Gablofen 1 mg/ml Injektions-/infusionsvätska, lösning

Sverige - svenska - Läkemedelsverket (Medical Products Agency)

Bipacksedel Bipacksedel (PIL)

14-08-2020

Produktens egenskaper Produktens egenskaper (SPC)

27-03-2020

Aktiva substanser:
baklofen
Tillgänglig från:
Piramal Critical Care B.V.
ATC-kod:
M03BX01
INN (International namn):
baclofen
Dos:
1 mg/ml
Läkemedelsform:
Injektions-/infusionsvätska, lösning
Sammansättning:
baklofen 1000 mikrog Aktiv substans
Receptbelagda typ:
Receptbelagt
Produktsammanfattning:
Förpacknings: Injektionsflaska, 1 x 20 ml
Bemyndigande status:
Godkänd
Godkännandenummer:
50959
Tillstånd datum:
2015-10-29

Läs hela dokumentet

Bipacksedel: Information till användaren

Gablofen 0,05 mg/ml

injektions-/infusionsvätska, lösning i förfylld spruta

Gablofen 0,5 mg/ml

injektions-/infusionsvätska, lösning i förfylld spruta

Gablofen 1 mg/ml

injektions-/infusionsvätska, lösning i förfylld spruta

Gablofen 2 mg/ml

injektions-/infusionsvätska, lösning i förfylld spruta

Gablofen 0,5 mg/ml

injektions-/infusionsvätska, lösning

Gablofen 1 mg/ml

injektions-/infusionsvätska, lösning

Gablofen

2 mg/ml

injektions-/infusionsvätska, lösning

baklofen

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du ges detta läkemedel. Den innehåller information

som är viktig för dig.

Spara denna information, du kan behöva läsa den igen.

Om du har ytterligare frågor, vänd dig till läkare eller apotekspersonal.

Om du får biverkningar, tala med läkare eller apotekspersonal. Detta gäller även eventuella

biverkningar som inte nämns i denna information. Se avsnitt 4.

I denna bipacksedel finns information om följande:

Vad Gablofen är och vad det används för

Vad du behöver veta innan du får Gablofen

Hur du ges Gablofen

Eventuella biverkningar

Hur Gablofen ska förvaras

Förpackningens innehåll och övriga upplysningar

1.

Vad Gablofen är och vad det används för

Gablofen innehåller den aktiva substansen baklofen som tillhör läkemedelsgruppen

muskelavslappnande medel.

Gablofen ges som en injektion i ryggradskanalen direkt i ryggmärgsvätskan (intratekal injektion) och

minskar svår muskelkramp (spasticitet).

Gablofen används för att

behandla svår, långvarig muskelkramp

(spasticitet) som uppstår vid olika

sjukdomar, t.ex.:

hjärn- eller ryggmärgsskador eller -sjukdomar

multipel skleros, som är en progressiv (fortskridande) nervsjukdom i hjärnan och ryggmärgen med

fysiska och mentala symtom.

Gablofen används till vuxna och barn i åldern 4 år och uppåt. Det används när andra läkemedel som

tas oralt (via munnen), inklusive baklofen, har misslyckats eller orsakat oacceptabla biverkningar.

Baklofen som finns i Gablofen kan också vara godkänd för att behandla andra sjukdomar som inte

nämns i denna produktinformation. Fråga läkare, apoteks- eller annan hälso- och sjukvårdspersonal

om du har ytterligare frågor och följ alltid deras instruktion.

2.

Vad du behöver veta innan du får Gablofen

Använd inte Gablofen

om du är

allergisk

mot baklofen eller något annat innehållsämne i detta läkemedel (anges i

avsnitt 6)

om du har

epilepsi

som inte går att behandla

annan administreringsväg än

ryggradskanalen

Varningar och försiktighet

Tala med läkare innan du får Gablofen om du:

har en infektion

har haft en huvudskada. Hos patienter med spasticitet på grund av huvudskada bör man inte

sätta in intratekal behandling med Gablofen förrän symtomen på spasticitet är stabila och kan

bedömas på ett säkert sätt

har haft autonom dysreflexi: en reaktion på överstimulering i nervsystemet som hastigt leder till

kraftigt förhöjt blodtryck

har nedsatt cirkulation av vätskan i hjärnan och ryggmärgen som en följd av ett passagehinder,

t.ex. orsakat av inflammation eller skador

har epilepsi som går att behandla

har haft ett mag- eller tarmsår

har en överaktiv ringmuskel (sfinkter) i urinblåsan

har akuta eller kroniska förvirringstillstånd

har psykotisk sjukdom eller schizofreni (psykisk sjukdom)

har Parkinsons sjukdom

har nedsatt njurfunktion eller en leversjukdom

har otillräcklig blodcirkulation i hjärnan (cerebrovaskulär insufficiens)

har hjärt- eller andningsbesvär

Övervakning av hjärt- och andningsfunktioner är nödvändigt under den initiala testfasen,

framför allt om du har hjärt- eller andningsbesvär.

skolios (ökad ryggradskrökning i sidled)

har diabetes

ska genomgå en operation.

Kontakta omedelbart läkaren om du tror att Gablofen inte fungerar lika bra som vanligt. Det är viktigt

att kontrollera att det inte är några problem med infusionspumpen.

Du kommer att övervakas noga i en miljö med fullständig utrustning och personal under

screeningfasen och under den period man fastställer rätt dos omedelbart efter implantation av

infusionspumpen. Du kommer att bedömas regelbundet avseende vilken dos du behöver, för

eventuella biverkningar eller tecken på infektion. Även administreringssystemets funktion (pumpen

och tillhörande utrustning) kommer att kontrolleras.

Behandling med Gablofen får inte upphöra plötsligt på grund risken för utsättningseffekter. Se till att

du inte glömmer sjukhusbesök för att fylla på infusionspumpens reservoar.

Barn

Gablofen

rekommenderas inte för barn under 4 år.

Äldre barn måste ha tillräcklig kroppsmassa för

att rymma den implanterade infusionspumpen. Det finns begränsade kliniska data för barn under 4 år.

Äldre

Några patienter över 65 år har behandlats med intratekalt baklofen under kliniska studier utan

specifika problem. Erfarenhet med baklofen tabletter visar dock att den här patientgruppen kan vara

mer känslig för biverkningar. Äldre patienter bör därför kontrolleras noga för uppkomst av

biverkningar.

Andra läkemedel och Gablofen

Tala om för läkare eller apotekspersonal om du använder eller nyligen har använt eller kan tänkas

använda andra läkemedel, även receptfria sådana.

Tala om för läkare om du använder något att följande läkemedel eftersom de kan påverka eller

påverkas av Gablofen:

andra läkemedel för att behandla tillstånd med muskelspasm

Om möjligt kommer läkaren att långsamt sätta ut andra läkemedel som behandlar muskelspasm.

läkemedel för att behandla depression

läkemedel för att behandla högt blodtryck

levodopa, karbidopa: läkemedel för att behandla Parkinsons sjukdom

starka smärtstillande läkemedel, t.ex. morfin

läkemedel som har en dämpande effekt på centrala nervsystemet, t.ex. sömnframkallande

läkemedel

andra läkemedel som administreras i ryggraden

Administrering av andra läkemedel i ryggraden rekommenderas inte under behandling med

Gablofen

Samtidig användning av allmän narkos kan öka risken för hjärtstörningar och krampanfall.

Gablofen med alkohol

Drick inte alkohol under behandling med Gablofen eftersom det kan leda till en oönskad ökning eller

oförutsägbar förändring av läkemedlets effekt.

Graviditet, amning och fertilitet

Om du är gravid eller ammar, tror att du kan vara gravid eller planerar att skaffa barn, rådfråga läkare

eller apotekspersonal innan du använder detta läkemedel.

Det finns begränsad erfarenhet av användning av intratekalt baklofen under graviditet eller amning.

Gablofen ska inte användas under graviditet eller amning om inte den förväntade nyttan för mamman

uppväger den eventuella risken för barnet. Gablofen går över i bröstmjölk, men låga nivåer förväntas

efter intratekal administrering. Gablofen kan således användas under amning.

Körförmåga och användning av maskiner

Under behandling med Gablofen kan förmågan att köra bil eller använda maskiner var betydligt

nedsatt.

En del personer kan känna sig sömniga, ha yrsel, problem med ögonen, svårigheter att kontrollera

rörelser eller ha hallucinationer när de behandlas med Gablofen. Kör inte bil och gör ingenting som

kräver att du är uppmärksam förrän dessa effekter har försvunnit om detta gäller dig. Innan du kör bil

eller använder maskiner ska du kontakta läkaren.

Du är själv ansvarig för att bedöma om du är i kondition att framföra motorfordon eller utföra arbeten

som kräver skärpt uppmärksamhet. En av faktorerna som kan påverka din förmåga i dessa avseenden

är användning av läkemedel på grund av deras effekter och/eller biverkningar. Beskrivning av dessa

effekter och biverkningar finns i andra avsnitt. Läs därför all information i denna bipacksedel för

vägledning. Diskutera med din läkare eller apotekspersonal om du är osäker.

Gablofen innehåller natrium

Detta läkemedel innehåller mindre än 1 mmol natrium (23 mg) per maximal daglig dos, d.v.s. är näst

intill ”natriumfritt”.

3.

Hur du ges Gablofen

Gablofen får

bara

ges av en speciellt utbildad läkare.

Dosen varierar beroende på varje persons tillstånd. Läkaren bestämmer din dos efter att ha testat hur

du svarar på detta läkemedel.

