Lamotrigin EQL 50 mg Tablett

Sverige - svenska - Läkemedelsverket (Medical Products Agency)

Bipacksedel Bipacksedel (PIL)

17-05-2019

Produktens egenskaper Produktens egenskaper (SPC)

05-03-2021

Aktiva substanser:
lamotrigin
Tillgänglig från:
EQL Pharma Int AB,
ATC-kod:
N03AX09
INN (International namn):
lamotrigine
Dos:
50 mg
Läkemedelsform:
Tablett
Sammansättning:
lamotrigin 50 mg Aktiv substans; laktosmonohydrat Hjälpämne
Receptbelagda typ:
Receptbelagt
Bemyndigande status:
Avregistrerad
Godkännandenummer:
54496
Tillstånd datum:
2016-09-07

Dokument på andra språk

Bipacksedel Bipacksedel - engelska

05-03-2021

Läs hela dokumentet

Package leaflet: Information for the user

Lamotrigin Actavis 25 mg tablets

Lamotrigin Actavis 50 mg tablets

Lamotrigin Actavis 100 mg tablets

Lamotrigin Actavis 200 mg tablets

Lamotrigine

Read all of this leaflet carefully before you start taking this medicine because it contains important

information for you.

Keep this leaflet. You may need to read it again.

If you have any further questions, ask your doctor or pharmacist.

This medicine has been prescribed for you only. Do not pass it on to others. It may harm them, even if

their signs of illness are the same as yours.

If you get any side effects, talk to your doctor or pharmacist. This includes any possible side effects

not listed in this leaflet. See section 4.

What is in this leaflet

1.

What /.../ is and what it is used for

2.

What you need to know before you take /…/

3.

How to take /…/

4.

Possible side effects

5.

How to store /…/

6.

Contents of the pack and other information

1.

What /…/ is and what it is used for

/…/ belongs to a group of medicines called

anti-epileptics

. It is used to treat two conditions -

epilepsy

bipolar disorder

/…/ treats epilepsy

by blocking the signals in the brain that trigger epileptic seizures (fits)

For adults and children aged 13 years and over, /…/ can be used on its own or with other

medicines, to treat epilepsy. /…/ can also be used with other medicines to treat the seizures that

occur with a condition called Lennox-Gastaut syndrome.

For children aged between 2 and 12 years, /…/can be used with other medicines, to treat those

conditions. It can be used on its own to treat a type of epilepsy called typical absence seizures.

/…/ also treats bipolar disorder.

People with bipolar disorder (sometimes called

manic depression

) have extreme mood swings, with

periods of mania (excitement or euphoria) alternating with periods of depression (deep sadness or

despair). For adults aged 18 years and over, /…/can be used on its own or with other medicines, to

prevent the periods of depression that occur in bipolar disorder. It is not yet known how /…/works in the

brain to have this effect.

2.

What you need to know before you take /…/

Do not take/…/:

if you are allergic

hypersensitive

) to lamotrigine or any of the other ingredients of this medicine

(listed in Section 6).

If this applies to you:

Tell your doctor

and don’t take /.../

Take special care with /…/

Talk to your doctor or pharmacist before taking /…/:

if you have any kidney problems

if you have ever developed a rash

after taking lamotrigine or other medicines for bipolar disorder

or epilepsy; or if you experience a rash or sunburn after taking lamotrigine and having been

exposed to sun or artificial light (e.g. solarium). Your doctor will check your treatment and may

advise you to avoid sunlight or protect yourself against the sun (e.g. use of a sunscreen and/or to

wear protective clothing).

if you have ever developed meningitis after taking lamotrigine

read the description of

these symptoms in Section 4 of this leaflet

Rare side effects

if you are already taking medicine that contains lamotrigine

if you have a condition called Brugada syndrome.

Brugada syndrome is a genetic disease that

results in abnormal electrical activity within the heart. ECG abnormalities which may lead to arrhythmias

(abnormal heart rhythm) can be triggered by lamotrigine.

If any of these applies to you:

Tell your doctor

, who may decide to lower the dose or that /…/ is not suitable for you.

Important information about potentially life-threatening reactions

A small number of people taking /…/ get an allergic reaction or potentially life-threatening skin reaction,

which may develop into more serious problems if they are not treated. These can include Stevens– Johnson

Syndrome (SJS), toxic epidermal necrolysis (TEN) and Drug Reaction with Eosinophilia and Systemic

Symptoms (DRESS). You need to know the symptoms to look out for while you are taking /../.

Read the description of these symptoms in Section 4 of this leaflet

under ‘

Potentially life-threatening

reactions

get a doctor’s help straight away

’.

Haemophagocytic lymphohistiocytosis (HLH)

There have been reports of a rare but very serious immune system reaction, in patients taking lamotrigine.

Contact your doctor or pharmacist immediately

if you experience any of the following

symptoms while taking lamotrigine: fever, rash, neurological symptoms (e.g. shaking or tremor,

confusional state, disturbances of brain function).

Thoughts of harming yourself or suicide

Anti-epileptic medicines are used to treat several conditions, including epilepsy and bipolar disorder. People

with bipolar disorder can sometimes have thoughts of harming themselves or committing suicide. If you

have bipolar disorder, you may be more likely to think like this:

when you first start treatment

if you have previously had thoughts about harming yourself or about suicide

if you are under 25 years old.

If you have distressing thoughts or experiences, or if you notice that you feel worse or develop new

symptoms while you’re taking /…/:

See a doctor as soon as possible or go to the nearest hospital for help.

You may find it helpful to tell a family member, caregiver or close friend that you can become

depressed or have significant changes in mood, and ask them to read this leaflet. You might ask them

to tell you if they are worried about your depression or other changes in your behaviour.

A small number of people being treated with anti-epileptics such as /…/ have also had thoughts of harming

or killing themselves. If at any time you have these thoughts, immediately contact your doctor.

If you’re taking /…/ for epilepsy

The seizures in some types of epilepsy may occasionally become worse or happen more often while you’re

taking /…/.Some patients may experience severe seizures, which may cause serious health problems. If your

seizures happen more often or if you experience a severe seizure while you’re taking /…/:

See a doctor as soon as possible.

/…/ should not be given to people aged under 18 years to treat bipolar disorder

. Medicines to treat

depression and other mental health problems increase the risk of suicidal thoughts and behaviour in

children and adolescents aged under 18 years.

Other medicines and /…/

Tell your doctor or pharmacist if you are taking, have recently taken or might take any

other medicines

including herbal medicines or other medicines bought without a prescription.

Your doctor needs to know if you are taking other medicines to treat epilepsy or mental health

problems. This is to make sure you take the correct dose of /.../. These medicines include:

oxcarbazepine, felbamate, gabapentin, levetiracetam, pregabalin, topiramate

zonisamide

used to treat

epilepsy

lithium, olanzapine

aripiprazole

used to treat

mental health problems

bupropion,

used to treat

mental health problems

or to

stop smoking

Tell your doctor

if you are taking any of these.

Some medicines interact with /…/ or make it more likely that people will have side effects. These

include:

valproate

, used to treat

epilepsy

mental health problems

carbamazepine

, used to treat

epilepsy

mental health problems

phenytoin, primidone

phenobarbitone

, used to treat

epilepsy

risperidone

, used to treat

mental health problems

rifampicin

, which is an

antibiotic

medicines

used to treat

Human Immunodeficiency Virus (HIV) infection

(a combination of

lopinavir and ritonavir or atazanavir and ritonavir)

hormonal contraceptives

, such as

the Pill

see below

Tell your doctor

if you are taking any of these or if you start or stop taking any.

Hormonal contraceptives (such as the Pill) can affect the way /…/ works

Your doctor may recommend that you use a particular type of hormonal contraceptive or another method

of contraception, such as condoms, a cap or coil. If you are using a hormonal contraceptive like the Pill,

your doctor may take samples of your blood to check the level of /…/. If you are using a hormonal

contraceptive or if you plan to start using one:

Talk to your doctor,

who will discuss suitable methods of contraception with you.

/…/ can also affect the way hormonal contraceptives work, although it’s unlikely to make them less

effective. If you are using a hormonal contraceptive and you notice any changes in your menstrual

pattern, such as breakthrough bleeding or spotting between periods:

Tell your doctor

. These may be signs that /…/ is affecting the way your contraceptive is working.

Pregnancy and breast-feeding

If you are pregnant, think you may be pregnant or are planning to have a baby ask your doctor

or pharmacist for advice before taking this medicine.

You should not stop treatment without discussing this with your doctor.

This

is particularly important if you have epilepsy.

Pregnancy may alter the effectiveness of /…/, so you may need blood tests and your dose of

/…/ may be adjusted.

There may be a small increased risk of birth defects, including a cleft lip or cleft palate, if /…/

is taken during the first 3 months of pregnancy.

Your doctor may advise you to take extra

folic acid

if you’re planning to become pregnant

and while you’re pregnant.

If you are breast-feeding or planning to breast-feed ask your doctor or pharmacist for advice

before taking this medicine

. The active ingredient of /…/ passes into breast milk and may affect your

baby. Your doctor will discuss the risks and benefits of breast-feeding while you’re taking /…/ and will

check your baby from time to time, whether drowsiness, rash or poor weight gain occurs, if you decide

to breast-feed. Inform your doctor if you observe any of these symptoms in your baby.

Driving and using machines

/…/ can cause dizziness and double vision.

Don’t drive or use machines unless you are sure you’re not affected.

If you have epilepsy, talk to your doctor about driving and using machines

/…/ contains Lactose

If you have been told by your doctor that you have an intolerance to some sugars, contact your doctor before

taking this medicinal product.

3.

How to take /…/

Always take this medicine exactly as your doctor or pharmacist has told you

. Check with your doctor

or pharmacist if you are not sure.

How much /…/to take

It may take a while to find the best dose of /…/ for you. The dose you take will depend on:

your age

whether you are taking /…/ with other medicines

whether you have any kidney or liver problems.

Your doctor will prescribe a low dose to start and gradually increase the dose over a few weeks until you

reach a dose that works for you (called the

effective dose

Never take more /…/ than your doctor tells

you to

The usual effective dose of /…/for adults and children aged 13 years or over is between 100 mg and 400

mg each day.

For children aged 2 to 12 years, the effective dose depends on their body weight - usually, it’s between 1

mg and 15 mg for each kilogram of the child’s weight, up to a maximum maintenance dose of 200 mg daily.

/…/ is not recommended for children aged under 2 years.

How to take your dose of /…/

Take your dose of /…/ once or twice a day, as your doctor advises. It can be taken with or without food.

Your doctor may also advise you to start or stop taking other medicines, depending on what condition

you’re being treated for and the way you respond to treatment.

Swallow your tablets whole

. Don’t break, chew or crush them.

Always take the full dose

that your doctor has prescribed. Never take only part of a tablet.

If you take more /…/ than you should

Contact a doctor or nearest hospital emergency department immediately

. If possible, show them the

/…/packet.

If you take too much /…/

you may be more likely to have serious side effects which may be fatal.

Someone who has taken too much /…/ may have any of these symptoms:

rapid, uncontrollable eye movements (

nystagmus

clumsiness and lack of co-ordination, affecting their balance (

ataxia

heart rhythm changes (detected usually on ECG)

loss of consciousness, fits (convulsions) or coma.

If you forget to take a single dose of /…/

Don’t take extra tablets to make up for a missed dose. Just take your next dose at the usual time.

In case you forget to take multiple doses of /…/

Ask your doctor for advice on how to start taking it again

. It’s important that you do this.

Don’t stop taking /…/ without advice

/…/ must be taken for as long as your doctor recommends. Don’t stop unless your doctor advises you to.

If you’re taking /…/ for epilepsy

To stop taking /…/,

it is important that the dose is reduced gradually

, over about 2 weeks. If you

suddenly stop taking /…/, your epilepsy may come back or get worse.

If you’re taking /…/ for bipolar disorder

/…/ may take some time to work, so you are unlikely to feel better straight away. If you stop taking /…/,

your dose will not need to be reduced gradually. But you should still talk to your doctor first, if you want to

stop taking /…/.

4.

Possible side effects

Like all medicines, this medicine can cause side effects, although not everybody gets them.

Potentially life-threatening reactions: get a doctor’s help straight away

A small number of people taking /…/ get an allergic reaction or potentially life-threatening skin reaction,

which may develop into more serious problems if they are not treated.

These symptoms are more likely to happen during the first few months of treatment with/…/, especially if

the starting dose is too high or if the dose is increased too quickly or if /…/ is taken with another medicine

called

valproate

. Some of the symptoms are more common in children, so parents should be especially

careful to watch out for them.

