Ketanest 5 mg/ml Injektions-/infusionsvätska, lösning

Sverige - svenska - Läkemedelsverket (Medical Products Agency)

Bipacksedel Bipacksedel (PIL)

18-02-2019

Produktens egenskaper Produktens egenskaper (SPC)

04-05-2020

Aktiva substanser:
esketaminhydroklorid
Tillgänglig från:
Orifarm AB
ATC-kod:
N01AX14
INN (International namn):
esketaminhydroklorid
Dos:
5 mg/ml
Läkemedelsform:
Injektions-/infusionsvätska, lösning
Sammansättning:
esketaminhydroklorid 5,77 mg Aktiv substans
Receptbelagda typ:
Receptbelagt
Produktsammanfattning:
Förpacknings: Ampull, 10 x 5 ml
Bemyndigande status:
Godkänd
Godkännandenummer:
55569
Tillstånd datum:
2017-06-28

Läs hela dokumentet

Bipacksedel: Information till patienten

Ketanest

®

5 mg/ml injektions-/infusionsvätska, lösning

esketamin

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du ges detta läkemedel. Den innehåller information som är

viktig för dig.

Spara denna information, du kan behöva läsa den igen.

Om du har ytterligare frågor vänd dig till läkare, apotekspersonal eller sjuksköterska.

Detta läkemedel har ordinerats enbart åt dig. Ge det inte till andra. Det kan skada dem, även om de

uppvisar sjukdomstecken som liknar dina.

Om du får biverkningar, tala med läkare, apotekspersonal eller sjuksköterska. Detta gäller även

eventuella biverkningar som inte nämns i denna information. Se avsnitt 4.

I denna bipacksedel finns information om följande:

Vad Ketanest är och vad det används för

Vad du behöver veta innan du ges Ketanest

Hur Ketanest ges

Eventuella biverkningar

Hur Ketanest ska förvaras

Förpackningens innehåll och övriga upplysningar

1.

Vad Ketanest är och vad det används för

Ketanest tillhör gruppen anestesiläkemedel, som används för nedsövning under operationer.

Ketanest kan ges ensamt som enda anestesiläkemedel eller i kombination med andra

anestesiläkemedel.

Ketanest kan ges som smärtlindring/anestesi vid akutsituationer.

Ketanest kan användas som tilläggsbehandling vid regional- eller lokalbedövning.

2.

Vad du behöver veta innan du ges Ketanest

Du ska inte ges Ketanest

om du är allergisk mot esketamin eller något annat innehållsämne i detta läkemedel (anges i avsnitt 6)

om högt blodtryck eller förhöjt tryck i hjärnan (intrakraniellt tryck) utgör en allvarlig risk för dig

om du har bröstsmärtor (kärlkramp) och/eller hjärtsjukdom (Ketanest ska då inte ges som enda

anestesiläkemedel)

om du har ett sjukdomstillstånd som kallas eklampsi eller preeklampsi (en graviditetskomplikation

som orsakar förhöjt blodtryck)

om du använder vissa andra läkemedel. Se ”Andra läkemedel och Ketanest”

i kombination med xantinderivat och ergometrin (används för att sätta igång förlossning).

Om något av de ovan nämnda gäller dig, ska detta läkemedel inte ges åt dig.

Varningar och försiktighet

Tala med läkare eller sjuksköterska innan du ges Ketanest om något av följande gäller dig. Detta

hjälper dem att avgöra om Ketanest är lämplig för dig:

om du har svagt hjärta (hjärtsvikt) och obehandlat högt blodtryck

om du har bröstsmärtor

om du har förhöjt tryck i hjärnan och en skada eller sjukdom i centrala nervsystemet.

Förhöjt tryck kring hjärnan eller ryggmärgen har setts hos personer som ges ketamin (ett liknande

medel) som anestesiläkemedel.

om dina ögon ska undersökas eller opereras och där trycket i ögat ej får höjas

om du är alkoholpåverkad

om du har eller har haft allvarliga psykiska problem

om du har överaktiv sköldkörtel (otillräckligt behandlad hypertyreos)

vid situationer under förlossning då livmodermuskeln måste vara avslappnad (t.ex. vid hotande

livmoderbristning eller navelsträngsframfall)

om du har leversjukdom

om du tidigare har missbrukat eller varit beroende av droger.

Öppenvårdsbehandling

Efter öppenvårdsbehandling bör du ledsagas hem, och du bör avstå från alkohol under de närmaste

24 timmarna.

Andra läkemedel och Ketanest

Tala om för läkare eller apotekspersonal om du använder, nyligen har använt eller kan tänkas använda andra

läkemedel.