Först ger läkaren dig enstaka doser av Gablofen för att se om läkemedlet passar dig. Under den här

perioden kommer din hjärt- och lungfunktion att kontrolleras noga. Om dina symtom förbättras

kommer en särskild pump som ger Gablofen kontinuerligt att sättas in (implanteras) i bröstkorgs- eller

bukväggen. Läkaren kommer att ge dig all den information du behöver för att använda

infusionspumpen och doseringsinformation. Se till att du förstår allting.

Din dos beror på hur du svarar på läkemedlet. Du börjar med en låg dos som successivt ökas under

några dagar med läkarens överinseende, tills du får rätt dos.

Det är mer troligt att du får biverkningar om startdosen är för hög eller dosen ökas för snabbt. För att

undvika dessa effekter, som kan vara allvarliga, är det viktigt att läkemedlet i pumpen inte tar slut. Se

till att du inte glömmer dina sjukhusbesök.

Det är otroligt viktigt att du kommer på läkarbesöken för att fylla på infusionspumpen, annars

kan kramperna återkomma eftersom du inte får en tillräckligt hög dos med Gablofen.

Som ett

resultat kan dina muskelkramper försämras.

Om din muskelspasticitet inte förbättras eller om du börjar får kramper igen, antingen successivt eller

plötsligt,

kontakta omedelbart läkaren

Om behandlingen med Gablofen avbryts

Det är mycket viktigt att du, och de som vårdar dig, kan känna igen tecken på utsättning av Gablofen.

Dessa kan komma plötsligt eller långsamt som en följd av att pumpen inte fungerar som den ska på

grund av problem med batteri, kateter eller larm.

Tecken på utsättning är:

ökad spasticitet, för hög muskelspänning (muskeltonus)

svårigheter med muskelrörelser

ökad hjärtfrekvens eller puls

klåda, stickningar, sveda eller domning (parestesi) i händer eller fötter

priapism (långvarig och smärtsam erektion av penis)

hjärtklappning

ångest

hög koppstemperatur

lågt blodtryck

förändrat mentalt tillstånd t.ex. upprördhet, förvirring, hallucinationer, onormala tankar och

avvikande beteende, krampanfall.

Om du märker någon av ovanstående tecken, ska du omedelbart kontakta läkare.

Dessa tecken

kan följas av allvarligare biverkningar om du inte får behandling omedelbart.

Adminstreringssätt

Gablofen får bara ges i ryggradskanalen (intratekal användning).

Användningstid

Bestäms av läkaren.

Under långvarig behandling tycker en del patienter att Gablofen blir mindre effektivt. Läkaren kan

rekommendera tillfälliga behandlingsavbrott för att motverka detta.

Om du använder för stor mängd av Gablofen

Om du fått i dig för stor mängd läkemedel eller om t.ex. ett barn fått i sig läkemedlet av misstag

kontakta läkare, sjukhus eller Giftinformationscentralen (tel. 112) för bedömning av risken samt

rådgivning.

Det är mycket viktigt att du och din vårdare kan känna igen tecken på överdosering. Detta kan inträffa

om infusionspumpen inte fungerar på rätt sätt.

Informera omedelbart läkare

om detta gäller dig och du upplever tecken på överdosering, t.ex.:

ovanlig muskelsvaghet

trötthet, grumlat medvetande eller medvetslöshet

yrsel, ostadighetskänsla

kraftig salivavsöndring, onormalt låg kroppstemperatur

illamående eller kräkningar

andningsbesvär, andningsstopp

krampanfall

Om du slutar att använda Gablofen

Om du måste sluta använda detta läkemedel, får detta bara ske av läkaren som minskar dosen

successivt för att förhindra biverkningar. Om du plötsligt slutar använda intratekalt Gablofen kan det

leda till utsättningssymtom som i vissa fall har visat sig vara livshotande.

Om du har ytterligare frågor om detta läkemedel, kontakta läkare eller apotekspersonal.

4.

Eventuella biverkningar

Liksom alla läkemedel kan detta läkemedel orsaka biverkningar, men alla användare behöver inte få

dem.

Dessa uppstår oftare i början av behandlingen under sjukhusvistelsen, men kan även uppstå senare.

För många av dessa biverkningar finns också ett samband med det specifika medicinska tillstånd du

behandlas för.

Biverkningar kan förekomma med följande frekvenser:

Mycket vanliga:

kan förekomma hos fler än 1 av 10 användare

dåsighet, sömnighet

minskad muskelspänning

Vanliga:

kan förekomma hos upp till 1 av 10 användare

slöhet, yrsel, ostadighetskänsla

smärta, feber, frossa

avvikande sinnesförnimmelse, t.ex. stickningar

problem med synen med dimsyn eller dubbelseende

sluddrigt tal

håglöshet, svaghet

andningsbesvär (nedsatt andningsfunktion, andnöd, långsam andning), lunginflammation

(aspirationspneumoni)

sömnlöshet

förvirring, desorientering, ångest, rastlöshet, depression

lågt blodtryck

förstoppning, diarré

muntorrhet, minskad aptit, kraftig salivavsöndring

utslag, klåda

vävnadssvullnad i ansikte, händer eller fötter

urininkontinens (urinläckage)

ökad muskelspänning, muskelsvaghet

sexuella problem, t.ex. impotens

Följande biverkningar är vanligare hos patienter med cerebral spasticitet:

krampanfall, huvudvärk, illamående, kräkningar och svårigheter att kissa

Mindre vanliga:

kan förekomma hos upp 1 av 100 personer

känna sig ovanligt kall

ofrivilliga ögonrörelser (nystagmus)

svårigheter att kontrollera rörelser (ataxi)

nedsatt minne

humörstörningar, känsla av upprymdhet (eufori), förändrad verklighetsuppfattning,

vanföreställningar, förföljelsemani (paranoia), hallucinationer, självmordstankar och -försök

tarmhinder, svårigheter att svälja, avsaknad av smak, uttorkning

högt blodtryck, långsamma hjärtslag

djup ventrombos

rodnad eller blek hud, kraftig svettning

håravfall

Sällsynta

, kan förekomma hos upp till 1 av 1 000 personer

Livshotande utsättningssymtom på grund av misslyckad läkemedelsadministrering.

Ingen känd frekvens,

kan inte beräknas från tillgängliga data

Skolios (ökad ryggradskrökning i sidled)

Erektil dysfunktion

För beskrivning av tecken på utsättning, se ”Om behandlingen med Gablofen avbryts”.

För beskrivning av tecken på överdosering, se ”Om du ges för stor mängd av Gablofen”.

Det har förekommit rapporter om problem i samband med infusionspumpen och

administreringssystemet, t.ex. infektioner, inflammation hjärnans och ryggmärgens hinnor (meningit)

eller inflammation vid spetsen på administreringssystemet.

Rapportering av biverkningar

Om du får

biverkningar, tala med läkare eller apotekspersonal

. Detta gäller även biverkningar som

inte nämns i denna information. Du kan också rapportera biverkningar direkt till

Läkemedelsverket

Box 26

751 03 Uppsala

www.lakemedelsverket.se

Genom att rapportera biverkningar kan du bidra till att öka informationen om läkemedels säkerhet.

5.

Hur Gablofen ska förvaras

Förvara detta läkemedel utom syn- och räckhåll för barn.

Används före utgångsdatum som anges på ytterkartongen och på den förfyllda sprutan.

Används före utgångsdatum som anges på ytterkartongen och på injektionsflaskan.

Utgångsdatumet är den sista dagen i angiven månad.

Förvaras vid högst 30 °C. Får ej frysas.

Efter första öppnandet: produkten bör användas omedelbart.

Använd inte detta läkemedel om du märker att lösningen inte är klar eller om den innehåller partiklar.

Eftersom läkemedlet är begränsat till sjukhusbruk kastar sjukhuset läkemedel som inte längre används.

6.

Förpackningens innehåll och övriga upplysningar

Innehållsdeklaration

Den aktiva substansen är baklofen.

Gablofen 0,05 mg/ml

1 ml innehåller 0,05 mg (50 mikrogram) baklofen.

Varje 1 ml förfylld spruta innehåller 0,05 mg (50 mikrogram) baklofen.

Gablofen 0,5 mg/ml

1 ml innehåller 0,5 mg (500 mikrogram) baklofen.

Varje 20 ml förfylld spruta innehåller 10 mg (10 000 mikrogram) baklofen.

Varje 20 ml injektionsflaska innehåller 10 mg (10 000 mikrogram) baklofen.

Gablofen 1 mg/ml

1 ml innehåller 1 mg (1 000 mikrogram) baklofen.

Varje 20 ml förfylld spruta innehåller 20 mg (20 000 mikrogram) baklofen.

Varje 20 ml injektionsflaska innehåller 20 mg (20 000 mikrogram) baklofen.

Gablofen 2 mg/ml

1 ml innehåller 2 mg (2 000 mikrogram) baklofen.

Varje 20 ml förfylld spruta innehåller 40 mg (40 000 mikrogram) baklofen.

Varje 20 ml injektionsflaska innehåller 40 mg (40 000 mikrogram) baklofen.

Övriga innehållsämnen är natriumklorid och vatten för injektionsvätskor.

Läkemedlets utseende och förpackningsstorlekar

Gablofen är en klar, färglös injektionsvätska, lösning.

Gablofen 0,05 mg/ml Gablofen finns i förpackningar som innehåller 1 spruta à 1 ml.

