Morphine Unimedic 1 mg/ml Injektionsvätska, lösning

Sverige - svenska - Läkemedelsverket (Medical Products Agency)

Bipacksedel Bipacksedel (PIL)

26-02-2020

Produktens egenskaper Produktens egenskaper (SPC)

11-10-2019

Aktiva substanser:
morfinhydroklorid (trihydrat)
Tillgänglig från:
Unimedic Pharma AB
ATC-kod:
N02AA01
INN (International namn):
morfinhydroklorid (trihydrate)
Dos:
1 mg/ml
Läkemedelsform:
Injektionsvätska, lösning
Sammansättning:
morfinhydroklorid (trihydrat) 1 mg Aktiv substans
Receptbelagda typ:
Receptbelagt
Produktsammanfattning:
Förpacknings: Ampull, 10 x 10 ml
Bemyndigande status:
Godkänd
Godkännandenummer:
56117
Tillstånd datum:
2018-04-06

Dokument på andra språk

Bipacksedel Bipacksedel - engelska

10-10-2019

Produktens egenskaper Produktens egenskaper - engelska

10-10-2019

Offentlig bedömningsrapport Offentlig bedömningsrapport - engelska

06-04-2018

Läs hela dokumentet

Bipacksedel: Information till patienten

Morphine Unimedic 1 mg/ml injektionsvätska, lösning

morfinhydrokloridtrihydrat

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel. Den innehåller

information som är viktig för dig.

Spara denna information, du kan behöva läsa den igen.

Om du har ytterligare frågor vänd dig till läkare, apotekspersonal eller sjuksköterska.

Detta läkemedel har ordinerats enbart åt dig. Ge det inte till andra. Det kan skada dem, även om de

uppvisar sjukdomstecken som liknar dina.

Om du får biverkningar, tala med läkare, apotekspersonal eller sjuksköterska. Detta gäller även

eventuella biverkningar som inte nämns i denna information. Se avsnitt 4.

I denna bipacksedel finns information om följande:

Vad Morphine Unimedic är och vad det används för

Vad du behöver veta innan du får Morphine Unimedic

Hur Morphine Unimedic ges

Eventuella biverkningar

Hur Morphine Unimedic ska förvaras

Förpackningens innehåll och övriga upplysningar

1.

Vad Morphine Unimedic är och vad det används för

Morphine Unimedic innehåller det aktiva innehållsämnet morfinhydroklorid som har en kraftigt

smärtstillande effekt.

Morphine Unimedic används vid svår smärta såsom smärta vid cancer och som smärtlindring efter

operationer eller skador vid yttre våld.

Morfinhydrokloridtrihydrat som finns i Morphine Unimedic kan också vara godkänd för att behandla

andra sjukdomar som inte nämns i denna produktinformation. Fråga läkare, apoteks- eller annan hälso-

och sjukvårdspersonal om du har ytterligare frågor och följ alltid deras instruktion.

2.

Vad du behöver veta innan du får Morphine Unimedic

Du ska inte ges Morphine Unimedic:

om du är allergisk mot morfinhydroklorid eller något annat innehållsämne i detta läkemedel

(anges i avsnitt 6)

vid tillstånd med stora mängder slem i andningsvägarna

vid tillstånd med nedsatt andningsförmåga

vid akut leversjukdom

vid tillstånd av oro (upprördhet) hos patienter påverkade av alkohol eller sömnmedel

Varningar och försiktighet

Det finns en risk för beroende vid användning av Morphine Unimedic. När behandling inte längre är

nödvändig, kan dosen behöva minskas gradvis för att undvika biverkningar.

Tala med din läkare, apotekspersonal eller sjuksköterska innan du får Morphine Unimedic om du har

ett beroende av smärtstillande läkemedel (opioider)

astma

skallskada

lågt blodtryck med sänkt blodvolym

nedsatt sköldkörtelfunktion

nedsatt lever- eller njurfunktion

inflammatorisk tarmsjukdom

inflammation i bukspottkörteln

gallvägs- eller urinvägsspasm

Vid behandling av äldre rekommenderas en lägre dos av Morphine Unimedic på grund av en ökad risk

för nedsatt andningsförmåga.

Då förstoppning är en vanlig biverkning, kan det hända att du behöver använda laxeringsmedel

samtidigt som du får Morphine Unimedic.

Barn och ungdomar

Alla barn, särskilt nyfödda, riskerar att utveckla andningsproblem med detta läkemedel. Läkaren ger

morfin med särskild försiktighet till barn under ett års ålder.

