Flusalio 50 mikrogram/500 mikrogram/dos Inhalationspulver, avdelad dos

Sverige - svenska - Läkemedelsverket (Medical Products Agency)

Produktens egenskaper Produktens egenskaper (SPC)

03-05-2013

Aktiva substanser:
flutikasonpropionat; salmeterolxinafoat
Tillgänglig från:
Elpen Pharmaceutical Co. Inc
ATC-kod:
R03AK06
INN (International namn):
fluticasone propionate; salmeterol
Dos:
50 mikrogram/500 mikrogram/dos
Läkemedelsform:
Inhalationspulver, avdelad dos
Sammansättning:
salmeterolxinafoat 72,5 mikrog Aktiv substans; laktosmonohydrat Hjälpämne; laktosmonohydrat Hjälpämne; flutikasonpropionat 500 mikrog Aktiv substans
Receptbelagda typ:
Receptbelagt
Terapiområde:
Salmeterol och flutikason
Bemyndigande status:
Avregistrerad
Godkännandenummer:
45486
Tillstånd datum:
2012-05-04

Dokument på andra språk

Offentlig bedömningsrapport Offentlig bedömningsrapport - engelska

28-01-2013

Läs hela dokumentet

Läkemedelsverket 2013-05-03

PRODUKTRESUMÉ

1.

LÄKEMEDLETS NAMN

Flusalio 50 mikrogram/250 mikrogram/dos inhalationspulver, avdelad dos

Flusalio 50 mikrogram/500 mikrogram/dos inhalationspulver, avdelad dos

2.

KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING

Varje avdelad dos Flusalio innehåller:

50 mikrogram salmeterol (som salmeterolxinafoat) och 250 mikrogram

flutikasonpropionat.

50 mikrogram salmeterol (som salmeterolxinafoat) och 500 mikrogram

flutikasonpropionat.

Hjälpämne med känd effekt:

Flusalio 50 mikrogram/250 mikrogram/dos inhalationspulver, avdelad dos innehåller

24,677 mg laktos.

Flusalio 50 mikrogram/500 mikrogram/dos inhalationspulver, avdelad dos innehåller

24,427 mg laktos.

För fullständig förteckning över hjälpämnen, se avsnitt 6.1.

3.

LÄKEMEDELSFORM

Inhalationspulver, avdelad dos.

Flusalio innehåller två läkemedel förpackade i två blisterbubblor i endosfolieremsor

(dubbelblister). Dessa förvaras i inhalationsenheten Elpenhaler.

Folien skyddar inhalationspulvret från påverkan av den omgivande luften.

Varje dos är avdelad i ett dubbelblister.

Varje kartong innehåller en inhalationsenhet Elpenhaler med 60 dubbelblister.

4.

KLINISKA UPPGIFTER

4.1

Terapeutiska indikationer

Flusalio är endast indicerat för vuxna.

Astma

Flusalio är indicerad för regelbunden behandling av astma när kombinationsbehandling

(långverkande beta-2-agonist och inhalationssteroid) är lämplig:

Läkemedelsverket 2013-05-03

- Patienter som inte uppnår adekvat symtomkontroll med inhalationssteroid och ”vid

behovs”-medicinering med inhalerad kortverkande beta-2-agonist

eller

- Patienter som redan har adekvat symtomkontroll med inhalationssteroid och

långverkande beta-2-agonist.

Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL)

Flusalio är indicerad för symtomatisk behandling av patienter med KOL med ett FEV

< 60 % av beräknat normalvärde (före bronkdilaterare) och med upprepade

försämringsepisoder i sjukdomshistorien samt betydande symtom trots regelbunden

behandling med bronkdilaterare.

4.2

Dosering och administreringssätt

Dosering

För optimal behandlingseffekt skall patienten instrueras att Flusalio skall användas

dagligen, även vid symtomfrihet.

Patienten skall regelbundet kontrolleras av läkare för optimal inställning av dosstyrkan.

Doseringen skall endast ändras efter ordination av läkare.

Dosen ska titreras till den lägsta dos vid vilken effektiv symtomkontroll uppnås. När

symtomkontroll bibehålls med den lägsta styrkan två gånger dagligen kan nästa steg

vara ett försök med enbart kortikosteroider. Som alternativ kan de patienter som behöver

en långverkande beta-2-stimulerare titreras till Flusalio givet en gång dagligen när detta

bedöms bibehålla effektiv symtomkontroll. Vid engångsdosering ges dosen företrädesvis

på kvällen vid nattliga besvär, respektive på morgonen till de patienter som har mest

besvär under dagtid.

Dosen av Flusalio skall anpassas till lämplig dos flutikasonpropionat med hänsyn till

sjukdomens svårighetsgrad. Vid förskrivning till astmatiker bör det beaktas att

flutikasonpropionat är lika effektivt som andra inhalationssteroider vid ungefär halva

dagliga dosen uttryckt i mikrogram. Om enskilda patienter skulle behöva dosering

utöver rekommenderade doser, skall lämplig dos av beta-agonist och/eller kortikosteroid

ordineras.

Rekommenderad dosering:

Astma

Vuxna:

En inhalation av 50 mikrogram salmeterol och 250 mikrogram flutikasonpropionat två

gånger dagligen

eller

Läkemedelsverket 2013-05-03

En inhalation av 50 mikrogram salmeterol och 500 mikrogram flutikasonpropionat två

gånger dagligen

Flusalio kan prövas under kort tid som initial underhållsbehandling till vuxna med

medelsvår kontinuerlig astma (definierat som dagliga symtom, dagligt behov av

kortverkande bronkdilaterare och med en medelsvår/svår obstruktivitet), när det är

angeläget att få snabb symtomkontroll av astman. I dessa fall rekommenderas en initial

dos, en inhalation av 50 mikrogram salmeterol och 100 mikrogram flutikasonpropionat

två gånger dagligen. När väl symtomkontroll av astman har uppnåtts, bör ny bedömning

göras om behandlingen kan trappas ner till enbart inhalerad kortikosteroid. Det är viktigt

att patienten följs upp regelbundet efter hand som behandlingen trappas ner.

Någon klar fördel har inte visats vid jämförelse med enbart inhalerat flutikasonpropionat

som en initial underhållsbehandling när ett eller två kriterier för svårighetsgraden

saknas. Vanligtvis är inhalationssteroider förstahandsval för de flesta patienter. Flusalio

är inte avsett som initial behandling vid mild astma. Flusalio i styrkan 50

mikrogram/100 mikrogram lämpar sig inte för behandling av vuxna med svår astma;

anpassning till lämplig dos av inhalerad kortikosteroid rekommenderas innan en fast

kombination ges till patienter med svår astma.

