Lamotrigin 1A Farma 100 mg Tablett

Sverige - svenska - Läkemedelsverket (Medical Products Agency)

Bipacksedel Bipacksedel (PIL)

24-06-2021

Produktens egenskaper Produktens egenskaper (SPC)

01-09-2021

Aktiva substanser:
lamotrigin
Tillgänglig från:
Orifarm AB
ATC-kod:
N03AX09
INN (International namn):
lamotrigine
Dos:
100 mg
Läkemedelsform:
Tablett
Sammansättning:
lamotrigin 100 mg Aktiv substans; laktosmonohydrat Hjälpämne
Receptbelagda typ:
Receptbelagt
Produktsammanfattning:
Förpacknings: Blister, 60 tabletter; Blister, 100 tabletter
Bemyndigande status:
Godkänd
Godkännandenummer:
56490
Tillstånd datum:
2018-03-22

Dokument på andra språk

Bipacksedel Bipacksedel - engelska

25-04-2019

Produktens egenskaper Produktens egenskaper - engelska

25-04-2019

Läs hela dokumentet

Bipacksedel: Information till användaren

Lamotrigin 1A Farma

®

100 mg tablett

lamotrigin

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel. Den innehåller

information som är viktig för dig.

Spara denna information, du kan behöva läsa den igen.

Om du har ytterligare frågor vänd dig till läkare eller apotekspersonal.

Detta läkemedel har ordinerats enbart åt dig. Ge det inte till andra. Det kan skada dem, även om de uppvisar

sjukdomstecken som liknar dina.

Om du får biverkningar, tala med läkare eller apotekspersonal. Detta gäller även eventuella biverkningar

som inte nämns i denna information. Se avsnitt 4.

I denna bipacksedel finns information om följande

Vad Lamotrigin 1A Farma är och vad det används för

Vad du behöver veta innan du använder Lamotrigin 1A Farma

Hur du använder Lamotrigin 1A Farma

Eventuella biverkningar

Hur Lamotrigin 1A Farma ska förvaras

Förpackningens innehåll och övriga upplysningar

1.

Vad Lamotrigin 1A Farma är och vad det används för

Lamotrigin 1A Farma tillhör en läkemedelsgrupp som kallas

antiepileptika

. Det används för att behandla två

tillstånd

- epilepsi

bipolär sjukdom

Lamotrigin 1A Farma behandlar epilepsi

genom att blockera de signaler i hjärnan som utlöser epileptiska

anfall (attacker).

För vuxna och barn från 13 år och uppåt kan Lamotrigin 1A Farma användas ensamt eller tillsammans

med andra läkemedel för att behandla epilepsi. Lamotrigin 1A Farma kan också användas med andra

läkemedel för att behandla de anfall som förekommer vid ett tillstånd som kallas för Lennox-Gastaut

syndrom.

För barn i åldrarna mellan 2 och 12 år kan Lamotrigin 1A Farma användas tillsammans med andra

mediciner för att behandla dessa tillstånd. Det kan användas som ensam behandling för att behandla en typ

av epilepsi som kallas för typiska absenser.

Lamotrigin 1A Farma behandlar också bipolär sjukdom.

Personer med bipolär sjukdom (kallas ibland för

manisk depression

) får mycket kraftiga humörsvängningar med

perioder av mani (upphetsning eller lyckorus) omväxlande med depressionsperioder (djup sorgsenhet eller

förtvivlan). För vuxna från 18 år och uppåt kan Lamotrigin 1A Farma användas ensamt eller tillsammans med

andra läkemedel för att förhindra de depressionsperioder som förekommer vid bipolär sjukdom. Det är ännu inte

känt hur Lamotrigin 1A Farma fungerar i hjärnan för att ha denna effekt.

Lamotrigin som finns i Lamotrigin 1A Farma kan också vara godkänd för att behandla andra sjukdomar som inte

nämns i denna produktinformation. Fråga läkare, apoteks- eller annan hälso- och sjukvårdspersonal om du har

ytterligare frågor och följ alltid deras instruktion.

2.

Vad du behöver veta innan du använder Lamotrigin 1A Farma

Använd inte Lamotrigin 1A Farma:

om du är allergisk

mot lamotrigin eller något annat innehållsämne i detta läkemedel (anges i avsnitt 6).

Om detta gäller dig:

Tala om det för läkaren

och ta inte Lamotrigin 1A Farma.

Varningar och försiktighet

Tala med läkare eller apotekspersonal innan du tar Lamotrigin 1A Farma:

om du har några problem med njurarna eller levern

om du någon gång har utvecklat hudutslag

efter att du har tagit lamotrigin eller andra läkemedel mot

bipolär sjukdom eller epilepsi, eller om du får hudutslag eller blir bränd när du tagit lamotrigin och har

vistats i solen eller konstgjort ljus (t.ex. solarium). Läkaren kommer att kontrollera din behandling och

rekommenderar dig kanske att undvika solljus eller att skydda huden mot solstrålarna (t.ex. med

solskyddsmedel och/eller skyddande klädsel).

om du någon gång har utvecklat meningit (hjärnhinneinflammation) efter att du har tagit

lamotrigin (läs beskrivningen av dessa symtom under avsnitt 4 i denna bipacksedel: Sällsynta

biverkningar)

om du redan tar medicin som innehåller lamotrigin

om du har ett tillstånd som kallas Brugadas syndrom

Brugadas syndrom är en genetisk sjukdom som leder till onormal elektrisk aktivitet i hjärtat. EKG-

avvikelser som kan leda till arytmier (onormal hjärtrytm) kan utlösas av lamotrigin. Tala med din läkare

om du har denna sjukdom.

Om något av detta gäller dig:

Tala om det för läkaren

som kan bestämma att din dos behöver sänkas eller att Lamotrigin 1A Farma inte är

lämpligt för dig.

Viktig information om eventuellt livshotande reaktioner

Ett litet antal personer som tar Lamotrigin 1A Farma får en allergisk reaktion eller hudreaktion som kan vara

livshotande och utvecklas till allvarligare problem om de inte behandlas. Detta kan inkludera Stevens-Johnsons

syndrom, toxisk epidermal nekrolys samt läkemedelsreaktion med eosinofili och systemiska symtom. Du

behöver känna till de symtom som du ska vara uppmärksam på under tiden du tar Lamotrigin 1A Farma.

Läs beskrivningen av dessa symtom under avsnitt 4 i denna bipacksedel

under

”Eventuellt

livshotande hudreaktioner: kontakta omedelbart läkare”.

Hemofagocyterande syndrom (HLH)

Rapporter har inkommit om en sällsynt men mycket allvarlig reaktion i immunsystemet hos patienter som

tar lamotrigin.

Kontakta omedelbart läkare eller apotekspersonal

om du får något av följande symtom: feber, utslag,

neurologiska symtom (t.ex. skakningar eller tremor, förvirrat tillstånd, störningar i hjärnans funktion).

Tankar på att skada dig själv eller på självmord

Läkemedel mot epilepsi används för att behandla olika tillstånd, inklusive epilepsi och bipolär sjukdom.

Personer med bipolär sjukdom kan ibland ha tankar på att skada sig själva eller att begå självmord.

Om du har bipolär sjukdom är det mer troligt att du har sådana tankar:

När du påbörjar behandlingen.

Om du tidigare haft tankar på att skada dig själv eller på självmord.

Om du är under 25 år.

Om du har oroande tankar eller erfarenheter eller om du märker att du mår sämre eller utvecklar nya symtom

medan du tar Lamotrigin 1A Farma:

Kontakta läkare snarast eller uppsök närmaste sjukhus för hjälp.

Det kan vara av hjälp att berätta för en familjemedlem, vårdgivare eller nära vän att du kan bli

deprimerad eller få märkbara förändringar i ditt humör, och be dem att läsa denna bipacksedel. Du kan

be dem att tala om för dig om de är oroade kring din depression eller andra förändringar i ditt beteende.

Ett litet antal personer som behandlas med läkemedel mot epilepsi som t.ex. lamotrigin har också haft tankar på

att skada sig själv eller begå självmord. Om du någon gång får dessa tankar,

kontakta omedelbart din läkare.

Om du tar Lamotrigin 1A Farma mot epilepsi

Anfall vid vissa typer av epilepsier kan ibland bli värre eller inträffa oftare medan du tar Lamotrigin 1A Farma.

En del patienter kan uppleva svåra anfall som kan orsaka allvarliga hälsoproblem. Om dina anfall inträffar oftare

eller om du upplever ett svårt anfall när du tar Lamotrigin 1A Farma:

Kontakta läkare snarast

Lamotrigin 1A Farma ska inte ges till personer under 18 års ålder för behandling av bipolär sjukdom

Läkemedel för behandling av depression och andra mentala hälsoproblem ökar risken för självmordstankar och

självmordsbeteende hos barn och ungdomar under 18 år.

Andra läkemedel och Lamotrigin 1A Farma

Tala om för läkare eller apotekspersonal om du tar, nyligen har tagit eller kan tänkas ta andra läkemedel,

även receptfria sådana samt naturläkemedel.

Din läkare behöver veta om du tar några andra läkemedel för att behandla epilepsi eller mentala hälsoproblem.

Detta är för att säkerställa att du tar rätt dos Lamotrigin 1A Farma. Dessa läkemedel omfattar:

oxkarbazepin, felbamat, gabapentin, levetiracetam, pregabalin, topiramat, zonisamid, lakosamid

eller

perampanel

som används för att behandla

epilepsi

litium, olanzapin

eller

aripiprazol

som används för att behandla

mentala hälsoproblem

bupropion

som används för att behandla

mentala hälsoproblem

eller för att

sluta röka

Berätta för din läkare

om du tar något av dessa.

Vissa läkemedel påverkar Lamotrigin 1A Farma eller gör det mer sannolikt att man får biverkningar. Dessa

omfattar:

valproat

som används för att behandla

epilepsi

mentala hälsoproblem

karbamazepin

som används för att behandla

epilepsi

mentala hälsoproblem

fenytoin, primidon

eller

fenobarbital

som används för att behandla

epilepsi

risperidon

som används för att behandla

mentala hälsoproblem

rifampicin

som är ett

antibiotikum

läkemedel

som används för att behandla

HIV

(en kombination av lopinavir och ritonavir eller atazanavir

och ritonavir).

hormonella preventivmedel

som till exempel

p-piller (se nedan)

Berätta för din läkare

om du tar eller om du börjar eller slutar ta något av dessa.

Hormonella preventivmedel (till exempel p-piller) kan påverka det sätt på vilket Lamotrigin 1A Farma

fungerar

Läkaren kan rekommendera att du använder en speciell typ av hormonellt preventivmedel eller en annan

preventivmetod som till exempel kondom, pessar eller spiral. Om du använder ett hormonellt preventivmedel

som p-piller kan läkaren eventuellt ta blodprov för att kontrollera Lamotrigin 1A Farma-nivån. Om du använder

eller planerar att börja använda hormonellt preventivmedel:

Berätta det för din läkare

som diskuterar lämpliga preventivmetoder med dig.

Lamotrigin 1A Farma kan också påverka det sätt som hormonella preventivmedel fungerar på, även om det är

osannolikt att de blir mindre effektiva. Om du använder ett hormonellt preventivmedel och märker någon

förändring i din menscykel som till exempel en mensliknande blödning eller småblödningar mellan

menstruationerna:

Berätta det för din läkare

. Det kan vara tecken på att Lamotrigin 1A Farma påverkar det sätt som ditt

preventivmedel fungerar på.

Graviditet och amning

Om du är gravid, tror att du kan vara gravid eller planerar att skaffa barn, rådfråga läkare eller

apotekspersonal innan du använder detta läkemedel.

Du ska inte avsluta din behandling utan att diskutera det med din läkare.

Det är speciellt viktigt om

du har epilepsi.

Graviditeten kan ändra effektiviteten av Lamotrigin 1A Farma, du kan därför behöva ta blodprover och

din dos av Lamotrigin 1A Farma kan behöva ändras.

Det kan finnas en liten ökad risk för missbildning hos foster, inklusive läpp- eller gomspalt, om

Lamotrigin 1A Farma tas under de första tre månaderna av graviditeten.

Läkaren kan ge dig rådet att ta extra folsyra om du planerar att bli gravid och under tiden du är gravid.

Om du ammar eller planerar att amma, rådfråga läkare eller apotekspersonal innan du använder

detta läkemedel.

Den aktiva substansen i Lamotrigin 1A Farma utsöndras i bröstmjölk och kan påverka barnet. Din läkare

kommer att diskutera risker och fördelar med amning under behandling med lamotrigin. Om du väljer att

amma kommer läkaren att kontrollera barnet då och då för att se om barnet uppvisar dåsighet, utslag eller

dålig viktuppgång. Informera läkaren om du upptäcker något av dessa symptom hos ditt barn.

Körförmåga och användning av maskiner

Lamotrigin 1A Farma kan orsaka yrsel och dubbelseende.

Kör inte något fordon eller använd maskiner om du inte känner dig bra.

Om du har epilepsi ska du tala med din läkare om att köra fordon och använda maskiner

Du är själv ansvarig för att bedöma om du är i kondition att framföra motorfordon eller utföra arbeten som

kräver skärpt uppmärksamhet. En av faktorerna som kan påverka din förmåga i dessa avseenden är användning

av läkemedel på grund av deras effekter och/eller biverkningar. Beskrivning av dessa effekter och biverkningar

finns i andra avsnitt. Läs därför all information i denna bipacksedel för vägledning. Diskutera med din läkare

eller apotekspersonal om du är osäker.

Lamotrigin 1A Farma innehåller laktos och natrium

Om du inte tål vissa sockerarter, kontakta din läkare innan du tar denna medicin.