Symptoms of these reactions include:

skin rashes or redness

, which may develop into life-threatening skin reactions including widespread

rash with blisters and peeling skin, particularly occurring around the mouth, nose, eyes and genitals

Stevens-Johnson syndrome

), extensive peeling of the skin (more than 30% of the body surface -

toxic

epidermal necrolysis

) or extended rashes with liver, blood and other body organs involvement (Drug

Reaction with Eosinophilia and Systemic Symptoms which is also known as DRESS hypersensitivity

syndrome)

ulcers in the mouth, throat, nose or genitals

a sore mouth or red or swollen eyes

conjunctivitis

a high temperature

fever

), flu-like symptoms or drowsiness

swelling around your face

swollen glands

in your neck, armpit or groin

unexpected bleeding or bruising

, or the fingers turning blue

a sore throat

or more infections (such as colds) than usual

Increased levels of liver enzymes seen in blood tests

an increase in a type of white blood cell (eosinophils)

enlarged lymph nodes

involvement of the organs of the body including liver and kidneys.

In many cases, these symptoms will be signs of less serious side effects.

But you must be aware that they

are potentially life-threatening and can develop into more serious problems,

such as organ failure, if

they are not treated. If you notice any of these symptoms:

Contact a doctor immediately

. Your doctor may decide to carry out tests on your liver, kidneys or blood

and may tell you to stop taking /…/. In case you have developed Stevens-Johnson syndrome or toxic

epidermal necrolysis your doctor will tell you that you must never use lamotrigine again.

Haemophagocytic lymphohistiocytosis (HLH)

(see section 2: What you need to know before you take

/…/).

Very common side effects

These may affect

more than 1 in 10

people:

headache

skin rash.

Common side effects

These may affect

up to 1 in 10

people:

aggression or irritability

feeling sleepy or drowsy

feeling dizzy

shaking or tremors

difficulty in sleeping (

insomnia

feeling agitated

diarrhoea

dry mouth

feeling sick (

nausea

) or being sick (

vomiting

feeling tired

pain in your back or joints, or elsewhere.

Uncommon side effects

These may affect

up to 1 in 100

people:

clumsiness and lack of co-ordination (

ataxia

double vision or blurred vision

unusual hair loss or thinning

(alopecia)

skin rash or sunburn after exposure to sun or artificial light (photosensitivity)

.

Rare side effects

These may affect

up to 1 in 1,000

people:

a life-threatening skin reaction (

Stevens-Johnson syndrome

(see also the information at the beginning

of Section 4)

a group of symptoms together including: fever, nausea, vomiting, headache, stiff neck and extreme

sensitivity to bright light. This may be caused by an inflammation of the membranes that cover the

brain and spinal cord (

meningitis

). These symptoms usually disappear once treatment is stopped

however if the symptoms continue or get worse

contact your doctor

rapid, uncontrollable eye movements (

nystagmus

itchy eyes, with discharge and crusty eyelids (

conjunctivitis

Very rare side effects

These may affect

up to 1 in 10,000

people:

a life-threatening skin reaction (

toxic epidermal necrolysis

(see also the information at the beginning

of Section 4)

Drug Reaction with Eosinophilia and Systemic Symptoms (DRESS)

: (see also the information at the

beginning of Section 4)

a high temperature (

fever

(see also the information at the beginning of Section 4)

swelling around the face (

oedema

) or swollen glands in the neck, armpit or groin (

lymphadenopathy

(see also the information at the beginning of Section 4)

changes in liver function, which will show up in blood tests or liver failure:

(see also the information

at the beginning of Section 4)

a serious disorder of blood clotting, which can cause unexpected bleeding or bruising (

disseminated

intravascular coagulation

(see also the information at the beginning of Section 4)

changes which may show up in blood tests - including reduced numbers of red blood cells (

anaemia

reduced numbers of white blood cells (

leucopenia, neutropenia, agranulocytosis

), reduced numbers of

platelets (

thrombocytopenia

), reduced numbers of all these types of cell (

pancytopenia

) and a disorder

of the bone marrow called

aplastic anaemia

hallucinations (‘seeing’ or ‘hearing’ things that aren’t really there)

confusion

feeling ‘wobbly’ or unsteady when you move about

uncontrollable body movements (

tics

), uncontrollable muscle spasms affecting the eyes, head and

torso (

choreoathetosis

) or other unusual body movements such as jerking, shaking or stiffness

in people who already have epilepsy, seizures happening more often

in people who already have Parkinson’s disease, worsening of the symptoms.

lupus-like reaction (symptoms may include: back or joint pain which sometimes may be accompanied

by fever and/or general ill health).

Haemophagocytic lymphohistiocytosis (HLH) (see Section 2: What you need to know before you take

/…/).

Other side effects

Other side effects have occurred in a small number of people but their exact frequency is unknown:

There have been reports of bone disorders including osteopenia and osteoporosis (thinning of the

bone) and fractures. Check with your doctor or pharmacist if you are on long-term anti-epileptic

medication, have a history of osteoporosis or take steroids

Nightmares

Lower immunity because of lower levels of antibodies called immunoglobulins in the blood which

help protect against infection.

Reporting of side effects

If you get any side effects, talk to your <doctor> <or> <,> <pharmacist> <or nurse>. This includes any

possible side effects not listed in this leaflet.

You can also report side effects directly via the national

reporting system listed in Appendix V. By reporting side effects, you can help provide more information on

the safety of this medicine.

5.

How to store /…/

Keep this medicine out of the sight and reach of children.

This medicine does not require any special storage conditions.

Do not use this medicine after the expiry date which is stated on the blisters, carton or bottle after EXP. The

expiry date refers to the last day of that month.

Do not throw away any medicines via wastewater or household waste. Ask your pharmacist how to

throw away medicines you no longer use. These measures will help to protect the environment.

6.

Contents of the pack and other information

What /…/ contains

The active substance is lamotrigine. Each tablet contains 25 mg, 50 mg, 100 mg or 200 mg

lamotrigine.

The other ingredients are heavy magnesium carbonate, microcrystalline cellulose, povidone, lactose

monohydrate, crospovidone, magnesium stearate, iron oxide yellow (E 172).

What /…/ looks like and contents of the pack

/…/

25 mg tablets are light yellow, round, flat, marked 25 and have a diameter of 6 mm.

/.../

50 mg tablets are light yellow, round, flat, marked 50 and have a diameter of 8 mm.

/.../

100 mg tablets are light yellow, round, flat, marked 100 and have a diameter of 10 mm.

/.../

200 mg tablets are light yellow, round, flat, marked 200 and have a diameter of 12.5 mm.

Blisters (Al/PVC): 7, 10, 20, 21, 28, 30, 40, 42, 50, 50x1, 56, 60, 98, 98x1, 100 and 100x1 tablets.

Tablet containers (HDPE with LDPE push-fit caps): 100 tablets.

Not all pack sizes may be marketed.

Marketing Authorisation Holder and Manufacturer

Marketing Authorisation Holder:

<[To be completed nationally]>

{Name and address}

<{tel}>

<{fax}>

<{e-mail}>

Manufacturer:

Actavis Group PTC ehf

Reykjavíkurvegur 76-78

220 Hafnarfjördur

Iceland

Specifar S.A

1, 28 Octovriou str.

123 51 Ag. Varvara

Athens

Greece

Tjoapack Netherlands B.V.

Nieuwe Donk 9

4879 AC Etten-Leur

The Netherlands

BALKANPHARMA – DUPNITSA AD

3 Samokovsko Shosse Str.

Dupnitsa 2600

Bulgaria

This medicinal product is authorised in the Member States of the EEA under the following names:

Sweden:

Lamotrigin Actavis 25 mg, 50 mg, 100 mg och 200 mg

tabletter

Lamotrigin Actavis 25 mg, 50 mg, 100 mg, 200 mg

Epitrigine 50 mg/100 mg tabletki

Epitrigine

This leaflet was last revised in {month YYYY

[To be completed nationally]

03-March-2021

Detailed information on this medicine is available on the web-site www.mpa.se.

Läs hela dokumentet

PRODUKTRESUMÉ

1.

LÄKEMEDLETS NAMN

Lamotrigin Actavis 25 mg tabletter

Lamotrigin Actavis 50 mg tabletter

Lamotrigin Actavis 100 mg tabletter

Lamotrigin Actavis 200 mg tabletter

2.

KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING

Varje Lamotrigin Actavis 25 mg tablett innehåller 25 mg lamotrigin.

Hjälpämne: varje tablett innehåller 0,68 mg laktos.

Varje Lamotrigin Actavis 50 mg tablett innehåller 50 mg lamotrigin.

Hjälpämne: varje tablett innehåller 1,36 mg laktos.

Varje Lamotrigin Actavis 100 mg tablett innehåller 100 mg lamotrigin.

Hjälpämne: varje tablett innehåller 2,72 mg laktos.

Varje Lamotrigin Actavis 200 mg tablett innehåller 200 mg lamotrigin.

Hjälpämne: varje tablett innehåller 5,44 mg laktos.

För fullständig förteckning över hjälpämnen, se avsnitt 6.1.

3.

LÄKEMEDELSFORM

Tablett

25 mg tabletter:

Ljusgula, runda, platta, märkta ”25” och har en diameter på 6 mm.

50 mg tabletter:

Ljusgula, runda, platta, märkta ”50” och har en diameter på 8 mm.

100 mg tabletter

Ljusgula, runda, platta, märkta ”100” och har en diameter på 10 mm.

200 mg tabletter:

Lamotrigin Actavis 200 mg tabletter är ljusgula, runda, platta, märkta ”200” och har en diameter

på 12,5 mm.

4.

KLINISKA UPPGIFTER

4.1

Terapeutiska indikationer

Epilepsi

Vuxna och ungdomar från 13 år och äldre

Tilläggsbehandling eller monoterapi av partiella anfall och generaliserade anfall, inklusive

tonisk-kloniska anfall.

Anfall i samband med Lennox-Gastaut syndrom. Lamotrigin Actavis ges som

tilläggsbehandling men kan ges som initialt antiepileptikum vid start av behandling av

Lennox-Gastaut syndrom.

Barn och ungdomar från 2 till 12 år

Tilläggsbehandling av partiella anfall och generaliserade anfall, inklusive tonisk-kloniska

anfall och anfall i samband med Lennox-Gastaut syndrom.

Monoterapi av typiska absenser.

Bipolär sjukdom

Vuxna från 18 år och äldre

Prevention av depressiva episoder hos patienter med bipolär sjukdom, typ I, vilka upplever

övervägande depressiva episoder (se avsnitt 5.1).

Lamotrigin Actavis är inte indicerat för akut behandling av maniska eller depressiva episoder.

4.2

Dosering och administreringssätt

Dosering

Om den beräknade dosen av lamotrigin (t.ex. vid behandling av barn med epilepsi eller patienter

med nedsatt leverfunktion) inte motsvarar hela tabletter ska den dos ges som motsvarar det lägre

antalet hela tabletter.

Återinsättning av behandling

Vid återinsättning hos patienter som tidigare har avbrutit Lamotrigin Actavis-behandlingen av

någon anledning ska behandlande läkare utvärdera behovet av upptrappning till underhållsdosen

eftersom risken för allvarliga hudutslag har satts i samband med hög initialdosering och

överskridande av de rekommenderade stegvisa dosökningarna för lamotrigin (se avsnitt 4.4). Ju

längre tidsintervall som förflutit sedan senaste dos, desto större anledning att överväga

upptrappning till underhållsdos. Om tidsintervallet överstiger mer än fem halveringstider sedan

lamotrigin sattes ut (se avsnitt 5.2), ska Lamotrigin Actavis generellt trappas upp till

underhållsdos enligt tillämpligt schema.

Lamotrigin Actavis bör inte återinsättas hos patienter som avbrutit behandlingen på grund av

hudutslag som satts i samband med tidigare behandling med lamotrigin såvida inte de eventuella

fördelarna klart överväger riskerna.

Epilepsi

Den rekommenderade dosupptrappningen och underhållsdoser för vuxna och för ungdomar som

är 13 år och äldre (tabell 1) och för barn och ungdomar i åldrarna 2 till 12 år (tabell 2) redovisas

nedan. På grund av risken för hudutslag ska initialdosen och efterföljande dosupptrappning inte

överskridas (se avsnitt 4.4).

När samtidigt administrerade antiepileptika sätts ut eller andra antiepileptika/läkemedel läggs till

behandlingsregimer som innehåller lamotrigin måste hänsyn tas till vilken effekt detta kan ha på

farmakokinetiken för lamotrigin (se avsnitt 4.5).

Tabell 1: Vuxna och ungdomar från 13 år och äldre – rekommenderad behandlingsregim vid

epilepsi

Behandlingsregim

Vecka 1 + 2

Vecka 3 + 4

Vanlig underhållsdos

Monoterapi:

25 mg/dag (en

gång dagligen)

50 mg/dag (en

gång dagligen)

100 - 200 mg/dag (en gång dagligen

eller uppdelat på två doser)

För att uppnå underhållsdosering kan

dosen ökas med maximalt 50 -100 mg

var eller varannan vecka tills optimalt

svar erhålls.