För doseringar som inte kan uppnås med Flusalio, så finns andra salmeterol/flutikason-

produkter i andra styrkor tillgängliga.

Vuxna:

En inhalation av 50 mikrogram salmeterol och 500 mikrogram flutikasonpropionat två

gånger dagligen

Speciella patientgrupper:

Ingen dosändring krävs till äldre eller till patienter med nedsatt njurfunktion. Erfarenhet

av behandling av patienter med nedsatt leverfunktion saknas.

Barn och ungdomar

Flusalio ska inte användas av barn eller ungdomar.

Administreringssätt

Flusalio är endast avsett att användas för inhalation.

4.3

Kontraindikationer

Överkänslighet mot de aktiva substanserna eller mot något hjälpämne som anges i

avsnitt 6.1.

4.4

Varningar och försiktighet

Läkemedelsverket 2013-05-03

Behandling av astma följer normalt ett stegvis avpassat program och patientens

terapisvar skall följas kliniskt och med lungfunktionsprov.

Flusalio är inte avsett för behandling av akuta astmasymtom, då en snabb och

kortverkande bronkdilaterare skall användas. Patienten skall instrueras att alltid ha sin

anfallskuperande medicinering tillgänglig för att behandla akuta astmasymtom.

Behandling med Flusalio skall inte påbörjas under en exacerbation, eller vid en akut

eller markant försämring av astman.

Allvarliga astmarelaterade biverkningar och exacerbationer kan inträffa under

behandling med Flusalio. Patienter skall uppmanas att fortsätta med behandlingen, men

samtidigt rådgöra med läkare om astmasymtomen kvarstår eller försämras efter

initiering av behandling med Flusalio.

Ökad användning av kortverkande bronkdilaterare för att lindra symtom tyder på

försämrad kontroll, varför patienten bör undersökas av läkare.

Plötslig och progressiv försämrad astmakontroll är potentiellt livshotande, varför

patienten då skall uppmanas att omedelbart kontakta läkare för bedömning. Behandling

med ökad dos kortikosteroider bör övervägas. När ordinerad dos av Flusalio inte ger

adekvat behandlingseffekt, bör patienten också kontakta läkare för ny medicinsk

bedömning.

När symtomen är under kontroll bör man överväga en gradvis nedtrappning av dosen av

Flusalio. Regelbunden uppföljning av patienterna även under nedtrappningen är viktigt.

Den lägsta effektiva dosen av Flusalio skall användas (se avsnitt 4.2).

Ökad dosering av kortikosteroider bör övervägas vid behandling av astma eller KOL.

Behandling med Flusalio skall inte avbrytas abrupt hos astmapatienter på grund av risk

för exacerbationer. Nedtrappning bör ske under läkarkontroll. Symtomförsämring kan

också ses hos patienter med KOL när behandlingen avbryts, varför detta bör ske under

läkarkontroll.

Som med övriga inhalerade kortikosteroider skall Flusalio ges med försiktighet till

patienter med lungtuberkulos.

I sällsynta fall kan Flusalio ge upphov till hjärtarytmier, t.ex. supraventrikulär takykardi,

extrasystolier, förmaksflimmer och en lätt övergående minskning av serumkalium vid

högre terapeutiska doser. Flusalio skall därför ges med försiktighet till patienter med

svårare kardiovaskulär sjukdom, rytmrubbningar i hjärtat, diabetes mellitus,

tyreotoxikos, obehandlad hypokalemi eller till patienter predisponerade för låga

serumnivåer av kalium.

I mycket sällsynta fall har förhöjda blodglukosnivåer rapporterats (se avsnitt 4.8). Detta

bör beaktas vid förskrivning till patienter med känd diabetes mellitus.

Läkemedelsverket 2013-05-03

Som vid annan inhalationsterapi kan paradoxal bronkospasm inträffa med ökad väsande

andning omedelbart efter dosering. Flusalio-behandlingen skall då omedelbart avbrytas.

Patienten skall bedömas och alternativ terapi ges när det är nödvändigt.

Flusalio innehåller laktos. Patienter med sällsynta ärftliga problem med

galaktosintoleras, Lapp laktasbrist eller glukos-galaktosmalabsorption bör inte använda

detta läkemedel.

Försiktighet bör iakttas vid överföring av patienter till Flusalio, särskilt om försämrad

binjurefunktion efter tidigare systemisk steroidbehandling kan misstänkas.

Systempåverkan kan förekomma vid inhalationsbehandling med alla kortikosteroider,

särskilt efter höga doser under längre behandlingsperioder. Det är mindre troligt att

denna påverkan uppträder vid inhalationsbehandling jämfört med när kortikosteroider

ges per os. Eventuella systembiverkningar inkluderar Cushings syndrom,

Cushingliknande symtombild, nedsatt binjurefunktion, tillväxtretardation för barn och

ungdomar, minskad bentäthet, katarakt och glaukom och mer sällsynt en rad

psykologiska störningar eller beteendestörningar innefattande psykomotorisk

hyperaktivitet, sömnstörningar, oro, depression eller aggression (särskilt hos barn). Det

är därför angeläget att patienten följs regelbundet och att dosen av kortikosteroid i

inhalation minskas till den lägsta dos vid vilken effektiv symtomkontroll av astman

uppnås.

Långtidsbehandling med inhalationssterioder i höga doser kan leda till sänkt

binjurefunktion och akut binjurekris. I mycket sällsynta fall har sänkt binjurefunktion

och akut binjurekris inträffat vid doser mellan 500 och 1 000 mikrogram

flutikasonpropionat. Akut binjurekris kan utlösas av t.ex. trauma, kirurgi, infektion eller

snabb reducering av dosen. Debutsymtomen är vanligen okarakteristiska och kan

omfatta anorexi, magsmärtor, viktnedgång, trötthet, huvudvärk, illamående, kräkningar,

hypotension, nedsatt medvetandegrad, hypoglykemi och kramper. Tillägg av perorala

kortikosteroider bör övervägas vid olika stressituationer eller vid elektiva kirurgiska

ingrepp.

Inhalationsbehandling med flutikasonpropionat minskar normalt behovet av orala

steroider, men för patienter som överförs från orala steroider finns risk för kvardröjande

nedsatt binjurereserv under avsevärd tid. Patienter som tidigare krävt höga doser av

kortikosteroider i akuta situationer kan också vara i riskzonen. Möjligheten av

undertryckt binjurefunktion bör alltid beaktas vid olika stressituationer, så att adekvat

kortikosteroidbehandling insätts. Bedömningen av omfattningen av den försämrade

binjurefunktionen kan kräva specialistkonsultation före elektiva ingrepp.