Sympatomimetika (t.ex. adrenalin eller noradrenalin), sköldkörtelhormoner och vasopressin kan höja

blodtrycket, öka pulsen eller orsaka rubbningar i hjärtrytmen.

Xantinderivat (t.ex. aminofyllin och teofyllin) kan orsaka epileptiska anfall och kramper. Dessa

kombinationer ska därför undvikas.

Sömnmedel, bensodiazepiner (t.ex. diazepam) eller neuroleptika för behandling av psykiska

störningar, eftersom de kan förlänga effekten av Ketanest.

Barbiturater och opiater (t.ex. morfin) som ges tillsammans med Ketanest kan förlänga

uppvakningsskedet efter narkos (nedsövning).

Administrering av Ketanest kan förstärka effekten av vissa anestesigaser (nedsövningsmedel som man

andas in) (t.ex. halotan, isofluran, desfluran och sevofluran) och därför kan doseringen behöva

minskas.

Användning av Ketanest kan förlänga effekten av muskelavslappnande medel av exempelvis typen

pankuron och suxameton.

Ketanest ska inte användas tillsammans med ergometrin (som används för att sätta igång

förlossningar).

Användning av Ketanest med läkemedel som kan minska CYP3A4-enzymaktivitet kan kräva att dosen

av Ketanest minskas.

Användning av Ketanest med läkemedel som kan öka CYP3A4-enzymaktivitet kan kräva att dosen av

Ketanest ökas.

Ketanest med mat, dryck och alkohol

Som vid användning av alla anestesiläkemedel bör du fasta i 4–6 timmar innan du ges Ketanest.

Du bör inte dricka alkohol inom 24 timmar efter att du fått detta anestesiläkemedel.

Graviditet, amning och fertilitet

Om du är gravid eller ammar, tror att du kan vara gravid eller planerar att skaffa barn, rådfråga läkare eller

apotekspersonal innan du använder detta läkemedel.

Graviditet

Detta läkemedel ska inte användas under graviditet om inte läkaren bedömer att det inte finns något säkrare

alternativ. Om läkemedlet ges under förlossningen kan det påverka barnets andningsfrekvens.

Amning

Detta läkemedel kan passera över i modersmjölk, men vid rekommenderade doser är risken för påverkan hos

barnet osannolik.

Körförmåga och användning av maskiner

Kör inte bil och använd inte maskiner inom 24 timmar efter att du fått detta läkemedel. Ketanest sänker

reaktionsförmågan vilket kan ha betydelse i situationer då skärpt uppmärksamhet krävs, t.ex. vid bilkörning.

Du är själv ansvarig för att bedöma om du är i kondition att framföra motorfordon eller utföra arbeten som

kräver skärpt uppmärksamhet. En av faktorerna som kan påverka din förmåga i dessa avseenden är

användning av läkemedel på grund av deras effekter och/eller biverkningar. Beskrivning av dessa effekter

och biverkningar finns i andra avsnitt. Läs därför all information i denna bipacksedel för vägledning.

Diskutera med din läkare eller apotekspersonal om du är osäker.

Ketanest innehåller natrium

Detta läkemedel innehåller 3,2 mg natrium (huvudbeståndsdel i matlagnings- och bordssalt per ml (5 mg/ml

lösning).

3.

Hur Ketanest ges

Ketanest ges endast på sjukhus eller i prehospital akutsjukvård av eller under ledning av en narkosläkare (en

specialist inom anestesi).

Läkemedlet ges som en långsam injektion i en ven (intravenöst) eller muskel (intramuskulärt). Vid behov

kan injektionen upprepas eller så kan preparatet ges som en infusion.

Om du har ytterligare frågor om detta läkemedel, kontakta läkare, sjuksköterska eller narkosläkare.

4.

Eventuella biverkningar

Liksom alla läkemedel kan detta läkemedel orsaka biverkningar, men alla användare behöver inte få dem.

Biverkningar beror normalt på dosen och injektionshastigheten och försvinner oftast utan behandling.

Vanliga (kan förekomma hos upp till 1 av 10 patienter)

Uppvakningsreaktioner efter narkosen. Dessa är t.ex. drömmar som känns verkliga, mardrömmar,

yrsel och rastlöshet.

Dimsyn.

Övergående ökad puls och förhöjt blodtryck.

Effekter på andningen under narkosen.

Illamående och kräkningar samt ökad salivutsöndring.

Mindre vanliga (kan förekomma hos upp till 1 av 100 patienter)

Ökade kroppsrörelser (t.ex. muskelryckningar) som kan likna krampanfall, och ökade ögonrörelser.