Detta läkemedel innehåller mindre än 1 mmol natrium (23 mg) per tablett och dos, d.v.s. är näst intill

”natriumfritt”.

3.

Hur du tar använder Lamotrigin 1A Farma

Använd alltid detta läkemedel enligt läkarens eller apotekspersonalens anvisningar.

Rådfråga läkare eller

apotekspersonal om du är osäker.

Hur mycket Lamotrigin 1A Farma du ska ta

Det kan ta ett tag att finna den Lamotrigin 1A Farma-dos som är bäst för dig. Dosen du tar beror på:

din ålder

om du tar Lamotrigin 1A Farma tillsammans med andra läkemedel eller inte

om du har några problem med njurarna eller levern.

Din läkare börjar med att ge dig en låg dos och ökar dosen gradvis under några veckor tills du når en dos som

fungerar för dig (kallas den

effektiva dosen

Ta aldrig mer Lamotrigin 1A Farma än din läkare har sagt.

Den vanliga effektiva dosen Lamotrigin 1A Farma för vuxna och barn från 13 års ålder är mellan 100 mg och

400 mg dagligen.

För barn mellan 2 och 12 års ålder beror den effektiva dosen på kroppsvikten – vanligtvis är den mellan 1 mg

och 15 mg för varje kilo av barnets vikt upp till en underhållsdos på högst 200 mg dagligen.

Lamotrigin 1A Farma rekommenderas inte för barn under 2 år.

Hur du tar din dos Lamotrigin 1A Farma

Ta din dos Lamotrigin 1A Farma en eller två gånger dagligen enligt läkarens anvisningar. Du kan ta den med

eller utan mat.

Din läkare kan också tala om för dig att du ska börja eller sluta ta andra läkemedel, beroende på vilket tillstånd

du behandlas för och hur du reagerar på behandlingen.

Svälj tabletterna hela.

Du får inte dela, tugga eller krossa dem.

Ta alltid hela den dos

som läkaren har ordinerat. Ta aldrig bara en del av en tablett.

Om du har använt för stor mängd av Lamotrigin 1A Farma

Om du fått i dig för stor mängd läkemedel eller om t.ex. ett barn fått i sig läkemedlet av misstag:

Kontakta läkare, sjukhus eller Giftinformationscentralen (tel. 112) för bedömning av risken samt

rådgivning.

Visa dem Lamotrigin 1A Farma-förpackningen om möjligt.

Om du tar för mycket Lamotrigin 1A Farma är risken större att du får allvarliga biverkningar vilka kan vara

livshotande.

En person som tagit för mycket Lamotrigin 1A Farma kan få något av dessa symtom:

snabba, okontrollerade ögonrörelser

(nystagmus)

klumpighet och bristande koordinationsförmåga som påverkar balansen

(ataxi)

förändringar i hjärtrytmen (upptäcks vanligen på EKG)

förlust av medvetandet, krampanfall (konvulsioner) eller koma.

Om du har glömt att ta en dos Lamotrigin 1A Farma

Ta inte extra tabletter för att kompensera för en glömd dos. Ta bara din nästa dos vid den vanliga tiden.

Om du har glömt att ta flera doser Lamotrigin 1A Farma

Fråga din läkare hur du ska börja ta medicinen igen.

Det är viktigt att du frågar om detta.

Sluta inte ta Lamotrigin 1A Farma utan att ha rådgjort med läkare.

Lamotrigin 1A Farma måste tas så länge din läkare rekommenderar det. Sluta inte utan att läkaren talar om för

dig att du ska göra det.

Om du tar Lamotrigin 1A Farma för epilepsi

För att sluta ta Lamotrigin 1A Farma

är det viktigt att du minskar dosen gradvis

under omkring 2 veckor. Om

du plötsligt slutar att ta Lamotrigin 1A Farma kan din epilepsi komma tillbaka eller förvärras.

Om du tar Lamotrigin 1A Farma mot bipolär sjukdom

Det kan ta tid innan Lamotrigin 1A Farma verkar och därför kommer du troligtvis inte att må bättre på en gång.

Om du slutar ta Lamotrigin 1A Farma behöver dosen inte minskas gradvis. Men du bör ändå prata med din

läkare först, om du vill sluta ta Lamotrigin 1A Farma.

4.

Eventuella biverkningar

Liksom alla läkemedel kan detta läkemedel orsaka biverkningar, men alla användare behöver inte få dem.

Eventuellt livshotande hudreaktioner: kontakta omedelbart läkare

Ett litet antal personer som tar Lamotrigin 1A Farma får en allergisk reaktion eller hudreaktion som kan vara

livshotande och utvecklas till allvarligare problem om den inte behandlas.

Det är troligast att du får dessa symtom under de första månadernas behandling med Lamotrigin 1A Farma,

speciellt om du börjar på en för hög dos eller om dosen ökas för snabbt eller om du tar Lamotrigin 1A Farma

tillsammans med en annan medicin som innehåller

valproat

. Vissa symtom är vanligare hos barn så föräldrar ska

vara extra uppmärksamma.

Symtom på sådana reaktioner är bland annat:

hudutslag eller rodnad

, vilket kan utvecklas till en livshotande hudreaktion som inkluderar utbrett

hudutslag med blåsor och flagnande hud, framför allt runt munnen, näsan, ögonen och könsorganen

(Stevens-Johnsons syndrom)

, omfattande flagning av huden (mer än 30 % av kroppsytan –

toxisk

epidermal nekrolys)

eller omfattande hudutslag

med påverkan på levern, blodet och andra kroppsorgan

(läkemedelsreaktion med eosinofili och systemiska symtom, som också kallas för

överkänslighetssyndrom)

.

sår i munnen, halsen, näsan eller underlivet

ont i munnen eller röda, svullna ögon (konjunktivit)

feber

, influensaliknande symtom eller sömnighet

svullnad runt ansiktet

eller

svullna körtlar

i hals, armhåla eller ljumske

oväntad blödning eller blåmärke

eller att fingrarna blir blåa

ont i halsen

eller fler infektioner (t.ex. förkylningar) än vanligt

förhöjda leverenzymvärden i blodtester

en ökning av en sorts vita blodkroppar (eosinofiler)

förstorade lymfkörtlar

påverkan på kroppsorgan, omfattande lever och njurar.

I många fall är dessa symtom tecken på mindre allvarliga biverkningar,

men du måste vara medveten om att

de kan vara livshotande och leda till allvarligare problem

, såsom organsvikt, om de inte behandlas. Om du

upptäcker något av dessa symtom:

Kontakta omedelbart läkare.

Din läkare kan bestämma att prover ska tas på din lever, dina njurar eller

ditt blod och kan säga att du ska sluta ta Lamotrigin 1A Farma. Om du har utvecklat Stevens-Johnsons

syndrom eller toxisk epidermal nekrolys kommer läkaren att tala om för dig att du aldrig får använda

lamotrigin igen.

Hemofagocyterande syndrom (HLH)

(se avsnitt 2 Vad du behöver veta innan du använder Lamotrigin 1A

Farma).

Mycket vanliga biverkningar

(kan förekomma hos

fler än 1 av 10

användare)

huvudvärk

hudutslag.

Vanliga biverkningar

(kan förekomma hos

upp till 1 av 10

användare)

aggressivitet eller irritabilitet

sömnighet eller dåsighet

yrsel

skakningar eller tremor

sömnsvårigheter

(insomnia)

upprördhetskänslor

diarré

torr mun

illamående eller kräkning

trötthet

värk i rygg eller leder eller någon annanstans.

Mindre vanliga biverkningar

(kan förekomma hos

upp till 1 av 100

användare)

klumpighet och bristande koordinationsförmåga

(ataxi)

dubbelseende eller dimsyn

onormalt håravfall eller förtunning (

alopeci

hudutslag eller solskador efter exponering för sol eller konstgjort ljus (fotosensitivitet).

Sällsynta biverkningar

(kan förekomma hos

upp till 1 av 1 000

användare)

en livshotande hudreaktion

(Stevens-Johnsons syndrom): se även informationen i början av avsnitt 4

en grupp av symtom som inkluderar: feber, illamående, kräkning, huvudvärk, nackstelhet och extrem

känslighet för starkt ljus. Detta kan bero på en inflammation i membranen som skyddar hjärnan och

ryggraden

(meningit).

Dessa symtom försvinner vanligen när behandlingen avbryts.

Kontakta din läkare

om symtomen fortsätter eller blir värre.

snabba, okontrollerade ögonrörelser

(nystagmus)

klåda i ögonen med utsöndringar och skorpor på ögonlocken

(konjunktivit)

Mycket sällsynta biverkningar

(kan förekomma hos

upp till 1 av 10 000

användare)

Hemofagocyterande syndrom (HLH) (se avsnitt 2 Vad du behöver veta innan du använder Lamotrigin 1A

Farma)

en livshotande hudreaktion

(toxisk epidermal nekrolys): se även informationen i början av avsnitt 4

läkemedelsreaktion med eosinofili och systemiska symtom,

se även informationen i början av avsnitt 4

förhöjd temperatur

(feber);

se även informationen i början av avsnitt 4

svullnad runt ansiktet

(ödem)

eller svullna körtlar i hals, armhåla eller ljumske

(lymfadenopati): se även

informationen i början av avsnitt 4

förändringar i leverfunktionen, vilket visar sig i blodprover, eller leversvikt

: se även informationen i

början av avsnitt 4

en allvarlig störning i blodkoaguleringen som kan orsaka oväntad blödning eller blåmärke

(disseminerad

intravaskulär koagulation): se även informationen i början av avsnitt 4

förändringar som kan visa sig i blodprover – bland annat minskat antal röda blodkroppar

(anemi)

, minskat

antal vita blodkroppar

(leukopeni, neutropeni, agranulocytos)

, minskat antal blodplättar

(trombocytopeni),

minskat antal av alla dessa blodkroppstyper

(pancytopeni)

och en sjukdom i benmärgen som kallas

aplastisk anemi

hallucinationer (att ”se” eller ”höra” saker som egentligen inte finns)

förvirring

känsla av att ”vingla” eller vara ostadig när du rör dig

okontrollerbara kroppsrörelser

(tics)

, okontrollerbara muskelspasmer som påverkar ögonen, huvudet och

bålen

(koreoatetos)

eller andra ovanliga kroppsrörelser som ryckningar, skakningar eller stelhet

oftare förekommande anfall hos dem som redan har epilepsi

förvärrade symtom hos dem som redan har Parkinsons sjukdom

lupusliknande reaktion (symtomen kan inkludera: rygg- eller ledsmärta som ibland kan åtföljas av feber

och/eller allmän ohälsa).

Andra biverkningar

Andra biverkningar har förekommit hos ett litet antal personer men den exakta frekvensen är okänd:

Det har förekommit rapporter om skelettpåverkan inklusive osteopeni och osteoporos (förtunning av

skelettbenet) och benbrott. Kontrollera med läkare eller apotekspersonal om du står på antiepileptisk

långtidsbehandling, har en historia av osteoporos eller tar steroider.

Mardrömmar.

Sämre immunförsvar till följd av lägre nivåer av immunoglobuliner, en sorts blodkroppar som hjälper till

att skydda mot infektioner.

Rapportering av biverkningar

Om du får biverkningar, tala med läkare eller apotekspersonal.

Detta gäller även biverkningar som inte

nämns i denna information. Du kan också rapportera biverkningar direkt (se detaljer nedan). Genom att

rapportera biverkningar kan du bidra till att öka informationen om läkemedels säkerhet.

Läkemedelsverket, Box 26, 751 03 Uppsala

www.lakemedelsverket.se

5.

Hur Lamotrigin 1A Farma ska förvaras

Förvara detta läkemedel utom syn- och räckhåll för barn.

Används före utgångsdatum som anges på blister eller kartongen efter Utg.dat.. Utgångsdatumet är den sista

dagen i angiven månad.

Detta läkemedel kräver inga särskilda förvaringsanvisningar.

Läkemedel ska inte kastas i avloppet eller bland hushållsavfall. Fråga apotekspersonalen hur man kastar

läkemedel som inte längre används. Dessa åtgärder är till för att skydda miljön.

6.

Förpackningens innehåll och övriga upplysningar

Innehållsdeklaration

Den aktiva substansen är lamotrigin.

Varje tablett innehåller 100 mg lamotrigin.

Övriga innehållsämnen är: mikrokristallin cellulosa, laktosmonohydrat, natriumstärkelseglykolat (typ A),

povidon K30, magnesiumstearat.

Läkemedlets utseende

Tabletter

Vit till benvit, rund, plan tablett med avfasade kanter, ingen märkning på någon sida.

Importör/Information lämnas av:

Orifarm AB

Box 56048, 102 17 Stockholm

Tel: 040-680 02 60

Ompackare:

Orifarm Supply s.r.o.

Palouky 1366, 253 01 Hostivice, Tjeckien

Tillverkare:

Salutas Pharma GmbH, Barleben, Tyskland

Denna bipacksedel ändrades senast 2021-06-24

Läs hela dokumentet

PRODUKTRESUMÉ

1.

LÄKEMEDLETS NAMN

Lamotrigin 1A Farma 25 mg tabletter

Lamotrigin 1A Farma 50 mg tabletter

Lamotrigin 1A Farma 100 mg tabletter

Lamotrigin 1A Farma 200 mg tabletter

2.

KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING

25 mg tablett:

Varje tablett innehåller 25 mg lamotrigin.

Hjälpämne med känd effekt

Varje tablett innehåller 3,8 mg laktos (som laktosmonohydrat)

50 mg tablett:

Varje tablett innehåller 50 mg lamotrigin.

