Myfetil 500 mg Filmdragerad tablett

Sverige - svenska - Läkemedelsverket (Medical Products Agency)

Bipacksedel Bipacksedel (PIL)

26-08-2020

Produktens egenskaper Produktens egenskaper (SPC)

15-06-2021

Aktiva substanser:
mykofenolatmofetil
Tillgänglig från:
Orifarm AB
ATC-kod:
L04AA06
INN (International namn):
mycophenolate mofetil
Dos:
500 mg
Läkemedelsform:
Filmdragerad tablett
Sammansättning:
mykofenolatmofetil 500 mg Aktiv substans
Receptbelagda typ:
Receptbelagt
Bemyndigande status:
Avregistrerad
Godkännandenummer:
55358
Tillstånd datum:
2017-03-29

Läs hela dokumentet

BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN

Mycophenolate mofetil Accord 500 mg filmdragerade tabletter

mykofenolatmofetil

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel. Den innehåller

information som är viktig för dig.

Spara denna information, du kan behöva läsa den igen.

Om du har ytterligare frågor vänd dig till läkare, apotekspersonal eller sjuksköterska.

Detta läkemedel har ordinerats enbart åt dig. Ge det inte till andra. Det kan skada dem, även om de

uppvisar sjukdomstecken som liknar dina.

Om du får biverkningar, tala med läkare, apotekspersonal eller sjuksköterska. Detta gäller även

eventuella biverkningar som inte nämns i denna information. Se avsnitt 4.

I denna bipacksedel finns information om följande

Vad Mycophenolate mofetil Accord är och vad det används för

Vad du behöver veta innan du tar Mycophenolate mofetil Accord

Hur du tar Mycophenolate mofetil Accord

Eventuella biverkningar

Hur Mycophenolate mofetil Accord ska förvaras

Förpackningens innehåll och övriga upplysningar

1.

Vad Mycophenolate mofetil Accord är och vad det används för

Immunsuppressivt medel.

Mycophenolate mofetil Accord används för att hindra kroppen från att avstöta transplanterad njure, hjärta

eller lever. Mykofenolatmofetil används tillsammans med andra läkemedel som ciklosporin och

kortikosteroider.

Mykofenolatmofetil som finns i Mycophenolate mofetil Accord kan också vara godkänd för att behandla

andra sjukdomar som inte nämns i denna bipacksedel. Fråga läkare, apotekspersonal eller annan hälso-

och sjukvårdspersonal om du har ytterligare frågor och följ alltid deras instruktion.

2.

Vad du behöver veta innan du tar Mycophenolate mofetil Accord

VARNING

Mykofenolat orsakar fosterskador och missfall. Om du är kvinna och kan bli gravid måste du uppvisa ett

negativt graviditetstest innan behandlingen startar och du måste följa läkarens anvisningar om

preventivmedel.

Läkaren kommer att prata med dig och ge dig skriftlig information, i synnerhet om de effekter

mykofenolat har på foster. Läs informationen noggrant och följ instruktionerna.

Om du inte förstår instruktionerna till fullo, be läkaren förklara dem igen innan du tar mykofenolat. Se

ytterligare information i detta anvsnitt under ”Varningar och försiktighet” och ”Graviditet och amning”.

Ta inte Mycophenolate mofetil Accord

om du är allergisk mot mykofenolatmofetil, mykofenolatsyra eller något annat innehållsämne i

detta läkemedel (anges i avsnitt 6).

om du är kvinna och kan bli gravid och inte har genomfört ett negativt graviditetstest innan du får

ditt första recept, eftersom mykofenolat orsakar fosterskador och missfall.

om du är gravid, planerar att bli gravid eller tror att du kan vara gravid.

om du inte använder effektivt preventivmedel (se Graviditet, användning av preventivmedel och

amning).

om du ammar.

Ta inte detta läkemedel om något av ovanstående gäller för dig. Om du är osäker, tala med läkare eller

apotekspersonal innan du tar Mycophenolate mofetil Accord.

Varningar och försiktighet

Tala med läkare, apotekspersonal eller sjuksköterska innan du använder Mycophenolate mofetil Accord.

Tala om för din läkare omedelbart

om du upplever tecken på infektion (t. ex. feber, halsont), oväntade blåmärken och/eller blödning.

om du har eller har haft några matsmältningsproblem, t. ex. magsår.

om du planerar att bli gravid eller om du blir gravid under behandlingen med Mycophenolate

mofetil Accord.

om du har en sällsynt ärftlig brist på enzymet hypoxantin- guanin-fosforibosyl-transferas (HGPRT),

som Lesch-Nyhans och Kelley-Seegmillers syndrom.

Om något av ovanstående gäller för dig (eller om du är osäker), tala omedelbart med din läkare innan du

tar Mycophenolate mofetil Accord.

Barn och undomar

Barn i åldern 2 till 18 år

Mycophenolate mofetil Accord används av barn och ungdomar (åldern 2-18 år) för att för att hindra

kroppen från att avstöta transplanterad njure.

Mycophenolate mofetil Accord skall ej användas av barn och ungdomar (ålder 2-18 år) vid hjärt- eller

lever transplantation.

Mycophenolate mofetil Accord skall ej användas av barn under 2 år.

Effekt av solljus

Mycophenolate mofetil Accord minskar kroppens försvar. En följd av detta är en ökad risk för hudcancer.

Begränsa mängden sol- och UV-ljus som du utsätts för. Gör det genom att:

bära skyddande kläder som också täcker ditt huvud, nacke, armar och ben

använda ett solskyddsmedel med hög skyddsfaktor.

Andra läkemedel och Mycophenolate mofetil Accord

Tala om för läkare eller apotekspersonal om du tar eller nyligen har tagit andra läkemedel.

Detta inkluderar läkemedel som erhållits utan recept, inklusive örtmediciner. Det beror på

att Mycophenolate mofetil Accord kan påverka hur vissa andra läkemedel fungerar. Andra läkemedel kan

också påverka hur Mycophenolate mofetil Accord fungerar.

Informera särskilt läkare eller apotekspersonal om du tar något av följande läkemedel

innan du börjar med Mycophenolate mofetil Accord:

azatioprin eller andra läkemedel som minskar aktiviteten i ditt immunsystem – ges efter en

transplantation

kolestyramin – används vid behandling av högt kolesterol

rifampicin – antibiotika som används för att förhindra och behandla infektioner som tuberkulos

(tbc)

antacida eller protonpumpshämmare – används för problem med syra i magen såsom

matsmältningsproblem

fosfatbindande läkemedel – används av personer med kronisk njursvikt för att minska mängden

fosfat i blodet.

antibiotika – används för att behandla bakterieinfektioner

isavukonazol – används för att behandla svampinfektioner

telmisartan – används för att behandla högt blodtryck

aciklovir, valaciklovir och ganciklovir

Vacciner

Om du behöver vaccineras (med levande vacciner) under tiden du tar Mycophenolate mofetil Accord, ska

du tala med din läkare eller apotekspersonal först. Din läkare måste ge råd om vilka vacciner du kan få.

Du får inte lämna blod under behandling med Mycophenolate mofetil Accord och under minst 6 veckor

efter det att behandlingen avslutats. Män får inte donera sperma under behandling med Mycophenolate

mofetil Accord och under minst 90 dagar efter att behandlingen avslutats.

Mycophenolate mofetil Accord

med mat och dryck

Intag av mat och dryck har ingen effekt på behandlingen med Mycophenolate mofetil Accord.

Graviditet, användning av preventivmedel och amning

Användning av preventivmedel hos kvinnor som tar Mycophenolate mofetil Accord

Om du är kvinna och kan bli gravid måste du alltid använda två effektiva preventivmetoder med

Mycophenolate mofetil Accord. Det innefattar:

Innan du börjar ta Mycophenolate mofetil Accord

Under hela behandlingen med Mycophenolate mofetil Accord

Under 6 veckor efter avslutad behandling med Mycophenolate mofetil Accord.

Tala med din läkare om de lämpligaste preventivmedlen för dig.

Det beror på din egen situation. Två former av preventivmetoder är att föredra eftersom det minskar

risken för oavsiktlig graviditet.

Kontakta omedelbart din läkare om du tror att ditt preventivmedel inte fungerat eller om du har

glömt att ta dina p-piller.

Kvinnor som uppfyller något av följande kriterier kan inte bli gravida:

Du har passerat menopaus, d.v.s. fyllt minst 50 år och din sista menstruation var för mer än ett år

sedan (om din menstruation upphört p.g.a. behandling mot cancer, finns det en chans att du kan

bli gravid)

Dina äggledare och båda äggstockarna har opererats bort (bilateral salpingo-ooforektomi)

Din livmoder har opererats bort (hysterektomi)

Dina äggstockar har slutat fungera (förtidig menopaus som fastställts av en gynekolog)

Du har fötts med något av följande tillstånd som är sällsynta och som leder till oförmåga att bli

gravid: XY genotyp, Turners syndrom eller medfödd avsaknad av livmoder

Du är barn eller tonåring som ännu inte fått din menstruation.

Användning av preventivmedel hos män som tar Mycophenolate mofetil Accord

Tillgängliga uppgifter tyder inte på en ökad risk för missbildningar eller missfall om fadern tar

mykofenolat. Risken kan emellertid inte uteslutas helt. Som en försiktighetsåtgärd rekommenderas att du

eller din kvinnliga partner använder tillförlitliga preventivmedel under behandlingen och i 90 dagar efter

att du slutat ta Mycophenolate mofetil Accord.

Om du planerar att skaffa barn, tala med din läkare om de potentiella riskerna.

Graviditet och amning

Om du är gravid eller ammar, tror att du kan vara gravid eller planerar att skaffa barn, rådfråga läkare

eller apotekspersonal innan du använder detta läkemedel. Läkaren kommer att prata med dig om riskerna

vid graviditet och vilka alternativ du kan ta för att förhindra att ditt transplanterade organ stöts bort om:

Du planerar att bli gravid

Du har hoppat över eller tror att du har hoppat över en menstruation, om du har ovanliga

mensblödningar eller om du tror att du är gravid

Du har samlag utan att använda en effektiv preventivmetod

Om du blir gravid under behandling med mykofenolat, måste du omedelbart informera läkaren. Fortsätt

emellertid att ta Mycophenolate mofetil Accord tills du träffar honom eller henne.

