Olanzapin Orion 2,5 mg Tablett

Sverige - svenska - Läkemedelsverket (Medical Products Agency)

Bipacksedel Bipacksedel (PIL)

29-05-2020

Produktens egenskaper Produktens egenskaper (SPC)

29-05-2020

Aktiva substanser:
olanzapin
Tillgänglig från:
Orion Corporation
ATC-kod:
N05AH03
INN (International namn):
olanzapine
Dos:
2,5 mg
Läkemedelsform:
Tablett
Sammansättning:
olanzapin 2,5 mg Aktiv substans; laktosmonohydrat Hjälpämne
Receptbelagda typ:
Receptbelagt
Produktsammanfattning:
Förpacknings: Blister, 7 tabletter; Blister, 14 tabletter; Blister, 28 tabletter; Blister, 30 tabletter; Blister, 35 tabletter; Blister, 50 tabletter; Blister, 56 tabletter; Blister, 70 tabletter; Blister, 96 tabletter; Blister, 98 tabletter; Blister, 100 tabletter; Burk, 30 tabletter; Burk, 1000 tabletter
Bemyndigande status:
Godkänd
Godkännandenummer:
51828
Tillstånd datum:
2015-12-04

Läs hela dokumentet

Bipacksedel: Information till användaren

Olanzapin Orion 2,5 mg tabletter

Olanzapin Orion 5 mg tabletter

Olanzapin Orion 7,5 mg tabletter

Olanzapin Orion 10 mg tabletter

Olanzapin Orion 15 mg tabletter

Olanzapin Orion 20 mg tabletter

olanzapin

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel. Den innehåller

information som är viktig för dig.

Spara denna information, du kan behöva läsa den igen.

Om du har ytterligare frågor vänd dig till läkare eller apotekspersonal.

Detta läkemedel har ordinerats enbart åt dig. Ge det inte till andra. Det kan skada dem, även om

de uppvisar sjukdomstecken som liknar dina.

Om du får biverkningar, tala med läkare eller apotekspersonal. Detta gäller även eventuella

biverkningar som inte nämns i denna information. Se avsnitt 4.

I denna bipacksedel finns information om följande

Vad Olanzapin Orion är och vad det används för

Vad du behöver veta innan du tar Olanzapin Orion

Hur du tar Olanzapin Orion

Eventuella biverkningar

Hur Olanzapin Orion ska förvaras

Förpackningens innehåll och övriga upplysningar

1.

Vad Olanzapin Orion är och vad det används för

Olanzapin Orion innehåller den aktiva substansen olanzapin. Olanzapin Orion tillhör

läkemedelsgruppen neuroleptika och används för att behandla följande tillstånd:

Schizofreni, en sjukdom med symtom som att höra, se eller förnimma något som inte finns,

vanföreställningar, ovanlig misstänksamhet och tillbakadragenhet. Personer med dessa tillstånd

kan också känna sig deprimerade, ängsliga eller spända.

Måttliga till svåra maniska episoder, ett tillstånd med symtom som upphetsning och eufori.

Olanzapin Orion förhindrar återfall av dessa symtom hos patienter med bipolär sjukdom och som har

svarat på olanzapinbehandling i den maniska fasen.

Olanzapin som finns i Olanzapin Orion kan också vara godkänd för att behandla andra sjukdomar som

inte nämns i denna produktinformation. Fråga läkare, apoteks- eller annan hälso- och

sjukvårdspersonal om du har ytterligare frågor och följ alltid deras instruktion.

2.

Vad du behöver veta innan du tar Olanzapin Orion

Ta inte Olanzapin Orion

om du är allergisk (överkänslig) mot olanzapin eller något annat innehållsämne i detta

läkemedel (anges i avsnitt 6). En allergisk reaktion kan yttra sig som hudutslag, klåda,

uppsvullet ansikte, svullna läppar eller svårigheter att andas. Om detta skulle inträffa, kontakta

din läkare.

Om du tidigare har haft ögonproblem som t.ex. vissa typer av glaukom (ökat tryck i ögat).

Varningar och försiktighet

Tala med läkare eller apotekspersonal innan du tar Olanzapin Orion.

Användning av Olanzapin Orion

på äldre patienter med demens rekommenderas inte eftersom

det kan ge allvarliga biverkningar.

Läkemedel av denna typ kan orsaka onormala rörelser i ansikte eller tunga. Kontakta din läkare

om detta inträffar.

Denna typ av läkemedel kan också orsaka en kombination av feber, andfåddhet, svettningar,

muskelstelhet och dåsighet. Dessa biverkningar förekommer ytterst sällan men om de inträffar

kontakta din läkare omedelbart.

Viktuppgång har förekommit hos patienter som tar Olanzapin Orion. Du och din läkare bör

kontrollera din vikt regelbundet. Överväg remiss till dietist eller hjälp med dietlista om

nödvändigt.

Högt blodsocker och höga blodfettvärden (triglycerider och kolesterol) har förekommit hos

patienter som tar Olanzapin Orion. Din läkare bör göra blodtester för blodsocker och fettvärden

innan du börjar ta Olanzapin Orion och därefter med regelbundna mellanrum under

behandlingen.

Berätta för din läkare om du eller någon i din familj tidigare har haft blodpropp, eftersom

läkemedel som dessa har förknippats med blodproppsbildning.

Det är viktigt att du talar om för din läkare om du lider av någon av följande sjukdomar:

Diabetes

Hjärtsjukdom

Lever- eller njursjukdom

Parkinsons sjukdom

Krampanfall

Prostataproblem

Tarmvred (paralytisk ileus)

Blodsjukdom

Stroke eller lindrig form av stroke (tillfälliga symtom på stroke)

om du vet att du kan ha saltbrist till följd av långvarig svår diarré och kräkningar eller använder

diuretika (urindrivande medel).

För dementa patienter ska läkaren informeras om patienten haft stroke eller lindrigare form av stroke.

Är du över 65 år bör blodtrycket kontrolleras regelbundet av din läkare.

Barn och ungdomar

Olanzapin Orion är inte avsett för patienter som är under 18 år.

Andra läkemedel och Olanzapin Orion

Ta endast andra läkemedel under Olanzapin Orion-behandlingen om din läkare tillråder detta.

Tillsammans med följande läkemedel kan dåsighet uppkomma: medel mot depression och ångest samt

sömnmedel (lugnande medel).

Tala om för din läkare om du tar, nyligen har tagit eller kan tänkas ta andra läkemedel.

Det är särskilt viktigt att du talar om för din läkare om du tar:

läkemedel mot Parkinsons sjukdom

karbamazepin (mot epilepsi och humörstabiliserande), fluvoxamin (mot depression) eller

ciprofloxacin (antibiotika) – det kan vara nödvändigt att justera din Olanzapin Orion-dos.

Olanzapin Orion med alkohol

Drick ej alkohol under behandling med Olanzapin Orion eftersom det tillsammans med alkohol kan

orsaka dåsighet.

Graviditet och amning

Om du är gravid eller ammar, tror att du kan vara gravid eller planerar att skaffa barn, rådfråga läkare

eller apotekspersonal innan du använder detta läkemedel. Du ska inte ta detta läkemedel om du ammar

eftersom små mängder olanzapin kan gå över i modersmjölken.

Följande symtom kan förekomma hos nyfödda barn till mödrar som använt olanzapin under den sista

trimestern (de sista tre månaderna av graviditeten): skakningar, muskelstelhet och/eller svaghet,

sömnighet, oro, andningsproblem och svårigheter att äta. Om ditt barn uppvisar något av dessa

symtom kan du behöva kontakta läkare.

Körförmåga och användning av maskiner

Det finns risk för att du känner dig dåsig när du använder Olanzapin Orion. Om detta inträffar kör ej

bil eller arbeta med verktyg eller maskiner och rådgör med din läkare om detta.

Du är själv ansvarig för att bedöma om du är i kondition att framföra motorfordon eller utföra arbeten

som kräver skärpt uppmärksamhet. En av faktorerna som kan påverka din förmåga i dessa avseenden

är användning av läkemedel på grund av deras effekter och/eller biverkningar. Beskrivning av dessa

effekter och biverkningar finns i andra avsnitt. Läs därför all information i denna bipacksedel för

vägledning. Diskutera med din läkare eller apotekspersonal om du är osäker.

Olanzapin Orion innehåller laktos

Om du inte tål vissa sockerarter, bör du kontakta din läkare innan du tar denna medicin.

3.

Hur du tar Olanzapin Orion

Ta alltid detta läkemedel enligt läkarens anvisningar. Rådfråga läkare eller apotekspersonal om du är

osäker.

Dosen och behandlingstiden bestäms av din läkare. Dosen av Olanzapin Orion är 5−20 mg per dag.

Kontakta din läkare om symtomen återkommer men sluta inte att ta Olanzapin Orion om inte din

läkare sagt till dig att göra det.