Ritonavir kan kraftigt förhöja plasmanivåerna av flutikasonpropionat. Samtidig

användning skall därför undvikas såvida inte nyttan för patienten överväger risken för

systembiverkningar av kortikosteroiden. Risken för systembiverkningar ökar också när

flutikasonpropionat kombineras med andra potenta CYP3A-hämmare (se avsnitt 4.5).

I TORCH-studien förelåg en ökad rapportering av nedre luftvägsinfektioner (särskilt

pneumoni och bronkit) hos patienter med KOL som fick salmeterol/flutikasonpropionat

50/500 mikrogram två gånger dagligen jämfört med placebo såväl som i studierna

SCO40043 och SCO1000250 som jämförde den lägre icke-godkända KOL-dosen av

Läkemedelsverket 2013-05-03

salmeterol/flutikasonpropionat, 50/250 mikrogram två gånger dagligen med enbart

salmeterol 50 mikrogram två gånger dagligen (se avsnitt 4.8 och 5.1). En liknande

incidens av pneumoni i gruppen salmeterol/flutikasonpropionat sågs i alla studier. Den

största risken att utveckla pneumoni oavsett behandling i TORCH hade äldre patienter,

patienter med ett lägre BMI (< 25 kg/m

) och patienter med mycket svår sjukdom (FEV

< 30 % av beräknat normalvärde). Läkaren bör vara observant på eventuell utveckling

av pneumoni och andra nedre luftvägsinfektioner hos patienter med KOL eftersom de

kliniska tecknen på dessa infektioner och exacerbationer ofta sammanfaller. Om en

patient med svår KOL haft pneumoni bör behandlande läkare göra en ny bedömning av

behandlingen med salmeterol/flutikasonpropionat.

Data från en stor klinisk prövning (Salmeterol Multi-Center Asthma Research Trial,

SMART) antydde att risken för allvarliga andningsrelaterade biverkningar eller

mortalitet ökade hos afroamerikaner, när salmeterol används jämfört med placebo (se

avsnitt 5.1). Det är inte känt om detta beror på farmakogenetiska orsaker eller andra

faktorer. Patienter av svart afrikansk eller afrokaribisk härkomst ska därför uppmanas att

fortsätta behandlingen, men söka läkare om astmasymtomen kvarstår okontrollerade

eller förvärras under behandling med Flusalio.

Samtidig användning av ketokonazol med systemisk effekt, ger en signifikant ökad

systemisk exponering av salmeterol. Detta kan leda till ökade systemiska effekter (t.ex.

förlängt QTc-intervall och palpitationer ). Samtidig behandling med ketokonazol eller

andra potenta CYP3A4-hämmare bör undvikas såvida inte fördelarna överväger den

potentiellt ökade risken för systemiska biverkningar av salmeterolbehandling (se avsnitt

4.5).

4.5

Interaktioner med andra läkemedel och övriga interaktioner

Både selektiva och icke-selektiva betablockerare skall undvikas såvida ej tvingande skäl

föreligger.

Samtidig användning av andra beta-adrenerga läkemedel kan ha en potentiellt additiv

effekt.

Flutikasonpropionat

Under normala förhållanden uppnås endast låga plasmakoncentrationer av inhalerat

flutikasonpropionat på grund av höggradig första passage metabolism och högt

systemiskt clearance genom metabolism av cytokrom P450 3A4 i tarm och lever.

Betydelsefulla kliniska interaktioner är därför osannolika.

En interaktionsstudie på friska indvider med intranasalt flutikasonpropionat visade att

ritonavir (ett höggradigt potent cytokrom P450 3A4-hämmande läkemedel) 100 mg två

gånger dagligen, ökade plasmakoncentrationen av flutikasonpropionat flera hundra

gånger. Som en följd av detta minskade serumkortisolkoncentrationen markant.

Information om denna interaktion saknas för inhalerat flutikasonpropionat, men kraftigt

förhöjda plasmanivåer av flutikasonpropionat kan förväntas. Fall av Cushings syndrom

och nedsatt binjurefunktion har rapporterats. Kombinationen bör undvikas såvida inte

nyttan överväger den förhöjda risken för systembiverkningar av glukokortikoiden.

Läkemedelsverket 2013-05-03

I en liten studie på friska frivilliga visades att den något mindre potenta CYP3A-

hämmaren ketokonazol ökade exponeringen med 150 % efter en singeldos inhalerat

flutikasonpropionat. Som en följd av detta sågs en markant minskning av

plasmakortisol jämfört med enbart flutikasonpropionat. Samtidig behandling med andra

potenta CYP3A-hämmare såsom itrakonazol förväntas också öka den systemiska

expositionen för flutikasonpropionat och risken för systembiverkningar. Försiktighet bör

därför iakttas och långtidsbehandling med denna typ av läkemedel bör om möjligt

undvikas.

Salmeterol

Potenta CYP3A4-hämmare

Samtidig administrering av ketokonazol (400 mg peroralt en gång dagligen) och

salmeterol (inhalation à 50 mikrogram 2 gånger dagligen) till 15 friska frivilliga under 7

dagar resulterade i en signifikant ökning i plasmakoncentrationen av salmeterol (1,4-

faldig ökning i C

och 15-faldig ökning i AUC). Detta kan leda till en ökad incidens av

andra systemiska effekter vid salmeterolbehandling (t.ex. förlängt QTc-intervall och

palpitationer) jämfört med behandling med salmeterol eller ketokonazol var för sig (se

avsnitt 4.4).

Kliniskt signifikanta effekter sågs inte på blodtryck, hjärtrytm, blodglukos eller

kaliumnivåer i blodet. Samtidig administrering med ketokonazol ökade inte

elimineringshalveringstiden för salmeterol eller gav ökad ackumulering av salmeterol

med upprepad dosering.

Samtidig administrering av ketokonazol bör undvikas såvida inte fördelarna överväger

den potentiellt ökade risken för systemiska biverkningar av salmeterolbehandling. Det

finns sannolikt en liknande risk för interaktion med andra potenta CYP3A4-hämmare

(t.ex. itrakonazol, telitromycin, ritonavir).

Måttliga CYP 3A4-hämmare

Samtidig administrering av erytromycin (500 mg peroralt tre gånger dagligen) och

salmeterol (inhalation à 50 mikrogram två gånger dagligen) till 15 friska frivilliga under

6 dagar resulterade i en liten men icke-statistiskt signifikant ökning i

plasmakoncentrationen för salmeterol (1,4-faldig ökning i C

och 1,2-faldig ökning i

AUC). Samtidig administrering av erytromycin associerades inte med någon annan

allvarlig biverkan.