Graviditet

Mykofenolat orsakar en mycket hög frekvens av missfall (50 %) och svåra allvarliga fosterskador

(23-27 %) hos det ofödda barnet. Fosterskador som har rapporterats inkluderar missbildningar av öron,

ögon, ansikte (kluven läpp-/gomspalt), missbildningar i utvecklingen av fingrarna, hjärtat, matstrupen

(röret som förbinder svalget med magen), njurarna och nervsystemet (t.ex. [ryggmärgsbråck som innebär

att kotorna i ryggraden inte är ordentligt utvecklade]). Ditt barn kan få en eller flera av dessa

missbildningar.

Om du är kvinna och kan bli gravid måste du genomföra ett negativt graviditetstest innan behandlingen

startar och du måste följa läkarens anvisningar om preventivmedel. Läkaren kan kräva mer än ett test för

att säkerställa att du inte är gravid innan behandlingen startar.

Amning

Ta inte Mycophenolate mofetil Accord om du ammar. Det beror på att små mängder av läkemedlet kan

passera över till modersmjölken.

Körförmåga och användning av maskiner

Mycophenolate mofetil Accord har inte visat sig påverka förmåga att framföra motorfordon eller använda

maskiner.

Du är själv ansvarig för att bedöma om du är i kondition att framföra motorfordon eller utföra arbete som

kräver skärpt uppmärksamhet. En av faktorerna som kan påverka din förmåga i dessa avseenden är

användning av läkemedel på grund av deras effekter och/eller biverkningar, Beskrivning av dessa effekter

och biverkningar finns i andra avsnitt. Läs därför all information i denna bipacksedel för vägledning.

Diskutera med läkare eller apotekspersonal om du är osäker.

3.

Hur du tar Mycophenolate mofetil Accord

Ta alltid Mycophenolate mofetil Accord enligt läkarens anvisningar. Rådfråga läkare eller

apotekspersonal om du är osäker.

Hur mycket som ska tas

Mängden du ska ta beror på vilken typ av transplantat du har fått. Den vanliga dosen framgår nedan.

Behandlingen ska fortsätta så länge du behöver förebygga bortstötning av det transplanterade organet.

Njurtransplantation

Vuxna

Den första dosen ges inom 3 dagar efter transplantationen.

Dygnsdosen är 4 tabletter (2 g av läkemedlet) som tas som 2 separata doser.

Ta 2 tabletter på morgonen och 2 tabletter på kvällen.

Barn (2 till 18 år)

Dosen som ges kan variera beroende på barnets storlek

Läkaren kommer att bestämma den mest lämpliga dosen baserat på barnets längd och vikt

(kroppsyta - mätt som kvadratmeter eller ”m

”). Den rekommenderade dosen är 600 mg/m

två

gånger dagligen.

Hjärttransplantation

Vuxna

Den första dosen ges inom 5 dagar efter transplantationen.

Dygnsdosen är 6 tabletter (3 g av läkemedlet) som tas som 2 separata doser.

Ta 3 tabletter på morgonen och 3 tabletter på kvällen.

Barn

Det finns ingen information om användning av Mycophenolate mofetil Accord hos barn med ett

hjärttransplantat.

Levertransplantation

Vuxna

Den första dosen av oralt Mycophenolate mofetil Accord kommer du få tidigast 4 dagar efter

transplantationen och när du klarar av att svälja läkemedel.

Dygnsdosen är 6 tabletter (3 g av läkemedlet) som tas som 2 separata doser.

Ta 3 tabletter på morgonen och 3 tabletter på kvällen.

Barn

Det finns ingen information om användning av Mycophenolate mofetil Accord hos barn med ett

levertransplantat.

Administreringssätt

Svälj tabletter hela tillsammans med ett glas vatten. Du får inte dela eller krossa dem.

Om du har tagit för stor mängd av Mycophenolate mofetil Accord

Om du fått i dig för stor mängd läkemedel eller om t. ex. ett barn fått i sig läkemedlet av misstag kontakta

läkare, sjukhus eller Giftinformationscentralen (tel. 112 ) för bedömning av risken samt rådgivning. Kom

ihåg att ta med dig förpackningen och de tabletter du har kvar.

Om du har glömt att ta Mycophenolate mofetil Accord

Om du glömmer att ta läkemedlet någon gång, ta din dos så snart du kommer ihåg. Fortsätt sedan att ta

dina doser på de vanliga tiderna. Ta inte dubbel dos för att kompensera för glömd dos.

Om du slutar att ta

Mycophenolate mofetil Accord

Risken för avstötning av det transplanterade organet kan öka om din behandling med Mycophenolate

mofetil Accord avbryts. Sluta inte ta ditt läkemedel om inte din läkare säger till dig att göra det.

Om du har ytterligare frågor om detta läkemedel kontakta läkare, apotekspersonal eller sjuksköterska

.

4.

Eventuella biverkningar

Liksom alla läkemedel kan detta läkemedel orsaka biverkningar men alla användare behöver inte få dem.

Tala omedelbart om för en läkare om du märker någon av följande allvarliga

biverkningar – du kan behöva akut medicinsk behandling:

du har tecken på infektion såsom feber eller ont i halsen

du får oväntade blåmärken eller blödning

du får hudutslag, svullnad av ansiktet, läpparna, tungan eller halsen och andningssvårigheter – du

kan ha fått en allvarlig allergisk reaktion av läkemedlet (som anafylaxi, angioödem).

Andra eventuella biverkningar:

Mycket vanliga biverkningar (kan förekomma hos fler än 1 av 10 personer)

Mag-tarmkanal och mun

illamående

kräkningar

Blodet och lymfsystemet

färre vita eller röda blodkroppar

Infektioner och infestationer

mag- och tarminfektioner

urinvägsinfektioner

infektioner i munnen

Vanliga biverkningar (kan förekomma hos upp till 1 av 10 personer)

Infektioner och infestationer

lunginfektioner

hudinfektioner

Lymf- och hudcancer

cancer i lymfvävnad och hud

Allmänna symtom

feber, stark trötthetskänsla, sömnsvårigheter

smärta (mag-, bröst-, led- eller muskelsmärta, smärta vid urinering)

huvudvärk, influensasymtom och svullnad

Huden

akne, munsår, bältros, hudtillväxt, håravfall, hudutslag, klåda.

Urinvägarna

njurproblem eller behov av att urinera oftare.

Mag-tarmkanal och mun

svullnad av tandköttet och munsår

inflammation i bukspottkörteln, tjocktarmen eller magen

problem med tarmarna inklusive blödning, leverproblem

förstoppning, matsmältningsbesvär, aptitlöshet, gasspänningar, diarré.

Centrala och perifera nervsystemet

känsla av yrsel, dåsighet eller domningar

darrningar, muskelryckningar, krampanfall

ångestkänsla eller nedstämdhet, förändringar av humör eller tankeverksamhet.

Hjärta och blodkärl

förändrat blodtryck, onormal hjärtfrekvens, utvidgning av blodkärl.

Lungorna

lunginflammation, luftrörskatarr

andnöd, hosta, vilket kan bero på bronkiektasi (ett tillstånd som innebär att luftvägarna är onormalt

utvidgade) eller pulmonell fibros (ärrbildning i lungorna). Tala med läkare om du utvecklar

kvarstående hosta eller andnöd

vätska i lungor eller brösthåla

problem med bihålorna.

Övriga biverkningar:

viktnedgång, gikt, högt blodsocker

Ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data)

Infektioner och infestationer

hjärninfektioner

Läkaren kommer att regelbundna blodprover för att kontrollera eventuella förändringar av:

antalet blodkroppar

halten socker, fett eller kolesterol i blodet

Det är mer sannolikt att biverkningar drabbar barn än vuxna. Dessa biverkningar omfattar diarré,

infektioner, färre vita och röda blodkroppar i blodet.

Rapportering av biverkningar

Om du får biverkningar, tala med läkare eller sjuksköterska. Detta gäller även biverkningar som inte

nämns i denna information. Du kan också rapportera biverkningar direkt till Läkemedelsverket

Box 26

751 03 Uppsala

Webbplats: www.lakemedelsverket.se

Genom att rapportera biverkningar kan du bidra till att öka informationen om läkemedels säkerhet.

5.

Hur Mycophenolate mofetil Accord ska förvaras

Förvaras vid högst 25 ºC. Förvaras i ytterkartongen. Ljuskänsligt.

Förvara detta läkemedel utom syn- och räckhåll för barn.

Används före utgångsdatum som anges på kartongen (Utg.dat). Utgångsdatumet är den sista dagen

i angiven månad.

Läkemedlet ska inte kastas i avloppet eller bland hushållsavfall. Fråga apotekspersonalen hur man

kastar läkemedel som inte längre används. Dessa åtgärder är till för att skydda miljön.

6.

Förpackningens innehåll och övriga upplysningar

Innehållsdeklaration

Den aktiva substansen är 500 mg mykofenolatmofetil.

Övriga innehållsämnen är:

Tablettkärna

: mikrokristallin cellulosa, povidon, hydroxipropylcellulosa, kroskarmellosnatrium,

renat talk, magnesiumstearat.

Tabletthölje

: hypromellos 6 cps, titandioxid (E171), macrogol 400, röd järnoxid (E172),

indigokarmin aluminiumpigment (E132), svart järnoxid (E172), renat talk.

Läkemedlets utseende och förpackningsstorlekar

Mycophenolate mofetil Accord är purpurfärgade, kapselformade, bikonvexa, filmdragerade tabletter

präglade med ’AHI’ på den ena sidan, och ’500’ på den andra sidan.

Mycophenolate mofetil Accord är förpackade i blisterkartor om 50, 150 respektive 250 tabletter.

Eventuellt kommer inte alla förpackningsstorlekar att marknadsföras.

Innehavare av godkännande för försäljning och tillverkare

Innehavare av godkännande för försäljning

Accord Healthcare B. V.

Winthontlaan 200

3526 KV Utrecht

Nederländerna

Tillverkare

Accord Healthcare B. V.

Winthontlaan 200

3526 KV Utrecht

Nederländern

Accord Healthcare Limited

Sage House

319, Pinner Road

North Harrow

Middlesex HA1 4HF

Storbritannien

Accord Healthcare Polska Sp.z o.o.,

ul. Lutomierska 50,95-200 Pabianice, Polen

Denna bipacksedel godkändes senast

2020-08-26

Läs hela dokumentet

PRODUKTRESUMÉ

1.

LÄKEMEDLETS NAMN

Mycophenolate mofetil Accord 500 mg filmdragerade tabletter

2.

KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING

Varje tablett innehåller 500 mg mykofenolatmofetil.