Andra läkemedel och Morphine Unimedic

Tala om för läkare eller apotekspersonal om du använder, nyligen har använt eller kan tänkas använda

andra läkemedel. Detta gäller särskilt:

lugnande läkemedel och sömntabletter (barbiturater t ex metohexital, pentotal, fenobarbital,

meprobamat)

läkemedel för behandling av depression (klomipramin, amitriptylin, nortriptylin och

monoxidashämmare, dvs MAO-hämmare såsom moklobemid)

läkemedel för behandling av Parkinsons sjukdom (selegilin)

vissa andra smärtstillande läkemedel (buprenorfin, nalbufin, pentazocin, diklofenak)

läkemedel för behandling av tuberkulos (rifampicin)

läkemedel för behandling av epilepsi (gabapentin)

Morphine Unimedic med alkohol

Morphine Unimedic kan orsaka nedsatt andningsförmåga vid samtidig användning av även små

mängder alkohol. Samtidig användning av Morphine Unimedic och alkohol bör därför undvikas.

Graviditet och amning

Män eller kvinnor i fertil ålder ska inte få Morphine Unimedic om inte preventivmedel används.

Graviditet

Om du är gravid eller ammar, tror att du är gravid eller planerar att skaffa barn, rådgör med läkaren

innan du får detta läkemedel.

Morphine Unimedic ska inte ges under graviditet om inte läkaren beslutar att nyttan för modern är

högre än risken för barnet. Om Morphine Unimedic används under en lång tidsperiod under

graviditeten kan det nyfödda barnet visa symtom på abstinens. Användning av morfin under

förlossning kan orsaka andningsproblem för det nyfödda barnet. Det kan också påverka längden på

förlossningen.

Amning

Morfin utsöndras i bröstmjölk. Morphine Unimedic ska inte användas under amning.

Körförmåga och användning av maskiner

Effekten och eventuella biverkningar av Morphine Unimedic påverkar kraftigt förmågan att köra bil

och använda maskiner. Fråga din läkare när det är säkert att köra bil och använda maskiner.

Du är själv ansvarig för att bedöma om du är i kondition att framföra motorfordon eller utföra

arbeten som kräver skärpt uppmärksamhet. En av faktorerna som kan påverka din förmåga i dessa

avseenden är användning av läkemedel på grund av deras effekter och/eller biverkningar.

Beskrivning av dessa effekter och biverkningar finns i andra avsnitt. Läs därför all information i

denna bipacksedel för vägledning. Diskutera med din läkare eller apotekspersonal om du är

osäker.

3.

Hur Morphine Unimedic ges

Detta läkemedel kommer att ges av sjukvårdpersonal med relevant träning och erfarenhet. Din läkare

bestämmer vilken dos som är lämplig för dig.

Om du får för stor mängd av Morphine Unimedic

Morphine Unimedic kommer att ges till dig under övervakning av sjukvårdspersonal. Om du är orolig

att du fått mer av läkemedlet än du borde ska du kontakta din läkare eller sjuksköterska. Symtom vid

överdosering omfattar: mycket små pupiller, nedsatt andning, lågt blodtryck. Cirkulationsrubbningar

och koma kan inträffa i svåra fall.

Tala med din läkare, apotekspersonal eller sjuksköterska om du har ytterligare frågor.

4.

Eventuella biverkningar

Liksom alla läkemedel kan detta läkemedel orsaka biverkningar, men alla användare behöver inte få

dem.

Vanliga (förekommer hos upp till 1 av 10 användare):

dåsighet

små pupiller

illamående, kräkningar, förstoppning

problem med urinering

ökad frisättning av ADH (ett hormon)

klåda

Mindre vanliga (förekommer hos upp till 1 av 100 användare):

sänkt humör

nedsatt andningsförmåga, spasmer i luftvägarna

spasmer i urinvägar och gallvägar

yrsel

Sällsynta (förekommer hos upp till 1 av 1000 användare):

svimningskänsla när man hastigt ställer sig upp

snabba, kraftiga eller oregelbundna hjärtslag

snabb hjärtrytm

högt eller lågt blodtryck

svullna fötter och ben

svimning

Ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data):

känsla av upprymdhet

problem med sömn, minne och koncentration

kramper

muntorrhet

nässelfeber

muskelsammandragningar

uppleva eller se saker som inte är verkliga, förvirring

Rapportering av biverkningar

Om du får biverkningar, tala med läkare, apotekspersonal eller sjuksköterska. Detta gäller även

eventuella biverkningar som inte nämns i denna information. Du kan också rapportera biverkningar

direkt (se detaljer nedan). Genom att rapportera biverkningar kan du bidra till att öka informationen

om läkemedels säkerhet.

Läkemedelsverket

Box 26

751 03 Uppsala.