Du ska ta Olanzapin Orion tabletterna en gång om dagen enligt din läkares anvisningar. Försök ta

tabletterna vid samma tidpunkt varje dag. Det har ingen betydelse om du tar dem med eller utan mat.

Olanzapin Orion tabletter ska tas genom munnen och sväljas hela med vatten.

Om du har tagit för stor mängd av Olanzapin Orion

Om du fått i dig för stor mängd läkemedel eller om t.ex. ett barn fått i sig läkemedlet av misstag,

kontakta läkare, sjukhus eller Giftinformationscentralen (tel. 112) för bedömning av risken samt

rådgivning.

Patienter som har tagit för stor mängd av Olanzapin Orion har fått följande symtom: snabb

hjärtfrekvens, agitation/aggressivitet, talsvårigheter, ofrivilliga rörelsestörningar (särskilt i ansikte eller

tunga) och medvetandesänkning. Andra symtom kan vara: akut förvirring, kramper (epilepsi), koma,

en kombination av feber, andfåddhet, svettning, muskelstelhet, dåsighet eller sömnighet, långsam

andning, andningssvårigheter, högt eller lågt blodtryck, onormal hjärtrytm. Kontakta omedelbart din

läkare eller sjukhus om du får något av de uppräknade symtomen. Ta med dig återstående tabletter.

Om du har glömt att ta Olanzapin Orion

Ta dina tabletter så snart du kommer ihåg. Ta inte två doser samma dag.

Om du slutar att ta Olanzapin Orion

Det är viktigt att du följer din läkares anvisningar och ej slutar att ta Olanzapin Orion för att du känner

dig bättre.

Om du plötsligt slutar att ta Olanzapin Orion kan du uppleva symtom som svettning, sömnsvårigheter,

darrningar, ångest, illamående och kräkningar. Din läkare kan rekommendera dig att minska dosen

gradvis innan behandlingen avslutas.

Om du har ytterligare frågor om detta läkemedel kontakta läkare eller apotekspersonal.

4.

Eventuella biverkningar

Liksom alla läkemedel kan detta läkemedel orsaka biverkningar men alla användare behöver inte få

dem.

Kontakta din läkare omedelbart om du får:

ofrivilliga rörelsestörningar (en vanlig biverkan som kan förekomma hos upp till 1 av 10

användare) särskilt i ansikte eller tunga

blodproppar i venerna (en mindre vanlig biverkning som kan förekomma hos upp till 1 av 100

användare) särskilt i benen (symtomen är svullnad, smärta och rodnad på benen).

Blodpropparna kan transporteras till lungorna och orsaka bröstsmärta och andningssvårigheter.

Om du upplever några av dessa symtom ska du omedelbart söka vård.

en kombination av feber, snabbare andning, svettningar, muskelstelhet och dåsighet eller

sömnighet (förekommer hos ett okänt antal användare).

Mycket vanliga biverkningar

(kan förekomma hos fler än 1 av 10 användare) inkluderar viktökning;

sömnighet och ökade nivåer av prolaktin i blodet.

I början av behandlingen kan vissa personer känna yrsel eller svimma (med långsam hjärtfrekvens)

särskilt när de reser sig från liggande eller sittande ställning. Detta försvinner ofta av sig själv. Om så

ej är fallet, kontakta din läkare.

Vanliga biverkningar

(kan förekomma hos upp till 1 av 10 användare) inkluderar

förändringar i nivåer av blodkroppar och blodfetter; och i början av behandlingen, tillfälligt ökat

antal leverenzymer

ökade sockernivåer i blodet och urinen

förhöjd nivå av urinsyra och kreatinin fosfokinas i blodet

ökad aptit

yrsel

rastlöshet

darrningar

rörelsesvårigheter (dyskinesi)

förstoppning

muntorrhet

utslag

kraftlöshet

extrem trötthet

vätskeansamling som leder till svullnader i händer, vrister eller fötter

feber

ledsmärta och sexuella problem såsom minskad sexualdrift hos män och kvinnor eller

erektionsproblem hos män.

Mindre vanliga biverkningar

(kan förekomma hos upp till 1 av 100 användare) inkluderar

överkänslighet (t.ex. svullnad i munnen och halsen, klåda, utslag)

uppkomst av diabetes eller försämring av diabetessjukdomen, ibland förenat med ketoacidos

(ketoner i blodet och urinen) eller koma

kramper, i allmänhet vid känd benägenhet för kramper (epilepsi)

muskelstelhet eller spasmer (inklusive ögonrörelser)

myrkrypningar och känsla av rastlöshet i benen vid vila (restless legs)

talsvårigheter

stamning

långsamma hjärtslag

solkänslighet

näsblödning

utspänd buk

dreglande

minnesförlust eller glömska

urininkontinens, svårigheter att kissa

håravfall

utebliven eller förkortad menstruation och bröstförändringar hos män och kvinnor såsom

onormal produktion av bröstmjölk eller onormal förstoring.

Sällsynta biverkningar

(kan förekomma hos upp till 1 av 1 000 användare) inkluderar

sänkning av den normala kroppstemperaturen

onormal hjärtrytm

plötsligt, oförklarat dödsfall

inflammation i bukspottkörteln som medfört svår magvärk, feber och kräkningar

leversjukdom som yttrar sig i gulfärgning av hud och ögonvitor

muskelsjukdom som yttrar sig i oförklarad värk och smärta

förlängd eller smärtsam erektion.

Mycket sällsynta biverkningar innefattar allvarliga allergiska reaktioner såsom läkemedelsreaktion

med eosinofili och systemiska symtom (DRESS). DRESS uppträder inledningsvis med

influensaliknande symtom med utslag i ansiktet och därefter genom mer utbredda utslag, feber,

förstorade lymfkörtlar, förhöjda nivåer av leverenzymer som ses i blodprov och förhöjda halter av en

typ av vita blodkroppar (eosinofiler).

Vid medicinering med olanzapin kan äldre patienter med demens få stroke, lunginflammation,

urininkontinens, ökad falltendens, extrem trötthet, synhallucinationer, ökad kroppstemperatur,

hudrodnad och gångsvårigheter. Några dödsfall har rapporterats hos denna specifika patientgrupp.

Hos patienter med Parkinsons sjukdom kan Olanzapin Orion förvärra symtomen.

Rapportering av biverkningar

Om du får biverkningar, tala med läkare eller apotekspersonal. Detta gäller även biverkningar som inte

nämns i denna information. Du kan också rapportera biverkningar direkt (se detaljer nedan). Genom

att rapportera biverkningar kan du bidra till att öka informationen om läkemedels säkerhet.

Läkemedelsverket

Box 26

751 03 Uppsala

www.lakemedelsverket.se

5.

Hur Olanzapin Orion ska förvaras

Förvara detta läkemedel utom syn- och räckhåll för barn.

Förvaras vid högst 25 °C.

Används före utgångsdatum som anges på kartongen, blistret och etiketten. Utgångsdatumet är den

sista dagen i angiven månad.

Medicinen ska inte kastas i avloppet eller bland hushållsavfall. Fråga apotekspersonalen hur man

kastar mediciner som inte längre används. Dessa åtgärder är till för att skydda miljön.

6.

Förpackningens innehåll och övriga upplysningar

Innehållsdeklaration

Den aktiva substansen är olanzapin. Varje tablett innehåller antingen 2,5 mg, 5 mg, 7,5 mg,

10 mg, 15 mg eller 20 mg av den aktiva substansen. Den exakta mängden står på din Olanzapin

Orion förpackning.

Övriga innehållsämnen är laktosmonohydrat, krospovidon (typ B), hydroxipropylcellulosa och

magnesiumstearat.

Läkemedlets utseende och förpackningsstorlekar

Olanzapin Orion 2,5 mg tabletter:

gula, runda (5,2 mm i diameter), bikonvexa, odragerade tabletter, präglade med ”C” på ena sidan och

”45” på andra sidan.

Olanzapin Orion 5 mg tabletter:

gula, runda (6,5 mm i diameter), bikonvexa, odragerade tabletter, präglade med ”C” på ena sidan och

”46” på andra sidan.

Olanzapin Orion 7,5 mg tabletter:

gula, runda (7,5 mm i diameter), bikonvexa, odragerade tabletter, präglade med ”C” på ena sidan och

”47” på andra sidan.

Olanzapin Orion 10 mg tabletter:

gula, runda (8,0 mm i diameter), bikonvexa, odragerade tabletter, präglade med ”C” på ena sidan och

”48” på andra sidan.

Olanzapin Orion 15 mg tabletter:

gula, runda (9,0 mm i diameter), bikonvexa, odragerade tabletter, präglade med ”C” på ena sidan och

”49” på andra sidan.

Olanzapin Orion 20 mg tabletter:

gula, runda (10,5 mm i diameter), bikonvexa, odragerade tabletter, präglade med ”C” på ena sidan och

”50” på andra sidan.