Vissa patienter har visat sig behöva

500 mg dagligen för att erhålla önskat

svar

Tilläggsbehandling MED valproat

(hämmare av lamotriginglukuronidering – se avsnitt 4.5)

:

Denna dosering bör

användas tillsammans med

valproat oberoende av

annan tilläggsmedicinering

12,5 mg/dag (ges

som 25 mg

varannan dag)

25 mg/dag (en

gång dagligen)

100 - 200 mg/dag (en gång dagligen

eller uppdelat på två doser)

För att uppnå underhållsdosering kan

dosen ökas med maximalt 25 - 50 mg

var eller varannan vecka tills optimalt

svar erhålls.

Tilläggsbehandling UTAN valproat men MED inducerare av lamotriginglukuronidering

(se avsnitt 4.5)

:

Denna dosering bör

användas utan valproat men

med:

fenytoin

karbamazepin

fenobarbital

primidon

rifampicin

lopinavir/ritonavir

50 mg/dag (en

gång dagligen)

100 mg/dag

(uppdelat på

två doser)

200 - 400 mg/dag (uppdelat på två

doser)

För att uppnå underhållsdosering kan

dosen ökas med maximalt 100 mg var

eller varannan vecka tills optimalt

svar erhålls.

Vissa patienter har visat sig behöva

700 mg dagligen för att erhålla önskat

svar

Tilläggsbehandling UTAN valproat och UTAN inducerare av lamotriginglukuronidering

(se avsnitt 4.5.)

:

Denna dosering bör

användas tillsammans med

andra läkemedel som inte

signifikant hämmar eller

inducerar

lamotriginglukuronidering

25 mg/dag (en

gång dagligen)

50 mg/dag (en

gång dagligen)

100 - 200 mg/dag (en gång dagligen

eller uppdelat på två doser)

För att uppnå underhållsdosering kan

dosen ökas med maximalt 50 –

100 mg var eller varannan vecka tills

optimalt svar erhålls.

För patienter som samtidigt behandlas med läkemedel vars farmakokinetiska interaktion med lamotrigin för

närvarande är okänd (se avsnitt 4.5) bör samma behandlingsregim som rekommenderas för lamotrigin vid

samtidig valproatbehandling användas.

Tabell 2: Barn och ungdomar från 2 till 12 år – rekommenderad behandlingsregim vid epilepsi

(total daglig dos i mg/kg kroppsvikt/dag)

Behandlingsregim

Vecka 1 + 2

Vecka 3 + 4

Vanlig underhållsdos

Monoterapi av typiska

absenser:

0,3 mg/kg/dag (en

gång dagligen

eller uppdelat på

två doser)

0,6 mg/kg/dag

(en gång

dagligen eller

uppdelat på två

doser)

1 - 15 mg/kg/dag (en gång dagligen

eller uppdelat på två doser)

För att uppnå underhållsdosering kan

dosen ökas med maximalt

0,6 mg/kg/dag var eller varannan

vecka tills optimalt svar erhålls med

en högsta underhållsdos på 200

mg/dag

Tilläggsbehandling MED valproat

(hämmare av lamotriginglukuronidering – se avsnitt 4.5)

:

Denna dosering bör

användas tillsammans med

valproat oberoende av

annan tilläggsmedicinering

0,15 mg/kg/dag*

(en gång

dagligen)

0,3 mg/kg/dag

(en gång

dagligen)

1 - 5 mg/kg/dag (en gång dagligen

eller uppdelat på två doser)

För att uppnå underhållsdosering kan

dosen ökas med maximalt 0,3

mg/kg/dag var eller varannan vecka

tills optimalt svar erhålls med en

högsta underhållsdos på 200 mg/dag

Tilläggsbehandling UTAN valproat men MED inducerare av lamotriginglukuronidering

(se avsnitt 4.5)

:

Denna dosering bör

användas utan valproat men

med:

fenytoin

karbamazepin

fenobarbital

primidon

rifampicin

lopinavir/ritonavir

0,6 mg/kg/dag

(uppdelat på två

doser)

1,2 mg/kg/dag

(uppdelat på

två doser)

5–15 mg/kg/dag (en gång dagligen

eller uppdelat på två doser)

För att uppnå underhållsdosering kan

dosen ökas med maximalt 1,2

mg/kg/dag var eller varannan vecka

tills optimalt svar erhålls med en

högsta underhållsdos på 400 mg/dag

Tilläggsbehandling UTAN valproat och UTAN inducerare av lamotriginglukuronidering

(se avsnitt 4.5)

:

Denna dosering bör

användas tillsammans med

andra läkemedel som inte

signifikant hämmar eller

inducerar

lamotriginglukuronidering

0,3 mg/kg/dag (en

gång dagligen

eller uppdelat på

två doser)

0,6 mg/kg/dag

(en gång

dagligen eller

uppdelat på två

doser)

1–10 mg/kg/dag (en gång dagligen

eller uppdelat på två doser)

För att uppnå underhållsdosering kan

dosen ökas med maximalt 0,6

mg/kg/dag var eller varannan vecka

tills optimalt svar erhålls med en

högsta underhållsdos på 200 mg/dag

För patienter som samtidigt behandlas med läkemedel vars farmakokinetiska interaktion med lamotrigin för

närvarande är okänd (se avsnitt 4.5) bör samma behandlingsregim som rekommenderas för lamotrigin vid

samtidig valproatbehandling användas.

Om den beräknade dagliga dosen hos patienter som tar valproat är mindre än 25 mg bör en alternativ

beredningsform ges istället.

*Om den beräknade dagliga dosen är mindre än 1 mg bör lamotrigin inte ges.

För att säkerställa att en terapeutisk dos underhålls måste ett barns vikt övervakas och dosen

omprövas efter hand som vikten förändras. Det är sannolikt att patienter i åldrarna två till sex år

behöver en underhållsdos i den övre delen av det rekommenderade intervallet.

Om anfallskontroll erhålls med kombinationsbehandling kan samtidigt givna antiepileptika sättas

ut och patienten fortsätta med Lamotrigin Actavis monoterapi.

Barn under 2 år

Det finns begränsade data på effekten och säkerheten av lamotrigin som tilläggsbehandling vid

partiella anfall hos barn i åldrarna 1 månad till 2 år (se avsnitt 4.4). Det finns inga data för barn

under 1 månads ålder. Lamotrigin Actavis rekommenderas därför inte till barn under 2 års ålder.

Om beslut fattas att behandla, baserat på kliniskt behov, se avsnitt 4.4, 5.1 och 5.2.

Bipolär sjukdom

Den rekommenderade dosupptrappningen och underhållsdoserna för vuxna från 18 års ålder och

äldre redovisas i nedanstående tabeller. Övergångsregimen omfattar upptrappning under sex

veckor av lamotrigindosen till en stabil underhållsdos (tabell 3), varefter andra psykotropa

läkemedel och/eller antiepileptika kan sättas ut om det är kliniskt indicerat (tabell 4).

Dosjusteringarna efter tillägg av andra psykotropa läkemedel och/eller antiepileptika redovisas

också nedan (tabell 5). På grund av risken för hudutslag ska initialdosen och efterföljande

dosupptrappning inte överskridas (se avsnitt 4.4).

Tabell 3: Vuxna från 18 års ålder och äldre – rekommenderad dosupptrappning till total daglig

stabil underhållsdos för behandling av bipolär sjukdom

Behandlingsregim

Vecka 1 + 2

Vecka 3 + 4

Vecka 5

Underhållsdos (vecka 6)*

Monoterapi med lamotrigin ELLER tilläggsbehandling UTAN valproat och UTAN inducerare av

lamotriginglukuronidering

(se avsnitt 4.5)

:

Denna dosering bör användas

tillsammans med andra

läkemedel som inte

signifikant hämmar eller

inducerar

lamotriginglukuronidering

25 mg/dag (en

gång dagligen)

50 mg/dag

(en gång

dagligen

eller

uppdelat på

två doser)

100 mg/dag

(en gång

dagligen

eller

uppdelat på

två doser)

200 mg/dag – vanlig

måldos för optimalt svar

(en gång dagligen eller

uppdelat på två doser)

Doser inom intervallet

100 - 400 mg/dag har

använts vid kliniska

prövningar

Tilläggsbehandling MED valproat

(hämmare av lamotriginglukuronidering – se avsnitt 4.5)

:

Denna dosering bör användas

tillsammans med valproat

oberoende av annan

tilläggsmedicinering

12,5 mg/dag

(ges som

25 mg

varannan dag)

25 mg/dag

(en gång

dagligen)

50 mg/dag

(en gång

dagligen

eller

uppdelat på

två doser)

100 mg/dag – vanlig

måldos för optimalt svar

(en gång dagligen eller

uppdelat på två doser)

Max.dos på 200 mg/dag

kan användas beroende på

kliniskt svar

Tilläggsbehandling UTAN valproat men MED inducerare av lamotriginglukuronidering

(se avsnitt 4.5)

:

Denna dosering bör användas

utan valproat men med:

fenytoin

karbamazepin

fenobarbital

primidon

rifampicin

lopinavir/ritonavir

50 mg/dag (en

gång dagligen)

100 mg/dag

(uppdelat på

två doser)

200 mg/dag

(uppdelat på

två doser)

300 mg/dag vecka 6, om

nödvändigt ökning till

vanlig måldos på

400 mg/dag vecka 7 för

att erhålla optimalt svar

(uppdelat på två doser)

För patienter som samtidigt behandlas med läkemedel vars farmakokinetiska interaktion med lamotrigin för

närvarande är okänd (se avsnitt 4.5) bör samma dosupptrappning som rekommenderas för lamotrigin vid

samtidig valproatbehandling användas.

* Underhållsdosen ändras beroende på kliniskt svar

Tabell 4: Vuxna från 18 års ålder och äldre – underhåll av total daglig stabiliseringsdos efter

utsättning av samtidigt givna läkemedel för behandling av bipolär sjukdom

När målet för underhåll av den dagliga stabiliseringsdosen nåtts kan andra läkemedel sättas ut

enligt nedan.

Behandlingsregim

Aktuell

underhållsdos av

lamotrigin (före

utsättning)

Vecka 1

(början på

utsättning)

Vecka 2

Vecka 3 och

framåt*

Utsättning av valproat

(hämmare av lamotriginglukuronidering – se avsnitt 4.5) beroende på ursprunglig

lamotrigindos:

100 mg/dag

200 mg/dag

Behåll denna dos

(200 mg/dag) (uppdelat på

två doser)

När valproat sätts ut fördubblas

underhållsdosen utan att en ökning

på högst 100 mg/vecka överskrids

200 mg/dag

300 mg/dag

400 mg/dag

Behåll denna

(400 mg/dag)

Utsättning av hämmare av lamotriginglukuronidering

(se avsnitt 4.5) beroende på ursprunglig

lamotrigindos:

400 mg/dag

400 mg/dag

300 mg/dag

200 mg/dag

300 mg/dag

300 mg/dag

225 mg/dag

150 mg/dag

Denna dosering bör användas när

följande sätts ut:

fenytoin

karbamazepin

fenobarbital

primidon

rifampicin

lopinavir/ritonavir

200 mg/dag

200 mg/dag

150 mg/dag

100 mg/dag

Utsättning av läkemedel som INTE signifikant hämmar eller inducerar lamotriginglukuronidering

(se avsnitt 4.5):

Denna dosering bör användas när

andra läkemedel som inte

signifikant hämmar eller inducerar

lamotriginglukuronidering sätts ut

Behåll måldos som erhållits vid dosupptrappning (200 mg/dag

uppdelat på två doser) (dosintervall 100 - 400 mg/dag)

För patienter som samtidigt behandlas med läkemedel vars farmakokinetiska interaktion med lamotrigin för

närvarande är okänd (se avsnitt 4.5) är behandlingsregimen som rekommenderas för lamotrigin att initialt

upprätthålla den nuvarande dosen och justera lamotriginbehandlingen baserat på det kliniska svaret.

