Incivo

Europeiska unionen - svenska - EMA (European Medicines Agency)

Bipacksedel Bipacksedel (PIL)

06-10-2016

Produktens egenskaper Produktens egenskaper (SPC)

06-10-2016

Aktiva substanser:
telaprevir
Tillgänglig från:
Janssen-Cilag International N.V.
ATC-kod:
J05AE
INN (International namn):
telaprevir
Terapeutisk grupp:
Antivirala medel för systemiskt bruk,
Terapiområde:
Hepatit C, kronisk
Terapeutiska indikationer:
Incivo, i kombination med peginterferon alfa och ribavirin, är indicerat för behandling av genotyp-1 kronisk hepatit C hos vuxna patienter med kompenserad leversjukdom (inklusive cirros):vem är behandling naiva, de som tidigare behandlats med interferon alfa (pegylerat eller icke-pegylerat) ensamt eller i kombination med ribavirin, inklusive relapsers, partiella responders null responders.
Produktsammanfattning:
Revision: 19
Bemyndigande status:
kallas
Godkännandenummer:
EMEA/H/C/002313
Tillstånd datum:
2011-09-19
EMEA-kod:
EMEA/H/C/002313

Dokument på andra språk

Bipacksedel Bipacksedel - bulgariska

06-10-2016

Produktens egenskaper Produktens egenskaper - bulgariska

06-10-2016

Offentlig bedömningsrapport Offentlig bedömningsrapport - bulgariska

06-10-2016

Bipacksedel Bipacksedel - spanska

06-10-2016

Produktens egenskaper Produktens egenskaper - spanska

06-10-2016

Offentlig bedömningsrapport Offentlig bedömningsrapport - spanska

06-10-2016

Bipacksedel Bipacksedel - tjeckiska

06-10-2016

Produktens egenskaper Produktens egenskaper - tjeckiska

06-10-2016

Offentlig bedömningsrapport Offentlig bedömningsrapport - tjeckiska

06-10-2016

Bipacksedel Bipacksedel - danska

06-10-2016

Produktens egenskaper Produktens egenskaper - danska

06-10-2016

Offentlig bedömningsrapport Offentlig bedömningsrapport - danska

06-10-2016

Bipacksedel Bipacksedel - tyska

06-10-2016

Produktens egenskaper Produktens egenskaper - tyska

06-10-2016

Offentlig bedömningsrapport Offentlig bedömningsrapport - tyska

06-10-2016

Bipacksedel Bipacksedel - estniska

06-10-2016

Produktens egenskaper Produktens egenskaper - estniska

06-10-2016

Offentlig bedömningsrapport Offentlig bedömningsrapport - estniska

06-10-2016

Bipacksedel Bipacksedel - grekiska

06-10-2016

Produktens egenskaper Produktens egenskaper - grekiska

06-10-2016

Offentlig bedömningsrapport Offentlig bedömningsrapport - grekiska

06-10-2016

Bipacksedel Bipacksedel - engelska

06-10-2016

Produktens egenskaper Produktens egenskaper - engelska

06-10-2016

Offentlig bedömningsrapport Offentlig bedömningsrapport - engelska

06-10-2016

Bipacksedel Bipacksedel - franska

06-10-2016

Produktens egenskaper Produktens egenskaper - franska

06-10-2016

Offentlig bedömningsrapport Offentlig bedömningsrapport - franska

06-10-2016

Bipacksedel Bipacksedel - italienska

06-10-2016

Produktens egenskaper Produktens egenskaper - italienska

06-10-2016

Offentlig bedömningsrapport Offentlig bedömningsrapport - italienska

06-10-2016

Bipacksedel Bipacksedel - lettiska

06-10-2016

Produktens egenskaper Produktens egenskaper - lettiska

06-10-2016

Offentlig bedömningsrapport Offentlig bedömningsrapport - lettiska

06-10-2016

Bipacksedel Bipacksedel - litauiska

06-10-2016

Produktens egenskaper Produktens egenskaper - litauiska

06-10-2016

Offentlig bedömningsrapport Offentlig bedömningsrapport - litauiska

06-10-2016

Bipacksedel Bipacksedel - ungerska

06-10-2016

Produktens egenskaper Produktens egenskaper - ungerska

06-10-2016

Offentlig bedömningsrapport Offentlig bedömningsrapport - ungerska

06-10-2016

Bipacksedel Bipacksedel - maltesiska

06-10-2016

Produktens egenskaper Produktens egenskaper - maltesiska

06-10-2016

Offentlig bedömningsrapport Offentlig bedömningsrapport - maltesiska

06-10-2016

Bipacksedel Bipacksedel - nederländska

06-10-2016

Produktens egenskaper Produktens egenskaper - nederländska

06-10-2016

Offentlig bedömningsrapport Offentlig bedömningsrapport - nederländska

06-10-2016

Bipacksedel Bipacksedel - polska

06-10-2016

Produktens egenskaper Produktens egenskaper - polska

06-10-2016

Offentlig bedömningsrapport Offentlig bedömningsrapport - polska

06-10-2016

Bipacksedel Bipacksedel - portugisiska

06-10-2016

Produktens egenskaper Produktens egenskaper - portugisiska

06-10-2016

Offentlig bedömningsrapport Offentlig bedömningsrapport - portugisiska

06-10-2016

Bipacksedel Bipacksedel - rumänska

06-10-2016

Produktens egenskaper Produktens egenskaper - rumänska

06-10-2016

Offentlig bedömningsrapport Offentlig bedömningsrapport - rumänska

06-10-2016

Bipacksedel Bipacksedel - slovakiska

06-10-2016

Produktens egenskaper Produktens egenskaper - slovakiska

06-10-2016

Offentlig bedömningsrapport Offentlig bedömningsrapport - slovakiska

06-10-2016

Bipacksedel Bipacksedel - slovenska

06-10-2016

Produktens egenskaper Produktens egenskaper - slovenska

06-10-2016

Offentlig bedömningsrapport Offentlig bedömningsrapport - slovenska

06-10-2016

Bipacksedel Bipacksedel - finska

06-10-2016

Produktens egenskaper Produktens egenskaper - finska

06-10-2016

Offentlig bedömningsrapport Offentlig bedömningsrapport - finska

06-10-2016

Bipacksedel Bipacksedel - norska

06-10-2016

Produktens egenskaper Produktens egenskaper - norska

06-10-2016

Bipacksedel Bipacksedel - isländska

06-10-2016

Produktens egenskaper Produktens egenskaper - isländska

06-10-2016

Bipacksedel Bipacksedel - kroatiska

06-10-2016

Produktens egenskaper Produktens egenskaper - kroatiska

06-10-2016

Läs hela dokumentet

B. BIPACKSEDEL

Läkemedlet är inte längre godkänt för försäljning

Bipacksedel: Information till användaren

INCIVO 375 mg filmdragerade tabletter

telaprevir

Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt

identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de biverkningar du

eventuellt får. Information om hur du rapporterar biverkningar finns i slutet av avsnitt 4.

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel. Den innehåller

information som är viktig för dig.

Spara denna information, du kan behöva läsa den igen.

Om du har ytterligare frågor vänd dig till läkare eller apotekspersonal.

Detta läkemedel har ordinerats enbart åt dig. Ge det inte till andra. Det kan skada dem, även om

de uppvisar sjukdomstecken som liknar dina.

Om du får biverkningar, tala med läkare eller apotekspersonal. Detta gäller även eventuella

biverkningar som inte nämns i denna information. Se avsnitt 4.

I denna bipacksedel finns information om följande:

Vad INCIVO är och vad det används för

Vad du behöver veta innan du använder INCIVO

Hur du använder INCIVO

Eventuella biverkningar

Hur INCIVO ska förvaras

Förpackningens innehåll och övriga upplysningar

1.

Vad INCIVO är och vad det används för

INCIVO verkar mot det virus som orsakar hepatit C-infektion och används för att behandla kronisk

hepatit C-infektion hos vuxna patienter (i åldrarna 18-65 år) i kombination med peginterferon alfa och

ribavirin. INCIVO innehåller en substans som kallas telaprevir och tillhör en grupp läkemedel som

kallas ”NS3-4A-proteashämmare”. NS3-4A-proteashämmare minskar mängden hepatit C-virus i din

kropp. INCIVO får inte tas ensamt och måste tas i kombination med peginterferon alfa och ribavirin

för att vara säker på att din behandling fungerar. INCIVO kan användas till patienter med kronisk

hepatit C-infektion som aldrig tidigare behandlats eller kan användas till patienter med kronisk

hepatit C-infektion som tidigare fått en interferonbaserad behandling.

2.

Vad du behöver veta innan du använder INCIVO

Använd inte INCIVO

om du är allergisk mot telaprevir eller något annat innehållsämne i detta läkemedel (anges i

avsnitt 6).

Läs produktinformationerna för peginterferon alfa och ribavirin för deras förteckningar över

kontraindikationer (t ex försiktighetsåtgärder för män och kvinnor för att förhindra graviditet) eftersom

INCIVO måste användas i kombination med peginterferon alfa och ribavirin. Rådfråga din läkare om

du är osäker på någon av de kontraindikationer (orsaker till att läkemedlet inte får användas av en viss

patient) som nämns i bipacksedeln.

Använd inte INCIVO i kombination med något av följande läkemedel eftersom de kan öka risken

för allvarliga biverkningar och/eller påverka effekten av hur INCIVO eller den andra medicinen

fungerar:

Läkemedlet är inte längre godkänt för försäljning

Läkemedel (namn på aktiv substans)

Användningsområde för läkemedlet

alfuzosin

för att behandla symtomen av förstorad prostata

(alfa-1-adrenoreceptorantagonist)

amiodaron, bepridil, kinidin, andra

klass Ia- eller III-antiarytmika

för att behandla vissa hjärtsjukdomar såsom

oregelbunden hjärtrytm (antiarytmika)

astemizol, terfenadin

för att behandla allergiska symtom (antihistaminer)

rifampicin

för att behandla vissa infektioner såsom tuberkulos

(medel mot mykobakterier)

dihydroergotamin, ergonovin,

ergotamin, metylergometrin

(metylergonovin)

för att behandla migrän och huvudvärk (ergotderivat)

cisaprid

för att behandla vissa magåkommor

(magtarmmotorikstimulerande läkemedel)

Johannesört (Hypericum perforatum)

ett växtbaserat läkemedel för att lindra oro

atorvastatin, lovastatin, simvastatin

för att sänka kolesterolnivåerna

(HMG CoA-reduktashämmare)

pimozid

för att behandla psykiatriska tillstånd (neuroleptika)

sildenafil, tadalafil

Sildenafil eller tadalafil får inte användas för behandling

av en hjärt- och lungsjukdom som kallas pulmonell

arteriell hypertension. Det finns andra

användningsområden för sildenafil och tadalafil. Se

avsnitt ”Andra läkemedel och INCIVO”.

quetiapin

för behandling av schizofreni, bipolär sjukdom och

allvarlig depression

midazolam (taget via munnen),

triazolam (taget via munnen)

för att hjälpa dig att sova och/eller lindra ångest

(sedativa/hypnotika)

karbamazepin, fenobarbital, fenytoin

för att behandla epileptiska anfall (antiepileptika)

Om du använder något av ovanstående, prata med din läkare om att byta till en annan medicinering.

Varningar och försiktighet

Tala med läkare eller apotekspersonal innan du använder INCIVO.

INCIVO måste tas i kombination med peginterferon alfa och ribavirin. Det är därför mycket viktigt att

du också läser bipacksedlarna som följer med dessa mediciner. Om du har några frågor om dina

mediciner, fråga din läkare eller apotekspersonal.

Kontrollera följande punkter och tala om för din läkare som behandlar din infektion med hepatit C-

virus (HCV) om något av detta gäller dig.

Hudutslag

Patienter som tar INCIVO kan utveckla hudutslag. Det kan också förekomma klåda vid utslaget.

Vanligtvis är hudutslagen milda eller måttliga, men de kan vara, eller kan bli, allvarliga

och/eller livshotande. Du måste kontakta din läkare omedelbart om du utvecklar ett utslag

Läkemedlet är inte längre godkänt för försäljning

eller har utslag som blir värre. Behandlingen med INCIVO får inte återupptas om din läkare har

avbrutit behandlingen. Du måste noggrant läsa informationen under Hudutslag i avsnitt 4

Eventuella biverkningar.

Anemi (minskning av dina röda blodkroppar)

Tala om för din läkare om du upplever trötthet, svaghet, andfåddhet, yrsel och/eller känslan av

att hjärtat rusar. Detta kan vara symtom på anemi.

Hjärtproblem

Tala om för din läkare om du har hjärtsvikt, oregelbundna hjärtslag, långsam hjärtfrekvens, ett

tillstånd som är synligt på ett elektrokardiogram (EKG) som kallas "QT-förlängningssyndrom",

eller om det i släkten funnits ett hjärtfel som kallas "medfött QT-syndrom".

Din läkare kan begära ytterligare undersökningar under din INCIVO-behandling.

Leverproblem

Tala om för din läkare om du har haft andra problem med levern, såsom leversvikt. Tecken kan

vara gulfärgning av hud eller ögon (gulsot), svullnad i buken (ascites) eller benen på grund av

vätskeansamling, och blödningar från svullna blodkärl (varicer) i matstrupen. Läkaren kan

utvärdera hur allvarlig din leversjukdom är innan beslut tas om du kan behandlas med INCIVO.

Infektioner

Tala om för din läkare om du har en hepatit B-infektion så att din läkare kan avgöra om

INCIVO är rätt behandling för dig.

Organtransplantation

Tala om för din läkare om du har fått eller ska få en lever eller något annat organ transplanterat

eftersom INCIVO kanske är inte rätt behandling för dig i en sådan situation.

Blodprover

Din läkare kommer att låta utföra blodprover innan behandlingen startar och regelbundet under

behandlingen:

för att undersöka hur mycket virus som finns i ditt blod och för att avgöra om du har den

virustyp (genotyp 1) som kan behandlas med INCIVO. Beslut rörande din behandling kan

baseras på resultaten av dessa tester. Läkaren kommer att följa ditt tidiga svar på behandlingen

och hur mycket virus som finns i ditt blod. Om din behandling inte fungerar, kan din läkare

komma att avbryta behandlingen. Om din läkare avbryter din behandling med INCIVO så får

den inte påbörjas igen.

för att se om du lider av anemi (minskat antal av dina röda blodkroppar).

för att kontrollera förändringar på vissa värden på dina blodceller eller blodkemi. Detta kan ses i

resultaten från blodproverna. Din läkare kommer att förklara dessa för dig. Exempel är

blodcellsräkning, sköldkörtelnivåer (sköldkörteln sitter i halsen och kontrollerar din

ämnesomsättning), lever- och njurfunktionsprover.

INCIVO har bara använts av ett begränsat antal patienter i åldern 65 år och äldre. Om du tillhör denna

åldersgrupp, diskutera behandling med INCIVO med din läkare.

Barn och ungdomar

INCIVO är inte avsett för användning hos barn eller ungdomar eftersom det inte har studerats

tillräckligt i patienter under 18 år.

Andra läkemedel och INCIVO

INCIVO kan påverka andra läkemedel eller andra läkemedel kan påverka INCIVO. Tala om för läkare

eller apotekspersonal om du tar, nyligen har tagit eller kan tänkas ta andra läkemedel.

Tala om för läkare om du använder något av följande läkemedel:

Läkemedlet är inte längre godkänt för försäljning

Läkemedel (aktiva substansens namn)

Användningsområde för läkemedlet

flekainid, propafenon

för att behandla vissa hjärtsjukdomar såsom

oregelbunden hjärtrytm (antiarytmika)

alfentanil, fentanyl

för att behandla smärta (analgetika) eller vid

operation för att framkalla sömn

digoxin, intravenöst lidokain

för att behandla vissa hjärtsjukdomar såsom

onormal hjärtrytm (antiarytmika)

klaritromycin, erytromycin, telitromycin,

troleandomycin

för att behandla bakteriella infektioner (antibiotika)

warfarin, dabigatran

för att förhindra att blodproppar bildas

(antikoagulantia)

escitalopram, trazodon

för att behandla humörsvängningar (antidepressiva

läkemedel)

Metformin

för att behandla diabetes (diabetesläkemedel)

Domperidon

för att behandla kräkningar och illamående

(antiemetika)

itrakonazol, ketokonazol, posakonazol,

vorikonazol

för att behandla svampinfektioner (antimykotika)

Kolchicin

för att behandla inflammatorisk artrit (läkemedel

mot gikt)

Rifabutin

för att behandla vissa infektioner (medel mot

mykobakterier)

alprazolam, midazolam för injektion

för att hjälpa dig sova och/eller dämpa ångest

(bensodiazepiner)

Zolpidem

för att hjälpa dig sova och/eller dämpa ångest

(bensodiazepinbesläktade lugnande medel)

amlodipin, diltiazem, felodipin, nikardipin,

nifedipin, nisoldipin, verapamil

för att sänka blodtrycket (kalciumblockerare)

Maravirok

för att behandla HIV-infektion (CCR5-hämmare)

budesonid, flutikason för inhalation eller för

nasal användning, dexametason om det tas via

munnen eller som injektion

för att behandla astma eller för att behandla

inflammatoriska och autoimmuna tillstånd

(kortikosteroider)

Bosentan

för att behandla en hjärt- och lungsjukdom som

kallas pulmonell arteriell hypertension

(endotelinreceptorantagonist)

atazanavir/ritonavir, darunavir/ritonavir,

fosamprenavir/ritonavir, lopinavir/ritonavir

för att behandla HIV-infektion

(HIV-proteashämmare)

abakavir, efavirenz,

tenofovirdisoproxilfumarat, zidovudin

för att behandla HIV-infektion (hämmare av

omvänt transkriptas)

fluvastatin, pitavastatin, pravastatin,

rosuvastatin

för att sänka kolesterolnivåerna

(HMG CoA-reduktashämmare)

alla typer av hormonella preventivmedel (”p-

piller”)

hormonbaserade preventivmedel

östrogenbaserade läkemedel

hormonell substitutionsbehandling

ciklosporin, sirolimus, takrolimus

för att dämpa ditt immunförsvar

(immunsuppressiva medel), läkemedel som

används mot vissa reumatiska sjukdomar eller för

att undvika problem vid organtransplantation

Salmeterol

för att förbättra andningen vid astma genom

luftrörsvidgning (inhalerade betastimulerare)

Repaglinid

för behandling av typ 2 diabetes

(blodsockersänkande läkemedel)

Metadon

för behandling av beroende av opioider (narkotika)

Läkemedlet är inte längre godkänt för försäljning

sildenafil, tadalafil, vardenafil

för att behandla impotens eller för att behandla en

hjärt- och lungsjukdom som kallas pulmonell

arteriell hypertension (PDE5-hämmare)

INCIVO med mat och dryck

INCIVO måste alltid tas tillsammans med mat. Maten är viktig för att få rätta läkemedelsnivåer i

kroppen.

Graviditet och amning

Om du är gravid, får du inte använda INCIVO. INCIVO måste användas i kombination med

peginterferon alfa och ribavirin. Ribavirin kan skada ditt foster. Det är därför absolut nödvändigt att du

vidtar alla försiktighetsåtgärder för att inte bli gravid under denna behandling.

Om du eller om din kvinnliga partner blir gravid under INCIVO-behandling eller under de

efterföljande månaderna, så måste du kontakta din läkare omedelbart (se avsnitt ”Försiktighet gällande

graviditet för män och kvinnor” nedan).

Om du ammar måste du sluta med amningen innan behandlingen med INCIVO påbörjas. Det är inte

känt om telaprevir, den aktiva substansen i INCIVO, återfinns i bröstmjölk.

Rådfråga läkare eller apotekspersonal innan du tar något läkemedel.

Försiktighet gällande graviditet för män och kvinnor

Eftersom INCIVO måste användas i kombination med ribavirin och att ribavirin kan vara mycket

skadligt för fostret, måste både kvinnliga och manliga patienter vidta särskilda försiktighetsåtgärder

i syfte att förhindra graviditet. Alla preventivmetoder kan misslyckas, och därför måste du och din

partner använda minst två effektiva preventivmedel under behandling med INCIVO och efteråt.

Efter behandlingen med INCIVO, vänligen läs bipacksedeln för ribavirin gällande behovet av fortsatt

födelsekontroll.

Kvinnliga patienter i fertil ålder och deras manliga partners

Ett hormonbaserat preventivmedel (”p-piller”) kan vara otillförlitligt under behandlingen med

INCIVO. Därför måste du och din partner använda två andra preventivmetoder under tiden du

behandlas med INCIVO och i 2 månader efter avslutad behandling med INCIVO.

Du måste läsa bipacksedlarna för peginterferon alfa och ribavirin för ytterligare information.

Körförmåga och användning av maskiner

Vissa patienter kan drabbas av svimning eller problem med synen under behandlingen med INCIVO.

Kör inte bil och använd inte maskiner om du känner av yrsel eller har problem med synen medan du

använder INCIVO.

Läs även bipacksedlarna för peginterferon alfa och ribavirin.

INCIVO innehåller natrium

Detta läkemedel innehåller 2,3 mg natrium per tablett, vilket måste beaktas av patienter som står på en

natriumkontrollerad kost. Berätta för din läkare om du måste tänka på ditt saltintag eller står på

natriumkontrollerad kost.

3.

Hur du använder INCIVO

Använd alltid detta läkemedel enligt läkarens eller apotekspersonalens anvisningar. Rådfråga läkare

eller apotekspersonal om du är osäker.

Anvisningar för korrekt användning

Din läkare kommer att bestämma den rätta doseringen för dig.

Rekommenderad dos är:

Läkemedlet är inte längre godkänt för försäljning

3 tabletter av INCIVO två gånger dagligen (morgon och kväll) med mat. Den totala dosen är

6 tabletter per dag,

eller

2 tabletter av INCIVO var 8:e timme med mat. Den totala dosen är 6 tabletter per dag.

Om du har en infektion med både hepatit C-virus och humant immunbristvirus och tar efavirenz är den

rekommenderade dosen 3 tabletter INCIVO var 8:e timme med mat.

Du måste alltid ta INCIVO med mat för att få de rätta läkemedelsnivåerna i kroppen. Du får inte

minska på dosen av INCIVO. Tabletterna ska sväljas hela. Tabletterna ska inte tuggas, brytas eller

upplösas före nedsväljning. Tala om för sjukvårdspersonalen om du har svårt att svälja tabletterna

hela.

Eftersom INCIVO alltid måste användas tillsammans med peginterferon alfa och ribavirin, läs också

doseringsanvisningarna i respektive bipacksedel för dessa läkemedel. Rådfråga läkare eller

apotekspersonal om du behöver hjälp.