För fullständig förteckning över hjälpämnen, se avsnitt 6.1.

3.

LÄKEMEDELSFORM

Filmdragerade tabletter.

Lilafärgade, kapselformade, bikonvexa, filmdragerade tabletter, präglade med ’AHI’ på den ena sidan,

och ’500’ på den andra sidan.

4.

KLINISKA UPPGIFTER

4.1

Terapeutiska indikationer

Profylax mot akut transplantatavstötning efter allogen njur-, hjärt- eller levertransplantation i

kombination med ciklosporin och kortikosteroider.

4.2

Dosering och administreringssätt

Behandling med Mycophenolate mofetil Accord bör ske under ledning av läkare med erfarenhet av

transplantationsmedicin.

Dosering

Njurtransplantation:

Vuxna: Den orala dosen Mycophenolate mofetil Accord bör initieras inom 72 timmar efter

transplantation. Normaldosering är 1 g två gånger dagligen (2 g/dygn).

Pediatrisk population från 2 till 18 år: Den rekommenderade dosen Mycophenolate mofetil Accord är

600 mg/m

givet peroralt två gånger dagligen (maximalt 2 g per dygn). Mycophenolate mofetil Accord

bör endast förskrivas till patienter med en kroppsyta på minst 1,5 m

, vid en dos om 1 g två gånger

dagligen (2 g/dygn). Eftersom vissa biverkningar uppträder oftare i denna åldersgrupp (se avsnitt 4.8)

jämfört med hos vuxna, kan tillfällig dosreduktion eller ett avbrott i behandlingen behöva göras;

hänsyn måste då tas till kliniska relevanta faktorer inkluderande allvarlighetsgraden av biverkningen.

Pediatrisk population (< 2 år): Data beträffande säkerhet och effekt på barn under 2 år är begränsade.

Dessa är otillräckliga för att kunna ge dosrekommendationer och därför rekommenderas inte

användning i denna åldersgrupp.

Hjärttransplantation:

Vuxna: Den orala dosen av Mycophenolate mofetil Accord bör initieras inom 5 dygn efter

transplantation. Den rekommenderade dosen vid hjärttransplantation är 1,5 g två gånger dagligen (3

g/dygn).

Pediatrisk population: Data saknas för hjärttransplanterade barn.

Levertransplantation:

Vuxna: IV Mycophenolate mofetil Accord bör administreras under de första 4 dagarna efter

levertransplantation. Därefter ges oralt Mycophenolate mofetil Accord så snart det kan tolereras. Den

rekommenderade orala dosen vid levertransplantation är 1,5 g två gånger dagligen (3 g /dygn).

Pediatrisk population: Data saknas för levertransplanterade barn.

Särskilda patientgrupper:

Äldre: Den rekommenderade dosen om 1 g två gånger dagligen vid njurtransplantation och 1,5 g två

gånger dagligen vid hjärt- eller levertransplantation är lämplig för äldre patienter.

Nedsatt njurfunktion: Vid njurtransplantation på patienter med uttalad kronisk njurinsufficiens

(glomerulär filtrationshastighet < 25 ml/min/1,73 m

) skall doseringar överskridande 1 g två gånger

dagligen undvikas, förutom under tiden omedelbart efter transplantationen. Dessa patienter bör

dessutom övervakas noggrant. Ingen dosjustering behövs för patienter som uppvisar försenad

transplantatfunktion postoperativt (se avsnitt 5.2). Det finns inga data avseende hjärt- eller

levertransplanterade patienter med kraftigt nedsatt njurfunktion.

Kraftigt nedsatt leverfunktion: Ingen dosjustering krävs hos njurtransplanterade patienter med

allvarlig parenkymal leversjukdom. Det finns inga data avseende hjärttransplanterade patienter med

allvarlig parenkymal leversjukdom.

Behandling vid transplantatavstötning: Mykofenolsyra (MPA) är den aktiva metaboliten till

mykofenolatmofetil. Vid njurtransplantatavstötning ändras inte farmakokinetiken för MPA;

dosreduktion eller avbrytande av mykofenolatmofetilbehandlingen behövs ej. Det finns ingen grund

att justera dosen av Mycophenolate mofetil Accord efter hjärttransplantatavstötning. Inga

farmakokinetiska data finns tillgängliga under levertransplantatavstötning.

Pediatrisk population: Inga data finns tillgängliga för behandling av första eller refraktär avstötning

hos pediatriska transplanterade patienter.

Administreringssätt

Oral administrering

Försiktighetsåtgärder som måste vidtas innan hantering eller administrering av läkemedlet

Eftersom mykofenolatmofetil har visat teratogena effekter hos råttor och kaniner, bör Mycophenolate

Mofetil Accord tabletter inte krossas.

4.3

Kontraindikationer

Mycophenolate mofetil Accord ska inte ges till patienter med överkänslighet mot mykofenolatmofetil,

mykofenolsyra eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt 6.1. Överkänslighetsreaktioner mot

mykofenolatmofetil har iakttagits (se avsnitt 4.8).

Mycophenolate mofetil Accord ska inte ges till fertila kvinnor som inte använder högeffektiva

preventivmedel (se avsnitt 4.6).

Behandling med Mycophenolate mofetil Accord ska inte påbörjas hos fertila kvinnor utan att

resultatet från ett graviditetstest uppvisats för att utesluta oavsiktlig användning under graviditet (se

avsnitt 4.6).

Mycophenolate mofetil Accord ska inte användas under graviditet förutom om det inte finns någon

lämplig alternativ behandling för att förebygga transplantatavstötning (se avsnitt 4.6).

Mycophenolate mofetil Accord ska inte ges till ammande kvinnor (se avsnitt 4.6).

4.4

Varningar och försiktighet

Neoplasmer

Vid kombinationsterapi med immunsuppressiva läkemedel, inklusive mykofenolatmofetil, finns en

ökad risk för utveckling av lymfom och andra maligniteter, särskilt hudmaligniteter (se avsnitt 4.8).

Risken förefaller vara relaterad till intensiteten och durationen av immunsuppressionen snarare än till

användningen av något specifikt medel. Som allmänt råd bör patienter, för att minska risken för

hudcancer, utsättas för solljus och UV-ljus i begränsad omfattning genom användning av skyddande

kläder och solskydd med hög skyddsfaktor.

Infektioner

Patienter behandlade med immunsuppressiva läkemedel, som mykofenolatmofetil, löper ökad

risk för opportunistiska infektioner (bakterier, svamp, virus och protozoer), infektioner

med dödligt förlopp och sepsis (se avsnitt 4.8). Sådana infektioner omfattar latent viral reaktivering

exempelvis hepatit B- eller hepatit C-reaktivering och infektioner orsakade av

polyomavirus (BK-virus-associerad nefropati och JC-virus-associerad progressiv multifokal

leukoencefalopati (PML)). Fall av hepatit på grund av reaktivering av hepatit B eller hepatit C har

rapporterats hos patienter som är bärare och som behandlats med immunsuppressiva läkemedel.

Dessa infektioner har ofta ett samband med en hög total immunsuppressiv belastning och kan leda till

allvarliga eller livshotande tillstånd som läkare bör beakta som differentialdiagnos hos

immunsuppressiva patienter med försämrad njurfunktion eller neurologiska symtom.

Det finns rapporter om hypogammaglobulinemi i samband med återkommande infektioner hos

patienter som får Mycophenolate mofetil Accord i kombination med andra immunsuppressiva

läkemedel. I några fall ledde byte från Mycophenolate mofetil Accord till ett annat immunsuppressivt

läkemedel till att IgG-värdena i serum återgick till normala värden. Immunglobulin i serum bör

kontrolleras hos patienter som behandlas med Mycophenolate mofetil Accord och utvecklar

återkommande infektioner. Vid ihållande, kliniskt relevant hypogammaglobulinemi bör lämplig

klinisk åtgärd övervägas med hänsyn till den kraftiga cytostatiska effekt som mykofenolatsyra har på

T- och B-lymfocyter.

Det finns publicerade rapporter om bronkiektasi hos vuxna och barn som fått Mycophenolate mofetil

Accord i kombination med andra immunsuppressiva läkemedel. I några fall resulterade byte från

Mycophenolate mofetil Accord till ett annat immunsuppressivt läkemedel till att de respiratoriska

symtomen förbättrades. Risken för bronkiektasi kan kopplas samman med hypogammaglobulinemi

eller till en direkt effekt på lungorna. Det finns även isolerade rapporter om interstitiell lungsjukdom

och pulmonell fibros, i några fall med dödligt förlopp (se avsnitt 4.8). Det rekommenderas att

patienter som utvecklar kvarstående lungsymtom, t.ex. hosta och dyspné, ska undersökas.

Blodet och immunsystemet

Patienter som behandlas med mykofenolatmofetil bör kontrolleras med avseende på neutropeni, som

kan sättas i samband med mykofenolatmofetil som sådant, annan samtidig medicinering,

virusinfektioner eller en kombination av dessa faktorer. Patienter som tar mykofenolatmofetil bör

kontrolleras med fullständigt blodstatus en gång per vecka under den första månaden, varannan vecka

under andra och tredje behandlingsmånaden och därefter en gång per månad under resten av det första

året. Om neutropeni utvecklas (antalet neutrofila < 1,3 x 10

/μl) så är det lämpligt att göra ett avbrott i

eller upphöra med behandlingen.

Fall av ren erytrocytaplasi (PRCA) har rapporterats hos patienter som behandlats med

mykofenolatmofetil i kombination med andra immunsuppressiva läkemedel. Mekanismen för

mykofenolatmofetil-inducerad PRCA är okänd. PRCA kan försvinna med dosreduktion eller om

mykofenolatmofetil-behandlingen upphör. Hos mottagare av transplantat ska förändringar i

mykofenolatmofetil-behandlingen endast ske under lämplig övervakning för att minimera risken för

transplantatavstötning (se avsnitt 4.8).

Patienter som får Mycophenolate mofetil Accord ska instrueras att omedelbart rapportera alla tecken

på infektion, oväntade blåmärken, blödning eller annan manifestation av benmärgssvikt.

Patienter ska informeras om att under behandling med mykofenolatmofetil kan vaccinationer vara

mindre effektiva och att levande försvagade vacciner ska undvikas (se avsnitt 4.5).

Influensavaccinering kan vara av värde. Förskrivare hänvisas till nationella riktlinjer för

influensavaccinering.