Dubbelseende och ökat tryck i ögat.

Hudutslag.

Smärta och/eller rodnad vid injektionsstället.

Sällsynta (kan förekomma hos upp till 1 av 1 000 patienter)

Allvarliga allergiska reaktioner.

Oregelbunden eller långsam puls.

Lågt blodtryck.

Okända (frekvens kan inte beräknas från tillgängliga data)

Hallucinationer, nedstämdhet, oro och förvirring.

Avvikande leverfunktionsvärden.

Leverskada.

Rapportering av biverkningar

Om du får biverkningar, tala med läkare, apotekspersonal eller sjuksköterska. Detta gäller även biverkningar

som inte nämns i denna information. Du kan också rapportera biverkningar direkt till (se detaljer nedan).

Genom att rapportera biverkningar kan du bidra till att öka informationen om läkemedels säkerhet.

Läkemedelsverket

Box 26

751 03 Uppsala

www.lakemedelsverket.se

5.

Hur Ketanest ska förvaras

Förvara detta läkemedel utom syn- och räckhåll för barn.

Får ej frysas.

Används före utgångsdatum som anges på kartongen efter Utg.dat. Utgångsdatumet är den sista dagen i

angiven månad.

Din läkare kontrollerar att lösningen inte innehåller några partiklar eller missfärgningar innan den används.

Läkemedel ska inte kastas i avloppet eller bland hushållsavfall. Fråga apotekspersonalen hur man kastar

läkemedel som inte längre används. Dessa åtgärder är till för att skydda miljön.

6.

Förpackningens innehåll och övriga upplysningar

Innehållsdeklaration

Den aktiva substansen är esketamin.

Ketanest 5 mg/ml injektions-/infusionsvätska, lösning

1 ml injektions-/infusionsvätska, lösning, innehåller 5 mg esketamin som 5,77 mg esketaminhydroklorid.

1 ampull med 5 ml injektions-/infusionsvätska, lösning, innehåller 25 mg esketamin som 28,85 mg

esketaminhydroklorid.

Övriga innehållsämnen är natriumklorid, saltsyra (för pH-justering) och vatten för injektionsvätskor.

Se avsnitt 2.

Läkemedlets utseende

Injektions-/infusionsvätskan, lösningen, är en klar, färglös lösning för injektion eller infusion, i en klar

glasampull, endast avsedd för engångsbruk.

Importör/Information lämnas av:

Orifarm AB

Box 56048, 102 17 Stockholm

Tel: 040-680 02 60

Ompackare:

Orifarm A/S

Energivej 15, 5260 Odense S, Danmark

Tillverkare:

Pfizer-koncernen

Denna bipacksedel ändrades senast 2019-02-18

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Följande uppgifter är endast avsedda för hälso- och sjukvårdspersonal:

För fullständig förskrivningsinformation hänvisas till produktresumén.

Inkompatibiliteter

Esketamin är kemiskt inkompatibelt med barbiturater, diazepam och doxapram på grund av att fällningar

bildas. De ska inte administreras med samma spruta och nål.

Detta läkemedel får inte blandas med andra läkemedel förutom de som nämns under ”Speciella

försiktighetsåtgärder för hantering”.

Hållbarhet

3 år.

Ur mikrobiologisk synpunkt bör den utspädda lösningen användas omedelbart. Om den inte används

omedelbart är förvaringstiden före användning användarens ansvar och ska normalt inte vara längre än 24

timmar vid 2 °C-8 °C såvida inte spädning skett under kontrollerade och validerade aseptiska förhållanden.

Särskilda försiktighetsåtgärder för hantering

Esketamin kan blandas med 50 mg/ml glukos och 9 mg/ml natriumklorid.

Parenterala produkter ska inspekteras visuellt med avseende på partiklar och missfärgning före

administrering när lösning och behållaren så tillåter. Lösningen får inte användas om den är missfärgad eller

grumlig eller innehåller partiklar.

Läs hela dokumentet

PRODUKTRESUMÉ

1.

LÄKEMEDLETS NAMN

Ketanest 5 mg/ml injektions-/infusionsvätska, lösning

Ketanest 25 mg/ml injektions-/infusionsvätska, lösning

2.

KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING

Ketanest 5 mg/ml injektions-/infusionsvätska, lösning

1 ml injektions-/infusionsvätska, lösning, innehåller 5 mg esketamin som 5,77 mg

esketaminhydroklorid.

1 ampull med 5 ml injektions-/infusionsvätska, lösning, innehåller 25 mg esketamin som 28,85 mg

esketaminhydroklorid.

Hjälpämne med känd effekt: 3,2 mg natrium per ml.