Webbplats: www.lakemedelsverket.se.

5.

Hur Morphine Unimedic ska förvaras

Används omedelbart efter öppnandet.

Förvara detta läkemedel utom syn- och räckhåll för barn.

Används före utgångsdatum som anges på kartongen efter EXP. Utgångsdatumet är den sista dagen i

angiven månad.

Förvara ampullen i ytterkartongen. Ljuskänsligt.

Ej använt läkemedel och avfall ska kasseras enligt gällande anvisningar.

6.

Förpackningens innehåll och övriga upplysningar

Innehållsdeklaration

Den aktiva substansen är morfinhydrokloridtrihydrat.

1 ml injektionslösning innehåller 1 mg morfinhydrokloridtrihydrat motsvarande 0,76 mg

morfin.

10 ml injektionslösning innehåller 10 mg morfinhydrokloridtrihydrat motsvarande 7,6 mg

morfin.

Övriga innehållsämnen är natriumklorid och vatten.

Läkemedlets utseende och förpackningsstorlekar

10 ml klar lösning i klara glasampuller i förpackningar med 10 ampuller.

Innehavare av godkännande för försäljning

Unimedic Pharma AB

Box 6216

102 34 Stockholm, Sverige

Tillverkare

Unimedic AB

Storjordenvägen 2

864 31 Matfors, Sverige

Denna bipacksedel ändrades senast

2020-02-25

------------------------------------

Följande uppgifter är endast avsedda för hälso- och sjukvårdspersonal:

Innan subkutana och intramuskulära doser som motsvarar väldigt små volymer administreras till ett

nyfött barn ska Morphine Unimedic spädas för att undvika doseringsfel. Isoton natriumkloridlösning

ska användas. Spädning motsvarande en administrationsvolym över 2 ml ska undvikas.

Vid epidural användning

är det lämpligt att med sedvanlig teknik försäkra sig om att administrering av

morfin sker i epiduralrummet.

Både effekt och risk för biverkningar förstärks avsevärt om Morphine Unimedic av misstag

administreras intratekalt.

Stänk på huden och i ögonen kan orsaka smärta, rodnad och klåda. Undvik direktkontakt med

läkemedlet.

Då blandbarhetsstudier saknas får detta läkemedel inte blandas med andra läkemedel.

Symtom och behandling av överdos:

Symtom på överdos inkluderar knappnålshuvudstora miotiska pupiller, andningsdepression och

hypotoni. Cirkulationsrubbningar och koma kan inträffa i svåra fall.

Typisk symtomtriad: sänkt medvetandegrad, uttalad andningsdepression, maximalt miotiska pupiller.

Hypotoni. Blek, fuktig hud. Vid höga doser, cyanos, areflexi, andningsstillestånd, medvetslöshet,

cirkulationssvikt, lungödem. Acidos, kramper (framförallt hos barn), eventuellt hypokalemi och

hypokalcemi. Illamående, kräkningar, förstoppning. Vid allvarlig förgiftning risk för

hjärtmuskelskada, rhabdomyolys och njursvikt.

Behandling av överdosering

Andningsdepression vid morfinintoxikation kan hävas med naloxon, initialt 0,4 mg till vuxen (barn

0,01 mg/kg) långsamt intravenöst, dosen ökas vid behov successivt. Kontinuerlig infusion av naloxon

kan ibland vara ett praktiskt alternativ.

Respiratorbehandling vid indikation (med PEEP vid lungödem). Naloxon kan ej ersätta

respiratorbehandling vid allvarlig intoxikation. Vätska intravenöst (elektrolytlösning, glukos),

blodgaskontroll, acidoskorrektion. Symtomatisk terapi.

Läs hela dokumentet

PRODUKTRESUMÉ

1.

LÄKEMEDLETS NAMN

Morphine Unimedic 1 mg/ml injektionsvätska, lösning

2.

KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING

1 ml innehåller 1 mg morfinhydrokloridtrihydrat motsvarande 0,76 mg morfin.

10 ml innehåller 10 mg morfinhydrokloridtrihydrat motsvarande 7,6 mg morfin.

För fullständig förteckning över hjälpämnen, se sektion 6.1.

3.

LÄKEMEDELSFORM

Injektionsvätska, lösning.

Lösningen är genomskinlig.

pH är 4-6,5.

4.

KLINISKA UPPGIFTER

4.1

Terapeutiska indikationer

Morphine Unimedic är indikerat för behandling av svår postoperativ och posttraumatisk smärta och

svår opioidkänslig smärta såsom smärta vid cancer.