Olanzapin Orion tabletterna finns tillgängliga i:

PVC/Polyamid/Aluminium/PVC/Aluminium blisterförpackning:

7, 14, 28, 30, 35, 50, 56, 70, 96, 98 och 100 tabletter.

HDPE-burk och polypropenförslutning med kiselgel som torkmedel:

30 och 1000 tabletter

Eventuellt kommer inte alla förpackningsstorlekar att marknadsföras.

Innehavare av godkännande för försäljning

Orion Corporation

Orionintie 1

FI-02200 Espoo

Finland

Tillverkare

APL Swift Services (Malta) Ltd

HF26, Hal Far Industrial Estate

Hal Far Birzebbuga BBG 3000

Malta

Orion Corporation Orion Pharma

Orionintie 1

02200 Espoo

Finland

För ytterligare upplysningar om detta läkemedel, kontakta lokal företrädare:

Orion Pharma AB, Danderyd, medinfo@orionpharma.com

Denna bipacksedel ändrades senast

2020-05-27

Läs hela dokumentet

PRODUKTRESUMÉ

1.

LÄKEMEDLETS NAMN

Olanzapin Orion 2,5 mg tabletter

Olanzapin Orion 5 mg tabletter

Olanzapin Orion 7,5 mg tabletter

Olanzapin Orion 10 mg tabletter

Olanzapin Orion 15 mg tabletter

Olanzapin Orion 20 mg tabletter

2.

KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING

Varje tablett innehåller 2,5 mg olanzapin.

Hjälpämne med känd effekt: 45,25 mg laktosmonohydrat

Varje tablett innehåller 5 mg olanzapin.

Hjälpämne med känd effekt: 90,50 mg laktosmonohydrat

Varje tablett innehåller 7,5 mg olanzapin.

Hjälpämne med känd effekt: 135,75 mg laktosmonohydrat

Varje tablett innehåller 10 mg olanzapin.

Hjälpämne med känd effekt: 181,00 mg laktosmonohydrat

Varje tablett innehåller 15 mg olanzapin.

Hjälpämne med känd effekt: 271,50 mg laktosmonohydrat

Varje tablett innehåller 20 mg olanzapin.

Hjälpämne med känd effekt: 362,00 mg laktosmonohydrat

För fullständig förteckning över hjälpämnen, se avsnitt 6.1.

3.

LÄKEMEDELSFORM

Tablett.

Olanzapin Orion 2,5 mg tabletter:

gula, runda (5,2 mm i diameter), bikonvexa, odragerade tabletter, präglade med ”C” på ena sidan och

”45” på andra sidan.

Olanzapin Orion 5 mg tabletter:

gula, runda (6,5 mm i diameter), bikonvexa, odragerade tabletter, präglade med ”C” på ena sidan och

”46” på andra sidan.

Olanzapin Orion 7,5 mg tabletter:

gula, runda (7,5 mm i diameter), bikonvexa, odragerade tabletter, präglade med ”C” på ena sidan och

”47” på andra sidan.

Olanzapin Orion 10 mg tabletter:

gula, runda (8,0 mm i diameter), bikonvexa, odragerade tabletter, präglade med ”C” på ena sidan och

”48” på andra sidan.

Olanzapin Orion 15 mg tabletter:

gula, runda (9,0 mm i diameter), bikonvexa, odragerade tabletter, präglade med ”C” på ena sidan och

”49” på andra sidan.

Olanzapin Orion 20 mg tabletter:

gula, runda (10,5 mm i diameter), bikonvexa, odragerade tabletter, präglade med ”C” på ena sidan och

”50” på andra sidan.

4.

KLINISKA UPPGIFTER

4.1

Terapeutiska indikationer

Vuxna

Olanzapin är indicerad för behandling av schizofreni.

Olanzapin är effektivt vid upprätthållande av klinisk förbättring vid underhållsbehandling av patienter

som har uppvisat ett initialt behandlingssvar.

Olanzapin är indicerad för behandling av måttlig till svår manisk episod.

Profylaktisk behandling av återfall i bipolär sjukdom hos patienter som svarat på olanzapinbehandling

vid manisk episod (se avsnitt 5.1).

4.2

Dosering och administreringssätt

Vuxna

Schizofreni: Rekommenderad startdos är 10 mg/dag.

Manisk episod: Startdosen är 15 mg som daglig engångsdos vid monoterapi eller 10 mg dagligen vid

kombinationsbehandling (se avsnitt 5.1).

Profylax av återfall i bipolär sjukdom:

Rekommenderad startdos är 10 mg/dag. Patienter som fått

olanzapin för behandling av manisk episod kan fortsätta med samma dos för den profylaktiska

behandlingen. Om en ny manisk, blandad eller depressiv episod inträffar, ska olanzapinbehandlingen

fortsätta (med dosoptimering då så erfordras), med kompletterande behandling av

förstämningssymtom, beroende på den kliniska situationen.

Dosen kan därefter, vid behandling av schizofreni, manisk episod och profylax av återfall i bipolär

sjukdom, anpassas individuellt inom dosområdet 5-20 mg dagligen beroende på patientens kliniska

respons. Ökning till högre dos än rekommenderad startdos bör göras först efter en klinisk utvärdering

och bör då ske med minst 24 timmars intervall. Olanzapin kan ges oberoende av måltider, eftersom

absorptionen inte påverkas av föda. Gradvis nedtrappning av dosen bör övervägas då

olanzapinbehandlingen avslutas.

Särskilda patientgrupper

Äldre:

En lägre startdos (5 mg/dag) krävs i allmänhet inte men bör övervägas för patienter över 65 år när

kliniska faktorer motiverar detta (se avsnitt 4.4).

Nedsatt njur- och/eller leverfunktion

En lägre startdos (5 mg) ska övervägas för dessa patienter. Vid måttlig leverinsufficiens (cirros,

Child-Pugh klass A eller B) ska startdosen vara 5 mg och dosökning endast ske med försiktighet.

Rökare

Startdosen och dosintervallet behöver i de flesta fall inte vara annorlunda för icke-rökare än

för rökare. Olanzapins metabolism kan induceras av rökning. Klinisk övervakning

rekommenderas och om nödvändigt kan en ökning av olanzapindosen övervägas (se

avsnitt 4.5).

Finns flera faktorer samtidigt som kan förlångsamma metabolismen (kvinnligt kön, äldre, icke-rökare)

bör man överväga en reducerad startdos. Dosökning hos dessa patienter bör ske med försiktighet. (Se

avsnitt 4.5 och 5.2.)

Pediatrisk population

Olanzapin rekommenderas inte till barn och ungdomar under 18 år beroende på brist på data avseende

säkerhet och effekt. I korttidsstudier på ungdomar, har viktuppgång samt förändringar av lipid- och

prolaktinnivåerna rapporterats i större omfattning än i studier på vuxna (se avsnitt 4.4, 4.8, 5.1 och

5.2).

4.3

Kontraindikationer

Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt 6.1.

Patienter med känd risk för glaukom med trång kammarvinkel.

4.4

Varningar och försiktighet

Vid antipsykotisk behandling kan det dröja från flera dagar upp till några veckor innan patientens

kliniska tillstånd förbättras. Patienten ska övervakas noggrant under denna period.

Demensrelaterad psykos och/eller beteendestörningar

Olanzapin rekommenderas inte till patienter med demensrelaterad psykos och/eller beteendestörningar

på grund av ökad mortalitet och risk för cerebrovaskulära biverkningar. Mortalitetsincidensen

fördubblades hos olanzapinbehandlade patienter i jämförelse med placebobehandlade patienter (3,5 %

respektive 1,5 %) i placebokontrollerade kliniska studier (6-12 veckors behandlingstid) på äldre

patienter (genomsnittsålder 78 år) med demensrelaterad psykos och/eller beteendestörningar. Den

högre mortalitetsincidensen var inte relaterad till olanzapindosen (genomsnittlig dagsdos 4,4 mg) eller

behandlingstidens längd. Predisponerande riskfaktorer för ökad mortalitet innefattar ålder > 65 år,

dysfagi, behandling med lugnande medel, malnutrition och dehydrering, pulmonella tillstånd

(pneumoni och aspirationspneumoni) eller samtidig medicinering med bensodiazepiner.

Mortalitetsincidensen var dock högre hos olanzapinbehandlade patienter än hos placebobehandlade

patienter, oberoende av dessa riskfaktorer.

I dessa kliniska studier rapporterades cerebrovaskulära biverkningar (t ex stroke, transitorisk

ischemisk attack) vilka även inkluderade dödsfall. De cerebrovaskulära biverkningarna var tre gånger

vanligare hos olanzapinbehandlade patienter jämfört med placebobehandlade (1,3 % respektive

0,4 %). Alla olanzapin- respektive placebobehandlade patienter som fick cerebrovaskulära

biverkningar hade riskfaktorer för detta. Hög ålder (> 75 år) och vaskulär demens/demens av blandad

typ identifierades som riskfaktorer för cerebrovaskulära biverkningar i samband med

olanzapinbehandling. Behandlingseffekten av olanzapin fastställdes inte i dessa studier.