Använd INCIVO tillsammans med peginterferon alfa och ribavirin i 12 veckor. Den totala

behandlingstiden med peginterferon alfa och ribavirin varierar från 24 till 48 veckor beroende på

behandlingssvar och om du har behandlats tidigare. Din läkare kommer att mäta virusnivåerna i ditt

blod vid vecka 4 och vecka 12 för att fastställa din behandlingstid. Den rekommenderade totala

behandlingstiden för patienter som har genomgått levertransplantation är 48 veckor. Rådgör med din

läkare och följ den rekommenderade behandlingstiden.

Om din läkare avbryter din behandling med INCIVO på grund av biverkningar eller för att din

behandling inte fungerar, så får inte behandling med INCIVO påbörjas igen.

Öppning av barnskyddande lock

Plastburken är försedd med ett barnskyddande lock och ska öppnas så här:

Tryck ned plastlocket och vrid samtidigt moturs.

Ta av det avskruvade locket.

Om du har använt för stor mängd av INCIVO

Kontakta läkare eller apotekspersonal omedelbart för råd.

I fall av överdos kan du känna av illamående, huvudvärk, diarré, minskad aptit, onormal smak i

munnen och kräkningar.

Om du har glömt att använda INCIVO

Om du tar INCIVO två gånger dagligen (morgon och kväll)

Om du upptäcker den glömda dosen inom 6 timmar, måste du ta 3 tabletter omedelbart. Ta alltid

tabletterna med mat. Om du upptäcker den glömda dosen efter mer än 6 timmar, hoppa över intaget

och ta kommande doser som vanligt. Ta inte dubbel dos för att kompensera för glömd dos.

Om du tar INCIVO var 8:e timme

Om du upptäcker den glömda dosen inom 4 timmar, måste du ta 2 tabletter omedelbart. Ta alltid

tabletterna med mat. Om du upptäcker den glömda dosen efter mer än 4 timmar, hoppa över intaget

och ta kommande doser som vanligt. Ta inte dubbel dos för att kompensera för glömd dos.

Om du slutar att använda INCIVO

Såvida din läkare inte rekommenderar dig att avsluta behandlingen, fortsätt att ta INCIVO för att

försäkra dig om att ditt läkemedel fortsätter att hämma viruset. INCIVO får inte börja användas igen

om din läkare har avbrutit behandlingen.

Om du har ytterligare frågor om detta läkemedel kontakta läkare eller apotekspersonal.

Läkemedlet är inte längre godkänt för försäljning

4.

Eventuella biverkningar

Liksom alla läkemedel kan detta läkemedel orsaka biverkningar, men alla användare behöver inte få

dem.

Hudutslag

Patienter som tar INCIVO får ofta ett kliande hudutslag. Vanligtvis är utslaget av ett milt eller måttligt

slag, men hudutslaget kan vara eller bli allvarligt och/eller livshotande. I sällsynta fall kan patienter ha

andra symtom samtidigt med hudutslaget och det kan vara ett tecken på en allvarlig hudreaktion.

Kontakta din läkare omedelbart om du får hudutslag.

Kontakta också din läkare omedelbart:

om dina utslag förvärras, ELLER

om du utvecklar andra symtom tillsammans med hudutslag såsom:

feber

trötthet

svullnad i ansiktet

svullnad av lymfkörtlar, ELLER

om du har utbredda hudutslag med fjällande hud, som kan åtföljas av feber, influensaliknande

symtom, smärtsamma hudblåsor och blåsor i munnen, i ögonen och/eller på könsorganen.

Din läkare bör undersöka dina hudutslag för att avgöra hur de ska hanteras. Läkaren kan avbryta din

behandling. INCIVO-behandlingen får inte startas igen om den avbrutits av din läkare.

Kontakta även din läkare omedelbart om du får något av följande symtom:

trötthet, svaghet, andfåddhet, yrsel och/eller känsla av hjärtrusning. Detta kan vara symtom på

anemi (minskat antal av de röda blodkropparna)

svimning

smärtsam inflammation i lederna, oftast i foten (gikt)

problem med synen

blödning från ändtarmsöppningen

svullnad i ansiktet.

Frekvensen av biverkningar i samband med INCIVO-behandling ges nedan.

Mycket vanliga biverkningar (förekommer hos fler än 1 av 10 användare)

lågt antal röda blodkroppar (anemi)

illamående, diarré, kräkningar

uppsvällda blodkärl i ändtarmen eller ändtarmsöppningen (hemorrojder), smärta i

ändtarmsöppningen eller ändtarmen

hudutslag och hudklåda.

Vanliga biverkningar (förekommer hos färre än 1 av 10 användare)

svampinfektion i munnen

lågt antal blodplättar, minskning av lymfocyter (en typ av vita blodkroppar), minskad aktivitet i

sköldkörteln, ökning av urinsyra i blodet, minskning av kalium i blodet, ökning av bilirubin i

blodet

smakförändringar

svimning

klåda runt om eller i närheten av ändtarmsöppningen, blödning runt om eller i närheten av

ändtarmsöppningen, sår eller sprickbildning i ändtarmsöppningen som kan orsaka smärta

och/eller blödning vid avföring

röd, sprucken, torr, fjällande hud (eksem), utslag med röd, sprucken, torr, fjällande hud

(exfoliativa utslag)

Läkemedlet är inte längre godkänt för försäljning

svullnad i ansiktet, svullnad av armarna och/eller benen (ödem)

onormal smak av produkten.

Mindre vanliga biverkningar (förekommer hos färre än 1 av 100 användare)

ökning av kreatinin i blodet

smärtsam inflammation i lederna, vanligen i fötterna (gikt)

skada i bakre delen av ögat (näthinnan)

inflammation i ändtarmsöppningen eller ändtarmen

inflammation i bukspottkörteln

allvarliga hudutslag som kan åtföljas av feber, trötthet, svullnad i ansiktet eller lymfkörtlarna,

ökning av eosinofiler (en typ av vita blodkroppar), påverkan på levern, njurarna och lungorna

(en reaktion som kallas DRESS)

nässelutslag (urtikaria)

vätskebrist. Tecken och symtom på vätskebrist omfattar ökad törst, munntorrhet, minskad

urineringsfrekvens eller -volym och mörkfärgad urin. Det är viktig att inta rikligt med vätska

under kombinationsbehandling med INCIVO.

Sällsynta biverkningar (förekommer hos färre än 1 av 1 000 användare)

utbredda, allvarliga utslag med avflagnande hud som kan åtföljas av feber, influensa-liknande

symtom, blåsor i munnen, ögonen och/eller på könsorganen (Stevens-Johnsons syndrom).

Rapportering av biverkningar

Om du får biverkningar, tala med läkare, apotekspersonal eller sjuksköterska. Detta gäller även

biverkningar som inte nämns i denna information. Du kan också rapportera biverkningar direkt via det

nationella rapporteringssystemet listat i bilaga V. Genom att rapportera biverkningar kan du bidra till

att öka informationen om läkemedels säkerhet.

Läs också bipacksedlarna för peginterferon alfa och ribavirin om biverkningar som har rapporterats för

dessa produkter.

5.

Hur INCIVO ska förvaras

Förvaras detta läkemedel utom syn- och räckhåll för barn.

Används före utgångsdatum som anges på etiketten efter EXP. Utgångsdatumet är den sista dagen i

angiven månad.

INCIVO tabletter ska förvaras i originalburken. Tillslut burken väl. Fuktkänsligt. Varje burk

innehåller en påse eller två påsar med torkmedel för att hålla tabletterna torra. Avlägsna inte detta

torkmedel från burken. Torkmedlet får inte ätas.

Läkemedel ska inte kastas i avloppet eller bland hushållsavfall. Fråga apotekspersonalen hur man

kastar läkemedel som inte längre används. Dessa åtgärder är till för att skydda miljön.

6.

Förpackningens innehåll och övriga upplysningar

Innehållsdeklaration

Den aktiva substansen är telaprevir. Varje tablett innehåller 375 mg telaprevir.

Övriga innehållsämnen är:

Tablettkärna

hypromellosacetatsuccinat, kalciumvätefosfat (vattenfritt), mikrokristallin cellulosa, vattenfri

kolloidal kiseldioxid, natriumlaurylsulfat, kroskarmellosnatrium, natriumstearylfumarat.

Filmdragering

Läkemedlet är inte längre godkänt för försäljning

polyvinylalkohol, makrogol, talk, titandioxid (E171), gul järnoxid (E172).

Läkemedlets utseende och förpackningsstorlekar

Filmdragerad tablett. Gula, kapselformade tabletter ungefär 20 mm i längd, märkta med ”T375” på ena

sidan.

INCIVO tillhandahålls i förpackningar innehållande 1 burk eller 4 burkar per kartong. Varje burk

innehåller en påse eller två påsar med torkmedel för att hålla tabletterna torra.

Eventuellt kommer inte alla förpackningsstorlekar att marknadsföras.

Innehavare av godkännande för försäljning

Janssen Cilag International NV

Turnhoutseweg 30

B-2340 Beerse

Belgien

Tillverkare

Janssen-Cilag SpA,

Via C. Janssen,

04100 Borgo San Michele,

Latina, Italien

Kontakta ombudet för innehavaren av godkännandet för försäljning om du vill veta mer om detta

läkemedel:

België/Belgique/Belgien

Janssen-Cilag NV

Antwerpseweg 15-17

B-2340 Beerse

Tel/Tél: +32 14 64 94 11

Lietuva

UAB „Johnson & Johnson“

Geležinio Vilko g. 18A

LT-08104 Vilnius

Tel: +370 5 278 68 88

България

„Джонсън & Джонсън България” ЕООД

ж.к. Младост 4

Бизнес Парк София, сграда 4

София 1766

Тел.: +359 2 489 94 00

Luxembourg/Luxemburg

Janssen-Cilag NV

Antwerpseweg 15-17

B-2340 Beerse

Belgique/Belgien

Tél/Tel: +32 14 64 94 11

Česká republika

Janssen-Cilag s.r.o.

Karla Engliše 3201/06

CZ-150 00 Praha 5 - Smíchov

Tel: +420 227 012 227

Magyarország

Janssen-Cilag Kft.

Nagyenyed u. 8-14

H-Budapest, 1123

Tel: +36 1 884 2858

Danmark

Janssen-Cilag A/S

Bregnerødvej 133

DK-3460 Birkerød

Tlf: +45 45 94 82 82

Malta

AM MANGION LTD.

Mangion Building, Triq Ġdida fi Triq Valletta

MT-Ħal-Luqa LQA 6000

Tel: +356 2397 6000

Deutschland

Janssen-Cilag GmbH

Johnson & Johnson Platz 1

D-41470 Neuss

Tel: +49 2137 955-955

Nederland

Janssen-Cilag B.V.

Dr. Paul Janssenweg 150

NL-5026 RH Tilburg

Tel: +31 13 583 73 73

Läkemedlet är inte längre godkänt för försäljning

Eesti

Janssen-Cilag Polska Sp. z o.o. Eesti filiaal

Lõõtsa 2

EE-11415 Tallinn

Tel: +372 617 7410

Norge

Janssen-Cilag AS

Postboks 144

NO-1325-Lysaker

Tlf: +47 24 12 65 00

Ελλάδα

Janssen-Cilag Φαρμακευτική Α.Ε.Β.Ε.

Λεωφόρος Ειρήνης 56

GR-151 21 Πεύκη, Αθήνα

Tηλ: +30 210 80 90 000

Österreich

Janssen-Cilag Pharma GmbH

Vorgartenstraße 206B

A-1020 Wien

Tel: +43 1 610 300

España

Janssen-Cilag, S.A.

Paseo de las Doce Estrellas, 5-7

E-28042 Madrid

Tel: +34 91 722 81 00

Polska

Janssen-Cilag Polska Sp. z o.o.

ul. Iłżecka 24

PL-02-135 Warszawa

Tel: +48 22 237 60 00

France

Janssen-Cilag

1, rue Camille Desmoulins, TSA 91003

F-92787 Issy Les Moulineaux, Cedex 9

Tél: 0 800 25 50 75 / +33 1 55 00 40 03

Portugal

Janssen-Cilag Farmacêutica, Lda.

Estrada Consiglieri Pedroso, 69 A

Queluz de Baixo

PT-2734-503 Barcarena

Tel: +351 21 43 68 835

Hrvatska

Johnson & Johnson S.E. d.o.o.

Oreškovićeva 6h

10010 Zagreb

Tel: +385 1 6610 700

România

Johnson & Johnson România SRL

Str. Tipografilor nr. 11-15

Clădirea S-Park, Corp A2, Etaj 5

013714 Bucureşti, ROMÂNIA

Tel: +40 21 207 1800

Ireland

Janssen-Cilag Ltd.

50-100 Holmers Farm Way

High Wycombe

Buckinghamshire HP12 4EG

United Kingdom

Tel: +44 1 494 567 444

Slovenija

Johnson & Johnson d.o.o.

Šmartinska cesta 53

SI-1000 Ljubljana

Tel: +386 1 401 18 30

Ísland

Janssen-Cilag AB

c/o Vistor hf.

Hörgatúni 2

IS-210 Garðabær

Sími: +354 535 7000

Slovenská republika

Johnson & Johnson s.r.o.

CBC III, Karadžičova 12

SK-821 08 Bratislava

Tel: +421 232 408 400

Italia

Janssen-Cilag SpA

Via M.Buonarroti, 23

I-20093 Cologno Monzese MI

Tel: +39 02 2510 1

Suomi/Finland

Janssen-Cilag Oy

Vaisalantie/Vaisalavägen 2

FI-02130 Espoo/Esbo

Puh/Tel: +358 207 531 300

Läkemedlet är inte längre godkänt för försäljning

Κύπρος

Βαρνάβας Χατζηπαναγής Λτδ,

Λεωφόρος Γιάννου Κρανιδιώτη 226

Λατσιά

CY-2234 Λευκωσία

Τηλ: +357 22 207 700

Sverige

Janssen-Cilag AB

Box 7073

SE-192 07 Sollentuna

Tel: +46 8 626 50 00

Latvija

Janssen-Cilag Polska Sp. z o.o. filiāle Latvijā

Mūkusalas iela 101

Rīga, LV-1004

Tel: +371 678 93561

United Kingdom

Janssen-Cilag Ltd.

50-100 Holmers Farm Way

High Wycombe

Buckinghamshire HP12 4EG - UK

Tel: +44 1 494 567 444

Denna bipacksedel ändrades senast {MM/ÅÅÅÅ}

Övriga informationskällor

Ytterligare information om detta läkemedel finns på Europeiska läkemedelsmyndighetens webbplats

http://www.ema.europa.eu/.

Läkemedlet är inte längre godkänt för försäljning

Läs hela dokumentet

BILAGA I

PRODUKTRESUMÉ

Läkemedlet är inte längre godkänt för försäljning

Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt

identifiera ny säkerhetsinformation. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje

misstänkt biverkning. Se avsnitt 4.8 om hur man rapporterar biverkningar.

1.

LÄKEMEDLETS NAMN

INCIVO 375 mg filmdragerade tabletter

2.

KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING

Varje filmdragerad tablett innehåller 375 mg telaprevir.

Hjälpämne med känd effekt: 2,3 mg natrium per filmdragerad tablett.

För fullständig förteckning över hjälpämnen, se avsnitt 6.1.

3.

LÄKEMEDELSFORM

Filmdragerad tablett.

Gula, kapselformade tabletter som är cirka 20 mm långa, märkta med ”T375” på ena sidan.

4.

KLINISKA UPPGIFTER

4.1

Terapeutiska indikationer

INCIVO, i kombination med peginterferon alfa och ribavirin, är indicerat för behandling av kronisk

hepatit C av genotyp-1 hos vuxna patienter med kompenserad leversjukdom (inklusive cirros):

som är behandlingsnaiva

som tidigare behandlats med interferon alfa (pegylerat eller icke-pegylerat) som monoterapi

eller i kombination med ribavirin, inklusive patienter med återfall efter avslutad behandling

(relapsers), med partiell virologisk respons (partial responders) och patienter med utebliven

respons (null-responders) (se avsnitt 4.4 och 5.1).

4.2

Dosering och administreringssätt

Behandling med INCIVO bör initieras och övervakas av läkare med erfarenhet från behandling av

kronisk hepatit C.

Dosering

INCIVO, 1 125 mg (tre 375 mg filmdragerade tabletter) ska tas oralt två gånger dagligen med mat.

Alternativt kan 750 mg (två 375 mg tabletter) tas oralt var 8:e timme med mat. Den totala dygnsdosen

är 6 tabletter (2 250 mg). Att ta INCIVO på fastande mage eller utan hänsyn till doseringsintervall kan

resultera i minskade plasmakoncentrationer av telaprevir vilket kan minska den terapeutiska effekten

av INCIVO.

INCIVO ska administreras tillsammans med ribavirin och antingen peginterferon alfa-2a eller 2b. Läs

avsnitt 4.4 och 5.1 gällande valet av peginterferon alfa-2a eller 2b. För specifika

doseringsinstruktioner för peginterferon alfa och ribavirin, ska produktresuméerna för dessa läkemedel

konsulteras.

Läkemedlet är inte längre godkänt för försäljning

Behandlingsduration – Behandlingsnaiva vuxna och tidigare behandlade med relaps

Behandling med INCIVO måste initieras i kombination med peginterferon alfa och ribavirin och ges

under 12 veckor (se figur 1).

Patienter med odetekterbara nivåer av hepatit C virus ribonukleinsyra (HCV-RNA) vid vecka 4

och vecka 12 får ytterligare 12 veckors behandling med endast peginterferon alfa och ribavirin,

för en total behandlingstid på 24 veckor.

Patienter med detekterbart HCV-RNA vid antingen vecka 4 eller vecka 12 får ytterligare

36 veckors behandling med endast peginterferon alfa och ribavirin, för en total behandlingstid

på 48 veckor.

Till alla patienter med cirros, oberoende av odetekterbart HCV-RNA vid vecka 4 eller vecka 12,

rekommenderas ytterligare 36 veckors behandling med endast peginterferon alfa och ribavirin,

för en total behandlingstid på 48 veckor (se avsnitt 5.1).

Figur 1: Behandlingsduration för behandlingsnaiva patienter och tidigare behandlade

patienter med relaps

INCIVO

peginterferon alfa + ribavirin

peginterferon alfa + ribavirin

(om detekterbart vid vecka 4 eller 12)

Vecka 4

Vecka 12

Vecka 24

Vecka 48

Nivåerna av HCV-RNA ska mätas vid vecka 4 och vecka 12 för att fastställa behandlingsduration. I

fas III-studier användes en känslig realtids PCR-metod med en gräns för kvantifiering på 25 IE/ml och

en detektionsgräns på 10-15 IE/ml för att fastställa om HCV-RNA-nivåerna var odetekterbara (se

avsnitt 5.1). Detekterbart HCV-RNA under kvantifieringsgränsen ska inte användas som ett substitut

för ”odetekterbart” vid bestämningen av behandlingsduration eftersom detta kan leda till en

otillräcklig behandlingslängd och högre relapsfrekvens. Se tabell 1 för ”Riktlinjer för att avbryta

behandling med INCIVO, peginterferon alfa och ribavirin”.

Behandlingsduration – Behandlingserfarna vuxna partial responders eller null-responders

Behandling med INCIVO måste initieras i kombination med peginterferon alfa och ribavirin under

12 veckor följt av behandling med endast peginterferon alfa och ribavirin (utan INCIVO) för en total

behandlingstid på 48 veckor (se figur 2).

Figur 2: Behandlingsduration för behandlingserfarna partial responders eller null-

responders

INCIVO

Peginterferon-alfa + ribavirin

Vecka 4

Vecka 12

Vecka 48

INCIVO

Peginterferon-alfa + ribavirin

Vecka 4

Vecka 12

Vecka 48

Nivåerna av HCV-RNA ska mätas vid vecka 4 och vecka 12. Se tabell 1 för ”Riktlinjer för att avbryta

behandling med INCIVO, peginterferon alfa och ribavirin”.

Alla patienter

Eftersom det är mycket osannolikt att patienter med otillräckligt virologiskt svar kommer att uppnå ett

bestående virologiskt svar (Sustained Viral Response, SVR), rekommenderas att patienter med

HCV-RNA > 1 000 IE/ml vid vecka 4 eller vecka 12 ska avbryta behandlingen (se tabell 1).

Läkemedlet är inte längre godkänt för försäljning

Tabell 1: Riktlinjer för att avbryta behandling med INCIVO, peginterferon alfa och ribavirin

Läkemedel

HCV-RNA > 1 000 IE/ml vid

vecka 4 av behandlingen

a

HCV-RNA > 1 000 IE/ml vid

vecka 12 av behandlingen

a

INCIVO

Avbryt behandlingen

permanent

Behandlingen med INCIVO

avslutad

Peginterferon alfa och

ribavirin

Avbryt behandlingen permanent

behandling med INCIVO, peginterferon alfa och ribavirin. Dessa riktlinjer kanske inte fungerar likadant om en

inledande behandling med peginterferon alfa och ribavirin har använts innan behandling med INCIVO påbörjats (se

avsnitt 5.1)

I fas III-studierna uppnåddes inte SVR av någon av patienterna med HCV-RNA > 1 000 IE/ml vid

antingen vecka 4 eller vecka 12 efter fortsatt behandling med peginterferon alfa och ribavirin. Hos

behandlingsnaiva patienter i fas III-studierna uppnåddes SVR hos 4 av 16 (25%) patienter med HCV-

RNA-nivåer mellan 100 IE/ml och 1 000 IE/ml vid vecka 4. Bland patienter med HCV-RNA mellan

100 IE/ML och 1 000 IE/ml vid vecka 12 uppnåddes SVR av 2 av 8 (25%).

Hos tidigare null-responders ska ytterligare ett HCV-RNA-test övervägas mellan vecka 4 och

vecka 12. Om HCV-RNA-koncentrationen är > 1 000 IE/ml skall INCIVO, peginterferon alfa och

ribavirin sättas ut.

För patienter som får totalt 48 veckors behandling skall INCIVO, peginterferon alfa och ribavirin

sättas ut om HCV-RNA är detekterbart vid vecka 24 eller vecka 36.

INCIVO måste tas tillsammans med peginterferon alfa och ribavirin för att undvika terapisvikt.

För att undvika terapisvikt får dosen av INCIVO inte reduceras eller tillfälligt avbrytas.

Om behandlingen med INCIVO avbryts på grund av biverkningar eller otillräckligt virologiskt svar,

ska inte behandling med INCIVO sättas in igen.

Se respektive produktresumé för peginterferon alfa och ribavirin gällande riktlinjer för att justera dos,

tillfälligt avbryta, avsluta eller återuppta behandling med dessa läkemedel (se avsnitt 4.4).