4.2

Dosering och administreringssätt

Administrering och dosering anpassas individuellt med hänsyn taget till smärtans natur och

svårighetsgrad samt patientens allmäntillstånd.

I det enskilda fallet är dosen beroende av patientens ålder, vikt, smärtans svårighetsgrad samt

medicinsk och analgetisk historik.

Vuxna

Intravenöst: 2,5-15 mg administrerat under 4-5 minuter.

Epiduralt: Initialt upp till 5 mg, vid behov 1-2 mg efter en timme. Upprepas vid behov.

Epidural infusion: Initialt 3,5-7,5 mg per dygn, vid behov ökning med 1-2 mg dygn.

Barn och ungdomar

Intravenöst: Endast när särskilt snabb effekt krävs: 0,05-0,1 mg/kg kroppsvikt, administreras mycket

långsamt (spädning med isoton natriumkloridlösning rekommenderas).

Epiduralt: 0,03-0,05 mg/kg 1-2 gånger dagligen.

Subkutant, intramuskulärt: 0,05-0,2 mg/kg kroppsvikt, upp till var 4:e timme vid behov.

Nyfödda

Intravenöst: Endast när särskilt snabb effekt krävs: 0,025-0,05 mg/kg kroppsvikt, administreras

mycket långsamt (spädning med isoton natriumkloridlösning rekommenderas).

Epiduralt: 0,03-0,05 mg/kg 1-2 gånger dagligen.

Subkutant, intramuskulärt: 0,025-0,05 mg/kg kroppsvikt, upp till var 4:e timme vid behov. För doser

som motsvarar väldigt små volymer av Morphine Unimedic rekommenderas spädning med isoton

natriumkloridlösning för att säkerställa korrekt dosering.

Vid svår cancerrelaterad smärta kan dosjusteringar göras så länge effekt av morfinet ger verklig

farmakologisk analgesi dvs. ej har sederande effekt.

Andningsdepression är ovanlig vid upprepad dosering av epiduralt morfin vid smärtbehandling hos

cancerpatienter.

Den ekvianalgetiska dosen av intratekalt morfin är ca 5 gånger lägre än för epiduralt morfin, men data

från kliniska studier saknas.

Behandlingskontroll

Andningsunderstödjande behandling och naloxon kan krävas vid andningsdepression. Eftersom den

andningsdepressiva effekten kan vara långvarig krävs i enstaka fall upprepad dosering av naloxon. På

grund av risken för andningsdepression bör patienter som ges epiduralt morfin för behandling av

postoperativ eller traumatisk smärta övervakas noggrant under 8-12 timmar efter sista injektionen.

Övervakningsbehovet måste avgöras i varje enskilt fall.

Morfinbetingad urinretention kan om så erfordras hävas med naloxon.

Speciella patientgrupper

Försiktighet skall iakttas och den initiala doseringen reduceras vid morfinbehandling av äldre patienter

och hos patienter med nedsatt lever- och njurfunktion. Se även avsnitt 4.3 och 4.4.

Pediatrisk population

Pediatrisk regional anestesibehandling skall utföras av kvalificerad vårdpersonal med vana att hantera

denna patientgrupp och teknik.

Administreringssätt

Innan subkutana och intramuskulära doser som motsvarar väldigt små volymer administreras till ett

nyfött barn ska Morphine Unimedic spädas för att undvika doseringsfel. Isoton natriumkloridlösning

bör användas. Spädning motsvarande en administrationsvolym över 2 ml ska undvikas.

Vid epidural användning

är det lämpligt att med sedvanlig teknik försäkra sig om att administrering av

morfin sker i epiduralrummet. Såväl effekt som risken för biverkningar förstärks signifikant om

Morphine Unimedic av misstag administreras intratekalt.

4.3

Kontraindikationer

Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt 6.1

Sekretstagnation

Andningsdepression

Akut leversjukdom

Orostillstånd under alkohol- eller sömnmedelspåverkan

Generella kontraindikationer relaterade till epidural administration ska övervägas

4.4

Varningar och försiktighet

Beroendeframkallande. Var mycket försiktig vid förskrivning av detta läkemedel.

Patienten kan utveckla tolerans mot morfin vid långvarig användning och gradvis högre doser kan

krävas för att uppnå önskad analgetisk effekt. Det kan även förekomma korstolerans med andra

opioider.

Användning av morfin kan leda till fysiskt beroende och utsättningssyndrom kan uppstå om

behandlingen avbryts abrupt. När en patient inte längre behöver behandling med opioider

rekommenderas en gradvis nedtrappning av den dagliga dosen för att undvika utsättningssymtom.

Morfin kan leda till missbruk. Detta ska tas i beaktan vid förskrivning eller administrering av morfin

när det finns misstanke om en ökad risk för felanvändning, missbruk eller diversion.

