studier.

Det finns ingen slutgiltig klinisk evidens för skillnader inom klassen inhalerade

kortikosteroider när det gäller pneumoniriskens storleksordning.

Läkare bör vara fortsatt vaksamma när det gäller möjlig utveckling av pneumoni hos patienter

med KOL eftersom de kliniska tecknen på sådana infektioner överlappar symtomen på KOL-

exacerbationer.

Riskfaktorer för pneumoni hos patienter med KOL inkluderar nuvarande rökning, hög ålder,

lågt kroppsmasseindex (BMI) och allvarlig KOL.

Interaktioner med potenta CYP3A4-hämmare

Samtidig användning av ketokonazol med systemisk effekt ger en signifikant ökad systemisk

exponering av salmeterol. Detta kan leda till ökade systemiska effekter (t.ex. förlängt QTc-

intervall och palpitationer). Samtidig behandling med ketokonazonl eller andra potenta

CYP3A4-hämmare bör undvikas såvida inte fördelarna överväger den potentiellt ökade risken

för systemiska biverkningar av salmeterolbehandling (se avsnitt 4.5).

Synrubbning

Synrubbning kan rapporteras vid systemisk och topisk användning av kortikosteroider. Om en

patient inkommer med symtom såsom dimsyn eller andra synrubbningar bör man överväga att

remittera patienten till en oftalmolog för utredning av möjliga orsaker. Dessa kan innefatta

katarakt, glaukom eller sällsynta sjukdomar som central serös korioretinopati (CSCR), som

har rapporterats efter användning av systemiska och topiska kortikosteroider.

Pediatrisk population

Relanio är inte indicerat för användning hos barn och ungdomar under 18 år.

4.5 Interaktioner med andra läkemedel och övriga interaktioner

adregena blockerare kan både försvaga eller förstärka effekten av salmeterol. Både selektiva

och icke-selektiva

blockerare skall undvikas såvida ej tvingande skäl föreligger. Potentiellt

allvarlig hypokalemi kan uppstå vid

agonist behandling. Särskild försiktighet

rekommenderas vid akut svår astma eftersom denna effekt kan förstärkas av samtidig

behandling med xantinderivat, steroider och diuretika.

Samtidig användning av andra

-adrenerga läkemedel kan ha en potentiell additiv effekt.

Flutikasonpropionat

Under normala förhållanden uppnås endast låga plasmakoncentrationer av inhalerat

flutikasonpropionat på grund av höggradig första passage metabolism och högt systemiskt

clearance genom metabolism av cytokrom CYP3A4 i tarm och lever. Betydelsefulla kliniska

interaktioner är därför är osannolika.

En interaktionsstudie på friska individer med intranasalt flutikasonpropionat visade att

ritonavir (ett höggradigt potent cytokrom CYP3A4-hämmande läkemedel) 100 mg två gånger

dagligen, ökade plasmakoncentrationen av flutikasonpropionat flera hundra gånger. Som en

följd av detta minskade serumkortisolkoncentrationen markant. Information om denna

interaktion saknas för inhalerat flutikasonpropionat, men kraftigt förhöjda plasmanivåer av

flutikasonpropionat kan förväntas. Fall av Cushings syndrom och binjurebarksuppression har

rapporterats. Kombinationen bör undvikas såvida inte nyttan överväger den förhöjda risken

för systembiverkningar av glukokortikoiden.

I en liten studie på friska frivilliga visades att den något mindre potenta CYP3A-hämmaren

ketokonazol ökade expositionen med 150% efter en singeldos inhalerat flutikasonpropionat.

Som en följd av detta sågs en markant minskning av plasmakortisol jämfört med enbart

flutikasonpropionat. Samtidig behandling med andra potenta CYP3A-hämmare, såsom

itrakonazol och läkemedel innehållande kobicistat, och måttliga CYP3A-hämmare, såsom

erytomycin, förväntas också öka den systemiska

exponeringen

för flutikasonpropionat och

risken för systembiverkningar. Kombinationer ska undvikas såvida inte nyttan uppväger den

potentiellt förhöjda risken för systembiverkningar av kortikosteroider och om så är fallet ska

patienter övervakas avseende systembiverkningar av kortikosteroider.

Salmeterol

Potenta CYP3A4-hämmare

Samtidig administrering av ketokonazol (400 mg peroralt en gång dagligen) och salmeterol

(inhalation à 50 mikrogram två gånger dagligen) till 15 friska frivilliga under 7 dagar

resulterade i en signifikant ökning i plasmakoncentrationen av salmeterol (1,4-faldig ökning i

och 15-faldig ökning i AUC). Detta kan leda till en ökad incidens av andra systemiska

effekter av salmeterolbehandling (t.ex. förlängning av QTc-intervallet och palpitationer)

jämfört med behandling med salmeterol eller ketokonazol var för sig (se avsnitt 4.4).

Kliniskt signifikanta effekter sågs inte på blodtryck, hjärtrytm, blodglukos eller kaliumnivåer

i blodet. Samtidig administrering med ketokonazol ökade inte elimineringshalveringstiden för

salmeterol eller gav ökad ackumulering av salmeterol med upprepad dosering.

Samtidig administrering av ketokonazol bör undvikas såvida inte fördelarna överväger den

potentiellt ökade risken för systemiska biverkningar av salmeterolbehandling. Det finns

sannolikt en liknande risk för interaktion med andra potenta CYP3A4-hämmare (t.ex.

itrakonazol, telitromycin, ritonavir).