* Dosen kan ökas till 400 mg/dag vid behov

Tabell 5: Vuxna från 18 års ålder och äldre – justering av daglig lamotrigindos efter tillägg av

andra läkemedel för behandling av bipolär sjukdom

Det finns ingen klinisk erfarenhet när det gäller justering av den dagliga lamotrigindosen efter

tillägg av andra läkemedel. Baserat på interaktionsstudier med andra läkemedel kan följande

rekommendationer göras:

Behandlingsregim

Aktuell

underhållsdos av

lamotrigin (före

tillägg)

Vecka 1

(början på

tillägg)

Vecka 2

Vecka 3 och

framåt

Tillägg av valproat

(hämmare av lamotriginglukuronidering – se avsnitt 4.5) beroende på ursprunglig

lamotrigindos:

200 mg/dag

100 mg/dag

Behåll denna dos (100 mg/dag)

300 mg/dag

150 mg/dag

Behåll denna dos (150 mg/dag)

Denna dosering bör användas när

valproat läggs till oberoende av

annan tilläggsmedicinering

400 mg/dag

200 mg/dag

Behåll denna dos (200 mg/dag)

Tillägg av hämmare av lamotriginglukuronidering hos patienter som INTE tar valproat

(se avsnitt 4.5) beroende på ursprunglig lamotrigindos:

Denna dosering bör användas när

200 mg/dag

200 mg/dag

300 mg/dag

400 mg/dag

150 mg/dag

150 mg/dag

225 mg/dag

300 mg/dag

följande läggs till utan valproat:

fenytoin

karbamazepin

fenobarbital

primidon

rifampicin

lopinavir/ritonavir

100 mg/dag

100 mg/dag

150 mg/dag

200 mg/dag

Tillägg av läkemedel som INTE signifikant hämmar eller inducerar lamotriginglukuronidering

(se avsnitt 4.5):

Denna dosering bör användas när

andra läkemedel som inte

signifikant hämmar eller inducerar

lamotriginglukuronidering läggs till

Behåll måldos som erhållits vid dosupptrappning (200 mg/dag,

dosintervall 100 - 400 mg/dag)

För patienter som samtidigt behandlas med läkemedel vars farmakokinetiska interaktion med lamotrigin för

närvarande är okänd (se avsnitt 4.5) bör samma behandlingsregim som rekommenderas för lamotrigin vid

samtidig valproatbehandling användas.

Utsättning av Lamotrigin Actavis hos patienter med bipolär sjukdom

I kliniska studier förekom ingen ökad incidens, svårighetsgrad eller typ av biverkningar efter

plötslig utsättning av Lamotrigin Actavis i jämförelse med placebo. Patienter kan därför upphöra

med Lamotrigin Actavis utan någon stegvis minskning av dosen.

Barn och ungdomar under 18 år

Användning av Lamotrigin Actavis rekommenderas inte för barn under 18 års ålder eftersom en

randomiserad utsättningsstudie inte påvisade någon signifikant effekt och visade ökad

rapportering av självmordsbenägenhet (se avsnitt 4.4 och 5.1).

Allmänna doseringsrekommendationer för Lamotrigin Actavis hos speciella patientgrupper

Kvinnor som använder hormonella antikonceptionsmedel

Användning av en kombination av etinylöstradiol/levonorgestrel (30 μg/150 μg) ökar clearance

för lamotrigin med omkring två gånger, vilket resulterar i minskade lamotriginnivåer. Efter

titrering kan högre underhållsdoser av lamotrigin (upp till det dubbla) behövas för att erhålla ett

maximalt terapeutiskt svar. Under den tablettfria veckan har en fördubbling av lamotriginnivåerna

iakttagits. Dosrelaterade biverkningar kan inte uteslutas. Det bör därför övervägas att använda

antikonceptionsmedel utan en tablettfri vecka som förstahandsterapi (till exempel kontinuerliga

hormonella antikonceptionsmedel eller icke-hormonella metoder, se avsnitt 4.4 och 4.5).

Inledning av behandling med hormonella antikonceptionsmedel hos patienter som redan tar

underhållsdoser av lamotrigin och INTE tar hämmare av lamotriginglukuronidering

Underhållsdosen av lamotrigin behöver i de flesta fall ökas med upp till det dubbla (se avsnitt 4.4

och 4.5). Det rekommenderas att lamotrigindosen från den tidpunkt då behandlingen med det

hormonella antikonceptionsmedlet inleds ökas med 50 till 100 mg/dag varje vecka enligt det

individuella kliniska svaret. Dosökningarna bör inte överskrida denna takt såvida inte det kliniska

svaret stödjer större ökningar. Bestämning av lamotriginkoncentrationer i serum före och efter att

behandling med hormonella antikonceptionsmedel inletts kan övervägas som bekräftelse på att

utgångskoncentrationen av lamotrigin behålls. Om nödvändigt ska dosen anpassas. Hos kvinnor

som tar ett hormonellt antikonceptionsmedel som innebär en veckas inaktiv behandling

(”tablettfri vecka”) ska övervakning av lamotriginnivån i serum utföras under den aktiva

behandlingens vecka 3, dvs. dag 15 till 21 i tablettcykeln. Det bör därför övervägas att använda

antikonceptionsmedel utan en tablettfri vecka som förstahandsterapi (till exempel kontinuerliga

hormonella antikonceptionsmedel eller icke-hormonella metoder, se avsnitt 4.4 och 4.5).

Upphörande av behandling med hormonella antikonceptionsmedel hos patienter som redan tar

underhållsdoser av lamotrigin och INTE tar hämmare av lamotriginglukuronidering

Underhållsdosen av lamotrigin behöver i de flesta fall minskas med så mycket som 50 % (se

avsnitt 4.4 och 4.5). Det rekommenderas att den dagliga lamotrigindosen minskas stegvis med 50

- 100 mg varje vecka (med en hastighet som inte överskrider 25 % av den totala dagliga dosen per

vecka) under en 3-veckorsperiod såvida inte det kliniska svaret tyder på något annat. Bestämning

av lamotriginkoncentrationer i serum före och efter att behandling med hormonella

antikonceptionsmedel avslutats kan övervägas som bekräftelse på att utgångskoncentrationen av

lamotrigin behålls. Hos kvinnor som önskar sluta ta ett hormonellt antikonceptionsmedel som

innebär en veckas inaktiv behandling (”tablettfri vecka”) ska övervakning av lamotriginnivån i

serum utföras under den aktiva behandlingens vecka 3, dvs. dag 15 till 21 i tablettcykeln. Prover

för bedömning av lamotriginnivåer efter att behandlingen med antikonceptionsmedlet permanent

upphört ska inte tas under den första veckan efter att patienten upphört med pillren.

Inledning av behandling med lamotrigin hos patienter som redan tar hormonella

antikonceptionsmedel

Dosupptrappningen ska följa de vanliga dosrekommendationer som beskrivs i tabellerna.

Inledning och upphörande av behandling med hormonella antikonceptionsmedel hos patienter

som redan tar underhållsdoser av lamotrigin och TAR hämmare av lamotriginglukuronidering

Det behövs eventuellt inte någon justering av den rekommenderade underhållsdosen av

lamotrigin.

Användning tillsammans med atazanavir/ritonavir

Ingen justering av den rekommenderade upptrappningsdosen av lamotrigin bör vara nödvändig då

lamotrigin läggs till den redan befintliga atazanavir/ritonavirbehandlingen.

Hos patienter som redan står på underhållsdos av lamotrigin och inte tar någon inducerare av

glukuronidering, kan lamotrigindosen behöva ökas om atazanavir/ritonavir läggs till, eller sänkas

om atazanavir/ritonavir sätts ut. Uppföljning av plasmalamotrigin bör göras före, och under

2 veckor efter insättning eller utsättning av atazanavir/ritonavir, för att se om en justering av

lamotrigindosen är nödvändig (se avsnitt 4.5).

Användning tillsammans med lopinavir/ritonavir

Ingen justering av den rekommenderade upptrappningsdosen av lamotrigin bör vara nödvändig då

lamotrigin läggs till den redan befintliga lopinavir/ritonavirbehandlingen.

Hos patienter som redan står på underhållsdos av lamotrigin och inte tar någon inducerare av

glukuronidering, kan lamotrigindosen behöva ökas om lopinavir/ritonavir läggs till, eller sänkas

om lopinavir/ritonavir sätts ut. Uppföljning av plasmalamotrigin bör göras före, och under

2 veckor efter insättning eller utsättning av lopinavir/ritonavir, för att se om en justering av

lamotrigindosen är nödvändig (se avsnitt 4.5).

Äldre (över 65 år)

Ingen dosjustering från det rekommenderade schemat behövs. Farmakokinetiken för lamotrigin i

denna åldersgrupp skiljer sig inte signifikant från den icke-äldre vuxna populationen (se avsnitt

5.2).

Nedsatt njurfunktion

Försiktighet tillråds när Lamotrigin Actavis ges till patienter med nedsatt njurfunktion. För

patienter med nedsatt njurfunktion i slutstadiet ska initialdoser av lamotrigin baseras på de

läkemedel som patienten använder samtidigt. Reducerade underhållsdoser kan vara effektivt för

patienter med signifikant nedsatt njurfunktion (se avsnitt 4.4 och 5.2).

Nedsatt leverfunktion

Initial-, upptrappnings- och underhållsdoser ska generellt reduceras med omkring 50 % hos

patienter med måttligt (Child-Pugh klass B) och 75 % vid svårt (Child-Pugh klass C) nedsatt

leverfunktion. Upptrappnings- och underhållsdoser ska justeras efter kliniskt svar (se avsnitt 5.2).

Administreringssätt

Lamotrigin Actavis tabletter ska sväljas hela och får inte tuggas eller krossas.

4.3

Kontraindikationer

Överkänslighet mot det aktiva innehållsämnet eller mot något hjälpämne listade i avsnitt 6.1.

4.4

Varningar och försiktighet

Hudutslag

Det har förekommit rapporter om biverkningar i form av hudreaktioner som i allmänhet inträffat

inom de första åtta veckorna efter att lamotriginbehandlingen inletts. Majoriteten av hudutslagen

är lindriga och övergående, men även allvarliga hudreaktioner som krävt sjukhusvård och

utsättning av lamotrigin har rapporterats.

Dessa har inkluderat potentiellt livshotande hudreaktioner såsom Stevens-Johnson syndrome

(SJS), toxisk epidermal nekrolys (TEN) samt läkemedelsrelaterad reaktion med eosinofili och

systemiska symtom (DRESS); också känt som överkänslighetssyndrom (HSS), (se avsnitt 4.8).

Hos vuxna som deltog i studier enligt nuvarande doseringsrekommendationer för lamotrigin var

incidensen av allvarliga hudutslag cirka 1 per 500 hos epilepsipatienter. I ungefär hälften av

fallen rapporterades dessa som Stevens-Johnsons syndrom (1 per 1 000). I kliniska prövningar

med patienter med bipolär sjukdom är incidensen av allvarliga hudutslag cirka 1 per 1 000.

Risken för allvarliga hudutslag är högre hos barn än hos vuxna. Tillgängliga data från ett antal

studier visar att incidensen av utslag som orsakat sjukhusvård hos barn ligger mellan 1 per 300 till

1 per 100.

Hos barn kan man förväxla de initiala hudbiverkningarna med en infektion och läkaren ska därför

överväga möjligheten av en reaktion mot lamotriginbehandlingen hos barn som får symtom med

utslag och feber under de första åtta behandlingsveckorna.

Dessutom tycks den totala risken för utslag ha starkt samband med:

hög initialdosering av lamotrigin och överskridande av den rekommenderade

dosupptrappningen av lamotrigin (se avsnitt 4.2)

samtidig behandling med valproat (se avsnitt 4.2).

Försiktighet krävs även vid behandling av patienter som reagerat allergiskt mot eller fått

hudutslag av andra antiepileptika eftersom frekvensen av icke-allvarliga hudutslag efter

behandling med lamotrigin var ungefär tre gånger högre hos dessa patienter än hos dem utan

sådan tidigare anamnes.

Alla patienter (vuxna och barn) som utvecklar hudutslag ska utredas omgående och

Lamotrigin Actavis bör sättas ut omedelbart såvida det inte är helt klart att utslagen inte har

samband med lamotriginbehandlingen. Lamotrigin Actavis bör inte återinsättas hos patienter som

avbrutit behandlingen på grund av hudutslag som satts i samband med tidigare behandling med

lamotrigin såvida inte de eventuella fördelarna klart överväger riskerna. Om en patient har

utvecklat SJS, TEN eller DRESS vid användning av lamotrigin, får patienten aldrig behandlas

med lamotrigin igen.

Hudreaktioner har även rapporterats som delsymtom i ett överkänslighetssyndrom med ett

varierande mönster av systemiska symtom med bland annat feber, lymfadenopati, ansiktsödem

samt lever- och blodabnormiteter samt aseptisk meningit (se avsnitt 4.8). Syndromet uppvisar

mycket varierande klinisk svårighetsgrad och kan i sällsynta fall leda till disseminerad intravasal

koagulation och multiorgansvikt. Det är viktigt att notera att tidiga tecken på överkänslighet (t.ex.

feber, lymfadenopati) kan uppträda utan tecken på samtidiga hudreaktioner. Om patienten

uppvisar sådana statusfynd och symtom ska patienten omedelbart utvärderas och Lamotrigin

Actavis sättas ut om inte en annan orsak kan fastställas.

Aseptisk meningit var reversibel vid utsättning av läkemedlet i de flesta fall, men återkom i ett

antal fall vid ny exponering för lamotrigin. Re-exponering resulterade i en snabb återkomst av

symtomen som ofta var mer allvarliga. Lamotrigin ska inte återinsättas hos patienter som avbrutit

behandlingen på grund av aseptisk meningit som satts i samband med tidigare behandling med

lamotrigin.