Dosen kan behöva reduceras vid bronkialastma, skallskador, hypotoni vid hypovolemi,

hypothyroidism, nedsatt lever- och njurfunktion, inflammatoriska magsjukdomar, pankreatit,

gallvägsspasm, uretärspasm och vid behandling av äldre patienter.

Morfin ska inte användas vid idiopatiska eller psykopatologiska smärttillstånd.

Behandling med MAO-hämmare, se avsnitt 4.5 Interaktioner med andra läkemedel och övriga

interaktioner.

Det finns en ökad risk för andningsdepression vid behandling av äldre patienter.

Förstoppning

Förstoppning är en vanlig biverkan av morfin. Användning av laxermedel ska övervägas vid

användning av Morphine Unimedic.

Pediatrisk population

Andningsdepression utgör en risk för alla barn. Nyfödda barn (speciellt de som andas spontant) kan ha

en ökad känslighet. Använd intravenöst morfin med särskild försiktighet hos barn under ett års ålder.

4.5

Interaktioner med andra läkemedel och övriga interaktioner

Kombinationen bör undvikas

Barbiturater

Barbiturater förstärker opiaters och opioiders andningsdepressiva effekt. Kombinationen ska därför

undvikas.

Mindre mängder alkohol

Mindre mängder alkohol kan dramatiskt förstärka den svagt andningsdepressiva effekten av morfin.

Kombinationen skall därför undvikas.

MAO-hämmare

MAO-hämmare kan förstärka effekten av morfin (andningsdepression och hypotension). Serotonergt

syndrom har rapporterats vid samtidig behandling med petidin och MAO-hämmare, och kan därför ej

uteslutas vid kombination av morfin och MAO-hämmare.

Följande kombinationer kan kräva dosanpassning

Rifampicin

Rifampicin minskar plasmakoncentrationen av oralt morfin så pass kraftigt att högre doser än normalt

fordras för analgetisk effekt.

Diklofenak

Diklofenak kan öka den analgetiska effekten av morfin, vilket visats i en studie med 120 kvinnor som

erhöll epiduralt morfin.

Gabapentin

Beakta risken för CNS-symtom i valet av behandling. Om de två läkemedlen ges samtidigt ska

patienten övervakas noggrant avseende tecken på CNS-depression såsom somnolens och gabapentin-

eller morfindosen ska minskas därefter.

Amitriptylin, klomipramin och nortriptylin

Amitriptylin, klomipramin och nortriptylin förstärker den analgetiska effekten av morfin. Dosjustering

kan behövas.

Kombinerade morfinagonister/-antagonister

Kombinerade morfinagonister/-antagonister (buprenorfin, nalbufin, pentazocin) minskar den

analgetiska effekten genom kompetitiv blockering av receptorer, varför risken för abstinenssymtom

ökar.

För följande kombinationer är den kliniska betydelsen oklar

Baklofen

Kombinationen morfin och intratekalt givet baklofen orsakade blodtryckssänkning hos en patient.

Risken för att denna kombination kan orsaka apné eller andra CNS-symtom kan inte uteslutas.

Bensodiazepiner

Kombinationen kan öka sederingen hos en patient. Bensodiazepiner kan förstärka opiaters

andningsdepressiva effekt vilket bör beaktas.

Hydroxyzin

Samtidig administrering av hydroxizin och morfin kan genom en additiv effekt ge en ökad CNS-

depression och dåsighet. Överväg byte till icke sedativ antihistamin.

Metylfenidat

Metylfenidat kan öka den analgetiska effekten av morfin. Vid samtidig behandling bör man överväga

att sänka dosen av morfin.

Nimodipin

Nimodipin kan öka den analgetiska effekten av morfin. Vid samtidig behandling bör man överväga att

sänka dosen av morfin.

Ritonavir

Morfinnivåerna kan, på grund av induktion av glukuronidering, minska vid samtidigt administrering

av ritonavir givet som ett antiretroviralt läkemedel eller farmakokinetisk förstärkare (boostrare) av

andra proteashämmare.

4.6

Fertilitet, graviditet och amning

Män och kvinnor i fertil ålder

På grund av morfinets mutagena egenskaper ska det inte ges till fertila män och kvinnor utan att

effektiva preventivmedel används (se avsnitt 5.3).

Graviditet

Det finns en begränsad mängd data från användning av morfin hos gravida kvinnor. Morfin passerar

placentan. Djurstudier har visat reproduktionsstoxicitet (se avsnitt 5.3). Av denna orsak ska morfin

endast ges under graviditet när fördelarna för modern tydligt överväger risken för fostret.