4.6

Fertilitet, graviditet och amning

Graviditet

En måttlig mängd data från gravida kvinnor (mellan 300 och 1 000 graviditeter) tyder

inte på någon missbildnings- eller foster/neonatal toxicitet av salmeterol eller

flutikasonpropionat.

Djurstudier har visat på reproduktionstoxikologiska effekter efter

administrering av beta-2-agonister och glukokortikosteroider (se avsnitt 5.3).

Gravida kvinnor skall endast behandlas med Flusalio, då den förväntade nyttan för

modern överväger varje tänkbar risk för fostret.

Läkemedelsverket 2013-05-03

Vid behandling av gravida kvinnor bör alltid lägsta effektiva dos av flutikasonpropionat

eftersträvas samtidigt som risken med ett försämrat astmatillstånd måste beaktas.

Amning

Det är okänt om salmeterol och flutikasonpropionat/metaboliter utsöndras i bröstmjölk.

Studier har visat att salmeterol och flutikasonpropionat samt deras metaboliter utsöndras

i mjölken hos digivande råttor.

En risk för ammade nyfödda/spädbarn kan inte uteslutas. Ett beslut måste fattas om man

ska avbryta amningen eller avbryta/avstå från behandling med Flusalio efter att man

tagit hänsyn till fördelen med amning för barnet och fördelen med behandling för

kvinnan.

Fertilitet

Det finns inga data på människa.

Djurstudier har emellertid inte visat några effekter av

salmeterol eller flutikasonpropionat på fertiliteten.

4.7

Effekter på förmågan att framföra fordon och använda maskiner

Inga studier av effekten på förmågan att framföra fordon och använda maskiner har

utförts.

4.8

Biverkningar

Eftersom Flusalio innehåller både salmeterol och flutikasonpropionat kan samma typ

och samma svårighetsgrad av biverkningar förväntas som finns rapporterade för

respektive substans. Samtidig administrering av de två substanserna har inte bidragit till

ytterligare förekomst av biverkningar.

Biverkningar som har relaterats till salmeterol/flutikasonpropionat anges nedan och är

klassificerade efter organsystem och frekvens. Frekvensintervallen är definierade som

mycket vanliga (≥1/10), vanliga (≥1/100, <1/10), mindre vanliga (≥1/1 000, <1/100),

sällsynta (≥1/10 000, <1/1000), mycket sällsynta (<1/10 000) och ingen känd frekvens,

(kan inte fastställas utifrån tillgänglig data). Frekvenserna har härletts från kliniska

försöksdata. Incidensen för placebo togs inte med i beräkningen.

Organsystem

Biverkningar

Frekvens

Infektioner och

infestationer

Candidainfektion i munhåla och svalg

Pneumoni

Bronkit

Vanliga

Vanliga

1, 3, 5

Vanliga

1, 3

Läkemedelsverket 2013-05-03

Immunsystemet

Överkänslighetsreaktioner i form av:

Kutana överkänslighetsreaktioner

Angioödem (huvudsakligen i ansikte,

munhåla och svalg)

Andningssymtom (dyspné)

Andningssymtom (bronkospasm)

Anafylaktiska reaktioner inkl.

anafylaktisk chock

Sällsynta

Sällsynta

Mindre vanliga

Sällsynta

Sällsynta

Endokrina systemet

Cushings syndrom, Cushingliknande

symtombild, binjurebarksuppression,

hämmad längdtillväxt hos barn och

ungdomar, minskad bentäthet

Sällsynta

Metabolism och

nutrition

Hypokalemi

Förhöjda blodglukosnivåer

Vanliga

Sällsynta

Psykiska störningar

Sömnsvårigheter och

beteendestörningar, inklusive

psykomotorisk hyperaktivitet och

irritabilitet (främst hos barn)

Depression, aggression (främst hos

barn)

Mindre vanliga

Sällsynta

Ingen känd

frekvens

Centrala och perifera

nervsystemet

Huvudvärk

Tremor

Mycket vanliga

Mindre vanliga

Ögon

Katarakt, glaukom

Sällsynta

Hjärtat

Palpitationer

Takykardi

Hjärtarytmi (inklusive förmaksflimmer,

supraventrikulär takykardi och

extrasystolier)

Angina pectoris

Mindre vanliga

Mindre vanliga

Sällsynta

Mindre vanliga

Andningsvägar,

bröstkorg och

mediastinum

Nasofaryngit

Halsirritation

Heshet/dysfoni

Sinuit

Paradoxal bronkospasm

Mycket vanliga

Mindre vanliga

Vanliga

Vanliga

1, 3

Sällsynta

Hud och subkutan

vävnad

Blåmärken

Vanliga

Muskuloskeletala

systemet och

bindväv

Muskelkramp

Traumatiska frakturer

Artralgi

Myalgi

Mindre vanliga

Vanliga

Vanliga

Vanliga

Rapporteras också frekvent i placebogrupperna

Rapporteras också mycket frekvent i placebogruppen

Rapporteras under en 3-årsperiod i en KOL-studie

Se avsnitt 4.4

Se avsnitt 5.1

Beskrivning av utvalda biverkningar

Läkemedelsverket 2013-05-03

Farmakologiska biverkningar av beta-2-agonister såsom tremor, palpitationer och

huvudvärk har rapporterats men är ofta övergående och minskar vid regelbunden

behandling.

På grund av flutikasonpropionatkomponenten kan heshet och candidainfektion (torsk) i

munhåla och svalg förekomma hos vissa patienter. Både heshet och förekomst av

candidainfektion kan lindras genom gurgling med vatten efter användning av produkten.

Symtomgivande candidainfektion kan behandlas med lokalt verkande fungicida

läkemedel under fortsatt behandling med Flusalio.

Eventuella systembiverkningar inkluderar Cushings syndrom, Cushingliknande

symtombild, nedsättning av binjurefunktionen, hämmad längdtillväxt hos barn och

ungdomar, minskad bentäthet, katarakt och glaukom (se avsnitt 4.4).

4.9

Överdosering

Data från kliniska studier angående överdosering med Flusalio saknas. Överdosering

med respektive substans beskrivs nedan:

Tecken och symtom på överdosering med salmeterol är tremor, huvudvärk och

takykardi. Lämpliga antidoter är kardioselektiva betablockerande preparat som skall

användas med försiktighet hos patienter med känd bronkospasm i anamnesen. Om

behandling med Flusalio måste avbrytas på grund av överdosering av beta-

agonistkomponenten bör ersättning med lämplig steroidterapi övervägas. Dessutom kan

hypokalemi uppträda och kaliumbehandling bör övervägas.