Vid administrering två gånger dagligen, om en dos av INCIVO missats och det gått mindre än

6 timmar från tidpunkten för planerat intag, ska patienterna instrueras att så snart som möjligt ta

förskriven dos av INCIVO tillsammans med mat. Om den missade dosen upptäcks senare än 6 timmar

efter planerat intag, ska denna dos hoppas över och patienten ska återgå till det normala dosschemat.

Vid administrering var 8:e timme, om en dos av INCIVO missats och det gått mindre än 4 timmar från

tidpunkten för planerat intag, ska patienterna instrueras att så snart som möjligt ta förskriven dos av

INCIVO tillsammans med mat. Om den missade dosen upptäcks senare än 4 timmar efter planerat

intag, ska denna dos hoppas över och patienten ska återgå till det normala dosschemat.

Speciella populationer

Nedsatt njurfunktion

Det finns inga kliniska data från användning av INCIVO hos HCV-patienter med måttligt eller kraftigt

nedsatt njurfunktion (CrCl ≤ 50 ml/min) (se avsnitt 4.4). Hos HCV-negativa patienter med kraftigt

nedsatt njurfunktion sågs ingen kliniskt relevant skillnad i exponering för telaprevir (se avsnitt 5.2).

Därför rekommenderas ingen dosjustering för INCIVO hos patienter med nedsatt njurfunktion.

Det finns inga kliniska data på användning av INCIVO hos patienter som står på hemodialys.

För patienter med CrCl < 50 ml/min refereras också till produktresumén för ribavirin.

Läkemedlet är inte längre godkänt för försäljning

Nedsatt leverfunktion

INCIVO rekommenderas inte till patienter med måttligt till kraftigt nedsatt leverfunktion

(Child-Pugh B eller C, score ≥ 7) eller dekompenserad leversjukdom (ascites, portal hypertensiv

blödning, encefalopati och/eller gulsot utom Gilberts syndrom, se avsnitt 4.4). Dosjustering av

INCIVO krävs inte när läkemedlet ges till hepatit C-patienter med lätt nedsatt leverfunktion

(Child-Pugh A, score 5-6).

Se också produktresuméer för peginterferon alfa och ribavirin vilka är kontraindicerade vid

Child-Pugh score ≥ 6.

HCV/humant immunbristvirus typ (HIV)-1 co-infektion

HCV/HIV-1 co-infekterade patienter bör behandlas på samma sätt som patienter infekterade med

enbart HCV. Läkemedelsinteraktioner måste noga beaktas, se avsnitt 4.4 och 4.5. Patienter som står på

en efavirenz-baserad behandling ska erhålla INCIVO 1 125 mg var 8:e timme. För resultat erhållna

hos HIV co-infekterade patienter, se avsnitt 5.1.

Levertransplanterade patienter utan cirros

Behandling med INCIVO måste initieras i kombination med peginterferon alfa och ribavirin och

administreras i 12 veckor med ytterligare 36 veckors behandling med peginterferon alfa och ribavirin

ensamt under en total behandlingslängd på 48 veckor. Dosjustering av INVICO är inte nödvändig hos

stabila levertransplanterade patienter (se avsnitt 4.8 och 5.1). En lägre ribavirindos (600 mg/dag) vid

insättning av behandling med INCIVO rekommenderas (se avsnitt 5.1). Vid insättning och utsättning

av behandling med INCIVO måste doser av samtidigt administrerat takrolimus eller ciklosporin A

justeras betydligt (se avsnitt 4.4 och 4.5, Immunosuppressiva läkemedel).

Äldre

Det finns begränsade kliniska data från användning av INCIVO hos HCV-patienter som är 65 år eller

äldre.

Pediatrisk population

Säkerhet och effekt för INCIVO för barn under 18 år har ännu inte fastställts. Inga data finns

tillgängliga.

Administreringssätt

Patienterna skall instrueras att svälja tabletterna hela (t ex skall patienterna inte tugga, bryta sönder

eller lösa upp tabletterna).

4.3

Kontraindikationer

Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt 6.1.

Samtidig administrering av aktiva substanser som är starkt beroende av CYP3A för sin eliminering,

och där förhöjda plasmakoncentrationer är associerade med allvarliga och/eller livshotande tillstånd.

Sådana aktiva substanser inkluderar alfuzosin, amiodaron, bepridil, kinidin, astemizol, terfenadin,

cisaprid, pimozid, ergotderivat (dihydroergotamin, ergonovin, ergotamin, metylergometrin

(metylergonovin)), lovastatin, simvastatin, atorvastatin, sildenafil eller tadalafil (endast vid

användning för behandling av pulmonell arteriell hypertension), quetiapin och oralt administrerat

midazolam eller triazolam (se avsnitt 4.5).

Samtidig administrering av något klass Ia- eller klass III-antiarytmika förutom intravenöst lidokain (se

avsnitt 4.5).

Samtidig administrering av INCIVO med aktiva substanser som kraftigt inducerar CYP3A, t ex

rifampicin, johannesört (Hypericum perforatum), karbamazepin, fenytoin och fenobarbital, och därför

kan leda till lägre exponering och minskad effekt av INCIVO.

Läkemedlet är inte längre godkänt för försäljning

Se produktresuméer för peginterferon alfa och ribavirin för förteckningar över deras

kontraindikationer eftersom INCIVO måste användas i kombination med peginterferon alfa och

ribavirin.

4.4

Varningar och försiktighet

Allvarliga hudutslag

Allvarliga, potentiellt livshotande och dödliga hudreaktioner har rapporterats vid

kombinationsbehandling med INCIVO. Toxisk epidermal nekrolys (TEN), inklusive dödsfall, har

rapporterats efter marknadsinförande (se avsnitt 4.8). Dödsfall har rapporterats hos patienter med

progressiva hudutslag och systemiska symtom, vilka fortsatte att få kombinationsbehandling med

INCIVO efter att en allvarlig hudreaktion hade konstaterats.

I placebo-kontrollerade fas II- och fas III-studier rapporterades allvarliga hudutslag (primärt

eksematöst, med klåda och på mer än 50% av kroppsytan) hos 4,8% av patienterna som fick INCIVO

som kombinationsbehandling jämfört med 0,4% som fick peginterferon alfa och ribavirin. Tillgängliga

data talar för att peginterferon alfa, och möjligen också ribavirin, kan bidra till förekomsten och

allvarlighetsgraden av hudutslag associerat med INCIVO kombinationsbehandling.

5,8% av patienterna avbröt behandlingen med enbart INCIVO på grund av hudutslag och 2,6% av

patienterna avbröt kombinationsbehandlingen med INCIVO på grund av hudutslag, detta jämfört med

att ingen avbröt bland de som fick peginterferon alfa och ribavirin.

I placebokontrollerade fas II- och fas III-studier fick 0,4% av patienterna misstänkt DRESS syndrom

(Drug Rash with Eosinophilia and Systemic Symptoms). Från klinisk erfarenhet med INCIVO hade

färre än 0,1% av patienterna Stevens-Johnsons syndrom (SJS). Alla dessa reaktioner gick tillbaka

efter avbruten behandling.

DRESS manifesteras som ett utslag med eosinofili associerad med ett eller flera av följande symtom:

feber, lymfadenopati, ansiktsödem och påverkan på inre organ (lever, njurar, lungor). Dessa symtom

kan uppträda när som helst efter påbörjad behandling, även om majoriteten av fallen uppträder mellan

6-10 veckor efter behandlingsstart med INCIVO.

Förskrivare skall försäkra sig om att patienterna är fullt informerade om riskerna med allvarliga

hudutslag och att de ska kontakta sin förskrivare omedelbart om de utvecklar ett nytillkommet utslag

eller om existerande utslag förvärras. Alla hudutslag bör övervakas avseende progression tills de har

läkt ut. Ett hudutslag kan ta flera veckor att läka ut. Andra läkemedel förknippade med allvarliga

hudreaktioner ska användas med försiktighet under administreringen av INCIVO-

kombinationsbehandling för att undvika eventuella oklarheter kring vilket läkemedel som kan ha

bidragit till en allvarlig hudreaktion. I händelse av en allvarlig hudreaktion ska utsättande avandra

läkemedel associerade med allvarliga hudreaktioner övervägas.

För ytterligare information om milda till medelsvåra hudutslag, se avsnitt 4.8.

Rekommendationer för övervakning av hudreaktioner och för utsättning av INCIVO, ribavirin och

peginterferon alfa summeras i tabellen nedan:

Omfattning och beskrivning av

hudreaktioner

Rekommendationer för övervakning av

hudreaktioner och utsättning av INCIVO,

ribavirin och peginterferon alfa vid fall av svåra

hudutslag

Milda hudutslag: lokala hudutslag och/eller

hudutslag med begränsad utbredning (upp

till flera isolerade ställen på kroppen)

Övervakning avseende progression eller systemiska

symtom till dess att hudutslagen läkt ut.

Läkemedlet är inte längre godkänt för försäljning

Medelsvåra hudutslag: Diffusa hudutslag

≤ 50% av kroppsytan.

Övervakning avseende progression eller systemiska

symtom till dess att hudutslagen läkt ut. Överväg att

konsultera en hudspecialist.

Vid medelsvåra hudutslag som ökar i omfattning

skall permanent utsättning av INCIVO övervägas.

Om hudutslaget inte förbättras inom 7 dagar efter att

INCIVO satts ut, skall ribavirin sättas ut. Utsättning

av ribavirin kan bli nödvändigt tidigare än så om

hudutslaget fortsätter att bli sämre trots att telaprevir

har satts ut. Peginterferon alfa kan fortsatt ges såvida

inte utsättning är medicinskt motiverat.

Vid medelsvåra hudutslag som utvecklas till svåra

hudutslag (≥ 50% av kroppsytan) skall INCIVO

sättas ut permanent (se nedan).

Svåra hudutslag: omfattning av hudutslag

> 50% av kroppsytan eller associerat med

vesiklar, större vattenblåsor (bullae),

slemhinneulcerationer andra än SJS

Sätt omedelbart och permanent ut INCIVO.

Konsultation med hudspecialist rekommenderas.

Övervakning avseende progression eller systemiska

symtom till dess att hudutslagen läkt ut.

Behandling med peginterferon alfa och ribavirin kan

fortsätta. Om förbättring inte kan konstateras inom

7 dagar efter utsättning av INCIVO, skall sekventiell

eller samtidig utsättning av ribavirin och/eller

peginterferon alfa övervägas. Om det är medicinskt

motiverat, kan ett tidigare tillfälligt avbrott eller

utsättande av ribavirin och peginterferon alfa vara

nödvändigt.

Allvarliga hudreaktioner inklusive hudutslag

med systemiska symtom, progressiva

allvarliga hudutslag, misstänkta eller

diagnosticerade generaliserade bullösa

utslag, DRESS, SJS/TEN, akut

generaliserad exantematös pustulos,

erythema multiforme

Omedelbar och permanent utsättning av INCIVO,

peginterferon alfa, och ribavirin. Konsultera en

hudspecialist.

INCIVO får inte återinsättas om behandlingen en gång avbrutits på grund av en hudreaktion. Se även

produktresuméer för peginterferon alfa och ribavirin för information om svåra hudreaktioner

associerade med dessa produkter.

Anemi

I placebokontrollerade kliniska fas II- och fas III-studier gav en kombinationsbehandling med

INCIVO en ökad totalincidens och svårighetsgrad av anemi jämfört med behandling med endast

peginterferon alfa och ribavirin. Hemoglobinvärden på < 10 g/dl observerades hos 34% av patienterna

som fick kombinationsbehandling med INCIVO och hos 14% av patienterna som fick

peginterferon alfa och ribavirin. Hemoglobinvärden på < 8,5 g/dl observerades hos 8% av patienterna

som fick kombinationsbehandling med INCIVO jämfört med 2% av patienterna som fick

peginterferon alfa och ribavirin. En sänkning av hemoglobinnivåerna uppträder under de fyra första

veckorna av behandlingen, med de lägsta värdena noterade vid slutet av INCIVO-behandlingen.

Hemoglobinvärdena förbättras gradvis efter att behandlingen med INCIVO är avslutad.

Hemoglobinvärdena ska övervakas med jämna mellanrum före och under pågående

kombinationsbehandling med INCIVO (se avsnitt 4.4 Laboratorieanalyser).

Dosreduktion av ribavirin är att föredra vid hantering av behandlingsrelaterad anemi.Se

produktresumé för ribavirin för information beträffande dosreduktion och/eller utsättande av ribavirin.

Läkemedlet är inte längre godkänt för försäljning

Om behandlingen med ribavirin avbryts permanent för att åtgärda en anemi så måste även

behandlingen med INCIVO avbrytas permanent. Om INCIVO avslutas tillföljd av anemi så kan

patienterna fortsätta behandlingen med peginterferon alfa och ribavirin. Ribavirin kan återinsättas

utifrån riktlinjerna för dosjustering för ribavirin. INCIVO-dosen får inte sänkas och behandling med

INCIVO får inte återupptas om den en gång har avbrutits.

Graviditet och krav på födelsekontroll

Eftersom INCIVO måste användas i kombination med peginterferon alfa och ribavirin så gäller de

kontraindikationer och varningar som finns beskrivna för dessa läkemedel även

kombinationsbehandling.

Betydande teratogena och/eller embryocidala effekter har påvisats i alla djurslag som exponerats för

ribavirin. Därför måste man vara extremt noggrann med att undvika graviditet hos kvinnliga patienter

och kvinnliga partners till manliga patienter.

Kvinnliga patienter i fertil ålder och deras manliga partners liksom manliga patienter och deras

kvinnliga partners måste använda två effektiva preventivmedel under hela behandlingstiden med

INCIVO och efteråt enligt rekommendationerna i produktinformationen för ribavirin, och enligt vad

som beskrivs nedan.

Hormonella preventivmedel kan fortsatta att användas men kan vara otillförlitliga under behandlingen

med INCIVO och upp till 2 månader efter att behandling med INCIVO avslutats (se avsnitt 4.5).

Under denna period skall kvinnliga patienter i fertil ålder använda två effektiva icke-hormonella

metoder för födelsekontroll. Två månader efter avslutad behandling med INCIVO är hormonella

preventivmedel lämpligt som en av två nödvändiga effektiva metoder för födelsekontroll.

För ytterligare information, se avsnitt 4.5 och 4.6.

Hjärta-kärl

Resultaten från en studie genomförd med friska försökspersoner visade att telaprevir vid en dos på

1 875 mg var 8:e timme hade ringa påverkan på QTcF-intervallet med en placebojusterad maximal

genomsnittlig ökning på 8,0 millisekunder (90% CI: 5,1-10,9) (se avsnitt 5.1). Exponeringen vid

denna dos var jämförbar med den hos HCV-infekterade patienter som fick en dos på 750 mg INCIVO

var 8:e timme tillsammans med peginterferon alfa och ribavirin. Den potentiella kliniska betydelsen av

detta är osäker.

INCIVO ska användas med försiktighet tillsammans med klass Ic-antiarytmikan propafenon och

flekainid, vilket innefattar lämplig klinisk övervakning och EKG-registrering.

Försiktighet rekommenderas när INCIVO förskrivs samtidigt med läkemedel kända för att inducera

QT-förlängning och som är substrat för CYP3A, t ex erytromycin, klaritromycin, telitromycin,

posakonazol, vorikonazol, ketokonazol, takrolimus, salmeterol (se avsnitt 4.5). Behandling med

INCIVO samtidigt som domperidon ska undvikas (se avsnitt 4.5). INCIVO kan leda till en ökning av

koncentrationerna av de samtidigt administrerade läkemedlen och detta kan leda till en ökad risk för

biverkningar på hjärtat som förknippas med dessa läkemedel. Om det bedöms som strikt nödvändigt

att ge något sådant läkemedel samtidigt som INCIVO, rekommenderas klinisk övervakning inklusive

EKG-registrering. Se även avsnitt 4.3 för läkemedel som är kontraindicerade vid användning av

INCIVO.

Användning av INCIVO ska undvikas hos patienter med medfödd QT-förlängning eller där medfödd

QT-förlängning eller plötslig död förekommit i släkten. Om det bedöms som strikt nödvändigt att

behandla sådana patienter med INCIVO, rekommenderas noggrann klinisk övervakning inklusive

EKG-bedömningar.

Använd INCIVO med försiktighet hos patienter med:

tidigare förvärvad QT-förlängning;

kliniskt relevant bradykardi (ihållande hjärtfrekvens < 50 slag per minut);

Läkemedlet är inte längre godkänt för försäljning

tidigare hjärtsvikt med reducerad ejektionsfraktion för vänster kammare

ett behov av läkemedel som är kända för att kunna ge QT-förlängning men vars metabolism inte

huvudsakligen är beroende av CYP3A4 (t ex metadon, se avsnitt 4.5)

Sådana patienter skall noggrant övervakas, vilket inkluderar EKG-registrering.

Elektrolytrubbningar (t ex hypokalemi, hypomagnesemi och hypokalcemi) ska övervakas, och om

nödvändigt justeras, före initiering och under behandling med INCIVO.

Användning hos patienter med framskriden leversjukdom

Hypoalbuminemi och lågt trombocytantal har indentierats som prediktorer för svåra komplikationer av

såväl leversjukdom som för interferonbaserade behandlingar (t ex leverdekompensation, allvarliga

bakterieinfektioner). Dessutom har en hög frekvens av anemi setts när INCIVO används tillsammans

med peginterferon och ribavirin hos patienter med dessa karakteristika. INCIVO i kombination med

peginterferon och ribavirin rekommenderas inte till patienter med trombocytantal < 90 000/mm

och/eller albumin < 3,3 g/dl. När INCIVO används till patienter med framskriden leversjukdom

rekommenderas mycket noggrann övervakning och tidig hantering av biverkningar.

Laboratorieanalyser

HCV-RNA-nivåerna ska bestämmas vid vecka 4 och 12 och utifrån kliniskt behov (se även riktlinjer

för att avbryta behandling med INCIVO, avsnitt 4.2).

Följande laboratorieprover (fullständig blodstatus med differentialräkning av vita blodkroppar,

elektrolyter, serumkreatinin, leverfunktionsanalyser, TSH och urinsyra) måste genomföras på alla

patienter före start av kombinationsbehandling med INCIVO.

Dessa är de rekommenderade baseline-nivåerna för start av INCIVO kombinationsbehandling:

Hemoglobin: ≥ 12 g/dl (kvinnor); ≥ 13 g/dl (män)

Trombocytantal ≥ 90 000/mm

Absolut neutrofilantal ≥ 1 500/mm

Tyroideafunktion under adekvat kontroll (TSH)

Kreatininclearance ≥ 50 ml/min

Kalium ≥ 3,5 mmol/l

Albumin > 3,3 g/dl

Hematologisk utvärdering (inklusive differentialräkning av vita blodkroppar) rekommenderas vid

vecka 2, 4, 8 och 12 och vid behov efter klinisk bedömning.

Laboratoriekemisk utvärdering (elektrolyter, serumkreatinin, urinsyra, leverenzymer, bilirubin och

TSH) rekommenderas lika frekvent som den hematologiska utvärderingen eller efter klinisk

bedömning (se avsnitt 4.8).

Se produktresuméer för peginterferon alfa och ribavirin, inklusive krav på graviditetstest (se

avsnitt 4.6).

Användning av INCIVO i kombination med peginterferon alfa-2b

Fas III-studierna utfördes i samtliga fall med peginterferon alfa-2a i kombination med INCIVO och

ribavirin. Det finns inga data när man använt INCIVO i kombination med peginterferon alfa-2b hos

behandlingserfarna patienter och begränsade data från behandlingsnaiva patienter. Behandlingsnaiva

patienter som behandlades med antingen peginterferon alfa-2a/ribavirin (n = 80) eller

peginterferon alfa-2b/ribavirin (n = 81) i kombination med INCIVO hade i en öppen studie jämförbara

SVR-frekvenser. Patienter som behandlades med peginterferon alfa-2b fick dock oftare viralt

genombrott och sannolikheten var lägre för dessa patienter att uppfylla kriterierna för en förkortad

total behandlingsduration (se avsnitt 5.1).

Läkemedlet är inte längre godkänt för försäljning

Generell information

INCIVO får inte ges som monoterapi och får endast förskrivas som kombinationsterapi med

peginterferon alfa och ribavirin. Produktresuméer för peginterferon alfa och ribavirin måste därför

konsulteras innan behandling med INCIVO påbörjas.

Det finns inga kliniska data från patienter som återbehandlas efter att tidigare ha sviktat på terapi

baserad på HCV NS3-4A-proteashämmare (se avsnitt 5.1).

Otillräcklig virologisk respons

Hos patienter som har otillräcklig virologisk respons ska behandlingen avbrytas (se avsnitt 4.2 och 4.4,

Laboratorieanalyser).

Användning av INCIVO vid behandling av andra HCV-genotyper

Det finns inte tillräckligt med kliniska data som stödjer behandling av patienter med annan

HCV-genotyp än genotyp-1. Därför är det inte rekommenderat att använda INCIVO på patienter med

annan HCV-genotyp än genotyp 1.

Nedsatt njurfunktion

Säkerhet och effekt har inte fastställts hos patienter med måttligt eller kraftigt nedsatt njurfunktion

(CrCl < 50 ml/min) eller hos patienter i hemodialys. Se avsnitt 4.4, Laboratorieanalyser. För patienter

med CrCl < 50 ml/min bör även produktresumén för ribavirin konsulteras (se även avsnitt 4.2 och

5.2).

Nedsatt leverfunktion

INCIVO har inte studerats hos patienter med kraftigt nedsatt leverfunktion (Child-Pugh C, score ≥ 10)

eller dekompenserad leversjukdom (ascites, portal hypertensiv blödning, encefalopati och/eller gulsot

utom Gilberts syndrom) och är inte rekommenderad i dessa populationer.

INCIVO har inte studerats hos HCV-infekterade patienter med måttligt nedsatt leverfunktion

(Child-Pugh B, score 7-9). Hos HCV-negativa patienter med måttligt nedsatt leverfunktion sågs en

reducerad exponering för telaprevir. Lämplig dos av INCIVO för patienter infekterade med hepatit C

med måttligt nedsatt leverfunktion har inte fastställts. Därför rekommenderas inte INCIVO till dessa

patienter (se avsnitt 4.2 och 5.2).

Se produktresuméer för peginterferon alfa och ribavirin vilka måste ges samtidigt med INCIVO.