Ketanest 25 mg/ml injektions-/infusionsvätska, lösning

1 ml injektions-/infusionsvätska, lösning, innehåller 25 mg esketamin som 28,83 mg

esketaminhydroklorid.

1 ampull med 2 ml injektions-/infusionsvätska, lösning, innehåller 50 mg esketamin som 57,66 mg

esketaminhydroklorid.

1 ampull med 10 ml injektions-/infusionsvätska, lösning, innehåller 250 mg esketamin som 288,3 mg

esketaminhydroklorid.

Hjälpämne med känd effekt: 1,2 mg natrium per ml.

För fullständig förteckning över hjälpämnen, se avsnitt 6.1.

3.

LÄKEMEDELSFORM

Injektions-/infusionsvätska, lösning

Klar, färglös lösning.

pH 3,0–5,0

Osmolalitet = 270–310 mOsmol/kg

4.

KLINISKA UPPGIFTER

4.1

Terapeutiska indikationer

Induktion och underhåll av generell anestesi, som enda anestesiläkemedel eller i kombination med

annat anestesiläkemedel

Anestesi och smärtlindring (analgesi) inom akutmedicin

Komplement till regional- eller lokalanestesi.

4.2

Dosering och administreringssätt

Dosering

Endast för sjukhusbruk eller prehospital akutsjukvård. Esketamin bör endast administreras av eller

under ledning av en specialist inom anestesiologi. Utrustning för att säkerställa vitala funktioner bör

finnas tillgänglig.

Vid användning av esketamin bör om möjligt sedvanliga riktlinjer för fasta följas, dvs. 4–6 timmar

före anestesi.

Även om esketamin endast har en liten påverkan på skyddsreflexerna i svalget och luftvägarna kan

risken för aspiration av flytande eller fast material inte uteslutas helt. Höga doser eller för snabb

intravenös administrering kan leda till andningsdepression.

Ökad salivutsöndring kan förekomma vid användning av esketamin, vilket kan förebyggas genom att

ge patienten atropin eller annat antikolinergiskt läkemedel.

Esketamin ges som en långsam intravenös eller intramuskulär injektion. Vid behov kan injektionen

upprepas eller så kan preparatet administreras som en infusion.

Vid induktion av generell anestesi ges 0,5 till 1 mg esketamin/kg intravenöst eller 2 till 4 mg/kg

intramuskulärt.

Vid underhåll av generell anestesi ges halva den initiala dosen vid behov, normalt var 10:e till

15:e minut.

Esketamin kan även administreras som kontinuerlig infusion i dosen 0,5 till 3 mg/kg/timme.

Hos patienter med multipla skador och patienter med dåligt allmäntillstånd krävs dosreducering. Till

exempelvis patienter i chock ska dosen minskas till ungefär hälften av den normala.

Vid komplement till analgetikum vid regional- eller lokalanestesi administreras 0,125 till 0,25 mg

esketamin/kg/timme som intravenös infusion.

Vid smärtlindring inom akutmedicin administreras 0,25 till 0,5 mg esketamin/kg intramuskulärt eller

0,125 till 0,25 mg/kg som långsam intravenös injektion.

Som med andra allmänna anestesimedel varierar det individuella svaret på esketamin något beroende

på dosen, administreringsvägen, patientens ålder och samtidig användning av andra medel, och därför

kan doseringsrekommendationen inte vara definitiv. Dosen ska titreras mot patientens behov.

Pediatrisk population

Dosering av esketamin för subgrupper av pediatriska patienter i olika åldrar har inte studerats

tillräckligt. Baserat på den begränsade information som är tillgänglig, förväntas doseringen till

pediatriska patienter inte skilja sig väsentligt från doseringen för vuxna.

Observera:

Vid pediatrisk kirurgi, liksom inom akutmedicin, används esketamin nästan uteslutande som ensamt

medel. Vid andra indikationer rekommenderas en kombination med hypnotika.

Administreringssätt

Anvisningar om beredning av läkemedlet före användning finns i avsnitt 6.6.

4.3

Kontraindikationer

Patienter hos vilka en höjning av blodtrycket eller det intrakraniella trycket utgör en allvarlig risk.

Som enda anestesiläkemedel hos patienter med manifesta ischemiska hjärtsjukdomar.

Eklampsi och preeklampsi.

I kombination med xantinderivat och ergometrin.

Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt 6.1.

Se även avsnitt 4.5 Interaktioner med andra läkemedel och övriga interaktioner.