Akut: Akut inhalation av flutikasonpropionatdoser utöver dem som rekommenderas kan

leda till temporär nedsättning av binjurefunktionen. Detta fordrar inte några akuta

åtgärder, eftersom binjurefunktionen återhämtar sig inom några dagar, vilket kan

verifieras med plasmakortisolmätningar.

Kronisk överdos med flutikasonpropionat i inhalation: Se avsnitt 4.4: risk för

nedsättning av binjurefunktionen. Det kan då bli nödvändigt att kontrollera

binjurefunktionen. Om överdosering skett med flutikasonpropionat kan behandling med

Flusalio fortsätta i lämplig dos för symtomkontroll.

5.

FARMAKOLOGISKA EGENSKAPER

5.1

Farmakodynamiska egenskaper

Farmakoterapeutisk grupp: Adrenergika och övriga medel vid obstruktiva

luftvägssjukdomar.

ATC-kod: R03AK06

Salmeterol/flutikasonpropionat i kliniska prövningar vid astma

Läkemedelsverket 2013-05-03

I en tolvmånadersstudie (GOAL, Gaining Optimal Asthma ControL) på 3 416 vuxna och

ungdomar med kontinuerliga astmabesvär jämfördes effekt och säkerhet med

salmeterol/flutikasonpropionat mot behandling med enbart inhalerad kortikosteroid, ICS

(flutikasonpropionat) för att fastställa om det var möjligt att uppnå målen med

astmabehandling. Behandlingen trappades upp var 12:e vecka tills **total kontroll

åstadkoms eller högsta dosen av studiemedicinen uppnåddes. GOAL visade att fler

patienter som behandlades med salmeterol/flutikasonpropionat uppnådde astmakontroll

än patienter som behandlades enbart med inhalerad korikosteroid, och denna kontroll

uppnåddes med en lägre kortikosteroiddos.

Välkontrollerad astma uppnåddes snabbare med salmeterol/flutikasonpropionat än med

enbart inhalerad kortikosteroid. Behandlingstiden för 50 % av deltagarna att uppnå en

första välkontrollerad vecka var 16 dagar för salmeterol/flutikasonpropionat jämfört med

37 dagar för inhalerad kortikosteroid. I subgruppen steroidnaiva astmatiker var tiden

fram till en individuell välkontrollerad vecka 16 dagar i behandlingsgruppen med

salmeterol/flutikasonpropionat jämfört med 23 dagars behandling för inhalerad

kortikosteroid.

De totala studieresultaten visar:

Antal patienter (i procent) som uppnådde *Välkontrollerad (VK) och

**Totalkontrollerad (TK) astma under 12 månader

Behandling före

studien

Salmeterol/flutikasonpropionat

Flutikasonpropionat

VK

TK

VK

TK

Inga ICS (enbart

SABA)

78 %

50 %

70 %

40 %

Lågdos ICS (≤ 500

mikrogram BDP

eller liknande/dag)

75 %

44 %

60 %

28 %

Medeldos ICS (500–

1 000 mikrogram

BDP eller

motsvarande/dag)

62 %

29 %

47 %

16 %

Poolade resultat av

de 3 behandlings-

nivåerna

71 %

41 %

59 %

28 %

*Välkontrollerad astma, tillfälliga symtom eller tillfällig användning av kortverkande beta-2-agonist eller

lungfunktion mindre än 80 % av beräknat normalvärde samt inga uppvaknanden nattetid, inga

exacerbationer och inga biverkningar som föranledde ändrad terapi.

**Totalkontrollerad astma; inga symtom, ingen användning av kortverkande beta-2-agonist, lungfunktion

≥ 80 % av beräknat normalvärde, inga uppvaknanden nattetid, inga exacerbationer och inga biverkningar

som föranledde ändrad terapi.

Resultaten från denna studie tyder på att salmeterol/flutikasonpropionat 50/100

mikrogram två gånger dagligen kan övervägas som initial underhållsbehandling till

patienter med medelsvåra kontinuerliga astmabesvär, när det är angeläget att få en snabb

symtomkontroll av astman (se avsnitt 4.2).

Läkemedelsverket 2013-05-03

I en dubbelblind, randomiserad parallellgruppsstudie, med 318 patienter från 18 år med

kontinuerlig astma, utvärderades säkerhet och tolerabilitet efter administrering av två

inhalationer två gånger dagligen (dubbel dos) av salmeterol/flutikasonpropionat i två

veckor. Studien visade att en dubblering av inhalationerna av varje styrka av

salmeterol/flutikasonpropionat i upp till 14 dagar ger en liten ökning av beta-

agonistrelaterade biverkningar (tremor: 1 patient [1 %] mot 0; palpitationer: 6 [3 %] mot

1 [<1 %]; muskelkramper: 6 [3 %] mot 1 [<1 %]) och en liknande incidens av

inhalerade kortikosteroidrelaterade biverkningar (t.ex. candidainfektion i munhåla och

svalg: 6 [6 %] mot 16 [8 %]; heshet: 2 [2 %] mot 4 [2 %]) jämfört med en inhalation två

gånger dagligen. Den lilla ökningen av beta-agonistrelaterade biverkningar bör tas med i

läkarens bedömning om en dubblering av dosen av salmeterol/flutikasonpropionat

övervägs när vuxna patienter behöver tilläggsmedicinering med inhalerade

kortikosteroider under en kort period (upp till 14 dagar).

Salmeterol/flutikasonpropionat i kliniska studier vid KOL

TORCH är en studie som pågick under tre år för att utvärdera effekten av behandling

med salmeterol/flutikasonpropionat 50/500 mikrogram två gånger dagligen, salmeterol

50 mikrogram två gånger dagligen, flutikasonpropionat (FP) 500 mikrogram två gånger

dagligen eller placebo på total dödlighet hos KOL-patienter. KOL-patienter med ett

utgångsvärde (före bronkdilaterare) på FEV

< 60 % av förväntat normalvärde

randomiserades till dubbel-blindmedicinering. Under studien var ordinarie KOL-terapi

tillåten med undantag för andra inhalerade kortikosteroider, långverkande

bronkdilaterare och långtidsbehandling med systemiska kortikosteroider.

Treårsöverlevnad fastställdes för alla patienter oavsett om studiemedicineringen

avbrutits eller inte. Primär effektvariabel (primary endpoint) var reducerad mortalitet

oavsett orsak efter 3 år för salmeterol/flutikasonpropionat mot placebo.