Patienter med organtransplantat

INVICO i kombination med peginterferon alfa och ribavirin utvärderades hos 74 HCV-1- infekterade

patienter efter levertransplantation utan cirros som fick antingen takrolimus eller ciklosporin A. Vid

insättning av behandling med INCIVO måste samtidigt administrerat takrolimus eller ciklosporin A

minskas betydligt, inklusive en förlängning av doseringsintervallet för taktrolimus för att bibehålla

terapeutiska plasmakoncentrationer av det immunosuppressiva läkemedlet. Vid avslutad behandling

med INCIVO måste doserna av takrolimus eller ciklosporin A ökas, och doseringsintervallet för

takrolimus förkortas. Vissa patienter kan kräva högre doser av takrolimus eller ciklosporin A än vid

insättning av behandling. Dessa förändringar ska baseras på täta kontroller av

plasmakoncentrationerna av takrolimus eller ciklosporin A under behandling med INCIVO. För

information om användning av INCIVO i kombination med peginterferon alfa och ribavirin till

behandlingsnaiva och behandlingserfarna HCV-1-infekterade levertransplanterade patienter som stått

på en stabil regim av de immunosuppressiva läkemedlen takrolimus eller ciklosporin A, se avsnitt 4.2,

4.5 Immunosuppressiva läkemedel, 4.8 och 5.1.

Inga kliniska data finns tillgängliga för behandling av pre- eller peri-levertransplanterade eller andra

organtransplanterade patienter med INCIVO i kombination med peginterferon alfa och ribavirin.

HCV/HIV co-infektion

Interaktioner mellan telaprevir och antiretrovirala HIV-läkemedel är vanliga och rekommendationerna

i tabell 2, avsnitt 4.5, ska följas noga.

Läkemedlet är inte längre godkänt för försäljning

Bland de HIV-behandlingar som kan användas (inte begränsade till de nedan) bör följande beaktas:

Atazanavir/ritonavir: den här kombinationen är förknippad med en hög frekvens av

hyperbilirubinemi/ikterus. I studie HPC3008 (se avsnitt 4.8 och 5.1) sågs övergående

bilirubinökningar av grad 3 (2,5 till ≤ 5 X ULN) och grad 4 (> 5 X ULN) under behandling med

INCIVO hos 39% respektive 22% av de 59 patienterna som fick atazanavir/ritonavir.

Efavirenz: med den här kombinationen måste telaprevirdosen ökas till 1 125 mg tre gånger per dag

(var 8:e timme).

HCV /HBV (hepatit B-virus) co-infektion

Det finns inga data på användning av INCIVO hos patienter med HCV/HBV co-infektion.

Pediatrisk population

INCIVO rekommenderas inte till barn och ungdomar yngre än 18 år eftersom säkerhet och effekt inte

har fastställts i denna population.

Sköldkörtelsjukdom

Ökning av tyreoideastimulerande hormon (TSH) kan förekomma under INCIVO-

kombinationsbehandling, vilket kan tyda på försämring eller återfall av föreliggande eller tidigare

hypotyreos, eller nydebuterad hypotyreos (se avsnitt 4.8). TSH-nivåer ska bestämmas före och under

behandlingsgången med INCIVO-kombinationsbehandling och behandlas på kliniskt lämpligt sätt,

inklusive eventuell dosjustering av sköldkörtelhormon vid substitutionsbehandling hos patienter med

föreliggande hypotyreos (se avsnitt 4.4, laboratorieanalyser).

Läkemedelsinteraktioner

Telaprevir är en stark hämmare av det viktiga läkemedelsmetaboliserande enzymet CYP3A4. Ökad

systemisk exponering förväntas om telaprevir kombineras med läkemedel som metaboliseras till stor

del av detta enzym. För lista över läkemedel som är kontraindicerade vid användning med INCIVO på

grund av potentiellt livshotande biverkningar eller potentiell förlust av terapeutisk effekt av INCIVO,

se avsnitt 4.3. För etablerade och andra potentiellt betydande läkemedelsinteraktioner, se avsnitt 4.5.

Viktig information om några hjälpämnen i INCIVO

Detta läkemedel innehåller 2,3 mg natrium per tablett, vilket bör beaktas av patienter som ordinerats

natriumfattig kost.

4.5

Interaktioner med andra läkemedel och övriga interaktioner

Telaprevir metaboliseras delvis i levern via CYP3A och är ett substrat för P-glykoprotein (P-gp).

Andra enzymer är också involverade i metabolismen (se avsnitt 5.2). Samtidig administrering av

INCIVO och läkemedel som inducerar CYP3A och/eller P-gp kan påtagligt sänka

plasmakoncentrationerna av telaprevir. Samtidig administrering av INCIVO och läkemedel som

hämmar CYP3A och/eller P-gp kan öka plasmakoncentrationerna av telaprevir.

INCIVO är en stark tidsberoende hämmare av CYP3A4 och hämmar påtagligt även P-gp.

Tidsberoendet tyder på att hämningen av CYP3A4 kan intensifieras under de första två veckorna av

behandlingen. Efter avslutad behandling kan det behövas ungefär en vecka för att hämningen ska

upphöra helt. Administrering av INCIVO kan öka systemisk exponering för läkemedel som är substrat

till CYP3A eller P-gp. Detta kan öka eller förlänga effekten och biverkningar av dessa läkemedel.

Baserat på resultat från kliniska läkemedelsinteraktionsstudier (t ex escitalopram, zolpidem,

etinylestradiol) kan en telaprevir-medierad induktion av metaboliska enzymer av inte uteslutas.

Telaprevir hämmar de organiska anjontransportproteinerna (OATP) OATP1B1 och OATP2B1.

Samtidig administrering av INCIVO och läkemedel som transporteras av dessa transportörer såsom

fluvastatin, pravastatin, rosuvastatin, pitavastatin, bosentan och repaglinid bör ske med försiktighet (se

Läkemedlet är inte längre godkänt för försäljning

tabell 2). Simvastatin är kontraindicerat på grund av den förutspått markanta ökningen i exponering

som orsakas av flera mekanismer.

Baserat på in vitro-studier kan telaprevir potentiellt öka plasmakoncentrationerna av läkemedel vars

utsöndring är beroende av multiläkemedels- och toxinutdrivande transportörer (MATE-1 och

MATE2-K) (se tabell 2).

Interaktionsstudier har endast utförts på vuxna.

Kontraindikationer med läkemedel som används samtidigt (se avsnitt 4.3)

INCIVO får inte administreras samtidigt med läkemedel som är höggradigt beroende av CYP3A för

sin eliminering och för vilka förhöjda plasmakoncentrationer är associerade med allvarliga och/eller

livshotande biverkningar såsom hjärtarytmi (dvs amiodaron, astemizol, bepridil, cisaprid, pimozid,

kinidin, terfenadin), perifer vasospasm eller ischemi (dvs dihydroergotamin, ergonovin, ergotamin,

metylergometrin (metylergonovin)), myopati, inklusive rabdomyolys (dvs lovastatin, simvastatin,

atorvastatin), förlängd eller ökad sedering eller andningsdepression (dvs quetiapin, oralt administrerat

midazolam eller triazolam), hypotension eller hjärtarytmi (dvs alfuzosin och sildenafil vid pulmonell

arteriell hypertension).

INCIVO får inte ges samtidigt med något klass Ia- eller III-antiarytmika, förutom intravenöst lidokain.

INCIVO ska användas med försiktighet tillsammans med klass Ic-antiarytmikan propafenon och

flekainid, vilket innefattar lämplig klinisk övervakning och EKG-registrering (se avsnitt 4.4).

Rifampicin

Rifampicin minskar AUC i plasma för telaprevir med cirka 92%. Därför får INCIVO inte ges

samtidigt med rifampicin.

Johannesört (Hypericum perforatum)

Plasmakoncentrationerna av telaprevir kan reduceras vid samtidig användning av naturläkemedlet

johannesört (Hypericum perforatum). Därför får växtbaserade läkemedel som innehåller johannesört

inte kombineras med INCIVO.

Karbamazepin, fenytoin och fenobarbital

Samtidig administrering av inducerare kan leda till lägre exponering av telaprevir med risk för lägre

effekt. Potenta CYP3A-inducerare såsom karbamazepin, fenytoin och fenobarbital är kontraindicerade

(se avsnitt 4.3).

Svaga och måttliga CYP3A-inducerare

Svaga och måttliga CYP3A-inducerare ska undvikas, speciellt hos patienter som är tidigare

non-responders (partial- eller null-responders för peginterferon alfa/ribavirin), såvida inte specifika

dosrekommendationer ges (se tabell 2).

Andra kombinationer

Tabell 2 ger doseringsrekommendationer som ett resultat av interaktioner med INCIVO. Dessa

rekommendationer är baserade på antingen interaktionsstudier (anges med *) eller förutspådda

interaktioner baserade på den förväntade omfattningen av en interaktion och risk för allvarliga

biverkningar eller minskad effekt. De flesta läkemedelsinteraktionsstudierna har utförts med en

telaprevirdos av 750 mg var 8:e timme. Givet att dosen 1 125 mg två gånger dagligen resulterar i

samma dygnsdos med en motsvarande läkemedelsexponering av telaprevir, förväntas de relativa

läkemedelsinteraktionerna vara likartade.

Riktningen på pilen (↑ = ökning, ↓ = minskning, ↔ = ingen förändring) för varje farmakokinetisk

parameter är baserad på att det 90%-iga konfidensintervallet för kvoten av de geometriska

medelvärdena ligger inom (↔), under (↓) eller över (↑) intervallet 80-125%.

Läkemedlet är inte längre godkänt för försäljning

Tabell 2: INTERAKTIONER OCH DOSERINGSREKOMMENDATIONER SAMTIDIGT MED

ANDRA LÄKEMEDEL

Läkemedel uppdelade efter

behandlingsområde

Effekt på koncentrationen av

INCIVO eller samtidigt

administrerat läkemedel samt

möjlig verkningsmekanism

Klinisk kommentar

ANALGETIKA

alfentanil

fentanyl

↑ alfentanil

↑ fentanyl

Noggrann övervakning av

terapeutiska effekter och

biverkningar (inklusive

andningsdepression)

rekommenderas när telaprevir ges

samtidigt med alfentanil eller

fentanyl, inklusive orala, buckala,

nasala och transdermala depot-

eller transmukosala beredningar

av fentanyl särskilt i början av

behandlingen. Dosjustering av

fentanyl eller alfentanil kan vara

nödvändigt. De mest påtagliga

effekterna förväntas från orala,

nasala och buckala/sublinguala

fentanylformuleringar.

ANTIARRYTMIKA

lidokain

(intravenöst)

↑ lidokain

Inhibering av CYP3A

Försiktighet ska iakttas och klinisk

övervakning rekommenderas när

intravenöst lidokain ges vid

behandling av akut ventrikulär

arytmi.

digoxin*

↑ digoxin

AUC 1,85 (1,70-2,00)

1,50 (1,36-1,65)

Effekt på P-gp-transport i mag-

tarmkanalen.

Initialt ska den lägsta dosen av

digoxin förskrivas.

Serumkoncentrationerna av

digoxin bör kontrolleras och

användas för titrering av

digoxindosen för att få önskad

klinisk effekt.

ANTIBIOTIKA

klaritromycin

erytromycin

telitromycin

troleandomycin

↑ telaprevir

↑ antibiotika

Inhibering av CYP3A

Försiktighet ska iakttas och klinisk

övervakning rekommenderas vid

samtidig administrering av

INCIVO.

QT-förlängning och Torsade de

Pointes har rapporterats för

klaritromycin och erytromycin.

QT-förlängning har rapporterats

för telitromycin (se avsnitt 4.4).

ANTIKOAGULANTIA

Warfarin

↑ eller ↓ warfarin

Modulering av metaboliska

enzymer

Kontroll av koagulationstid (INR)

rekommenderas då warfarin

administreras tillsammans med

telaprevir.

Dabigatran

dabigatran

telaprevir

Effekt på P-gp-transport i mag-

tarmkanalen.

Försiktighet ska iakttas,

laboratoriemässig och klinisk

övervakning rekommenderas.

Läkemedlet är inte längre godkänt för försäljning

ANTIEPILEPTIKA

karbamazepin*

↓ telaprevir

AUC 0,68 (0,58-0,79)

0,79 (0,70-0,90)

0,53 (0,44-0,65)

↔ karbamazepin

AUC 1,10 (0,99-1,23)

1,09 (0,98-1,21)

1,10 (0,97-1,24)

induktion av CYP3A via

karbamazepin och inhibering av

CYP3A via telaprevir

Samtidig administrering med

karbamazepin är kontraindicerat.

fenytoin*

↓ telaprevir

AUC 0,53 (0,47-0,60)

0,68 (0,60-0,77)

0,32 (0,25-0,42)

↑ phenytoin

AUC 1,31 (1,15-1,49)

1,27 (1,09-1,47)

1,36 (1,21-1,53)

induktion av CYP3A via fenytoin

och inhibering av CYP3A via

telaprevir

Samtidig administrering med

fenytoin är kontraindicerat.

Fenobarbital

↓ telaprevir

↑ eller ↓ fenobarbital

induktion av CYP3A via

fenobarbital och inhibering av

CYP3A via telaprevir

Samtidig administrering med

fenobarbital är kontraindicerat.

ANTIDEPRESSIVA

escitalopram*

↔ telaprevir

↓ escitalopram

AUC 0,65 (0,60-0,70)

0,70 (0,65-0,76)

0,58 (0,52-0,64)

Okänd verkningsmekanism

Den kliniska relevansen är okänd.

Doserna kan behöva ökas när de

kombineras med telaprevir.

Trazodon

↑ trazodon

Inhibering av CYP3A

Samtidig användning kan leda till

biverkningar som illamående,

yrsel, hypotension och synkope.

Om trazodon används tillsammans

med telaprevir bör denna

kombination användas med

försiktighet och en lägre dos av

trazodon bör övervägas.

ANTIDIABETIKA

Metformin

↑ metformin

Inhibering av MATE-1 och

MATE2-K

Noggrann övervakning av

metformins effekt och säkerhet

rekommenderas när behandling

med INCIVO påbörjas eller

avslutas hos patienter som får

metformin. En dosjustering av

metformin kan vara nödvändig.

ANTIEMETIKA

Domperidon

↑ domperidon

Inhibering av CYP3A

Samtidig administrering av

domperidon och INCIVO bör

undvikas (se avsnitt 4.4).

Läkemedlet är inte längre godkänt för försäljning

ANTIMYKOTIKA

ketokonazol*

itrakonazol

posakonazol

vorikonazol

↑ ketokonazol (200 mg)

AUC 2,25 (1,93-2,61)

1,75 (1,51-2,03)

↑ ketokonazol (400 mg)

AUC 1,46 (1,35-1,58)

1,23 (1,14-1,33)

↑ telaprevir (med

ketokonazol 400 mg)

AUC 1,62 (1,45-1,81)

1,24 (1,10-1,41)

↑ itrakonazol

↑ posakonazol

↑ eller ↓ vorikonazol

Inhibering av CYP3A. Eftersom

ett flertal enzymer är involverade i

metabolismen av vorikonazol är

det svårt att förutsäga

interaktionen med telaprevir.

I de fall då samtidig

administrering krävs,

rekommenderas inte höga doser av

itrakonazol (> 200 mg/dag) eller

ketokonazol (> 200 mg/dag).

Försiktighet bör iakttas och klinisk

övervakning rekommenderas för

itrakonazol, posakonazol, och

vorikonazol.

QT-förlängning och Torsade de

Pointes har rapporterats för

vorikonazol och posakonazol.

QT-förlängning har rapporterats

för ketokonazol (se avsnitt 4.4).

Vorikonazol ska inte ges till

patienter som får telaprevir om

inte en bedömning av nytta/risk-

förhållandet motiverar sådan

användning.

LÄKEMEDEL MOT GIKT

Kolchicin

↑ kolchicin

Inhibering av CYP3A

Patienter med njur- eller

leverfunktionsnedsättning skall

inte ges kolchicin tillsammans

med INCIVO pga risken för

kolchicintoxicitet.

Hos patienter med normal njur-

och leverfunktion rekommenderas

ett avbrott i

kolchicinbehandlingen, eller att

bara en begränsad

behandlingslängd med en

reducerad kolchicindos skall

användas.

MEDEL MOT MYKOBAKTERIER

Rifabutin

↓ telaprevir

↑ rifabutin

Induktion av CYP3A via rifabutin,

inhibering av CYP3A via

telaprevir

Telaprevir kan bli mindre effektivt

på grund av minskade

koncentrationer. Samtidig

användning av rifabutin och

telaprevir rekommenderas inte.

rifampicin*

↓ telaprevir

AUC 0,08 (0,07-0,11)

0,14 (0,11-0,18)

↑ rifampicin

Induktion av CYP3A via

rifampicin, inhibering av CYP3A

via telaprevir

Samtidig administrering av

rifampicin och telaprevir är

kontraindicerat.

ANTIPSYKOTIKA

Quetiapin

Eftersom telaprevir hämmar

CYP3A, förväntas en ökad

koncentration av quetiapin.

Samtidig administrering av

INCIVO och quetiapin är

kontraindicerad eftersom det kan

öka quetiapin-relaterad toxicitet.

Ökade koncentrationer av

quetiapin kan leda till koma.

BENSODIAZEPINER

alprazolam*

↑ alprazolam

AUC 1,35 (1,23-1,49)

0,97 (0,92-1,03)

Den kliniska relevansen är okänd.

Läkemedlet är inte längre godkänt för försäljning

parenteralt administrerat

midazolam*

oralt midazolam*

oralt triazolam

↑ midazolam (intravenöst)

AUC 3,40 (3,04-3,79)

1,02 (0,80-1,31)

↑ midazolam (p.o.)

AUC 8,96 (7,75-10,35)

2,86 (2,52-3,25)

↑ triazolam

Inhibering av CYP3A

Samtidig administrering bör ske

på en plats där klinisk

övervakning och lämplig

medicinsk behandling kan

säkerställas vid eventuell

andningsdepression och/eller

förlängd sedering.

Dosreduktion av parenteralt

administrerat midazolam bör

övervägas, speciellt om mer än en

enstaka dos midazolam

administreras.

Samtidig administrering av oralt

midazolam eller triazolam och

telaprevir är kontraindicerat.

zolpidem (bensodiazepinbesläktat

sedativum)*

↓ zolpidem

AUC 0,53 (0,45-0,64)

0,58 (0,52-0,66)

Okänd verkningsmekanism

Den kliniska betydelsen är okänd.

Ökad dos av zolpidem kan vara

nödvändig för att upprätthålla

effekten.

KALCIUMANTAGONISTER

amlodipin*

↑ amlodipin

AUC 2,79 (2,58-3,01)

1,27 (1,21-1,33)

Inhibering av CYP3A

Försiktighet bör iakttas och

dosreduktion av amlodipin bör

övervägas. Klinisk övervakning

rekommenderas.

diltiazem

felodipin

nikardipin

nifedipin

nisoldipin

verapamil

↑ kalciumantagonister

Inhibering av CYP3A och/eller

effekt på P-gp-transport i mag-

tarmkanalen.

Försiktighet bör iakttas och klinisk

uppföljning av patienterna

rekommenderas.

CCR5-ANTAGONISTER

maravirok*

↑ maravirok

9,49 (7,94-11,34)

7,81 (5,92-10,32)

10,17 (8,73-11,85)

Vid samtidig administrering av

maravirok påverkas sannolikt inte

telaprevirkoncentrationen

(baserat på historiska data och

elimineringsvägarna hos

telaprevir).

Maravirok 150 mg två gånger

dagligen vid samtidig

administering med telaprevir.

KORTIKOSTEROIDER

systemiskt

dexametason

↓ telaprevir

Induktion av CYP3A

Samtidig användning kan resultera

i minskad terapeutisk effekt av

telaprevir. Därför bör denna

kombination användas med

försiktighet eller så ska andra

alternativ övervägas.

inhalerat/nasalt

flutikason

budesonid

↑ flutikason

↑ budesonid

Inhibering av CYP3A

Samtidig administrering av

flutikason eller budesonid och

telaprevir rekommenderas inte

såvida inte nyttan för patienten

överväger risken för systemiska

biverkningar av kortikosteroider.

Läkemedlet är inte längre godkänt för försäljning

ENDOTELINRECEPTORANTAGONISTER

Bosentan

↑ bosentan

↓ telaprevir

Induktion av CYP3A via bosentan,

inhibering av CYP3A och

organiska

anjontransportpolypeptider

(OATP) via telaprevir

Försiktighet bör iakttas och klinisk

kontroll rekommenderas.

HIV-ANTIVIRALA LÄKEMEDEL: HIV-PROTEASHÄMMARE

atazanavir/ritonavir*

↓ telaprevir

AUC 0,80 (0,76-0,85)

0,79 (0,74-0,84)

0,85 (0,75-0,98)

↑ atazanavir

AUC 1,17 (0,97-1,43)

0,85 (0,73-0,98)

1,85 (1,40-2,44)

Inhibering av CYP3A via

telaprevir

Hyperbilirubinemi är vanlig vid

den här kombinationen. Klinisk

och laboratoriemässig

övervakning för hyperbilirubinemi

rekommenderas (se avsnitt 4.4 och

4.8).

darunavir/ritonavir*

↓ telaprevir

AUC 0,65 (0,61-0,69)

0,64 (0,61-0,67)

0,68 (0,63-0,74)

↓ darunavir

AUC 0,60 (0,57-0,63)

0,60 (0,56-0,64)

0,58 (0,52-0,63)

Okänd verkningsmekanism

Det rekommenderas inte att

samtidigt administrera

darunavir/ritonavir och telaprevir

(se avsnitt 4.4).

fosamprenavir/ritonavir*

↓ telaprevir

AUC 0,68 (0,63-0,72)

0,67 (0,63-0,71)

0,70 (0,64-0,77)

↓ amprenavir

AUC 0,53 (0,49-0,58)

0,65 (0,59-0,70)

0,44 (0,40-0,50)

Okänd verkningsmekanism

Det rekommenderas inte att

samtidigt administrera

fosamprenavir/ritonavir och

telaprevir (se avsnitt 4.4).

lopinavir/ritonavir*

telaprevir

AUC 0,46 (0,41-0,52)

0,47 (0,41-0,52)

0,48 (0,40-0,56)

↔ lopinavir

AUC 1,06 (0,96-1,17)

0,96 (0,87-1,05)

1,14 (0,96-1,36)

Okänd verkningsmekanism

Det rekommenderas inte att

samtidigt administrera

lopinavir/ritonavir och telaprevir

(se avsnitt 4.4).

HIV-ANTIVIRALA LÄKEMEDEL: OMVÄNT TRANSKRIPTAS-HÄMMARE

efavirenz*

↓ telaprevir 1 125 mg var 8:e

timme (jämföres med 750 mg var

8:e timme)

AUC 0,82 (0,73-0,92)

0,86 (0,76-0,97)

0,75 (0,66-0,86)

↓ efavirenz (+ telaprevir 1 125 mg

var 8:e timme)

AUC 0,82 (0,74-0,90)

0,76 (0,68-0,85)

0,90 (0,81-1,01)

Inducering av CYP3A via

efavirenz

Vid samtidig administrering skall

telaprevir 1 125 mg var 8:e timme

användas (se avsnitt 4.4).