Magtarmkanalen

Mykofenolatmofetil har satts i samband med ökad frekvens av störningar i mag-tarmkanalen,

inklusive enstaka fall av gastrointestinal ulceration, blödning och perforation, Mykofenolatmofetil bör

administreras med försiktighet till patienter med aktiv och allvarlig gastrointestinal sjukdom.

Mykofenolatmofetil är en IMPDH (inosinmonofosfatdehydrogenas) hämmare. Läkemedlet bör därför

undvikas hos patienter med sällan förekommande ärftlig brist på hypoxantin-guanin-fosforibosyl-

transferas (HGPRT) som Lesch-Nyhan och Kelley-Seegmiller-syndrom.

Interaktioner

Försiktighet bör iakttas vid byte av kombinationsbehandling från behandlingar som innehåller

immunsuppressiva läkemedel som påverkar MPA:s enterohepatiska kretslopp, t.ex. ciklosporin, till

andra som saknar denna effekt, t.ex. takrolimus sirolimus, belatacept eller vice versa eftersom detta

kan resultera i förändringar av MPA-exponeringen. Läkemedel som påverkar MPA:s enterohepatiska

cykel (t.ex. kolestyramin, antibiotika) bör användas med försiktighet på grund av risken att både

plasmanivåerna och effekten av mykofenolatmofetil (se även avsnitt 4.5) minskar.

Terapeutisk läkemedelsövervakning av MPA kan vara lämpligt vid byte av kombinationsbehandling

(t.ex. från ciklosporin till takrolimus eller vice versa) eller för att säkerställa adekvat

immunsuppression hos patienter med hög immunologisk risk (t.ex. risk för avstötning, behandling

med antibiotika, tillägg eller borttag av ett interagerande läkemedel).

Mycophenolate mofetil Accord bör inte ges i kombination med azatioprin eftersom studier med denna

kombinationsbehandling saknas.

Risk/nytta-värdering av mykofenolatmofetil i kombination med sirolimus har inte fastställts (se avsnitt

4.5).

Särskilda populationer

Äldre patienter kan löpa ökad risk för biverkningar, t.ex. vissa infektioner (inklusive vävnadsinvasiv

cytomegalusvirus-infektion) och eventuellt gastrointestinala blödningar och lungödem jämfört med

yngre personer (se avsnitt 4.8).

Teratogena effekter

Mykofenolat är en stark human teratogen. Missfall (frekvens på 45 % till49 %) och medfödda

missbildningar (uppskattad frekvens på 23 % till27 %) har rapporterats efter exponering för MMF

under graviditet. Därför är Mycophenolate mofetil kontraindicerat under graviditet förutom om det

inte finns någon lämplig alternativ behandling för att förebygga transplantatavstötning. Fertila

kvinnliga patienter måste göras medvetna om riskerna och följa rekommendationerna som anges i

avsnitt 4.6 (t.ex. preventivmetoder, graviditetstest) innan, under och efter behandling med

Mycophenolate mofetil Accord. Läkare ska säkerställa att kvinnor som tar mykofenolat förstår risken

för skador på barnet, behovet av effektiva preventivmedel och behovet att omedelbart konsultera

läkare om det finns risk för graviditet.

Preventivmedel (se avsnitt 4.6)

På grund av robusta kliniska bevis som visar på en hög risk för missfall och medfödda

missbildningar när mykofenolatmofetil används vid graviditet ska alla åtgärder vidtas för att undvika

graviditet under behandling. Därför måste fertila kvinnor använda minst en tillförlitlig form av

preventivmedel (se avsnitt 4.3) innan Mycophenolate mofetil Accord-behandlingen startar, under

behandling och under sex veckor efter avslutad behandling, såvida inte avhållsamhet väljs som

preventivmetod. Två kompletterande former av preventivmedel samtidigt är att föredra för att minska

risken för misslyckad preventivmedelsanvändning och oavsiktlig graviditet.

Råd om preventivmedel för män finns i avsnitt 4.6.

Utbildningsmaterial

För att hjälpa patienter att undvika fetal exponering för mykofenolat och för att lämna ytterligare

viktig säkerhetsinformation kommer innehavaren av godkännandet för försäljning att tillhandahålla

utbildningsmaterial till hälso- och sjukvårdspersonal. Utbildningsmaterialet förstärker varningarna om

mykofenolats teratogenicitet, ger råd om preventivmedelsanvändning innan behandlingen påbörjas

samt ger vägledning om behovet av graviditetstester. Fullständig patientinformation om den

teratogena risken och de graviditetsförebyggande åtgärderna ska ges av läkare till fertila kvinnor och,

om tillämpligt, till manliga patienter.

Ytterligare försiktighetsåtgärder

Patienter får inte lämna blod under behandlingen och under minst 6 veckor efter att behandlingen med

mykofenolat upphört. Män får inte donera sperma under behandlingen och under 90 dagar efter att

behandlingen med mykofenolat upphört.

Natrium

Detta läkemedel innehåller mindre än 1 mmol (23 mg) natrium per dosenhet, dvs. är näst intill

“natriumfritt”.

4.5

Interaktioner med andra läkemedel och övriga interaktioner

Aciklovir

Högre plasmakoncentrationer av aciklovir sågs när mykofenolatmofetil gavs tillsammans med

aciklovir jämfört med när aciklovir administrerades separat. Förändringarna i farmakokinetiken för

MPAG (fenolglukuroniden av MPA) var minimala (MPAG ökade med 8%) och anses inte vara av

klinisk betydelse. Eftersom plasmakoncentrationerna av MPAG ökar vid nedsatt njurfunktion, på

samma vis som för aciklovir, finns en risk att mykofenolatmofetil och aciklovir, eller dess prodrugs

såsom valaciklovir, konkurrerar om den tubulära sekretionen, vilket i sin tur kan leda till ytterligare

koncentrationsökningar.

Antacida och protonpumphämmare (PPI)

Minskad exponering för MPA har observerats när antacida, såsom magnesium och

aluminiumhydroxider, och PPI, inklusive lansoprazol och pantoprazol, administrerades med

mykofenolatmofetil. Vid jämförelse av andelen transplantatavstötningar eller andelen

transplantatförluster hos patienter som behandlades med mykofenolatmofetil och som tog PPI jämfört

med patienter som behandlades med mykofenolatmofetil och som inte tog PPI, kunde ingen

signifikant skillnad ses. Dessa data stöder extrapolering av detta fynd till alla antacida eftersom

minskningen i exponering när mykofenolatmofetil administrerades tillsammans med magnesium och

aluminiumhydroxider är betydligt mindre än när mykofenolatmofetil administrerades tillsammans

med PPI.

Läkemedel som påverkar enterohepatisk recirkulation (t.ex. kolestyramin, ciclosporin A,

antibiotika)

Försiktighet bör iakttagas med läkemedel som påverkar enterohepatis recirkulation på grund av risken

för en minskad effekt av mykofenolatmofetil.

Kolestyramin

Efter administrering av en engångsdos 1,5 g mykofenolatmofetil till friska försökspersoner

förbehandlade med 4 g kolestyramin tre gånger dagligen under 4 dagar skedde en 40 %-ig reduktion

av AUC-värdena för MPA (se avsnitt 4.4 och avsnitt 5.2). Försiktighet bör iakttagas under samtidig

behandling på grund av risken för en minskad effekt av mykofenolatmofetil.

Ciklosporin A

Farmakokinetiken för ciklosporin A (CsA) påverkas inte av mykofenolatmofetil. Om däremot

ciklosporin-behandling avbryts vid samtidig behandling med mykofenolatmofetil, bör en 30%-ig

ökning av AUC för MPA förväntas. CsA påverkar MPA:s enteropatiska kretslopp som leder till

minskad MPA-exponering med 30-50 % hos njurtransplanterade patienter behandlade med

Mycophenolate mofetil Accord och CsA jämfört med patienter som fick sirolimus eller belatacept och

jämförbara doser av Mycophenolate mofetil Accord (se avsnitt 4.4). Omvänt bör förändringar i

MPA-exponering förväntas när patienter byter från CsA till ett immunsuppressivt läkemedel som inte

påverkar MPA:s enterohepatiska kretslopp.

Antibiotika som eliminerar β−glukuronidasproducerande bakterier i tarmen (t.ex. aminoglykosider,

cefalosporin, fluorokinolon och penicillinklasser av antibiotika) kan interferera med MPAG/MPA

enterohepatisk recirkulation och därför leda till reducerad systemisk exponering för MPA.

Information om följande antibiotika är tillgänglig:

Ciprofloxacin eller amoxicillin plus klavulansyra

Reduktioner i predos (dalvärde) MPA-koncentrationer på cirka 50 % har rapporterats hos mottagare

av njurtransplantat under dagarna direkt efter att behandling med oralt ciprofloxacin eller amoxicillin

plus klavulansyra inletts. Denna effekt tenderar att minska vid fortsatt användning av antibiotika och

upphöra inom några dagar efter att antibiotikabehandlingen avslutas. Förändringarna i predosnivån

representerar inte nödvändigtvis förändringarna i den totala MPA-exponeringen. En förändring i

mykofenolatmofetil-dosen bör därför normalt inte vara nödvändig i frånvaro av kliniska tecken på

transplantatdysfunktion. Emellertid krävs noggrann klinisk övervakning vid kombinationen och kort

efter antibiotikabehandling.

Norfloxacin och metronidazol

Ingen signifikant interaktion observerades när mykofenolatmofetil administrerades samtidigt med

norfloxacin eller metronidazol var för sig till friska försökspersoner. När däremot norfloxacin och

metronidazol kombinerades minskade exponeringen av MPA med cirka 30 % efter en singeldos med

mykofenolatmofetil.

Trimetoprim/sulfametoxazol

Ingen effekt på MPAs biotillgänglighet observerades.

Läkemedel som påverkar glukuronidering (t.ex. isavukonazol, telmisartan)

Samtidig administrering av läkemedel som påverkar glukuronidering av MPA kan ändra exponeringen

för MPA. Försiktighet rekommenderas därför när dessa läkemedel administreras samtidigt med

mykofenolatmofetil.

Isavukonazol

En ökning av MPA AUC

0-∞

med 35 % observerades med samtidig administrering av isavukonazol.

Telmisartan

Samtidig administrering av telmisartan och Mycophenolate mofetil Accord ledde till cirka 30 %

minskning av MPA-koncentrationer. Telmisartan ändrar elimineringen av MPA genom att öka PPAR

gamma (peroxisomproliferatoraktiverad receptor gamma), som i sin tur resulterar i ett ökat uttryck och

aktivitet för UGT1A9. Vid jämförelser av andelen transplantatavstötningar, andelen

transplantatförluster eller biverkningsprofilerna hos patienter som behandlas med Mycophenolate

mofetil Accord med eller utan samtidig behandling med telmisartan, sågs inga kliniska konsekvenser

av farmakokinetiska läkemedelsinteraktioner.