Placebo

N=1524

Salmeterol 50

N=1521

FP 500

N=1534

Salmeterol/FP

50/500 N=1533

Alla dödsfall efter 3 år

Antal dödsfall

231 (15,2 %)

205 (13,5 %)

246 (16,0 %)

193 (12,6 %)

Hazard Ratio vs

placebo (KI)

P-värde

0,879

(0,73, 1,06)

0,180

1,060

(0,89, 1,27)

0,525

0,825

(0,68, 1,00)

0,052

Hazard Ratio

Salmeterol/FP

50/500 vs aktiva

substanser (KI)

P-värde

0,932

(0,77, 1,13)

0,481

0,774

(0,64, 0,93)

0,007

1

Ej signifikant P-värde efter justering för 2 interimsanalyser av den primära effektjämförelsen från en

log-rankningsanalys stratifierad för rökvanor

Läkemedelsverket 2013-05-03

En trend mot förlängd överlevnad sågs hos dem som behandlats med

salmeterol/flutikasonpropionat jämfört med placebo under treårsperioden; emellertid

uppnåddes inte den statistiska signifikansnivån p

0,05.

Antal patienter som dog inom 3 år på grund av KOL-relaterade orsaker var 6,0 % för

placebo, 6,1 % för salmeterol, 6,9 % för FP och 4,7 % för

salmeterol/flutikasonpropionat.

Antalet medelsvåra till svåra exacerbationer per år reducerades signifikant med

salmeterol/flutikasonpropionat jämfört med behandling med salmeterol, FP och placebo

(i medeltal för gruppen med salmeterol/flutikasonpropionat 0,85 jämfört med 0,97 i

salmeterolgruppen, 0,93 i FP-gruppen och 1,13 för placebo). Detta motsvarar en

minskning av antal medelsvåra till svåra exacerbationer med 25 % (95 % KI: 19 % till

31 %; p<0,001) jämfört med placebo, 12 % jämfört med salmeterol (95 % KI: 5 % till

19 %, p=0,002) och 9 % jämfört med FP (95 % KI: 1 % till 16 %, p=0,024). Salmeterol

och FP reducerade signifikant antalet exacerbationer jämfört med placebo med 15 % (95

% KI: 7 % till 22 %; p<0,001) respektive 18 % (95 % KI: 11 % till 24 %; p<0,001).

Hälsorelaterad livskvalitet mätt med St George's Respiratory Questionnaire (SGRQ),

förbättrades av alla aktiva behandlingsregimer jämfört med placebo. Den genomsnittliga

förbättringen under de tre åren var för salmeterol/flutikasonpropionat jämfört med

placebo –3,1 enheter (95 % KI: –4,1 till –2,1; p<0,001), jämfört med salmeterol –2,2

enheter (p<0,001) och jämfört med FP 1,2 enheter (p=0,017). En minskning med 4

enheter anses som kliniskt relevant.

Under 3-årsperioden uppskattades sannolikheten att pneumoni skulle rapporteras som

biverkning till 12,3 % för placebo, 13,3 % för salmeterol, 18,3 % för FP och 19, 6 % för

salmeterol/flutikasonpropionat (Hazard Ratio för salmeterol/flutikasonpropionat mot

placebo: 1,64, 95 % KI: 1,33 till 2,01, p < 0,001). Ingen ökning av antal dödsfall sågs

som relaterades till pneumoni; antal dödsfall under behandlingstiden som pneumoni

bedömdes vara primärorsaken var 7 för placebo, 9 för salmeterol, 13 för FP och 8 för

salmeterol/flutikasonpropionat. Det fanns ingen signifikant skillnad i sannolikheten för

benfraktur (5,1 % placebo; 5,1 % salmeterol; 5,4 % FP och 6,3 %

salmeterol/flutikasonpropionat. Hazard ratio för salmeterol/flutikasonpropionat mot

placebo: 1,22, 95 % KI: 0,87 till 1,72, p=0,248.

Placebokontrollerade kliniska studier under 6 och 12 månader har visat att regelbunden

användning av salmeterol/flutikasonpropionat 50/500 mikrogram förbättrar

lungfunktionen och minskar andfåddhet samt minskar vidbehovsmedicinering för att

lindra symtom.

Studierna SCO40043 och SCO100250 var randomiserade, dubbelblinda,

parallellgrupperade replikatstudier i vilka effekten av salmeterol/flutikasonpropionat

50/250 mikrogram två gånger dagligen (en dos som inte är godkänd för behandling av

KOL inom EU) jämfördes med salmeterol 50 mikrogram två gånger dagligen med

avseende på årliga frekvensen av måttliga/svåra exacerbationer hos KOL-patienter med

ett FEV1 50 % mindre än förväntat och en historia av exacerbationer. Måttliga/svåra

exacerbationer definierades som förvärrade symtom som krävde behandling med orala

kortikosteroider och/eller antibiotika eller hospitalisering av patient.

Läkemedelsverket 2013-05-03

Studierna hade en run-in period på 4 veckor, under vilken alla patienter fick

salmeterol/flutikasonpropionat 50/250 öppet för att standardisera KOL-terapin och

stabilisera sjukdom innan randomisering till blindad studiemedicinering under 52

veckor. Patienter randomiserades 1:1 till salmeterol/flutikasonpropionat 50/250 (totalt

ITT n=776) eller salmeterol (totalt ITT n=778). Innan run-in avbröt patienterna tidigare

KOL-medicinering med undantag av kortverkande bronkdilaterare. Användning av

konkurrerande inhalerade långverkande bronkdilaterare (beta2-agonister och

antikolinergika), kombinationsprodukter med ipratropium/salbutamol, orala beta2-

agonister och teofyllinpreparat var inte tillåtna under behandlingsperioden. Orala

kortikosteroider och antibiotika var tillåtna för akut behandling av KOL-exacerbationer

med specifika riktlinjer för användning. Patienter använde salbutamol vid behov under

hela studierna.