4.4

Varningar och försiktighet

Esketamin ska användas med försiktighet i följande situationer:

dekompenserad hjärtsvikt och obehandlad hypertoni

instabil angina pectoris

förhöjt intrakraniellt tryck och skada eller sjukdom i centrala nervsystemet, eftersom en höjning

av det cerebrospinala trycket har beskrivits i samband med ketamin som anestesiläkemedel

i samband med ögonundersökning eller ögonkirurgi då det intraokulära trycket inte bör höjas

patienter med kronisk eller akut alkoholpåverkan

patienter som har eller har haft allvarliga psykiska störningar

otillräckligt behandlad hypertyreos

situationer som kräver en avslappnad livmodermuskel (t.ex. vid hotande livmoderruptur eller

navelsträngsframfall)

Esketamin metaboliseras i levern och leverclearance krävs för att de kliniska effekterna ska avklinga.

Avvikande leverfunktionsvärden i samband med användning av esketamin har rapporterats, särskilt

vid långvarig användning (> 3 dagar) eller missbruk. Förlängd effektduration kan förekomma hos

patienter med cirros eller andra typer av leverfunktionsnedsättning. Dosminskning ska övervägas hos

dessa patienter.

Vid höga doser eller snabb intravenös injektion kan andningsdepression uppkomma.

Eftersom aspiration inte helt kan uteslutas och på grund av risken för andningsdepression måste

utrustning för intubation och ventilation finnas tillgänglig.

Ökad salivutsöndring ska behandlas förebyggande med atropin.

Vid diagnostiska och terapeutiska ingrepp i de övre luftvägarna kan hyperreflexi och laryngospasm

förekomma, i synnerhet hos barn. Av denna anledning kan administrering av muskelavslappnande

medel och kontrollerad ventilation vara nödvändigt vid ingrepp i svalg, struphuvud och luftrör.

Vid kirurgiska ingrepp där visceral smärta kan uppstå är muskelavslappning och tilläggsanalgesi

(kontrollerad ventilation och administrering av lustgas/syrgas) motiverat.

Efter poliklinisk anestesi bör patienten ledsagas hem, och patienten bör avstå från alkohol under de

närmaste 24 timmarna.

Långtidsanvändning

Fall av cystit, inklusive hemorragisk cystit, akut njurskada, hydronefros och uretära sjukdomar har

rapporterats vid långtidsanvändning (en månad till flera år) av racemiskt ketamin, i synnerhet när

ketamin missbrukats. Liknande effekter kan också förekomma efter missbruk av esketamin.

Levertoxicitet har också rapporterats hos patienter vid långvarig användning (> 3 dagar).

Missbruk och beroende

Missbruk av racemiskt ketamin har rapporterats. Enligt rapporterna orsakar racemiskt ketamin en rad

symtom, bland andra flashbacks, hallucinationer, dysfori, oro, sömnlöshet och desorientering.

Biverkningar har också rapporterats: se ”Långtidsanvändning”. Liknande effekter till följd av

esketaminanvändning kan därför inte uteslutas.

Esketaminberoende och -tolerans kan utvecklas hos personer som tidigare har missbrukat eller varit

beroende av droger. Därför ska försiktighet iakttas vid förskrivning och administrering av esketamin.

Ta i beaktande att Ketanest 5 mg/ml innehåller 3,2 mg natrium per ml.

Ta i beaktande att Ketanest 25 mg/ml innehåller 1,2 mg natrium per ml.

Risken för psykiska reaktioner vid uppvaknandet efter narkos (se även avsnitt 4.8) kan minskas

kraftigt genom samtidig administrering av en bensodiazepin.

4.5

Interaktioner med andra läkemedel och övriga interaktioner

Samtidig administrering som är kontraindicerad:

Kramptröskeln kan sänkas i kombination med xantinderivat (till exempel aminofyllin och teofyllin)

och därför ska dessa kombinationer undvikas.

Läkemedlet ska inte användas tillsammans med ergometrin.

Samtidig administrering där försiktighet ska iakttas:

Sympatomimetika (direkt eller indirekt verkande), sköldkörtelhormoner och vasopressin kan höja

blodtrycket och öka pulsen, vilket bör beaktas vid samtidig administrering med esketamin.

Biverkningarna minskar i kombination med hypnotika, bensodiazepiner eller neuroleptika, men

effekten av esketamin förlängs

.

Barbiturater och opiater som ges samtidigt med esketamin kan förlänga uppvakningsskedet efter

narkosen.

Diazepam ökar halveringstiden för racemiskt ketamin och förlänger dess farmakodynamiska effekter.

Därför kan dosjusteringar krävas även för esketamin.

Administrering av esketamin kan förstärka den anestetiska effekten av halogenerade kolväten (till

exempel halotan, isofluran, desfluran och sevofluran) och därför kan doseringen av sådana behöva

minskas.