Gablofen 0,5, 1 och 2 mg/ml Gablofen finns i förpackningar som innehåller 1 spruta à 20 ml.

Gablofen 0,5, 1 och 2 mg/ml Gablofen finns i förpackningar som innehåller 1 injektionsflaska à 20 ml.

Innehavare av godkännande för försäljning och tillverkare

Innehavare av godkännande för försäljning

Piramal Critical Care B.V.

Rouboslaan 32 (ground floor),

2252 TR,

Voorschoten,

Nederländerna

Tillverkare

Laboratoire Aguettant, 1 rue Alexander Fleming, Parc Scientifique Tony Garnier, LYON, 69007,

Frankrike

Lokal representant

för Gablofen 0,05 mg/ml, 0,5 mg/ml & 2 mg/ml injektions-/infusionsvätska,

lösning i förfylld spruta

Aguettant Nordic ApS

Islands Brygge 81 E, 4. tv

DK-2300 København S

Danmark

Detta läkemedel är godkänt inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet under namnen:

Belgien

SPACYR

Danmark

Gablofen

Frankrike

SPACYR

Tyskland

Gablofen

Italien

Baclofene Piramal

Nederländerna

Gablofen

Spanien

SPACYR

Sverige

Gablofen

Storbritannien

Gablofen

Denna bipacksedel ändrades senast

2020-08-14

Följande uppgifter är endast avsedda för hälso- och sjukvårdspersonal:

Fullständig produktresumé finns i läkemedelsförpackningen, med syfte att ge sjukvårdspersonal

ytterligare vetenskaplig och praktisk information angående administrering och användning av detta

läkemedel.

Läs hela dokumentet

PRODUKTRESUMÉ

1.

LÄKEMEDLETS NAMN

Gablofen 0,05 mg/ml injektions-/infusionsvätska, lösning i förfylld spruta

Gablofen 0,5 mg/ml injektions-/infusionsvätska, lösning i förfylld spruta

Gablofen 1 mg/ml injektions-/infusionsvätska, lösning i förfylld spruta

Gablofen 2 mg/ml injektions-/infusionsvätska, lösning i förfylld spruta

Gablofen 0,5 mg/ml injektions-/infusionsvätska, lösning

Gablofen 1 mg/ml injektions-/infusionsvätska, lösning

Gablofen 2 mg/ml injektions-/infusionsvätska, lösning

2.

KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING

Gablofen 0,05 mg/ml

1 ml innehåller 0,05 mg (50 mikrogram) baklofen.

Varje 1 ml förfylld spruta innehåller 0,05 mg (50 mikrogram) baklofen.

Gablofen 0,5 mg/ml

1 ml innehåller 0,5 mg (500 mikrogram) baklofen.

Varje 20 ml förfylld spruta innehåller 10 mg (10 000 mikrogram) baklofen.

Varje 20 ml injektionsflaska innehåller 10 mg (10 000 mikrogram) baklofen.

Gablofen 1 mg/ml

1 ml innehåller 1 mg (1 000 mikrogram) baklofen.

Varje 20 ml förfylld spruta innehåller 20 mg (20 000 mikrogram) baklofen.

Varje 20 ml injektionsflaska innehåller 20 mg (20 000 mikrogram) baklofen.

Gablofen 2 mg/ml

1 ml innehåller 2 mg (2 000 mikrogram) baklofen.

Varje 20 ml förfylld spruta innehåller 40 mg (40 000 mikrogram) baklofen.

Varje 20 ml injektionsflaska innehåller 40 mg (40 000 mikrogram) baklofen.

Hjälpämne med känd effekt:

1 ml innehåller 3,54 mg natrium, motsvarande 0,154 mmol Na

För fullständig förteckning över hjälpämnen, se avsnitt 6.1.

3.

LÄKEMEDELSFORM

Injektions-/infusionsvätska, lösning.

Klar, färglös lösning.

pH: 5,5-7,5

Osmolalitet: 255 mOsm/kg -320 mOsm/kg

4.

KLINISKA UPPGIFTER

4.1

Terapeutiska indikationer

Vuxna

Gablofen är avsett för patienter med svår kronisk spasticitet till följd av trauma, multipel skleros eller

andra ryggmärgssjukdomar, som inte svarar på peroralt baklofen eller andra peroralt administrerade

spasmolytika och/eller patienter som upplever oacceptabla biverkningar vid effektiva perorala doser.

Gablofen är effektivt hos patienter med svår kronisk spasticitet av cerebralt ursprung, till följd av t.ex.

cerebral pares, traumatisk hjärnskada eller cerebrovaskulär händelse.

Pediatrisk population

Gablofen är avsett för patienter i åldern 4 till < 18 år med svår kronisk spasticitet av spinalt eller

cerebralt ursprung (som förknippas med skada, multipel skleros eller andra ryggmärgssjukdomar) som

inte svarar på peroralt administrerade spasmolytika (inklusive peroralt baklofen) och/eller som

upplever oacceptabla biverkningar vid effektiva perorala doser.

4.2

Dosering och administreringssätt

Effekten för intratekalt baklofen har påvisats i kliniska studier med en EU-certifierad infusionspump.

Detta är ett implanterbart administreringssystem med en påfyllningsbar reservoar som har implanterats

subkutant, vanligtvis i bukväggen. Infusionspumpen är ansluten till en intratekal kateter som subkutant

går till det subaraknoidala rummet.

Intratekal administrering av Gablofen via ett implanterbart administreringssystem bör endast ske av

läkare med erforderlig kunskap och erfarenhet. Särskilda anvisningar för implantation, programmering

och/eller påfyllning av den implanterbara infusionspumpen ges av pumptillverkaren och måste strikt

följas.

Dosering

Gablofen 50 mikrogram/1 ml är avsedd för administrering av enstaka testbolusdoser (via spinalkateter

eller lumbalpunktion) och för kronisk användning i implanterbara infusionspumpar lämpliga för

kontinuerlig administrering av Gablofen 500 mikrogram/ml, 1 000 mikrogram/ml eller

2 000 mikrogram/ml i det intratekala rummet (EU-certifierade infusionspumpar). Fastställande av ett

optimalt doseringsschema kräver att varje patient genomgår en initial screeningfas med intratekal

bolus, följt av en mycket noggrann individuell dostitrering före underhållsbehandling.

Test-, implantations- och dostitreringsfaserna av den intratekala administreringen måste utföras

under slutenvårdsförhållanden på sjukhus med specifik erfarenhet och noggrann medicinsk

övervakning av läkare med erforderlig kunskap och erfarenhet. På grund av eventuella

livshotande händelser eller allvarliga biverkningar ska intensivvård finnas omedelbart

tillgänglig.

Endast pumpar konstruerade av material som man vet är kompatibla med läkemedlet och som har ett

inbyggt bakterieretentivt filter ska användas.

Innan Gablofen administreras ska det subaraknoidala rummet hos patienter med posttraumatisk

spasticitet undersökas med lämplig bildteknik (myelografi) enligt klinisk indikation. Vid radiologiska

tecken på araknoidit, ska behandling med Gablofen inte sättas in.

Innan Gablofen administreras ska lösningen kontrolleras avseende klarhet och färglöshet. Endast klara

lösningar som praktiskt taget är fria från partiklar ska användas. Om lösningen är synbart grumlig eller

missfärgad ska den inte användas utan kasseras.

Lösningen är stabil, isoton samt pyrogen- och antioxidantfri och har ett pH-värde mellan 5,5 och 7,5.

Varje förfylld spruta är endast avsedd för engångsbruk.

Varje injektionsflaska är endast avsedd för engångsbruk.

Screeningfas för vuxna

Innan pumpen implanteras och kronisk infusion med baklofen sätts in, måste patienten uppvisa ett

positivt svar på en intratekal testdos i en initial testfas. Vanligtvis administreras en testbolusdos via

lumbalpunktion eller en intratekal kateter för att framkalla ett svar. Patienterna ska vara infektionsfria

före screening eftersom förekomsten av en systemisk infektion kan förhindra en korrekt bedömning av

svaret.

Den initiala testfasen får endast utföras med en låg koncentration lösning som innehåller

50 mikrogram baklofen i 1 ml.

Screeningen går till på följande sätt: Den vanliga initiala testdosen till vuxna är 25 eller 50 mikrogram

som administreras långsamt i det intratekala rummet med barbotage (man växlar mellan intratekal

administrering av baklofen och aspiration av cerebrospinalvätska [CSF] för att erhålla en lämplig

blandning) under en period som inte understiger en minut. Ett positivt svar består av en signifikant

minskning av muskeltonus och/eller spasmernas frekvens och/eller svårighetsgrad. Med intervall på

minst 24 timmar kan dosen ökas i steg om 25 mikrogram till en maximal testdos om 100 mikrogram,

om svaret är mindre än önskat.

Efter varje bolusinjektion måste patienten övervakas i 4 till 8 timmar.

Effekten av en enskild intratekal dos inträder vanligtvis ½ till 1 timme efter administrering. Den

maximala spasmolytiska effekten inträder cirka 4 timmar efter administrering och varar cirka 4 till

8 timmar. Tiden till debut av effekt, maximal effekt och varaktighet av effekt varierar från patient till

patient och beror på dos, symtomens svårighetsgrad, administreringssätt och administreringshastighet.

Det är stor variabilitet mellan patienter avseende känslighet för intratekalt baklofen. Tecken på

allvarlig överdosering (koma) har observerats hos vuxna efter en enskild testdos på 25 mikrogram.