Resultaten av båda studierna visade att behandling med salmeterol/flutikasonpropionat

50/250 resulterade i en signifikant lägre årlig frekvens av måttliga/svåra exacerbationer

jämfört med salmeterol (SCO40043: 1,06 respektive 1,53 per patient per år, rate ratio

0,70, 95 % KI: 0,58 till 0,83, p<0,001; SCO100250: 1,10 respektive 1,59 per patient per

år, rate ratio 0,70, 95 % KI: 0,58 till 0,83, p<0,001). Resultaten för de sekundära

effektivitetsmåtten (tid till första måttliga/svåra exacerbationen, årliga antalet

exacerbationer som krävde orala kortikosteroider och fördosering på morgonen FEV

gynnade signifikant salmeterol/flutikasonpropionat 50/250 mikrogram två gånger

dagligen framför salmeterol. Biverkningsprofilen var liknande med undantag av en

högre incidens pneumonier och kända bieffekter (candidiasis och dysfoni) i gruppen som

behandlades med salmeterol/flutikasonpropionat 50/250 mikrogram två gånger dagligen

jämfört med salmeterol. Pneumonirelaterade händelser rapporterades för 55 (7 %)

patienter i gruppen som behandlades med salmeterol/flutikasonpropionat 50/250

mikrogram två gånger dagligen och 25 (3 %) i gruppen som behandlades med

salmeterol. Den ökade incidensen av rapporterade pneumonier med

salmeterol/flutikasonpropionat 50/250 mikrogram två gånger dagligen verkar vara av

liknande omfattning som incidensen som rapporterades efter behandling med

salmeterol/flutikasonpropionat 50/500 mikrogram två gånger dagligen i TORCH.

Salmeterol Multi-center Asthma Research Trial (SMART)

SMART är en multicenter, randomiserad, dubbelblind, placebokontrollerad studie med

parallella grupper som pågick under 28 veckor i USA. 13 176 patienter randomiserades

till salmeterol (50 mikrogram två gånger dagligen) och 13 179 patienter till placebo som

tillägg till sin vanliga astmabehandling. Patienter inkluderades om de var 12 år eller

äldre, med astma och pågående astmabehandling (men inte en långverkande beta-

agonist, LABA). Utgångsvärdet av inhalationssteroidanvändning angavs vid studiens

början, men användning av inhalationssteroid var inget krav i studien. Primära

effektvariabler i SMART kombinerade antalet andningsrelaterade dödsfall och

andningsrelaterade livshotande tillstånd.

Patientgrupp

Antal primära endpointhändelser/antal

patienter

salmeterol

placebo

Relativ risk

(95 %

konfidensintervall)

Läkemedelsverket 2013-05-03

Alla patienter

50/13 176

36/13 179

1,41 (0,91, 2,14)

Patienter som

använder

inhalerade steroider

23/6 127

19/6 138

1,21 (0,66, 2,23)

Patienter som inte

använder

inhalerade steroider

27/7 049

17/7 041

1,60 (0,87, 2,93)

Afro-amerikanska

patienter

20/2 366

5/2 319

4,10 (1,54, 10,90)

(Siffror i fetstil anger risk som är statistiskt signifikant vid 95 %-nivån.)

Viktiga fynd i SMART när inhalationssteroid användes som utgångsvärde (’at

baseline’): sekundära effektvariabler (endpoint-variabler)

Antal sekundära endpointhändelser/antal

patienter

Relativ risk

(95 %

konfidensintervall)

salmeterol

placebo

Andningsrelaterade dödsfall

Patienter som

använder

inhalerade

steroider

10/6 127

5/6 138

2,01

(0,69, 5,86)

Patienter som inte

använder

inhalerade

steroider

14/7 049

6/7 041

2,28 (0,88, 5,94)

Astmarelaterade dödsfall och livshotande tillstånd kombinerat

Patienter som

använder

inhalerade

steroider

16/6 127

13/6 138

1,24, (0,60, 2,58)

Patienter som inte

använder

inhalerade

steroider

21/7 049

9/7 041

2,39 (1,10, 5,22)

Astmarelaterade dödsfall

Patienter som

använder

inhalerade

steroider

4/6 127

3/6 138

1,35 (0,30, 6,04)

Patienter som inte

använder

inhalerade

steroider

9/7 049

0/7 041

*=kunde inte beräknas på grund av att inga händelser inträffade i placebogruppen. Siffror i fetstil anger

risk som är statistiskt signifikant vid 95 %-nivån. Sekundära effektvariabler i tabellen uppnådde statistisk

signifikans i hela populationen. Sekundära effektvariabler kombinerade alla dödsfall eller livshotande

tillstånd, alla dödsfall eller alla sjukhusvistelser som inte nådde statistisk signifikans i hela populationen.

Läkemedelsverket 2013-05-03

Verkningsmekanism:

Flusalio innehåller salmeterol och flutikasonpropionat som har olika

verkningsmekanismer. Verkningsmekanismen för respektive substans beskrivs nedan.

Salmeterol:

Salmeterol är en selektiv långverkande (12 timmar) beta-2-adrenoceptoragonist med en

lång sidokedja som binder till receptorns ”exo-site”.

Salmeterol har en bronkdilaterande effekt under en längre tid, minst 12 timmar, än

rekommenderade doser av konventionella kortverkande beta-2-agonister.

Flutikasonpropionat:

Flutikasonpropionat som inhaleras i rekommenderade doser har en antiinflammatorisk

glukokortikoid effekt i lungorna som leder till minskade symtom och

astmaexacerbationer utan de biverkningar som ses vid systemiskt givna kortikosteroider.

5.2

Farmakokinetiska egenskaper

Samtidig inhalation av salmeterol och flutikasonpropionat medför likartad

farmakokinetik som när substanserna inhaleras var för sig. Ur farmakokinetisk synvinkel

kan därför substanserna bedömas var för sig:

Salmeterol:

Salmeterol verkar lokalt i lungan. Plasmanivåer kan därför inte utgöra ett mått på

terapeutisk effekt. Endast begränsade farmakokinetiska data finns för övrigt tillgängliga

för salmeterol på grund av tekniska svårigheter att mäta substansen i plasma. Detta beror

på de låga plasmakoncentrationerna vid terapeutiska doser (cirka 200 pikogram/ml eller

mindre) som uppnås efter inhalation.

Flutikasonpropionat:

Den absoluta biotillgängligheten efter en singeldos inhalation av flutikasonpropionat

varierar hos friska personer mellan 5–11 % av den nominella dosen beroende på vilken

inhalator som används.

Hos astmatiker och KOL-patienter har en lägre grad av systemexposition observerats

efter inhalation av flutikasonpropionat.

Den systemiska absorptionen sker huvudsakligen via lungorna, och är initialt snabb men

sedan utdragen. Den del av dosen som sväljs efter inhalation bidrar endast till en låg

systemexposition. Den orala biotillgängligheten är mindre än 1 % på grund av låg

vattenlöslighet och höggradig första passage metabolism. Systemexpositionen ökar

linjärt med ökad inhalerad dos.