Det har också förekommit rapporter om fotosensitivitetsreaktioner vid användning av lamotrigin

(se avsnitt 4.8). I flera fall uppträdde reaktionen vid en hög dos (400 mg eller högre), vid

dosökning eller snabb upptitrering. Om lamotriginassocierad fotosensitivitet misstänks hos en

patient som visar tecken på fotosensitivitet (t.ex. kraftigt solbränd hud) ska utsättning av

behandlingen övervägas. Om fortsatt behandling med lamotrigin bedöms vara kliniskt motiverad

ska patienten rekommenderas att undvika solljus och artificiellt UV-ljus och vidta skyddsåtgärder

(t.ex. använda skyddande klädsel samt solskyddsmedel).

Hemofagocyterande lymfohistiocytos, HLH

HLH har rapporterats hos patienter som tar lamotrigin (se avsnitt 4.8). HLH karakteriseras av

tecken och symptom såsom feber, utslag, neurologiska symptom, hepatosplenomegali,

lymfadenopati, cytopenier, högt s-ferritinvärde, hypertriglyceridemi och avvikelser i

leverfunktion och koagulation. Symptomen uppträder generellt inom 4 veckor efter

behandlingsstart. HLH kan vara livshotande.

Patienter ska informeras om symptom som förknippas med HLH och ska uppmanas att

omedelbart kontakta läkare om de får sådana symptom under behandling med lamotrigin.

Utvärdera omedelbart patienter som utvecklar dessa tecken och symptom och överväg HLH-

diagnos. Lamotrigin ska sättas ut omedelbart om inte en alternativ etiologi kan fastställas.

Klinisk försämring och suicidrisk

Suicidtankar och självmordsbeteende har rapporterats hos patienter som behandlas med

antiepileptika för flera indikationer. En metaanalys av randomiserade placebokontrollerade

studier med antiepileptika har också visat en liten ökad risk för suicidtankar och

självmordsbeteende. Mekanismen för denna risk är inte känd och tillgängliga data utesluter inte

en eventuell ökad risk för lamotrigin.

Därför ska patienter övervakas för tecken på suicidtankar och självmordsbeteende och lämplig

behandling bör övervägas. Patienter (och deras vårdgivare) bör rådas till att uppsöka medicinsk

rådgivning om tecken på suicidtankar och självmordbeteende uppstår.

Patienter med bipolär sjukdom kan uppleva försämring av sina depressiva symtom och/eller debut

av suicidalitet, oavsett om de behandlas med läkemedel för bipolär sjukdom eller inte, inklusive

Lamotrigin Actavis. Patienter bör därför följas noggrant med avseende på klinisk försämring

(inklusive uppkomst av nya symtom) och suicidalitet, speciellt i början av en behandlingsperiod

eller när doserna ändras. Vissa patienter såsom de som tidigare uppvisat självmordsbeteende eller

självmordstankar, unga vuxna samt patienter med påfallande tankefixering på självmord före

behandlingens början, kan löpa större risk för självmordstankar eller självmordsförsök och bör

observeras noggrant under behandlingen.

Hos patienter som uppvisar klinisk försämring (inklusive uppkomst av nya symtom) och/eller

suicidtankar eller självmordsbeteende bör ändring av behandlingsregim övervägas, innefattande

eventuell utsättning av medicineringen, särskilt om dessa symtom är allvarliga, uppkommer

hastigt eller inte förekom som en del av patientens inledande symtombild.

Hormonella antikonceptionsmedel

Inverkan av hormonella antikonceptionsmedel på effekten av lamotrigin

Användning av en kombination av etinylöstradiol/levonorgestrel (30 μg/150 μg) ökar clearance

för lamotrigin med omkring två gånger, vilket resulterar i minskade lamotriginnivåer (se avsnitt

4.5). En minskning av lamotriginnivåerna har satts i samband med förlust av anfallskontrollen.

Efter titrering behövs högre underhållsdoser av lamotrigin (upp till det dubbla) i de flesta fall för

att erhålla ett maximalt terapeutiskt svar. Vid utsättning av hormonella antikonceptionsmedel kan

clearance för lamotrigin halveras. Ökningar av lamotriginkoncentrationerna kan sättas i samband

med dosrelaterade biverkningar. Patienten bör följas upp med hänsyn till detta.

Hos kvinnor som inte redan behandlas med läkemedel som inducerar glukuronideringen av

lamotrigin men som använder ett hormonellt antikonceptionsmedel med en veckas inaktiv

medicinering (t.ex. ”tablettfri vecka”) kommer en gradvis övergående ökning av

lamotriginnivåerna att ske under veckan med inaktiv behandling (se avsnitt 4.2). Variationer i

lamotriginnivåerna av denna omfattning kan sättas i samband med biverkningar. Det bör därför

övervägas att använda antikonceptionsmedel utan en tablettfri vecka som förstahandsterapi (till

exempel kontinuerliga hormonella antikonceptionsmedel eller icke-hormonella metoder).

Interaktionen mellan andra perorala antikonceptionsmedel eller HRT-behandlingar och lamotrigin

har inte studerats, men de kan ha liknande inverkan på de farmakokinetiska parametrarna för

lamotrigin.

Inverkan av lamotrigin på effekten av hormonella antikonceptionsmedel

En interaktionsstudie av 16 friska försökspersoner visade att när lamotrigin och ett hormonellt

antikonceptionsmedel (etinylöstradiol/levonorgestrel i kombination) används tillsammans sker

även en måttlig ökning av clearance för levonorgestrel samt förändringar i serumkoncentrationer

av FSH och LH (se avsnitt 4.5). Betydelsen av dessa förändringar på äggstockarnas ovulatoriska

funktion är inte känd. Möjligheten att dessa förändringar leder till minskad antikonceptionell

effekt hos vissa patienter som tar hormonella preparat tillsammans med lamotrigin kan inte

uteslutas. Patienter bör därför uppmanas att utan dröjsmål rapportera förändringar i

menstruationscykeln, t.ex. vid genombrottsblödning.

Dihydrofolatreduktas

Lamotrigin har en något hämmande effekt på dihydrofolsyrareduktas, varför det finns en risk för

störning i folatmetabolismen under långvarig behandling (se avsnitt 4.6). Under förlängd dosering

till människa inducerade lamotrigin inte signifikanta ändringar av hemoglobinkoncentrationen,

medelvolymen av de röda blodkropparna eller folatkoncentrationer i serum eller röda blodkroppar

under upp till 1 år eller folatkoncentrationer i röda blodkroppar under upp till 5 år.

Nedsatt njurfunktion

I enkeldosstudier på personer med nedsatt njurfunktion i slutstadiet ändrades inte

lamotriginkoncentrationerna i plasma signifikant. Det kan dock förväntas en ackumulering av

glukuronidmetaboliten. Försiktighet ska därför iakttas vid behandling av patienter med nedsatt

njurfunktion.

Patienter som tar andra preparat som innehåller lamotrigin

Lamotrigin Actavis ska inte ges till patienter som för tillfället behandlas med något annat preparat

som innehåller lamotrigin utan att läkare rådfrågats.

EKG av Brugadatyp

Arytmogen ST-T-avvikelse och typiskt Brugadamönster på EKG har rapporterats för patienter

som behandlas med lamotrigin. Användning av lamotrigin måste noga övervägas för patienter

med Brugadas syndrom.

Barns utveckling

Det finns inga data på att lamotrigin har någon effekt på tillväxt, sexuell mognad och kognitiv,

emotionell och beteendemässig utveckling.

Försiktighetsåtgärder som har samband med epilepsi

Liksom för andra antiepileptika kan plötslig utsättning av Lamotrigin Actavis framkalla rebound-

anfall. Såvida inte säkerhetsaspekter (t.ex. hudutslag) kräver en plötslig utsättning ska

Lamotrigin Actavis-dosen gradvis reduceras under en tvåveckorsperiod.

I litteraturen finns rapporter om att svåra krampanfall inklusive status epilepticus kan leda till

rhabdomyolys, multiorgansvikt och disseminerad intravasal koagulation, vilket ibland fått fatal

utgång. Liknande fall har inträffat i samband med användning av lamotrigin.

En kliniskt signifikant försämring av anfallsfrekvensen kan ses istället för en förbättring. Hos

patienter med mer än en anfallstyp, ska den observerade nyttan av kontroll av en anfallstyp vägas

mot observerade försämringar av en annan anfallstyp.

Myokloniska anfall kan försämras av lamotrigin.

Det finns en antydan i tillgängliga data att svar i kombination med enzyminducerare är mindre än

i kombination med icke-enzyminducerande antiepileptika. Orsaken är oklar.

Hos barn som tar lamotrigin för behandling av typiska absenser kan effekten eventuellt inte

bibehållas hos alla patienter.

Försiktighetsåtgärder som har samband med bipolär sjukdom

Barn och ungdomar under 18 år

Behandling med antidepressiva läkemedel förknippas med en ökad risk för självmordstankar och

självmordsbeteende hos barn och ungdomar med egentlig depression och andra psykiska

sjukdomar.

Laktos

Patienter med något av följande sällsynta ärftliga tillstånd bör inte använda detta läkemedel:

galaktosintolerans, total laktasbrist eller glukosgalaktosmalabsorption.

4.5

Interaktioner med andra läkemedel och övriga interaktioner

Interaktionsstudier har endast utförts på vuxna.

Uridin-5'-difosfo (UDP)- glukuronyltransferaser (UGTs) har identifierats som de enzymer som

ansvarar för lamotriginmetabolismen. Läkemedel som inducerar eller hämmar glukuronidering

kan därför påverka synbart clearance av lamotrigin. Starka eller måttliga inducerare av cytokrom

P450 3A4-enzym (CYP3A4), som även är kända för att inducera UGTs, kan också öka

metabolismen av lamotrigin.

Läkemedel som har visats ha klinisk signifikant påverkan på metabolismen av lamotrigin listas i

tabell 6. Specifika doseringsanvisningar för dessa läkemedel finns i avsnitt 4.2.

Tabell 6: Inverkan av andra läkemedel på glukuronidering av lamotrigin

Läkemedel som signifikant

hämmar glukuronidering av

lamotrigin

Läkemedel som signifikant

inducerar glukuronidering av

lamotrigin

Läkemedel som inte signifikant

hämmar eller inducerar

glukuronidering av lamotrigin

Valproat

Fenytoin

Karbamacepin

Fenobarbital

Primidon

Rifampicin

Lopinavir/ritonavir

Etinylöstradiol/levonorgestrel

kombination**

Atazanavir/ritonavir*

Oxkarbazepin

Felbamat

Gabapentin

Levetiracetam

Pregabalin

Topimarat

Zonisamid

Litium

Bupropion

Olanzapin

Aripiprazol

Lacosamid

Perampanel

* För doseringsanvisningar (se avsnitt 4.2).

** Andra perorala antikonceptionsmedel eller HRT-behandlingar har inte studerats, men de kan

ha liknande inverkan på de farmakokinetiska parametrarna för lamotrigin (se avsnitt 4.2 och 4.4).

Det finns inget bevis för att lamotrigin kliniskt signifikant inducerar eller hämmar cytokrom

P450-enzymer. Lamotrigin kan inducera sin egen metabolism men effekten är måttlig och det är

osannolikt att den har signifikanta kliniska konsekvenser.

Interaktioner med antiepileptiska läkemedel

Valproat, som hämmar glukuronideringen av lamotrigin, minskar metabolismen av lamotrigin

och ökar den genomsnittliga halveringstiden för lamotrigin nästan två gånger. Hos patienter som

erhåller tilläggsbehandling med valproat ska den tillämpliga behandlingsregimen användas

(se avsnitt 4.2).

Vissa antiepileptika (t.ex. fenytoin, karbamazepin, fenobarbital och primidon) som inducerar

cytokrom P450-enzymer inducerar även UGTs och ökar därför metabolismen av lamotrigin. Hos

patienter som erhåller tilläggsbehandling med fenytoin, karbamazepin, fenobarbital eller

primidon ska den tillämpliga behandlingsregimen användas (se avsnitt 4.2).

Det har förekommit rapporter om påverkan på centrala nervsystemet som t.ex. yrsel, ataxi,

dubbelseende, dimsyn och illamående hos patienter som behandlats med karbamazepin efter att

lamotrigin introducerats. Dessa biverkningar försvinner vanligtvis när karbamazepindosen

minskas. En liknande effekt sågs under en studie av lamotrigin och oxkarbazepin hos friska

vuxna försökspersoner men dosreduktion undersöktes inte.

Det finns litteraturrapporter om minskade lamotriginnivåer då lamotrigin gavs i kombination med

oxkarbazepin. Emellertid, i en prospektiv studie av friska vuxna försökspersoner med användning

av doser på 200 mg lamotrigin och 1 200 mg oxkarbazepin ändrade oxkarbazepin inte

metabolismen av lamotrigin och lamotrigin ändrade heller inte metabolismen av oxkarbazepin.

Patienter som får samtidig behandling med oxkarbazepin ska därför inte ges valproat och

inducerare av lamotriginglukuronidering som tilläggsbehandling till lamotrigin (se avsnitt 4.2).