Ganciklovir

Baserat på resultat av en enkeldosstudie av rekommenderade doser oralt mykofenolat och IV

ganciklovir och de kända effekterna av njurfunktionsnedsättning på farmakokinetiken av

mykofenolatmofetil (se avsnitt 4.2) och ganciklovir är det att förmoda att samtidig tillförsel av dessa

substanser (som båda utsöndras via renal tubulär sekretion) kan resultera i förhöjning av MPAG- och

ganciklovirkoncentrationerna. Någon påtaglig förändring av farmakokinetiken för MPA förväntas inte

och justering av mykofenolatmofetil dosen krävs inte. För patienter med nedsatt njurfunktion och

samtidig tillförsel av mykofenolatmofetil och ganciklovir, eller dess prodrugs såsom valganciklovir,

skall dosrekommendationerna för ganciklovir observeras och patienterna bör följas noga.

Orala preventivmedel

Farmakokinetiken och farmakodynamiken för orala preventivmedel påverkades inte av samtidig

behandling med mykofenolatmofetil (se också avsnitt 5.2).

Rifampicin

Hos patienter som inte tar ciklosporin resulterade samtidig administrering av mykofenolatmofetil och

rifampicin i en minskning av exponeringen av MPA (AUC

0-12 tim

) med 18% till 70%. Det

rekommenderas att koncentrationsnivåerna för MPA kontrolleras och att mykofenolatmofetil-dosen

anpassas därefter, för att upprätthålla klinisk effekt när rifampicin administreras samtidigt.

Sevelamer

Vid samtidig administrering av mykofenolatmofetil och sevelamer noterades en minskning av C

med 30% och AUC

0-12

med 25% för MPA utan några kliniska konsekvenser (dvs.

transplantatavstötning). Det rekommenderas dock att mykofenolatmofetil administreras minst en

timme före eller tre timmar efter intag av sevelamer för att minimera effekten på absorptionen av

MPA. Det finns inga data för mykofenolatmofetil med andra fosfatbindande läkemedel förutom

sevelamer.

Takrolimus

Hos levertransplanterade patienter som sattes in på mykofenolatmofetil och takrolimus påverkades

inte AUC och C

av MPA, den aktiva metaboliten till mykofenolatmofetil, signifikant vid samtidig

administrering med takrolimus. Däremot förelåg en ca 20%-ig ökning av AUC för takrolimus när

multipla doser av mykofenolatmofetil (1,5 g två gånger/dygn) gavs till levertransplanterade patienter

som också tog takrolimus. Hos njurtransplanterade patienter verkar emellertid inte

takrolimuskoncentrationerna ändras av mykofenolatmofetil (se även avsnitt 4.4).

Levande vacciner

Levande vacciner ska inte ges till patienter med nedsatt immunsvar. Antikroppssvaret på andra

vacciner kan försvagas (se avsnitt 4.4).

Pediatrisk population

Interaktionsstudier har endast utförts på vuxna.

Potentiella interaktioner

Samtidig administrering av probenecid och mykofenolatmofetil till apor ökade AUC för MPAG

trefaldigt. Andra substanser som är kända för att utsöndras tubulärt via njurarna kan således

konkurrera med MPAG och på så sätt kan plasmakoncentrationerna av MPAG eller den andra

substansen öka.

4.6

Fertilitet, graviditet och amning

Fertila kvinnor

Graviditet under tiden mykofenolat används måste undvikas. Därför måste fertila kvinnor använda

minst en form av tillförlitligt preventivmedel (se avsnitt 4.3) innan Mycophenolate mofetil Accord-

behandlingen startar, under behandling och under sex veckor efter avslutad behandling, såvida inte

avhållsamhet väljs som preventivmetod. Två kompletterande former av preventivmedel samtidigt är

att föredra.

Graviditet

Mycophenolate mofetil Accord är kontraindicerat under graviditet förutom om det inte finns någon

lämplig alternativ behandling för att förebygga transplantatavstötning. Behandlingen ska inte påbörjas

utan att resultatet från ett negativt graviditetstest uppvisats för att utesluta oavsiktlig användning under

graviditet (se avsnitt 4.3).

Fertila kvinnliga patienter måste göras medvetna om den ökade risken för missfall och medfödda

missbildningar i början av behandlingen och måste få råd om hur graviditet förebyggs och planeras.

Innan behandling med Mycophenolate mofetil Accord startar ska fertila kvinnor ha två negativa

graviditetstest på serum eller urin med en känslighet på 25 mIU/ml för att utesluta att fostret

oavsiktligt exponeras för mykofenolat. Det rekommenderas att det andra testet ska göras 8–10 dagar

efter det första testet. Vid transplantation från en avliden donator, om det inte är möjligt att genomföra

två tester med 8–10 dagars mellanrum innan behandlingen startar (på grund av tidpunkten för tillgång

av transplantatorgan), måste ett graviditetstest göras direkt innan behandlingen startar och ett

ytterligare test 8–10 dagar senare. Graviditetstester ska upprepas vid kliniskt behov (t.ex. om uppehåll

av användning av preventivmedel har rapporterats). Resultaten från alla graviditetstester ska

diskuteras med patienten. Patienter skall rådas att omedelbart vända sig till sin läkare vid konstaterad

graviditet.

Mykofenolat är en stark human teratogen med en ökad risk för missfall och medfödda missbildningar

vid exponering under graviditet.

Missfall har rapporterats hos 45-49 % av gravida kvinnor som exponerats för

mykofenolatmofetil, jämfört med en rapporterad frekvens på mellan 12 och 33 % hos

organtransplanterade patienter som behandlats med andra immunsuppressiva läkemedel än

mykofenolatmofetil.

Baserat på litteraturrapporter förekom missbildningar hos 23 till 27 % av levande födda barn till

kvinnor exponerade för mykofenolatmofetil under graviditeten (jämfört med 2 till 3 % av

levande födda barn hos den totala populationen och cirka 4 till 5 % av levande födda barn till

organtransplanterade patienter som behandlats med andra immunsuppressiva läkemedel än

mykofenolatmofetil).

Medfödda missbildningar, inklusive rapporter om multipla missbildningar har observerats efter

godkännandet för försäljning hos barn till patienter som exponerats för Mycophenolate mofetil

Accord i kombination med andra immunsuppressiva läkemedel under graviditet. Följande

missbildningar var de vanligaste rapporterade:

Öronmissbildningar (t.ex. att ytterörat är missbildat eller saknas), atresi av yttre hörselgången

(mellanörat);

Ansiktsmissbildningar som kluven läpp, gomspalt, mikrognati och orbital hypertelorism

Ögonmissbildningar (t.ex. kolobom)

Kongenital hjärtsjukdom såsom förmaks- och kammarseptumdefekter;

Missbildningar av fingrarna (t.ex. polydaktyli, syndaktyli)

Trakeoesofageala missbildningar (t.ex. esofageal atresi)

Missbildningar i nervsystemet t.ex. spina bifida

Njurmissbildningar

Dessutom finns enstaka rapporter om följande missbildningar:

Mikroftalmi

Medfödd choroid plexuscysta

Agenesi av septum pellucidum

Agenesi av olfaktoriska nerver

Djurstudier har visat reproduktionstoxikologiska effekter (se avsnitt 5.3).

Amning

Studier har visat att mykofenolatmofetil utsöndras i mjölken hos diande råttor. Det är inte känt om

denna substans utsöndras i bröstmjölk hos människor. På grund av risken för att mykofenolatmofetil

kan ge upphov till allvarliga biverkningar hos ammade barn, är Mycophenolate mofetil Accord

kontraindicerat hos ammande mödrar (se avsnitt 4.3).

Män

Begränsade kliniska data tyder inte på en ökad risk för missbildning eller missfall efter att fadern

exponerats för mykofenolatmofetil.

Mykofenolsyra (MPA) är en stark teratogen. Det är inte känt om MPA finns i sädesvätska.

Beräkningar baserade på djurdata visar att den maximala mängden MPA som möjligen skulle kunna

överföras till kvinnan är så liten att det är osannolikt att det har någon effekt. Mykofenolat har visats

vara genotoxiskt i djurstudier vid koncentrationer som endast med liten marginal överskrider den

terapeutiska exponeringen för människa så risken för genotoxiska effekter på spermier kan inte helt

uteslutas.

Därför rekommenderas följande försiktighetsåtgärder: sexuellt aktiva manliga patienter eller deras

kvinnliga partners rekommenderas att använda tillförlitliga preventivmedel under tiden den manliga

patienten behandlas och i minst 90 dagar efter att mykofenolatmofetil avslutats. Fertila manliga

patienter ska göras medvetna om och diskutera de potentiella riskerna med att bli far med kvalificerad

hälso- och sjukvårdspersonal.

4.7

Effekter på förmågan att framföra fordon och använda maskiner

Mykofenolatmofetil har måttlig påverkan på förmågan att framföra fordon och använda maskiner.

Mykofenolatmofetil kan orsaka somnolens, förvirring, yrsel, skakningar och hypotension och därför

bör patienter rådas till att vara försiktiga när de framför fordon eller använder maskiner.

4.8

Biverkningar

Sammanfattning av biverkningsprofilen

Uppskattningsvis har totalt 1557 patienter erhållit mykofenolatmofetil i fem kliniska prövningar för

att förhindra akut avstötning av organ. Av dessa inkluderades 991 i de tre njurstudierna, 277

inkluderades i en leverstudie och 289 inkluderades i en hjärtstudie. Azatioprin var

jämförelseläkemedlet som användes i lever- och hjärtstudierna samt i två av njurstudierna medan den

tredje njurstudien var placebokontrollerad. I alla studiearmar fick patienterna även ciklosporin och

kortikosteroider. De typer av biverkningar som rapporterats efter marknadsintroduktionen av

mykofenolatmofetil liknar de som observerats i de kontrollerade njur-, hjärt- och

levertransplantationsstudierna.

Diarré, leukopeni, sepsis och kräkningar var bland de vanligaste och/eller allvarligaste biverkningarna

som associerades med administrering av mykofenolatmofetil i kombination med ciklosporin och

kortikosteroider. Det finns också belägg för en ökad frekvens av vissa typer av infektioner (se avsnitt

4.4).