Hjälpämne med känd effekt

Varje tablett innehåller 7,6 mg laktos (som laktosmonohydrat)

100 mg tablett:

Varje tablett innehåller 100 mg lamotrigin.

Hjälpämne med känd effekt

Varje tablett innehåller 15,2 mg laktos (som laktosmonohydrat)

200 mg tablett:

Varje tablett innehåller 200 mg lamotrigin.

Hjälpämne med känd effekt:

Varje tablett innehåller 30,4 mg laktos (som laktosmonohydrat).

För fullständig förteckning över hjälpämnen, se avsnitt 6.1.

3.

LÄKEMEDELSFORM

Tablett.

Vit till benvit, rund, plan tablett med avfasade kanter, ingen märkning på någon sida.

4.

KLINISKA UPPGIFTER

4.1

Terapeutiska indikationer

Epilepsi

Vuxna och ungdomar från 13 år och äldre

Tilläggsbehandling eller monoterapi av partiella anfall och generaliserade anfall, inklusive tonisk-kloniska

anfall.

Anfall i samband med Lennox-Gastaut syndrom. Lamotrigin 1A Farma ges som tilläggsbehandling men kan

ges som initialt antiepileptikum vid start av behandling av Lennox-Gastaut syndrom.

Barn och ungdomar från 2 till 12 år

Tilläggsbehandling av partiella anfall och generaliserade anfall, inklusive tonisk-kloniska anfall och anfall i

samband med Lennox-Gastaut syndrom.

Monoterapi av typiska absenser.

Bipolär sjukdom

Vuxna från 18 år och äldre

Prevention av depressiva episoder hos patienter med bipolär sjukdom, typ I, vilka upplever övervägande

depressiva episoder (se avsnitt 5.1).

Lamotrigin 1A Farma är inte indicerat för akut behandling av maniska eller depressiva episoder.

4.2

Dosering och administreringssätt

Dosering

Återinsättning av behandling

Vid återinsättning av Lamotrigin 1A Farma hos patienter som tidigare har avbrutit Lamotrigin 1A Farma-

behandlingen av någon anledning ska behandlande läkare utvärdera behovet av upptrappning till

underhållsdosen eftersom risken för allvarliga hudutslag har satts i samband med hög initialdosering och

överskridande av de rekommenderade stegvisa dosökningarna för Lamotrigin 1A Farma (se avsnitt 4.4). Ju

längre tidsintervall som förflutit sedan senaste dos, desto större anledning att överväga upptrappning till

underhållsdos. Om tidsintervallet överstiger mer än fem halveringstider sedan lamotrigin sattes ut (se avsnitt

5.2), ska Lamotrigin 1A Farma generellt trappas upp till underhållsdos enligt tillämpligt schema.

Lamotrigin 1A Farma bör inte återinsättas hos patienter som avbrutit behandlingen på grund av hudutslag som

satts i samband med tidigare behandling med lamotrigin såvida inte de eventuella fördelarna klart överväger

riskerna.

Epilepsi

Den rekommenderade dosupptrappningen och underhållsdoser för vuxna och för ungdomar som är 13 år och

äldre (tabell 1) och för barn och ungdomar i åldrarna 2 till 12 år (tabell 2) redovisas nedan. På grund av risken

för hudutslag ska initialdosen och efterföljande dosupptrappning inte överskridas (se avsnitt 4.4).

När samtidigt administrerade antiepileptika sätts ut eller andra antiepileptika/läkemedel läggs till

behandlingsregimer som innehåller lamotrigin måste hänsyn tas till vilken effekt detta kan ha på

farmakokinetiken för lamotrigin (se avsnitt 4.5).

Tabell 1: Vuxna och ungdomar från 13 år och äldre – rekommenderad behandlingsregim vid epilepsi

Behandlingsregim

Vecka 1 + 2

Vecka 3 + 4

Vanlig underhållsdos

Monoterapi:

25 mg/dag

(en gång

dagligen)

50 mg/dag

(en gång

dagligen)

100 - 200 mg/dag

(en gång dagligen eller uppdelat på två

doser)

För att uppnå underhållsdosering kan

dosen ökas med maximalt 50 - 100 mg

var eller varannan vecka tills optimalt

svar erhålls.

Vissa patienter har visat sig behöva

500 mg dagligen för att erhålla önskat

svar

Tilläggsbehandling MED valproat

(hämmare av lamotriginglukuronidering – se avsnitt 4.5)

:

Denna dosering bör

användas tillsammans med

valproat oberoende av

annan tilläggsmedicinering

12,5 mg/dag

(ges som 25 mg

varannan dag)

25 mg/dag

(en gång

dagligen)

100 - 200 mg/dag

(en gång dagligen eller uppdelat på två

doser)

För att uppnå underhållsdosering kan

dosen ökas med maximalt 25 - 50 mg

var eller varannan vecka tills optimalt

svar erhålls.

Tilläggsbehandling UTAN valproat

men MED inducerare av lamotriginglukuronidering

avsnitt 4.5)

:

Denna dosering bör

användas utan valproat men

med:

fenytoin

karbamazepin

fenobarbital

primidon

rifampicin

lopinavir/ritonavir

50 mg/dag

(en gång

dagligen)

100 mg/dag

(uppdelat på

två doser)

200 - 400 mg/dag

(uppdelat på två doser)

För att uppnå underhållsdosering kan

dosen ökas med maximalt 100 mg var

eller varannan vecka tills optimalt svar

erhålls.

Vissa patienter har visat sig behöva

700 mg dagligen för att erhålla önskat

svar

Tilläggsbehandling UTAN valproat och UTAN inducerare av lamotriginglukuronidering

(se avsnitt 4.5.)

:

Denna dosering bör

användas tillsammans med

andra läkemedel som inte

signifikant hämmar eller

inducerar lamotrigin-

glukuronidering

25 mg/dag

(en gång

dagligen)

50 mg/dag

(en gång

dagligen)

100 - 200 mg/dag

(en gång dagligen eller uppdelat på två

doser)

För att uppnå underhållsdosering kan

dosen ökas med maximalt 50 - 100 mg

var eller varannan vecka tills optimalt

svar erhålls.

För patienter som samtidigt behandlas med läkemedel vars farmakokinetiska interaktion med lamotrigin för

närvarande är okänd (se avsnitt 4.5) bör samma behandlingsregim som rekommenderas för lamotrigin vid

samtidig valproatbehandling användas.

Tabell 2: Barn och ungdomar från 2 till 12 år – rekommenderad behandlingsregim vid epilepsi (total daglig dos

i mg/kg kroppsvikt/dag)

Behandlingsregim

Vecka 1 + 2

Vecka 3 + 4

Vanlig underhållsdos

Monoterapi av typiska

absenser:

0,3 mg/kg/dag

(en gång

dagligen eller

uppdelat på två

doser)

0,6 mg/kg/dag

(en gång

dagligen eller

uppdelat på

två doser)

1 - 15 mg/kg/dag

(en gång dagligen eller uppdelat på två

doser)

För att uppnå underhållsdosering kan

dosen ökas med maximalt

0,6 mg/kg/dag var eller varannan vecka

tills optimalt svar erhålls, med en högsta

underhållsdos på 200 mg/dag

Tilläggsbehandling MED valproat

(hämmare av lamotriginglukuronidering – se avsnitt 4.5):

Denna dosering bör

användas tillsammans med

valproat oberoende av

annan tilläggsmedicinering

0,15 mg/kg/dag

(en gång

dagligen)

0,3 mg/kg/dag

(en gång

dagligen)

1 - 5 mg/kg/dag

(en gång dagligen eller uppdelat på två

doser)

För att uppnå underhållsdosering kan

dosen ökas med maximalt 0,3 mg/kg var

eller varannan vecka tills optimalt svar

erhålls med en högsta underhållsdos på

200 mg/dag

Tilläggsbehandling UTAN valproat

men MED inducerare av lamotriginglukuronidering

avsnitt 4.5):

Denna dosering bör

användas utan valproat men

med:

fenytoin

karbamazepin

fenobarbital

primidon

rifampicin

lopinavir/ritonavir

0,6 mg/kg/dag

(uppdelat på två

doser)

1,2 mg/kg/dag

(uppdelat på

två doser)

5–15 mg/kg/dag

(en gång dagligen eller uppdelat på två

doser)

För att uppnå underhållsdosering kan

dosen ökas med maximalt 1,2 mg/kg var

eller varannan vecka tills optimalt svar

erhålls med en högsta underhållsdos på

400 mg/dag

Tilläggsbehandling UTAN valproat

och UTAN inducerare av lamotriginglukuronidering

avsnitt 4.5):

Denna dosering bör

användas tillsammans med

andra läkemedel som inte

signifikant hämmar eller

inducerar lamotrigin-

glukuronidering

0,3 mg/kg/dag

(en gång

dagligen eller

uppdelat på två

doser)

0,6 mg/kg/dag

(en gång

dagligen eller

uppdelat på

två doser)

1–10 mg/kg/dag

(en gång dagligen eller uppdelat på två

doser)

För att uppnå underhållsdosering kan

dosen ökas med maximalt 0,6 mg/kg var

eller varannan vecka tills optimalt svar

erhålls med en högsta underhållsdos på

200 mg/dag

För patienter som samtidigt behandlas med läkemedel vars farmakokinetiska interaktion med lamotrigin för

närvarande är okänd (se avsnitt 4.5) bör samma behandlingsregim som rekommenderas för lamotrigin vid

samtidig valproatbehandling användas.

För att säkerställa att en terapeutisk dos underhålls måste ett barns vikt övervakas och dosen omprövas efter

hand som vikten förändras. Det är sannolikt att patienter i åldrarna två till sex år behöver en underhållsdos i den

övre delen av det rekommenderade intervallet.

Om anfallskontroll erhålls med kombinationsbehandling kan samtidigt givna antiepileptika sättas ut och

patienten fortsätta med Lamotrigin 1A Farma monoterapi.

Observera att för barn och unga i åldrarna 2 till 12 år är det inte möjligt att att uppnå alla doseringar enligt det

rekommenderade behandlingsregim för epilepsi (se tabell 2) med de närvarande tillgänliga styrkorna av

Lamotrigin 1A Farma. Det finns andra läkemedel med lamotrigin tillgänliga.

Barn under 2 år

Det finns begränsade data på effekten och säkerheten av lamotrigin som tilläggsbehandling vid partiella anfall

hos barn i åldrarna 1 månad till 2 år (se avsnitt 4.4). Det finns inga data för barn under 1 månads ålder.

Lamotrigin 1A Farma rekommenderas därför inte till barn under 2 års ålder. Om beslut fattas att behandla,

baserat på kliniskt behov, se avsnitt 4.4, 5.1 och 5.2.

Bipolär sjukdom

Den rekommenderade dosupptrappningen och underhållsdoserna för vuxna från 18 års ålder och äldre redovisas

i nedanstående tabeller. Övergångsregimen omfattar upptrappning under sex veckor av lamotrigindosen till en

stabil underhållsdos (tabell 3), varefter andra psykotropa läkemedel och/eller antiepileptika kan sättas ut om det

är kliniskt indicerat (tabell 4). Dosjusteringarna efter tillägg av andra psykotropa läkemedel och/eller

antiepileptika redovisas också nedan (tabell 5). På grund av risken för hudutslag ska initialdosen och

efterföljande dosupptrappning inte överskridas (se avsnitt 4.4).

Tabell 3: Vuxna från 18 års ålder och äldre – rekommenderad dosupptrappning till total daglig stabil

underhållsdos för behandling av bipolär sjukdom

Behandlingsregim

Vecka 1 + 2

Vecka 3 + 4

Vecka 5

Underhållsdos (vecka 6)*

Monoterapi med lamotrigin ELLER tilläggsbehandling UTAN valproat

och UTAN inducerare av

lamotriginglukuronidering

(se avsnitt 4.5):

Denna dosering bör användas

tillsammans med andra

läkemedel som inte

signifikant hämmar eller

inducerar

lamotriginglukuronidering

25 mg/dag

(en gång

dagligen)

50 mg/dag

(en gång

dagligen eller

uppdelat på

två doser)

100 mg/dag

(en gång

dagligen eller

uppdelat på

två doser)

200 mg/dag - vanlig

måldos för optimalt svar

(en gång dagligen eller

uppdelat på två doser)

Doser inom intervallet

100 - 400 mg/dag har

använts vid kliniska

prövningar

Tilläggsbehandling MED valproat

(hämmare av lamotriginglukuronidering – se avsnitt 4.5):

Denna dosering bör användas

tillsammans med valproat

oberoende av annan

tilläggsmedicinering

12,5 mg/dag

(ges som 25 mg

varannan dag)

25 mg/dag

(en gång

dagligen)

50 mg/dag

(en gång

dagligen eller

uppdelat på

två doser)

100 mg/dag - vanlig

måldos för optimalt svar

(en gång dagligen eller

uppdelat på två doser)

Max.dos på 200 mg/dag

kan användas beroende på

kliniskt svar

Tilläggsbehandling UTAN valproat

men MED inducerare av lamotriginglukuronidering

avsnitt 4.5):

Denna dosering bör användas

utan valproat men med:

fenytoin

karbamazepin

fenobarbital

primidon

rifampicin

lopinavir/ritonavir

50 mg/dag

(en gång

dagligen)

100 mg/dag

(uppdelat på

två doser)

200 mg/dag

(uppdelat på

två doser)

300 mg/dag vecka 6, om

nödvändigt ökning till

vanlig måldos på

400 mg/dag vecka 7 för

att erhålla optimalt svar

(uppdelat på två doser)

För patienter som samtidigt behandlas med läkemedel vars farmakokinetiska interaktion med lamotrigin för

närvarande är okänd (se avsnitt 4.5) bör samma dosupptrappning som rekommenderas för lamotrigin vid

samtidig valproatbehandling användas.