Läkemedlet är inte längre godkänt för försäljning

tenofovir disoproxilfumarat*

↔ telaprevir

AUC 1,00 (0,94-1,07)

1,01 (0,96-1,05)

1,03 (0,93-1,14)

↑ tenofovir

AUC 1,30 (1,22-1,39)

1,30 (1,16-1,45)

1,41 (1,29-1,54)

Effekt på P-gp-transporten i mag-

tarmkanalen

Ökad klinisk och

laboratoriemässig övervakning är

motiverad (se avsnitt 4.4).

abakavir

zidovudin

ej studerat.

En påverkan av telaprevir på

UDP-glukuronyltransferaser kan

inte uteslutas och kan påverka

plasmakoncentrationerna av

abakavir och zidovudin.

etravirin*

↓ telaprevir 750 mg var 8:e timme

AUC 0,84 (0,71-0,98)

0,90 (0,79-1,02)

0,75 (0,61-0,92)

↔ etravirin (+ TVR 750 mg var

8:e timme)

AUC 0,94 (0,85-1,04)

0,93 (0,84-1,03)

0,97 (0,86-1,10)

Ingen dosjustering krävs vid

samtidig administrering.

rilpivirin*

↓ telaprevir 750 mg var 8:e timme

AUC 0,95 (0,76-1,18)

0,97 (0,79-1,21)

0,89 (0,67-1,18)

↑ rilpivirin (+ TVR 750 mg var

8:e timme)

AUC 1,78 (1,44-2,20)

1,49 (1,20-1,84)

1,93 (1,55-2,41)

Ingen dosjustering krävs vid

samtidig administrering.

INTEGRASHÄMMARE

raltegravir*

↔ telaprevir

AUC 1,07 (1,00-1,15)

1,07 (0,98-1,16)

1,14 (1,04-1,26)

↑ raltegravir

AUC 1,31 (1,03-1,67)

1,26 (0,97-1,62)

1,78 (1,26-2,53)

Ingen dosjustering krävs vid

samtidig administrering.

HMG CoA-REDUKTASHÄMMARE

atorvastatin*

↑ atorvastatin

AUC 7,88 (6,82-9,07)

10,6 (8,74-12,85)

Inhibering av CYP3A och OATP

via telaprevir

Samtidig administrering av

atorvastatin och telaprevir är

kontraindicerat (se avsnitt 4.3).

fluvastatin

pitavastatin

pravastatin

rosuvastatin

↑ statin

Inhibering av CYP3A och OATP

via telaprevir

Försiktighet bör iakttas och klinisk

övervakning rekommenderas.

Se avsnitt 4.3 för

HMG CoA-reduktashämmare som

är kontraindicerade med INCIVO.

Läkemedlet är inte längre godkänt för försäljning

HORMONELLA PREVENTIVMEDEL/ÖSTROGEN

etinylestradiol*

noretindron*

↓ etinylestradiol

AUC 0,72 (0,69-0,75)

0,74 (0,68-0,80)

0,67 (0,63-0,71)

↔ noretindron

AUC 0,89 (0,86-0,93)

0,85 (0,81-0,89)

0,94 (0,87-1,00)

Okänd verkningsmekanism

Ytterligare icke-hormonella

preventivmetoder bör användas

när hormonella preventivmedel

administreras samtidigt med

telaprevir.

Patienter som använder östrogener

som hormonersättningsbehandling

bör övervakas kliniskt för tecken

på östrogenbrist. Se avsnitt 4.4

och 4.6.

IMMUNOSUPPRESSIVA LÄKEMEDEL

ciklosporin*

takrolimus*

sirolimus

↑ ciklosporin

AUC 4,64 (3,90-5,51)

1,32 (1,08-1,60)

↑ takrolimus

AUC 70,3 (52,9-93,4)**

9,35 (6,73-13,0) **

↑ sirolimus

↑ telaprevir

**uträkningar baserade på data

erhållna med en reducerad dos

Inhibering av CYP3A, inhibering

av transportproteiner.

Betydande dosreducering av de

immunosuppressiva läkemedlen

med eller utan förlängning av

dosintervallen kommer att krävas.

Noggrann övervakning av

nivåerna av immunosuppressiva

läkemedel i blodet, njurfunktion

och biverkningar relaterade till de

immunosuppressiva läkemedlen

rekommenderas vid samtidig

administrering av telaprevir.

Takrolimus kan förlänga

QT-intervallet (se avsnitt 4.4).

INHALERADE BETA-AGONISTER

salmeterol

↑ salmeterol

Inhibering av CYP3A

Samtidig administrering av

salmeterol och telaprevir

rekommenderas inte.

Kombinationen kan resultera i

ökad risk för kardiovaskulära

biverkningar associerade med

salmeterol, inklusive

QT-förlängning, hjärtklappning

och sinustakykardi (se avsnitt 4.4).

INSULINSEKRETAGOGER

repaglinid

↑ repaglinid

Inhibering av OATP via telaprevir

Försiktighet bör iakttas och klinisk

övervakning rekommenderas.

NARKOTISKA ANALGETIKA

metadon*

↓ R-metadon

AUC 0,71 (0,66-0,76)

0,71 (0,66-0,76)

0,69 (0,64-0,75)

Ingen effekt på koncentrationerna

av obundet R-metadon.

Undanträngning av metadon från

plasmaproteiner.

Ingen justering av metadondosen

krävs vid insättande av samtidig

administrering av telaprevir.

Klinisk övervakning

rekommenderas dock eftersom

dosen av metadon vid

underhållsbehandling kan behöva

justeras hos vissa patienter.

QT-förlängning och Torsade de

Pointes har rapporterats vid

användning av metadon (se

avsnitt 4.4). EKG-registrering ska

göras vid baseline och regelbundet

under telaprevirbehandling.

buprenorfin*

buprenorfin

AUC 0,96 (0,84-1,10)

0,80 (0,69-0,93)

1,06 (0,87-1,30)

Ingen dosjustering av

buprenorfindosen krävs vid

samtidig administrering av

telaprevir.

Läkemedlet är inte längre godkänt för försäljning

PDE5-HÄMMARE

sildenafil

tadalafil

vardenafil

↑ PDE5-hämmare

Inhibering av CYP3A

Samtidig administrering av

sildenafil eller vardenafil och

telaprevir rekommenderas inte.

Behandling av erektil dysfunktion

med tadalafil kan ske med

försiktighet med en engångsdos

som inte överskrider 10 mg under

72 timmar och med en ökad

övervakning för biverkningar

associerade med tadalafil.

Samtidig administrering av

sildenafil eller tadalafil och

telaprevir vid behandling av

pulmonell arteriell hypertension är

kontraindicerat (se avsnitt 4.3).

PROTONPUMPSHÄMMARE

esomeprazol*

↔ telaprevir

AUC 0,98 (0,91-1,05)

0,95 (0,86-1,06)

Protonpumpshämmare kan

användas utan dosjustering.

4.6

Fertilitet, graviditet och amning

Graviditet

Det finns inga data på användning av INCIVO hos gravida kvinnor. Utförda djurstudier är otillräckliga

med hänseende på human reproduktionstoxicitet (se avsnitt 5.3). INCIVO rekommenderas inte under

graviditet och hos kvinnor i fertil ålder som inte använder preventivmedel.

Födelsekontroll hos män och kvinnor

Eftersom INCIVO måste användas i kombination med peginterferon alfa och ribavirin, så är

kontraindikationer och varningar som gäller för dessa läkemedel tillämpliga på sådan

kombinationsbehandling.

På grund av den kombinerade behandlingen med peginterferon alfa och ribavirin, måste kvinnliga

patienter i fertil ålder och deras manliga partners såväl som manliga patienter och deras kvinnliga

partners använda 2 effektiva preventivmetoder under INCIVO-behandlingen. Efter avslutad INCIVO-

behandling skall rekommendationer för födelsekontroll följas enligt vad som står i produktresumén för

ribavirin, och enligt vad som beskrivs nedan.

Hormonella preventivmedel kan användas fortsättningsvis men kan vara otillförlitliga under

behandling med INCIVO och upp till två månader efter att behandling med INCIVO avslutats (se

avsnitt 4.5). Under denna tid skall kvinnliga patienter i fertil ålder använda två effektiva icke-

hormonella preventivmetoder. Två månader efter avslutad behandling med INCIVO är hormonella

preventivmedel åter lämpliga som en av två nödvändiga effektiva metoder för födelsekontroll.

Se produktresuméerna för ribavirin och peginterferon alfa för ytterligare information.

Amning

Telaprevir och dess huvudmetabolit utsöndras i bröstmjölk hos råtta (se avsnitt 5.3). Det är inte känt

om telaprevir utsöndras i bröstmjölk hos människa. På grund av risken för biverkningar hos ammade

barn, som beror på den kombinerade behandlingen av INCIVO med peginterferon alfa och ribavirin,

så måste amningen avbrytas innan behandlingen påbörjas. Se även produktresumén för ribavirin.

Fertilitet

INCIVO hade inga effekter på fertilitet eller fruktsamhet efter utvärdering i råttor.

4.7

Effekter på förmågan att framföra fordon och använda maskiner

INCIVO har ingen eller försumbar effekt på förmågan att framföra fordon och använda maskiner. Inga

Läkemedlet är inte längre godkänt för försäljning

studier har utförts för att utvärdera om INCIVO påverkar förmågan att framföra fordon eller använda

maskiner. Synkope och retinopati har rapporterats hos några patienter som använt INCIVO och detta

skall beaktas när det görs en värdering av patientens förmåga att framföra fordon eller använda

maskiner. Se även produktresuméer för peginterferon alfa och ribavirin för ytterligare information.

4.8

Biverkningar

Sammanfattning av säkerhetsprofilen

Den övergripande säkerhetsprofilen för INCIVO är baserad på kliniska fas II- och fas III-studier (både

kontrollerade och icke-kontrollerade) innefattande 3 441 patienter som fått kombinationsbehandling

med INCIVO, samt från spontan biverkningsrapportering efter marknadsföring.

INCIVO måste ges tillsammans med peginterferon alfa och ribavirin. Se respektive produktresumé för

biverkningar associerade med dessa läkemedel.

Förekomsten av biverkningar av minst måttlig intensitet (≥ grad 2) var högre i gruppen som fick

INCIVO än i placebogruppen.

Under behandlingsfasen med INCIVO/placebo, så var de mest frekvent rapporterade biverkningarna

av minst svårighetsgrad 2 i gruppen som fick INCIVO (incidens ≥ 5,0%) anemi, hudutslag, klåda,

illamående och diarré.

Under behandlingsfasen med INCIVO/placebo, så var de mest frekvent rapporterade biverkningarna

av minst svårighetsgrad 3 i gruppen som fick INCIVO (incidens ≥ 1,0%) anemi, hudutslag,

trombocytopeni, lymfopeni, klåda och illamående.

Sammanfattning i tabellform av biverkningar

Biverkningar av INCIVO presenteras i tabell 3.

Biverkningarna är listade enligt organsystem och frekvens: mycket vanliga (≥ 1/10), vanliga (≥ 1/100,

< 1/10), mindre vanliga (≥ 1/1 000, < 1/100), och sällsynta (≥ 1/10 000, < 1/1 000). Inom varje

frekvensgrupp är biverkningarna presenterade i fallande allvarlighetsgrad.

Tabell 3: Biverkningar av INCIVO (givet i kombination med peginterferon alfa och ribavirin)

hos HCV-infekterade patienter i kliniska studier

a

och efter marknadsföring

Organsystem

Frekvenskategori

Biverkningar från

INCIVO, peginterferon alfa och

ribavirin i kombinationsterapi

Infektioner och infestationer

vanliga

oral candidos

Blodet och lymfsystemet

mycket vanliga

Anemi

vanliga

trombocytopeni

, lymfopeni

Endokrina systemet

vanliga

Hypotyroidism

Metabolism och nutrition

vanliga

hyperurikemi

, hypokalemi

mindre vanliga

Gikt

Centrala och perifera

nervsystemet

vanliga

dysgeusi, synkope

Ögon

mindre vanliga

Retinopati

Magtarmkanalen

mycket vanliga

illamående, diarré, kräkningar,

hemorrojder, proktalgi

vanliga

analklåda, rektalblödningar, analfissurer

mindre vanliga

proktit, pankreatit

Lever och gallvägar

vanliga

hyperbilirubinemi

Hud och subkutan vävnad

mycket vanliga

klåda, hudutslag

vanliga

eksem, ansiktssvullnad, exfoliativa

hudutslag

mindre vanliga

läkemedelsutslag med eosinofili och

systemiska symtom (DRESS), urtikaria

Läkemedlet är inte längre godkänt för försäljning

sällsynta

SJS, TEN, erythema multiforme

Njurar och urinvägar

mindre vanliga

ökad nivå av kreatinin

, prerenal azotemi

med eller utan akut njursvikt

Allmänna symtom och/eller

symtom vid

administreringsstället

vanliga

perifert ödem, produkten smakar onormalt

de placebokontrollerade fas II- eller fas III-studierna (poolade data) inkluderade 1 346 HCV-infekterade patienter

incidenserna baserade på biverkningsrapporteringsfrekvenser (se vidare Avvikande laboratorievärden nedan)

I analysen av en ytterligare studie, studie C211, var säkerhetsprofilen hos kombinationsbehandling

med INCIVO 1 125 mg två gånger dagligen likartad säkerhetsprofilen hos patienter som fått

kombinationsbehandling med INCIVO 750 mg var 8:e timme. Inga nya säkerhetsfynd identifierades.

Avvikande laboratorievärden

Utvalda avvikande laboratorievärden av minst måttlig intensitet (≥ grad 2), som representerar en

försämring jämfört med baselinevärdet och som är bedömda som biverkningar observerade hos

HCV-infekterade patienter som fått INCIVO-kombinationsbehandling från data poolade från de

placebokontrollerade fas II- och fas III-prövningarna presenteras i tabellen nedan:

Tabell 4: Utvalda avvikande laboratorievärden (DAIDS

a

grad ≥ 2) som representerar en

försämring från baselinevärdet och som betraktas som biverkningar hos HCV-infekterade

patienter behandlade med INCIVO kombinationsbehandling från poolade data från de

placebo-kontrollerade fas II- och fas III-studierna

Grad 2

Grad 3

Grad 4

Ökning

urinsyra

17,9%

(10,1-12,0 mg/dl)

4,6%

(12,1-15,0 mg/dl)

1,1%

(> 15,0 mg/dl)

bilirubin

13,6%

(1,6-2,5 x ULN)

3,6%

(2,6-5,0 x ULN)

0,3%

(> 5,0 x ULN)

totalt kolesterol

15,4%

(6,20–

7,77 mmol/l

240 - 300 mg/dl)

2,0%

(> 7,77 mmol/l

> 300 mg/dl)

lågdensitets-

lipoprotein (LDL)

6,9%

(4,13–

4,90 mmol/l

160–190 mg/dl)

2,5%

(≥ 4,91 mmol/l

≥ 191 mg/dl)

kreatinin

0,9%

(1,4–1,8 x ULN)

0,2%

(1,9-3,4 x ULN)

(> 3,4 x ULN)

Minskning

hemoglobin

27,0%

(9,0-9,9 g/dl

eller någon

minskning

3,5-4,4 g/dl)

51,1%

(7,0-8,9 g/dl

eller någon

minskning

≥ 4,5 g/dl)

1,1%

(< 7,0 g/dl)

trombocytantal

24,4%

(50 000–

99 999/mm

2,8%

(25 000–

49 999/mm

0,2%

(< 25 000/mm

absolut

lymfocytantal

13,1%

(500-599/mm

11,8%

(350-499/mm

4,8%

(< 350/mm

kalium

1,6%

(2,5–2,9 mEq/l)

(2,0-2,4 mEq/l)

(< 2,0 mEq/l)

NA = Not applicable, ej tillämpligt

Tabell framtagen av The Division of AIDS för allvarlighetsgradering av biverkningar hos vuxna och barn (DAIDS,

version 1.0, December 2004) användes i de poolade laboratoriedataseten.

Incidencen beräknades genom antalet patienter för varje parameter.

Läkemedlet är inte längre godkänt för försäljning

De flesta laboratorievärden återgår till de nivåer som ses vid användning av peginterferon alfa och

ribavirin vid vecka 24, förutom trombocyter som fortfarande är på lägre nivå än vad som ses vid

behandling med peginterferon alfa och ribavirin fram till vecka 48 (se avsnitt 4.4).

Förhöjda nivåer av urinsyra i serum inträffar mycket ofta under behandling med INCIVO i

kombination med peginterferon alfa och ribavirin. Efter att behandlingen med INCIVO upphört,

minskar normalt nivåerna av urinsyra under de följande 8 veckorna och är jämförbara med de som ses

hos patienter som endast fått peginterferon alfa och ribavirin.

Beskrivning av utvalda biverkningar

Hudutslag

Allvarliga, potentiellt livshotande och dödliga hudreaktioner har rapporterats vid

kombinationsbehandling med INCIVO, inklusive DRESS, SJS och TEN (se avsnitt 4.4). I

placebokontrollerade fas II- och fas III-prövningar så ökade den totala incidensen och

svårighetsgraden av hudutslag när INCIVO gavs tillsammans med peginterferon alfa och ribavirin.

Under behandling med INCIVO rapporterades hudutslag (alla grader av allvarlighet) hos 55% av

patienterna som fick INCIVO kombinationsbehandling och hos 33% av patienterna som fick

peginterferon alfa och ribavirin.

Mer än 90% av hudutslagen var av mild eller måttlig allvarlighetsgrad. Utslagen rapporterade vid

kombinationsbehandling med INCIVO bedömdes vanligen som ett eksematöst hudutslag med klåda

och omfattade mindre än 30% av kroppsytan. Hälften av hudutslagen uppträdde under de första

4 veckorna, men utslag kan uppträda när som helst under kombinationsbehandling med INCIVO. Det

är inte nödvändigt att avbryta kombinationsbehandlingen med INCIVO vid milda och medelsvåra

hudutslag.

Se avsnitt 4.4 för rekommendationer angående övervakning av hudutslag och avbrytande av

behandling med INCIVO, peginterferon alfa och ribavirin. Patienter som får lindriga till medelsvåra

hudutslag bör övervakas avseende tecken på progression, vilket dock varit ovanligt (under 10%). I

kliniska studier fick majoriteten av patienterna antihistaminer och topikala kortikosteroider.

Förbättring av hudutslagen sker efter att behandlingen med INCIVO är avslutad eller avbruten, dock

kan det ta flera veckor för hudutslagen att läka ut.

Anemi

I placebokontrollerade fas II- och fas III-studier rapporterades anemi (alla grader av allvarlighet) hos

32,1% av patienterna som fick INCIVO-kombinationsbehandling och hos 14,8% av patienterna som

fick peginterferon alfa och ribavirin. Dosreduktion av ribavirin användes för att hantera anemin.

21,6% av patienterna som fick kombinationsbehandling med INCIVO krävde dossänkning av ribavirin

på grund av anemi, jämfört med 9,4% av patienterna som endast fick peginterferon alfa och ribavirin.

Erytropoesstimulerande läkemedel var generellt sett inte tillåtna och användes hos endast 1% av

patienterna i de kliniska fas II- och fas III-prövningarna. I de placebo-kontrollerade fas II- och fas

III-prövningarna rapporterades transfusioner under INCIVO/placebo-behandlingsfasen hos 2,5% av

patienterna som fick INCIVO kombinationsbehandling och hos 0,7% av patienterna som enbart fick

peginterferon alfa och ribavirin. Antalet transfusioner över hela studieperioden var 4,6% respektive

1,6%. I placebokontrollerade fas II- och fas III-prövningar avbröt 1,9% av patienterna behandlingen

med enbart INCIVO på grund av anemi och 0,9% av patienterna avbröt kombinationsbehandlingen

med INCIVO på grund av anemi, detta jämfört med 0,5% bland de som enbart fick peginterferon alfa

och ribavirin (se avsnitt 4.4).

Anorektala symtom

I kliniska prövningar var de flesta av dessa biverkningar (t ex hemorrojder, anorektala obehag,

analklåda och rektalsveda) milda till medelsvåra, mycket få av dessa ledde till avbrytande av

behandlingen och symtomen försvann efter avslutad behandling med INCIVO.

Patienter samtidigt infekterade med HIV-1

Den totala säkerhetsprofilen för INCIVO hos samtidigt HCV/HIV-1 co-infekterade patienter (som

antingen inte stod på antiretroviral HIV-behandling eller på antiretroviral behandling), liknade

Läkemedlet är inte längre godkänt för försäljning

säkerhetsprofilen hos patienter infekterade med enbart HCV, med undantag för patienter som fick

atazanavir/ritonavir vilka ofta upplevde en övergående ökning av indirekta bilirubinnivåer (omfattande

grad 3 till 4) under vecka 2, vilket gick tillbaks till nära baseline vid vecka 12 (se avsnitt 4.4).

Levertransplanterade patienter utan cirros

Den totala säkerhetsprofilen för INCIVO hos behandlingsnaiva och behandlingserfarna

HCV-1-infekterade levertransplanterade patienter som stått på en stabil regim med de

immunosuppressiva läkemedlen takrolimus eller ciklosporin A liknade i allmänhet säkerhetsprofilen

för INCIVO hos patienter utan levertransplantation i anamnesen, även om anemi rapporterades oftare

(55,4% jämfört med 32,1% i sammanslagna säkerhetsdata från fas II-III) under behandlingsfasen med

INCIVO. Vid insättning av behandling med INCIVO användes en lägre startdos av ribavirin

(600 mg/dag) för att behandla anemi. Under den totala behandlingsfasen minskades ribavirindosen

ytterligare hos 36,5% av patienterna, 41,9% fick erytropoesstimulerande läkemedel (ESL) och 21,6%

fick blodtransfusioner (se avsnitt 4.4 och 4.5, Immunosuppressiva läkemedel).

Pediatrisk population

Säkerhet och effekt av INCIVO hos barn i åldrarna < 18 år har ännu inte fastställts.

Inga data finns tillgängliga.

Rapportering av misstänkta biverkningar

Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt

att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas

att rapportera varje misstänkt biverkning via det nationella rapporteringssystemet listat i bilaga V.

4.9

Överdosering

Den högsta dokumenterade INCIVO-dosen är 1 875 mg var 8:e timme under 4 dagar hos friska

frivilliga. I denna studie rapporterades följande vanliga biverkningar oftare för behandlingen med

1 875 mg var 8:e timme jämfört med 750 mg var 8:e timme: illamående, huvudvärk, diarré, minskad

aptit, dysgeusi och kräkningar.