Parkinsons sjukdom

Olanzapin rekommenderas inte vid behandling av psykos associerad med dopaminagonister hos

patienter med Parkinsons sjukdom. I kliniska studier har försämring av symtomen vid Parkinsons

sjukdom och hallucinationer rapporterats som mycket vanliga och mer frekventa än med placebo

(se avsnitt 4.8), och vid behandling av psykotiska symtom var olanzapin inte effektivare än placebo. I

dessa studier krävdes att patienterna vid starten var stabila på den lägsta effektiva dosen av sitt

läkemedel (dopaminagonist) mot Parkinsons sjukdom och att de skulle stå kvar på samma läkemedel

och dosering mot denna sjukdom genom hela studien. Olanzapin gavs initialt i dosen 2,5 mg/dag och

titrerades till maximalt 15 mg/dag baserat på studieläkarens bedömning.

Malignt neuroleptikasyndrom (NMS)

NMS är ett tillstånd som sammankopplas med antipsykotisk medicinering och som kan vara

livshotande. Sällsynta fall beskrivna som NMS har även rapporterats i samband med olanzapin.

Kliniska symtom på NMS är hyperpyrexi, muskelstelhet, ändrad mental status och tecken på autonom

instabilitet (oregelbunden puls eller blodtryck, takykardi, diafores och oregelbunden hjärtrytm).

Ytterligare tecken kan inkludera förhöjt kreatinfosfokinas, myoglobinuri (rabdomyolys) och akut

njurinsufficiens. Om en patient utvecklar tecken eller symtom som tyder på NMS, eller uppvisar hög

feber av okänd orsak utan ytterligare kliniska manifestationer av NMS, ska all behandling med

antipsykotiska läkemedel, inklusive olanzapin, avbrytas.

Hyperglykemi och diabetes

Hyperglykemi och/eller utveckling eller försämring av diabetes, i enstaka fall med ketoacidos eller

koma har rapporterats som en mindre vanlig biverkning och inkluderar några dödsfall (se avsnitt 4.8).

I vissa fall har en föregående viktökning rapporterats, vilket kan vara en predisponerande faktor.

Lämplig klinisk uppföljning rekommenderas enligt de antipsykotiska riktlinjer som används, t.ex.

mätning av blodglukos vid behandlingsstart, efter 12 veckor och därefter årligen. Patienter som

behandlas med antipsykotiska läkemedel, inkluderande Olanzapin Orion tabletter, ska observeras med

avseende på tecken och symtom på hyperglykemi (som t ex polydipsi, polyuri, polyfagi och svaghet)

och hos patienter med diabetes mellitus eller med riskfaktorer för att utveckla diabetes mellitus, bör

regelbunden glukoskontroll göras. Vikten bör kontrolleras regelbundet, t.ex. vid behandlingsstart,

efter 4, 8 och 12 veckor och därefter kvartalsvis.

Lipidförändringar

Icke önskvärda lipidförändringar har observerats hos olanzapinbehandlade patienter i

placebokontrollerade kliniska prövningar (se avsnitt 4.8). Lipidförändringarna bör hanteras på ett

kliniskt lämpligt sätt, särskilt hos patienter som lider av dyslipidemi och hos patienter med

riskfaktorer att utveckla störningar i lipidomsättningen. Hos patienter som behandlas med

antipsykotiska läkemedel, inkluderande Olanzapin Orion tabletter, bör lipidkontroll göras regelbundet

enligt de antipsykotiska riktlinjer som används, t.ex. vid behandlingsstart, efter 12 veckor och därefter

vart femte år.

Antikolinerg aktivitet

Olanzapin uppvisade

in vitro

antikolinerg aktivitet men i de kliniska försöken konstaterades endast en

låg frekvens av sådana effekter. Eftersom klinisk erfarenhet är begränsad för patienter med samtidig

annan sjukdom tillråds försiktighet vid förskrivning av Olanzapin Orion tabletter till patienter med

prostatahypertrofi eller paralytisk ileus och liknande sjukdomar.

Leverfunktion

Övergående, asymtomatisk förhöjning av leveraminotransferaser, ALAT, ASAT, är vanligt, särskilt i

början av behandlingen, varför försiktighet och uppföljning tillråds vid behandling av patienter med

förhöjda ALAT- och/eller ASAT-värden samt för patienter med tecken på försämrad leverfunktion,

patienter med nedsatt leverfunktion och för patienter som behandlas med potentiellt hepatotoxiska

läkemedel. I fall när hepatit (inkluderande hepatocellulär eller kolestatisk leverskada eller

blandleverskada) diagnostiserats bör behandling med olanzapin avslutas.

Neutropeni

Försiktighet ska iakttas hos patienter med låga leukocyt- och/eller neutrofilvärden, hos patienter som

får läkemedel som orsakar neutropeni, hos patienter som tidigare har haft läkemedelsinducerad

benmärgssuppression/toxicitet eller benmärgssuppression förorsakad av samtidig sjukdom, strålterapi

eller kemoterapi och hos patienter med hypereosinofil sjukdom eller myeloproliferativ sjukdom.

Neutropeni har rapporterats som en vanlig biverkan då olanzapin intagits samtidigt med valproat (se

avsnitt 4.8).

Utsättande av behandlingen

I sällsynta fall (≥ 0,01 % och < 0,1 %) har akuta symtom som svettningar, sömnlöshet, tremor, ångest,

illamående eller kräkningar rapporterats vid abrupt utsättande av olanzapin.

QT-intervall

Kliniskt betydelsefull QTc-förlängning (Fridericia QT-korrigering [QTcF] ≥ 500 millisekunder

[msek] vid någon tidpunkt efter utgångsvärdet hos patienter med utgångsvärde QTcF < 500 msek) har

förekommit i mindre vanliga fall (0,1 % till 1 %) i kliniska studier hos patienter som behandlats med

olanzapin men inga signifikanta skillnader i relaterade kardiella händelser jämfört med placebo

observerades. Man bör dock vara försiktig då olanzapin förskrivs tillsammans med läkemedel som kan

förlänga QTc-tiden, särskilt hos äldre, hos patienter med kongenitalt långt QT-syndrom, hjärtsvikt,

hjärthypertrofi, hypokalemi eller hypomagnesemi.

Tromboemboli

Ventromboemboli, som tidsmässigt sammanföll med olanzapinbehandling, har rapporterats mindre

vanligt (≥ 0,1 %, < 1 %). Orsakssamband mellan förekomst av ventromboemboli och

olanzapinbehandling har inte fastställts. Eftersom patienter med schizofreni dock ofta uppvisar

förvärvade riskfaktorer för ventromboemboli, bör alla tänkbara riskfaktorer för ventromboemboli, t ex

immobilisering, identifieras och preventiva åtgärder insättas.

Generell CNS-aktivitet

På grund av olanzapins primära CNS-effekt bör försiktighet iakttas då det kombineras med andra

centralt verkande läkemedel och alkohol. Eftersom olanzapin

in vitro

uppvisar dopaminantagonistiska

effekter kan det motverka effekten av direkta och indirekta dopaminagonister.

Kramper

Försiktighet bör iakttas då olanzapin ges till patienter med känd benägenhet för kramper, eller som

utsätts för faktorer som kan sänka kramptröskeln. Kramper har rapporterats som en mindre vanlig

biverkning i samband med olanzapinbehandling. I de flesta av dessa fall har en känd benägenhet för

kramper eller riskfaktorer för kramper rapporterats.

Tardiv dyskinesi

I jämförande kliniska studier, som pågick i upp till ett år, gav olanzapin upphov till statistiskt

signifikant lägre incidens behandlingsrelaterad dyskinesi. Risken för tardiv dyskinesi ökar vid längre

tids behandling. Om symtom på tardiv dyskinesi uppträder ska man överväga att reducera dosen eller

utsätta olanzapin helt. Dessa symtom kan kortvarigt försämras och även uppträda efter behandlingens

slut.

Postural hypotoni

Postural hypotoni observerades i låg frekvens hos äldre patienter i de kliniska försöken. Det

rekommenderas att blodtrycket mäts regelbundet hos patienter över 65 år.

Plötslig hjärtdöd

Efter godkännandet för försäljning, har det inkommit biverkningsrapporter om plötslig hjärtdöd hos

patienter som behandlas med olanzapin. I en retrospektiv observations kohort-studie, fann man att

risken för förmodad plötslig hjärtdöd hos patienter som behandlades med olanzapin var ungefär

dubbelt så stor, som för patienter som inte behandlades med antipsykotiska läkemedel. I studien var

risken för olanzapin jämförbar med risken för atypiska antipsykotiska läkemedel i en poolad analys.