I en studie av friska försökspersoner visade sig samtidig administration av felbamat (1 200 mg två

gånger dagligen) och lamotrigin (100 mg två gånger dagligen i 10 dagar) inte ha några kliniskt

relevanta effekter på farmakokinetiken för lamotrigin.

Baserat på en retrospektiv analys av plasmanivåer hos patienter som erhöll lamotrigin både med

och utan gabapentin tycktes gabapentin inte ändra synbar clearance av lamotrigin.

Möjliga interaktioner mellan levetiracetam och lamotrigin bedömdes genom utvärdering av

serumkoncentrationer av båda agens i placebokontrollerade kliniska prövningar. Dessa uppgifter

tyder på att lamotrigin inte påverkar farmakokinetiken för levetiracetam och att levetiracetam inte

påverkar farmakokinetiken för lamotrigin.

Steady-state dalkoncentrationer av lamotrigin i plasma påverkades inte av samtidigt

administration av pregabalin (200 mg, 3 gånger dagligen). Det finns inga farmakokinetiska

interaktioner mellan lamotrigin och pregabalin.

Topiramat resulterade inte i någon förändring av lamotriginkoncentrationerna i plasma.

Administration av lamotrigin resulterade i en 15-procentig ökning av topiramatkoncentrationerna.

I en studie av patienter med epilepsi visade sig samtidig administration av zonisamid (200 till

400 mg/dag) och lamotrigin (150 till 500 mg/dag) i 35 dagar inte ha någon kliniskt relevant effekt

på farmakokinetiken för lamotrigin.

Plasmakoncentrationer av lamotrigin påverkades inte av samtidig administrering av lacosamid

(200,400 eller 600 mg/dag) i placebokontrollerade kliniska studier med patienter med partiella

anfall.

I en poolad analys av data från tre placebokontrollerade kliniska prövningar som undersökte

tilläggsbehandling med perampanel hos patienter med partiella och primära generaliserade

toniskkloniska anfall, ökade den högsta utvärderade perampanel-dosen (12 mg/dag) lamotrigin

clearance med mindre än 10 %. En effekt i denna storleksordning anses inte vara kliniskt

relevant.

Även om det har rapporterats förändringar i plasmakoncentrationerna av andra antiepileptika har

det i kontrollerade studier inte påvisats att lamotrigin påverkar plasmakoncentrationerna av

samtidigt administrerade antiepileptika. Bevis från

in vitro

-studier tyder på att lamotrigin inte

tränger undan andra antiepileptika från proteinbindningsställen.

Interaktioner med andra psykoaktiva droger

Litiums farmakokinetik förändrades inte efter administration av 2 g vattenfritt litiumglukonat två

gånger dagligen i 6 dagar till 20 friska försökspersoner vid samtidig administration av

100 mg/dag av lamotrigin.

Multipla perorala doser av bupropion hade ingen statistiskt signifikant effekt på farmakokinetiken

för lamotrigin efter en singeldos hos 12 försökspersoner och hade endast en liten ökning av AUC

för lamotriginglukuronid.

I en studie på friska försökspersoner visades att 15 mg olanzapin reducerade AUC och C

lamotrigin i medeltal med 24 % respektive 20 % En effekt i denna storleksordning förväntas i

allmänhet inte vara kliniskt relevant. Lamotrigin på 200 mg påverkade inte farmakokinetiken för

olanzapin.

Multipla perorala doser av lamotrigin 400 mg dagligen hade ingen kliniskt signifikant effekt på

farmakokinetiken efter en singeldos på 2 mg risperidon hos 14 friska vuxna försökspersoner.

Efter samtidig administration av risperidon 2 mg och lamotrigin rapporterade 12 av de 14

försökspersonerna sömnighet jämfört med 1 av 20 när enbart risperidon gavs och ingen när enbart

lamotrigin administrerades.

I en studie på 18 vuxna patienter med bipolär sjukdom, med en etablerad behandling av

lamotrigin (100-400 mg /dag), ökades dosen aripiprazol från 10 mg / dag till en slutdos på 30 mg/

dag under en 7-dagarsperiod, doseringen fortsatte sedan en gång dagligen i ytterligare 7 dagar. En

genomsnittlig minskning med ca 10 % av C

och AUC för lamotrigin observerades. En effekt i

denna storleksordning förväntas inte vara av klinisk betydelse.

In vitro

-experiment tydde på att bildandet av lamotrigins huvudmetabolit, 2-N-glukuronid, endast

hämmades minimalt av samtidig inkubering med amitriptylin, bupropion, klonazepam,

haloperidol eller lorazepam. Dessa experiment tydde också på att metabolismen av lamotrigin

sannolikt inte hämmas av klozapin, fluoxetin, fenelzin, risperidon, sertralin eller trazodon.

Dessutom tydde en studie av bufuralolmetabolismen med hjälp av humana

levermikrosompreparat på att lamotrigin inte skulle minska clearance för läkemedel som

huvudsakligen metaboliseras av CYP2D6.

Interaktioner med hormonella antikonceptionsmedel

Inverkan av hormonella antikonceptionsmedel på farmakokinetiken hos lamotrigin

I en studie av 16 kvinnliga försökspersoner gav en dosering med 30 μg etinylöstradiol/150 μg

levonorgestrel i ett oralt antikonceptionsmedel av kombinationstyp nästan en fördubbling av oralt

clearance för lamotrigin, vilket resulterade i en minskning på i genomsnitt 52 % respektive 39 %

av AUC och C

för lamotrigin. Koncentrationerna i serum av lamotrigin ökade under veckan

med inaktiv behandling (den ”tablettfria” veckan) med koncentrationer före dosering i slutet av

veckan med inaktiv behandling som i genomsnitt var omkring dubbelt så höga som under

kombinationsbehandlingen (se avsnitt 4.4). Inga justeringar av de rekommenderade riktlinjerna

för dosupptrappning för lamotrigin ska vara nödvändiga enbart baserat på användningen av

hormonella antikonceptionsmedel, men underhållsdosen av lamotrigin behöver i de flesta fall

ökas eller minskas när kvinnan börjar eller slutar med hormonella antikonceptionsmedel (se

avsnitt 4.2).

Inverkan av lamotrigin på farmakokinetiken hos hormonella antikonceptionsmedel

I en studie av 16 kvinnliga försökspersoner hade en steady-state-dos på 300 mg lamotrigin ingen

inverkan på farmakokinetiken för etinylöstradiolkomponenten i ett oralt kontraceptionsmedel av

kombinationstyp. En måttlig ökning av oralt clearance iakttogs för levonorgestrelkomponenten,

vilket resulterade i en genomsnittlig reduktion av AUC på 19 % respektive av C

på 12 % för

levonorgestrel. Bestämning av FSH, LH och östradiol i serum under studien indikerade viss

minskning av suppression av hormonell aktivitet i ovarierna hos några kvinnor, men bestämning

av progesteron i serum tydde på att det inte fanns något hormonellt bevis för ovulation hos någon

av de 16 försökspersonerna. Betydelsen av det måttligt ökade clearance av levonorgestrel och

förändringarna av FSH och LH i serum på ovulatorisk aktivitet är inte känd (se avsnitt 4.4).

Effekter av andra doser än lamotrigin 300 mg/dag har inte undersökts och studier med andra

preparat innehållande kvinnliga könshormoner har inte utförts.

Interaktion med andra läkemedel

I en studie av 10 manliga försökspersoner ökade rifampicin clearance av lamotrigin och minskade

lamotrigins halveringstid genom induktion av glukuroniderande leverenzymer. Hos patienter som

erhåller tilläggsbehandling med rifampicin ska den tillämpliga behandlingsregimen användas

(se avsnitt 4.2).

I en studie av friska försökspersoner minskade lopinavir/ritonavir plasmakoncentrationerna av

lamotrigin till ungefär hälften, sannolikt genom induktion av glukuronidering. Hos patienter som

erhåller tilläggsbehandling med lopinavir/ritonavir ska den tillämpliga behandlingsregimen

användas (se avsnitt 4.2).

I en studie av friska frivilliga vuxna försökspersoner, minskade atazanavir/ritonavir

(300 mg/100 mg), givet i 9 dagar, plasma AUC och C

av lamotrigin (100 mg som engångsdos)

med ungefär 32 % respektive 6 %. Hos patienter som får samtidig behandling med

atazanavir/ritonavir ska lämplig behandlingsregim användas (se avsnitt 4.2).

In vitro

-data visar att lamotrigin, men inte N(2)-glukuronidmetaboliten, är en hämmare av

transportproteinet OCT2 (Organic Cation Transporter 2) vid potentiellt kliniskt relevanta

koncentrationer. Dessa data visar att lamotrigin är en hämmare av OCT2, med ett IC50-värde på

53,8 μM. Samtidig administrering av lamotrigin med renalt utsöndrade läkemedel, vilka är

substrat för OCT2 (t ex metformin, gabapentin och vareniklin), kan resultera i ökade

plasmanivåer av dessa läkemedel.

Den kliniska betydelsen av detta har inte säkerställts, men försiktighet bör iakttas hos patienter

som samtidigt behandlas med dessa läkemedel.

4.6

Fertilitet, graviditet och amning

Risk som sammanhänger med antiepileptika i allmänhet

Kvinnor i fertil ålder bör bli föremål för specialistrådgivning. Antiepileptisk behandling bör ses

över när graviditet planeras. Plötslig utsättning av antiepileptisk behandling bör undvikas hos

kvinnor som behandlas för epilepsi eftersom detta kan leda till anfallsgenombrott, vilket kan ha

allvarliga konsekvenser för både modern och fostret. Monoterapi är att föredra och ska användas i

möjligaste mån eftersom, beroende på vilka antiepileptika som används, kan samtidig behandling

med flera antiepileptika vara förenad med högre risk för medfödda missbildningar än monoterapi.

Risker som sammanhänger med lamotrigin

Graviditet

En stor mängd data från kvinnor som exponerats för lamotrigin som monoterapi under

graviditetens första trimester (fler än 8700), antyder inte att det finns någon påtagligt ökad risk för

större kongenitala missbildningar, inklusive läpp-käk-gomspalt. Djurstudier har påvisat

utvecklingstoxicitet (se avsnitt 5.3).

Om behandling med Lamotrigin Actavis bedöms vara nödvändig under graviditet rekommenderas

lägsta möjliga terapeutiska dos.

Lamotrigin har en svagt hämmande effekt på dihydrofolsyrareduktas och kan därför teoretiskt

leda till ökad risk för embryo-fetal skada genom minskade folsyranivåer. Intag av folsyra kan

övervägas vid planering av graviditet och tidigt under graviditet.

Fysiologiska förändringar under graviditeten kan påverka koncentrationen och/eller den

terapeutiska effekten av lamotrigin. Sänkta plasmanivåer av lamotrigin under graviditet har

rapporterats med en potentiell risk för förlorad anfallskontroll. Efter förlossningen kan

lamotriginnivåerna öka snabbt med risk för dosrelaterade biverkningar. Serumkoncentrationerna

av lamotrigin bör därför övervakas före, under och efter graviditeten samt kort efter

förlossningen. Om nödvändigt ska dosen anpassas så att serumkoncentrationen av lamotrigin

behålls på samma nivå som före graviditeten eller anpassas efter kliniskt svar. Dessutom ska

dosrelaterade biverkningar övervakas efter förlossningen.

Amning

Lamotrigin har rapporterats passera över i modersmjölk i mycket varierande koncentrationer,

vilket resulterar i totala lamotriginnivåer hos spädbarn av upp till ungefär 50 % av mammans.

Således kan serumkoncentrationerna hos vissa ammade spädbarn nå nivåer där farmakologiska

effekter kan uppstå.

De potentiella fördelarna av amning ska vägas mot den eventuella risken för biverkningar hos

barnet. Om en kvinna bestämmer sig för att amma samtidigt som hon behandlas med lamotrigin

ska barnet kontrolleras med avseende på biverkningar såsom dåsighet, utslag och dålig

viktökning.

Fertilitet

Djurexperiment har inte avslöjat nedsatt fertilitet genom lamotrigin (se avsnitt 5.3).

4.7

Effekter på förmågan att framföra fordon och använda maskiner

Eftersom svaret på all behandling med antiepileptika varierar från person till person ska patienter

som tar Lamotrigin Actavis för behandling av epilepsi rådfråga sin läkare när det gäller

framförande av fordon och epilepsi.

Inga studier har utförts. Två försökspersonsstudier har visat att effekten av lamotrigin på visuell

finmotorisk koordination, ögonrörelser, kroppsrörelser och subjektiva sederande effekter inte

skiljde sig från placebo. I kliniska prövningar med lamotrigin har biverkningar av neurologisk

karaktär som till exempel yrsel och dubbelseende rapporterats. Patienterna ska därför se hur

Lamotrigin Actavis-behandlingen påverkar dem innan de framför fordon eller använder maskiner.