Ingen specifik antidot finns tillgänglig vid överdosering med INCIVO. Behandling av en överdosering

med INCIVO består av allmän understödjande behandling inklusive kontroll av vitala tecken och

observation av patientens kliniska status. Om det anses motiverat kan eliminering av icke absorberad

aktiv substans uppnås genom kräkningar eller magsköljning. Magsköljning ska utföras bara om detta

kan ske inom en timme efter intag. Tillförsel av medicinskt kol kan också användas som metod för att

avlägsna icke absorberad aktiv substans.

Det är inte känt om telaprevir är dialyserbart med peritoneal- eller hemodialys.

5.

FARMAKOLOGISKA EGENSKAPER

5.1

Farmakodynamiska egenskaper

Farmakoterapeutisk grupp: Direktverkande antivirala, ATC-kod: J05AE11.

Verkningsmekanism

Telaprevir är en hämmare av HCV NS34A serinproteas, vilket är essentiellt för virusreplikation.

In vitro-studier

Telaprevirs aktivitet gentemot HCV

I ett HCV subtyp 1b replicon-test var telaprevirs IC

-värde 0,354 µM för vildtyps HCV, vilket var i

paritet med ett IC

på 0,28 µM i ett subtyp 1a test för infektiöst virus.

Resistens

HCV-varianter associerade med virologisk svikt eller relaps vid behandling utvärderades med hjälp av

Läkemedlet är inte längre godkänt för försäljning

riktad mutagenes i HCV replicon-testet. Varianterna V36A/M, T54A/S, R155K/T, och A156S var

förenade med en lägre grad av in vitro-resistens mot telaprevir (3- till 25-faldig ökning av IC

-värdet

för telaprevir) och A156V/T och V36M+R155K varianterna gav högre grad av in vitro-resistens mot

telaprevir (> 25-faldig ökning av IC

-värdet för telaprevir). Replicon-varianter genererade från

sekvenser med ursprung i patienter visade liknande resultat.

Replikationskapaciteten in vitro hos telaprevirresistenta varianter var lägre än hos vildtypsvirus.

Korsresistens

Telaprevirresistenta varianter testades för korsresistens mot representativa proteashämmare i HCV

replicon-systemet. Replika med enstaka substitutioner vid position 155 eller 156 och dubbla varianter

med substitutioner på positionerna 36 och 155 visade korsresistens mot alla testade proteashämmare

inom ett brett intervall av känslighet. Alla studerade telaprevirresistenta varianter förblev fullt känsliga

för interferon alfa, ribavirin och representativa HCV nukleosid och icke-nukleosid polymerashämmare

i replicon-systemet. Det finns inga kliniska data från patienter som re-behandlas efter att ha sviktat på

en HCV NS3-4A-proteashämmarbaserad terapi, t.ex telaprevir. Inte heller finns det data på upprepade

behandlingsomgångar med telaprevir.

Kliniska virologistudier

I kliniska fas II- och fas III-prövningar med telaprevir var det sällsynt med behandlingsnaiva patienter

och patienter med tidigare behandlingssvikt där telaprevirresistenta varianter dominerade vid baseline

(före behandling), (V36M, T54A och R155K < 1% och T54S 2,7%). Dominerande resistens vid

baseline utesluter inte framgångsrik behandling med telaprevir, peginterferon alfa och ribavirin.

Inverkan av dominerande telaprevir-resistenta varianter vid baseline är troligen störst hos patienter

med dåligt behandlingssvar på interferon, som t ex hos tidigare null-responders.

Totalt 215 av 1 169 patienter behandlade med T12/PR (INCIVO i 12 veckor tillsammans med

peginterferon alfa-2a och ribavirin i 24 eller 48 veckor) i en klinisk fas III-studie uppvisade virologisk

svikt under behandling (n = 125) eller relaps (n = 90). Baserat på populationssekvensanalyser av HCV

hos dessa 215 patienter, upptäcktes uppkomst av telaprevirresistenta HCV-varianter hos 105 (84%) av

de med virologisk svikt och hos 55 (61%) av dem med relaps. Vildtypsvirus påvisades hos 15 (12%)

av patienterna med virologisk svikt och hos 24 (27%) av dem med relaps. HCV-sekvensieringsdata

fanns inte tillgängliga för 16 (7%) patienter. Sekvensanalys av telaprevirresistenta varianter ledde till

identifiering av substitutioner på 4 positioner i regionen för NS3 4A-proteas, vilket stämmer överens

med verkningsmekanismen för telaprevir (V36A/M, T54A/S, R155K/T och A156S/T/V). I

fas III-studien C211 var det ingen skillnad i typen av uppkomna varianter mellan patienter som fick

telaprevir 1 125 mg två gånger dagligen och patienter som fick telaprevir 750 mg var 8:e timme.

Liknande andelar patienter i båda behandlingsgrupperna hade telaprevirresistenta varianter vid tiden

för svikt. Virologisk svikt under behandling med telaprevir var främst förknippad med höggradigt

resistenta varianter och relaps var oftast associerat med låggradigt resistenta varianter eller

vildtypsvirus.

Patienter med HCV-genotyp-1a uppvisade övervägande enkel- och kombinationsvarianter av V36M

och R155K, medan patienter med HCV-genotyp-1b huvudsakligen uppvisade varianterna V36A,

T54A/S, och A156S/T/V. Denna skillnad beror sannolikt på den högre genetiska barriären för V36M

och R155K substitutionerna hos genotyp-1b än hos genotyp-1a. Bland patienter som behandlades med

telaprevir var virologisk svikt vanligare hos patienter med genotyp-1a än med genotyp-1b och

vanligare hos tidigare null-responders jämfört med andra populationer (behandlingsnaiva, tidigare

relapsers och tidigare partial responders, se avsnitt 5.1, Klinisk erfarenhet, Effekt hos tidigare

behandlade vuxna).

Resistensprofilen som observerades i studie HPC3008 hos HCV/HIV-1 co-infekterade patienter

liknade resistensprofilen hos patienter infekterade med enbart HCV.

Resistensprofilen som observerades i studie HPC3006 hos behandlingsnaiva och behandlingserfarna

HCV-1-infekterade levertransplanterade patienter som stod på stabil behandling med de

immunosuppressiva läkemedlen takrolimus eller ciklosporin A liknade resistensprofilen hos

Läkemedlet är inte längre godkänt för försäljning

HCV-infekterade patienter utan levertransplantat.

Uppföljningsanalys av INCIVO-behandlade patienter som inte fick bestående virologiskt svar (SVR)

visade att populationen av vildtypsvirus ökade och populationen med telaprevirresistenta varianter

blev med tiden omätbara efter avslutad telaprevirbehandling. Bland 255 tidigare obehandlade eller

tidigare behandlade patienter från fas III-studierna 108, 111 och C216, hos vilka telaprevirresistenta

varianter hade uppkommit under behandlingen, hade 152 (60%) av patienterna inte längre några

resistenta varianter påvisbara vid populationssekvensiering (medianvärde på uppföljningstid:

10 månader). Av de 393 resistenta varianterna påvisade hos de 255 patienterna så kunde 68% av

NS3-36, 84% av NS3-54, 59% av NS3-155, 86% av NS3-156, och 52% av NS3-36M+NS3-155K inte

längre detekteras.

I en uppföljande studie på 98 behandlingsnaiva patienter och patienter som tidigare sviktat på

behandling med INCIVO i en fas II- eller fas III-studie och som inte uppnådde SVR, kunde

telaprevirresistenta varianter inte längre påvisas hos 85% (83/98) av patienterna (medianvärde på

uppföljningstid: 27,5 månader). Klonal sekvenseringsanalys av en undergrupp av patienter som i

populationssekvensering hade vildtyps-HCV (n = 20), där man jämförde frekvensen av resistenta

varianter före behandling med telaprevir och vid uppföljning, visade att populationen av

HCV-varianter hos alla patienter hade återgått till nivåerna som var före behandling. Mediantiden för

telaprevirresistenta varianter att bli odetekterbara i populationssekvensering var längre för vaianterna

NS3-36 (6 månader), NS3-155 (9 månader) och NS3-36M+NS3-155K (12 månader) som

observerades främst hos patienter med genotyp 1a än för varianterna NS3-54 (2 månader) och

NS3-156 (3 månader) som observerades främst hos patienter med genotyp 1b.

Klinisk effekt och säkerhet

Effekten och säkerheten av INCIVO hos patienter med kronisk hepatit C av genotyp-1 har utvärderats

i fyra fas III-studier: tre på behandlingsnaiva patienter och en på tidigare behandlade patienter

(relapsers, partial responders och null-responders). Patienterna i dessa studier, 108, 111, och C216

hade kompenserad leversjukdom, detekterbart HCV-RNA och leverhistopatologi förenlig med kronisk

hepatit C. Om inget annat anges gavs INCIVO i en dos på 750 mg var 8:e timme, peginterferon alfa-2a

gavs i en dos på 180 µg/vecka och ribavirin gavs i en dos på 1 000 mg/dag (patienter som vägde

< 75 kg) eller 1 200 mg/dag (patienter som vägde ≥ 75 kg). Plasmanivåerna av HCV-RNA mättes med

COBAS

TaqMan

HCV-test (version 2.0) avsett för användning i High Pure System. Denna analys

hade en nedre kvantifieringsgräns på 25 IE/ml.

I beskrivningen av fas III-studieresultat för studierna 108,111 och C216 baserades definitionen av

SVR, vilket betraktades som virologiskt botad, på bestämningen av HCV RNA inom besöksintervallet

vid studievecka 72, där sista mätningen i intervallet användes. I de fall där data saknades vid vecka 72

användes den sista HCV RNA-mätningen från vecka 12 eller senare under uppföljningen. Vidare

användes kvantifieringsgränsen 25 IE/ml för att bestämma SVR.

I beskrivningen av fas III-studieresultaten för studierna C211, HPC3008 och HPC3006 baserades

definitionen av SVR12, vilket betraktades som virologiskt botad, på bestämningen av HCV-RNA

under kvantifieringsgränsen (25 IE/ml) där sista mätningen i besöksintervallet vid 12 veckor efter

planerat behandligsavslut användes.

Effekt hos behandlingsnaiva vuxna

Studie C211

Studie C211 var en randomiserad, öppen, fas-III studie utförd på behandlingsnaiva patienter vilka

randomiserades till en av två behandlingsgrupper: INCIVO 750 mg var 8:e timme [T12(q8h)/PR] eller

INCIVO 1 125 mg två gånger dagligen [T12(b.i.d.)/PR] i kombination med peginterferon alfa-2a och

ribavirin. Det primära syftet var att visa non-interferiority för T12(b.i.d.)/PR jämfört med

T12(q8h)/PR. Alla patienter fick 12 veckors behandling med INCIVO i kombination med

peginterferon alfa-2a och ribavirin. Vid vecka 12 avslutades INCIVO-behandlingen och patienterna

fortsatte behandling med peginterferon alfa-2a och ribavirin. Den totala behandlingstiden bestämdes

baserat på patientens individuella virala svar under behandlingen. Om en patient uppnådde

odektekterbart HCV-RNA vid vecka 4 blev den totala behandlingstiden 24 veckor, annars var den

Läkemedlet är inte längre godkänt för försäljning

totala behandlingstiden 48 veckor.

De 740 deltagande patienterna hade en medianålder på 51 år (intervall: 18 till 70), 60% av patienterna

var män, 21% hade ett BMI ≥ 30 kg/m

, 5% var svarta, 2% var asiater, 85% hade baselinenivåer av

HCV-RNA ≥ 800 000 IE/ml, 15% hade överbryggande fibros, 14% hade cirros, 57% hade

HCV genotyp-1a och 43% hade HCV genotyp-1b.

Andelen patienter med SVR12 i T12(b.i.d.)/PR -gruppen var 74% (274/369) jämfört med 73%

(270/371) i T12(q8h)/PR-gruppen, med 95% konfidensintervall förskillnanden: -4,9%, 12,0%. Den

nedregränsen för 95% CI (-4,9%) var större än den förutbestämda non-inferioritymarginalen på -11%

och därmed kunde man påvisa non-inferiority för T12(b.i.d.)/PR jämfört med T12(q8h)/PR. Tabell 5

visar svarsfrekvens för T12(b.i.d.)/PR-gruppen och T12(q8h)/PR-gruppen.

Tabell 5:

Svarsfrekvens: Studie C211

Behandlingsutfall

T12(b.i.d.)/PR

N = 369

% (n/N)

T12(q8h)/PR

N = 371

% (n/N)

SVR12

74% (274/369)

73% (270/371)

Odetekterbart HCV-RNA vid vecka 4

69% (256/369)

67% (250/371)

Odetekterbart HCV-RNA vid vecka 4 och 12

66% (244/369)

63% (234/371)

SVR hos patienter med odetekterbart HCV-

RNA vid vecka 4 och 12

89% (218/244)

89% (209/234)

SVR hos patienter som inte hade odetekterbart

HCV-RNA vid vecka 4 och 12

45% (56/125)

45% (61/137)

Patienter utan SVR

26% (95/369)

27% (101/371)

Virologisk svikt vid behandling

10% (38/369)

10% (36/371)

Relaps

8% (23/300)

6% (19/293)

Övrigt

9% (34/369)

12% (46/371)

T12(b.i.d.)/PR: INCIVO 1 125 mg två ganger daglien i 12 veckor med peginterferon alfa-2a och ribavirin i 24 eller

48 veckor; T12(q8h)/PR: INCIVO 750 mg var 8:e timme i 12 veckor med peginterferon alfa-2a och ribavirin i 24 eller

48 veckor

Patienter med planerad behandlingstid totalt 24 veckor.

Virologisk svikt vid behandling inkluderar patienter som uppnådde ett i protokollet definierat stoppkriterium och/eller

hade ett virusgenombrott.

Relaps definierades som att ha mindre än 25 IE/ml vid planerad avslutad behandling följt av HCV-RNA ≥ 25 IE/ml

vid den sista observationen inom uppföljningsintervallet för SVR. Nämnaren för beräknande av återfallsfrekvens

representerar andelen patienter med ett svar vid slutet av behandlingen (HCV-RNA < 25 IE/ml).

Övrigt inkluderar patienter med detekterbart HCV- RNA vid planerad avslutad behandling men utan virusgenombrott

och patienter med avsaknad SVR-bedömning vid planerad uppföljning.

Tabell 6 visar frekvens av SVR utifrån IL28B-genotyp och stadium av leverfibros vid baseline.

Tabell 6:

Frekvens av SVR utifrån patientundergrupper: Studie C211

Undergrupp

T12(b.i.d.)/PR

N = 369

% (n/N)

T12(q8h)/PR

N = 371

% (n/N)

IL28B-genotyp

92% (97/105)

87% (92/106)

67% (139/206)

68% (141/208)

66% (38/58)

65% (37/57)

Leverfibros vid baseline

Ingen fibros eller minimal fibros

80% (138/172)

79% (140/177)

Portal fibros

79% (75/95)

80% (68/85)

Överbryggande fibros

67% (32/48)

64% (38/59)

Cirros

54% (29/54)

49% (24/49)

Läkemedlet är inte längre godkänt för försäljning

T12(b.i.d.)/PR: INCIVO 1 125 mg två gånger dagligen i 12 veckor med peginterferon alfa-2a och ribavirin i 24 eller

48 veckor;

T12(q8h)/PR: INCIVO 750 mg var 8:e timme i 12 veckor med peginterferon alfa-2a och ribavirin is 24 eller 48 veckor

Studie 108 (ADVANCE)

Studie 108 var en randomiserad, dubbelblind, med parallella grupper, placebokontrollerad fas III-

studie utförd på behandlingsnaiva patienter. INCIVO gavs under de första 8 veckorna av behandlingen

(T8/PR-regim) eller de första 12 veckorna av behandlingen (T12/PR-regim) i kombination med

peginterferon alfa-2a och ribavirin i antingen 24 eller 48 veckor. Patienter som hade odetekterbart

HCV-RNA vid vecka 4 och vecka 12 fick 24 veckors behandling med peginterferon alfa-2a och

ribavirin medan patienter som inte hade odetekterbart HCV-RNA vid vecka 4 och vecka 12 fick

48-veckors behandling med peginterferon alfa-2a och ribavirin. Kontrollbehandlingen (Pbo/PR) hade

en bestämd behandlingsduration på 48 veckor, med matchande placebo för telaprevir under de första

12 veckorna och peginterferon alfa-2a och ribavirin i 48 veckor.

De 1 088 deltagande patienterna hade en medianålder på 49 år (intervall: 18 till 69), 58% av

patienterna var män, 23% hade ett BMI ≥ 30 kg/m

, 9% var svarta, 11% var latinamerikaner, 77%

hade baselinenivåer av HCV-RNA ≥ 800 000 IE/ml, 15% hade överbryggande fibros, 6% hade cirros,

59% hade HCV genotyp-1a och 40% hade HCV genotyp-1b.

Andelen patienter med SVR i T8/PR-gruppen var 72% (261/364) (P < 0,0001 jämfört med

Pbo/PR48-gruppen). Tabell 7 visar svarsfrekvens på behandling för den rekommenderade

T12/PR-gruppen och Pbo/PR48-gruppen.

Tabell 7:

Svarsfrekvens på behandling: Studie 108

Behandlingsutfall

T12/PR

N = 363

n/N (%)

Pbo/PR48

N = 361

n/N (%)

SVR

a

79% (285/363)

(74%, 83%)

46% (166/361)

41%, 51%)

Odetekterbart HCV-RNA vid vecka 4

och 12 (eRVR)

58% (212/363)

8% (29/361)

SVR hos eRVR-patienter

92% (195/212)

93% (27/29)

Icke-eRVR

42% (151/363)

92% (332/361)

SVR hos icke-eRVR-patienter

60% (90/151)

42% (139/332)

HCV-RNA < 25 IE/ml vid

behandlingens slut

82% (299/363)

62% (225/361)

Relaps

4% (13/299)

26% (58/225)

T12/PR: INCIVO i 12 veckor med peginterferon alfa-2a och ribavirin i 24 eller 48 veckor;

Pbo/PR: placebo i 12 veckor med peginterferon alfa-2a och ribavirin i 48 veckor

P <0,0001; T12/PR jämfört med Pbo/PR48. Skillnaden i SVR-frekvens (95% konfidensintervall) mellan T12/PR- och

Pbo/PR-grupperna var 33 (26, 39).

95% konfidensintervall

Frekvenserna av SVR var högre (absolut skillnad på minst 28%) för T12/PR-gruppen än för

Pbo/PR48-gruppen i alla undergrupper indelade efter kön, ålder, ras, etnicitet, BMI, subtyp av

HCV-genotyp, utgångsnivåer av HCV-RNA (< 800 000, ≥ 800 000 IE/ml) och omfattningen av

leverfibros. Tabell 8 visar frekvensen av SVR utifrån undergrupper av patienter.

Tabell 8:

Frekvens av SVR utifrån undergrupper: Studie 108

Undergrupp

T12/PR

Pbo/PR

Män

78% (166/214)

46% (97/211)

Ålder 45 till ≤ 65 år

73% (157/214)

39% (85/216)

Svarta

62% (16/26)

29% (8/28)

Latinamerikaner

77% (27/35)

39% (15/38)

BMI ≥ 30 kg/m

73% (56/77)

44% (38/87)

Baseline HCV-RNA ≥ 800 000 IE/ml

77% (215/281)

39% (109/279)

Läkemedlet är inte längre godkänt för försäljning

HCV genotyp-1a

75% (162/217)

43% (90/210)

HCV genotyp-1b

84% (119/142)

51% (76/149)

Grad av leverfibros vid baseline

Ingen fibros, minimal fibros, eller portal

fibros

82% (237/290)

49% (140/288)

Överbryggande fibros

63% (33/52)

35% (18/52)

Cirros

71% (15/21)

38% (8/21)

T12/PR: INCIVO i 12 veckor med peginterferon alfa-2a och ribavirin i 24 eller 48 veckor.

Pbo/PR: placebo i 12 veckor med peginterferon alfa-2a och ribavirin i 48 veckor.

Studie 111 (ILLUMINATE)

Studie 111 var en fas-III, randomiserad, öppen studie på behandlingsnaiva patienter. Studien var

utformad för att jämföra frekvensen av SVR hos patienter med odetekterbart HCV-RNA vid vecka 4

och 12 som behandlats med INCIVO i 12 veckor i kombination med peginterferon alfa-2a och

ribavirin i antingen 24 veckor (T12/PR24) eller 48 veckor (T12/PR48). Patienter med odekterbart

HCV-RNA vid vecka 4 och 12, randomiserades vid vecka 20 till att få behandling med

peginterferon alfa-2a och ribavirin under antingen 24 veckor eller 48 veckor. Den primära

utvärderingen gällde non-inferiority, med en marginal på -10,5% för 24-veckorsregim jämfört med 48-

veckorsregim hos patienter med odekterbart HCV-RNA vid vecka 4 och 12.

De 540 deltagande patienterna hade en medianålder på 51 år (intervall: 19 till 70), 60% av patienterna

var män, 32% hade ett BMI ≥ 30 kg/m

, 14% var svarta, 10% var latinamerikaner, 82% hade

baselinenivåer av HCV-RNA > 800 000 IE/ml, 16% hade överbryggande fibros, 11% hade cirros,

72% hade HCV genotyp-1a och 27% hade HCV genotyp-1b.

Totalt 352 (65%) patienter hade odetekterbart HCV-RNA vid vecka 4 och 12. Tabell 9 visar

svarsfrekvensen på behandling. Hos patienter som hade odetekterbart HCV-RNA vid vecka 4 och 12

fanns det ingen ytterligare vinst med en förlängning av behandling med peginterferon alfa-2a och

ribavirin till 48 veckor (skillnad i frekvens av SVR på 2%; 95% konfidensintervall: -4%, 8%).

Tabell 9:

Svarsfrekvens på behandling: Studie 111

Patienter med odetekterbart

HCV-RNA vid vecka 4 och 12

T12/PR

Alla patienter

a

N = 540

Behandlingsutfall

T12/PR24

N = 162

T12/PR48

N = 160

SVR

92% (149/162)

(87%, 96%)

90% (144/160)

(84%, 94%)

74% (398/540)

(70%, 77%)

HCV-RNA < 25 IE/ml vid

behandlingens slut

98% (159/162)

93% (149/160)

79% (424/540)

Relaps

6% (10/159)

1% (2/149)

4% (19/424)

T12/PR24: INCIVO i 12 veckor med peginterferon alfa-2a och ribavirin i 24 veckor.

T12/PR48: INCIVO i 12 veckor med peginterferon alfa-2a och ribavirin i 48 veckor.

“Alla patienter” inkluderar 322 patienter med odetekterbart HCV-RNAvid vecka 4 och 12 och 218 övriga patienter

som behandlats i studien (118 som inte hade odetekterbart HCV-RNAvid vecka 4 och 12 och 100 som avbröt

medverkan i studien före vecka 20, då randomiseringen ägde rum).