Pediatrisk population

Olanzapin är inte indikerat för behandling av barn och ungdomar. I studier på patienter i åldrarna

13-17 år har olika biverkningar iakttagits, inklusive viktuppgång, förändrade metaboliska parametrar

och ökade prolaktinnivåer (se avsnitt 4.8 och 5.1).

Laktos

Olanzapin Orion tabletter innehåller laktos. Olanzapin Orion tabletter ska inte ges till patienter med

sällsynta ärftliga problem som galaktosintolerans, total laktasbrist eller glukos-galaktosmalabsorption.

4.5

Interaktioner med andra läkemedel och övriga interaktioner

Interaktionsstudier har endast utförts på vuxna.

Potentiella interaktioner som kan påverka olanzapin

Eftersom olanzapin metaboliseras av CYP1A2 kan substanser som specifikt inducerar eller hämmar

detta isoenzym påverka farmakokinetiken av olanzapin.

Induktion av CYP1A2

Olanzapins metabolism kan induceras vid rökning och behandling med karbamazepin, vilket kan ge

lägre olanzapinkoncentrationer. Endast en liten till måttlig ökning av olanzapins clearance har

observerats. Den kliniska betydelsen är sannolikt begränsad, dock rekommenderas klinisk

övervakning och en ökning av olanzapindosen kan övervägas om så erfordras (se avsnitt 4.2).

Hämning av CYP1A2

Fluvoxamin, en specifik CYP1A2-hämmare, har visat sig hämma metabolismen av olanzapin

signifikant. C

för olanzapin ökade med i genomsnitt 54 % hos kvinnliga icke-rökare och 77 % hos

manliga rökare som erhållit fluvoxamin. AUC för olanzapin ökade med i genomsnitt 52 % respektive

108 %. En lägre startdos av olanzapin bör övervägas för patienter som använder fluvoxamin eller

någon annan CYP1A2-hämmare, som t ex ciprofloxacin. En sänkning av olanzapindosen bör

övervägas om behandling med en CYP1A2-hämmare påbörjas.

Sänkt biotillgänglighet

Aktivt kol reducerar biotillgängligheten av oralt givet olanzapin med 50-60 % och därför bör detta tas

minst 2 timmar före eller efter olanzapin.

Fluoxetin (en CYP2D6-hämmare), engångsdoser av antacida (aluminium, magnesium) eller cimetidin

påverkar inte farmakokinetiken av olanzapin signifikant.

Potentiell påverkan av olanzapin på andra läkemedel

Olanzapin kan motverka de direkta eller indirekta effekterna av dopaminagonister.

Olanzapin hämmar inte de viktigaste CYP450-isoenzymerna

in vitro

(t ex 1A2, 2D6, 2C9, 2C19,

3A4). Inga särskilda interaktioner förväntas därför, vilket verifierats genom

in vivo

-studier. Ingen

hämning av metabolismen av följande aktiva substanser kunde konstateras: tricykliska antidepressiva

(representanter huvudsakligen för CYP2D6-steget), warfarin (CYP2C9), teofyllin (CYP1A2) eller

diazepam (CYP3A4 och 2C19).

Inga interaktioner uppkom då olanzapin gavs samtidigt med litium eller biperiden.

Vid behandlingskontroll av valproat tydde inte plasmanivåerna på att någon justering av

valproatdosen fordras vid insättning av samtidig olanzapinterapi.

CNS-påverkan

Försiktighet ska iakttas hos patienter som förbrukar alkohol eller får läkemedel som

kan ge CNS-depression.

Samtidig användning av olanzapin och läkemedel mot Parkinsons sjukdom på patienter med

Parkinsons sjukdom och demens rekommenderas inte (se avsnitt 4.4).

QTc-intervall

Försiktighet bör iakttas om olanzapin ges samtidigt med läkemedel som är kända för att förlänga QTc-

intervallet (se avsnitt 4.4).

4.6

Fertilitet, graviditet och amning

Graviditet

Kliniska studier av gravida kvinnor saknas. Patienterna ska uppmanas att kontakta läkare om

graviditet inträffar eller om graviditet planeras under behandlingen med olanzapin. Eftersom

erfarenheten är begränsad ska olanzapin endast användas under graviditet då moderns behov noga

vägts mot riskerna för fostret.

Nyfödda som har exponerats för antipsykotika (inklusive olanzapin) under graviditetens tredje

trimester löper risk att få biverkningar inklusive extrapyramidala symtom och/eller utsättningssymtom

efter födseln vilka varierar i allvarlighetsgrad och varaktighet. Det finns rapporter på agitation,

hypertension, hypotension, tremor, somnolens, andnöd eller ätproblem. Därför ska nyfödda följas

noggrant.

Amning

Utsöndring av olanzapin i modersmjölk har visats i en studie på ammande, friska kvinnor.

Barnets exponering (mg/kg) vid steady state uppskattades till i genomsnitt 1,8 % av moderns

olanzapindos (mg/kg). Amning under behandling med olanzapin tillråds ej.

Fertilitet

Effekterna på fertilitet är okända (se avsnitt 5.3 för preklinisk information).

4.7

Effekter på förmågan att framföra fordon och använda maskiner

Inga studier angående effekterna på förmågan att framföra fordon och använda maskiner har utförts.

Eftersom olanzapin kan orsaka somnolens och yrsel ska patienterna varnas för att handha maskiner

inklusive framföra motorfordon.

4.8

Biverkningar

Summering av säkerhetsprofilen

Vuxna

De vanligast rapporterade biverkningarna (sågs hos ≥ 1 % av patienterna) i samband med användning

av olanzapin i kliniska studier var somnolens, viktuppgång, eosinofili, förhöjda nivåer av prolaktin,

kolesterol, glukos och triglycerider (se avsnitt 4.4), glukosuri, ökad aptit, yrsel, akatisi, parkinsonism,

leukopeni, neutropeni (se avsnitt 4.4), dyskinesi, ortostatisk hypotoni, antikolinerga effekter,

övergående asymtomatiska förhöjningar av leveraminotransferaser (se avsnitt 4.4), utslag, asteni,

trötthet, feber, ledsmärta, förhöjt alkaliskt fosfatas, hög gammaglutamyltransferasnivå, hög

urinsyranivå, hög kreatinfosfokinasnivå och ödem.

Tabell med lista över biverkningar

I nedanstående biverkningstabell upptas de biverkningar och laboratorieundersökningar som

observerats vid spontanrapportering och vid kliniska prövningar. Biverkningarna presenteras inom

varje frekvensområde efter fallande allvarlighetsgrad. Följande frekvensangivelser används: Mycket

vanlig (≥ 1/10), Vanlig (≥ 1/100 till < 1/10), Mindre vanlig (≥ 1/1000 till < 1/100), Sällsynt

(≥ 1/10 000 till < 1/1000), Mycket sällsynt (< 1/10 000), frekvens okänd (kan inte beräknas från

tillgängliga data)

Mycket vanlig

Vanlig

Mindre vanlig

Sällsynt

Ingen känd

frekvens

Blodet och lymfsystemet

Eosinofili

Leukopeni

Neutropeni

Trombocytopeni

Immunsystemet

Överkänslighet

Metabolism och nutrition

Viktuppgång

Förhöjd

kolesterolnivå

Förhöjd glukosnivå

Förhöjd

triglyceridnivå

Glykosuri

Ökad aptit

Utveckling eller

försämring av

diabetessjukdom,

ibland associerat

med ketoacidos eller

koma, inklusive

några fall med dödlig

utgång (se

avsnitt 4.4)

Hypotermi

Centrala och perifera nervsystemet

Somnolens

Yrsel

Akatisi

Parkinsonism

Dyskinesi

Kramper, där det i de

flesta fall finns

kramper eller

riskfaktorer för

kramper i

anamnesen

Dystoni (inklusive

okulogyration)

Tardiv dyskinesi

Amnesi

Dysartri

Stamning

Restless legs

Malignt

neuroleptika-

syndrom (se

avsnitt 4.4)

Utsättningssymtom

7, 12

Hjärtat

Bradykardi

QTc-förlängning

(se avsnitt 4.4)

Ventrikulär

takykardi/flimmer,

plötsligt dödsfall

(se avsnitt 4.4)

Blodkärl

Mycket vanlig

Vanlig

Mindre vanlig

Sällsynt

Ingen känd

frekvens

Ortostatisk

hypotoni

Tromboemboli

(inklusive

lungemboli och djup

ventrombos) (se

avsnitt 4.4.)