Måttliga CYP 3A4-hämmare

Samtidig administrering av erytromycin (500 mg peroralt tre gånger dagligen) och salmeterol

(inhalation à 50 mikrogram 2 gånger dagligen) till 15 friska frivilliga under 6 dagar

resulterade i en liten men icke-statistisk signifikant ökning i plasmakoncentrationen för

salmeterol (1,4-faldig ökning i c

och 1,2-faldig ökning i AUC). Samtidig administrering av

erytromycin associerades inte med någon annan allvarlig biverkan.

4.6

Fertilitet, graviditet och amning

Fertilitet

Det finns inga data på människa. Djurstudier har emellertid inte visat några effekter av

salmeterol eller flutikasonpropionat på fertiliteten.

Graviditet

En stor mängd data från gravida kvinnor (mer än 1 000 graviditeter) tyder inte på någon

missbildnings- eller foster/neonataltoxicitet relaterad till salmeterol eller flutikasonpropionat.

Djurstudier har visat på reproduktionstoxikologiska effekter efter administrering av β

agonister och glukokortikosteroider (se avsnitt 5.3).

Gravida kvinnor skall endast behandlas med Relanio då den förväntade nyttan för modern

överväger varje tänkbar risk för fostret.

Vid behandling av gravida kvinnor bör alltid lägsta effektiva dos av flutikasonpropionat

eftersträvas samtidigt som risken med ett försämrat astmatillstånd måste beaktas.

Amning

Det är okänt om salmeterol och flutikasonpropionat/metaboliter utsöndras i bröstmjölk.

Studier har visat att salmeterol och flutikasonpropionat samt deras metaboliter utsöndras i

bröstmjölken hos digivande råttor.

En risk för ammande nyfödda/spädbarn kan inte uteslutas. Ett beslut måste fattas om man ska

avbryta amningen eller avbryta behandlingen med salmeterol/flutikasonpropionat efter att

man tagit hänsyn till fördelen med amning för barnet och fördelen med behandling för

kvinnan.

4.7 Effekter på förmågan att framföra fordon och använda maskiner

Salmeterol/flutikasonpropionat har ingen eller försumbar effekt på förmågan att framföra

fordon och använda maskiner..

4.8 Biverkningar

Eftersom Relanio innehåller både salmeterol och flutikasonpropionat kan samma typ och

samma svårighetsgrad av biverkningar förväntas som finns rapporterade för respektive

substans. Samtidig administrering av de två substanserna har inte bidragit till ytterligare

förekomst av biverkningar.

Biverkningar som har relaterats till salmeterol/flutikasonpropionat anges nedan och är

klassificerade efter organsystem och frekvens. Frekvensintervallen är definierade som:

mycket vanliga (≥1/10), vanliga (≥1/100 till <1/10), mindre vanliga (≥1/1000 till <1/100),

sällsynta (≥1/10,000 t <1/1000), ingen känd frekvens (kan inte fastställas utifrån tillgänglig

data). Frekvenserna har härletts från kliniska försöksdata.

Förekomst för placebo har inte beaktats.

Organsystem

Biverkningar

Frekvens

Infektioner och

infestationer

Candidainfektion i munhåla och svalg

Pneumoni (hos KOL-patienter)

Bronkit

Candidainfektion i esofagus

Vanliga

Vanliga

1, 3, 5

Vanliga

1, 3

Sällsynta

Immunsystemet

Överkänslighetsreaktioner i form av:

Kutana överkänslighetsreaktioner

Angioödem (huvudsakligen i ansikte,

munhåla och svalg)

Andningssymtom (dyspné)

Andningssymtom (bronkospasm)

Anafylaktiska reaktioner, inkl anafylaktisk

chock

Mindre vanliga

Sällsynta

Mindre vanliga

Sällsynta

Sällsynta

Endokrina störningar

Cushings syndrom, Cushingliknande

symtom, binjurebarksuppression, hämmad

längdtillväxt hos barn och ungdomar,

minskad bentäthet

Sällsynta

Metabolism och

nutrition

Hypokalemi

Förhöjda blodglukosnivåer

Vanliga

Mindre vanliga

Psykiska störningar

Sömnsvårigheter

Beteendestörningar, inklusive

psykomotorisk hyperaktivitet och

irritabilitet (främst hos barn)

Depression, aggression (främst hos barn)

Mindre vanliga

Mindre vanlig

Sällsynta

Ingen känd frekvens

Centrala och perifera

nervsystemet

Huvudvärk

Tremor

Mycket vanliga

Mindre vanliga

Ögon

Katarakt,

Glaukom

Dimsyn

Mindre vanliga

Sällsynta

Ingen känd frekvens

Hjärtat

Palpitationer

Takykardi

Hjärtarytmi (inklusive supraventrikulär

takykardi och extrasystolier)

Förmaksflimmer

Angina pectoris

Mindre vanliga

Mindre vanliga

Sällsynta

Mindre vanliga

Mindre vanliga

Andningsvägar,

bröstkorg och

mediastinum

Nasofaryngit

Halsirritation

Heshet/dysfoni

Sinusit

Paradoxal bronkospasm

Mycket vanliga

Vanliga

Vanliga

Vanliga

1, 3

Sällsynta

Hud och subkutan

vävnad

Blåmärken

Vanliga

Muskuloskeletala

systemet och bindväv

Muskelkramp

Frakturer

Artralgi

Myalgi

Vanliga

Vanliga

Vanliga

Vanliga

1

Rapporteras också frekvent i placebogrupperna

2

Rapporteras också mycket frekvent i placebogruppen

3

Rapporteras under 3-årsperiod i en KOL-studie

4

Se avsnitt 4.4

5

Se avsnitt 5.1

Beskrivning av utvalda biverkningar

Farmakologiska biverkningar av β

-agonister såsom tremor, palpitationer och huvudvärk har

rapporterats men är ofta övergående och minskar vid regelbunden behandling.