95% konfidensintervall

Frekvensen av SVR för svarta patienter var 62% (45/73). Tabell 10 visar SVR-frekvensen i

förhållande till omfattningen av leverfibros vid baseline.

Tabell 10: SVR-frekvens i förhållande till omfattningen av leverfibros vid baseline: Studie 111

Undergrupp

Patienter med odetekterbart

HCV-RNAvid vecka 4 och 12

T12/PR

Alla patienter

a

T12/PR24

T12/PR48

Ingen fibros, minimal fibros eller

portal fibros

96% (119/124)

91% (115/127)

77% (302/391)

Överbryggande fibros

95% (19/20)

86% (18/21)

74% (65/88)

Läkemedlet är inte längre godkänt för försäljning

Cirros

61% (11/18)

92% (11/12)

51% (31/61)

T12/PR24: INCIVO i 12 veckor med peginterferon alfa-2a och ribavirin i 24 veckor.

T12/PR48: INCIVO i 12 veckor med peginterferon alfa-2a och ribavirin i 48 veckor.

Alla patienter” inkluderar 322 patienter med odetekterbart HCV-RNA vid vecka 4 och 12, och 218 övriga patienter

som behandlats i studien (118 som inte hade odetekterbart HCV-RNA vid vecka 4 och 12 samt 100 som avbröt sin

medverkan i studien före vecka 20, då randomiseringen ägde rum)

Effekt hos tidigare behandlade vuxna

Studie C216 (REALIZE)

Studie C216 var en randomiserad, dubbelblind, placebokontrollerad, fas III-studie på patienter som

inte uppnådde SVR vid tidigare behandling med peginterferon alfa-2a och ribavirin eller

peginterferon alfa-2b och ribavirin. I studien deltog tidigare relapsers (patienter med odetekterbart

HCV-RNA vid slutet av en behandling baserad på pegylerat interferon, men med detekterbara nivåer

av HCV-RNA inom 24 veckors uppföljning) och tidigare non-responders (patienter som inte hade

odetekterbart HCV-RNA under eller vid slutet av en tidigare behandlingsomgång på minst 12 veckor).

Patientgruppen non-responders bestod av 2 undergrupper: tidigare partial responders (HCV-RNA-

minskning som är större än eller lika med 2 log

vid vecka 12, men som inte hade odetekterbart

HCV-RNA vid behandlingens slut med peginterferon och ribavirin) och tidigare null-responders

(HCV-RNA-minskning som är mindre än 2 log

vid vecka 12 vid tidigare behandling med

peginterferon och ribavirin).

Patienterna randomiserades i ett 2:2:1 förhållande till en av tre behandlingsgrupper: samtidig start

(T12/PR48): INCIVO från dag 1 till och med vecka 12, fördröjd start (T12(DS)/PR48): INCIVO från

vecka 5 till och med vecka 16, Pbo/PR48: placebo till och med vecka 16. Alla behandlingsregimer

hade en behandlingslängd på 48 veckor med peginterferon alfa-2a och ribavirin.

De 662 deltagande patienterna hade en medianålder på 51 år (intervall: 21 till 70), 70% av patienterna

var män, 26% hade ett BMI ≥ 30 kg/m

, 5% var svarta, 11% var latinamerikaner, 89% hade baseline

nivåer av HCV-RNA > 800 000 IE/ml, 22% hade överbryggande fibros, 26% hade cirros, 54% hade

HCV genotyp-1a och 46% hade HCV genotyp-1b.

Frekvensen SVR i T12(DS)/PR-gruppen var 88% (124/141) för tidigare relapsers, 56% (27/48) för

tidigare partial responders och 33% (25/75) för tidigare null-responders. Tabell 11 visar

svarsfrekvensen på behandling i studiearmarna för den rekommenderade samtidiga behandlingsstarten

(T12/PR48) och för Pbo/PR48.

Tabell 11:

Svarsfrekvens på behandling: Studie C216

Behandlingsutfall

T12/PR48

% (n/N)

Pbo/PR48

% (n/N)

SVR

Tidigare relapsers

84% (122/145)

(77%, 90%)

22% (15/68)

(13%, 34%)

Tidigare partial responders

61% (30/49)

(46%, 75%)

15% (4/27)

(4%, 34%)

Tidigare null-responders

31% (22/72)

(20%, 43%)

5% (2/37)

(1%, 18%)

HCV-RNA < 25 IE/ml vid behandlingens

slut

Tidigare relapsers

87% (126/145)

63% (43/68)

Tidigare partial responders

73% (36/49)

15% (4/27)

Tidigare null responders

39% (28/72)

11% (4/37)

Relapse

Tidigare relapsers

3% (4/126)

63% (27/43)

Tidigare partial responders

17% (6/36)

0% (0/4)

Tidigare null responders

21% (6/28)

50% (2/4)

Läkemedlet är inte längre godkänt för försäljning

T12/PR48: INCIVO i 12 veckor följt av placebo i 4 veckor, i kombination med peginterferon alfa-2a och ribavirin i

48 veckor.

Pbo/PR48: placebo i 16 veckor i kombination med peginterferon alfa-2a och ribavirin i 48 veckor.

P < 0,001, T12/PR jämfört med Pbo/PR48. Skillnaden i frekvens av SVR (95% konfidensintervall) mellan T12/PR-

och Pbo/PR-grupperna var 63 (51, 74) för tidigare relapsers, 46 (27, 66), för tidigare partial responders och 26 (13, 39)

för tidigare null-responders.

95% konfidensintervall

För alla populationer i studien (tidigare relapsers, tidigare partial responders och tidigare null-

responders) var SVR-frekvensen högre för T12/PR-gruppen än för Pbo/PR48-gruppen i alla

undergrupper indelade efter kön, ålder, ras, etnicitet, BMI, subtyp av HCV-genotyp, utgångsnivå av

HCV-RNA och omfattning leverfibros. Tabell 12 visar SVR-frekvenserna i förhållande till

omfattningen av leverfibros.

Tabell 12: SVR-frekvens i förhållande till omfattningen av leverfibros vid baseline:

Studie C216

Omfattning av leverfibros

T12/PR

Pbo/PR48

Tidigare relapsers

Ingen eller minimal fibros eller portal

fibros

84% (68/81)

32% (12/38)

Överbryggande fibros

86% (31/36)

13% (2/15)

Cirros

82% (23/28)

7% (1/15)

Tidigare partial responders

Ingen eller minimal fibros eller portal

fibros

79% (19/24)

18% (3/17)

Överbryggande fibros

71% (5/7)

0 (0/5)

Cirros

33% (6/18)

20% (1/5)

Tidigare null-responders

Ingen eller minimal fibros eller portal

fibros

31% (9/29)

6% (1/18)

Överbryggande fibros

47% (8/17)

0 (0/9)

Cirros

19% (5/26)

10% (1/10)

T12/PR48: INCIVO i 12 veckor följt av placebo i 4 veckor, i kombination med peginterferon alfa-2a och ribavirin i

48 veckor.

Pbo/PR48: placebo under 16 veckor i kombination med peginterferon alfa-2a och ribavirin i 48 veckor.

Tabell 13 visar SVR-frekvenserna i förhållande till behandlingssvaret vecka 4 (< 1 log

eller ≥ 1 log

minskning av HCV RNA) för tidigare partial responders och för tidigare null responders i T12(DS)/PR

gruppen.

Tabell 13: SVR-frekvens i förhållande till behandlingssvar vecka 4 (< 1 log

10

eller ≥ 1 log

10

minskning) i T12(DS)/PR48-gruppen: Studie C216

Tidigare behandlingssvar

T12(DS)/PR

% (n/N)

a

< 1 log

10

minskning av HCV

RNA vid vecka 4

≥ 1 log

10

minskning av HCV

RNA vid vecka 4

Tidigare partial responders

56% (10/18)

63% (17/27)

Tidigare null responders

15% (6/41)

54% (15/28)

inkluderar bara data på patienter som hade vecka 4 HCV RNA tillgängligt

Studie 106 och studie 107

Studie 106 var en randomiserad, dubbelblind, placebokontrollerad, fas II-studie som omfattade

patienter som hade sviktat på tidigare behandling med peginterferon alfa-2a och ribavirin eller

peginterferon alfa-2b och ribavirin. Bland tidigare relapsers i T12/PR24-gruppen som hade

odetekterbart HCV-RNA vid vecka 4 och 12 av behandlingen var SVR-frekvensen 89% (25/28) och

relapsfrekvensen var 7%.

Läkemedlet är inte längre godkänt för försäljning

Studie 107 var en öppen, förlängningsstudie (rollover) för patienter som behandlades i

kontrollgruppen (placebo, peginterferon alfa-2a och ribavirin) i en fas II-studie med telaprevir och som

inte uppnådde SVR i denna fas II-studie. Bland tidigare relapsers i behandlingsgruppen T12/PR24,

som hade odetekterbart HCV-RNA vid vecka 4 och 12 av behandlingen, var SVR-frekvensen 100%

(24/24).

Användning av peginterferon alfa-2a eller -2b

Två typer av peginterferon alfa (2a och 2b) har studerats på behandlingsnaiva patienter i den öppna

randomiserade fas IIa studien C208.

Alla patienter fick 12 veckors behandling med INCIVO i kombination med standardbehandling med

peginterferon alfa/ribavirin. Patienterna randomiserades till 1 av 4 behandlingsgrupper:

INCIVO 750 mg var 8:e timme med peginterferon alfa-2a 180 µg/vecka och

ribavirin 1 000 mg/dag eller 1 200 mg/dag

INCIVO 750 mg var 8:e timme med peginterferon alfa-2b 1,5 µg/kg/vecka och

ribavirin 800 mg/dag eller 1 200 mg/dag

INCIVO 1 125 mg var 12:e timme med peginterferon alfa-2a 180 µg/vecka och

ribavirin 1 000 mg/dag eller 1 200 mg/dag

INCIVO 1 125 mg var 12:e timme med peginterferon alfa-2b 1,5 µg/kg/vecka och

ribavirin 800 mg/dag eller 1 200 mg/dag

Peginterferon alfa-2a/peginterferon alfa-2b och ribavirin användes i enlighet med relevant

produktresumé. Vid vecka 12 avslutades behandlingen med INCIVO och patienterna fortsatte med

endast standardbehandling. 73,8% (59/80) av patienterna i den poolade peginterferon alfa-2a-gruppen

uppfyllde kriterierna (odetekterbart HCV RNA vid vecka 4 t.o.m. vecka 20) för den förkortade

24-veckors peginterferon/ribavirin-behandlingsperioden, jämfört med 61,7% (50/81) av patienterna i

den poolade peginterferon-alfa-2b-gruppen.

Tabell 14: Poolade responsfrekvenser: Studie C208

Behandlingsutfall

T12P(2a)R48

N = 80

(%) n/N

T12P(2b)R48

N = 81

(%) n/N

83,8 (67/80)

81,5 (66/81)

Viralt genombrott

5 (4/80)

12,3 (10/81)

Relaps

8,1 (6/74

4,2 (3/71

T12/P(2a)R48: INCIVO i 12 veckor i kombination med peginterferon alfa-2a och ribavirin i 24 eller 48 veckor

T12/P(2b)R48: INCIVO i 12 veckor i kombination med peginterferon alfa-2b och ribavirin i 24 eller 48 veckor

95% konfidensinterval för differensen var (-10,8, 12,1)

Nämnaren var antalet patienter med odetekterbart HCV-RNA vid behandlingens slut.

Långtids effektdata

Studie 112 (EXTEND)

En 3 årig uppföljningsstudie på patienter som uppnådde SVR efter en INCIVO-baserad behandling,

visade att > 99% (122/123) av patienterna bibehöll sin SVR-status genom hela uppföljningsperioden

(median uppföljningstid: 22 månader).

Effekt hos vuxna med HCV/HIV-1 co-infektion

Studie 110

Studie 110 var en fas II randomiserad, dubbelblind, placebokontrollerad studie utförd på patienter med

kronisk genotyp 1 HCV/HIV co-infektion vilka var behandlingsnaiva för hepatit C. Antingen stod

patienterna inte på någon antiretroviral behandling (CD4-tal ≥ 500 celler/mm

) eller så hade de stabilt

kontrollerad HIV (HIV RNA < 50 kopior/ml, CD4-tal ≥ 300 celler/mm

) under behandling med

efavirenz eller atazanavir/ritonavir i kombination med tenofovirdisoproxilfumarat och emtricitabin

eller lamivudin. Patienterna randomiserades till 12 veckor med INCIVO (750 mg var 8:e timme om

taget i kombination med atazanavir/ritonavir, tenofovirdisoproxilfumarat och emtricitabin eller

lamivudin, ELLER 1 125 mg var 8:e timme om taget i kombination med efavirenz,

tenofovirdisoproxilfumarat, och emtricitabin) eller placebo. Alla patienter fick peginterferon alfa-2a

och ribavirin i 48 veckor. Femtiofem patienter av 60 fick ribavirin i en fast dos med 800 mg/dag och

de resterande 5 patienterna fick en viktbaseread ribavirindos. Vid baseline hade 3 (8%) av patienterna

Läkemedlet är inte längre godkänt för försäljning

överbryggande fibros och 2 (5%) av patienterna cirros i gruppen med T12/PR48. I gruppen med

Pbo/PR hade 2 (9%) av patienterna överbryggande fibros vid baseline och inga patienter hade cirros

vid baseline. Tabell 15 visar svarsfrekvenserna för armarna T12/PR48 och Pbo/PR48. Svarsfrekensen i

Pbo/PR-armen var högre än det som sågs i andra kliniska studier med peginterferon biterapi

(historiska SVR frekvenser < 36%).

Tabell 15: Svarsfrekvenser i studie 110

Behandlingsutfall

T12/PR48

% (n/N)

Pbo/PR

% (n/N)

Total SVR12-frekvens

74% (28/38)

45% (10/22)

Patienter på en efavirenz-baserad

behandling

69% (11/16)

50% (4/8)

Patienter på en

atazanavir/ritonavir-baserad behandling

80% (12/15)

50% (4/8)

Patienter utan antiretroviral behandling

71% (5/7)

33% (2/6)

T12/PR48: INCIVO i 12 veckor med peginterferon alfa-2a och ribavirin i 48 veckor; Pbo/PR: placebo i 12 veckor med

peginterferon alfa-2a och ribavirin i 48 veckor

HCV RNA < 25 IE/ml i besöksintervallet vecka 12 under uppföljningsfasen

Studie HPC3008

Studie HPC3008 var en öppen, fas IIIb-studie utförd på patienter med kronisk genotyp 1 HCV/HIV-1

co-infektion som var behandlingsnaiva för hepatit C eller som inte uppnådde SVR med tidigare

behandling med peginterferon alfa (2a eller 2b) och ribavirin (inklusive tidigare relapsers, tidigare

partial responders och tidigare null-responders). Patienterna skulle ha HIV-1 RNA < 50 kopior/ml och

CD4-tal > 300 celler/mm

vid screening. Patienterna fick INCIVO i dosen 750 mg var 8:e timme, med

undantag för patienter på en efavirenz-baserad behandling som fick INCIVO i dosen 1 125 mg var

8:e timme. Behandlingsnaiva patienter eller tidigare relapsers utan cirros och som uppnådde eRVR

(extended rapid viral response) fick 12 veckors behandling med INCIVO plus peginterferon alfa-2a

och ribavirin följt av 12 veckors behandling med peginterferon alfa-2a och ribavirin (total

behandlingslängd 24 veckor). Behandlingsnaiva patienter och tidigare relapsers som inte uppnådde

eRVR, tidigare partial responders och tidigare null-responders och alla patienter med cirros fick

12 veckors behandling med INCIVO plus peginterferon alfa-2a och ribavirin följt av 36 veckors

behandling med peginterferon alfa-2a och ribavirin (total behandlingslängd 48 veckor). Alla patienter

fick ribavirin i en fast dos om 800 mg/dag. Antiretrovirala behandlingar inkluderade efavirenz,

atazanavir/ritonavir, raltegravir, etravirin eller darunavir/ritonavir i kombination med tenofovir eller

abakavir och antingen lamivudin eller emtricitabin.

Det primära syftet med studien var att bedöma den antivirala effekten av INCIVO, peginterferon

alfa-2a och ribavirin hos HCV/HIV-1 co-infekterade patienter mätt med SVR12.

De 162 deltagande patienterna hade en medianålder på 46 år (intervall: 20 till 67 år); 78,4% av

patienterna var män; 6,8% hade ett BMI ≥ 30 kg/m

; 4,3% var svarta; 1,9% vara asiater och 87,0%

hade HCV RNA-nivåer ≥ 800 000 IE/ml; 17,3% hade överbryggande fibros; 13,0% hade cirros;

65,6% hade HCV av genotyp 1a; 33,8% hade HCV av genotyp 1b; 39,5% (n = 64) var

HCV-behandlingsnaiva; 17,9% (n = 29) var tidigare relapsers; 11,1% (n = 18) var partial responders;

31,5% (n = 51) var tidigare null-responders. Median (intervall) för CD4-tal vid baseline var

651 (277 till 1 551 celler/mm

Tabell 16 visar svarsfrekvenser för behandlingsnaiva patienter och behandlingserfarna patienter per

undergrupp (behandlingsnaiva, tidigare relapsers och tidigare non-responders).

Läkemedlet är inte längre godkänt för försäljning

Tabell 16:

Behandlingsresultat för vuxna patienter med HCV-infektion av genotyp 1 och

HIV-1 co-infection i studie HPC3008)

Behandlingserfarna patienter per undergrupp

Behandlingsresultat

Behandlingsnavia

patienter

N = 64

% (n/N)

Tidigare relapsers

N = 29

% (n/N)

Tidigare

non-responders

a

N = 69

% (n/N)

SVR12

64,1% (41/64)

62,1% (18/29)

49,3% (34/69)

Odetekterbart HCV RNA

vid vecka 4 och 12

57,8% (37/64)

48,3% (14/29)

42,0% (29/69)

SVR hos patienter med

odetekterbart HCV RNA

vid vecka 4 och 12

83,8% (31/37)

92,9% (13/14)

89,7% (26/29)

SVR hos patienter som

inte hade odetekterbart

HCV RNA vid vecka 4

och 12

37,0% (10/27)

33,3% (5/15)

20,0% (8/40)

SVR-frekvens för patienter med eller utan cirros

Patienter utan cirros

65,5% (38/58)

61,5% (16/26)

52,6% (30/57)

Patienter med cirros

50,0% (3/6)

66,7% (2/3)

33,3% (4/12)

Resultat för patienter utan SVR12

Virologisk svikt vid

behandling

21,9% (14/64)

3,4% (1/29)

37,7% (26/69)

Relaps

8,9% (4/45)

5,3% (1/19)

8,1% (3/37)

Övrigt

7,8% (5/64)

31,0% (9/29)

8,7% (6/69)

Tidigare non-responders inkluderar tidigare partial responders och null-responders.

Virologisk svikt vid behandling definierades som ett uppnått virologiskt stoppkriterium och/eller virusgenombrott.

Relaps definierades som HCV RNA ≥ 25 IE/ml under uppföljningsperioden efter tidigare HCV RNA < 25 IE/ml vid

planerad avslutad behandling och ej uppnått SVR12.

Övrigt inkluderar patienter med detekterbart HCV RNA vid faktiskt behandlingsavslut men utan virusgenombrott och

patienter med avsaknad av HCV RNA-bedömning under planerad uppföljning.

Levertransplanterade patienter

Studie HPC3006 var en öppen, fas III-studie med behandlingsnaiva och behandlingserfarna patienter

infekterade med HCV av kronisk genotyp 1 som för första gången fick ett leveransplantat och som

stod på en stabil regim med de immunosuppressiva läkemedlen takrolimus eller ciklosporin A. Inga

patienter hade levertransplantat med cirros. Patienterna fick INCIVO i dosen 750 mg var 8:e timme.

Alla patienter började med en dos på 600 mg/dag av ribavirin och 180 µg/vecka av peginterferon

alfa-2a. Alla patienter fick 12 veckors behandling med INCIVO plus peginterferon alfa-2a och

ribavirin följt av 36 veckors behandling med peginterferon alfa-2a och ribavirin (total

behandlingslängd 48 veckor).

Det primära syftet med studien var att bedöma antiviral effekt hos INCIVO, peginterferon alfa-2a och

ribavirin hos HCV-infekterade levertransplanterade patienter mätt med SVR12.

De 74 deltagande patienterna hade en medianålder på 56 år (43 till 68 år); 91,9% av patienterna var

män; 24,3% hade ett BMI ≥ 30 kg/m

; 1,4% var svarta; 95,9% hade HCV RNA-nivåer

≥ 800 000 IE/ml vid baseline; 10,8% hade överbryggande fibros; ingen hade cirros; 38,9% hade HCV

av genotyp 1a; 58,3% hade HCV av genotyp 1b; 2,8% hade HCV av genotyp 1d; 21,6% hade IL28B

av genotyp CC; 54,1% hade IL28B av genotyp CT; 24,3% hade IL28B av genotyp TT; 28,4% (n = 21)

var HCV-behandlingsnaiva; 71,6% (n = 53) var behandlingserfarna [14,9% (n = 11) hade tidigare

relapsers; 40,5% (n = 30) var tidigare icke-responders; 16,2% (n = 12) kunde inte klassificeras];

mediantid sedan levertransplantation var 2,5 år (0,6 till 9,5 år); 67,6% (n = 50) fick takrolimus; 32,4%

(n = 24) fick ciklosporin A.

Läkemedlet är inte längre godkänt för försäljning

Tabell 17 visar total svarsfrekvens hos behandlingsnaiva och behandlingserfarna levertransplanterade

patienter infekterade med HCV av kronisk genotyp 1 och per undergrupp (patienter som fick

takrolimus eller ciklosporin A).

Tabell 17: Behandlingsresultat hos levertransplanterade patienter infekterade med HCV av

genotyp 1 (Studie HPC3006)

Behandlingsresultat

Patienter som fick

takrolimus

N = 50

% (n/N)

Patienter som fick

ciklosporin A

N = 24

% (n/N)

Alla patienter

N = 74

% (n/N)

SVR12

66% (33/50)

83% (20/24)

72% (53/74)

Resultat för patienter utan SVR12

Alla patienter

Virologisk svikt vid

behandling

12% (6/50)

8% (2/24)

11% (8/74)

Relaps

11% (4/37)

7% (4/56)

Övrigt

14% (7/50)

8% (2/24)

12% (9/74)

Virologisk svikt vid behandling definierades som ett uppnått virologisk stoppkriterium eller virusgenombrott. Notera

att det virologiska stoppkriteriet i denna analys av behandlingsresultat är faktiska stoppkriterier, dvs. från dispositions-

och exponeringsdata, till skillnad från matematiska stoppkriterier, dvs. från HCV RNA-data.