Tabell över biverkningar

Biverkningar från kliniska prövningar och efter marknadsintroduktionen är listade i tabell 1, enligt

MedDRA-klassificering av organsystem (SOC) tillsammans med frekvenserna. Motsvarande

frekvenskategori för varje biverkning baseras på följande konvention: mycket vanliga (≥1/10), vanliga

(≥1/100, <1/10), mindre vanliga (≥1/1000, <1/100), sällsynta (≥1/10 000, <1/1000) och mycket

sällsynta (<1/10 000). På grund av de stora skillnaderna i frekvens som observerades vid vissa

biverkningar över de olika transplantationsindikationerna, presenteras frekvensen separat för njur-,

lever och hjärttransplanterade patienter.

Tabell 1 Sammanfattning av biverkningar som förekommit hos patienter som behandlats med

mykofenolatmofetil och som rapporterats i kliniska prövningar och efter

marknadsintroduktionen

Biverkning (MedDRA)

Klassificering av organsystem

Njurtransplantat

n = 991

Levertransplantat

n = 277

Hjärttransplanta

t

n = 289

Frekvens

Frekvens

Frekvens

Infektioner och infestationer

Bakterieinfektioner

Mycket vanliga

Mycket vanliga

Mycket vanliga

Svampinfektioner

Vanliga

Mycket vanliga

Mycket vanliga

Protozoinfektioner

Mindre vanliga

Mindre vanliga

Mindre vanliga

Virusinfektioner

Mycket vanliga

Mycket vanliga

Mycket vanliga

Neoplasier; benigna, maligna och ospecificerade (samt cystor och polyper)

Benign hudcancer

Vanliga

Vanliga

Vanliga

Lymfom

Mindre vanliga

Mindre vanliga

Mindre vanliga

Lymfoproliferativ sjukdom

Mindre vanliga

Mindre vanliga

Mindre vanliga

Neoplasm

Vanliga

Vanliga

Vanliga

Hudcancer

Vanliga

Mindre vanliga

Vanliga

Blodet och lymfsystemet

Anemi

Mycket vanliga

Mycket vanliga

Mycket vanliga

Ren erytrocytaplasi

Mindre vanliga

Mindre vanliga

Mindre vanliga

Benmärgssvikt

Mindre vanliga

Mindre vanliga

Mindre vanliga

Ekkymos

Vanliga

Vanliga

Mycket vanliga

Leukocytos

Vanliga

Mycket vanliga

Mycket vanliga

Leukopeni

Mycket vanliga

Mycket vanliga

Mycket vanliga

Pancytopeni

Vanliga

Vanliga

Mindre vanliga

Pseudolymfom

Mindre vanliga

Mindre vanliga

Vanliga

Trombocytopeni

Vanliga

Mycket vanliga

Mycket vanliga

Metabolism och nutrition

Acidos

Vanliga

Vanliga

Mycket vanliga

Hyperkolesterolemi

Mycket vanliga

Vanliga

Mycket vanliga

Hyperglykemi

Vanliga

Mycket vanliga

Mycket vanliga

Hyperkalemi

Vanliga

Mycket vanliga

Mycket vanliga

Hyperlipidemi

Vanliga

Vanliga

Mycket vanliga

Hypokalcemi

Vanliga

Mycket vanliga

Vanliga

Hypokalemi

Vanliga

Mycket vanliga

Mycket vanliga

Hypomagnesemi

Vanliga

Mycket vanliga

Mycket vanliga

Hypofosfatemi

Mycket vanliga

Mycket vanliga

Vanliga

Hyperurikemi

Vanliga

Vanliga

Mycket vanliga

Gikt

Vanliga

Vanliga

Mycket vanliga

Viktnedgång

Vanliga

Vanliga

Vanliga

Psykiska störningar

Förvirringstillstånd

Vanliga

Mycket vanliga

Mycket vanliga

Depression

Vanliga

Mycket vanliga

Mycket vanliga

Insomnia

Vanliga

Mycket vanliga

Mycket vanliga

Agitation

Mindre vanliga

Vanliga

Mycket vanliga

Ångest

Vanliga

Mycket vanliga

Mycket vanliga

Onormala tankar

Mindre vanliga

Vanliga

Vanliga

Centrala och perifera nervsystemet

Yrsel

Vanliga

Mycket vanliga

Mycket vanliga

Huvudvärk

Mycket vanliga

Mycket vanliga

Mycket vanliga

Hypertoni

Vanliga

Vanliga

Mycket vanliga

Parestesi

Vanliga

Mycket vanliga

Mycket vanliga

Somnolens

Vanliga

Vanliga

Mycket vanliga

Tremor

Vanliga

Mycket vanliga

Mycket vanliga

Kramper

Vanliga

Vanliga

Vanliga

Dysgeusi

Mindre vanliga

Mindre vanliga

Vanliga

Hjärtat

Takykardi

Vanliga

Mycket vanliga

Mycket vanliga

Blodkärl

Hypertension

Mycket vanliga

Mycket vanliga

Mycket vanliga

Hypotension

Vanliga

Mycket vanliga

Mycket vanliga

Lymfocele

Mindre vanliga

Mindre vanliga

Mindre vanliga

Ventrombos

Vanliga

Vanliga

Vanliga

Vasodilatation

Vanliga

Vanliga

Mycket vanliga

Andningsvägar, bröstkorg och mediastinum

Bronkiektasi

Mindre vanliga

Mindre vanliga

Mindre vanliga

Hosta

Mycket vanliga

Mycket vanliga

Mycket vanliga

Dyspné

Mycket vanliga

Mycket vanliga

Mycket vanliga

Interstitiell lungsjukdom

Mindre vanliga

Mycket sällsynta

Mycket sällsynta

Utgjutning i lungsäcken

Vanliga

Mycket vanliga

Mycket vanliga

Lungfibros

Mycket sällsynta

Mindre vanliga

Mindre vanliga

Magtarmkanalen

Utspänd buk

Vanliga

Mycket vanliga

Vanliga

Buksmärta

Mycket vanliga

Mycket vanliga

Mycket vanliga

Kolit

Vanliga

Vanliga

Vanliga

Förstoppning

Mycket vanliga

Mycket vanliga

Mycket vanliga

Minskad aptit

Vanliga

Mycket vanliga

Mycket vanliga

Diarré

Mycket vanliga

Mycket vanliga

Mycket vanliga

Dyspepsi

Mycket vanliga

Mycket vanliga

Mycket vanliga

Esofagit

Vanliga

Vanliga

Vanliga

Rapning

Mindre vanliga

Mindre vanliga

Vanliga

Flatulens

Vanliga

Mycket vanliga

Mycket vanliga

Gastrit

Vanliga

Vanliga

Vanliga

Gastrointestinal blödning

Vanliga

Vanliga

Vanliga

Magsår

Vanliga

Vanliga

Vanliga

Gingival hyperplasi

Vanliga

Vanliga

Vanliga

Ileus

Vanliga

Vanliga

Vanliga

Munsår

Vanliga

Vanliga

Vanliga

Illamående

Mycket vanliga

Mycket vanliga

Mycket vanliga

Pankreatit

Mindre vanliga

Vanliga

Mindre vanliga

Stomatit

Vanliga

Vanliga

Vanliga

Kräkning

Mycket vanliga

Mycket vanliga

Mycket vanliga

Immunsystemet

Överkänslighet

Mindre vanliga

Vanliga

Vanliga

Hypogamma-

globulinemi

Mindre vanliga

Mycket sällsynta

Mycket sällsynta

Lever och gallvägar

Ökade alkaliska fosfataser

i blodet

Vanliga

Vanliga

Vanliga

Ökat laktatdehydrogenas i

blodet

Vanliga

Mindre vanliga

Mycket vanliga

Ökade leverenzymer

Vanliga

Mycket vanliga

Mycket vanliga

Hepatit

Vanliga

Mycket vanliga

Mindre vanliga

Hyperbilirubinemi

Vanliga

Mycket vanliga

Mycket vanliga

Gulsot

Mindre vanliga

Vanliga

Vanliga

Hud och subkutan vävnad

Akne

Vanliga

Vanliga

Mycket vanliga

Alopeci

Vanliga

Vanliga

Vanliga

Hudutslag

Vanliga

Mycket vanliga

Mycket vanliga

Hudhypertrofi

Vanliga

Vanliga

Mycket vanliga

Muskuloskeletala systemet och bindväv

Artralgi

Vanliga

Vanliga

Mycket vanliga

Muskelsvaghet

Vanliga

Vanliga

Mycket vanliga

Njurar och urinvägar

Förhöjt blodkreatinin

Vanliga

Mycket vanliga

Mycket vanliga

Förhöjd blodurea

Mindre vanliga

Mycket vanliga

Mycket vanliga

Hematuri

Mycket vanliga

Vanliga

Vanliga

Nedsatt njurfunktion

Vanliga

Mycket vanliga

Mycket vanliga

Allmänna symtom och/eller symtom vid administreringsstället

Asteni

Mycket vanliga

Mycket vanliga

Mycket vanliga

Frossa

Vanliga

Mycket vanliga

Mycket vanliga

Ödem

Mycket vanliga

Mycket vanliga

Mycket vanliga

Bråck

Vanliga

Mycket vanliga

Mycket vanliga

Sjukdomskänsla

Vanliga

Vanliga

Vanliga

Smärta

Vanliga

Mycket vanliga

Mycket vanliga

Feber

Mycket vanliga

Mycket vanliga

Mycket vanliga

Akut inflammatoriskt syndrom associerat

med de novo purinsynteshämmare

Mindre vanliga

Mindre vanliga

Mindre vanliga

Observera: 991 (2 g / 3 g mykofenolatmofetil per dag), 289 (3 g mykofenolatmofetil per dag) och 277 (2 g i.v. /

3 g oralt mykofenolatmofetil per dag) patienter behandlades i fas III studier för profylax mot avstötning vid njur-,

hjärt- respektive levertransplantation.

Beskrivning av utvalda biverkningar

Maligniteter

Vid kombinationsterapi med immunsupprimerande läkemedel, inklusive mykofenolatmofetil, finns en

ökad risk för utveckling av lymfom och andra maligniteter, särskilt hudmaligniteter (se avsnitt 4.4).

Säkerhetsdata efter 3 års behandling av njur- och hjärttransplanterade patienter visade inga oväntade

förändringar i incidens av maligniteter jämfört med säkerhetsdata efter 1 år. Levertransplanterade

patienter har följts upp åtminstone under 1 år, men mindre än 3 år.