Som vid annan inhalationsterapi kan paradoxal bronkospasm inträffa med en ökad väsande

andning omedelbart efter dosering. Paradoxal bronkospasm svarar på snabbverkande

bronkdilaterare och bör behandlas omedelbart. Behandlingen med Relanio ska avbrytas

omedelbart och patienten utvärderas, vid behov ska alternativ behandling sättas in.

På grund av flutikasonpropionat-komponenten kan heshet och candidainfektion (torsk) i

munhåla och svalg och sällsynt i esofagus förekomma hos vissa patienter. Både heshet och

förekomst av candidainfektion i munhåla och svalg kan lindras genom att skölja munnen med

vatten och/eller borsta tänderna efter användning av produkten. Symtomgivande

candidainfektion i munhåla och svalg kan behandlas med lokalt verkande fungicida läkemedel

under fortsatt behandling med Relanio.

Pediatriska populationen

Eventuella systembiverkningar inkluderar Cushing’s syndrom, Cushingliknande symtombild,

binjurebarksuppression och hämmad längdtillväxt hos barn och ungdomar (se avsnitt 4.4).

Barn kan också uppleva oro, sömnsvårigheter och förändringar i beteendet, inklusive

hyperaktivitet och irritabilitet.

Rapportering av misstänkta biverkningar

Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det

möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och

sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning till (se detaljer nedan):

Läkemedelsverket

Box 26

751 03 Uppsala

www.lakemedelsverket.se.

4.9 Överdosering

Data från kliniska studier angående överdosering med Relanio.

Överdosering med respektive substans beskrivs nedan:

Tecken och symtom på överdosering med salmeterol är yrsel, ökat systoliskt blodtryck,

tremor, huvudvärk och takykardi. Om behandling med Relanio måste avbrytas på grund av

överdosering av beta-agonistkomponenten, bör ersättning med lämplig steroidterapi

övervägas. Dessutom kan hypokalemi förekomma och därför bör serumkaliumnivåerna

övervakas. Kaliumbehandling bör övervägas.

Akut överdosering:

doser som vida överstiger rekommenderade doser av flutikasonpropionat

och som inhaleras under kort tid kan leda till tillfällig suppression av binjurefunktionen. Detta

fordrar inte några akuta åtgärder, eftersom binjurefunktionen återhämtar sig inom några

dagar, vilket kan verifieras med plasmakortisolmätningar.

Kronisk överdosering med flutikasonpropionat i inhalation:

Binjurefunktionen bör övervakas och behandling med systemisk kortikosteroid kan bli

nödvändig. När patienten är stabil bör behandling fortsätta med rekommenderad dos av

inhalerad kortikosteroid. Se under avsnitt 4.4: risk för binjurebarksuppression.

Vid fall med både akut och kronisk överdosering med flutikasonpropionat bör behandling

med Relanio fortsätta i lämplig dos för symtomkontroll.

5.

FARMAKOLOGISKA EGENSKAPER

5.1 Farmakodynamiska egenskaper

Farmakoterapeutisk grupp: Adrenergika i kombination med kortikosteroider eller övriga

medel, exkl. antikolinergika

ATC-kod: R03AK06

Verkningsmekanism och farmakodynamisk effekt:

Relanio innehåller salmeterol och flutikasonpropionat som har olika verkningsmekanismer.

Verkningsmekanismen för respektive substans beskrivs nedan:

Salmeterol:

Salmeterol är en selektiv långverkande (12 timmar)

-adrenoceptoragonist med en lång

sidokedja som binder till receptorns ”exo-site”.

Salmeterol har en bronkdilaterande effekt under en längre tid, minst 12 timmar, än

rekommenderade doser av konventionella kortverkande

-agonister.

Flutikasonpropionat:

Flutikasonpropionat som inhaleras i rekommenderade doser har en antiinflammatorisk

glukokortikoid effekt i lungorna som leder till minskade symtom och astmaexacerbationer

utan de biverkningar som ses vid systemiskt givna kortikosteroider.

Klinisk effekt och säkerhet

Salmeterol/flutikasonpropionat i kliniska prövningar vid astma

I en 12-månadersstudie (Gaining Optimal Asthma Control, GOAL) på 3416 vuxna och

ungdomar med kontinuerliga astmabesvär jämfördes effekt och säkerhet med salmeterol mot

behandling med enbart inhalerad kortikosteroid (flutikasonpropionat) för att fastställa om det

var möjligt att uppnå målen med astmabehandling. Behandlingen trappades upp var 12:e

vecka tills

’Total kontroll’ ** åstadkoms eller högsta dosen av studiemedicinen uppnåddes.

GOAL visade att fler patienter som behandlades med salmeterol/flutikasonpropionat

uppnådde astmakontroll än patienter som behandlades enbart med inhalerad kortikosteroid,

och denna kontroll uppnåddes med en lägre kortikosteroiddos.