Patienter som inte svarar på en testdos på 100 mikrogram ska inte ges ytterligare dosökningar och

behandlingen ska inte övergå till kontinuerlig intratekal infusion.

Återupplivningsutrustning och utbildad personal måste finnas till hand under screening, dostitrering

och påfyllningar.

Övervakning av andnings- och hjärtfunktion är nödvändigt under den här fasen, särskilt hos patienter

med hjärt-lungsjukdom och respiratorisk muskelsvaghet eller de som behandlas med

bensodiazepinliknande preparat eller opiater, vilka löper större risk för andningsdepression.

Screeningfas för pediatrisk population

Den rekommenderade initiala testdosen med lumbalpunktion för patienter mellan 4 och < 18 år är

25-50 mikrogram/dag, som administreras långsamt i det intratekala rummet med barbotage under en

period som inte understiger 1 minut. Hos patienter som inte svarar kan dosen ökas med

25 mikrogram/dag var 24:e timme. Den maximala screeningdosen ska inte överstiga

100 mikrogram/dag till pediatriska patienter.

Dostitreringsfas

När patientens svar på baklofen har fastställts, kan intratekal infusion påbörjas. Baklofen administreras

oftast med en infusionspump som är implanterad i bröstkorgsväggens eller bukväggens vävnader.

Implantation av pumpar ska bara utföras på sjukhus som har erfarenhet av detta för att minska riskerna

under den perioperativa fasen.

Infektion kan öka risken för kirurgiska komplikationer och komplicera försök att justera dosen.

Det krävs en mycket noggrann patientanpassad dostitrering på grund av risken för stora skillnader i

svar mellan patienterna på en administrerad dos.

Efter implantation, om testdosen har effekt i mer än 12 timmar, ska denna användas som den initiala

dagliga dosen. Om testdosens effekt är kortare än 12 timmar, ska den initiala dagliga dosen vara

dubbla testdosen. Dosen får inte ökas under de första 24 timmarna. Efter de första 24 timmarna

justeras dosen långsamt dagligen för att erhålla önskad effekt.

Den antispastiska effekten av baklofen inträder 6 till 8 timmar efter att den kontinuerliga infusionen

påbörjats och når sitt maximum inom 24 till 48 timmar.

Vuxna patienter med spasticitet av spinalt ursprung:

Efter de första 24 timmarna ska den dagliga

dosen ökas långsamt i steg om 10 % till 30 % och endast en gång var 24:e timme, tills önskad klinisk

effekt har uppnåtts.

Vuxna patienter med spasticitet av cerebralt ursprung:

Efter de första 24 timmarna ska den

dagliga dosen ökas långsamt i steg om 5 % till 15 % och endast en gång var 24:e timme, tills önskad

klinisk effekt har uppnåtts.

Vid användning av en programmerbar pump bör dosen endast justeras en gång under en

24-timmarsperiod. Vid användning av icke-programmerbara pumpar med en 76 cm-kateter som

frisätter 1 ml lösning per dag, rekommenderas ett intervall på 48 timmar för att kunna bedöma

reaktionen på dosen. Om en avsevärd ökning av den dagliga dosen inte ökar den kliniska effekten ska

pumpens funktion och kateterns permeabilitet kontrolleras.

Under testfasten samt under titreringsfasen efter implantation ska patienterna övervakas noga på en

avdelning med all nödvändig utrustning och personal. Återupplivningsutrustning måste finnas

omedelbart till hands i händelse av en livshotande reaktion eller om det uppstår mycket allvarliga

biverkningar. För att begränsa riskerna under den perioperativa fasen får pumpen endast implanteras

på sjukhus med erfaren personal.

Underhållsbehandling för vuxna

Det kliniska målet är att bibehålla muskeltonus så nära det normala som möjligt, och att minimera

spasmernas frekvens och svårighetsgrad utan att framkalla oacceptabla biverkningar. Den lägsta dos

som ger ett adekvat svar ska användas. Retention av viss spasticitet är önskvärd för att förhindra att

patienten upplever en känsla av ”förlamning”. Dessutom kan en viss muskeltonus och tillfälliga

spasmer hjälpa till att stödja cirkulatorisk funktion och eventuellt förhindra bildande av djup

ventrombos.

Hos patienter med spasticitet

med spinalt ursprung är underhållsdosen

för långvariga kontinuerliga

infusioner av intratekalt baklofen normalt 300 till 800 mikrogram baklofen/dag. De lägsta och högsta

dagliga doser som noterats ha administrerats till enskilda patienter under doseringstitrering är

12 mikrogram respektive 2 003 mikrogram (USA-studier). Erfarenhet med doser över

1 000 mikrogram/dag är begränsad. Under de första behandlingsmånaderna måste dosen kontrolleras

och justeras särskilt ofta.

Hos patienter med spasticitet av

cerebralt ursprung är underhållsdoser

som rapporterats under

långvarig behandling med kontinuerlig intratekal infusion av Gablofen mellan 22 och

1 400 mikrogram baklofen per dag, med genomsnittliga dagliga doser på 276 mikrogram efter en

observationsperiod på 1 år och 307 mikrogram/dag efter 2 år. Barn under 12 år kräver vanligtvis lägre

doser (intervall: 24 till 1 199 mikrogram/dag; genomsnitt: 274 mikrogram/dag).

Initial underhållsbehandling för pediatrisk population

Hos barn i åldern 4 till < 18 år med spasticitet av cerebralt eller spinalt ursprung är den initiala

underhållsdosen för långvarig kontinuerlig infusion av baklofen mellan 25 och 200 mikrogram/dag

(mediandos: 100 mikrogram/dag). Den totala dagliga dosen tenderar att öka under det första

behandlingsåret. Underhållsdosen behöver således justeras efter individuellt kliniskt svar. Det finns

begränsad erfarenhet av doser som överstiger 1 000 mikrogram/dag.

Administreringssätt

Baklofen administreras oftast som en kontinuerlig infusion omedelbart efter implantationen. Efter att

patienten har stabiliserats avseende daglig dos och funktionsstatus, och förutsatt att pumpen medger

det, kan ett mer komplex administreringssätt påbörjas för att optimera spasticitetskontrollen under

olika tider på dygnet. Exempel: Patienter som har ökad spasticitet nattetid kan behöva en ökning på

20 % av infusionshastigheten. Förändringar av flödeshastighet bör programmeras så att den startar två

timmar före önskad klinisk effekt.

Det flesta patienter kräver successiva dosökningar för att bibehålla optimalt svar under kronisk

behandling på grund av minskat behandlingssvar eller sjukdomsprogression. Hos patienter med

spasticitet av spinalt ursprung kan den dagliga dosen ökas successivt med 10-30 % för att bibehålla

adekvat symtomkontroll. Om spasticiteten är av cerebralt ursprung ska en dosökning begränsas till

20 % (intervall: 5-20 %).

I båda fallen kan den dagliga dosen också minskas med 10-20 % om patienter får biverkningar.

Om en signifikant dosökning plötsligt blir nödvändig tyder det på en kateterkomplikation (ögla, rispa,

förskjutning) eller funktionsfel på pumpen.

För att förhindra omfattande svaghet ska dosen baklofen justeras med försiktighet när spasticitet krävs

för att bibehålla funktion.

Cirka 5 % av patienterna som får långvarig behandling blir refraktära för dosökning. Detta kan bero på

behandlingssvikt. Det saknas tillräcklig erfarenhet för att göra rekommendationer om hur

behandlingssvikt ska hanteras. Detta fenomen har dock ibland behandlats på sjukhus som en ”drug

holidays” som består av successiv minskning av intratekalt baklofen under en period om 2 till 4 veckor

och byte till alternativa metoder för behandling av spasticitet (t.ex. intratekalt morfinsulfat utan

konserveringsmedel). Efter den här perioden kan känslighet för intratekalt baklofen fastställas igen:

behandlingen ska återupptas med den initiala kontinuerliga infusionsdosen, följt av en titreringsfas för

att undvika överdosering. Detta bör återigen genomföras under slutenvårdsförhållanden.

Försiktighet ska iakttas vid byte från baklofen till morfin och vice versa (se avsnitt 4.5).

Under hela behandlingsperioden är det lämpligt att regelbundet kontrollera behandlingseffekter och

biverkningar av Gablofen. Dessa kontroller kan ske oftare under behandlingens titreringsfas än under

den kroniska underhållsfasen. Infusionssystemets funktion måste kontrolleras regelbundet. En lokal

infektion eller ett funktionsfel kan leda till avbrott av den intratekala administreringen av baklofen

med livshotande konsekvenser (se avsnitt 4.4).

Behandlingsavbrott

Förutom vid överdoseringsrelaterade akutfall ska behandlingen med baklofen alltid sättas ut gradvis

med successiva dosminskningar. Baklofen får inte sättas ut abrupt (se avsnitt 4.4 ”Varningar och

försiktighet”).

Utsättningssymtom

I händelse av abrupt utsättande av intratekal administrering av baklofen kan följdtillstånd som hög

feber, förändrat mental tillstånd, ökad spasticitet som en rebound-effekt och muskelstelhet uppstå

oavsett orsak till avbrottet. I sällsynta fall kan dessa progrediera till krampanfall/status epilepticus,

rabdomyolys, flerorgansvikt och dödsfall (se avsnitt 4.4).

Utsättningssymtom kan eventuellt förväxlas med förgiftningssymtom. De kräver också att patienten

läggs in på sjukhus.