Användning av esketamin kan förlänga effekten av icke-depolariserande (till exempel pankuron) och

depolariserande (till exempel suxameton) muskelavslappnande medel.

Risken för arytmi efter administrering av adrenalin kan öka vid samtidig administrering av esketamin

och halogenerade kolväten.

Förhöjt blodtryck har observerats vid samtidig administrering av esketamin och vasopressin.

Läkemedel som hämmar CYP3A4-aktivitet minskar vanligtvis hepatisk clearance, vilket leder till

ökade plasmakoncentrationer av CYP3A4-substratläkemedel, som t.ex. esketamin. Vid samtidig

administrering av esketamin med läkemedel som hämmar CYP3A4-enzym kan minskad dosering av

esketamin krävas för att få önskat kliniskt resultat.

Läkemedel som inducerar CYP3A4-aktivitet ökar vanligtvis hepatisk clearance, vilket leder till

minskade plasmakoncentrationer av CYP3A4-substratläkemedel, som t.ex. esketamin. Vid samtidig

administrering av esketamin med läkemedel som inducerar CYP3A4-enzym kan ökad dosering av

esketamin krävas för få önskat kliniskt resultat.

4.6

Fertilitet, graviditet och amning

Graviditet

Det finns inte tillräckliga data om användning av esketamin hos gravida kvinnor.

Djurstudier har visat

reproduktionstoxicitet (se avsnitt 5.3). Användning av esketamin ska begränsas under graviditet och

inte administreras förrän man har bedömt att den potentiella nyttan för modern är större än den möjliga

risken för barnet.

Esketamin passerar över placentabarriären och kan leda till andningsdepression hos det nyfödda barnet

om det ges under förlossning.

Amning

Esketamin utsöndras i bröstmjölk, men vid terapeutiska doser är risken för påverkan på barnet

osannolik.

Fertilitet

Det finns inga data om esketamins effekter på fertilitet.

4.7

Effekter på förmågan att framföra fordon och använda maskiner

Behandling med esketamin kan sänka reaktionsförmågan. Detta bör tas i beaktande i situationer då

skärpt uppmärksamhet krävs, t.ex. vid bilkörning.

Patienten bör inte köra bil eller använda maskiner inom minst 24 timmar efter administrering av

anestesiläkemedel med esketamin.

4.8

Biverkningar

Biverkningar beror normalt på dosen och injektionshastigheten och är oftast spontant reversibla.

Biverkningar som påverkar centrala och perifera nervsystemet förekommer oftare om esketamin ges

som enda anestesiläkemedel.

Termerna för biverkningar har klassificerats utifrån frekvens enligt följande:

Mycket vanliga

≥1/10

Vanliga

≥1/100, <1/10

Mindre vanliga

≥1/1 000, <1/100

Sällsynta

≥1/10 000, <1/1 000

Mycket sällsynta

<1/10 000

Ingen känd frekvens

Kan inte beräknas från tillgängliga data

Immunsystemet

Sällsynta

Anafylaxi.

Psykiska störningar

Vanliga

Uppvakningsreaktioner

. Dessa är till exempel

drömmar som känns verkliga, inklusive

mardrömmar, yrsel och motorisk rastlöshet

Ingen känd frekvens

Hallucinationer, dysfori, oro och desorientering.

Centrala och perifera nervsystemet

Mindre vanliga

Toniska och kloniska rörelser som kan likna

kramper (till följd av ökad muskeltonus), och

nystagmus.

Ögon

Vanliga

Dimsyn.

Mindre vanliga

Diplopi, förhöjt intraokulärt tryck.

Hjärtat

Vanliga

Tillfällig takykardi, förhöjt blodtryck och ökad

puls (med cirka 20 % av utgångsnivån är

vanligt).

Sällsynta

Arytmier, bradykardi.

Blodkärl

Sällsynta

Hypotoni (framför allt i samband med

cirkulatorisk chock).

Andningsvägar, bröstkorg och mediastinum

Vanliga

Ökat vaskulärt motstånd i lungkretsloppet och

ökad slemutsöndring. Ökad syreförbrukning,

laryngospasm och tillfällig andningsdepression.

(Risken för andningsdepression beror normalt på

dosen och injektionshastigheten.)

Magtarmkanalen

Vanliga

Illamående och kräkningar, ökad

salivutsöndring.

Lever och gallvägar

Ingen känd frekvens

Avvikande leverfunktionsvärden

Läkemedelsinducerad leverskada

Hud och subkutan vävnad

Mindre vanliga

Morbilliforma hudutslag och exantem.

