Eplerenon Accord 25 mg Filmdragerad tablett

Sverige - svenska - Läkemedelsverket (Medical Products Agency)

Bipacksedel Bipacksedel (PIL)

25-01-2021

Produktens egenskaper Produktens egenskaper (SPC)

12-08-2021

Aktiva substanser:
eplerenon
Tillgänglig från:
Accord Healthcare B.V. ,
ATC-kod:
C03DA04
INN (International namn):
eplerenone
Dos:
25 mg
Läkemedelsform:
Filmdragerad tablett
Sammansättning:
eplerenon 25 mg Aktiv substans; laktosmonohydrat Hjälpämne
Receptbelagda typ:
Receptbelagt
Produktsammanfattning:
Förpacknings: Blister, 20 tabletter; Blister, 20 x 1 tabletter (endos); Blister, 50 tabletter; Blister, 50 x 1 tabletter (endos); Blister, 10 tabletter; Blister, 28 tabletter; Blister, 30 tabletter; Blister, 90 tabletter; Blister, 100 tabletter; Blister, 10 x 1 tabletter (endos); Blister, 28 x 1 tabletter (endos); Blister, 30 x 1 tabletter (endos); Blister, 90 x 1 tabletter (endos); Blister, 100 x 1 tabletter (endos)
Bemyndigande status:
Godkänd
Godkännandenummer:
51560
Tillstånd datum:
2015-10-15

Läs hela dokumentet

Bipacksedel: Information till patienten

Eplerenon Accord 25 mg filmdragerade tabletter

Eplerenon Accord 50 mg filmdragerade tabletter

eplerenon

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel. Den innehåller

information som är viktig för dig.

Spara denna information, du kan behöva läsa den igen.

Om du har ytterligare frågor vänd dig till läkare eller apotekspersonal.

Detta läkemedel har ordinerats enbart åt dig. Ge det inte till andra. Det kan skada dem, även om de

uppvisar sjukdomstecken som liknar dina.

Om du får biverkningar, tala med läkare eller apotekspersonal. Detta gäller även eventuella

biverkningar som inte nämns i denna information. Se avsnitt 4.

I denna bipacksedel finns information om följande:

Vad Eplerenon Accord är och vad det används för

Vad du behöver veta innan du tar Eplerenon Accord

Hur du tar Eplerenon Accord

Eventuella biverkningar

Hur Eplerenon Accord ska förvaras

Förpackningens innehåll och övriga upplysningar

1.

Vad Eplerenon Accord är och vad det används för

Eplerenon Accord hör till en grupp av läkemedel som kallas selektiva aldosteronantagonister. Dessa

antagonister hämmar effekten av aldosteron, en substans som kroppen bildar för reglering av

blodtrycket och hjärtats funktion. Höga nivåer av aldosteron kan orsaka förändringar i kroppen som

leder till hjärtsvikt.

Eplerenon Accord används för att behandla hjärtsvikt för att förhindra försämring och minska antalet

sjukhusvistelser om du har:

haft en hjärtinfarkt nyligen, i kombination med andra läkemedel som används för att behandla

din hjärtsvikt, eller

haft ihållande, lindriga symtom trots den behandling du fått än så länge.

Eplerenon som finns i Eplerenon Accord kan också vara godkänd för att behandla andra sjukdomar

som inte nämns i denna produktinformation. Fråga läkare, apotekspersonal eller annan hälso- och

sjukvårdspersonal om du har ytterligare frågor och följ alltid deras instruktion.

2.

Vad du behöver veta innan du tar Eplerenon Accord

Ta inte Eplerenon Accord

om du är allergisk mot eplerenon eller något annat innehållsämne i detta läkemedel (anges i

avsnitt 6).

om du har förhöjda halter av kalium i blodet (hyperkalemi)

om du tar urindrivande medel som minskar kroppens överskott av vätska (kaliumsparande

diuretika)

om du har allvarlig njursjukdom

om du har allvarlig leversjukdom

om du tar läkemedel mot svampinfektioner (ketokonazol eller itrakonazol)

om du tar läkemedel som motverkar virus för att behandla HIV (nelfinavir eller ritonavir)

om du tar antibiotika för att behandla bakteriella infektioner (klaritromycin eller telitromycin)

om du tar nefazodon för att behandla depression

om du tar läkemedel för att behandla vissa hjärttillstånd eller högt blodtryck (så kallade

angiotensinkonverterande enzym [ACE]-hämmare och en angiotensreceptorblockerare [ARB]

tillsammans).