Behandling om utsättningssymtom uppstår

En snabb och korrekt diagnos och behandling på en akutmottagning eller intensivvårdsavdelning är

viktig för att förhindra eventuella livshotande effekter på centrala nervsystemet och systemiska

effekter av utsättning av intratekalt baklofen (se avsnitt 4.4).

Särskilda patientgrupper

Hos patienter med långsam CSF-cirkulation, t.ex. på grund av blockering till följd av inflammation

eller trauma, kan den fördröjda migrationen av baklofen minska den antispastiska effekten och

förstärka biverkningarna (se avsnitt 4.4).

Nedsatt leverfunktion

Inga studier har utförts på patienter med nedsatt leverfunktion som får behandling med baklofen.

Ingen dosjustering rekommenderas eftersom levern inte har någon signifikant betydelse i

metabolismen av baklofen efter intratekal administrering av baklofen. Nedsatt leverfunktion förväntas

således inte påverka den systemiska exponeringen av baklofen (se avsnitt 5.2).

Nedsatt njurfunktion

Inga studier har utförts på patienter med nedsatt njurfunktion som får behandling med baklofen. Hos

patienter med nedsatt njurfunktion kan dosen behöva justeras för att ta hänsyn till det kliniska

tillståndet och den nedsatta njurfunktionens omfattning (se avsnitt 5.2).

Pediatrisk population

Säkerhet och effekt för baklofen för behandling av allvarlig spasticitet av cerebralt eller spinalt

urspring hos barn under 4 år har inte fastställts.

Implantation av pumpen kräver en viss kroppsstorlek.

Användning av intratekalt baklofen till den pediatriska populationen ska bara förskrivas av medicinska

specialister med nödvändig kunskap och erfarenhet.

Erfarenheten hos barn under 4 år är begränsad.

Äldre patienter

Som en del av kliniska studier har några patienter över 65 år behandlats med baklofen utan att

specifika problem har observerats. Erfarenhet av baklofen tabletter visar dock att biverkningar kan

uppstå oftare hos den här patientgruppen. Äldre patienter ska således övervakas noga för utveckling av

biverkningar.

Administrering: särskilda specifikationer

Gablofen 500 mikrogram/ml, 1 000 mikrogram/ml och 2 000 mikrogram/ml är avsedda att användas

med infusionspumpar. Vilken koncentration som ska användas beror på doskraven och storleken på

pumpens reservoar.

Vänligen se tillverkarens bruksanvisning som innehåller alla specifika rekommendationer.

Den koncentration av baklofen som krävs när pumpen fylls beror på den totala dagliga dosen och

pumpens administreringshastighet. Om andra baklofenkoncentrationer än 50 mikrogram/ml,

500 mikrogram/ml, 1 000 mikrogram/ml eller 2 000 mikrogram/ml krävs kan Gablofen i

injektionsflaskor spädas till en lägre koncentration. Spädning måste utföras under aseptiska

förhållanden med steril natriumklorid injektionsvätska, lösning som är fri från konserveringsmedel.

Beakta anvisningarna från pumptillverkaren. För instruktioner om spädning av läkemedlet före

administrering, se avsnitt 6.6.

4.3

Kontraindikationer

Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt 6.1.

Behandlingsresistent epilepsi.

Läkemedlet ska inte administreras på annat sätt än intratekalt. Gablofen får inte administreras

intravenöst, intramuskulärt, subkutant eller epiduralt.

4.4

Varningar och försiktighet

Baklofen får bara administreras med särskilt försiktighet till patienter med:

nedsatt CSF-cirkulation på grund av passagehinder

epilepsi eller andra cerebrala krampsjukdomar

bulbära paralytiska symtom eller partiell pares av andningsmuskulaturen

akuta eller kroniska förvirringstillstånd

psykotiska tillstånd, schizofreni eller Parkinsons sjukdom

dysreflexi i det autonoma nervsystemet i anamnesen

cerebrovaskulär svikt och andningssvikt

befintlig hypertoni av blåssfinktern

nedsatt njurfunktion

peptiskt magsår

gravt nedsatt leverfunktion.

För patienter med spasticitet på grund av huvudskada bör långvarig behandling med intratekalt

baklofen inte sättas in förrän spasticitetssymtomen är stabila (dvs. minst ett år efter skadan).

Test-, implantations- och dostitreringsfaser av den intratekala behandlingen måste utföras på

sjukhus under noggrann medicinsk övervakning av läkare med erforderlig kunskap och

erfarenhet och sjukhus som har specifik erfarenhet för att säkerställa kontinuerlig övervakning

av patienterna.

På grund av eventuella livshotande händelser eller svåra biverkningar ska lämplig medicinsk

utrustning finnas nära till hands. Lämpliga försiktighetsåtgärder ska vidtas innan behandlingen

påbörjas.

Efter påfyllning av pumpen måste patienten övervakas i 24 timmar. En läkare måste finnas nära

till hands under den här perioden.

I händelse av abrupt utsättande av intratekal administrering av baklofen kan följdtillstånd som

hög feber, förändrat mental tillstånd, ökad spasticitet som en rebound-effekt och muskelstelhet

uppstå oavsett orsaken till behandlingsavbrottet och kan i sällsynta fall progrediera till

krampanfall/status epilepticus, rabdomyolys, flerorgansvikt och dödsfall.

För att förhindra abrupt avbrott av intratekal administrering av baklofen ska korrekt

programmering och övervakning av infusionssystemet, tidsscheman och förfaranden för

påfyllning av pumpen och pumpens larmsignaler beaktas extra noga. Patienterna och dess

vårdgivare måste instrueras om behovet att komma på planerade besök för påfyllning och om

de tidiga symtomen på utsättningssymtom av baklofen (t.ex. priapism). Patienter med tydlig risk

ska kontrolleras extra noga (t.ex. patienter med ryggmärgsskador i området vid den sjätte

bröstryggskotan eller högre, patienter som har svårt att göra sig förstådda eller patienter som

redan har utsättningssymtom i anamnes efter avbrott av oralt eller intratekalt baklofen).

Tillverkarna av infusionssystemen ger specifika anvisningar för programmering och påfyllning

av pumpar och dessa måste strikt följas. Erfarenhet av kontinuerlig intratekal baklofeninfusion

finns bara med en särskild pumpmodell. Det saknas dokumenterad erfarenhet med andra

implanterbara pumpsystem.

Villkor för behandling med intratekalt baklofen omfattar förmåga att tolerera och svara på den enstaka

intratekala injektionen av en dos på upp till 100 mikrogram baklofen som en bolusinjektion i form av

intratekal lösning innehållande 50 mikrogram baklofen i 1 ml.

Innan behandlingen med baklofen påbörjas ska otillfredsställande behandling med andra antispastiska

läkemedel minskas.

Medicinsk support

Infusionssystemet ska inte implanteras förrän patientens reaktion på de enstaka intratekala

injektionerna av baklofen 50 mikrogram/1 ml är tillräckligt fastställd. Den första intratekala

administreringen, implantationen av infusionssystemet och den första infusionen och dostitreringen av

baklofen har förknippats med risker som CNS-suppression, kardiovaskulär kollaps och andningssvikt.

Dessa steg måste därför utföras med patienten inneliggande, med intensivvård tillgänglig och genom

beaktande av doseringsanvisningarna. Nödvändig utrustning och support för omedelbart

återupplivande vid livshotande symtom måste finnas tillgänglig. Behandlande läkare måste ha specifik

erfarenhet av intratekal administrering och relaterade infusionssystem.

Övervakning av patienterna

Efter kirurgisk implantation av pumpen och framför allt under den initiala pumpaktiviteten och vid

byte av baklofenkoncentration eller infusionshastighet, måste patienten övervakas noggrant tills

hans/hennes tillstånd är stabilt. Behandlande läkare, patienten och sjukhuspersonalen samt andra

personer som är inblandade i patientens vård måste ha fått adekvat information om riskerna med den

här behandlingsmetoden. Framför allt måste dessa personer ha kunskap om symtomen på överdosering

eller plötslig utsättning, de åtgärder som ska vidtas i dessa fall och skötsel av pumpen och

implantationsstället.

Inflammatorisk härd vid spetsen på den implanterade katetern:

Fall av inflammatorisk härd på spetsen av den implanterade katetern, vilket kan leda till allvarlig

neurologisk försämring har rapporterats. Ett orsakssamband med intratekalt baklofen kunde dock inte

fastställas. De vanligaste symtomen i samband med inflammatorisk härd är: 1) minskat

behandlingssvar (förvärrad spasticitet, återkomst av spasticitet som tidigare varit väl kontrollerad,

utsättningssymtom, dåligt svar på dosökningar, eller frekventa eller stora dosökningar), 2) smärta, 3)

neurologiska bortfallssymtom/dysfunktion. Läkare ska övervaka patienter som står på intraspinal

behandling noggrant för eventuella nya neurologiska tecken eller symtom, särskilt om apoteksberedda

läkemedel eller om blandningar innehållande opioider används. Hos patienter med nya neurologiska

tecken eller symtom på inflammatorisk härd bör neurokirurgisk konsultation övervägas eftersom

många symtom på inflammatorisk härd inte är olika de symtom som en patient med allvarlig

spasticitet upplever till följd av sin sjukdom. I vissa fall kan en bildundersökning vara lämplig för att

bekräfta eller utesluta diagnosen inflammatorisk härd.

Implantation av pumpen

Innan pumpen implanteras ska patienterna vara infektionsfria eftersom en infektion ökar riskerna för

kirurgiska komplikationer. Dessutom kan en systemisk infektion komplicera försöken att justera

dosen.