* Underhållsdosen ändras beroende på kliniskt svar

Tabell 4: Vuxna från 18 års ålder och äldre – underhåll av total daglig stabiliseringsdos efter utsättning av

samtidigt givna läkemedel för behandling av bipolär sjukdom

När målet för underhåll av den dagliga stabiliseringsdosen nåtts kan andra läkemedel sättas ut enligt nedan.

Behandlingsregim

Aktuell

underhållsdos av

lamotrigin (före

utsättning)

Vecka 1 (början

på utsättning)

Vecka 2

Vecka 3 och

framåt *

Utsättning av valproat

(hämmare av lamotriginglukuronidering – se avsnitt 4.5)

beroende på ursprunglig

lamotrigindos:

100 mg/dag

200 mg/dag

Behåll denna dos

(200 mg/dag)

(uppdelat på två doser)

När valproat sätts ut fördubblas

underhållsdosen utan att en ökning

på högst 100 mg/vecka överskrids

200 mg/dag

300 mg/dag

400 mg/dag

Behåll denna

(400 mg/dag)

Utsättning av hämmare av lamotriginglukuronidering

(se avsnitt 4.5)

beroende på ursprunglig

lamotrigindos:

400 mg/dag

400 mg/dag

300 mg/dag

200 mg/dag

300 mg/dag

300 mg/dag

225 mg/dag

150 mg/dag

Denna dosering bör användas när

följande sätts ut:

fenytoin

karbamazepin

fenobarbital

primidon

rifampicin

lopinavir/ritonavir

200 mg/dag

200 mg/dag

150 mg/dag

100 mg/dag

Utsättning av läkemedel som INTE signifikant hämmar eller inducerar lamotriginglukuronidering

(se avsnitt 4.5):

Denna dosering bör användas när

andra läkemedel som inte

signifikant hämmar eller inducerar

lamotriginglukuronidering sätts ut

Behåll måldos som erhållits vid dosupptrappning (200 mg/dag

uppdelat på två doser)

(dosintervall 100 - 400 mg/dag)

För patienter som samtidigt behandlas med läkemedel vars farmakokinetiska interaktion med lamotrigin för

närvarande är okänd (se avsnitt 4.5) är behandlingsregimen som rekommenderas för lamotrigin att initialt

upprätthålla den nuvarande dosen och justera lamotriginbehandlingen baserat på det kliniska svaret.

* Dosen kan ökas till 400 mg/dag vid behov

Tabell 5: Vuxna från 18 års ålder och äldre – justering av daglig lamotrigindos efter tillägg av andra läkemedel

för behandling av bipolär sjukdom

Det finns ingen klinisk erfarenhet när det gäller justering av den dagliga lamotrigindosen efter tillägg av andra

läkemedel. Baserat på interaktionsstudier med andra läkemedel kan följande rekommendationer göras:

Behandlingsregim

Aktuell

underhållsdos av

lamotrigin (före

tillägg)

Vecka 1

(början på

tillägg)

Vecka 2

Vecka 3 och

framåt

Tillägg av valproat

(hämmare av lamotriginglukuronidering – se avsnitt 4.5)

beroende på ursprunglig

lamotrigindos:

200 mg/dag

100 mg/dag

Behåll denna dos (100 mg/dag)

300 mg/dag

150 mg/dag

Behåll denna dos (150 mg/dag)

Denna dosering bör användas när

valproat läggs till oberoende av

annan tilläggsmedicinering

400 mg/dag

200 mg/dag

Behåll denna dos (200 mg/dag)

Tillägg av hämmare av lamotriginglukuronidering hos patienter som INTE tar valproat

avsnitt 4.5)

beroende på ursprunglig lamotrigindos:

200 mg/dag

200 mg/dag

300 mg/dag

400 mg/dag

150 mg/dag

150 mg/dag

225 mg/dag

300 mg/dag

Denna dosering bör användas när

följande läggs till utan valproat:

fenytoin

karbamazepin

fenobarbital

primidon

rifampicin

lopinavir/ritonavir

100 mg/dag

100 mg/dag

150 mg/dag

200 mg/dag

Tillägg av läkemedel som INTE signifikant hämmar eller inducerar lamotriginglukuronidering

avsnitt 4.5):

Denna dosering bör användas när

andra läkemedel som inte

signifikant hämmar eller inducerar

lamotriginglukuronidering läggs till

Behåll måldos som erhållits vid dosupptrappning (200 mg/dag,

dosintervall 100 - 400 mg/dag)

För patienter som samtidigt behandlas med läkemedel vars farmakokinetiska interaktion med lamotrigin för

närvarande är okänd (se avsnitt 4.5) bör samma behandlingsregim som rekommenderas för lamotrigin vid

samtidig valproatbehandling användas.

Utsättning av Lamotrigin 1A Farma hos patienter med bipolär sjukdom

I kliniska studier förekom ingen ökad incidens, svårighetsgrad eller typ av biverkningar efter plötslig utsättning

av Lamotrigin 1A Farma i jämförelse med placebo. Patienter kan därför upphöra med Lamotrigin 1A Farma utan

någon stegvis minskning av dosen.

Barn och ungdomar under 18 år

Användning av Lamotrigin 1A Farma rekommenderas inte för barn under 18 års ålder eftersom en randomiserad

utsättningsstudie inte påvisade någon signifikant effekt och visade ökad rapportering av självmordsbenägenhet

(se avsnitt 4.4 och 5.1).

Allmänna doseringsrekommendationer för Lamotrigin 1A Farma hos speciella patientgrupper

Kvinnor som använder hormonella antikonceptionsmedel

Användning av en kombination av etinylestradiol/levonorgestrel (30 μg/150 μg) ökar clearance för lamotrigin

med omkring två gånger, vilket resulterar i minskade lamotriginnivåer. Efter titrering kan högre underhållsdoser

av lamotrigin (upp till det dubbla) behövas för att erhålla ett maximalt terapeutiskt svar. Under den tablettfria

veckan har en fördubbling av lamotriginnivåerna iakttagits. Dosrelaterade biverkningar kan inte uteslutas. Det

bör därför övervägas att använda antikonceptionsmedel utan en tablettfri vecka som förstahandsterapi (till

exempel kontinuerliga hormonella antikonceptionsmedel eller icke-hormonella metoder, se avsnitt 4.4 och 4.5).

Inledning av behandling med hormonella antikonceptionsmedel hos patienter som redan tar underhållsdoser av

lamotrigin och INTE tar hämmare av lamotriginglukuronidering

Underhållsdosen av lamotrigin behöver i de flesta fall ökas med upp till det dubbla (se avsnitt 4.4 och 4.5). Det

rekommenderas att lamotrigindosen från den tidpunkt då behandlingen med det hormonella

antikonceptionsmedlet inleds ökas med 50 till 100 mg/dag varje vecka enligt det individuella kliniska svaret.

Dosökningarna bör inte överskrida denna takt såvida inte det kliniska svaret stödjer större ökningar. Bestämning

av lamotriginkoncentrationer i serum före och efter att behandling med hormonella antikonceptionsmedel inletts

kan övervägas som bekräftelse på att utgångskoncentrationen av lamotrigin behålls. Om nödvändigt ska dosen

anpassas. Hos kvinnor som tar ett hormonellt antikonceptionsmedel som innebär en veckas inaktiv behandling

(”tablettfri vecka”) ska övervakning av lamotriginnivån i serum utföras under den aktiva behandlingens vecka 3,

dvs. dag 15 till 21 i tablettcykeln. Det bör därför övervägas att använda antikonceptionsmedel utan en tablettfri

vecka som förstahandsterapi (till exempel kontinuerliga hormonella antikonceptionsmedel eller icke-hormonella

metoder, se avsnitt 4.4 och 4.5).

Upphörande av behandling med hormonella antikonceptionsmedel hos patienter som redan tar underhållsdoser

av lamotrigin och INTE tar hämmare av lamotriginglukuronidering

Underhållsdosen av lamotrigin behöver i de flesta fall minskas med så mycket som 50 % (se avsnitt 4.4 och 4.5).

Det rekommenderas att den dagliga lamotrigindosen minskas stegvis med 50 - 100 mg varje vecka (med en

hastighet som inte överskrider 25 % av den totala dagliga dosen per vecka) under en 3-veckorsperiod såvida inte

det kliniska svaret tyder på något annat. Bestämning av lamotriginkoncentrationer i serum före och efter att

behandling med hormonella antikonceptionsmedel avslutats kan övervägas som bekräftelse på att

utgångskoncentrationen av lamotrigin behålls. Hos kvinnor som önskar sluta ta ett hormonellt

antikonceptionsmedel som innebär en veckas inaktiv behandling (”tablettfri vecka”) ska övervakning av

lamotriginnivån i serum utföras under den aktiva behandlingens vecka 3, dvs. dag 15 till 21 i tablettcykeln.

Prover för bedömning av lamotriginnivåer efter att behandlingen med antikonceptionsmedlet permanent upphört

ska inte tas under den första veckan efter att patienten upphört med pillren.

Inledning av behandling med lamotrigin hos patienter som redan tar hormonella antikonceptionsmedel

Dosupptrappningen ska följa de vanliga dosrekommendationer som beskrivs i tabellerna.

Inledning och upphörande av behandling med hormonella antikonceptionsmedel hos patienter som redan tar

underhållsdoser av lamotrigin och TAR hämmare av lamotriginglukuronidering

Det behövs eventuellt inte någon justering av den rekommenderade underhållsdosen av lamotrigin.

Användning tillsammans med atazanavir/ritonavir

Ingen justering av den rekommenderade upptrappningsdosen av lamotrigin bör vara nödvändig då lamotrigin

läggs till den redan befintliga atazanavir/ritonavir-behandlingen.

Hos patienter som redan står på underhållsdos av lamotrigin och inte tar någon inducerare av glukuronidering,

kan lamotrigindosen behöva ökas om atazanavir/ritonavir läggs till, eller sänkas om atazanavir/ritonavir sätts ut.

Uppföljning av plasmalamotrigin bör göras före, och under 2 veckor efter insättning eller utsättning av

atazanavir/ritonavir, för att se om en justering av lamotrigindosen är nödvändig (se avsnitt 4.5).

Användning tillsammans med lopinavir/ritonavir

Ingen justering av den rekommenderade upptrappningsdosen av lamotrigin bör vara nödvändig då lamotrigin

läggs till den redan befintliga lopinavir/ritonavir-behandlingen.

Hos patienter som redan står på underhållsdos av lamotrigin och inte tar någon inducerare av glukuronidering,

kan lamotrigindosen behöva ökas om lopinavir/ritonavir läggs till, eller sänkas om lopinavir/ritonavir sätts ut.

Uppföljning av plasmalamotrigin bör göras före, och under 2 veckor efter insättning eller utsättning av

lopinavir/ritonavir, för att se om en justering av lamotrigindosen är nödvändig (se avsnitt 4.5).

Äldre (över 65 år)

Ingen dosjustering från det rekommenderade schemat behövs. Farmakokinetiken för lamotrigin i denna

åldersgrupp skiljer sig inte signifikant från den icke-äldre vuxna populationen (se avsnitt 5.2).

Nedsatt njurfunktion

Försiktighet tillråds när Lamotrigin 1A Farma ges till patienter med nedsatt njurfunktion. För patienter med

nedsatt njurfunktion i slutstadiet ska initialdoser av lamotrigin baseras på de läkemedel som patienten använder

samtidigt. Reducerade underhållsdoser kan vara effektivt för patienter med signifikant nedsatt njurfunktion (se

avsnitt 4.4 och 5.2).

Nedsatt leverfunktion

Initial-, upptrappnings- och underhållsdoser ska generellt reduceras med omkring 50 % hos patienter med

måttligt (Child-Pugh klass B) och 75 % vid svårt (Child-Pugh klass C) nedsatt leverfunktion. Upptrappnings-

och underhållsdoser ska justeras efter kliniskt svar (se avsnitt 5.2).

Administreringssätt

Lamotrigin 1A Farma tabletter ska sväljas hela med lite vatten och får inte tuggas eller

krossas.

Om den beräknade dosen av lamotrigin (t.ex. vid behandling av barn med epilepsi eller patienter med nedsatt

leverfunktion) inte motsvarar hela tabletter ska den dos ges som motsvarar det lägre antalet hela tabletter.

4.3

Kontraindikationer

Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt 6.1.

4.4

Varningar och försiktighet

Hudutslag

Det har förekommit rapporter om biverkningar i form av hudreaktioner som i allmänhet inträffat inom de första

åtta veckorna efter att lamotriginbehandlingen inletts. Majoriteten av hudutslagen är lindriga och övergående,

men även allvarliga hudreaktioner som krävt sjukhusvård och utsättning av lamotrigin har rapporterats. Dessa

har inkluderat potentiellt livshotande hudreaktioner såsom Stevens-Johnson syndrom (SJS), toxisk epidermal

nekrolys (TEN) och läkemedelsreaktion med eosinofili och systemiska symtom (DRESS); också känt som

överkänslighetssyndrom (se avsnitt 4.8).

Hos vuxna som deltog i studier enligt nuvarande doseringsrekommendationer för lamotrigin var incidensen av

allvarliga hudutslag cirka 1 per 500 hos epilepsipatienter. I ungefär hälften av fallen rapporterades dessa som

Stevens-Johnsons syndrom (1 per 1 000). I kliniska prövningar med patienter med bipolär sjukdom är incidensen

av allvarliga hudutslag cirka 1 per 1 000.