Andningsvägar, bröstkorg och mediastinum

Epistaxis

Magtarmkanalen

Milda, övergående

antikolinerga

effekter, inklusive

förstoppning och

muntorrhet

Utspänd buk

Hypersalivering

Pankreatit

Lever och gallvägar

Övergående,

asymtomatiska

förhöjningar av

levertransaminaser

(ALAT, ASAT),

särskilt i början av

behandlingen

(se avsnitt 4.4)

Hepatit (inklusive

hepatocellulär,

kolestatisk eller

blandad

leverskada)

Hud och subkutan vävnad

Utslag

Fotosensitivitets-

reaktion

Alopeci

Läkemedels-

reaktion

med eosinofili

systemiska

symtom

(DRESS)

Muskuloskeletala systemet och bindväv

Artralgi

Rabdomyolys

Njurar och urinvägar

Urininkontinens

Urinretention

Urinträngningar

Graviditet, puerperium och perinatalperiod

Neonatalt

utsättnings-

syndrom (se

avsnitt 4.6)

Reproduktionsorgan och bröstkörtel

Erektil dysfunktion

hos män

Minskad libido hos

båda könen

Amenorré

Bröstförstoring

Galaktorré hos

kvinnor

Gynekomasti/bröst-

förstoring hos män

Priapism

Allmänna symtom och/eller symtom vid administreringsstället

Asteni

Mycket vanlig

Vanlig

Mindre vanlig

Sällsynt

Ingen känd

frekvens

Trötthet

Ödem

Feber

Undersökningar

Förhöjd plasma-

prolaktinnivå

Förhöjt alkaliskt

fosfatas

Hög

kreatinfosfokinas-

nivå

Hög

gammaglutamyl-

transferasnivå

Hög urinsyranivå

Ökad total

bilirubinnivå

Kliniskt signifikant viktuppgång observerades för alla grupper jämfört med Body Mass Index (BMI)

vid studiens start. Vid korttidsbehandling (median behandlingstid 47 dagar) var viktuppgång med

≥ 7 % jämfört med kroppsvikten vid studiens början mycket vanligt (22,2 %), viktuppgång med

≥ 15 % var vanligt (4,2 %) och ≥ 25 % var mindre vanligt (0,8 %). Under långtidsbehandling (minst

48 veckor) var det mycket vanligt (64,4 %, 31,7 % respektive 12,3 %) att patienterna fick en

viktuppgång på ≥ 7 %, ≥ 15 % och ≥ 25 % jämfört med kroppsvikten vid studiens början.

De största ökningarna i fastande lipidvärden (totalkolesterol, LDL-kolesterol och triglycerider)

inträffade för patienter som inte visade några störningar i lipidomsättningen vid studiens början.

Normala värden (< 5,17 mmol/l) vid fasta vid studiens början ökade till höga (≥ 6,2 mmol/l).

Förändringar i totalkolesterolvärden vid fasta från gränsfall (≥ 5,17 mmol/l - < 6,2 mmol/l) vid

studiens början till höga (≥ 6,2 mmol/l) var mycket vanligt.

Normala nivåer fasteglukos (< 5,56 mmol/l) vid studiens början ökade till höga (≥ 7 mmol/l).

Förändringar i fasteglukos från gränsfall (≥ 5,56 - < 7 mmol/l) vid studiens början till höga

(≥ 7 mmol/l) var mycket vanligt.

Normala värden (< 1,69 mmol/l) vid fasta vid studiens början ökade till höga (≥ 2,26 mmol/l).

Förändringar i triglyceridvärden vid fasta från gränsfall (≥ 1,69 mmol/l - < 2,26 mmol/l) vid studiens

början till höga (≥ 2,26 mmol/l) var mycket vanligt.

I kliniska prövningar var incidensen parkinsonism och dystoni hos olanzapinbehandlade patienter

numeriskt högre, men skillnaden var inte statistiskt signifikant jämfört med placebobehandlade

patienter. Olanzapinbehandlade patienter hade lägre incidens parkinsonism, akatisi och dystoni i

jämförelse med titrerade doser av haloperidol. Eftersom det saknas detaljerad information om tidigare

individuella akuta och tardiva extrapyramidala rörelsestörningar, kan man för närvarande inte dra

slutsatsen att olanzapin orsakar mindre tardiv dyskinesi och/eller andra tardiva extrapyramidala

syndrom.

Akuta symtom som svettningar, sömnlöshet, tremor, ångest, illamående och kräkningar har

rapporterats vid abrupt utsättande av olanzapin.

I kliniska prövningar som pågick upp till 12 veckor, överskred prolaktinkoncentrationerna i plasma

den övre normalgränsen för ungefär 30 % av de olanzapinbehandlade patienterna, som hade normala

prolaktinvärden vid studiens början. För majoriteten av dessa patienter var förhöjningarna generellt

låga, och kvarstod på en nivå under det dubbla värdet för den övre normalgränsen.

Biverkningar identifierade från kliniska prövningar i den integrerade olanzapindatabasen.

Bedömt från mätvärden från kliniska prövningar i den integrerade olanzapindatabasen.

Biverkningar identifierade från spontana postmarketingrapporter med frekvensen fastställd med

hjälp av den integrerade olanzapindatabasen.

Biverkningar identifierade från spontana postmarketingrapporter med frekvensen fastställd vid

övre gränsen av 95 % konfidensintervall med hjälp av den integrerade olanzapindatabasen.

Långtidsbehandling (minst 48 veckor)

Andelen patienter som hade ogynnsamma, kliniskt signifikanta förändringar gällande viktuppgång,

glukos, total/LDL/HDL kolesterol eller triglycerider, ökade med tiden. Hos vuxna patienter som fick

9-12 månaders behandling, minskade ökningen av medelblodglukosvärdet efter ungefär 6 månader.

Ytterligare information om speciella patientgrupper

I kliniska studier på äldre patienter med demens, har olanzapinbehandling resulterat i en högre

mortalitetsincidens och en högre frekvens av cerebrovaskulära biverkningar jämfört med placebo

(se avsnitt 4.4). Gångrubbningar och fall är mycket vanliga biverkningar vid användning av olanzapin

till denna patientgrupp. Pneumoni, förhöjd kroppstemperatur, letargi, erytem, synhallucinationer och

urininkontinens rapporterades som vanliga biverkningar.

I kliniska studier på patienter med läkemedelsinducerad (dopaminagonist) psykos i samband med

Parkinsons sjukdom har försämring av symtomen vid Parkinsons sjukdom och hallucinationer

rapporterats som mycket vanliga och mer frekventa än med placebo.

I en klinisk studie av patienter med bipolär mani gav kombinationsbehandling med valproat och

olanzapin upphov till neutropeni med en frekvens av 4,1 %; en möjlig bidragande faktor kan vara

höga plasmanivåer av valproat. Olanzapin som administrerats tillsammans med litium eller valproat

gav ökad frekvens (≥ 10 %) av tremor, muntorrhet, ökad aptit och viktökning. Talsvårigheter

rapporterades också som vanliga. Vid kombinationsbehandling av olanzapin och litium eller

seminatriumvalproat förekom en ökning i kroppsvikt om ≥ 7 % hos 17,4 % av patienterna under den

akuta behandlingen (upp till 6 veckor), jämfört med kroppsvikten före studiens början.

Långtidsbehandling (upp till 12 månader) med olanzapin vid profylax av återfall i bipolär sjukdom

gav en ökning i kroppsvikt om ≥ 7 % hos 39,9 % av patienterna, jämfört med kroppsvikten före

studiens början.

Pediatrisk population

Olanzapin är inte indikerat för behandling av barn och ungdomar under 18 år. Även om inga

jämförande kliniska studier mellan ungdomar och vuxna har utförts, jämfördes data från studier på

ungdomar med data från studier på vuxna.

I följande tabell upptas de biverkningar som rapporterats i högre frekvens hos ungdomar

(i åldrarna 13-17 år) än hos vuxna eller biverkningar som endast identifierats vid kliniska

korttidsstudier på ungdomar. Kliniskt signifikant viktuppgång (≥7 %) tycks uppträda oftare hos den

unga patientgruppen jämfört med vuxna med jämförbar exponering. Omfattningen av viktuppgången

och andelen ungdomar som hade kliniskt signifikant viktuppgång var större hos de som fick

långtidsbehandling (minst 24 veckor) jämfört med de som fick korttidsbehandling.

Biverkningarna presenteras inom varje frekvensområde efter fallande allvarlighetsgrad.

Följande frekvensangivelser används: Mycket vanlig (≥ 1/10), Vanlig (≥ 1/100 till < 1/10).

Metabolism och nutrition

Mycket vanlig:

viktuppgång

, förhöjd triglyceridnivå

, ökad aptit.

Vanlig:

förhöjd kolesterolnivå

Centrala och perifera nervsystemet

Mycket vanlig:

sedering (inklusive hypersomni, letargi, somnolens).

Magtarmkanalen

Vanlig:

muntorrhet.

Lever och gallvägar

Mycket vanlig:

förhöjda nivåer av leveraminotransferaser (ALAT/ASAT, se avsnitt 4.4).