Påfyllning av pumpreservoaren

Pumpreservoaren ska fyllas på av en läkare som har särskild utbildning i enlighet med

pumptillverkarens anvisningar. Påfyllningsintervall ska beräknas noggrant för att förhindra att

reservoaren töms eftersom det skulle resultera i återkomst av svår spasticitet (se avsnittet

Utsättningsfenomen).

Påfyllning ska utföras under strikta aseptiska förhållanden för att förhindra kontaminering av

mikroorganismer och infektioner. Varje påfyllning och varje manipulering av pumpens reservoar ska

följas av en observationsfas anpassad till den kliniska situationen. Extrem försiktighet måste iakttas

vid påfyllning av en implanterad pump som har en åtkomstport med direkt åtkomst till den intratekala

katetern. Injektion via åtkomstporten direkt till katetern kan leda till livshotande överdosering.

Risk för kontaminering på grund av den förfyllda sprutans icke-sterila utvändiga yta

Lösningen och de förfyllda sprutornas vätskebana är sterila, men den utvändiga ytan på de förfyllda

sprutorna är inte steril. Förorening av aseptiska omgivningar vid fyllning eller påfyllning av sterila

intratekala pumpar med förfyllda sprutor bör undvikas.

Ytterligare information om dosjustering

Ibland är en viss grad av spasticitet nödvändig för att bibehålla kroppshållning och balans eller andra

funktioner. För att undvika kraftig svaghet och således förhindra patienten från att falla, ska baklofen i

dessa fall administreras med försiktighet. En viss nivå av muskeltonus och tillfälliga spasmer kan

också vara nödvändig för att stödja cirkulatorisk funktion och förhindra djup ventrombos.

Utsättningsfenomen

Abrupt utsättande av baklofen, oavsett orsak, kan visa sig i ökad spasticitet som en rebound-effekt,

prurit, parestesi (stickningar eller sveda) och hypotoni. Detta kan leda till följdtillstånd som ett

hyperaktivt tillstånd och okontrollerade spasmer, till feber, och till symtom som liknar dem vid

malignt neuroleptiskt syndrom, t.ex. förändringar av mentalt tillstånd och muskelstelhet. I sällsynta

fall har dess symtom utvecklats till krampanfall/status epilepticus, muskelnedbrytning (rabdomyolys),

koagulationsstörningar (koagulopati), flerorgansvikt och dödsfall.

Alla patienter som får intratekalt baklofen löper risk för abrupt utsättning. Av detta skäl måste

patienterna och deras vårdgivare informeras om behovet av att komma på planerade besök för

påfyllning av pumpen och de måste instrueras om tecken och symtom på baklofenutsättning, speciellt

de som inträffar under en tidig fas (t.ex. priapism).

Tidiga symtom på utsättning omfattar återkomst av den spasticitet som fanns från början, klåda, lågt

blodtryck, parestesi och priapism. Vissa kliniska tecken på avancerat utsättningssyndrom liknar dem

vid autonom dysreflexi, infektion eller sepsis, malign hypertermi, malignt neuroleptiskt syndrom eller

andra tillstånd som ses vid ett hypermetabolt tillstånd eller omfattande rabdomyolys.

Andra symtom på abrupt utsättning kan vara hallucinationer, psykotiska, maniska eller paranoida

tillstånd, svår huvudvärk och sömnlöshet. An autonom kris med hjärtsvikt har observerats i ett fall

med en patient med ett syndrom som liknar Stiff-Mans syndrom.

I de flesta fall inträder utsättningssyndrom inom några timmar eller några dagar efter avbrott av den

intratekala administreringen. Vanliga skäl för abrupt avbrott av intratekal administrering är

funktionsfel på katetern (speciellt problem med anslutningen), liten volym i pumpens reservoar, eller

ett urladdat pumpbatteri. För att förhindra abrupt avbrott av den intratekala administreringen av

baklofen ska särskilt programmering och övervakning av infusionssystemet, tidsschemat och

förfarande vid påfyllning av pumpen och pumpens larmsignaler beaktas.

Behandling av symtom vid avbrott/utsättning

En snabb och korrekt diagnos och behandling på en akutmottagning eller intensivvårdsavdelning är

viktig för att förhindra eventuella livshotande effekter på centrala nervsystemet och systemiska

effekter av utsättning av baklofen. Rekommenderad behandling är återinsättning av baklofen med

samma eller ungefär samma dos som före avbrott av administrering av baklofen. Om administreringen

av baklofen bara kan återupptas efter en fördröjning kan behandling med GABA-agonister, t.ex. oralt

eller enteralt baklofen, enterala eller intravenösa bensodiazepiner förhindra eventuella dödsfall. Det

finns dock ingen garanti för att bara administrering av oralt eller enteralt baklofen räcker för att

förhindra progression av symtomen på utsättning av baklofen.

Nedsatt njurfunktion

Efter dosering av oralt baklofen har svåra neurologiska resultat rapporterats hos patienter med nedsatt

njurfunktion. Försiktighet ska således iakttas under administrering av intratekalt baklofen till patienter

med nedsatt njurfunktion.

Äldre patienter > 65 år

Äldre patienter kan vara mer känsliga för biverkningar av

oralt

baklofen under titreringsfasen och

detta kan även gälla intratekalt baklofen.

Skolios

Skoliosutveckling eller exacerbation av befintlig skolios kan inte uteslutas hos ett begränsat antal

patienter behandlade med Gablofen. Tecken på skolios ska övervakas under behandling med

Gablofen.

Natrium

Detta läkemedel innehåller mindre än 1 mmol natrium (23 mg) per maximal daglig dos, d.v.s. är näst

intill ”natriumfritt”.

4.5

Interaktioner med andra läkemedel och övriga interaktioner

Inga interaktionsstudier har utförts.

Erfarenheten av användning av intratekalt baklofen tillsammans med systemiska läkemedel är för

begränsad för att förutsäga specifika läkemedelsinteraktioner, även om det finns förslag på att den låga

systemiska exponering som observerats för baklofen efter intratekal administrering kan minska

potentialen för farmakokinetiska interaktioner (se avsnitt 5.2).

När det är möjligt ska alla samtidiga orala antispastiska läkemedel sätta ut för att förhindra en

eventuell överdosering eller negativa interaktioner, helst innan infusionen med baklofen påbörjas och

under noggrann medicinsk övervakning. Eventuellt abrupt minskning eller utsättning av samtidiga

antispastiska läkemedel bör dock undvikas under kronisk behandling med baklofen.

Alkohol och andra ämnen som påverkar CNS

Samtidig administrering av baklofen och andra läkemedel som har en hämmande effekt på funktioner i

centrala nervsystemet (t.ex. analgetika, neuroleptika, barbiturater, bensodiazepiner, anxiolytika) kan

förstärka effekten av baklofen. Framför allt bör samtidigt intag av alkohol undvikas eftersom

interaktionerna med alkohol inte går att förutsäga.

Tricykliska antidepressiva

Vid samtidigt intag med baklofen tabletter kan vissa specifika läkemedel för behandling av depression

(tricykliska antidepressiva) förstärka effekten, och som en följd av detta kan omfattande

muskelavslappning uppstå. Av detta skäl kan en sådan interaktion vid samtidig administrering av

baklofen och tricykliska antidepressiva inte uteslutas.

Antihypertensiva

Eftersom samtidig användning av oralt baklofen och antihypertensiva läkemedel kan öka

blodtrycksfall kan det vara nödvändigt att kontrollera blodtrycket. Om lämpligt ska dosen av det

antihypertensiva läkemedlet minskas.

Levodopa/dopadekarboxylashämmare

Samtidig användning av oralt baklofen och levodopa/dopadekarboxylashämmare ledde till ökad risk

för biverkningar som visuella hallucinationer, förvirringstillstånd, huvudvärk och illamående.

Försämring av symtom på Parkinsons sjukdom har också rapporterats. Således ska försiktighet iakttas

när intratekalt baklofen administreras till patienter som får behandling med

levodopa/dopadekarboxylashämmare.

Morfin

Samtidig användning av morfin och intratekalt baklofen har lett till hypotoni hos en patient.

Det kan inte uteslutas att andningsstörningar eller CNS-störningar också kan uppstå i sådana fall. Av

detta skäl ska man komma ihåg att det finns en ökad risk för dessa störningar vid samtidig

administrering av opiater eller bensodiazepiner.

Anestetika

Samtidig användning av intratekalt baklofen och allmän narkos (t.ex. fentanyl, propofol) kan öka

risken för hjärtstörningar och krampanfall. Försiktighet ska således iakttas när anestetika administreras

till patienter som får intratekalt baklofen.

Det finns i nuläget ingen information om samtidig administrering av baklofen med andra intratekalt

administrerade läkemedel.

4.6

Fertilitet, graviditet och amning

Graviditet

Det finns begränsad mängd data från användningen av intratekalt baklofen till gravida kvinnor. Efter

intratekal administrering kan små mängder baklofen detekteras i maternell plasma (se avsnitt 5.2).

Baklofen går över placenta och har visat reproduktionseffekter (se avsnitt 5.3). Baklofen ska inte

användas under graviditet om inte den förväntade nyttan för mamman uppväger de eventuella riskerna

för barnet.

Amning

Baklofen utsöndras i bröstmjölk men kliniskt relevanta nivåer förväntas inte på grund av den låga

plasmakoncentrationen av baklofen hos mammor behandlade med intratekalt baklofen. Gablofen kan

användas under amning.

Fertilitet

Djurstudier har visat att intratekalt baklofen troligen inte har några biverkningar på fertiliteten (se

avsnitt 5.3).