Läkemedelsverket 2013-05-03

Fördelningen av flutikasonpropionat karaktäriseras av hög plasma-clearance (1 150

ml/min) en stor distributionsvolym vid steady-state (cirka 300 l) och en terminal

halveringstid på ungefär 8 timmar.

Plasmaproteinbindningen är 91 %.

Flutikasonpropionat elimineras snabbt ur systemkretsloppet. Detta sker främst genom

metabolism av CYP3A4-enzymer till en inaktiv karboxylsyremetabolit. Metaboliter med

okänd struktur har också återfunnits i feces.

Flutikasonpropionats renala clearance är negligerbart. Mindre än 5 % av dosen utsöndras

i urinen huvudsakligen som metaboliter. Större delen av dosen utsöndras i feces som

metaboliter och oförändrat läkemedel.

5.3

Prekliniska säkerhetsuppgifter

Den enda säkerhetsaspekten för humanbruk som framkommit vid djurstudier, där

salmeterolxinafoat och flutikasonpropionat administrerats var för sig, är effekter

beroende på förstärkta farmakologiska aktiviteter.

I djurförsök har glukokortikosteroider visat sig kunna ge upphov till missbildningar

(gomspalt, skelettmissbildningar. De djurexperimentella resultaten förefaller inte ha

någon relevans för människa vid rekommenderade doser. Djurexperimentella data har

visat embryo-/fostertoxisk effekt endast vid exponering för höga nivåer

salmeterolxinafoat. Vid samtidig administrering av båda substanserna ökade incidensen

av transposition av navelartär och ofullständig ossifiering av occipitalbenet hos råttor vid

doser som medförde kända glukokortikoid-inducerade missbildningar.

6.

FARMACEUTISKA UPPGIFTER

6.1

Förteckning över hjälpämnen

Laktosmonohydrat.

6.2

Inkompatibiliteter

Ej relevant.

6.3

Hållbarhet

2 år.

6.4

Särskilda förvaringsanvisningar

Förvaras vid högst 25 °C.

6.5

Förpackningstyp och innehåll

Läkemedelsverket 2013-05-03

tvåfärgad

plastenhet

innehållande

aluminium/aluminiumblister

två

blisterbubblor i varje, förpackade i en kartong tillsammans med bipacksedeln. Varje

dubbelblister innehåller en (1) dos av läkemedelskombinationen.

Förpackningsstorlek: 60 doser.

6.6

Särskilda anvisningar för destruktion och övrig hantering

För

säkerställa

korrekt

administration

läkemedlet

patienten

instrueras

användning av inhalatorn av en läkare eller annan sjukvårdspersonal.

BRUKSANVISNING FÖR OCH HANTERING AV

Elpenhaler

Följande är en patientinstruktion för korrekt inhalation av de två läkemedlen (salmeterol

flutikason)

förpackade

två

blisterbubblorna

endosremsan

(dubbelblistret) som förvaras i Elpenhaler.

BESKRIVNING

Elpenhaler

är en enhet för samtidig inhalation av två läkemedel i form av pulver.

Läkemedlen bildar en läkemedelskombination. Varje läkemedel är förpackat separat i en

av de två blisterbubblorna i det specialutformade dubbelblistret.

Dubbelblistret innehåller en (1) dos av läkemedelskombinationen.

Elpenhaler består av 3 delar:

- Munstycket med skyddslocket

(1)

- Ytan

(2)

som dubbelblistret placeras på

(stödytan).

- Behållaren

(3)

där dubbelblistret förvaras.

De tre delarna är sammankopplade och kan öppnas separat.

Stödytan består av:

- En fästpunkt

(2A)

där dubbelblistret fästs.

- Två nedsänkningar

(2B)

där remsans två blisterbubblor

placeras.

- Två skenor

(2C)

som håller fast dubbelblistret i rätt läge påå

stödytan.

Läkemedelsverket 2013-05-03

ANVÄNDNING AV

Elpenhaler

A. Förbereda enheten

- Öppna behållaren, ta ut ett dubbelblister och stäng behållaren

igen.

Ta av skyddslocket helt från munstycket.

- Lås upp och skjut munstycket bakåt för att blotta stödytan.

- Håll dubbelblistret med den glansiga sidan uppåt.

- Placera dubbelblistret på fästpunkten på stödytan. Genom att

trycka lätt fäster du dubbelblistret ordentligt på fästpunkten.

- De två blisterbubblorna på remsan passar in i håligheterna på

stödytan och hållarna håller fast dubbelblistret i rätt läge.

Stäng munstycket och dra bort den utstickande delen av

dubbelblistret.

Dosen

kan nu inhaleras. Dra inte bort den

utstickande delen av dubbelblistret förrän precis före

inhalationen.

Dubbelblistret innehåller:

-Två folieblad

(4)

- Två blisterbubblor

(5)

, en som innehåller salmeterol

och den andra flutikasonpropionat.

- Ett hål

(6)

Läkemedelsverket 2013-05-03

B. Inhalation av dosen

C. Rengöra enheten

- Efter varje användningstillfälle torkar du av munstycket och stödytan med en torr duk

eller en torr pappersservett. Använd inte vatten för att rengöra enheten.

- Stäng munstycket och sätt tillbaka skyddslocket.

7.

INNEHAVARE AV GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING

ELPEN Pharmaceutical Co. Inc.

95, Marathonos Ave., 190 09 Pikermi Attica

Grekland

8.

NUMMER PÅ GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING

50 mikrogram/ 250 mikrogram/dos: 45485

50 mikrogram/ 500 mikrogram/dos: 45486

9.

DATUM FÖR FÖRSTA GODKÄNNANDE/FÖRNYAT GODKÄNNANDE

2012-05-04

- Öppna munstycket. Du ser att du har andats in allt

pulvret

blisterbubblorna

dubbelblistret

tomma.

-Avlägsna det tomma dubbelblistret och fortsätt till steg C.

Håll undan enheten från munnen.

-Andas

helt.

noga

inte

andas

munstycket på enheten.

-Placera

Elpenhaler

munnen

läpparna

tätt

runt

munstycket.

- Andas in djupt och långsamt genom munnen (och inte

genom näsan) tills lungorna är fyllda.

-Håll andan i cirka 5 sekunder eller så länge som du kan

och avlägsna samtidigt enheten från munnen.

- Andas ut och fortsätt att andas normalt.

Läkemedelsverket 2013-05-03

10.

DATUM FÖR ÖVERSYN AV PRODUKTRESUMÉN

2013-05-03

Liknande Produkter

Sök varningar relaterade till denna produkt

Visa dokumenthistorik

Dela den här informationen