En längre tids användning av morfin under graviditet kan resultera i neonatal opioidabstinens.

Morfin kan förlänga eller förkorta förlossningsförloppet. Morfin kan orsaka andningsdepression hos

neonatala barn om det administreras under förlossningen. Barn som fötts av mödrar som fått opioida

analgetika under graviditetens slutstadier eller under förlossningen ska övervakas för tecken på

andningsdepression eller utsättningssyndrom och (om nödvändigt) behandlas med en specifik

opioidantagonist. Särskilt under 2-3 timmar före väntad förlossning bör morfin endast administreras på

strikt indikation och efter en analys av moderns nytta vägt mot riskerna för barnet.

Amning

Morfin utsöndras i bröstmjölk, där det når högre koncentrationer än i moderns plasma. Då kliniskt

relevanta koncentrationer kan uppnås hos ammande barn, avråds från amning (se avsnitt 5.2).

Fertilitet

Det finns inga kliniska data om effekten av morfin på manlig eller kvinnlig fertilitet. Morfin visade

negativ effekt på fertiliteten hos djur (se avsnitt 5.3).

4.7

Effekter på förmågan att framföra fordon och använda maskiner

Morphine Unimedic har påtaglig effekt på förmågan att framföra fordon och använda maskiner.

Morphine Unimedic kan försämra reaktionsförmågan.

4.8

Biverkningar

Cirka 20% av patienter drabbas av illamående och kräkningar. De flesta biverkningarna är

dosberoende.

Biverkningarna nedan anges efter frekvens och organsystem. Frekvenserna definieras enligt följande

konvention: Mycket vanliga (> 1/10), vanliga (> 1/100 till < 1/10), mindre vanliga (> 1/1000 till <

1/100), sällsynta (> 1/10000 till < 1/1000), mycket sällsynta (<1/10000), ingen känd frekvens (kan inte

beräknas från tillgängliga data).

Endokrina systemet

Vanliga:

ökad ADH-frisättning

Psykiska störningar

Mindre vanliga

: dysfori

Ingen känd frekvens

: eufori, sömn-, minnes- och koncentrationsstörningar, hallucinationer, förvirring

Centrala och perifera nervsystemet

Vanliga:

PaCO

-stegring, sedering

Mindre vanliga:

andningsdepression, desorientering, dåsighet, yrsel, huvudvärk, omtöckning, dysfori

Ingen känd frekvens

: kramper

Ögon

Vanliga:

mios

Hjärtat

Sällsynta:

palpitation, takykardi

Andningsvägar, bröstkorg och mediastinum

Mindre vanliga:

bronkokonstriktion

Magtarmkanalen

Vanliga

: illamående, kräkningar, förstoppning

Ingen känd frekvens

: muntorrhet

Lever och gallvägar

Mindre vanliga:

gallvägsspasm

Hud och subkutan vävnad

Vanliga:

klåda

Ingen känd frekvens:

urtikaria

Muskuloskeletala systemet och bindväv

Ingen känd frekvens:

myokloni

Njurar och urinvägar

Vanliga

: urinretention

Mindre vanliga:

urinvägsspasm

Allmäna symtom och/eller symtom vid administrationsstället

Mindre vanliga:

yrsel

Andningsdepression är långsamt insättande och mest påtagligt 5-8 timmar efter injektion. Samtidig

administrering av parenterala narkotikaklassade substanser kan öka frekvensen av biverkningar och

förstärka den andningsdepressiva effekten. Vid postoperativ användning bör risken för sen

andningsdepression särskilt observeras. Vid behandling av t ex cancerpatienter som tidigare

behandlats med morfin är risken för andningsdepression mycket liten.

Med avseende på biverkningar vid epidural morfinbehandling ses pruritus medan det ej förefaller ge

samma tendens till illamående och kräkningar, gall- och urinvägsspasm och sedation, som

ekvianalgetiska doser av intramuskulärt morfin. Epiduralt morfin ger däremot en ökad frekvens av

urinretention genom att relaxera detrusormuskeln med efterföljande ökad blåskapacitet.

Rapportering av misstänkta biverkningar

Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt

att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas

att rapportera varje misstänkt biverkning till (se detaljer nedan):

Läkemedelsverket

Box 26

751 03 Uppsala

www.lakemedelsverket.se

4.9

Överdosering

Symtom vid överdosering

Symtom på överdos inkluderar knappnålshuvudstora miotiska pupiller, andningsdepression och

hypotoni. Cirkulationsrubbningar och koma kan inträffa i svåra fall.

Typisk symtomtriad: sänkt medvetandegrad, uttalad andningsdepression, maximalt miotiska pupiller.