4.7

Effekter på förmågan att framföra fordon och använda maskiner

Förmågan att köra bil och använda maskiner kan vara kraftigt nedsatt under behandling med

intratekalt baklofen. Alkoholkonsumtion ökar den här nedsättningen ytterligare.

Lugnande effekter på centrala nervsystemet (CNS) som somnolens och sedering har rapporterats hos

vissa patienter som får intratekalt baklofen. Andra listade händelser omfattar ataxi, hallucinationer,

diplopi och utsättningssymtom.

Hos patienter behandlade med intratekalt baklofen bör förmågan att fortsätta köra bil eller använda

komplexa maskiner rutinmässigt utvärderas av behandlande läkare.

4.8

Biverkningar

Biverkningar listas under rubriker efter frekvens, den vanligaste först, med hjälp av följande

konvention: mycket vanliga (≥ 1/10); vanliga (≥ 1/100, < 1/10); mindre vanliga (≥ 1/1 000, < 1/100);

sällsynta (≥ 1/10 000, < 1/1 000); mycket sällsynta (< 1/10 000); ingen känd frekvens (kan inte

beräknas från tillgängliga data).

Metabolism och nutrition

Vanliga:

Nedsatt aptit.

Mindre vanliga:

Dehydrering.

Psykiska störningar

Vanliga:

Depression, förvirringstillstånd, disorientering, agitation, ångest.

Mindre vanliga:

Självmordstankar, självmordsförsök, paranoia, hallucinationer, dysfori, eufori.

Centrala och perifera nervsystemet

Mycket vanliga:

Somnolens.

Vanliga:

Krampanfall, letargi, dysartri, huvudvärk, parestesi, insomni, sedering, yrsel.

Krampanfall och huvudvärk är vanligare hos patienter med cerebral spasticitet.

Mindre vanliga:

Ataxi, hypotermi, dysfagi, minnesstörning, nystagmus.

Ögon

Vanliga:

Ackommodationsstörningar med dimsyn eller diplopi.

Hjärtat

Mindre vanliga:

Bradykardi.

Blodkärl

Vanliga:

Ortostatisk hypotoni.

Mindre vanliga:

Djup ventrombos, hypertoni, blodvallning, blekhet.

Andningsvägar, bröstkorg och mediastinum

Vanliga:

Andningsdepression, aspirationspneumoni, dyspné, bradypné.

Magtarmkanalen

Vanliga:

Kräkningar, förstoppning, diarré, illamående, muntorrhet, kraftig salivavsöndring.

Illamående och kräkningar är vanligare hos patienter med cerebral spasticitet.

Mindre vanliga:

Ileus, hypogeusi.

Hud och subkutan vävnad

Vanliga:

Urtikaria, pruritus.

Mindre vanliga:

Alopeci, hyperhidros.

Muskuloskeletala systemet och bindväv

Ingen känd

frekvens

Skolios

Mycket vanliga:

Hypotoni.

Vanliga:

Hypertoni, asteni.

Njurar och urinvägar

Vanliga:

Urinretention, urininkontinens.

Urinretention är vanligare hos patienter med cerebral spasticitet.

Reproduktionsorgan och bröstkörtel

Vanliga:

Sexuell dysfunktion.

Ingen känd

frekvens

Erektil dysfunktion

Allmänna symtom och/eller symtom vid administreringsstället

Vanliga:

Perifert ödem, ansiktsödem, smärta, feber, frossa.

Sällsynta:

Livshotande utsättningssymtom på grund misslyckad läkemedelsadministrering.

Ett säkert orsakssamband mellan observerade biverkningar och administreringen av intratekalt

baklofen är inte alltid möjlig eftersom en del av de observerade biverkningarna också kan vara

symtom på den bakomliggande sjukdom som behandlas. Särskilt biverkningar som uppstår ofta, som

yrsel, ostadighetskänsla, somnolens, huvudvärk, illamående, blodtrycksfall och muskelsvaghet, beror

vanligtvis på läkemedlet.

Krampanfall, huvudvärk, illamående, kräkningar och urinretention uppstår oftare hos patienter med

spasticitet av cerebralt ursprung än hos patienter med spasticitet av spinalt ursprung.

Äggstockscystor har påvisats genom palpation hos cirka 5 % av patienterna med multipel skleros som

fick behandling med oralt baklofen i upp till ett år. I de flesta fall försvann cystorna spontant medan

patienten fortsatte få läkemedlet. Det är känt att äggstockscystor uppstår spontant hos en andel av den

normala kvinnliga populationen.

Biverkningar på grund av infusionssystemet

Dessa kan omfatta inflammatorisk härd vid kateterspetsen, förskjutning/ögla/ruptur (rispa) på katetern

med eventuella komplikationer, infektion vid implantationsstället, meningit, septikemi, serom och

hematom i pumpfickan med eventuell inflammationsrisk, felaktig pumpfunktion och CSF-läckage

samt hudperforation efter en lång tid, och över- eller underdosering på grund av felaktig hantering,

varvid ett orsakssamband med baklofen inte kan uteslutas i vissa fall (se avsnitt 4.4).

Rapportering av misstänkta biverkningar

Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt

att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande.

Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning till:

Läkemedelsverket

Box 26

751 03 Uppsala

www.lakemedelsverket.se

4.9

Överdosering

Vid de första tecknen på överdosering av intratekalt baklofen ska patienten läggas in på sjukhus om

han/hon behandlas som en poliklinikpatient.

Patienten måste övervakas noga för tecken och symtom på överdosering under hela behandlingen,

framför allt under den initiala testfasen och titreringsfasen, men även när baklofen sätts in igen efter

ett behandlingsavbrott.

Tecken på överdosering kan uppstå plötsligt eller smygande.

Överdosering kan t.ex. uppstå som en följd av oavsiktlig administrering av innehållet i katetern under

kontroll av kateterns öppenhet eller placering. Andra möjliga orsaker är programmeringsfel, extremt

snabb dosökning, samtidig oral administrering av baklofen eller funktionsfel på pumpen.

I ett fall visade en vuxen patient tecken på allvarlig överdosering (koma) efter injektion av en enstaka

dos på 25 mikrogram intratekalt baklofen.

Symtom på överdosering:

kraftig muskelhypotoni, ostadighetskänsla, yrsel, somnolens, sedering,

krampanfall, medvetslöshet, hypotermi, kraftig salivavsöndring, illamående och kräkningar.

Andningsdepression, apné och koma uppstår vid en kraftig överdosering. Krampanfall kan uppstå vid

dosökning eller, vilket är vanligare, under återhämtning från en överdosering.

Behandling

Det finns ingen specifik antidot för behandling av överdosering med baklofen. I allmänhet ska

följande steg vidtas:

Kvarvarande lösning av intratekalt baklofen ska tömmas från pumpen så snart som möjligt.

Patienter med andningsdepression ska vid behov intuberas tills baklofen har eliminerats.

Om lumbalpunktion inte är kontraindicerad kan 30 till 40 ml CSF dras ut under det tidiga

förgiftningsstadiet för att minska koncentrationen av baklofen i CSF.

Upprätthållande av hjärt-kärlfunktion.

Om spasmer uppstår ska diazepam intravenöst administreras försiktigt.

5.

FARMAKOLOGISKA EGENSKAPER

5.1

Farmakodynamiska egenskaper

Farmakoterapeutisk grupp: Muskuloskeletalt system, muskelavslappande, centralt verkande medel,

andra centralt verkande medel

ATC-kod: M03BX01

Verkningsmekanism

Den exakta verkningsmekanismen för baklofen som ett muskelavslappnande och antispastiskt

läkemedel är inte helt klarlagd. Baklofen hämmar både mono- och polysynaptisk reflexöverföring i

ryggmärgen genom att stimulera GABA

-receptorer. Baklofen är en kemisk analog till den hämmande

neurotransmittorn gamma-aminosmörsyra (GABA).

Neuromuskulär överföring påverkas inte av baklofen. Baklofen utövar en antinociceptiv effekt. Vid

neurologiska sjukdomar som förknippas med spasm av skelettmuskler har de kliniska effekterna av

baklofen en gynnsam effekt på reflektoriska muskelkontraktioner och minskar tydligt smärtsam

spasm, automatismer och klonus. Baklofen förbättrar patientrörlighet, vilket ger patienterna större

självständighet och underlättar fysioterapi. Hos människor såväl som hos djur har baklofen visat sig ha

allmänna lugnande egenskaper på centrala nervsystemet och orsaka sedering, somnolens och

andnings- och hjärt-kärldepression. Dessutom har en dosberoende hämmande effekt på manlig erektil

funktion på grund av stimulering av GABA

-receptorn demonstrerats.

Intratekal bolus

Tillslagstiden är vanligtvis en halv till en timma efter en intratekal bolus. Maximal spasmhämmande

effekt inträder ungefär 4 timmar efter dosering och effekten kan vara mellan 4 och 8 timmar. Tillslag,

maximalt svar och varaktighet kan variera hos olika patienter beroende på dosen och symtomens

svårighetsgrad samt metod och hastighet för läkemedlets administrering

Kontinuerlig infusion

Baklofens spasmhämmande effekt ses 6 till 8 timmar efter att den kontinuerliga infusionen påbörjats.

Maximal effekt observeras inom 24 till 48 timmar.

5.2

Farmakokinetiska egenskaper

Effekter av långsam CSF-cirkulation bör beaktas när det gäller farmakokinetiska data för intratekalt

baklofen.