Välkontrollerad astma uppnåddes snabbare med salmeterol/flutikasonpropionat än med enbart

inhalerad kortikosteroid. Behandlingstiden för 50 % av deltagarna att uppnå en första

välkontrollerad vecka var 16 dagar för salmeterol/flutikasonpropionat jämfört med 37 dagar

för inhalerad kortikosteroid. I subgruppen steroidnaiva astmatiker var tiden till fram en

välkontrollerad

vecka 16 dagar för salmeterol/flutikasonpropionat jämfört med 23 dagar för

inhalerad kortikosteroid.

De totala studieresultaten visar:

Antal patienter (i procent) som uppnådde *Väl-kontrollerad (WC) och **Total- kontrollerad

(TC) astma under 12 månader

Behandling

före studien

Salmeterol/flutikasonpropionat

Flutikasonpropionat

WC

TC

WC

TC

Inga ICS

(SABA enbart)

78 %

50 %

70 %

40 %

Lågdos ICS

(≤500

mikrogram BDP

eller

liknande/dag)

75 %

44 %

60 %

28 %

Medeldos ICS

(>500 till1 000

mikrogram

BDP eller

liknande/dag)

62 %

29 %

47 %

16 %

Poolade

resultat av de 3

behandlings-

nivåerna

71 %

41 %

59 %

28 %

* Väl-kontrollerad astma; ≤ 2 dagar med symptom score över 1 (symptom score 1 definieras

som "symptom under en kort period av dagen), eller tillfällig användning av kortverkande

beta-2-agonist under ≤ 2 dagar och ≤ 4 tillfällen/vecka, eller lungfunktion ≥ 80 % av beräknat

morgon peak expiratory flow (PEF) värde samt inga uppvaknanden nattetid, inga

exacerbationer och inga biverkningar som föranledde ändrad terapi.

** Total-kontrollerad astma: inga symtom, ingen användning av kortverkande beta-2-agonist,

lungfunktion ≥ 80% av beräknat morgon peak expiratory flow (PEF) värde, inga

uppvaknanden nattetid, inga exacerbationer och inga biverkningar som föranledde ändrad

terapi.

Resultaten från denna studie tyder på att salmeterol/flutikasonpropionat 50/100 mikrogram

två gånger dagligen kan övervägas som initial underhållsbehandling till patienter med

medelsvåra kontinuerliga astmabesvär, när det är angeläget att få en snabb symtomkontroll av

astman (se avsnitt 4.2).

I en dubbelblind, randomiserad parallellgruppstudie med 318 patienter från 18 år med

kontinuerlig astma, utvärderades säkerhet och tolerabilitet efter administrering av två doser

två gånger dagligen (dubbel dos) av salmeterol/flutikasonpropionat under två veckor. Studien

visade att en dubblering av dosen av salmeterol/flutikasonpropionat i alla styrkor, i upp till 14

dagar, ger en liten ökning av β -agonistrelaterade biverkningar (tremor: 1 patient [1 %] mot 0;

palpitationer: 6 [3 %] mot 1 [<1 %]; muskelkramper: 6 [3 %] mot 1 [<1 %]) och en liknande

incidens av inhalerade kortikosteroidrelaterade biverkningar (t.ex. candidainfektion i munhåla

och svalg: 6 [6 %] mot 16 [8 %]; heshet: 2 [2 %] mot 4 [2 %]) jämfört med en dos två gånger

om dagen. Den lilla ökningen av beta-agonistrelaterade biverkningar bör tas med i läkarens

bedömning om en dubblering av dosen av salmeterol/flutikasonpropionat övervägs när vuxna

patienter behöver tilläggsmedicinering med inhalerade kortikosteroider under en kort period

(upp till 14 dagar).

Salmeterol/flutikasonpropionat i kliniska studier vid KOL

TORCH är en studie som pågick under tre år för att utvärdera effekten av behandling med

salmeterol/flutikasonpropionat 50/500 mikrogram två gånger dagligen, salmeterol 50

mikrogram två gånger dagligen, flutikasonpropionat (FP) 500 mikrogram två gånger dagligen

eller placebo på total dödlighet hos KOL-patienter. KOL-patienter med ett utgångsvärde (före

bronkdilaterare) på FEV

<60 % av förväntat normalvärde randomiserades till dubbel-

blindmedicinering. Under studien var ordinarie KOL-terapi tillåten med undantag för andra

inhalerade kortikosteroider, långverkande bronkodilaterare och långtidsbehandling med

systemiska kortikosteroider. Treårsöverlevnadsstatus fastställdes för alla patienter oavsett om

studiemedicineringen avbrutits eller inte. Primär effektvariabel (primary endpoint) var

reducerad mortalitet oavsett orsak efter tre år för salmeterol/flutikasonpropionat mot placebo.

Placebo

N=1524

Salmeterol 50

N=1521

FP 500 N=1534

Salmeterol/FP

50/500 N=1533

Alla dödsfall efter 3 år

Antal dödsfall

231 (15,2%)

205 (13,5%)

246 (16,0%)

193 (12,6%)

Hazard Ratio

vs Placebo (KI)

p-värde

0,879

(0,73, 1,06)

0,180

1,060

(0,89, 1,27)

0,525

0,825

(0,68, 1,00)

0,052

Hazard Ratio

0.932

0.774

Relanio 50/500

vs aktiva

substanser (KI)

p-värde

(0,77, 1,13)

0,481

(0,64, 0,93)

0,007

1

Ej signifikant p-värde efter justering för 2 interimanalyser av den primära effektjämförelsen

från en log-rankningsanalys stratifierad för rökvanor

En trend mot förlängd överlevnad sågs hos dem som behandlats med

salmeterol/flutikasonpropionat jämfört mot placebo under treårsperioden; emellertid

uppnåddes inte den statistiska signifikansnivån p≤0,05.