Relaps definierades som detekterbar HCV RNA i plasma från planerat behandlingsavslut efter tidigare HCV RNA

< 25 IE/ml vid planerad avslutad HCV-behandling och ej uppnått SVR12. Nämnaren är antal patienter med

HCV RNA < 25 IE/ml vid planerad avslutad behandling eller avsaknad av HCV RNA-bedöming vid planerad avslutad

behandling och HCV RNA < 25 IE/ml under uppföljning från planerad avslutad behandling.

Övrigt inkluderar patienter med detekterbart HCV RNA vid faktisk planerad avslutad behandling men som inte

uppfyllde definitionen för virologisk svikt vid behandling och patienter med avsaknad av HCV RNA-bedömning

under planerad uppföljning.

Kliniska studier av QT-intervallet

I två dubbelblinda randomiserade studier med placebo och aktiv kontroll, som genomfördes för att

utvärdera effekten på QT-intervallet, var telaprevir som monoterapi vid en dos på 750 mg var 8:e

timme inte förknippat med en kliniskt relevant effekt på QTcF-intervallet. I en av dessa studier

utvärderades en telaprevirbehandling med 1 875 mg var 8:e timme och den placebojusterade högsta

genomsnittliga ökningen av QTcF var 8,0 millisekunder (90% CI: 5,1 10,9). Plasmakoncentrationerna

efter den dos av telaprevir på 1 875 mg var 8:e timme som användes i denna studie var jämförbara

med dem som observerats i studier på HCV infekterade patienter som fick telaprevir 750 mg var 8:e

timme i kombination med peginterferon alfa-2a och ribavirin.

Pediatrisk population

Inga studier har genomförts med pediatriska patienter.

Europeiska läkemedelsmyndigheten har senarelagt kravet att skicka in studieresultat för INCIVO för

en eller flera grupper av den pediatriska populationen för kronisk hepatit C (information om pediatrisk

användning finns i avsnitt 4.2).

5.2

Farmakokinetiska egenskaper

De farmakokinetiska egenskaperna för telaprevir har utvärderats hos vuxna friska försökspersoner och

patienter med kronisk HCV-infektion. Telaprevir kan ges oralt med mat som 375 mg tabletter,

1 125 mg två gånger dagligen i 12 veckor, i kombination med peginterferon alfa och ribavirin.

Alternativt kan telaprevir ges oralt med mat som 375 mg tabletter, 750 mg var 8:e timme i 12 veckor, i

kombination med peginterferon alfa och ribavirin. Exponering för telaprevir är högre vid samtidig

administrering med peginterferon alfa och ribavirin än vid administrering av endast telaprevir.

Exponeringen för telaprevir är jämförbar vid samtidig administrering med antingen

peginterferon alfa-2a och ribavirin eller peginterferon alfa-2b och ribavirin.

Läkemedlet är inte längre godkänt för försäljning

Absorption

Telaprevir är oralt tillgängligt och absorberas troligen i tunntarmen, inget tyder på absorption i kolon.

Maximal plasmakoncentration efter en engångsdos av telaprevir uppnås i allmänhet efter 4-5 timmar.

In vitro-studier med humana Caco-2-celler indikerade att telaprevir är substrat för P-glykoprotein

(P-gp).

Exponeringen för telaprevir var likartad oavsett om den totala dagliga dosen med 2 250 mg

administrerades som 750 mg var 8:e timme eller 1 125 mg två gånger dagligen. Baserat på

populationsfarmakokinetisk modellering av telaprevir steady state-exponering var kvoterna av

detgeometriska medelvärdet beräknat med minstakvadratmetoden (90% CI) för 1 125 mg två gånger

dagligen jämfört med 750 mg var 8:e timme 1,08 (1,02; 1,13) för AUC

24,ss

, 0,878 (0,827;.0,930) för

trough,ss

,och 1,18 (1,12;1,24) för C

max,ss

Exponeringen för telaprevir ökade med 20% vid intag efter en fettrik måltid med högt kaloriinnehåll

(56 g fett, 928 kcal) jämfört med intag av ett standardmål med normalt kaloriinnehåll (21 g fett,

533 kcal). Jämfört med administrering efter ett standardmål med normalt kaloriinnehåll minskade

exponeringen (AUC) med 73% när telaprevir togs på fastande mage, med 26% efter en lågkalorimåltid

med hög proteinhalt (9 g fett, 260 kcal) och med 39% efter en lågkalorimåltid med låg fetthalt (3,6 g

fett, 249 kcal). Därför bör telaprevir tas tillsammans med mat.

Distribution

Telaprevir är till cirka 59-76% bundet till plasmaproteiner. Telaprevir binder primärt till surt

alfa-1-glykoprotein och albumin.

Efter oral administrering beräknades den skenbara distributionsvolymen (V

) till 252 liter, med en

interindividuell variabilitet på 72,2%.

Metabolism

Telaprevir metaboliseras i hög grad i levern genom hydrolys, oxidation och reduktion. Ett flertal

metaboliter kunde hittas i faeces, plasma och urin. Efter upprepad oral administrering var de

dominerande telaprevirmetaboliterna R-diastereomer av telaprevir (30 gånger mindre aktiv),

pyrazinsyra samt en metabolit som genomgick reduktion vid alfaketoamidbindningen i telaprevir (ej

aktiv).

CYP3A4 svarar delvis för metabolismen av telaprevir. Andra enzymer är också involverade i

metabolismen, som t ex aldo-ketoreduktaser och andra proteolytiska enzymer. Studier med

rekombinanta humana CYP-supersomer visade att telaprevir var en CYP3A4-hämmare, och en

tids- och koncentrationsberoende hämning av CYP3A4 utövad av telaprevir kunde ses i humana

levermikrosomer. Ingen betydelsefull hämning av telaprevir på isoenzymerna CYP1A2, CYP2A6,

CYP2B6, CYP2C8, CYP2C9, CYP2C19, CYP2D6 och CYP2E1 observerades in vitro. Ingen relevant

induktion av telaprevir på CYP1A2, CYP2B6, CYP2C och CYP3A-isoenzymer observerades in vitro.

Baserat på resultaten av kliniska läkemedelsinteraktionsstudier (t ex escitalopram, zolpidem,

etinylestradiol) kan inte induktion av metaboliska enzymer av telaprevir uteslutas.

In vitro-studier har visat att telaprevir inte är en hämmare av UGT1A9 eller UGT2B7. In vitro-studier

med rekombinant UGT1A3 antydde att telaprevir kan hämma detta enzym. Den kliniska betydelsen av

detta är osäker eftersom samtidig administrering av telaprevir och en singeldos buprenorfin, ett

partiellt UGT1A3-substrat, till friska vuxna individer inte resulterade i ökad exponering för

buprenorfin. Ingen relevant telaprevir-medierad hämning av alkoholdehydrogenas observerades in

vitro. Dock testades inte tillräckligt höga koncentrationer för att en intestinal hämning ska kunna

uteslutas.

Suppression av telaprevir och VRT-127394 av CYP-enzymer som regleras via de nukleära

receptorerna CAR, PXR och Ah observerades in vitro i humana hepatocyter. Kliniska

läkemedelsinteraktionsstudier med substrat till CYP2B6, CYP2C8, CYP2D6, CYP2C19 och

UGT1A1, UGT2B7 och UGT1A3 indikerar inte någon relevant effekt på den suppression som

Läkemedlet är inte längre godkänt för försäljning

observerades in vitro. För andra enzymer och transportörer (t.ex. CYP1A1, CYP1A2, BCRP, OATPer)

som regleras av samma nukleära receptorer är den potentiella kliniska effekten okänd.

Transportörer

In vitro-studier har visat att telaprevir är en hämmare av OATP1B1 och OATP2B1.

Ingen relevant hämning av den organiska katjontransportören (OCT) OCT2 med telaprevir

observerades in vitro.

Telaprevir är en svag hämmare av de multiläkemedels- och toxinutdrivande transportörerna (MATE)

MATE1 och MATE2-K med en IC

på 28,3 μM respektive 32,5 μM. Den kliniska relevansen av detta

fynd är för närvarande okänd.

Eliminering

Efter administrering av en oral dos på 750 mg

C-telaprevir hos friska försökspersoner återfanns 90%

av den totala radioaktiviteten i avföring, urin och utandningsluft inom 96 timmar efter dosering.

Medianvärdet på återfunnen radioaktivitet från den administrerade radioaktiva dosen var cirka 82% i

faeces, 9% i utandningsluft och 1% i urinen. Andelen oförändrad

C-telaprevir och VRT-127394 i

förhållande till total radioaktivitet återfunnen i faeces var 31,8% respektive 18,7%.

Efter oral administrering uppskattades den skenbara totala clearance (Cl/F) till 32,4 l/h med en

intervariabilitet på 27,2%. Den genomsnittliga eliminationshalveringstiden efter en peroral engångsdos

av telaprevir 750 mg varierade normalt mellan cirka 4,0 och 4,7 timmar. Vid steady-state var den

effektiva halveringstiden ungefär 9-11 timmar.

Linjäritet/icke-linjäritet

Exponeringen (AUC) för telaprevir ökade något mer än proportionellt mot dosen efter en engångsdos

på 375 mg upp till 1 875 mg tagen tillsammans med mat, möjligen på grund av mättnad av

metabolismvägar eller effluxtransportörer.

En ökning av dosen från 750 mg var 8:e timme till 1 875 mg var 8:e timme i en flerdosstudie,

resulterade i en mindre än proportionell ökning av exponeringen för telaprevir (dvs cirka 40%).

Särskilda patientgrupper

Pediatrisk population

Data från den pediatriska populationen finns inte tillgängliga.

Nedsatt njurfunktion

Farmakokinetiken för telaprevir utvärderades efter administrering av en engångsdos på 750 mg till

HCV-negativa patienter med kraftigt nedsatt njurfunktion (kreatininclearance < 30 ml/min).

Medelvärdet på C

och AUC för telaprevir var 10% respektive 21% högre jämfört med friska

försökspersoner (se avsnitt 4.2).

Nedsatt leverfunktion

Telaprevir metaboliseras huvudsakligen i levern. Steady state-exponeringen för telaprevir var 15%

lägre hos försökspersoner med lätt nedsatt leverfunktion (Child-Pugh klass A, score 5-6 ) jämfört med

friska försökspersoner. Steady state-exponeringen för telaprevir var 46% lägre hos försökspersoner

med måttligt nedsatt leverfunktion (Child-Pugh klass B, score 7-9) jämfört med friska

försökspersoner. Effekten på obundna telaprevirkoncentrationer är inte känd.(se avsnitt 4.2 och 4.4).

Kön

Effekten på telaprevirs farmakokinetik beroende på könstillhörighet utvärderades med hjälp av

populationsfarmakokinetik på data från fas II- och fas III-studier av INCIVO. Inga betydelsefulla

effekter av kön kunde identifieras.

Ras

Populationsfarmakokinetisk analys av INCIVO hos HCV-infekterade individer tydde på att

Läkemedlet är inte längre godkänt för försäljning

exponeringen för telaprevir är likartad hos svarta/afro-amerikaner och vita.

Äldre

Det finns begränsade farmakokinetiska data på användning av INCIVO på HCV-patienter i åldrarna

65 år och äldre och inga data från patienter över 70 år.

5.3

Prekliniska säkerhetsuppgifter

Djurtoxikologi och/eller farmakologi

Hos råttor och hundar var telaprevir associerat med en reversibel reduktion av röda

blodkroppsparametrar åtföljt av ett regenerativt svar. I både råtta och hund observerades förhöjda

ASAT/ALAT-nivåer i de flesta studierna, av vilka ökningarna av ALT i råtta inte normaliserades helt

efter avslutad exponering. Histopatologiska fynd i levern var likartade i både studier på råtta och hund,

av vilka inte alla var fullt utläkta efter avslutad exponering. Hos råtta (men inte i hund) orsakade

telaprevir degenerativa förändringar i testiklarna som var reversibla och inte påverkade fertiliteten.

Generellt var exponeringsnivåerna, i relation till humana värden, låga i farmakologiska och

toxikologiska djurstudier.

Carcinogenes och mutagenes

Telaprevir har inte testats för dess carcinogena potential. Varken telaprevir eller dess huvudmetabolit

orsakade DNA-skador när det utvärderades i en standarduppsättning av mutagenesanalyser, såväl i

närvaro som frånvaro av metabolisk aktivering.

Minskad fertilitet

Telaprevir hade inga effekter på fertilitet eller fruktsamhet efter utvärdering i råtta.

Embryo-fosterutveckling

Telaprevir passerar lätt över placenta hos både råtta och mus och ger en foster:moder exponering på

19-50%. Telaprevir hade ingen teratogen potential hos varken råtta eller mus. I en fertilitets- och tidig

embryonalutvecklingsstudie utförd på råtta observerades en ökning av icke-viabla befruktade ägg.

Doseringen av djuren resulterade inte i någon marginal i exponeringen jämfört med human

exponering.

Utsöndring i modersmjölk

Efter att ha givits till digivande råttor var nivåerna av telaprevir och dess huvudmetabolit högre i

mjölken jämfört med nivåerna som observerats i plasma. Råttungar som utsatts för telaprevir in utero

uppvisade normala kroppsvikter vid födseln. När råttungar fick mjölk från telaprevirbehandlade

hondjur var dock viktökningen lägre än normalt (troligtvis på grund av smakaversion). Efter

avvänjning, återgick viktökningen hos råttungarna till det normala.

6.

FARMACEUTISKA UPPGIFTER

6.1

Förteckning över hjälpämnen

Tablettkärna

hypromellosacetatsuccinat

kalciumvätefosfat (vattenfritt)

mikrokristallin cellulosa

kiseldioxid, kolloidal, vattenfri

natriumlaurylsulfat

kroskarmellosnatrium

natriumstearylfumarat

Filmdragering

polyvinylalkohol

makrogol

Läkemedlet är inte längre godkänt för försäljning

talk

titandioxid (E171)

gul järnoxid (E172)

6.2

Inkompatibiliteter

Ej relevant.

6.3

Hållbarhet

2 år

6.4

Särskilda förvaringsanvisningar

Förvaras i originalförpackningen. Tillslut burken väl. Fuktkänsligt. Avlägsna inte torkmedlet.

6.5

Förpackningstyp och innehåll

Plastburk av högdensitetspolyeten (HDPE) innehållande 42 filmdragerade tabletter och är försedda

med barnskyddande lock av polypropen (PP) och induktionsförsegling. Torkmedel (en påse eller två

påsar) är tillsatt.

INCIVO tillhandahålls i förpackningar innehållande 1 burk (totalt 42 filmdragerade tabletter) eller

4 burkar (totalt 168 filmdragerade tabletter). Varje burk innehåller en påse med torkmedel som ska

hålla tabletterna torra.

Eventuellt kommer inte alla förpackningsstorlekar att marknadsföras.

6.6

Särskilda anvisningar för destruktion

Inga särskilda anvisningar.

Ej använt läkemedel och avfall ska kasseras enligt gällande anvisningar.

7.

INNEHAVARE AV GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING

Janssen Cilag International NV

Turnhoutseweg 30

B-2340 Beerse

Belgien

8.

NUMMER PÅ GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING

EU/1/11/720/001 förpackning innehållande 4 burkar

EU/1/11/720/002 förpackning innehållande 1 burk

9.

DATUM FÖR FÖRSTA GODKÄNNANDE/FÖRNYAT GODKÄNNANDE

Datum för det första godkännandet: 19 september 2011

10.

DATUM FÖR ÖVERSYN AV PRODUKTRESUMÉN

Läkemedlet är inte längre godkänt för försäljning

Ytterligare information om detta läkemedel finns på Europeiska läkemedelsmyndighetens webbplats

http://www.ema.europa.eu.

Läkemedlet är inte längre godkänt för försäljning

Läs hela dokumentet

EMA/302432/2013

EMEA/H/C/002313

Sammanfattning av EPAR för allmänheten

Incivo

telaprevir

Detta är en sammanfattning av det offentliga europeiska utredningsprotokollet (EPAR) för Incivo. Det

förklarar hur Kommittén för humanläkemedel (CHMP) bedömt läkemedlet och hur den kommit fram till

sitt ställningstagande om att bevilja godkännande för försäljning och sina rekommendationer om hur

läkemedlet ska användas.

Vad är Incivo?

Incivo är ett läkemedel som innehåller den aktiva substansen telaprevir. Det finns som tabletter

(375 mg).

Vad används Incivo för?

Incivo används för att behandla kronisk (långvarig) hepatit C (en leversjukdom som orsakas av

infektion med hepatit C-virus) i kombination med två andra läkemedel, peginterferon alfa och ribavirin.

Incivo ges till vuxna som har kompenserad leversjukdom (när levern är skadad men fortfarande

fungerar normalt) inklusive cirros (skrumplever, dvs. ärrbildning i levern) och som inte har behandlats

tidigare eller som tidigare behandlats med interferon alfa.

Läkemedlet är receptbelagt.

Hur används Incivo?

Behandling med Incivo bör inledas och övervakas av en läkare med erfarenhet av att behandla

kroniska hepatit C-infektioner.

Tre Incivo-tabletter ska sväljas hela och tas tillsammans med mat två gånger om dagen under

12 veckor. Alternativt kan två Incivo-tabletter tas var åttonde timme tillsammans med mat.

Behandling med ribavirin och peginterferon alfa kommer att fortsätta under en längre period, beroende

7 Westferry Circus

Canary Wharf

London E14 4HB

United Kingdom

An agency of the European Union

Telephone

+44 (0)20 7418 8400

Facsimile

+44 (0)20 7418 8416

E-mail

info@ema.europa.eu

Website

www.ema.europa.eu

© European Medicines Agency, 2013. Reproduction is authorised provided the source is acknowledged.

Läkemedlet är inte längre godkänt för försäljning

på om patienten har behandlats tidigare och beroende på dennes testresultat under behandlingen med

Incivo.

Hur verkar Incivo?

Den aktiva substansen i Incivo, telaprevir, är en proteashämmare. Den blockerar aktiviteten hos ett

enzym som kallas NS3-4A-proteas, som är avgörande för hepatit C-virusets livscykel. Det hindrar

hepatit C-viruset från att föröka sig i de infekterade värdcellerna i kroppen. När Incivo ges som tillägg

till peginterferon alfa och ribavirin (nuvarande standardbehandling av hepatit C) ökar sannolikheten för

att viruset dödas.

Hur har Incivos effekt undersökts?

Incivo undersöktes i tre huvudstudier på patienter infekterade med hepatit C. I den första studien ingick

1 095 tidigare obehandlade patienter och i den andra studien ingick 663 patienter som tidigare

behandlats med peginterferon alfa och ribavirin men som fortfarande var infekterade. I båda studierna

jämfördes Incivo med placebo (overksam behandling) när de gavs som tillägg under en

behandlingsomgång med peginterferon alfa och ribavirin. I den tredje studien på tidigare obehandlade

patienter jämfördes effekten av att ge peginterferon alfa och ribavirin under olika långa tidsperioder

(sex månader eller ett år) kombinerat med tre månaders behandling med Incivo. Huvudeffektmåttet i

alla tre studierna var antalet patienter vars blodprover inte visade några tecken på hepatit C-virus

sex månader efter avslutad behandling.

Vilken nytta har Incivo visat vid studierna?

I den första studien, när Incivo gavs i tre månader, visade 75 procent av patienterna negativt

testresultat för hepatit C jämfört med 44 procent av dem som fick placebo. I den andra studien visade

88 procent av de patienter som fick Incivo i tre månader negativt testresultat för hepatit C jämfört

med 24 procent av dem som fick placebo. Den tredje studien visade att det var lika effektivt att ge

peginterferon alfa och ribavirin i sex månader som att ge dessa läkemedel i ett år till patienter som

behandlades med Incivo, eftersom 92 procent av de patienter som tog läkemedlen i sex månader

visade negativt testresultat för hepatit C jämfört med 88 procent av dem som tog läkemedlen i ett år.

Vilka är riskerna med Incivo?

De vanligaste biverkningarna som orsakas av Incivo (uppträder hos fler än 1 av 10 patienter) är anemi

(lågt antal röda blodkroppar), illamående, diarré, kräkningar, hemorrojder, proktalgi (smärta i anus),

klåda och hudutslag. En fullständig förteckning över biverkningar som rapporterats för Incivo finns i

bipacksedeln.

Incivo ska inte ges till patienter som är överkänsliga (allergiska) mot telaprevir eller mot något annat

innehållsämne. Incivo ska inte ges i kombination med ett flertal andra läkemedel, bland annat

läkemedel som påverkar eller påverkas av CYP3A-genen samt klass Ia- eller III-antiarytmika. En

fullständig förteckning över restriktioner finns i bipacksedeln.

Varför har Incivo godkänts?

CHMP ansåg att Incivo som tillägg till standardbehandling innebär ett stort framsteg vid behandling av

de vanligaste typerna av hepatit C-virus. Kommittén noterade att när Incivo gavs som tillägg till

standardbehandling både till tidigare behandlade och till obehandlade patienter ökade antalet patienter

som inte visade några tecken på infektion efter sex månader kraftigt. Dessutom kunde behandlingen

Incivo

Siva 2/3

Läkemedlet är inte längre godkänt för försäljning

förkortas för många patienter och fördelarna kunde iakttas i olika patientgrupper med olika grader av

leverskada.

Kommittén noterade att de största identifierade riskerna var allvarliga hudutslag och möjligheten att

viruset utvecklade läkemedelsresistens, men ansåg att dessa risker var hanterbara. CHMP fann därför

att nyttan med Incivo är större än riskerna och rekommenderade att Incivo skulle godkännas för

försäljning.

Vad görs för att garantera säker användning av Incivo?

Företaget som marknadsför Incivo kommer att förse alla läkare som förväntas förskriva läkemedlet

med utbildningsmaterial med säkerhetsinformation om de viktigaste riskerna med Incivo, i synnerhet

risken för hudutslag och allvarliga hudreaktioner.

Mer information om Incivo

Den 19 september 2011 beviljade Europeiska kommissionen ett godkännande för försäljning av Incivo

som gäller i hela Europeiska unionen.

Det offentliga europeiska utredningsprotokollet (EPAR) finns i sin helhet på EMA:s webbplats:

ema.europa.eu/Find medicine/Human medicines/European Public Assessment Reports. Mer information

om behandling med Incivo finns i bipacksedeln (ingår också i EPAR). Du kan också kontakta din läkare

eller apotekspersonal.

Denna sammanfattning uppdaterades senast 06-2013.

Incivo

Siva 3/3

Läkemedlet är inte längre godkänt för försäljning

Liknande Produkter

Sök varningar relaterade till denna produkt

Visa dokumenthistorik

Dela den här informationen