Infektioner

Alla patienter som behandlas med immunsuppressiva läkemedel löper en ökad risk för bakteriella

infektioner, virus- och svampinfektioner (vissa med dödligt förlopp), inklusive de som orsakas av

opportunistiska patogener och latent virusreaktivering. Risken ökar med total immunosuppressiv

belastning (se avsnitt 4.4). De allvarligaste infektionerna var sepsis, peritonit, meningit, endokardit,

tuberkulos och atypisk mykobakteriell infektion. De vanligaste opportunistiska infektionerna hos

patienter som erhållit mykofenolatmofetil (2 g eller 3 g/dygn) i kombination med andra

immunosuppressiva läkemedel i kontrollerade njur-, hjärt- eller levertransplantationsstudier och som

följts upp åtminstone under 1 år var mukokutan candidainfektion, CMV viremi/syndrom och Herpes

simplex. Andelen av patienter med CMV viremi/syndrom var 13,5%. Fall av BK-virus associerad

nefropati, liksom fall av JC-virus associerad progressiv multifokal leukoencefalopati (PML), har

rapporterats hos patienter behandlade med immunsuppressiva läkemedel, inklusive

mykofenolatmofetil.

Blodet och lymfsystemet

Cytopenier, inklusive leukopeni, anemi, trombocytopeni och pancytopeni är kända risker som

associeras med mykofenolatmofetil och kan leda till eller bidra till att infektioner och blödningar

uppkommer (se avsnitt 4.4). Agranulocytos och neutropeni har rapporterats, därför rekommenderas

regelbunden kontroll av patienter som får mykofenolatmofetil (se avsnitt 4.4). Fall av aplastisk anemi

och benmärgssvikt har rapporterats hos patienter som behandlats med mykofenolatmofetil, i några fall

med dödligt förlopp.

Fall av ren erytrocytaplasi (PRCA) har rapporterats hos patienter som behandlats med

mykofenolatmofetil (se avsnitt 4.4).

Isolerade fall av onormal neutrofil morfologi, inklusive förvärvad Pelger-Huet anomali, har

observerats hos patienter som behandlats med mykofenolatmofetil. Dessa förändringar är inte

förknippade med försämrad neutrofil funktion. Dessa förändringar kan tyda på en

”vänsterförskjutning” (”left shift”) i mognaden av neutrofiler vid hematologiska undersökningar,

vilket av misstag kan tolkas som ett tecken på infektion hos immunsupprimerade patienter såsom

patienter som får mykofenolatmofetil.

Magtarmkanalen

De allvarligaste gastrointestinala biverkningarna var magsår och blödning vilka är kända risker som

associeras med mykofenolatmofetil. Sår i mun och esofagus, magsår, duodenalsår och intestinala sår

som ofta kompliceras med blödning liksom blodig kräkning, blodig avföring och blödande former av

gastrit och kolit rapporterades ofta i de pivotala kliniska prövningarna. De vanligaste gastrointestinala

biverkningarna var dock diarré, illamående och kräkning. Endoskopisk undersökning av patienter med

mykofenolatmofetil -relaterad diarré har i enstaka fall visats vara villi intestinales atrofi (se avsnitt

4.4).

Överkänslighet

Överkänslighetsreaktioner inklusive angioneurotiskt ödem och anafylaktisk reaktion har rapporterats.

Graviditet, tillstånd post-partum och under perinatalperioden

Fall av spontan abort har rapporterats hos patienter som exponerats för mykofenolatmofetil,

framförallt under den första trimestern, se avsnitt 4.6.

Medfödda störningar

Efter marknadsintroduktionen har medfödda missbildningar observerats hos barn till patienter som

exponerats för mykofenolatmofetil i kombination med andra immunsuppressiva medel, se avsnitt 4.6.

Andningsvägar, bröstkorg och mediastinum

Det har förekommit isolerade rapporter om interstitiell lungsjukdom och lungfibros hos patienter som

behandlats med mykofenolatmofetil i kombination med andra immunsupprimerande läkemedel, i

några fall med dödligt förlopp. Det har också förekommit rapporter om bronkiektasi hos barn och

vuxna.

Immunsystemet

Hypogammaglobulinemi har rapporterats hos patienter som fått mykofenolatmofetil i kombination

med andra immunsupprimerande läkemedel.

Allmänna symtom och symtom vid administreringsstället

Ödem, inklusive perifert ödem, ansiktsödem och skrotumödem, rapporterades mycket ofta i de

pivotala prövningarna. Muskuloskeletal smärta såsom myalgi och smärta i nacke och rygg

rapporterades också mycket ofta.

Akut inflammatoriskt syndrom associerat med de novo purinsynteshämmare har beskrivits av

erfarenheter efter att produkten introducerades på marknaden som en paradoxal proinflammatorisks

reaktion associerad till behandling med mycofenolat mofetil och mykofenolsyra som karakteriseras av

feber, artralgi, artrit, muskelsmärta och förhöjda inflammatoriska markörer. Fallrapporter visade en

snabb förbättring efter att läkemedlet sattes ut.

Särskilda populationer

Pediatrisk population

Typ och frekvens av biverkningar i en klinisk prövning, på 92 patienter i åldrarna 2 till 18 år som

givits mykofenolatmofetil 600 mg/m

peroralt 2 gånger dagligen liknade de som observerats hos

vuxna patienter som givits 1 g mykofenolatmofetil 2 gånger dagligen. Emellertid var följande

behandlingsrelaterade biverkningar mer frekventa hos pediatriska patienter, speciellt hos barn under 6

år, i jämförelse med vuxna: diarré, sepsis, leukopeni, anemi och infektion.

Äldre

Äldre patienter (

65 år) kan i allmänhet löpa en större risk att få biverkningar av immunosuppressiv

behandling. Äldre patienter kan ha större risk att få vissa infektioner (inkluderande vävnadsinvasiv

cytomegaloviros-infektion) och då möjligen ökad risk för gastrointestinala blödningar och lungödem

jämfört med yngre patienter, när mykofenolatmofetil utgör del av immunsupprimerande

kombinationsterapin.

Rapportering av misstänkta biverkningar

Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt

att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas

att rapportera varje misstänkt biverkning till (se detaljer nedan).

Läkemedelsverket

Box 26

751 03 Uppsala

Webbplats: www.lakemedelsverket.se

4.9

Överdosering

Rapporter om överdosering med mykofenolatmofetil har inkommit från kliniska prövningar och efter

marknadsintroduktionen. I flera av dessa fall rapporterades inga biverkningar. I de överdoseringsfall

där biverkningar rapporterats faller dessa biverkningar inom ramen för läkemedlets kända

säkerhetsprofil.

Det förmodas att en överdosering av mykofenolatmofetil möjligen kan resultera i en för stark

suppression av immunsystemet och att känsligheten för infektioner samt benmärgssuppression ökar

(se avsnitt 4.4). Om neutropeni utvecklas ska doseringen med mykofenolatmofetil avbrytas eller dosen

sänkas (se avsnitt 4.4).

Hemodialys kan ej förväntas avlägsna MPA eller MPAG i kliniskt signifikanta mängder.

Gallsyrebindande medel, såsom kolestyramin kan avlägsna MPA genom att minska den

enterohepatiska recirkulationen av läkemedlet (se avsnitt 5.2).

5.

FARMAKOLOGISKA EGENSKAPER

5.1

Farmakodynamiska egenskaper

Farmakoterapeutisk grupp: immunsuppressiva medel ATC-kod L04AA06.

Verkningsmekanism

Mykofenolatmofetil är 2-morfolinoetylestern av MPA. MPA är en potent, selektiv, icke-kompetitiv

reversibel hämmare av inosin-monofosfat-dehydrogenas och hämmar därför nysyntesen av guanosin-

nukleotid utan att införlivas i DNA. Eftersom såväl T- som B-lymfocyter till skillnad från andra

celltyper, som kan använda alternativa syntesvägar, är starkt beroende av den primära syntesvägen av

puriner, har MPA en kraftigare cytostatisk effekt på lymfocyter än på andra celler.

5.2

Farmakokinetiska egenskaper

Absorption

Efter peroral administrering absorberas mykofenolatmofetil snabbt och fullständigt. Presystemiskt

metaboliseras mykofenolatmofetil fullständigt till den aktiva metaboliten, MPA. Baserat på den

förebyggande effekten mot akuta avstötningar i samband med njurtransplantationer kan

mykofenolatmofetils immunsupprimerande effekt korreleras till MPA koncentrationen. Den

genomsnittliga biotillgängligheten av mykofenolatmofetil efter peroral tillförsel, baserat på MPA

AUC, är 94% räknat i förhållande till IV mykofenolatmofetil. Intag av föda hade ingen effekt på den

totala absorptionen (MPA AUC) av mykofenolatmofetil vid doseringen 1,5 g två gånger dagligen till

njurtransplantationspatienter. MPA C

minskade dock med 40% vid intag av föda.

Mykofenolatmofetil kan inte uppmätas i plasma efter peroral administrering.

Distribution

På grund av den enterohepatiska recirkulationen observeras vanligtvis sekundära ökningar i

plasmakoncentrationen av MPA ca. 6-12 tim efter doseringen. Vid samtidig behandling med

kolestyramin (4 g tre gånger dagligen) ses en ca 40%-ig reduktion av AUC-värdet för MPA vilket

tyder på en signifikant enterohepatisk recirkulation.

Vid terapeutiska

plasmakoncentrationer är 97% av MPA bundet till plasma-albumin

Metabolism

MPA metaboliseras huvudsakligen av glukuronyl-transferas (isoform UGT1A9) till den inaktiva

fenol-glukuroniden av MPA (MPAG).

In vivo

återomvandlas MPAG till fritt MPA via det

enterohepatiska kretsloppet. En mindre acylglukuronid (AcMPAG) bildas också. AcMPAG är

farmakologiskt aktiv och tros vara ansvarig för vissa MMF:s biverkningar (diarré, leukopeni).

Eliminering

En försumbar mängd av substansen (<1% av dosen) utsöndras via urinen som MPA. Oral

administrering av radioaktivt märkt mykofenolatmofetil ledde till att hela den administrerade dosen

återfanns, varav 93% i urin och 6% i feces. Större delen (ca 87%) av den givna dosen utsöndrades i

urin som MPAG.