Antal patienter som dog inom 3 år på grund av KOL-relaterade orsaker var 6,0 % för placebo,

6,1 % för salmeterol, 6,9 % för FP och 4,7 % för salmeterol/flutikasonpropionat.

Antalet medelsvåra till svåra exacerbationer per år reducerades signifikant med

salmeterol/flutikasonpropionat-behandling jämfört med salmeterol, FP och placebo (i

medeltal för salmeterol/flutikasonpropionat-gruppen 0,85 jämfört mot 0,97 i

salmeterolgruppen, 0,93 i FP-gruppen och 1,13 för placebo). Detta motsvarar en minskning av

antal medelsvåra till svåra exacerbationer med 25 % (95 % CI: 19 % till 31 %; p<0,001)

jämfört mot placebo, 12 % jämfört mot salmeterol (95 % CI: 5 % till 19 %, p=0,002) och 9 %

jämfört mot FP (95 % CI: 1 % till 16 %, p=0,024). Salmeterol och FP reducerade signifikant

antalet exacerbationer jämfört mot placebo med 15 % (95 % CI: 7 % till 22 %; p<0,001)

respektive 18 % (95 % CI 11 % till 24 %; p<0,001).

Hälsorelaterad livskvalitet, mätt med St George's Respiratory Questionnaire (SGRQ),

förbättrades av alla aktiva behandlingsregimer jämfört mot placebo. Den genomsnittliga

förbättringen under de tre åren var för salmeterol/flukasonpropionat jämfört mot placebo -3,1

enheter (95 % CI: -4,1 till -2,1; p<0,001), jämfört mot salmeterol -2,2 enheter (p<0,001) och

jämfört mot FP -1,2 enheter (p=0,017). En minskning med 4 enheter betraktas som kliniskt

relevant.

Under 3-årsperioden uppskattades sannolikheten att pneumoni skulle rapporteras som

biverkning till 12,3 % för placebo, 13,3 % för salmeterol, 18,3 % för FP och 19, 6 % för

salmeterol/flutkasonpropionat (Hazard ratio för salmeterol/flutikasonpropionat mot placebo:

1,64, 95 % CI: 1,33 till 2,01, p<0,001). Ingen ökning av antal dödsfall sågs som relaterades

till pneumoni; antal dödsfall under behandlingstiden som pneumoni bedömdes vara

primärorsakenvar 7 för placebo, 9 för salmeterol, 13 för FP och 8 för

salmeterol/flutikasonpropionat. Det fanns inte någon signifikant skillnad i frakturförekomst

(5,1 % placebo; 5,1 % salmeterol; 5,4 % FP och 6,3 % salmeterol/flutikasonpropionat. Hazard

ratio för salmeterol/flutikasonpropionat mot placebo: 1,22, 95 % CI: 0,87 till 1,72, p=0,248.

Placebokontrollerade kliniska studier under 6 och 12 månader har visat att regelbunden

användning av salmeterol/flutikasonpropionat 50/500 mikrogram förbättrar lungfunktionen

och minskar andfåddhet samt minskar vidbehovsmedicinering för att lindra symtom.

Studierna SCO40043 och SCO100250 var randomiserade, dubbelblinda, parallellgrupperade

replikatstudier i vilka effekten av salmeterol/flutikasonpropionat 50/250 mikrogram 2 gånger

dagligen (en dos som inte är godkänd för behandling av KOL inom EU) jämfördes med

salmeterol 50 mikrogram 2 gånger dagligen med avseende på årliga frekvensen av

måttliga/svåra exacerbationer hos KOL-patienter med ett FEV

50 % mindre än förväntat och

en historia av exacerbationer. Måttliga/svåra exacerbationer definierades som förvärrade

symtom som krävde behandling med orala kortikosteroider och/eller antibiotika eller

hospitalisering av patient.

Studierna hade en run-in period på 4 veckor, under vilken alla patienter fick märkt salmeterol/

FP 50/250 för att standardisera KOL-terapin och stabilisera sjukdom innan randomisering till

blindad studiemedicinering under 52 veckor. Patienter randomiserades 1:1 för salmeterol/FP

50/250 (totalt ITT n=776) eller salmeterol (totalt ITT n=778). Innan run-in, avbröt patienterna

tidigare KOL-medicinering med undantag av kortverkande bronkdilaterare. Användning av

samtidig inhalerade långverkande bronkdilaterare (

-agonister och antikolinergika),

kombinationsprodukter med ipratropium/salbutamol, orala

-agonister och teofyllinpreparat

var inte tillåtna under behandlingsperioden. Orala kortikosteroider och antibiotika var tillåtna

för akut behandling av KOL-exacerbationer med specifika riktlinjer för användning. Patienter

använde salbutamol vid behov under hela studierna.