Hypotoni. Blek, fuktig hud. Vid höga doser, cyanos, areflexi, andningsstillestånd, medvetslöshet,

cirkulationssvikt, lungödem. Acidos, kramper (framförallt hos barn), eventuellt hypokalemi och

hypokalcemi. Illamående, kräkningar, förstoppning. Vid allvarlig förgiftning risk för

hjärtmuskelskada, rhabdomyolys och njursvikt.

Behandling av överdosering

Andningsdepression vid morfinintoxikation kan hävas med naloxon, initialt 0,4 mg till vuxen (barn

0,01 mg/kg) långsamt intravenöst, dosen ökas successivt vid behov. Kontinuerlig infusion av naloxon

kan ibland vara ett praktiskt alternativ.

Respiratorbehandling vid indikation (med PEEP vid lungödem). Naloxon kan ej ersätta

respiratorbehandling vid allvarlig intoxikation. Vätska intravenöst (elektrolytlösning, glukos),

blodgaskontroll, acidoskorrektion. Symtomatisk terapi.

Toxicitet

Toxisk dos för vuxna (utan toleransutveckling) anges vanligen ligga i intervallet 40-60 mg peroralt

and 30 mg parenteralt. Skopolamin, hypnotika och alkohol potentierar toxiska effekter.

5.

FARMAKOLOGISKA EGENSKAPER

5.1

Farmakodynamiska egenskaper

Farmakoterapeutisk grupp: Naturliga opiumalkaloider, opiater ATC-kod: N02AA01

Latenstid och duration

Latenstiden för att uppnå analgetisk verkan är ca 10 minuter och tiden till full effekt är ca 45-60

minuter efter injektion. Epiduralt administrerat morfin är en långverkande analgesimetod avsedd för

epidural administrering lumbalt eller torakalt. Jämfört med parenteralt administrerat morfin erhålls en

effektivare smärtlindring med längre effektduration vid smärta från thorax, buk och nedre

extremiteterna. Medeldurationen för effekt vid dosering 4 mg morfin epiduralt är ca 10-12 timar vid

postoperativ smärta. Behandlingseffekten liksom analgesins duration varierar med utförd typ av

kirurgi. Vid behandling av svår opioidkänslig smärta, t ex vid cancer, kan den analgetiska effekten av

ovanstående dos vara lägre och med kortare duration.

Verkningsmekanism

Morfin har en antagonistisk effekt på opioidreceptorer. Den kraftiga analgetiska effekten beror på en

förändrad smärtupplevelse och delvis på en höjning av smärttröskeln.

Epiduralt administrerat morfin utövar troligen sin huvudsakliga effekt direkt på opiatreceptorer i

ryggmärgen och åstadkommer en selektiv hämning av smärtimpulsen till centrala nervsystemet (CNS).

Analgesin är segmentell, dock ej renodlat, och fri från motorisk, sensorisk eller sympatisk blockad.

Metaboliter

Morfin metaboliseras via konjugering till de 2 huvudmetaboliterna morfin-6-glukuronid (M6G) och

morfin-3-glukuronid (M3G). Små mängder av morfin-3,6-diglukuronid kan också bildas. M3G har

liten affinitet till opioidreceptorer, dvs ingen dokumenterad analgetisk effekt, men kan bidra till

exitatorisk effekt. M6G är dubbelt så potent som morfin vid systemisk tillförsel, och de

farmakologiska effekterna av M6G kan inte särskiljas från morfinets. Vid kronisk administrering står

det för en signifikant andel av morfinets analgetiska effekter.

Andningsdepression

Den andningsdepressiva effekten av morfin beror på en hämning av koldioxidens stimulerande verkan

på andningscentrum i förlängda märgen, men även på att andningssvaret på låg syrgastension är

hämmad. De andningsdepressiva effekterna av epiduralt morfin betingas huvudsakligen av kraniell

CSF-transport från injektionsstället. Läkemedlet kan därvid nå vitala centra i förlängda märgen. Hos

patienter med normal ventilationsförmåga har en epidural dos på 2-5 mg morfin liten betydelse i detta

avseende. En ökad risk för andningsdepression finns vid behandling av äldre patienter, särskilt vid

tillförsel av andra narkotiska analgetika och vid upprepade epidurala doser. Risk för

andningsdepression föreligger även vid behandling av patienter med kronisk andningssjukdom och

patienter med högt intrakraniellt tryck.

Efter encefalit kan morfinets effekter vara förstärkta.

Vid andningspåverkan kan andningsunderstödjande behandling och tillförsel av naloxon krävas.