Allmänna symtom och/eller symtom vid

administreringsstället

Mindre vanliga

Smärta och rodnad vid injektionsstället.

När esketamin används som enda anestesiläkemedel kan dosberoende reaktioner uppstå under

uppvakningsskedet hos upp till 30 % av patienterna.

Frekvensen av sådana händelser kan minskas kraftigt genom samtidig administrering av en

bensodiazepin.

Långvarig användning (> 3 dagar) eller missbruk.

Rapportering av misstänkta biverkningar

Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt

att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas

att rapportera varje misstänkt biverkning till (se detaljer nedan).

Läkemedelsverket

Box 26

751 03 Uppsala

www.lakemedelsverket.se

4.9

Överdosering

Kliniska symtom på överdosering är kramper, hjärtarytmier och andningsstillestånd.

Andningsstillestånd behandlas genom assisterad eller kontrollerad ventilation till dess att adekvat

spontan andning återställts.

Kramper behandlas genom intravenös administrering av diazepam. Om behandling med diazepam inte

ger ett tillräckligt svar rekommenderas administrering av fenytoin eller tiopental.

Det finns för närvarande inga kända antidoter.

5.

FARMAKOLOGISKA EGENSKAPER

5.1

Farmakodynamiska egenskaper

Farmakoterapeutisk grupp: Övriga allmänna anestesiläkemedel, ATC-kod: N01A X14

Verkningsmekanism

Esketamin är ett chiralt cyklohexanonderivat med analgetisk och, vid högre doser, anestetisk effekt.

Esketamin bildar ett så kallat dissociativt anestesimedel. Genom att störa associationsbanorna i

hjärnan inducerar esketamin ett katalepsiliknande tillstånd som medför medvetslöshet och amnesi.

Farmakodynamisk effekt

Ketamin-racematkomponenterna omfattar esketamin och (R)-ketamin. Den analgetiska effekten beror

primärt av blockaden av N-metyl-D-aspartat-receptorerna (NMDA) genom esketamin. Den

anestetiska/analgetiska potensen mellan R- och S-isomeren är cirka 1:3.

Klinisk effekt och säkerhet

Esketamin har en betydande lokal anestetisk effekt på ryggmärgen och de perifera nerverna.

Esketamin orsakar inte andnings- eller cirkulationsdepression och har endast en marginell påverkan på

skyddsreflexerna: Vid användning av esketamin som anestesiläkemedel bibehålls eller ökar

muskeltonus, och skyddsreflexerna försämras normalt inte. Kramptröskeln sänks inte. Vid spontan

andning sker en höjning av det intrakraniella trycket, vilken kan undvikas med hjälp av adekvat

ventilation av lungorna.

Till följd av en sympatomimetisk effekt ger esketamin förhöjt blodtryck och ökad puls, vilket leder till

att hjärtats syreförbrukning och blodflödet i kranskärlen ökar. Esketamin har en negativ inotropisk och

antiarytmisk effekt på hjärtat. Det perifera motståndet förändras knappt på grund av motsatta effekter.

Efter administrering av esketamin kan måttlig hyperventilation observeras. Detta har dock ingen

betydande effekt på blodgaserna.

Esketamin har en luftrörsvidgande effekt som gör preparatet lämpligt för astmatiska patienter samt vid

assisterad ventilation av patienter med status asthmaticus.

5.2

Farmakokinetiska egenskaper

Det finns inga eller endast små skillnader i de farmakokinetiska egenskaperna hos esketamin och

racemiskt (±)-ketamin.

Man kan dock dra paralleller till farmakokinetiken hos racemiskt ketamin

(kallas ketamin nedan). Farmakokinetiken för ketamin är linjär.

Absorption

Ketamin tas upp snabbt efter intramuskulär administrering och är biotillgängligt till cirka 90 %.

Distribution

Bindningsgraden till plasmaprotein är omkring 50 %. Lipidlösligheten är hög.

Ketamin distribueras snabbt till vävnader med hög perfusion (t.ex. hjärta, lungor och hjärna), följt av

muskel- och perifera vävnader och därefter fett. Vid en intravenös bolusdos på 2,5 mg/kg varar

distributionsfasen för ketamin i cirka 45 minuter, med en halveringstid på 10 till 15 minuter, vilket

förknippas med varaktigheten för den analgetiska effekten (ungefär 20 minuter), hos människa.

Plasmakoncentrationerna för esketamin är cirka 2,6 µg/ml vid 1 minut och 0,9 µg/ml vid 5 minuter

efter en intravenös bolusdos av esketamin på 1 mg/kg. Maximal plasmakoncentration av esketamin är

cirka 0,14 µg/ml vid 25 minuter efter en intramuskulär dos av esketamin på 0,5 mg/kg.