Resultaten av båda studierna visade att behandling med salmeterol/flutikasonpropionat 50/250

resulterade i en signifikant lägre årlig frekvens av måttliga/svåra exacerbationer jämfört med

salmeterol (SCO40043: 1.06 och 1.53 per objekt per år, respektive, rate ratio på 0.70, 95 %

KI: 0.58 till 0.83, p<0.001). SCO100250: 1,10 och 1,59 per objekt per år, respektive, rate ratio

på 0.70, 95 % KI: 0.58 till 0.83, p<0.001). Resultaten för de sekundära effektivitetsmåtten (tid

till första måttliga/svåra exacerbationer, årliga antalet exacerbationer som krävde orala

kortikosteroider och fördosering på morgonen FEV

) gynnade signifikant

salmeterol/flutikasonpropionat 50/250 mikrogram två gånger dagligen framför salmeterol.

Biverkningsprofilen var liknande med undantag av en högre incidens pneumonier och kända

bieffekter (candiasis och dysfoni) i gruppen som behandlades med

salmeterol/flutikasonpropionat 50/250 mikrogram 2 gånger dagligen jämfört med salmeterol.

Pneumoni-relaterade händelser rapporterades för 55 (7 %) patienter i gruppen som

behandlades med salmeterol/flutikasonpropionat 50/250 mikrogram två gånger dagligen och

25 (3 %) patienter i gruppen som behandlades med salmeterol. Den ökade incidensen av

rapporterade pneumonier med salmeterol/flutikasonpropionat5 0/250 mikrogram två gånger

dagligen verkar vara av liknande omfattning som incidensen som rapporterades efter

behandling med salmeterol/flutikasonpropionat 50/500 mikrogram två gånger dagligen i

TORCH.

Astma

Salmeterol Multi-center Asthma Research Trial (SMART)

Salmeterol Multi-center Asthma Research Trial (SMART) var en amerikansk studie som

pågick under 28 veckor och som utvärderade säkerheten av salmeterol jämfört med placebo

som tillägg till den vanliga behandlingen hos vuxna och ungdomar. Även om det inte fanns

några signifikativa skillnader i det primära effektmåttet för det kombinerade antalet

andningsrelaterade dödsfall och andningsrelaterade livshotande tillstånd, visade studien en

signifikativ ökning av astmarelaterade dödsfall hos patienter som tog salmeterol (13 dödsfall

av 13 176 patienter som behandlades med salmeterol jämfört med 3 dödsfall av 13 179

patienter med placeboeffekt. Studien var inte utformad för att bedöma effekterna av

konkurrerande inhalering av kortikosteroider och endast 47 % av deltagarna angav att de

inhalerade kortikosteroider vid studiens början.

Säkerhet och effektivitet vid inhalering av salmeterol-FP jämfört med bara FP vid astma

Två 26 veckor långa studier utförda på flera center genomfördes för att jämföra säkerheten

och effektiviteten av salmeterol-FP jämfört med bara FP, en på vuxna och ungdomar

(AUSTRI-försöket) och en på barn mellan 4-11 år (VESTRI-försöket). I båda studierna hade

deltagarna måttliga till svåra astmabesvär med astmarelaterade sjukhusvistelser eller

astmaexacerbation under föregående år. Det primära syftet med studien var att fastställa om

behandling med inhalerade kortikosteroider kompletterad med LABA (salmeterol-FP), är

sämre än inhalering av enbart kortikosteroider (FP), med avseende på risken för allvarliga

astmarelaterade händelser (astmarelaterade sjukhusvistelser, endotrakeal intubation och

dödsfall). Det sekundära effektivitetssyftet med dessa studier var att bedöma om inhalerade

kortikosteroider/LABA (salmeterol-FP) var bättre än endast behandling med inhalerade

kortikosteroider (FP) avseende svår astmaexacerbation (definierat som försämring av

astmabesvär som kräver systemisk användning av kortikosteroider i minst 3 dagar eller

inläggning på sjukhus eller besök på akuten på grund av astmabesvär som krävde systemiska

kortikosteroider).

Totalt 11 679 och 6 208 deltagare valdes ut slumpmässigt och fick behandling i AUSTRI-

respektive VESTRI-försöken. För det primära effektmåttet för säkerhet, var det inte sämre i

någon av studierna (se tabellen nedan).

Svåra astmarelaterade händelser i de 26 veckor långa AUSTRI- och VESTRI-försöken

AUSTRI

VESTRI

Salmeterol-FP

(n=5 834)

Enbart FP

(n=5 845)

Salmeterol-FP

(n=3 107)

Enbart FP

(n=3 101)

Sammansatt effektmått

(astmarelaterad sjukhusvistelse,

endotrakeal intubation eller

dödsfall)

34 (0,6 %)

33 (0,6 %)

27 (0,9 %)

21 (0,7 %)

Salmeterol-FP/FP Hazard ratio

(95 % KI)

1,029

(0,638-1,662)

1,285

(0,726-2,272)

Dödsfall

Astmarelaterd sjukhusvistelse

Endotrakeal intubation

Om den övre KI-skattningen med 95 % konfidensgrad, avseende den relativa risken var

mindre än 2,0 konstaterades att den inte var sämre.

Om den övre KI-skattningen med 95 % konfidensgrad, avseende den relativa risken var

mindre än 2, 675, konstaterades det att den inte var sämre.

För det sekundära effektmåttet för effektivitet förkortades tiden till första

astmaexacerbationen för salmeterol-FP jämfört med FP i båda studierna, men bara i AUSTRI-

försöket var det statistiskt signifikant.