4.8

Biverkningar

Biverkningarna för epilepsi respektive bipolär sjukdom baseras på tillgängliga data från

kontrollerade kliniska studier och annan klinisk erfarenhet och listas i tabellen nedan.

Frekvenskategorierna härrör från kontrollerade kliniska studier (epilepsi monoterapi identifieras

av †) och bipolär sjukdom (identifieras av §)). Där frekvenskategorierna skiljer sig mellan data

från kliniska prövningar av epilepsi och bipolär sjukdom visas den mest konservativa frekvensen.

Där inga kontrollerade kliniska studier finns tillgängliga, har dock frekvenskategorierna erhållits

från annan klinisk erfarenhet.

Följande indelning har använts för klassificering av biverkningarna: mycket vanliga (≥1/10),

vanliga (≥1/100 to <1/10), mindre vanliga (≥1/1 000 to <1/100), sällsynta (≥1/10 000 to

<1/1 000) och mycket sällsynta (<1/10 000), ingen känd frekvens (kan inte beräknas utifrån

tillgängliga data).

Organsystem

Biverkning

Frekvens

Hematologiska avvikelser

såsom neutropeni, leukopeni, anemi,

trombocytopeni, pancytopeni,

aplastisk anemi, agranulocytos

Mycket sällsynta

Hemofagocyterande syndrom

(HLH), (se avsnitt 4.4)

Mycket sällsynta

Blodet och

lymfsystemet

Lymfadenopati

Ingen känd frekvens

Överkänslighetssyndrom

(inklusive

symtom som feber, lymfadenopati,

ansiktsödem,

blod- och leverabnormiteter,

disseminerad intravaskulär koagulation,

multi

organs v i k t ).

Mycket sällsynta

Immunsystemet

Hypogammaglobulinemi

Ingen känd frekvens

Aggressivitet, irritabilitet

Vanliga

Konfusion, hallucinationer, tics

Mycket sällsynta

Psykiska störningar

Mardrömmar

Ingen känd frekvens

Huvudvärk

†§

Mycket vanliga

Centrala och perifera

nervsystemet

Sömnighet

†§

, yrsel

†§

, tremor

sömnlöshet

agitation

Vanliga

Ataxi

Mindre vanliga

Nystagmus

Sällsynta

Ostadighet, motorikstörningar, försämring

av Parkinsons sjukdom

, extrapyramidala

biverkningar, koreoatetos†, ökad

anfallsfrekvens

Mycket sällsynta

Aseptisk meningit (se avsnitt 4.4)

Sällsynta

Dubbelseende

, dimsyn

Mindre vanliga

Ögon

Konjunktivit

Sällsynta

Magtarmkanalen

Illamående

, kräkning

, diarré

muntorrhet

Vanliga

Lever och gallvägar

Leversvikt, leverdysfunktion

, förhöjda

leverfunktions

värden

Mycket sällsynta

Hudutslag

5†§

Mycket vanliga

Alopeci, fotosensitivitetsreaktion

Mindre vanliga

Stevens–Johnson Syndrom

Sällsynta

Toxisk epidermal nekrolys

Mycket sällsynta

Hud och subkutan

vävnad

Läkemedelsreaktion med eosinofili och

systemiska symtom

Mycket sällsynta

Muskuloskeletala

Artralgi

Vanliga

systemet och

bindväv

Lupusliknande reaktioner

Mycket sällsynta

Allmänna

symtom och/eller

symtom vid

administrerings-

stället

administration

site

conditions

Trötthet

, värk

, ryggvärk

Vanliga

Hematologiska avvikelser och lymfadenopati är möjligen kopplade till

överkänslighetssyndromet (se Immunsystemet).

Hudutslag har även rapporterats som delsymtom i ett överkänslighetssyndrom med ett

varierande mönster av systemiska symtom med bland annat feber, lymfadenopati, ansiktsödem

samt blod- och leverabnormiteter. Syndromet uppvisar mycket varierande klinisk svårighetsgrad

och kan i sällsynta fall leda till disseminerad intravasal koagulation och multiorgansvikt. Det är

viktigt att notera att tidiga tecken på överkänslighet (t.ex. feber, lymfadenopati) kan uppträda utan

tecken på samtidiga hudreaktioner. Om patienten uppvisar sådana statusfynd och symtom ska

patienten omedelbart utvärderas och Lamotrigin Actavis utsättas om inte en annan orsak kan

fastställas.

Dessa biverkningar har rapporterats under annan klinisk erfarenhet.

Det finns rapporter om att lamotrigin kan förvärra Parkinson-symtom hos patienter med

Parkinsons sjukdom samt enstaka rapporter om extrapyramidala biverkningar och koreoatetos hos

patienter utan denna bakomliggande sjukdom.

Leverdysfunktion uppträder vanligtvis i samband med överkänslighetsreaktioner men enstaka

fall har rapporterats utan tydliga tecken på överkänslighet.

I kliniska studier där lamotrigin gavs som tilläggsmedicinering förekom hudutslag hos upp till

8-12 % av patienterna som fick lamotrigin och hos 5-6 % av patienterna som fick placebo.

Hudutslagen ledde till att lamotrigin sattes ut hos 2 % av patienterna. Utslagen är vanligtvis

makulopapulära, uppträder i allmänhet inom åtta veckor från behandlingsstart och försvinner vid

utsättning av Lamotrigin Actavis (se avsnitt 4.4).

Allvarliga och potentiellt livshotande hudutslag har rapporterats, inkluderande Stevens-Johnsons

syndrom och toxisk epidermal nekrolys (Lyells syndrom) och läkemedelsreaktion med eosinofili

och systemiska symtom (DRESS). Fastän majoriteten av patienterna återhämtar sig då

lamotriginbehandlingen sätts ut har vissa patienter fått irreversibel ärrbildning och sällsynta

associerade dödsfall har förekommit (se avsnitt 4.4).

Risken för hudutslag förefaller generellt vara starkt kopplad till:

höga initialdoser av lamotrigin och överskridande av den

rekommenderade dosupptrappningen av lamotriginbehandlingen (se avsnitt 4.2)

samtidig användning av valproat (se avsnitt 4.2).

Hudutslag har även rapporterats som del av ett överkänslighetssyndrom som sätts i samband med

ett varierande mönster av systemiska symtom (se Immunsystemet).

kommit

rapporter

sänkning

benmineraldensitet,

osteopeni,

osteoporos

frakturer hos patienter som står på långtidsbehandling med lamotrigin. Mekanismen, genom

vilken lamotrigin påverkar benmetabolismen, har inte identifierats.

Rapportering av misstänkta biverkningar

Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det

möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och

sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning via Läkemedelsverket, Box

26, SE-751 03 Uppsala. Webbplats: www.lakemedelsverket.se.

4.9

Överdosering

Symtom och tecken

Akut intag av doser över 10 till 20 gånger den maximala terapeutiska dosen har rapporterats

inklusive dödsfall. Överdosering har resulterat i symtom såsom nystagmus, ataxi,

medvetandepåverkan, grand mall-anfall och koma. QRS-breddning (fördröjning av

intraventrikulär överledning) har också observerats hos överdoserande patienter. Breddning av

QRS-durationen på mer än 100 ms kan förknippas med en mer allvarlig toxicitet.

Behandling

Vid överdosering ska patienten tas in på sjukhus och ges lämplig stödterapi. Behandling som

minskar absorptionen (aktivt kol) ska ges om indicerat. Vidare behandling ska ske enligt klinisk

indikation. Det finns ingen erfarenhet av hemodialys som behandling vid överdosering. Hos sex

försökspersoner med njursvikt som gavs hemodialys i 4 timmar avlägsnades 20 % av lamotriginet

i kroppen (se avsnitt 5.2).

5.

FARMAKOLOGISKA EGENSKAPER

5.1

Farmakodynamiska egenskaper

Farmakoterapeutisk grupp: övriga antiepileptika, ATC kod: N03AX09.

Verkningsmekanism

Resultat från farmakodynamiska studier tyder på att lamotrigin är en användnings- och

spänningsberoende blockerare av spänningsstyrda natriumkanaler. Det hämmar ihållande

repetitiva urladdningar av neuroner och hämmar frisättning av glutamat (den neurotransmittor

som spelar en nyckelroll för att framkalla epileptiska anfall). Dessa effekter bidrar sannolikt till

de antikonvulsiva egenskaperna hos lamotrigin.

Däremot har de mekanismer genom vilka lamotrigin utövar sin terapeutiska verkan vid bipolär

sjukdom inte fastställts, men det är sannolikt att interaktion med spänningsstyrda natriumkanaler

spelar en viktig roll.

Farmakodynamiska effekter

I tester som utformats för utvärdering av läkemedels effekter på det centrala nervsystemet skiljde

sig inte resultat som erhölls med doser på 240 mg lamotrigin som administrerades till friska

försökspersoner från placebo, medan såväl 1000 mg fenytoin som 10 mg diazepam signifikant

försämrade visuell finmotorisk koordination och ögonrörelser, ökade kroppsrörelserna och gav

subjektiva sederande effekter.

I en annan studie försämrade perorala singeldoser på 600 mg karbamazepin signifikant visuell

finmotorisk koordination och ögonrörelser, samtidigt som såväl kroppsrörelser som hjärtfrekvens

ökade, medan resultat med lamotrigin vid doser på 150 mg och 300 mg inte skiljde sig från

placebo.

Klinisk effekt och säkerhet

Klinisk effekt och säkerhet hos barn från 1 till 24 månaders ålder

Effekten och säkerheten av tilläggsbehandling vid partiella anfall hos patienter från 1 till

24 månaders ålder har utvärderats i en liten dubbelblind placebokontrollerad utsättningsstudie.

Behandling påbörjades hos 177 försökspersoner med ett dostitreringsschema liknande det för

barn från 2 till 12 års ålder. Lamotrigin 2 mg tabletter är den lägsta tillgängliga styrkan och därför

anpassades det standardiserade dosschemat i vissa fall under titreringsfasen (till exempel genom

att ge en 2 mg tablett varannan dag när den beräknade dosen var mindre än 2 mg). Serumnivåer

mättes i slutet av titreringsvecka 2 och antingen minskades eller ökades inte påföljande dos om

koncentrationen översteg 0,41 μg/ml, som är den förväntade koncentrationen hos vuxna vid

denna tidpunkt. Dosreduktion med upp till 90 % var nödvändig hos vissa patienter vid slutet av

vecka 2. Trettioåtta försökspersoner som svarade (> 40 % minskning av anfallsfrekvensen)

randomiserades till placebo eller fortsatt behandling med lamotrigin. Andelen försökspersoner

med behandlingssvikt var 84 % (16/19 försökspersoner) i placeboarmen och 58 % (11/19

försökspersoner) i lamotriginarmen. Skillnaden var inte statistiskt signifikant: 26,3 %, CI95 % -

2,6 % <> 50,2 %, p=0,07.

Totalt 256 försökspersoner från 1 till 24 månaders ålder har fått lamotrigin i dosintervallet 1 till

15 mg/kg/dag i upp till 72 veckor. Säkerhetsprofilen för lamotrigin hos barn från 1 månad till

2 års ålder var liknande den för äldre barn förutom att kliniskt signifikant försämring av anfall

(>=50 %) rapporterades oftare hos barn under 2 års ålder (26 %) jämfört med äldre barn (14 %).

Klinisk effekt och säkerhet vid Lennox-Gastaut syndrom

Det finns inga data för monoterapi vid anfall förknippat med Lennox-Gastaut syndrom.

Klinisk effekt för prevention av stämningsepisoder hos patienter med bipolär sjukdom

Effekten av lamotrigin för prevention av stämningsepisoder hos patienter med bipolär I sjukdom

har utvärderats i två studier.

Studien SCAB2003 var en multicenter, dubbelblind, dubbel-dummy, placebo- och

litiumkontrollerad, randomiserad fast dos-utvärdering av långsiktig prevention av återfall och

återkomst av depression och/eller mani hos patienter med bipolär I sjukdom som nyligen upplevt

eller för tillfället upplevde en egentlig depressionsepisod. Efter stabilisering med lamotrigin i

monoterapi eller kombinationsterapi tilldelades patienterna slumpvis en av fem

behandlingsgrupper: lamotrigin (50, 200, 400 mg/dag), litium (serumnivåer på 0,8 till 1,1 mmol/l)

eller placebo i högst 76 veckor (18 månader). Primär endpoint var ”Time to Intervention for a

Mood Episode (TIME)” där intervention innebar ytterligare farmakoterapi eller elektrokonvulsiv

behandling (ECT). Studie SCAB2006 hade en liknande design som studie SCAB2003 men skilde

sig från studie SCAB2003 genom att den utvärderade en flexibel dos av lamotrigin (100 till

400 mg/dag) och inklusion av patienter med bipolär I sjukdom som nyligen eller för tillfället

upplevde maniska episoder. Resultaten visas i tabell 7.

Tabell 7: Sammanfattning av resultat från studier som undersökt effekten av lamotrigin för att

förebygga stämningsepisoder hos patienter med bipolär I sjukdom.