Vid terapeutiska koncentrationer försvinner inte MPA och MPAG vid hemodialys. Vid höga

plasmakoncentrationer av MPAG (>100 μg/ml) försvinner däremot små mängder av MPAG. Genom

att påverka läkemedlets enterohepatiska kretslopp minskar gallsyrabindare som kolestyramin AUC för

MPA (se avsnitt 4.9).

Dispositionen för MPA är beroende på flera transportörer. Organiska anjontransporterande

polypeptider (OATP) och multresistensassocierat protein 2 (MRP2) är inblandade i dispositionen av

MPA. OATP-isoformer, MRP2 och bröstcancerresistent protein (BCRP) är transportörer förknippade

med glukoronidernas biliära utsöndring. Multiresistensassocierat protein 1 (MDR1) kan också

transportera MPA, men dess bidrag verkar vara begränsat till absorptionsprocessen. I njurarna kan

MPA och dess metaboliter kraftigt interagera med renala organiska anjontransportörer.

Under den tidiga post-transplantationsperioden (< 40 dagar) var hos njur-, hjärt- och

levertransplanterade patienter medelvärdena på AUC och C

för MPA ungefär 30 respektive 40%

lägre jämfört med under den senare post-transplantationsperioden (3-6 månader efter

transplantationen).

Särskilda populationer

Nedsatt njurfunktion

I en enkeldosstudie (6 försökspersoner/grupp) uppvisade personer med uttalad kronisk

njurinsufficiens (glomerulär filtration <25 ml/min/1,73 m

) genomsnittliga AUC-värden i plasma för

MPA som var 28-75% högre än motsvarande medelvärden hos personer med mindre uttalad

njurfunktionsnedsättning eller hos friska personer. Efter en engångsdos var dock i genomsnitt AUC-

värdet för MPAG 3-6 gånger högre hos personer med uttalad kronisk njurinsufficiens än hos personer

med mindre uttalad njurfunktionsnedsättning eller hos friska personer, vilket överensstämmer med

den kända renala utsöndringen av MPAG. Kinetikstudier vid upprepad dosering har ej gjorts på

patienter med uttalad kronisk njurinsufficiens. Data för hjärt- eller levertransplanterade patienter med

uttalad kronisk njurinsufficiens saknas.

Försenad start av renal transplantatfunktion

Patienter med försenad start av den renala transplantatfunktionen hade ett medelvärde av MPA AUC

12 tim)

som var jämförbart med värdet hos patienter utan försenad start av transplantatfunktionen, medan

MPAG AUC

(0-12 tim)

var 2-3 gånger högre i den förstnämnda gruppen. En övergående ökning av den

fria fraktionen och plasmakoncentrationen av MPA kan förekomma hos patienter med försenad renal

transplantatfunktion. Dosjustering av mykofenolatmofetil verkar inte vara nödvändig.

Nedsatt leverfunktion

Hos frivilliga försökspersoner med alkoholbetingad cirros påverkades inte MPA-glukuroniderings-

förmågan nämnvärt av parenkymal leversjukdom. Leversjukdomens effekt på denna process beror

förmodligen på själva sjukdomstillståndet. Leversjukdom som framförallt är förknippad med

gallskada, såsom primär gallcirros, kan emellertid ge en annan effekt.

Pediatrisk population

Farmakokinetiska parametrar utvärderades hos 49 pediatriska patienter som efter njurtransplantation

givits 600 mg/m

mykofenolatmofetil peroralt två gånger dagligen. Denna dos åstadkom MPA AUC-

värden som överensstämde med de som setts hos vuxna njurtransplanterade patienter som erhållit

mykofenolatmofetil i doser om 1 g två gånger dagligen i den tidiga och senare

posttransplantationsperioden. MPA AUC-värdena i de olika åldersgrupperna var desamma i den tidiga

och senare perioden efter transplantationen.

Äldre

Farmakokinetiken för mykofenolatmofetil och dess metaboliter har inte visat sig förändras hos äldre

patienter (≥65 år) jämfört med yngre transplanterade patienter.

Orala preventivmedel

En studie på samtidig behandling med mykofenolatmofetil (1 g två gånger dagligen) och orala

preventivmedel i kombination innehållande etinylestradiol (0,02 mg till 0,04 mg) och levonorgestrel

(0,05 mg till 0,15 mg), desogestrel (0,15 mg) eller gestoden (0,05 mg till 0,10 mg) visade ingen

kliniskt relevant påverkan av mykofenolatmofetil på den hämmande effekten på ägglossningen av de

orala preventivmedlen. Denna studie genomfördes på 18 icke transplanterade kvinnor (som inte fick

andra immunosuppressiva medel) under 3 på varandra följande menstruationscykler. Serumnivåerna

av LH, FSH och progesteron påverkades inte signifikant. Farmakokinetiken för orala preventivmedel

påverkades inte av samtidig behandling med mykofenolatmofetil (se avsnitt 4.5).

5.3

Prekliniska säkerhetsuppgifter

I experimentella modeller har mykofenolatmofetil inte visat tumörframkallande effekter. Den högsta

dos som testades i carcinogenicitetsstudier på djur gav en 2-3 gånger högre systemexponering (AUC

eller C

) jämfört med den hos njurtransplanterade patienter behandlade med rekommenderad dos (2

g/dygn) och 1,3-2 gånger högre systemexponering (AUC eller C

) jämfört med den hos

hjärttransplanterade patienter behandlade med rekommenderad dos (3 g/dygn).

Två genotoxiska tester (

in vitro

muslymfomtest och

in vivo

mikrokärntest med benmärg från mus)

visade att mykofenolatmofetil möjligen kan orsaka kromosom-aberrationer. Dessa effekter kan vara

relaterade till den farmakodynamiska verkningsmekanismen, dvs hämning av nukleotidsyntesen i

känsliga celler. Andra

in vitro

test för detektion av genetiska skador visade inte på någon genotoxisk

aktivitet.

Mykofenolatmofetil påverkade inte fertiliteten hos hanråttor efter perorala doser upp till 20

mg/kg/dygn. Systemexponeringen vid denna dos var 2-3 gånger högre än den kliniska exponeringen

hos njurtransplanterade patienter vid rekommenderad dos (2 g/dygn) och 1,3-2 gånger högre jämfört

med den kliniska exponeringen hos hjärttransplanterade patienter vid rekommenderad dos (3 g/dygn).

Perorala doser på 4,5 mg/kg/dygn orsakade, i en annan fertilitets- och reproduktions-undersökning på

honråttor, missbildningar (inkluderande anoftalmi, agnati och hydrocefalus) hos första generationen

avkomma utan att vara toxisk för mödrarna. Systemexponeringen vid denna dos var ungefär hälften av

den kliniska exponeringen hos njurtransplanterade patienter vid rekommenderad dos (2 g/dygn) och

cirka en tredjedel av den kliniska exponeringen hos hjärttransplanterade patienter vid rekommenderad

dos (3 g/dygn). Inga tydliga effekter på fertilitets- eller reproduktionsparametrar kunde konstateras

hos mödrarna eller i nästa generation.

I teratologiska studier på råttor och kaniner noterades resorption av foster och missbildningar vid 6

mg/kg/dygn för råttor (inkluderande anoftalmi, agnati och hydrocefalus) och vid 90 mg/kg/dygn för

kaniner (inkluderande kardiovaskulära och renala anomalier så som ektopisk placering av hjärta och

njurar samt bråck i diafragma och navel) utan att substansen var toxisk för mödrarna.

Systemexponeringen vid denna dos var ungefär hälften av den kliniska exponeringen vid

rekommenderad dos (2 g/dygn) hos njurtransplanterade patienter och cirka en tredjedel av den

kliniska exponeringen vid rekommenderad dos (3 g/dygn) hos hjärttransplanterade patienter. Se

avsnitt 4.6.

Toxikologiska studier utförda med mykofenolatmofetil på råtta, mus, hund och apa visade

företrädesvis effekter på de hematopoetiska och lymfoida systemen. Dessa effekter uppträdde vid

systemexponeringar som var lika eller mindre än den kliniska exponeringen vid rekommenderad dos

(2 g/dygn) för mottagare av njurtransplantat. Gastrointestinala effekter iakttogs på hund vid

systemexponering som var lika eller mindre än exponeringen vid rekommenderad dos.

Gastrointestinala och renala effekter liknande de som uppträder vid dehydrering observerades på apa

vid högsta dosnivå (systemexponering lika eller högre än klinisk exponering). Mykofenolatmofetils

prekliniska toxicitetsprofil förefaller stämma väl överens med de biverkningar som observerats i det

kliniska prövningsprogrammet, och som nu utgör underlag för säkerhetsdata av större relevans för

patientpopulationen (se avsnitt 4.8).

6.

FARMACEUTISKA UPPGIFTER

6.1

Förteckning över hjälpämnen

Tablettkärna:

mikrokristallin cellulosa

povidon (K-90)

hydroxipropylcellulosa

renat talk

kroskarmellosnatrium

magnesiumstearat

Tabletthölje:

hypromellos 6 cps

titandioxid (E171)

macrogol 400

indigokarmin aluminiumpigment (E132)

röd järnoxid (E172)

svart järnoxid (E172)

renat talk

6.2

Inkompatibiliteter

Ej relevant.

6.3

Hållbarhet

3 år

6.4

Särskilda förvaringsanvisningar

Förvaras vid högst 25°C. Förvara blisterkartorna i ytterkartongen. Ljuskänsligt.

6.5

Förpackningstyp och innehåll

Mycophenolate mofetil Accord är förpackade i blisterkartor om 50, 150 respektive 250 tabletter.

Eventuellt kommer inte alla förpackningsstorlekar att marknadsföras.

Mycophenolate mofetil Accord 500 mg film-dragerade tabletter är förpackade i vita ogenomskinliga

PVC/PVdC-aluminiumblister, som i sin tur är förpackade i ytterkartong med bipacksedel.

6.6

Särskilda anvisningar för destruktion och övrig hantering

Ej använt läkemedel och avfall skall kasseras enligt gällande anvisningar.

7.

INNEHAVARE AV GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING

Accord Healthcare B.V.

Winthontlaan 200

3526 KV Utrecht

Nederländerna

8.

NUMMER PÅ GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING

25048

9.

DATUM FÖR FÖRSTA GODKÄNNANDE/FÖRNYAT GODKÄNNANDE

2009-07-24/2013-10-22

10.

DATUM FÖR ÖVERSYN AV PRODUKTRESUMÉN

2021-06-14

Liknande Produkter

Sök varningar relaterade till denna produkt

Visa dokumenthistorik

Dela den här informationen