AUSTRI

VESTRI

Salmeterol-FP

(n=5 834)

Enbart FP

(n=5 845)

Salmeterol-

(n=3 107)

Enbart FP

(n=3101)

Antal deltagare med

astmaexacerbation

480 (8 %)

597 (10 %)

265 (9 %)

309 (10 %)

Salmeterol-FP/FP Hazard ratio

(95 % KI)

0,787

(0,698, 0,888)

0,859

(0,729, 1,012)

Astmaläkemedel som innehåller flutikasonpropionat

under graviditet

En epidemiologisk retrospektiv observationell kohortstudie som använde sig av elektroniska

hälsovårdsregister från Storbritannien genomfördes för att utvärdera risken för större

medfödda missbildningar (MCM) efter att under den första delen av graviditeten exponerats

för enbart inhalerad FP eller salmeterol-FP jämfört med inhalerade kortikosteroider som inte

innehöll FP.

Ingen placebojämförelse inkluderades i studien.

Inom astmakohorten som bestod av 5 362 graviditeter exponerade för inhalerade

kortikosteroider under den första delen av graviditeten, identifierades 131 diagnostiserade fall

av MCM. 1 612 (30 %) hade exponerats för FP eller salmeterol-FP, av vilka 42

diagnostiserade fall av MCM identifierades. Det justerade oddsförhållandet för

diagnostiserade MCM efter 1 år var 1,1 (95 % KI: 0,5-2,3) för de kvinnor med måttlig astma

som exponerats för FP jämfört med de som inhalerat kortikosteroider utan FP och 1,2 (95 %

KI: 0,7-2,0) för kvinnor med betydande till svår astma. Inga skillnader i risk för MCM

identifierades efter den första delen av graviditeten vid exponering av enbart FP jämfört med

salmeterol-FP. Absoluta risker för större medfödda missbildningar beroende på hur svåra

astmabesvären var gick från 2,0 till 2,9 per 100 FP-exponerade graviditeter vilket kan

jämföras med resultaten från en studie med 15 840 graviditeter från forskningsdatabasen

General Practice Research Database, där ingen astmabehandling gavs (2,8 MCM-händelser

per 100 graviditeter).

5.2 Farmakokinetiska egenskaper

Ur farmakokinetisk synvinkel kan substanserna bedömas var för sig:

Salmeterol:

Salmeterol verkar lokalt i lungan. Plasmanivåer kan därför inte utgöra ett mått på terapeutisk

effekt.

Endast begränsad farmakokinetisk data finns för övrigt tillgänglig för salmeterol på grund av

tekniska svårigheter att mäta substansen i plasma. Detta beror på de låga

plasmakoncentrationerna vid terapeutiska doser (cirka 200 pikogram/ml eller mindre) som

uppnås efter inhalation.

Flutikasonpropionat:

Den absoluta biotillgängligheten efter en singeldos inhalation av flutikasonpropionat varierar

hos friska personer mellan 5 till11 % av den nominella dosen beroende på vilken inhalator

som används. Hos astmatiker eller KOL-patienter har en lägre grad av systemexposition

observerats efter inhalation av flutikasonpropionat.

Den systemiska absorptionen sker huvudsakligen via lungorna och är initialt snabb, men

sedan utdragen. Den del av dosen som sväljs efter inhalation bidrar endast till en låg

systemexposition. Den orala biotillgängligheten är mindre 1% på grund av låg vattenlöslighet

och höggradig första passage metabolism. Systemexpositionen ökar linjärt med ökad

inhalerad dos.

Fördelningen av flutikasonpropionat karaktäriseras av högt plasma-clearance (1 150 mL/min),

en stor distributionsvolym vid steady-state (cirka 300 L) och en terminal halveringstid på

cirka 8 timmar.

Plasmaproteinbindningen är 91 %.

Flutikasonpropionat elimineras snabbt ur systemkretsloppet. Detta sker främst genom

metabolism av CYP 3A4 enzymer till en inaktiv karboxylsyremetabolit. Metaboliter med

okänd struktur har också återfunnits i feces.

Flutikasonpropionats renala clearance är negligerbart. Mindre än 5 % av dosen utsöndras i

urinen, huvudsakligen som metaboliter. Större delen av dosen utsöndras i feces som

metaboliter och oförändrat läkemedel.

5.3 Prekliniska säkerhetsuppgifter

Den enda säkerhetsaspekten för humanbruk som framkommit vid djurstudier, där salmeterol

och flutikasonpropionat som administrerats var för sig, är effekter beroende på förstärkta

farmakologiska aktiviteter.

I djurförsök har kortikosteroider visat sig kunna ge upphov till missbildningar av olika slag

(gomspalt, skelettmissbildningar). De djurexperimentella resultaten förefaller inte ha någon

relevans för människa vid rekommenderade doser. Djurexperimentella data har visat embryo-/

fostertoxisk effekt endast vid exponering för höga nivåer salmeterol. Vid samtidig

administrering av båda substanserna ökade incidensen av transposition av navelartär och

ofullständig ossifiering av occipitalbenet hos råttor vid doser som medförde kända

glukokortikoid-inducerade missbildningar. Varken salmeterol eller flutikasonpropionat har

visat sig vara en potentiell risk för genetisk toxicitet.

6.

FARMACEUTISKA UPPGIFTER

6.1 Förteckning över hjälpämnen

Laktosmonohydrat.

6.2 Inkompatibiliteter

Ej relevant.

6.3 Hållbarhet

2 år.

6.4 Särskilda förvaringsanvisningar

Förvaras vid högst 25 °C.