Andelen patienter som var fria från stämningsepisoder vid vecka 76

Studie SCAB2003

Studie SCAB2006

Bipolär I

Bipolär I

Inklusionskriterie

Egentlig depressionsepisod

Manisk episod

Lamotrigin

Litium

Placebo

Lamotrigin

Litium

Placebo

Interventionsfri

0,22

0,21

0,12

0,17

0,24

0,04

Log-rank test p-

värde

0,004

0,006

0,023

0,006

Depressionsfri

0,51

0,46

0,41

0,82

0,71

0,40

Log-rank test p-

värde

0,047

0,209

0,015

0,167

Fri från mani

0,70

0,86

0,67

0,53

0,64

0,37

Log-rank test p-

värde

0,339

0,026

0,280

0,006

I stödanalyser av tid till första depressionsepisod och tid till första maniska/hypomaniska eller

blandade episod hade de lamotriginbehandlade patienterna signifikant längre tid till den första

depressionsepisoden än placebopatienterna och behandlingsskillnaden med avseende på tid till

maniska/hypomaniska eller blandade episoder var inte statistiskt signifikant.

Effekten av lamotrigin i kombination med humörstabiliserare har inte studerats tillräckligt.

Barn (10-12 år) och ungdomar (13-17 år)

En multicenter, parallellgrupp, placebokontrollerad, dubbelblind, randomiserad utsättningsstudie,

utvärderade effekten och säkerheten av lamotrigin som tillägg för underhållsbehandling för att

fördröja stämningsepisoder hos barn och ungdomar av båda könen (ålder 10-17 år) som hade

diagnostiserats med bipolär sjukdom, typ 1, och som blivit symtomfria eller förbättrats från en

bipolär episod under behandling med lamotrigin i kombination med samtidig antipsykotika eller

andra humörstabiliserande läkemedel. Resultatet av den primära effektanalysen (tiden till

uppkomst av en bipolär händelse -TOBE) nådde ej statistisk signifikans (p=0.0717), så effekt

kunde ej visas. Dessutom visade säkerhetsresultat ökad rapportering av självmordsbeteende hos

patienter som behandlades med lamotrigine: 5 % (4 patienter) i lamotrigine armen jämfört med 0

i placebogruppen (se avsnitt 4.2).

Studie på effekten av lamotrigin på hjärtöverledning

En studie av friska vuxna försökspersoner utvärderade effekten av upprepade lamotrigindoser

(upp till 400 mg/dag) på hjärtöverledning enligt bedömning med ett 12-avlednings EKG.

Lamotrigin hade ingen kliniskt signifikant effekt på QT-intervallet jämfört med placebo.

5.2

Farmakokinetiska egenskaper

Absorption

Lamotrigin absorberas snabbt och fullständigt från tarmen utan någon signifikant första-

passagemetabolism. Maximala plasmakoncentrationer uppnås ca 2,5 timmar efter peroral

administration av lamotrigin. Tiden till maximal koncentration fördröjs något efter födointag men

absorptionsomfattningen påverkas inte. Maximala koncentrationer vid steady-state varierar

avsevärt mellan olika personer men hos en och samma person varierar koncentrationerna sällan.

Distribution

Bindningen till plasmaproteiner uppgår till ca 55 %. Det är mycket osannolikt att undanträngning

från plasmaproteiner skulle resultera i toxicitet.

Distributionsvolymen är 0,92 till 1,22 l/kg.

Biotransformation

UDP-glukuronyltransferaser har identifierats som de enzymer som ansvarar för

lamotriginmetabolismen.

Lamotrigin inducerar sin egen metabolism i måttlig omfattning beroende på dos. Det finns dock

inget bevis för att lamotrigin påverkar farmakokinetiken för andra antiepileptika och uppgifter

tyder på att det är osannolikt att det förekommer interaktioner mellan lamotrigin och läkemedel

som metaboliseras av cytokrom P450-enzymer.

Eliminering/icke-linjäritet

Synbart plasmaclearance hos friska personer är omkring 30 ml/min. Clearance för lamotrigin är

huvudsakligen metaboliskt med efterföljande eliminering av glukoronidkonjugerat material i

urinen. Mindre än 10 % utsöndras oförändrat i urinen. Endast omkring 2 % av lamotriginrelaterat

material utsöndras i feces. Clearance och halveringstid är dosoberoende. Den synbara

plasmahalveringstiden hos friska personer uppskattas till omkring 33 timmar (intervall 14 till

103 timmar). I en studie av personer med Gilberts syndrom var synbart genomsnittligt clearance

nedsatt med 32 % jämfört med normala kontroller men värdena ligger inom intervallet för

befolkningen i allmänhet.

Halveringstiden för lamotrigin påverkas i hög grad av annan samtidig medicinering. När

glukuronidenzyminducerande läkemedel såsom karbamazepin eller fenytoin ges samtidigt

minskar halveringstiden för lamotrigin till ca 14 timmar, medan den ökar till ett genomsnitt på ca

70 timmar vid samtidig administrering av enbart valproat (se avsnitt 4.2).

Linjäritet

Farmakokinetiken för lamotrigin är linjär upp till 450 mg, den högsta singeldos som testats.

Särskilda patientpopulationer

Barn

Clearance justerat efter kroppsvikt är högre hos barn än hos vuxna med de högsta värdena hos

barn under 5 år. Halveringstiden för lamotrigin är vanligen kortare hos barn än hos vuxna med ett

medelvärde på ca 7 timmar då det ges tillsammans med enzyminducerande läkemedel såsom

karbamazepin och fenytoin och ökar till medelvärden på 45 till 50 timmar när det administreras

tillsammans med enbart valproat (se avsnitt 4.2).

Barn från 2 till 26 månader

Hos 143 barnpatienter i åldrarna 2 till 26 månader som vägde 3 till 16 kg och som fick

motsvarande oral dos per kg kroppssvikt som barn äldre än 2 år var clearance reducerat jämfört

med äldre barn med samma kroppsvikt. Genomsnittlig halveringstid uppskattades till 23 timmar

hos barn yngre än 26 månader behandlade med enzyminducerare, 136 timmar vid samtidig

administrering med valproat och 38 timmar hos patienter som inte behandlades med

enzyminducerare/-hämmare. Den interindividuella variationen för oralt clearance var hög i

gruppen barnpatienter i åldrarna 2 till 26 månader (47 %). De beräknade

serumkoncentrationsnivåerna hos barn från 2 till 26 månader var generellt av samma omfattning

som de för äldre barn, fastän högre C

-nivåer sannolikt ses hos en del barn med en kroppsvikt

under 10 kg.

Äldre

Resultaten av en populationsfarmakokinetisk analys som omfattade såväl unga som äldre

patienter med epilepsi som deltog i samma prövningar, tydde på att clearance för lamotrigin inte

ändras i någon kliniskt relevant omfattning. Efter enstaka doser minskade synbart clearance med

12 % från 35 ml/min vid 20 års ålder till 31 ml/min vid 70 år. Minskningen efter 48 veckors

behandling var 10 % från 41 till 37 ml/min mellan den unga och äldre gruppen. Dessutom

studerades farmakokinetiken för lamotrigin hos 12 friska äldre personer efter en singeldos på

150 mg. Genomsnittligt clearance hos äldre (0,39 ml/min/kg) ligger inom det intervall för

genomsnittliga clearancevärden (0,31 till 0,65 ml/min/kg) som erhållits i nio studier med icke-

äldre vuxna efter singeldoser på 30 till 450 mg.

Nedsatt njurfunktion

Tolv försökspersoner med kronisk njursvikt och ytterligare sex personer som genomgick

hemodialys gavs en singeldos på 100 mg lamotrigin. Genomsnittligt clearance var 0,42 ml/min/kg

(kronisk njursvikt), 0,33 ml/min/kg (mellan hemodialys) och 1,57 ml/min/kg (under hemodialys)

jämfört med 0,58 ml/min/kg hos friska försökspersoner. Genomsnittlig halveringstid i plasma var

42,9 timmar (kronisk njursvikt), 57,4 timmar (mellan hemodialys) och 13,0 timmar (under

hemodialys) jämfört med 26,2 timmar hos friska försökspersoner. I genomsnitt eliminerades

omkring 20 % (intervall = 5,6 till 35,1) av lamotriginmängden i kroppen under en 4-timmars

hemodialys. För denna patientgrupp ska initialdoser av lamotrigin baseras på de läkemedel som

patienten använder samtidigt. Reducerade underhållsdoser kan vara effektivt för patienter med

signifikant nedsatt njurfunktion (se avsnitt 4.2 och 4.4).

Nedsatt leverfunktion

En farmakokinetisk studie med singeldos utfördes med 24 försökspersoner med olika grad av

nedsatt leverfunktion och 12 friska försökspersoner som kontroller. Medianvärdet för synbart

clearance av lamotrigin var 0,31, 0,24 eller 0,10 ml/min/kg hos patienter med nedsatt

leverfunktion av grad A, B eller C (Child-Pugh-klassificering) jämfört med 0,34 ml/min/kg hos

de friska kontrollpersonerna. Initial-, upptrappnings- och underhållsdoser ska i allmänhet

reduceras hos patienter med måttligt eller svårt nedsatt leverfunktion (se avsnitt 4.2).

5.3

Prekliniska säkerhetsuppgifter

Icke-kliniska data visar inte några särskilda risker för människa baserat på studier avseende

säkerhetsfarmakologi, toxicitet vid upprepade doser, gentoxicitet, och karcinogen potential.

I studier av reproduktions- och utvecklingstoxicitet hos gnagare och kaniner observerades inga

teratogena effekter. Däremot observerades minskad fostervikt och fördröjd förbening vid

exponeringsnivåer som var lägre än eller jämförbara med förväntad klinisk exponering. Eftersom

högre exponeringsnivåer inte kunde testas hos djur på grund av maternell toxicitet har lamotrigins

teratogena potential inte kartlagts vid doser överstigande den som ses vid klinisk exponering.

Hos råttor observerades ökad fetal såväl som postnatal mortalitet när lamotrigin gavs sent under

dräktighetstiden och under den tidiga postnatala perioden. Dessa effekter sågs vid förväntad

klinisk exponering.

Hos unga råttor iakttogs en effekt på inlärning i Biels labyrinttest, någon försening av

balanopreputial separation och vaginal öppenhet samt minskad postnatal ökning av kroppsvikten

hos F1-djur vid exponeringar som var omkring två gånger högre än de terapeutiska

exponeringarna hos vuxna människor.

Djurexperiment har inte avslöjat nedsatt fertilitet genom lamotrigin. Lamotrigin minskade

folsyranivåerna hos råttfoster. Folsyrabrist antas öka risken för medfödda missbildningar hos

både djur och människa.

Lamotrigin orsakade en dosrelaterad inhibition av hERG-kanalström i humana njurceller från

embryon. IC50 var omkring nio gånger över den maximala terapeutiska fria koncentrationen.

Lamotrigin orsakade inte QT-förlängning hos djur vid exponeringar upp till cirka två gånger den

maximala terapeutiska fria koncentrationen. I en klinisk studie sågs ingen kliniskt signifikant

effekt av lamotrigin på QT-intervallet hos friska vuxna försökspersoner (se avsnitt 5.1).

6.

FARMACEUTISKA UPPGIFTER

6.1

Förteckning över hjälpämnen

Magnesiumkarbonat, tungt

Mikrokristallin cellulosa

Povidon

Laktosmonohydrat

Krospovidon

Magnesiumstearat

Järnoxid, gul (E 172)

6.2

Inkompatibiliteter

Ej relevant.

6.3

Hållbarhet

3 år.

6.4

Särskilda förvaringsanvisningar

Inga särskilda förvaringsanvisningar.

6.5

Förpackningstyp och innehåll

Blister (Al/PVC): 7, 10, 20, 21, 28, 30, 40, 42, 50, 50x1, 56, 60, 98, 98x1, 100 och

100x1 tabletter.

Tablettburkar (HDPE med LDPE-lock som trycks på): 100 tabletter

Eventuellt kommer inte alla förpackningsstorlekar att marknadsföras.

6.6

Särskilda anvisningar för destruktion

Inga särskilda anvisningar.

7.

INNEHAVARE AV GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING

Actavis Group PTC ehf.

Reykjavíkurvegi 76-78

220 Hafnarfjörður

Island

8.

NUMMER PÅ GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING

25 mg: 19476

50 mg: 19477

100 mg: 19478

200 mg: 19479

9.

DATUM FÖR FÖRSTA GODKÄNNANDE/FÖRNYAT GODKÄNNANDE

Datum för första godkännande: 2004-08-27

Datum för förnyat godkännande: 2009-08-27

10.

DATUM FÖR ÖVERSYN AV PRODUKTRESUMÉN

2021-03-04

Liknande Produkter

Sök varningar relaterade till denna produkt

Visa dokumenthistorik

Dela den här informationen