Risken för allvarliga hudutslag är högre hos barn än hos vuxna. Tillgängliga data från ett antal studier visar att

incidensen av utslag som orsakat sjukhusvård hos barn ligger mellan 1 per 300 till 1 per 100.

Hos barn kan man förväxla de initiala hudbiverkningarna med en infektion och läkaren ska därför överväga

möjligheten av en reaktion mot lamotriginbehandlingen hos barn som får symtom med utslag och feber under de

första åtta behandlingsveckorna.

Dessutom tycks den totala risken för utslag ha starkt samband med:

hög initialdosering av lamotrigin och överskridande av den rekommenderade dosupptrappningen av

lamotrigin (se avsnitt 4.2)

samtidig behandling med valproat (se avsnitt 4.2).

Försiktighet krävs även vid behandling av patienter som reagerat allergiskt mot eller fått hudutslag av andra

antiepileptika eftersom frekvensen av icke-allvarliga hudutslag efter behandling med lamotrigin var ungefär tre

gånger högre hos dessa patienter än hos dem utan sådan tidigare anamnes.

Alla patienter (vuxna och barn) som utvecklar hudutslag ska utredas omgående och Lamotrigin 1A Farma bör

sättas ut omedelbart såvida det inte är helt klart att utslagen inte har samband med lamotriginbehandlingen.

Lamotrigin 1A Farma bör inte återinsättas hos patienter som avbrutit behandlingen på grund av hudutslag som

satts i samband med tidigare behandling med lamotrigin såvida inte de eventuella fördelarna klart överväger

riskerna. Om patienten har utvecklat Stevens-Johnsons syndrom, toxisk epidermal nekrolys eller DRESS vid

användning av lamotrigin, får behandling med lamotrigin inte påbörjas igen till denna patient.

Hudreaktioner har även rapporterats som delsymtom i ett överkänslighetssyndrom med ett varierande mönster av

systemiska symtom med bland annat feber, lymfadenopati, ansiktsödem, lever- och blodabnormiteter samt

aseptisk meningit (se avsnitt 4.8). Syndromet uppvisar mycket varierande klinisk svårighetsgrad och kan i

sällsynta fall leda till disseminerad intravasal koagulation och multiorgansvikt. Det är viktigt att notera att tidiga

tecken på överkänslighet (t.ex. feber, lymfadenopati) kan uppträda utan tecken på samtidiga hudreaktioner. Om

patienten uppvisar sådana statusfynd och symtom ska patienten omedelbart utvärderas och Lamotrigin 1A Farma

sättas ut om inte en annan orsak kan fastställas.

Det har också förekommit rapporter om fotosensitivitetsreaktioner vid användning av lamotrigin (se avsnitt 4.8).

I flera fall uppträdde reaktionen vid en hög dos (400 mg eller högre), vid dosökning eller snabb upptitrering. Om

lamotriginassocierad fotosensitivitet misstänks hos en patient som visar tecken på fotosensitivitet (t.ex. kraftigt

solbränd hud) ska utsättning av behandlingen övervägas. Om fortsatt behandling med lamotrigin bedöms vara

kliniskt motiverad ska patienten rekommenderas att undvika solljus och artificiellt UV-ljus och vidta

skyddsåtgärder (t.ex. använda skyddande klädsel samt solskyddsmedel).

Aseptisk meningit var reversibel vid utsättning av läkemedlet i de flesta fall, men återkom i ett antal fall vid ny

exponering för lamotrigin. Re-exponering resulterade i en snabb återkomst av symtomen som ofta var mer

allvarliga. Lamotrigin ska inte återinsättas hos patienter som avbrutit behandlingen på grund av aseptisk

meningit som satts i samband med tidigare behandling med lamotrigin.

Hemofagocyterande lymfohistiocytos, HLH (hemofagocyterande syndrom)

HLH har rapporterats hos patienter som tar lamotrigin (se avsnitt 4.8). HLH karakteriseras av tecken och

symtom såsom feber, utslag, neurologiska symptom, hepatosplenomegali, lymfadenopati, cytopenier, högt s-

ferritinvärde, hypertriglyceridemi och avvikelser i leverfunktion och koagulation. Symtomen uppträder generellt

inom 4 veckor efter behandlingsstart. HLH kan vara livshotande.

Patienter ska informeras om symtom som förknippas med HLH och ska uppmanas att omedelbart kontakta

läkare om de får sådana symtom under behandling med lamotrigin.

Utvärdera omedelbart patienter som utvecklar dessa tecken och symtom och överväg HLH-diagnos. Lamotrigin

ska sättas ut omedelbart om inte en alternativ etiologi kan fastställas.

Klinisk försämring och suicidrisk

Suicidtankar och självmordsbeteende har rapporterats hos patienter som behandlas med antiepileptika för flera

indikationer. En metaanalys av randomiserade placebokontrollerade studier med antiepileptika har också visat en

liten ökad risk för suicidtankar och självmordsbeteende. Mekanismen för denna risk är inte känd och tillgängliga

data utesluter inte en eventuell ökad risk för lamotrigin.

Därför ska patienter övervakas för tecken på suicidtankar och självmordsbeteende och lämplig behandling bör

övervägas. Patienter (och deras vårdgivare) bör rådas till att uppsöka medicinsk rådgivning om tecken på

suicidtankar och självmordsbeteende uppstår.

Patienter med bipolär sjukdom kan uppleva försämring av sina depressiva symtom och/eller debut av

suicidalitet, oavsett om de behandlas med läkemedel för bipolär sjukdom eller inte, inklusive Lamotrigin 1A

Farma. Patienter bör därför följas noggrant med avseende på klinisk försämring (inklusive uppkomst av nya

symtom) och suicidalitet, speciellt i början av en behandlingsperiod eller när doserna ändras. Vissa patienter

såsom de som tidigare uppvisat självmordsbeteende eller självmordstankar, unga vuxna samt patienter med

påfallande tankefixering på självmord före behandlingens början, kan löpa större risk för självmordstankar eller

självmordsförsök och bör observeras noggrant under behandlingen.

Hos patienter som uppvisar klinisk försämring (inklusive uppkomst av nya symtom) och/eller suicidtankar eller

självmordsbeteende bör ändring av behandlingsregim övervägas, innefattande eventuell utsättning av

medicineringen, särskilt om dessa symtom är allvarliga, uppkommer hastigt eller inte förekom som en del av

patientens inledande symtombild.

Hormonella antikonceptionsmedel

Inverkan av hormonella antikonceptionsmedel på effekten av lamotrigin

Användning av en kombination av etinylestradiol/levonorgestrel (30 μg/150 μg) ökar clearance för lamotrigin

med omkring två gånger, vilket resulterar i minskade lamotriginnivåer (se avsnitt 4.5). En minskning av

lamotriginnivåerna har satts i samband med förlust av anfallskontrollen. Efter titrering behövs högre

underhållsdoser av lamotrigin (upp till det dubbla) i de flesta fall för att erhålla ett maximalt terapeutiskt svar.

Vid utsättning av hormonella antikonceptionsmedel kan clearance för lamotrigin halveras. Ökningar av

lamotriginkoncentrationerna kan sättas i samband med dosrelaterade biverkningar. Patienten bör följas upp med

hänsyn till detta.

Hos kvinnor som inte redan behandlas med läkemedel som inducerar glukuronideringen av lamotrigin men som

använder ett hormonellt antikonceptionsmedel med en veckas inaktiv medicinering (t.ex. ”tablettfri vecka”)

kommer en gradvis övergående ökning av lamotriginnivåerna att ske under veckan med inaktiv behandling (se

avsnitt 4.2). Variationer i lamotriginnivåerna av denna omfattning kan sättas i samband med biverkningar. Det

bör därför övervägas att använda antikonceptionsmedel utan en tablettfri vecka som förstahandsterapi (till

exempel kontinuerliga hormonella antikonceptionsmedel eller icke-hormonella metoder).

Interaktionen mellan andra perorala antikonceptionsmedel eller HRT-behandlingar och lamotrigin har inte

studerats, men de kan ha liknande inverkan på de farmakokinetiska parametrarna för lamotrigin.

Inverkan av lamotrigin på effekten av hormonella antikonceptionsmedel

En interaktionsstudie av 16 friska försökspersoner visade att när lamotrigin och ett hormonellt

antikonceptionsmedel (etinylestradiol/levonorgestrel i kombination) används tillsammans sker även en måttlig

ökning av clearance för levonorgestrel samt förändringar i serumkoncentrationer av FSH och LH (se avsnitt 4.5).

Betydelsen av dessa förändringar på äggstockarnas ovulatoriska funktion är inte känd. Möjligheten att dessa

förändringar leder till minskad antikonceptionell effekt hos vissa patienter som tar hormonella preparat

tillsammans med lamotrigin kan inte uteslutas. Patienter bör därför uppmanas att utan dröjsmål rapportera

förändringar i menstruationscykeln, t.ex. vid genombrottsblödning.

Dihydrofolatreduktas

Lamotrigin har en något hämmande effekt på dihydrofolsyrareduktas, varför det finns en risk för störning i

folatmetabolismen under långvarig behandling (se avsnitt 4.6). Under förlängd dosering till människa inducerade

lamotrigin inte signifikanta ändringar av hemoglobinkoncentrationen, den genomsnittliga korpuskulära volymen

eller folatkoncentrationer i serum eller röda blodkroppar under upp till 1 år eller folatkoncentrationer i röda

blodkroppar under upp till 5 år.

Nedsatt njurfunktion

I enkeldosstudier på personer med nedsatt njurfunktion i slutstadiet ändrades inte lamotriginkoncentrationerna i

plasma signifikant. Det kan dock förväntas en ackumulering av glukuronidmetaboliten. Försiktighet ska därför

iakttas vid behandling av patienter med nedsatt njurfunktion.

Patienter som tar andra preparat som innehåller lamotrigin

Lamotrigin 1A Farma ska inte ges till patienter som för tillfället behandlas med något annat preparat som

innehåller lamotrigin utan att läkare rådfrågats.

EKG av Brugadatyp

Arytmogen ST-T-avvikelse och typiskt Brugadamönster på EKG har rapporterats för patienter som behandlas

med lamotrigin. Användning av lamotrigin måste noga övervägas för patienter med Brugadas syndrom.

Barns utveckling

Det finns inga data på att lamotrigin har någon effekt på tillväxt, sexuell mognad och kognitiv, emotionell och

beteendemässig utveckling.

Försiktighetsåtgärder som har samband med epilepsi

Liksom för andra antiepileptika kan plötslig utsättning av lamotrigin framkalla rebound-anfall. Såvida inte

säkerhetsaspekter (t.ex. hudutslag) kräver en plötslig utsättning ska lamotrigin-dosen gradvis reduceras under en

tvåveckorsperiod.

I litteraturen finns rapporter om att svåra krampanfall inklusive status epilepticus kan leda till rabdomyolys,

multiorgansvikt och disseminerad intravasal koagulation, vilket ibland fått fatal utgång. Liknande fall har

inträffat i samband med användning av lamotrigin.

En kliniskt signifikant försämring av anfallsfrekvensen kan ses istället för en förbättring. Hos patienter med mer

än en anfallstyp, ska den observerade nyttan av kontroll av en anfallstyp vägas mot observerade försämringar av

en annan anfallstyp.

Myokloniska anfall kan försämras av lamotrigin.

Det finns en antydan i tillgängliga data att svar i kombination med enzyminducerare är mindre än i kombination

med icke-enzyminducerande antiepileptika. Orsaken är oklar.

Hos barn som tar lamotrigin för behandling av typiska absenser kan effekten eventuellt inte bibehållas hos alla

patienter.

Försiktighetsåtgärder som har samband med bipolär sjukdom

Barn och ungdomar under 18 år

Behandling med antidepressiva läkemedel förknippas med en ökad risk för självmordstankar och

självmordsbeteende hos barn och ungdomar med egentlig depression och andra psykiska sjukdomar.

Hjälpämne med känd effekt

Detta läkemedel innehåller mindre än 1 mmol natrium (23 mg) per tablett och dos, d.v.s. är näst intill

”natriumfritt”.

Laktosintolerans

Detta läkemedel innehåller laktos. Patienter med följande sällsynta ärftliga tillstånd bör inte ta detta läkemedel:

galaktosintolerans, total laktasbrist eller glukos-galaktosmalabsorption.

4.5

Interaktioner med andra läkemedel och övriga interaktioner

Interaktionsstudier har endast utförts på vuxna.

Uridin-5’-difoso-glukuronyltransferaser (UGT:er) har identifierats som de enzymer som ansvarar för

lamotriginmetabolismen. Läkemedel som inducerar eller hämmar glukuronidering kan därför påverka synbart

clearance för lamotrigin. Starka eller måttliga inducerare av cytokrom P450 3A4-enzym (CYP3A4), som även är

kända för att inducera UGT:er, kan också öka metabolismen av lamotrigin.

Läkemedel som har visats ha kliniskt signifikant påverkan på metabolismen av lamotrigin listas i tabell 6.

Specifika doseringsanvisningar för dessa läkemedel finns i avsnitt 4.2.

Tabell 6: Inverkan av andra läkemedel på glukuronidering av lamotrigin

Läkemedel som signifikant

hämmar glukuronidering av

lamotrigin

Läkemedel som signifikant

inducerar glukuronidering av

lamotrigin

Läkemedel som inte signifikant

hämmar eller inducerar

glukuronidering av lamotrigin

Valproat

Fenytoin

Oxkarbazepin

Karbamazepin

Felbamat

Fenobarbital

Gabapentin

Primidon

Levetiracetam

Rifampicin

Pregabalin

Lopinavir/ritonavir

Topiramat

Etinylestradiol/levonorgestrel

kombination*

Zonisamid

Atazanavir/ritonavir**

Litium

Buproprion

Olanzapin

Aripiprazol

Lakosamid

Perampanel

* Andra perorala antikonceptionsmedel eller HRT-behandlingar har inte studerats, men de kan ha liknande

inverkan på de farmakokinetiska parametrarna för lamotrigin (se avsnitt 4.2 och 4.4).