Metabolism

Ketamin metaboliseras i levern genom demetylering (via cytokrom P450-systemet) till den betydligt

mindre potenta huvudsakliga metaboliten norketamin och andra inaktiva metaboliter.

Enzymet

CYP3A4 är det huvudsakliga enzym som ansvarar för N-demetylering av ketamin till norketamin i

humana levermikrosomer, med mindre bidrag från CYP2B6 och CYP2C9. Metabolismen är snabb och

nästan fullständig; metabolisk clearance är 1 200 till 1 500 ml/min.

Eliminering

Den slutliga elimineringshalveringstiden för ketamin är mellan 79 minuter (efter kontinuerlig infusion)

och 186 minuter (efter intravenös administrering av lågdos). Ketamin och dess metaboliter elimineras

till 98 % via njurarna och till 2 % via avföringen, och endast en liten del elimineras i oförändrad form.

Totalt sett elimineras omkring 95 % under de första 24 timmarna.

5.3

Prekliniska säkerhetsuppgifter

Prekliniska uppgifter om esketamin avseende gentoxicitet visade inte några särskilda risker för

människa.

Publicerade studier på djur (inklusive primater) med doser som resulterar i lätt till måttlig anestesi

visar att användningen av anestesimedel under perioden med snabb hjärntillväxt eller synaptogenes

resulterar i cellförlust vid utvecklingen av hjärnan som kan associeras med långvariga kognitiva

brister. Den kliniska betydelsen av dessa icke-kliniska fynd är okänd.

Jämförande studier med esketamin och racemiskt ketamin visar på en liknande toxikologisk profil.

6.

FARMACEUTISKA UPPGIFTER

6.1

Förteckning över hjälpämnen

Natriumklorid

Saltsyra (för pH-justering)

Vatten för injektionsvätskor

6.2

Inkompatibiliteter

Esketamin är kemiskt inkompatibelt med barbiturater, diazepam och doxapram på grund av att

fällningar bildas. De ska inte administreras med samma spruta och nål.

Detta läkemedel får inte blandas med andra läkemedel förutom de som nämns i avsnitt 6.6.

6.3

Hållbarhet

3 år.

25 mg/ml:

Den kemiska och fysikaliska stabiliteten har visats under 48 timmar vid 25 °C för läkemedel som

späds med dextros 5 % (glukos 50 mg/ml) eller normal saltlösning (natriumklorid 9 mg/ml).

Ur mikrobiologisk synpunkt bör den utspädda lösningen användas omedelbart. Om den inte används

omedelbart är förvaringstiden före användning användarens ansvar och ska normalt inte vara längre än

24 timmar vid 2 °C-8 °C såvida inte spädning skett under kontrollerade och validerade aseptiska

förhållanden.

6.4

Särskilda förvaringsanvisningar

Får ej frysas.

6.5

Förpackningstyp och innehåll

Ampuller: glas typ I (Ph. Eur.)

Förpackningsstorlekar

5 mg/ml: 10 x 5 ml; 10 x (10 x 5 ml) ampuller med grön ring

25 mg/ml: 10 x 2 ml; 10 x (10 x 2 ml) ampuller med röd ring

25 mg/ml: 1 x 10 ml; 5 x 10 ml; 5 x (5 x 10 ml) ampuller med gul ring

Eventuellt kommer inte alla förpackningsstorlekar att marknadsföras.

6.6

Särskilda anvisningar för destruktion och övrig hantering

Parenterala produkter ska inspekteras visuellt med avseende på partiklar och missfärgning före

administrering så långt lösningen och dess behållare gör det möjligt. Lösningen får inte användas om

den är missfärgad eller grumlig eller innehåller partiklar.

Endast för engångsbruk. Ej använt läkemedel och avfall ska kasseras enligt gällande anvisningar.

Esketamin kan blandas med 50 mg/ml glukos och 9 mg/ml natriumklorid.

7.

INNEHAVARE AV GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING

Pfizer AB

191 90 Sollentuna

8.

NUMMER PÅ GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING

5 mg/ml: 49020

25 mg/ml: 49021

9.

DATUM FÖR FÖRSTA GODKÄNNANDE/FÖRNYAT GODKÄNNANDE

2013-08-01/2018-06-18

10.

DATUM FÖR ÖVERSYN AV PRODUKTRESUMÉN

2020-04-24

Liknande Produkter

Sök varningar relaterade till denna produkt

Visa dokumenthistorik

Dela den här informationen