Eftersom den andningsdepressiva effekten kan vara långvarig krävs i enstaka fall upprepad dosering

av naloxon.

Tolerans

Vid upprepad dosering av morfin epiduralt hos djur noteras minskad effekt i experimentella system för

utvärdering av analgesi. Erfarenheterna kring toleransutveckling hos människa är dock ännu

begränsade, men toleransutveckling kan förekomma. Detta brukar emellertid ej medföra några

problem vid behandling av svåra smärtor i samband med cancer.

Den ekvianalgetiska dosen av intratekalt morfin är ca 5 gånger läge än för epiduralt morfin, men

systematiska studier saknas.

5.2

Farmakokinetiska egenskaper

Morfin har inte en dosberoende kinetik.

Absorption

Maximal koncentration i blod nås inom 10-20 minuter. Epiduralt administrerat morfin absorberas

signifikant till det systemiska kretsloppet. Morfinets biotillgänglighet kan öka hos patienter med

levercancer.

Nyfödda har reducerad kapacitet att metabolisera morfin. Äldre barn har troligen signifikant lägre

morfin- och metabolitkoncentrationer i plasma jämfört med vuxna som givits en jämförbar dos/kg.

Distribution

Morfins distributionsvolym är ca 3 l/kg med en plasmaproteinbindning på ca 35%. Clearance är ca 24

mg/min*kg och halveringstiden i plasma och cerebrospinalvätska (CSF) är 2-4 timmar efter epidural

administrering.

Metabolism, Eliminering

Morfin metaboliseras i levern till de två huvudmetaboliterna morfin-3-glukuronid (saknar analgetisk

effekt men kan bidra med exitatoriska effekter) samt morfin-6-glukuronid (M6G) (mer potent är själva

morfinet). Små mängder av morfin-3,6-diglukuronid kan också bildas. Morfin och dess metaboliter

genomgår enterohepatisk cirkulering. Eliminationen av morfin sker främst genom glukuronidering och

utsöndring av oförändrat morfin i urinen utgör < 0,1%. M6G utsöndras via urinen, vilket gör att M6G

kan ackumuleras vid nedsatt njurfunktion. Nedsatt lever- och njurfunktion påverkar eliminationen av

substansen.

5.3

Prekliniska säkerhetsuppgifter

Data från gängse studier avseende säkerhetsfarmakologi och toxicitet vid upprepad dosering visar inte

några särskilda risker för människa. Det har inte genomförts några långsiktiga djurstudier på den

tumorogena potentialen hos morfin. Effekter i icke kliniska studier observerades med avseende på

genotoxicitet och toxicitet vid reproduktion och utveckling.

Mutagen och cancerogen potential

Det finns tydliga positiva resultat rörande mutagenicitet, vilka indikerar att morfin har enklastogen

effekt och att denna effekt även påverkar könsceller. Därför betraktas morfin som en mutagen substans

och denna effekt kan inte uteslutas hos människa.

Reproduktionstoxicitet

Djurstudier indikerar en potentiell negativ effekt på avkomman under dräktigheten (missbildningar i

CNS, tillväxthämning, testisatrofi, förändringar i signalsubstanssystem och beteendemönster,

beroende). Morfin hade dessutom en effekt på hanars sexuella beteende och fertilitet hos olika

djurarter.

6.

FARMACEUTISKA UPPGIFTER

6.1

Förteckning över hjälpämnen

Natriumklorid

Vatten

6.2

Inkompatibiliteter

Då blandbarhetsstudier saknas får detta läkemedel inte blandas med andra läkemedel.

6.3

Hållbarhet

2 år.

Produkten ska användas omedelbart efter öppnande.

6.4

Särskilda förvaringsanvisningar

Förvara ampullen i ytterförpackningen. Ljuskänsligt.

6.5

Förpackningstyp och innehåll

Klar glasampull 10 x 10 ml.

6.6

Särskilda anvisningar för destruktion och övrig hantering

Stänk på huden och i ögonen kan orsaka smärta, rodnad och klåda. Undvik direktkontakt med

läkemedlet.

Ej använt läkemedel och avfall ska kasseras enligt gällande anvisningar.

7.

INNEHAVARE AV GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING

Unimedic Pharma AB

Box 6216

102 34 Stockholm

8.

NUMMER PÅ GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING

56117

9.

DATUM FÖRSTA GODKÄNNANDE/FÖRNYAT GODKÄNNANDE

2018-04-06

10.

DATUM FÖR ÖVERSYN AV PRODUKTRESUMÉN

2019-10-11

Liknande Produkter

Sök varningar relaterade till denna produkt

Visa dokumenthistorik

Dela den här informationen