** För doseringsanvisningar se avsnitt 4.2.

Det finns inga belägg för att lamotrigin orsakar kliniskt signifikant induktion eller hämning av cytokrom P450-

enzymer. Lamotrigin kan inducera sin egen metabolism men effekten är måttlig och det är osannolikt att den har

signifikanta kliniska konsekvenser.

Interaktioner med antiepileptiska läkemedel

Valproat, som hämmar glukuronideringen av lamotrigin, minskar metabolismen av lamotrigin och ökar den

genomsnittliga halveringstiden för lamotrigin nästan två gånger. Hos patienter som erhåller tilläggsbehandling

med valproat ska den tillämpliga behandlingsregimen användas (se avsnitt 4.2).

Vissa antiepileptika (t.ex. fenytoin, karbamazepin, fenobarbital och primidon) som inducerar cytokrom P450-

enzymer inducerar även UGT:er och ökar därför metabolismen av lamotrigin. Hos patienter som erhåller

tilläggsbehandling med fenytoin, karbamazepin, fenobarbital eller primidon ska den tillämpliga

behandlingsregimen användas (se avsnitt 4.2).

Det har förekommit rapporter om påverkan på centrala nervsystemet som t.ex. yrsel, ataxi, dubbelseende,

dimsyn och illamående hos patienter som behandlats med karbamazepin efter att lamotrigin introducerats. Dessa

biverkningar försvinner vanligtvis när karbamazepindosen minskas. En liknande effekt sågs under en studie av

lamotrigin och oxkarbazepin hos friska vuxna försökspersoner men dosreduktion undersöktes inte.

Det finns litteraturrapporter om minskade lamotriginnivåer då lamotrigin gavs i kombination med oxkarbazepin.

Emellertid, i en prospektiv studie av friska vuxna försökspersoner med användning av doser på 200 mg

lamotrigin och 1 200 mg oxkarbazepin ändrade oxkarbazepin inte metabolismen av lamotrigin och lamotrigin

ändrade heller inte metabolismen av oxkarbazepin. Patienter som får samtidig behandling med oxkarbazepin ska

därför inte ges valproat och inducerare av lamotriginglukuronidering som tilläggsbehandling till lamotrigin (se

avsnitt 4.2).

I en studie av friska försökspersoner visade sig samtidig administration av felbamat (1 200 mg två gånger

dagligen) och lamotrigin (100 mg två gånger dagligen i 10 dagar) inte ha några kliniskt relevanta effekter på

farmakokinetiken för lamotrigin.

Baserat på en retrospektiv analys av plasmanivåer hos patienter som erhöll lamotrigin både med och utan

gabapentin tycktes gabapentin inte ändra synbar clearance av lamotrigin.

Möjliga interaktioner mellan levetiracetam och lamotrigin bedömdes genom utvärdering av

serumkoncentrationer av båda agens i placebokontrollerade kliniska prövningar. Dessa uppgifter tyder på att

lamotrigin inte påverkar farmakokinetiken för levetiracetam och att levetiracetam inte påverkar

farmakokinetiken för lamotrigin.

Steady-state dalkoncentrationer av lamotrigin i plasma påverkades inte av samtidigt administration av pregabalin

(200 mg, 3 gånger dagligen). Det finns inga farmakokinetiska interaktioner mellan lamotrigin och pregabalin.

Topiramat resulterade inte i någon förändring av lamotriginkoncentrationerna i plasma. Administration av

lamotrigin resulterade i en 15-procentig ökning av topiramatkoncentrationerna.

I en studie av patienter med epilepsi visade sig samtidig administration av zonisamid (200 till 400 mg/dag) och

lamotrigin (150 till 500 mg/dag) i 35 dagar inte ha någon kliniskt relevant effekt på farmakokinetiken för

lamotrigin.

Plasmakoncentrationerna av lamotrigin påverkades inte av samtidig administration av lakosamid (200, 400 eller

600 mg/dag) i placebokontrollerade kliniska prövningar med patienter med partiella anfall.

I en poolad analys av data från tre placebokontrollerade kliniska prövningar som undersökte

tilläggsbehandling med perampanel hos patienter med partiella och primära generaliserade toniskkloniska

anfall, ökade den högsta utvärderade perampanel-dosen (12 mg/dag) lamotrigin clearance

med mindre än 10 %. En effekt i denna storleksordning anses inte vara kliniskt relevant.

Även om det har rapporterats förändringar i plasmakoncentrationerna av andra antiepileptika har det i

kontrollerade studier inte påvisats att lamotrigin påverkar plasmakoncentrationerna av samtidigt administrerade

antiepileptika. Bevis från

in vitro

-studier tyder på att lamotrigin inte tränger undan andra antiepileptika från

proteinbindningsställen.

Interaktioner med andra psykoaktiva droger

Litiums farmakokinetik förändrades inte efter administration av 2 g vattenfritt litiumglukonat två gånger

dagligen i 6 dagar till 20 friska försökspersoner vid samtidig administration av 100 mg/dag av lamotrigin.

Multipla perorala doser av bupropion hade ingen statistiskt signifikant effekt på farmakokinetiken för lamotrigin

efter en singeldos hos 12 försökspersoner och hade endast en liten ökning av AUC för lamotriginglukuronid.

I en studie på friska försökspersoner visades att 15 mg olanzapin reducerade AUC och C

av lamotrigin i

medeltal med 24 % respektive 20 % En effekt i denna storleksordning förväntas i allmänhet inte vara kliniskt

relevant. Lamotrigin på 200 mg påverkade inte farmakokinetiken för olanzapin.

Multipla perorala doser av lamotrigin 400 mg dagligen hade ingen kliniskt signifikant effekt på

farmakokinetiken efter en singeldos på 2 mg risperidon hos 14 friska vuxna försökspersoner. Efter samtidig

administration av risperidon 2 mg och lamotrigin rapporterade 12 av de 14 försökspersonerna sömnighet jämfört

med 1 av 20 när enbart risperidon gavs och ingen när enbart lamotrigin administrerades.

I en studie på 18 vuxna patienter med bipolär sjukdom, med en etablerad behandling av lamotrigin (100-400 mg

/ dag), ökades dosen aripiprazol från 10 mg / dag till en slutdos på 30 mg / dag under en 7-dagarsperiod,

doseringen fortsatte sedan en gång dagligen i ytterligare 7 dagar. En genomsnittlig minskning med ca 10% av

och AUC för lamotrigin observerades. En effekt i denna storleksordning förväntas inte vara av klinisk

betydelse.

In vitro

-experiment tydde på att bildandet av lamotrigins huvudmetabolit, 2-N-glukuronid, endast hämmades

minimalt av samtidig inkubering med amitriptylin, bupropion, klonazepam, haloperidol eller lorazepam. Dessa

experiment tydde också på att metabolismen av lamotrigin sannolikt inte hämmas av klozapin, fluoxetin,

fenelzin, risperidon, sertralin eller trazodon.

Dessutom tydde en studie av bufuralolmetabolismen med hjälp av

humana levermikrosompreparat på att lamotrigin inte skulle minska clearance för läkemedel som huvudsakligen

metaboliseras av CYP2D6.

Interaktioner med hormonella antikonceptionsmedel

Inverkan av hormonella antikonceptionsmedel på farmakokinetiken hos lamotrigin

I en studie av 16 kvinnliga försökspersoner gav en dosering med 30 µg etinylestradiol/150 µg levonorgestrel i ett

oralt antikonceptionsmedel av kombinationstyp nästan en fördubbling av oralt clearance för lamotrigin, vilket

resulterade i en minskning på i genomsnitt 52 % respektive 39 % av AUC och C

för lamotrigin.

Koncentrationerna i serum av lamotrigin ökade under veckan med inaktiv behandling (den ”tablettfria” veckan)

med koncentrationer före dosering i slutet av veckan med inaktiv behandling som i genomsnitt var omkring

dubbelt så höga som under kombinationsbehandlingen (se avsnitt 4.4). Inga justeringar av de rekommenderade

riktlinjerna för dosupptrappning för lamotrigin ska vara nödvändiga enbart baserat på användningen av

hormonella antikonceptionsmedel, men underhållsdosen av lamotrigin behöver i de flesta fall ökas eller minskas

när kvinnan börjar eller slutar med hormonella antikonceptionsmedel (se avsnitt 4.2).

Inverkan av lamotrigin på farmakokinetiken hos hormonella antikonceptionsmedel

I en studie av 16 kvinnliga försökspersoner hade en steady-state-dos på 300 mg lamotrigin ingen inverkan på

farmakokinetiken för etinylestradiolkomponenten i ett oralt kontraceptionsmedel av kombinationstyp. En måttlig

ökning av oralt clearance iakttogs för levonorgestrelkomponenten, vilket resulterade i en genomsnittlig reduktion

av AUC på 19 % respektive av C

på 12 % för levonorgestrel. Bestämning av FSH, LH och estradiol i serum

under studien indikerade viss minskning av suppression av hormonell aktivitet i ovarierna hos några kvinnor,

men bestämning av progesteron i serum tydde på att det inte fanns något hormonellt bevis för ovulation hos

någon av de 16 försökspersonerna. Betydelsen av det måttligt ökade clearance av levonorgestrel och

förändringarna av FSH och LH i serum på ovulatorisk aktivitet är inte känd (se avsnitt 4.4). Effekter av andra

doser än lamotrigin 300 mg/dag har inte undersökts och studier med andra preparat innehållande kvinnliga

könshormoner har inte utförts.

Interaktion med andra läkemedel

I en studie av 10 manliga försökspersoner ökade rifampicin clearance av lamotrigin och minskade lamotrigins

halveringstid genom induktion av glukuroniderande leverenzymer. Hos patienter som erhåller tilläggsbehandling

med rifampicin ska den tillämpliga behandlingsregimen användas (se avsnitt 4.2).

I en studie av friska försökspersoner minskade lopinavir/ritonavir plasmakoncentrationerna av lamotrigin till

ungefär hälften, sannolikt genom induktion av glukuronidering. Hos patienter som erhåller tilläggsbehandling

med lopinavir/ritonavir ska den tillämpliga behandlingsregimen användas (se avsnitt 4.2).

I en studie av friska frivilliga vuxna försökspersoner, minskade atazanavir/ritonavir (300 mg/100 mg), givet i 9

dagar, plasma AUC och C

av lamotrigin (100 mg som engångsdos) med ungefär 32% respektive 6%. Hos

patienter som får samtidig behandling med atazanavir/ritonavir ska lämplig behandlingsregim användas (se

avsnitt 4.2).

In vitro

-data visar att lamotrigin, men inte N(2)-glukuronidmetaboliten, är en hämmare av transportproteinet

OCT2 (Organic Cation Transporter 2) vid potentiellt kliniskt relevanta koncentrationer. Dessa data visar att

lamotrigin är en hämmare av OCT2, med ett IC50-värde på 53,8 µM. Samtidig administrering av lamotrigin med

renalt utsöndrade läkemedel, vilka är substrat för OCT2 (t.ex. metformin, gabapentin och vareniklin), kan

resultera i ökade plasmanivåer av dessa läkemedel.

Den kliniska betydelsen av detta har inte säkerställts, men försiktighet bör iakttas hos patienter som samtidigt

behandlas med dessa läkemedel.

4.6

Fertilitet, graviditet och amning

Risk som sammanhänger med antiepileptika i allmänhet

Kvinnor i fertil ålder bör bli föremål för specialistrådgivning. Behovet av antiepileptisk behandling bör ses över

när graviditet planeras. Plötslig utsättning av antiepileptisk behandling bör undvikas hos kvinnor som behandlas

för epilepsi eftersom detta kan leda till anfallsgenombrott, vilket kan ha allvarliga konsekvenser för både modern

och fostret.

Monoterapi är att föredra och ska användas i möjligaste mån eftersom samtidig behandling med flera

antiepileptika kan vara förenad med högre risk för medfödda missbildningar än monoterapi, beroende på vilka

antiepileptika som används.

Risker som sammanhänger med lamotrigin

Graviditet

En stor mängd data från kvinnor som exponerats för lamotrigin som monoterapi under graviditetens första

trimester (fler än 8 700) antyder inte att det finns någon påtagligt ökad risk för större kongenitala missbildningar,

inklusive läpp-käk-gomspalt. Djurstudier har påvisat utvecklingstoxicitet (se avsnitt 5.3).

Om behandling med Lamotrigin 1A Farma bedöms vara nödvändig under graviditet rekommenderas lägsta

möjliga terapeutiska dos.

Lamotrigin har en svagt hämmande effekt på dihydrofolsyrareduktas och kan därför teoretiskt leda till ökad risk

för embryo-fetal skada genom minskade folsyranivåer (se avsnitt 4.4). Intag av folsyra kan övervägas vid

planering av graviditet och tidigt under graviditet.

Fysiologiska förändringar under graviditeten kan påverka koncentrationen och/eller den terapeutiska effekten av

lamotrigin. Sänkta plasmanivåer av lamotrigin under graviditet har rapporterats med en potentiell risk för

förlorad anfallskontroll. Efter förlossningen kan lamotriginnivåerna öka snabbt med risk för dosrelaterade

biverkningar. Serumkoncentrationerna av lamotrigin bör därför övervakas före, under och efter graviditeten samt

kort efter förlossningen. Om nödvändigt ska dosen anpassas så att serumkoncentrationen av lamotrigin behålls

på samma nivå som före graviditeten eller anpassas efter kliniskt svar. Dessutom ska dosrelaterade biverkningar

övervakas efter förlossningen.