Absorption

Infusion direkt i det spinala subaraknoidala rummet kringgår absorption och innebär åtkomst till

receptorerställena i ryggmärgens bakhorn.

Baklofen som administreras direkt i det intratekala rummet innebär att effektiva CNS-koncentrationer

uppnås med efterföljande plasmakoncentrationer som är minst 100 gånger lägre än de som uppstår vid

orala administreringar.

Distribution

Efter en enstaka intratekal bolusinjektion/snabb infusion varierar den distributionsvolym som

beräknats från koncentrationen i CSF från 22 till 157 ml. Genomsnittet på cirka 75 ml motsvarar

ungefär den humana CSF-volymen och indikerar att det i huvudsak är här baklofen distribueras.

Vid kontinuerlig intratekal infusion av dagliga doser mellan 50 och 1 200 mikrogram uppnås

steady-state-koncentrationer av baklofen i CSF i lumbalområdet som är mellan 130 och

1 240 nanogram/ml inom 1 till 2 dagar.

Under kontinuerlig intratekal infusion av dagliga doser mellan 95 och 190 mikrogram, när steady-state

har uppnåtts, byggs en koncentrationsgradient av baklofen upp i intervallet 1,8 : 1 och 8,7 : 1

(genomsnitt = 4 : 1) mellan lumbal CSF och subaraknoidal CSF. Detta är av klinisk betydelse eftersom

spasticitet i de nedre extremiteterna kan behandlas effektivt utan större påverkan på de övre

extremiteterna, med färre biverkningar i centrala nervsystemet på grund av läkemedlets effekt på

hjärncentra.

Plasmakoncentrationen av baklofen under intratekal infusion av kliniskt använda doser är under

5 nanogram/ml (≤ 10 nanogram/ml hos barn) och således under de analytiska kvantifieringsgränserna.

Under intratekal infusion överskrider plasmakoncentrationerna inte 5 nanogram/ml, vilket bekräftar att

baklofen bara långsamt passerar blod-hjärnbarriären.

Eliminering

Halveringstiden för eliminering från CSF efter en enstaka intratekal bolusinjektion/snabb infusion av

50 till 135 mikrogram baklofen är mellan 1 och 5 timmar Både efter en enstaka bolusinjektion och

efter kontinuerlig infusion i ryggmärgens subaraknoidalrum med en av implanterad pump var

genomsnittlig clearance från CSF cirka 30 ml/timme (motsvarande den fysiologiska

omsättningshastigheten för CSF).

Den mängd baklofen som infunderas under 24 timmar elimineras nästa helt med CSF under samma

tidsperiod. Systemiskt baklofen elimineras nästan fullständigt via njurarna i oförändrad form. En

metabolit (beta-(p-klorfenyl)-gamma-hydroxibutansyra) som bildas i små mängder i levern via

oxidativ deaminering är inaktiv. Undersökningar tyder på att baklofen inte metaboliseras i CSF. Andra

elimineringsvägar anses inte vara signifikanta enligt den information som i nuläget är tillgänglig.

Från djurexperiment är det tydligt att den aktiva substansen samlas i CSF efter administrering av höga

doser. Inga undersökningar har gjorts om i vilken omfattning detta fynd är relevant för människa och

vilka följder som kan förväntas.

Äldre

Det finns inga farmakokinetiska data för äldre efter administrering av intratekalt baklofen. När en

enstaka dos av den orala formuleringen administreras tyder data på att äldre har en långsammare

eliminering men en liknande systemisk exponering för baklofen jämfört med unga vuxna.

Extrapoleringen av dessa resultat till flerdosbehandling tyder dock på att det inte finns någon

signifikant farmakokinetisk skillnad mellan unga vuxna och äldre.

Pediatrisk population

Hos barn är respektive plasmakoncentrationer vid eller under 10 nanogram/ml.

Nedsatt leverfunktion

Det finns inga farmakokinetiska data för patienter med nedsatt leverfunktion efter administrering av

baklofen. Men eftersom levern inte spelar någon signifikant roll vid dispositionen av baklofen är det

inte troligt att dess farmakokinetik skulle förändras till en kliniskt signifikant nivå hos patienter med

nedsatt leverfunktion.

Nedsatt njurfunktion

Det finns inga farmakokinetiska data för patienter med nedsatt njurfunktion efter administrering av

baklofen. Eftersom baklofen i huvudsak elimineras oförändrat genom njurarna kan ansamling av

oförändrad aktiv substans hos patienter med nedsatt njurfunktion inte uteslutas.

5.3

Prekliniska säkerhetsuppgifter

Lokal tolerans

Histologiska undersökningar i studier med kontinuerlig intratekal infusion av baklofen till råttor

(2-4 veckor) och hundar (2-4 månader) har inte visat några tecken på lokal reaktion eller inflammation

på grund av baklofen.

Efter 3 månaders intratekal infusion på får observerades en lätt inflammatorisk härd under

histopatologisk undersökning utan att det ledde till några kliniska observationer.

Gentoxicitet och karcinogenicitet

Gentoxicitetstester

in vivo

in vitro

har inte visat någon mutagen effekt.

En 2-årig studie på råttor (oral administrering) har visat att baklofen inte är karcinogent. Den här

studien visade en dosberoende ökning av förekomsten av äggledarcystor och en mindre tydlig ökning

av förekomsten av hypertrofiska och/eller hemorragiska binjurar. Den kliniska relevansen för dessa

fynd är okänd.

Reproduktionseffekter

Baklofen har ingen effekt på fertiliteten hos honråttor. Eventuella effekter på fertilitet hos hanar har

inte undersökts. Baklofen är inte teratogent hos möss, råttor och kaniner vid doser som är minst

125 gånger den maximala intratekala dosen i mg/kg. Oralt administrerat baklofen har visat sig öka

förekomsten av omfalocele (ventralt bråck) hos råttfoster som fått cirka 500 gånger den maximala

intratekala dosen uttryckt som en dos i mg/kg. Denna avvikelse observerades inte på möss eller

kaniner.

Oralt baklofen har visat sig fördröja fostertillväxt (benbildning) vid doser som också ledde till

maternell toxicitet hos råttor och kanin. Baklofen orsakade breddökning av den vertebrala bågen hos

råttfoster vid högra intraperitoneala doser.

Intratekalt baklofen har sannolikt inga biverkningar på prenatal eller postnatal utveckling baserat på

orala studier på råttor.

6.

FARMACEUTISKA UPPGIFTER

6.1

Förteckning över hjälpämnen

Natriumklorid

Vatten för injektionsvätskor

6.2

Inkompatibiliteter

Glukos har visat sig vara inkompatibelt med baklofen eftersom en kemisk reaktion inträffar mellan de

två ämnena.

Detta läkemedel får inte blandas med andra läkemedel förutom de som nämns i avsnitt 6.6.

6.3

Hållbarhet

3 år

Efter första öppnandet: produkten bör användas omedelbart.

6.4

Särskilda förvaringsanvisningar

Förvaras vid högst 30 °C.

Får ej frysas.

Förvaringsanvisningar för läkemedlet efter öppnande finns i avsnitt 6.3.

6.5

Förpackningstyp och innehåll

Klara, färglösa förfyllda sprutor av typ I-glas (Ph. Eur.). Proppar är tillverkade av halobutylgummi. En

spruta är förpackad i plastbricka (innerförpackning).

Klara, färglösa injektionsflaskor av typ I-glas (Ph. Eur.). Proppar är tillverkade av halobutylgummi.

Förpackningsstorlek

Gablofen 0,05 mg/ml 1 förfylld spruta à 1 ml.

Gablofen 0,5, 1 och 2 mg/ml 1 förfylld spruta à 20 ml.

Gablofen 0,5, 1och 2 mg/ml 1 injektionsflaska à 20 ml.

6.6

Särskilda anvisningar för destruktion och övrig hantering

Varje spruta är endast avsedd för engångsbruk. Ej använt läkemedel och avfall ska kasseras enligt

gällande anvisningar.

Varje injektionsflaska är endast avsedd för engångsbruk. Ej använt läkemedel och avfall ska kasseras

enligt gällande anvisningar.

Spädning av Gablofen i injektionsflaskor

Om användaren vill erhålla andra koncentrationer är 500, 1 000 eller 2 000 mikrogram/ml måste

Gablofen spädas under aseptiska förhållanden med steril natriumklorid 9 mg/ml injektionsvätska,

lösning som är fri från konserveringsmedel.

Läkemedlet och vätskebanan är sterila; sprutans utsida är inte steril.

7.

INNEHAVARE AV GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING

Piramal Critical Care B.V.

Rouboslaan 32 (ground floor),

2252 TR,

Voorschoten,

Nederländerna

8.

NUMMER PÅ GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING

Injektions-/infusionsvätska, lösning i förfylld spruta

0,05 mg/ml: 50387

0,5 mg/ml: 50388

1 mg/ml: 50389

2 mg/ml: 50390

Injektions-/infusionsvätska, lösning

0,5 mg/ml: 50958

1 mg/ml: 50959

2 mg/ml: 50960

9.

DATUM FÖR FÖRSTA GODKÄNNANDE/FÖRNYAT GODKÄNNANDE

Datum för det första godkännandet: 2015-10-29

Datum för förnyat godkännande: 2019-10-28

10.

DATUM FÖR ÖVERSYN AV PRODUKTRESUMÉN

2020-03-23

Liknande Produkter

Sök varningar relaterade till denna produkt

Visa dokumenthistorik

Dela den här informationen