6.5 Förpackningstyp och innehåll

Relanio

innehåller

två

läkemedel

förpackade

två

Al-blisterbubblor

endosfolieremsor

(dubbelblister). Dessa förvaras i inhalationsenheten Elpenhaler.

Folien skyddar inhalationspulvret från påverkan av den omgivande luften.

Varje dos är avdelad i ett dubbelblister.

Varje kartong innehåller en inhalationsenhet Elpenhaler med 30 Al-dubbelblister.

(provförpackning) 30 doser per förpackning.

Varje kartong innehåller en inhalationsenhet Elpenhaler med 60 Al-dubbelblister. 60 doser

per förpackning.

Varje kartong innehåller en inhalationsenhet

Elpenhaler med 30 Al-dubbelblister och en extra

behållare med ytterligare 30 Al-dubbelblister. 60 doser per förpackning.

Varje kartong innehåller tre inhalationsenheter Elpenhaler med 60 Al-dubbelblister i varje.

180 doser per förpackning.

Eventuellt kommer inte alla förpackningsstorlekar att marknadsföras.

6.6 Särskilda anvisningar för destruktion och övrig hantering

För att säkerställa korrekt administration av läkemedlet ska patienten instrueras i användning

av inhalatorn av en läkare eller annan sjukvårdspersonal.

BRUKSANVISNING FÖR OCH HANTERING AV ELPENHALER

Följande är en patientinstruktion för korrekt inhalation av de två läkemedlen (salmeterol och

flutikason) som är förpackade i de två blisterbubblorna i endosremsan (dubbelblistret) som

förvaras i Elpenhaler.

BESKRIVNING

Elpenhaler

är en enhet för samtidig inhalation av två läkemedel i form av pulver. Läkemedlen

bildar en läkemedelskombination. Varje läkemedel är förpackat separat i en av de två

blisterbubblorna i det specialutformade dubbelblistret.

Dubbelblistret innehåller en (1) dos av läkemedelskombinationen.

Elpenhaler består av 3 delar:

- Munstycket med locket

(1)

Ytan

(2)

dubbelblistret

placeras

(läkemedlets

stödyta).

- Behållaren

(3)

där dubbelblistret förvaras.

De tre delarna är sammankopplade och kan öppnas separat.

Läkemedlets stödyta består av:

En fästpunkt

(2A)

där dubbelblistret fästs.

Två

håligheter

(2B)

där

två

blisterbubblorna

dubbelblistret placeras.

Två skenor

(2C)

som håller fast dubbelblistret i rätt läge

på stödytan.

Dubbelblistret innehåller:

- Två folieblad av aluminium

(4)

- Två blisterbubblor

(5)

, en som innehåller salmeterol och

den andra flutikasonpropionat.

- Ett hål

(6)

ANVÄNDNING AV ELPENHALER

A. Förbereda enheten

Öppna behållaren genom att trycka som figuren visar, ta ut

ett dubbelblister och stäng behållaren igen.

munstycket

helt

genom

trycka

lätt

remsområdet.

Lås

skjut

munstycket

bakåt

för

blotta

läkemedlets stödyta.

Håll dubbelblistret med den glansiga sidan uppåt, för att se

blå

strecket

pilen

visar

figuren.

Remsans

etikettyta ska vara vänd nedåt.

Placera

remsans

hål

dubbelblistret

fästpunkten

läkemedlets

stödyta.

Genom

trycka

lätt

fäster

dubbelblistret ordentligt på fästpunkten.

två

blisterbubblorna

dubbelblistret

passar

håligheterna på läkemedlets stödyta och hållarna håller

fast dubbelblistret i rätt läge.

Stäng munstycket och dra i horisontell riktning bort den

utstickande präglade delen av remsan så att den lossnar.

Dosen är nu redo att inhaleras.

B. Inhalation av dosen

Håll undan enheten från munnen. Andas ut helt. Var noga med att inte andas ut på munstycket

på enheten. Placera Elpenhaler i munnen med läpparna tätt runt munstycket.

Andas in djupt och långsamt genom munnen (och inte

genom näsan) tills lungorna är fyllda.

Håll andan i cirka 5 sekunder eller så länge som du kan och

avlägsna samtidigt enheten från munnen.

Andas ut och fortsätt att andas normalt.

Öppna munstycket. Du ser att du har andats in allt pulvret

och att blisterbubblorna på dubbelblistret är tomma.

Avlägsna det tomma dubbelblistret och fortsätt till steg C.

C. Rengöra enheten

Efter varje användningstillfälle torkar du av munstycket och läkemedlets stödyta med en torr

duk eller en torr pappersservett. Använd inte vatten för att rengöra enheten.

Stäng munstycket och locket.

7.

INNEHAVARE AV GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING

ELPEN Pharmaceutical Co.Inc

95, Marathonos Ave., GR-19009 Pikermi, Attica

Grekland

8.

NUMMER PÅ GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING

50 mikrogram/ 250 mikrogram/dos: 44235

50 mikrogram /500 mikrogram/dos: 44236

9.

DATUM FÖR FÖRSTA GODKÄNNANDE/FÖRNYAT GODKÄNNANDE

2012-04-26/2016-05-04

10.

DATUM FÖR ÖVERSYN AV PRODUKTRESUMÉN

2019-03-29

Liknande Produkter

Sök varningar relaterade till denna produkt

Visa dokumenthistorik

Dela den här informationen