Amning

Lamotrigin har rapporterats passera över i modersmjölk i mycket varierande koncentrationer, vilket resulterar i

totala lamotriginnivåer hos spädbarn av upp till ungefär 50% av mammans. Således kan serumkoncentrationerna

hos vissa ammade spädbarn nå nivåer där farmakologiska effekter kan uppstå.

De potentiella fördelarna av amning ska vägas mot den eventuella risken för biverkningar hos barnet. Om en

kvinna bestämmer sig för att amma samtidigt som hon behandlas med lamotrigin ska barnet kontrolleras med

avseende på biverkningar såsom dåsighet, utslag och dålig viktökning.

Fertilitet

Djurexperiment har inte avslöjat nedsatt fertilitet genom lamotrigin (se avsnitt 5.3).

4.7

Effekter på förmågan att framföra fordon och använda maskiner

Eftersom svaret på all behandling med antiepileptika varierar från person till person ska patienter som tar

lamotrigin för behandling av epilepsi rådfråga sin läkare när det gäller framförande av fordon och epilepsi.

Inga studier har utförts. Två försökspersonsstudier har visat att effekten av lamotrigin på visuell finmotorisk

koordination, ögonrörelser, kroppsrörelser och subjektiva sederande effekter inte skiljde sig från placebo. I

kliniska prövningar med lamotrigin har biverkningar av neurologisk karaktär som till exempel yrsel och

dubbelseende rapporterats. Patienterna ska därför se hur Lamotrigin-behandlingen påverkar dem innan de

framför fordon eller använder maskiner.

4.8

Biverkningar

Biverkningarna för epilepsi respektive bipolär sjukdom baseras på tillgängliga data från kontrollerade kliniska

studier och annan klinisk erfarenhet och listas i tabellen nedan.

Frekvenskategorierna härrör från kontrollerade kliniska studier (epilepsi monoterapi (identifieras av †) och

bipolär sjukdom (identifieras av §)).

Där frekvenskategorierna skiljer sig mellan data från kliniska prövningar av epilepsi och bipolär sjukdom visas

den mest konservativa frekvensen. Där inga kontrollerade kliniska studier finns tillgängliga, har dock

frekvenskategorierna erhållits från annan klinisk erfarenhet.

Följande indelning har använts för klassificering av biverkningarna: mycket vanliga (>1/10), vanliga (>1/100,

<1/10), mindre vanliga (>1/1 000, <1/100), sällsynta (>1/10 000, <1/1 000), mycket sällsynta (<1/10 000), ingen

känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data).

Organsystem

Biverkning

Frekvens

Blodet och

lymfsystemet

Hematologiska avvikelser

såsom neutropeni,

leukopeni, anemi, trombocytopeni, pancytopeni,

aplastisk anemi, agranulocytos, Hemofagocyterande

syndrom (HLH) (se avsnitt 4.4)

Lymfadenopati

Mycket sällsynta

Ingen känd

frekvens

Immunsystemet

Överkänslighetssyndrom

(inklusive symtom som

feber, lymfadenopati, ansiktsödem, blod- och

leverabnormiteter, disseminerad intravaskulär

koagulation, multipel organsvikt).

Hypogammaglobulinemi

Mycket sällsynta

Ingen känd

frekvens

Psykiska störningar

Aggressivitet, irritabilitet.

Konfusion, hallucinationer, tics

Mardrömmar

Vanliga

Mycket sällsynta

Ingen känd

frekvens

Centrala och perifera

nervsystemet

Huvudvärk

Sömnighet

†§

, yrsel

†§

, tremor

, sömnlöshet

, agitation

Ataxi

Nystagmus

, Aseptisk meningit

(se avsnitt 4.4)

Ostadighet, motorikstörningar, försämring av

Parkinsons sjukdom

, extrapyramidala biverkningar,

koreoatetos

, ökad anfallsfrekvens

Mycket vanliga

Vanliga

Mindre vanliga

Sällsynta

Mycket sällsynta

Ögon

Dubbelseende

, dimsyn

Konjunktivit

Mindre vanliga

Sällsynta

Magtarmkanalen

Illamående

, kräkning

, diarré

, muntorrhet

Vanliga

Lever och gallvägar

Leversvikt, leverdysfunktion

, förhöjda

leverfunktionsvärden

Mycket sällsynta

Hud och subkutan

vävnad

Hudutslag

5†§

Alopeci, fotosensitivitetsreaktion

Stevens–Johnson Syndrom

Toxisk epidermal nekrolys

Läkemedelsreaktion med eosinofili och systemiska

symtom (DRESS)

Mycket vanliga

Mindre vanliga

Sällsynta

Mycket sällsynta

Mycket sällsynta

Muskuloskeletala

systemet och bindväv

Artralgi

Lupusliknande reaktioner

Vanliga

Mycket sällsynta

Allmänna symtom

och/eller symtom vid

administreringsstället

Trötthet

, värk

, ryggvärk

Vanliga

Beskrivning av vissa biverkningar

Hematologiska avvikelser och lymfadenopati är möjligen kopplade till överkänslighetssyndromet (se

Immunsystemet).

Hudutslag har även rapporterats som delsymtom i ett överkänslighetssyndrom med ett varierande mönster av

systemiska symtom med bland annat feber, lymfadenopati, ansiktsödem samt blod- och leverabnormiteter.

Syndromet uppvisar mycket varierande klinisk svårighetsgrad och kan i sällsynta fall leda till disseminerad

intravasal koagulation och multiorgansvikt. Det är viktigt att notera att tidiga tecken på överkänslighet (t.ex.

feber, lymfadenopati) kan uppträda utan tecken på samtidiga hudreaktioner. Om patienten uppvisar sådana

statusfynd och symtom ska patienten omedelbart utvärderas och lamotrigin utsättas om inte en annan orsak kan

fastställas.

Dessa biverkningar har rapporterats under annan klinisk erfarenhet.

Det finns rapporter om att lamotrigin kan förvärra Parkinson-symtom hos patienter med Parkinsons sjukdom

samt enstaka rapporter om extrapyramidala biverkningar och koreoatetos hos patienter utan denna

bakomliggande sjukdom.

Leverdysfunktion uppträder vanligtvis i samband med överkänslighetsreaktioner men enstaka fall har

rapporterats utan tydliga tecken på överkänslighet.

I kliniska studier på vuxna, förekom hudutslag hos upptill 8-12% av patienterna som fick lamotrigin och hos 5-

6% av patienterna som fick placebo. Hudutslagen ledde till att behandlingen med lamotrigin avbröts hos 2% av

patienterna. Hudutslagen, vilka vanligtvis är makulopapulära, uppträder i allmänhet inom 8 veckor från

behandlingsstart och försvinner vid utsättning av lamotrigin (se avsnitt 4.4).

Allvarliga och potentiellt livshotande hudutslag har rapporterats, inkluderande Stevens-Johnsons syndrom och

toxisk epidermal nekrolys (Lyells syndrom) och läkemedelsreaktion med eosinofili och systemiska symtom

(DRESS). Fastän majoriteten av patienterna återhämtar sig då lamotriginbehandlingen sätts ut har vissa patienter

fått irreversibel ärrbildning och sällsynta associerade dödsfall har förekommit (se avsnitt 4.4).

Risken för hudutslag förefaller generellt vara starkt kopplad till:

höga initialdoser av lamotrigin och överskridande av den rekommenderade dosupptrappningen av

lamotriginbehandlingen (se avsnitt 4.2)

samtidig användning av valproat (se avsnitt 4.2).

Hudutslag har även rapporterats som del av ett överkänslighetssyndrom som sätts i samband med ett varierande

mönster av systemiska symtom (se Immunsystemet).

Det har förekommit rapporter om minskad bentäthet, osteopeni, osteoporos och frakturer hos patienter som står

på långtidsbehandling med lamotrigin. Mekanismen genom vilken lamotrigin påverkar benmetabolismen har inte

identifierats.

Rapportering av misstänkta biverkningar

Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att

kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera

varje misstänkt biverkning (se detaljer nedan).

Läkemedelsverket

Box 26

751 03 Uppsala

www.lakemedelsverket.se

4.9

Överdosering

Symtom och tecken

Akut intag av doser 10-20 gånger den maximala terapeutiska dosen har rapporterats inklusive dödsfall.

Överdosering har resulterat i symtom såsom nystagmus, ataxi, medvetandepåverkan, grand mall-anfall och

koma. QRS-breddning (fördröjning av intraventrikulär överledning) har också observerats hos överdoserande

patienter. Breddning av QRS-durationen på mer än 100 ms kan förknippas med en mer allvarlig toxicitet.

Behandling

Vid överdosering skall patienten tas in på sjukhus och ges lämplig stödterapi. Behandling som minskar

absorptionen (aktivt kol) ska ges om indicerat. Vidare behandling ska ske enligt klinisk indikation. Det finns

ingen erfarenhet av hemodialys som behandling vid överdosering. Hos sex försökspersoner med njursvikt som

gavs hemodialys i fyra timmar avlägsnades 20 % av lamotriginmängden i kroppen (se avsnitt 5.2).

5.

FARMAKOLOGISKA EGENSKAPER

5.1

Farmakodynamiska egenskaper

Farmakoterapeutisk grupp: övriga antiepileptika

ATC-kod: N03AX09

Verkningsmekanism

Resultat från farmakodynamiska studier tyder på att lamotrigin är en användnings- och spänningsberoende

blockerare av spänningsstyrda natriumkanaler. Det hämmar ihållande repetitiva urladdningar av neuroner och

hämmar frisättning av glutamat (den neurotransmittor som spelar en nyckelroll för att framkalla epileptiska

anfall). Dessa effekter bidrar sannolikt till de antikonvulsiva egenskaperna hos lamotrigin.

Däremot har de mekanismer genom vilka lamotrigin utövar sin terapeutiska verkan vid bipolär sjukdom inte

fastställts, men det är sannolikt att interaktion med spänningsstyrda natriumkanaler spelar en viktig roll.

Farmakodynamiska effekter

I tester som utformats för utvärdering av läkemedels effekter på det centrala nervsystemet skiljde sig inte resultat

som erhölls med doser på 240 mg lamotrigin som administrerades till friska försökspersoner från placebo, medan

såväl 1 000 mg fenytoin som 10 mg diazepam signifikant försämrade visuell finmotorisk koordination och

ögonrörelser, ökade kroppsrörelserna och gav subjektiva sederande effekter.

I en annan studie försämrade perorala singeldoser på 600 mg karbamazepin signifikant visuell finmotorisk

koordination och ögonrörelser, samtidigt som såväl kroppsrörelser som hjärtfrekvens ökade, medan resultat med

lamotrigin vid doser på 150 mg och 300 mg inte skiljde sig från placebo.

Klinisk effekt och säkerhet hos barn från 1 till 24 månaders ålder.

Effekten och säkerheten av tilläggsbehandling vid partiella anfall hos patienter från 1 till 24 månaders ålder har

utvärderats i en liten dubbelblind placebokontrollerad utsättningsstudie. Behandling påbörjades hos

177 försökspersoner med ett dostitreringsschema liknande det för barn från 2 till 12 års ålder. Lamotrigin 2 mg

tabletter är den lägsta tillgängliga styrkan och därför anpassades det standardiserade dosschemat i vissa fall

under titreringsfasen (till exempel genom att ge en 2 mg tablett varannan dag när den beräknade dosen var

mindre än 2 mg). Serumnivåer mättes i slutet av titreringsvecka 2 och antingen minskades eller ökades inte

påföljande dos om koncentrationen översteg 0,41 µg/ml, som är den förväntade koncentrationen hos vuxna vid

denna tidpunkt. Dosreduktion med upp till 90% var nödvändig hos vissa patienter vid slutet av vecka 2.

Trettioåtta försökspersoner som svarade (> 40% minskning av anfallsfrekvensen) randomiserades till placebo

eller fortsatt behandling med lamotrigin. Andelen försökspersoner med behandlinssvikt var 84% (16/19

försökspersoner) i placeboarmen och 58% (11/19 försökspersoner) i lamotriginarmen. Skillnaden var inte

statistiskt signifikant: 26,3%, CI 95% -2,6% <> 50,2%, p=0,07.

Totalt 256 försökspersoner från 1 till 24 månaders ålder har fått lamotrigin i dosintervallet 1 till 15 mg/kg/dag i

upp till 72 veckor. Säkerhetsprofilen för lamotrigin hos barn från 1 månad till 2 års ålder var liknande den för

äldre barn förutom att kliniskt signifikant försämring av anfall (>=50%) rapporterades oftare hos barn under 2

års ålder (26%) jämfört med äldre barn (14%).

Klinisk effekt och säkerhet vid Lennox-Gastaut syndrom

Det finns inga data för monoterapi vid anfall förknippat med Lennox-Gastaut syndrom

Klinisk effekt för prevention av stämningsepisoder hos patienter med bipolär sjukdom

Effekten av lamotrigin för prevention av stämningsepisoder hos patienter med bipolär I sjukdom har utvärderats

i två studier.