Undersökningar

Mycket vanlig:

minskat totalbilirubin, ökat GGT, förhöjd plasmaprolaktinnivå

Vid korttidsbehandling (median behandlingstid 22 dagar) var viktuppgång om ≥ 7 % av

kroppsvikten (kg) från studiens början mycket vanlig (40,6 %), viktuppgång om ≥ 15 % av

kroppsvikten från studiens början var vanlig (7,1 %) och ≥ 25 % var vanlig (2,5 %). Under

långtidsbehandling (minst 24 veckor), fick 89,4 % en viktuppgång om ≥ 7 %, 55,3 % en viktuppgång

om ≥ 15 % och 29,1 % en viktuppgång om ≥ 25 % av kroppsvikten från studiens början.

Normala värden (< 1,016 mmol/l) vid fasta vid studiens början ökade till höga (≥ 1,467 mmol/l).

Förändringar i triglyceridvärden vid fasta från gränsvärde (≥ 1,016 mmol/l - < 1,467 mmol/l) vid

studiens början till höga (≥ 1,467 mmol/l).

Förändringar i totalt kolesterolvärde vid fasta från normalt vid studiens början (< 4,39 mmol/l) till

högt (≥ 5,17 mmol/l) var vanligt. Förändringar i totalt kolesterolvärde vid fasta från gränsvärde vid

studiens början (≥ 4,39 - < 5,17 mmol/l) till högt (≥ 5,17 mmol/l) var mycket vanligt.

Förhöjda plasmaprolaktinnivåer rapporterades hos 47,4 % av de unga patienterna.

Rapportering av misstänkta biverkningar

Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt

att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas

att rapportera varje misstänkt biverkning via

Läkemedelsverket

Box 26

SE-751 03 Uppsala

Webbplats: www.lakemedelsverket.se.

4.9

Överdosering

Tecken och symtom

Mycket vanliga symtom vid överdosering (> 10 % incidens) är takykardi, agitation/aggressivitet,

dysartri, olika extrapyramidala symtom och sänkt medvetandegrad, alltifrån sedering till koma.

Andra medicinskt viktiga sequela är delirium, krampanfall, koma, eventuellt malignt

neuroleptikasyndrom, respiratorisk depression, aspiration, hypertoni eller hypotoni, hjärtarytmier

(< 2 % av överdoseringsfallen) och hjärt- och andningsstillestånd. Dödsfall har rapporterats vid akut

överdosering om endast 450 mg men överlevnad har även rapporterats efter akut överdosering med

cirka 2 g oralt olanzapin.

Behandling

Det finns ingen antidot till olanzapin. Framkallande av kräkning rekommenderas ej.

Standardbehandling vid överdosering kan vara indicerad (t ex ventrikelsköljning, tillförsel av aktivt

kol). Samtidig administrering av aktivt kol har visats reducera den orala biotillgängligheten av

olanzapin med 50 till 60 %.

Symtomatisk behandling och klinisk övervakning av vitala organfunktioner, inklusive behandling av

hypotoni och cirkulatorisk kollaps samt understödjande av andningsfunktionen, bör ges i förhållande

till klinisk status. Adrenalin, dopamin eller annan sympatomimetika med betaagonisteffekt ska inte

användas eftersom betastimulering kan förvärra hypotoni. Kardiovaskulär uppföljning är nödvändig

för att upptäcka eventuella arytmier. Medicinsk övervakning och uppföljning bör fortsätta tills

patienten återhämtat sig.

5.

FARMAKOLOGISKA EGENSKAPER

5.1

Farmakodynamiska egenskaper

Farmakoterapeutisk grupp:Psykoleptika, diazepiner, oxazepiner, tiazepiner och oxepiner : ATC-kod:

N05AH03.

Farmakodynamisk effekt

Olanzapin är ett neuroleptikum, ett medel mot mani och stämningsstabiliserare som uppvisar en bred

farmakologisk profil för en rad olika receptorer.

I de prekliniska studierna visade olanzapin (K

; < 100 nM) receptoraffinitet för serotonin 5HT

2A/2C

, 5HT

; dopamin D

; kolinerga muskarinreceptorer M

; α

-adrenoreceptorer;

och histamin H

-receptorer. Beteendestudier på djur visade 5HT, dopamin och kolinerg antagonism

som bekräftar receptorbindningsprofilen. Olanzapin uppvisade större

in vitro

-affinitet för serotonin

än för dopamin D

-receptorn och större 5HT

in vivo

aktivitet än D2. Elektrofysiologiska studier

visade att olanzapin selektivt minskade aktiviteten vid mesolimbiska (A10) dopaminerga neuron men

hade liten effekt på de striatala (A9) förgreningarna som är involverade i de motoriska funktionerna.

Olanzapin minskar ”betingat undvikande” (conditioned avoidance response, CAR) i ett test som

påvisar antipsykotisk effekt, i lägre doser än de som ger katalepsi (motorisk biverkan). Till skillnad

från vissa andra neuroleptika ökar olanzapin svaret i ett "anxiolytiskt" test.

Resultat från en PET-studie (Positron Emission Tomography) med friska försökspersoner som givits

en oral engångsdos av 10 mg visar att olanzapin binds mer till 5HT

- än dopamin D

-receptorn. I

ytterligare en studie (Single Photon Emission Computed Tomography (SPECT) imaging study) på

schizofrena patienter konstaterades att patienter som svarade på olanzapin hade lägre bindningsgrad

till striatal D

än de patienter som svarade på typiska neuroleptika och risperidon, en effekt jämförbar

med klozapins.

Klinisk effekt

I 2 av 2 placebokontrollerade studier och 2 av 3 studier med aktiv kontroll, inkluderande över 2 900

schizofrena patienter med både positiva och negativa symtom, visade olanzapin en statistiskt

signifikant förbättring av både negativa och positiva symtom.

En internationell, dubbelblind, jämförande studie inkluderande 1 481 patienter med schizofreni,

schizoaffektivt syndrom och andra schizofreniliknande tillstånd, med varierande grad av åtföljande

depressiva symtom (basmedelvärde 16,6 på Montgomery-Asbergs Depression Rating Scale) har

genomförts. Den visade att olanzapin, vid en prospektiv sekundäranalys, gav en förändring av

sinnesstämningsgraden, mätt från studiens början till dess slut. Denna var statistiskt signifikant

(p=0,001) och gav en förbättring med -6,0 i jämförelse med haloperidol (-3,1).

Olanzapin uppvisade bättre effekt än placebo och seminatriumvalproat i att reducera de maniska

symtomen under 3 veckor hos patienter med maniska eller blandade episoder av bipolär sjukdom.

Olanzapin visade också jämförbar effekt med haloperidol vad beträffar andelen patienter med

förbättring av maniska och depressiva symtom vid 6 och 12 veckor. I en

studie där olanzapin gavs i kombination med litium eller valproat i minst 2 veckor gav tillägget av

10 mg olanzapin större reduktion av de maniska symtomen än enbart litium eller valproat efter

6 veckor.

Olanzapin visade sig statistiskt signifikant överlägset placebo vad beträffar återfall i bipolär

sjukdom, som var primär endpoint, i en 12 månaders studie av återfall hos patienter med maniska

episoder, som förbättrats med olanzapin och sedan randomiserats till antingen olanzapin eller placebo.

Olanzapin visade sig också statistiskt signifikant bättre än placebo i att förhindra både återfall i mani

och återfall i depression.

I en annan 12-månadersstudie av återfall hos patienter med maniska episoder, som förbättrats med en

kombination av olanzapin och litium och sedan randomiserats till enbart olanzapin eller enbart litium,

var olanzapin inte sämre än litium vad beträffar återfall i bipolär sjukdom, som var primär endpoint

(olanzapin 30,0 %, litium 38,3 %; p=0,055).

I en 18 månadersstudie på patienter med maniska eller blandade episoder, där patienterna stabiliserats

med olanzapin och litium eller valproat, var långtidsbehandling med olanzapin i kombination med

litium eller valproat inte statistiskt signifikant bättre än antingen litium eller valproat enbart i att

förhindra återfall i bipolär sjukdom, definierad enligt nuvarande diagnostiska kriteria.

Pediatrisk population

Kontrollerad effektdata för ungdomar (i åldrarna 13-17 år) är begränsad till korttidsstudier vid

schizofreni (6 veckor) och mani i samband med bipolär I-störning (3 veckor) på färre än

200 ungdomar. Olanzapin gavs i flexibel dos med start på 2,5 mg och därefter upp till 20 mg dagligen.

Under behandlingen med olanzapin ökade ungdomarna väsentligt mer i vikt jämfört med vuxna.

Förändringarna i fastevärden av totalkolesterol, LDL-kolesterol, triglycerider och prolaktin (se

avsnitt 4.4 och 4.8) var större hos ungdomar än hos vuxna. Kontrollerade data saknas om bibehållen

effekt och långtidssäkerhet (se avsnitt 4.4 och 4.8). Information om långtidssäkerhet kommer primärt

från okontrollerade data från öppen förskrivning.