Studien SCAB2003 var en multicenter, dubbelblind, dubbel-dummy, placebo- och litiumkontrollerad,

randomiserad fast dos-utvärdering av långsiktig prevention av återfall och återkomst av depression och/eller

mani hos patienter med bipolär I sjukdom som nyligen upplevt eller för tillfället upplevde en egentlig

depressionsepisod. Efter stabilisering med lamotrigin i monoterapi eller kombinationsterapi tilldelades

patienterna slumpvis en av fem behandlingsgrupper: lamotrigin (50, 200, 400 mg/dag), litium (serumnivåer på

0,8 till 1,1 mmol/l) eller placebo i högst 76 veckor (18 månader). Primär endpoint var ”Time to Intervention for a

Mood Episode (TIME)” där intervention innebar ytterligare farmakoterapi eller elektrokonvulsiv behandling

(ECT). Studie SCAB2006 hade en liknande design som studie SCAB2003 men skilde sig från studie SCAB2003

genom att den utvärderade en flexibel dos av lamotrigin (100 till 400 mg/dag) och inklusion av patienter med

bipolär I sjukdom som nyligen eller för tillfället upplevde maniska episoder. Resultaten visas i tabell 7.

Tabell 7: Sammanfattning av resultat från studier som undersökt effekten av lamotrigin för att förebygga

stämningsepisoder hos patienter med bipolär I sjukdom.

Andelen patienter som var fria från stämningsepisoder vid vecka 76

Studie SCAB2003

Bipolär I

Studie SCAB2006

Bipolär I

Inklusionskriterie

Egentlig depressionsepisod

Manisk episod

Lamotrigin

Litium

Placebo

Lamotrigin

Litium

Placebo

Interventionsfri

0,22

0,21

0,12

0,17

0,24

0,04

Log-rank test p-värde

0,004

0,006

0,023

0,006

Depressionsfri

0,51

0,46

0,41

0,82

0,71

0,40

Log-rank test p-värde

0,047

0,209

0,015

0,167

Fri från mani

0,70

0,86

0,67

0,53

0,64

0,37

Log-rank test p-värde

0,339

0,026

0,280

0,006

I stödanalyser av tid till första depressionsepisod och tid till första maniska/hypomaniska eller blandade episod

hade de lamotriginbehandlade patienterna signifikant längre tid till den första depressionsepisoden än

placebopatienterna och behandlingsskillnaden med avseende på tid till maniska/hypomaniska eller blandade

episoder var inte statistiskt signifikant.

Effekten av lamotrigin i kombination med humörstabiliserare har inte studerats tillräckligt.

Barn (10–12 år) och ungdomar (13–17 år)

En multicenter, parallellgrupp, placebokontrollerad, dubbelblind, randomiserad utsättningsstudie utvärderade

effekten och säkerheten av lamotrigin som tillägg för underhållsbehandling för att fördröja stämningsepisoder

hos barn och ungdomar av båda könen (ålder 10–17 år) som hade diagnostiserats med bipolär sjukdom, typ 1,

och som blivit symtomfria eller förbättrats från en bipolär episod under behandling med lamotrigin i

kombination med samtidig antipsykotika eller andra humörstabiliserande läkemedel. Resultatet av den primära

effektanalysen (tiden till uppkomst av en bipolär händelse – TOBE) nådde inte statistisk signifikans (p=0,0717),

så effekt kunde inte visas. Dessutom visade säkerhetsresultat ökad rapportering av självmordsbeteende hos

patienter som behandlades med lamotrigin: 5 % (4 patienter) i lamotrigin armen jämfört med 0 i placebogruppen

(se avsnitt 4.2).

Studie på effekten av lamotrigin på hjärtöverledning

En studie av friska vuxna försökspersoner utvärderade effekten av upprepade lamotrigindoser (upp till

400 mg/dag) på hjärtöverledning enligt bedömning med ett 12-avlednings EKG. Lamotrigin hade ingen kliniskt

signifikant effekt på QT-intervallet jämfört med placebo.

5.2

Farmakokinetiska egenskaper

Absorption

Lamotrigin absorberas snabbt och fullständigt från tarmen utan någon signifikant första-passage-metabolism.

Maximala plasmakoncentrationer uppnås ca 2,5 timmar efter peroral administration av lamotrigin. Tiden till

maximal koncentration fördröjs något efter födointag men absorptionsomfattningen påverkas inte. Maximala

koncentrationer vid steady-state varierar avsevärt mellan olika personer men hos en och samma person varierar

koncentrationerna sällan.

Distribution

Bindningen till plasmaproteiner uppgår till ca 55 %. Det är mycket osannolikt att undanträngning från

plasmaproteiner skulle resultera i toxicitet. Distributionsvolymen är cirka 0,92 till 1,22 l/kg.

Metabolism

UDP-glukuronyltransferaser har identifierats som de enzymer som ansvarar för lamotriginmetabolismen.

Lamotrigin inducerar sin egen metabolism i måttlig omfattning beroende på dos. Det finns dock inget bevis för

att lamotrigin påverkar farmakokinetiken för andra antiepileptika och uppgifter tyder på att det är osannolikt att

det förekommer interaktioner mellan lamotrigin och läkemedel som metaboliseras av cytokrom P

-enzymer.

Elimination

Synbart plasmaclearance hos friska personer är omkring 30 ml/min. Clearance för lamotrigin är huvudsakligen

metaboliskt med efterföljande eliminering av glukoronidkonjugerat material i urinen. Mindre än 10 % utsöndras

oförändrat i urinen. Endast omkring 2 % av lamotriginrelaterat material utsöndras i feces. Clearance och

halveringstid är dosoberoende. Den synbara plasmahalveringstiden hos friska personer uppskattas till omkring

33 timmar (intervall 14 till 103 timmar). I en studie av personer med Gilberts syndrom var synbart

genomsnittligt clearance nedsatt med 32 % jämfört med normala kontroller men värdena ligger inom intervallet

för befolkningen i allmänhet.

Halveringstiden för lamotrigin påverkas i hög grad av annan samtidig medicinering. När

glukuronidenzyminducerande läkemedel såsom karbamazepin eller fenytoin ges samtidigt minskar

halveringstiden för lamotrigin till ca 14 timmar, medan den ökar till ett genomsnitt på ca 70 timmar vid samtidig

administrering av enbart valproat (se avsnitt 4.2).

Linjäritet

Farmakokinetiken för lamotrigin är linjär upp till 450 mg, den högsta singeldos som testats.

Särskilda patientgrupper

Barn

Clearance justerat efter kroppsvikt är högre hos barn än hos vuxna med de högsta värdena hos barn under 5 år.

Halveringstiden för lamotrigin är vanligen kortare hos barn än hos vuxna med ett medelvärde på ca 7 timmar då

det ges tillsammans med enzyminducerande läkemedel såsom karbamazepin och fenytoin och ökar till

medelvärden på 45 till 50 timmar när det administreras tillsammans med enbart valproat (se avsnitt 4.2).

Barn från 2 till 26 månader

Hos 143 barnpatienter i åldrarna 2 till 26 månader som vägde 3 till 16 kg och som fick motsvarande oral dos per

kg kroppsvikt som barn äldre än 2 år var clearance reducerat jämfört med äldre barn med samma kroppsvikt.

Genomsnittlig halveringstid uppskattades till 23 timmar hos barn yngre än 26 månader behandlade med

enzyminducerare, 136 timmar vid samtidig administrering med valproat och 38 timmar hos patienter som inte

behandlades med enzyminducerare/-hämmare. Den interindividuella variationen för oralt clearance var hög i

gruppen barnpatienter i åldrarna 2 till 26 månader (47%). De beräknade serumkoncentrationsnivåerna hos barn

från 2 till 26 månader var generellt av samma omfattning som de för äldre barn, fastän högre C

-nivåer

sannolikt ses hos en del barn med en kroppsvikt under 10 kg.

Äldre

Resultaten av en populationsfarmakokinetisk analys som omfattade såväl unga som äldre patienter med epilepsi

som deltog i samma prövningar, tydde på att clearance för lamotrigin inte ändras i någon kliniskt relevant

omfattning. Efter enstaka doser minskade synbart clearance med 12 % från 35 ml/min vid 20 års ålder till

31 ml/min vid 70 år. Minskningen efter 48 veckors behandling var 10 % från 41 till 37 ml/min mellan den unga

och äldre gruppen. Dessutom studerades farmakokinetiken för lamotrigin hos 12 friska äldre personer efter en

singeldos på 150 mg. Genomsnittligt clearance hos äldre (0,39 ml/min/kg) ligger inom det intervall för

genomsnittliga clearancevärden (0,31 till 0,65 ml/min/kg) som erhållits i nio studier med icke-äldre vuxna efter

singeldoser på 30 till 450 mg.

Nedsatt njurfunktion

Tolv försökspersoner med kronisk njursvikt och ytterligare sex personer som genomgick hemodialys gavs en

singeldos på 100 mg lamotrigin. Genomsnittligt clearance var 0,42 ml/min/kg (kronisk njursvikt),

0,33 ml/min/kg (mellan hemodialys) och 1,57 ml/min/kg (under hemodialys) jämfört med 0,58 ml/min/kg hos

friska försökspersoner. Genomsnittlig halveringstid i plasma var 42,9 timmar (kronisk njursvikt), 57,4 timmar

(mellan hemodialys) och 13,0 timmar (under hemodialys) jämfört med 26,2 timmar hos friska försökspersoner. I

genomsnitt eliminerades omkring 20 % (intervall = 5,6 till 35,1) av lamotriginmängden i kroppen under en

4-timmars hemodialys. För denna patientgrupp ska initialdoser av lamotrigin baseras på de läkemedel som

patienten använder samtidigt. Reducerade underhållsdoser kan vara effektivt för patienter med signifikant

nedsatt njurfunktion (se avsnitt 4.2 och 4.4).

Nedsatt leverfunktion

En farmakokinetisk studie med singeldos utfördes med 24 försökspersoner med olika grad av nedsatt

leverfunktion och 12 friska försökspersoner som kontroller. Medianvärdet för synbart clearance av lamotrigin

var 0,31, 0,24 eller 0,10 ml/min/kg hos patienter med nedsatt leverfunktion av grad A, B eller C (Child-Pugh-

klassificering) jämfört med 0,34 ml/min/kg hos de friska kontrollpersonerna. Initial-, upptrappnings- och

underhållsdoser ska i allmänhet reduceras hos patienter med måttligt eller svårt nedsatt leverfunktion (se avsnitt

4.2).

5.3

Prekliniska säkerhetsuppgifter

Gängse studier avseende säkerhetsfarmakologi, allmäntoxicitet, gentoxicitet, karcinogenicitet,

reproduktionseffekter och effekter på utveckling visade inte några särskilda risker för människa.

I studier av reproduktions- och utvecklingstoxicitet hos gnagare och kaniner observerades inga teratogena

effekter. Däremot observerades minskad fostervikt och fördröjd förbening vid exponeringsnivåer som var lägre

än eller jämförbara med förväntad klinisk exponering. Eftersom högre exponeringsnivåer inte kunde testas hos

djur på grund av maternell toxicitet har lamotrigins teratogena potential inte kartlagts vid doser överstigande den

som ses vid klinisk exponering.

Hos råttor observerades ökad fetal såväl som postnatal mortalitet när lamotrigin gavs sent under dräktighetstiden

och under den tidiga postnatala perioden.

Dessa effekter sågs vid förväntad klinisk exponering.

Hos unga råttor iakttogs en effekt på inlärning i Biels labyrinttest, någon försening av balanopreputial separation

och vaginal öppenhet samt minskad postnatal ökning av kroppsvikten hos F1-djur vid exponeringar som var

omkring två gånger högre än de terapeutiska exponeringarna hos vuxna människor.

Djurexperiment har inte avslöjat nedsatt fertilitet genom lamotrigin. Lamotrigin minskade folsyranivåerna hos

råttfoster. Folsyrabrist antas öka risken för medfödda missbildningar hos både djur och människa.

Lamotrigin orsakade en dosrelaterad inhibition av hERG-kanalström i humana njurceller från embryon. IC50 var

omkring nio gånger över den maximala terapeutiska fria koncentrationen. Lamotrigin orsakade inte QT-

förlängning hos djur vid exponeringar upp till cirka två gånger den maximala terapeutiska fria koncentrationen. I

en klinisk studie sågs ingen kliniskt signifikant effekt av lamotrigin på QT-intervallet hos friska vuxna

försökspersoner (se avsnitt 5.1).

6.

FARMACEUTISKA UPPGIFTER

6.1

Förteckning över hjälpämnen

Mikrokristallin cellulosa

Laktosmonohydrat

Natriumstärkelseglykolat (Typ A)

Povidon K30

Magnesiumstearat

6.2

Inkompatibiliteter

Ej relevant.

6.3

Hållbarhet

3 år.

6.4

Särskilda förvaringsanvisningar

Inga särskilda förvaringsanvisningar.

6.5

Förpackningstyp och innehåll

Tabletterna är förpackade i ALU/PVC/ACLAR eller i PVC/PE/PVDC/ALU-blister som ligger i en kartong.

Förpackningsstorlekar:

1, 10, 14, 20, 21, 28, 30, 30x1, 42, 50, 50x1, 56, 60, 90, 100 eller 200 tabletter.

Eventuellt kommer inte alla förpackningsstorlekar att marknadsföras.

6.6

Särskilda anvisningar för destruktion

Ej använt läkemedel och avfall ska kasseras enligt gällande anvisningar.

7.

INNEHAVARE AV GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING

1A Farma A/S

Edvard Thomsens Vej 14

2300 Köpenhamn S

Danmark

8.

NUMMER PÅ GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING

25 mg: 21522

50 mg: 21523

100 mg: 21524

200 mg: 21934

9.

DATUM FÖR FÖRSTA GODKÄNNANDE/FÖRNYAT GODKÄNNANDE

Datum för det första godkännandet: 2005-04-29

Datum för den senaste förnyelsen: 2009-12-22

10.

DATUM FÖR ÖVERSYN AV PRODUKTRESUMÉN

2021-09-01

Liknande Produkter

Sök varningar relaterade till denna produkt

Visa dokumenthistorik

Dela den här informationen