5.2

Farmakokinetiska egenskaper

Absorption

Olanzapin absorberas väl efter oral administrering och maximal plasmakoncentration nås efter 5 -

8 timmar. Absorptionen påverkas ej av föda. Absolut oral biotillgänglighet i förhållande till

intravenös administrering har ej fastställts.

Distribution

Plasmaproteinbindningsgraden är ca 93 % i koncentrationsintervallet 7 - ca 1000 ng/ml. Olanzapin är

huvudsakligen bundet till albumin och alfa

-glykoproteinsyra.

Metabolism

Olanzapin metaboliseras i levern genom konjugering och oxidering. Den cirkulerande

huvudmetaboliten är 10-N-glukuronid som ej passerar blod-hjärnbarriären. Bildningen av N-desmetyl-

och 2-hydroximetylmetaboliterna sker via cytokromerna P450- CYP1A2 och P450- CYP2D6. Båda

dessa metaboliter uppvisar betydligt lägre

in vivo

farmakologisk effekt än olanzapin i djurstudier. Den

dominerande farmakologiska aktiviteten kommer från modermolekylen olanzapin.

Eliminering

Den terminala halveringstiden efter oral administrering till friska försökspersoner varierar beroende

på ålder och kön.

Friska, äldre (65 år och äldre) försökspersoner har en förlängd halveringstid jämfört med yngre

försökspersoner (medelvärde 51,8 mot 33,8 timmar) och clearance är reducerat (17,5 mot

18,2 l/timme). Den farmakokinetiska variabiliteten hos äldre personer ligger dock inom samma

intervall som för yngre personer. Hos 44 patienter > 65 år med schizofreni som erhållit

olanzapindoser från 5 till 20 mg per dag, konstaterades inte någon skillnad i biverkningsprofil.

Halveringstiden hos kvinnor i jämförelse med män är något förlängd (medelvärde 36,7 mot

32,3 timmar) och clearance är reducerat (18,9 mot 27,3 l/timme). Biverkningsprofilen av 5-20 mg

olanzapin är dock jämförbar mellan kvinnor (n=467) och män (n=869).

Nedsatt njurfunktion

Ingen signifikant skillnad i halveringstid har konstaterats för patienter med försämrad njurfunktion

(kreatininclearance < 10 ml/minut) i jämförelse med friska försökspersoner (medelvärde 37,7 mot

32,4 timmar), ej heller i clearance (21,2 mot 25,0 l/timme). Massbalansstudier har visat att cirka 57 %

av olanzapin utsöndras, huvudsakligen som metaboliter, i urinen.

Nedsatt leverfunktion

I en mindre studie på effekten av nedsatt leverfunktion hos 6 patienter med kliniskt signifikant (Childs

Pugh-klass A (n=5) och B (n=1)) cirros sågs liten effekt på farmakokinetiken för oralt administrerat

olanzapin (2,5–7,5 mg engångsdos). Patienter med mild till måttlig leverdysfunktion hade något ökad

systemisk clearance och snabbare elimineringshalveringstid jämfört med försökspersoner utan

leverdysfunktion (n=3). Det fanns fler rökare bland patienter med cirros (4/6; 67 %) än hos patienter

utan nedsatt leverfunktion (0/3; 0 %).

Rökning

Halveringstiden är längre hos icke-rökare i jämförelse med rökare (män och kvinnor) (38,6 respektive

30,4) och clearance är reducerat (18,6 respektive 27,7 l/timme).

Plasmaclearance av olanzapin är lägre hos äldre jämfört med yngre personer, hos kvinnor jämfört med

män och hos icke-rökare jämfört med rökare. Variabiliteten i de farmakokinetiska egenskaperna för

olanzapin är dock större mellan individer än den inverkan som ålder, kön eller rökning har på

clearance och halveringstid.

Inga skillnader i farmakokinetiska parametrar mellan kaukasiska, japanska eller kinesiska

försökspersoner har konstaterats.

Pediatrisk population

Ungdomar (i åldrarna 13-17 år): olanzapins farmakokinetik är likartad hos ungdomar och vuxna. I

kliniska studier utsattes ungdomar för i genomsnitt 27 % mer olanzapin. Demografiska skillnader

mellan ungdomar och vuxna inkluderar en lägre genomsnittlig kroppsvikt, och färre ungdomar var

rökare. Sådana faktorer bidrar möjligen till den högre genomsnittliga exponering som observerats hos

ungdomar.

5.3

Prekliniska säkerhetsuppgifter

Akut toxicitet (vid engångsdos)

Symtomen på oral toxicitet hos gnagare är desamma som för andra potenta neuroleptiska substanser:

hypoaktivitet, koma, tremor, kloniska kramper, salivavsöndring och minskad viktökning. I medeltal är

den letala dosen ca 210 mg/kg (mus) och 175 mg/kg (råtta). Hundar tolererar en singel oral dos upp

till 100 mg/kg utan dödsfall. Kliniska tecken inkluderar sedering, ataxi, tremor, ökad hjärtfrekvens,

ansträngd andning, mios och anorexi. Hos apa har engångsdoser upp till

100 mg/kg resulterat i utmattning och vid högre doser, sänkt medvetandegrad.

Kronisk toxicitet

I 3-månadersstudier på mus och 1-årsstudier på råtta och hund är de dominerande effekterna CNS-

depression, antikolinerga effekter och perifera hematologiska störningar. Tolerans utvecklas mot

CNS-depression. Tillväxtparametrarna minskar vid höga doser. Reversibla effekter av förhöjda

prolaktinvärden hos råtta inkluderar minskad ovarie- och livmodervikt och morfologiska förändringar

i det vaginala epitelet och i bröstkörtlarna.

Hematologisk toxicitet

Effekter på de hematologiska parametrarna ses hos samtliga djurarter. De omfattar dosrelaterad

minskning av cirkulerande leukocyter hos mus och icke-specifik minskning av cirkulerande

leukocyter hos råtta; dock ses inga tecken på benmärgscytotoxicitet. Reversibel neutropeni,

trombocytopeni eller anemi kan ses hos några hundar som behandlats med 8 eller 10 mg/kg/dag (AUC

12 - 15 gånger större än hos människa efter en dos på 12 mg). Hos hundar med cytopeni ses inga

negativa effekter på stamceller och prolifererande celler i benmärgen.

Reproduktionstoxikologi

Olanzapin har inga teratogena effekter. Sedering påverkar parningsförmågan hos hanråttor.

Östrogencykeln påverkas vid doser på 1,1 mg/kg (3 gånger den maximala dosen för människa) och

reproduktionsparametrar påverkas hos råttor som får 3 mg/kg (9 gånger maximal humandos). Hos

avkomman till råttor som erhållit olanzapin ses försening i fetal utveckling och övergående minskad

aktivitet.

Mutagenicitet

Olanzapin visar inga mutagena eller klastogena effekter i något av standardtesten, som omfattar

mutagenicitetstest på bakterier samt

in vitro

in vivo

däggdjurstest.

Karcinogenicitet

Baserat på resultat från studier på mus och råtta dras slutsatsen att olanzapin inte har någon

karcinogen effekt.

6.

FARMACEUTISKA UPPGIFTER

6.1

Förteckning över hjälpämnen

Laktosmonohydrat

Krospovidon (Typ B)

Hydroxipropylcellulosa (låg viskositetsgrad)

Magnesiumstearat

6.2

Inkompatibiliteter

Ej relevant.

6.3

Hållbarhet

Blisterförpackning: 2 år

HDPE burk: 18 månader

6.4

Särskilda förvaringsanvisningar

Förvaras vid högst 25

6.5

Förpackningstyp och innehåll

PVC/Polyamid/Aluminium/PVC/Aluminium blisterförpackning:

7, 14, 28, 30, 35, 50, 56, 70, 96, 98 och 100 tabletter.

HDPE-burk och polypropenförslutning med kiselgel som torkmedel:

30 och 1000 tabletter

Eventuellt kommer inte alla förpackningsstorlekar att marknadsföras.

6.6

Särskilda anvisningar för destruktion och övrig hantering

Ej använt läkemedel och avfall skall kasseras enligt gällande anvisningar.

7.

INNEHAVARE AV GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING

Orion Corporation

Orionintie 1

FI-02200 Espoo

Finland

8.

NUMMER PÅ GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING

2,5 mg:

51828

5 mg:

51829

7,5 mg:

51830

10 mg:

51831

15 mg:

51832

20 mg:

51833

9.

DATUM FÖR FÖRSTA GODKÄNNANDE/FÖRNYAT GODKÄNNANDE

2015-12-04/2015-12-04

10.

DATUM FÖR ÖVERSYN AV PRODUKTRESUMÉN

2020-05-27

Liknande Produkter

Sök varningar relaterade till denna produkt

Visa dokumenthistorik

Dela den här informationen