Varningar och försiktighet

Tala med läkare, apotekspersonal eller sjuksköterska innan du tar Eplerenon Accord

om du har njur- eller leversjukdom (se även ”Ta inte Eplerenon Accord”)

om du tar litium (används vanligen mot manodepressiv sjukdom, också kallad bipolär

sjukdom)

om du tar takrolimus eller cyklosporin (för att behandla hudsjukdomar som psoriasis eller

eksem, och för att förhindra avstötning av organ efter organtransplantation)

Barn och ungdomar

Säkerhet och effekt av eplerenon till barn och ungdomar har inte fastställts.

Andra läkemedel och Eplerenon Accord

Tala om för läkare eller apotekspersonal om du tar, nyligen har tagit eller kan tänkas ta andra

läkemedel.

Itrakonazol eller ketokonazol (för behandling av svampinfektioner), ritonavir, nelfinavir

(läkemedel som motverkar virus mot HIV-infektion), klaritromycin, telitromycin (läkemedel

mot bakterieinfektioner) eller nefazadon (läkemedel mot depression), då dessa läkemedel kan

minska nedbrytningen av Eplerenon Accord och därmed förlänga dess effekt i kroppen.

Kaliumsparande diuretika (läkemedel som hjälper till att minska kroppens överskott av vätska)

och kaliumtillskott (salttabletter), då dessa läkemedel ökar risken för förhöjda halter av kalium

i blodet.

Angiotensinkonverterande enzym (ACE)-hämmare och angiotensreceptorblockerare (ARB)

tillsammans (vilka används för att behandla högt blodtryck, hjärtsjukdom eller vissa

njurtillstånd), då dessa läkemedel kan öka risken för höga halter av kalium i blodet.

Litium (används vanligen mot manodepressiv sjukdom, också kallad bipolär sjukdom).

Användandet av litium tillsammans med diuretika och ACE-hämmare (för behandling av högt

blodtryck och hjärtsjukdom) har visats kunna orsaka för höga nivåer av litium i blodet, vilket

kan ge biverkningar: aptitförlust, synrubbningar, trötthet, muskelsvaghet och

muskelryckningar.

Cyklosporin eller takrolimus (för att behandla hudsjukdomar som psoriasis eller eksem, och

för att förhindra avstötning av organ efter organtransplantation). Dessa läkemedel kan orsaka

problem med njurarna och därmed öka risken för förhöjda halter av kalium i blodet.

Icke-steroida inflammationshämmande medel (så kallade NSAID-preparat – värktabletter som

ibuprofen, vid behandling mot värk, stelhet och inflammation). Dessa läkemedel kan leda till

njurproblem och därmed öka risken för förhöjda halter av kalium i blodet.

Trimetoprim (läkemedel mot bakterieinfektioner) kan öka risken för förhöjda halter av kalium

i blodet.

Alfa-1-receptorblockerare, som t ex prazosin eller alfuzosin (används vid högt blodtryck och

vissa prostatatillstånd) kan orsaka blodtrycksfall och yrsel när man ställer sig upp.

Tricykliska antidepressiva som t.ex. amitriptylin eller amoxapin (för behandling av

depressioner), antipsykotika (också kallade neuroleptika) såsom klorpromazin eller

haloperidol (för behandling av psykiska sjukdomar), amifostin (används under

cancerbehandling) och baklofen (för behandling av muskelskramper). Dessa läkemedel kan

orsaka blodtrycksfall och yrsel när man ställer sig upp.

Glukokortikoider, såsom hydrokortison eller prednison (används vid behandling av

inflammationer och vissa hudsjukdomar) och tetrakosaktid (används huvudsakligen för

diagnostisering och behandling av störningar i binjurebarken) kan minska den

blodtryckssänkande effekten av Eplerenon Accord.

Digoxin (mot hjärtsjukdomar). Nivåerna av digoxin i blodet kan öka när det tas tillsammans

med Eplerenon Accord.

Warfarin (läkemedel vid blodpropp): Försiktighet är motiverat vid warfarinbehandling

eftersom höga nivåer av warfarin i blodet kan orsaka förändringar av Eplerenon Accords

effekt i kroppen.

Erytromycin (mot bakterieinfektioner), saquinavir (läkemedel som motverkar virus, som

används vid behandling av HIV), flukonazol (mot svampinfektioner), amiodaron, diltiazem

och verapamil (mot hjärtproblem och högt blodtryck) minskar nedbrytningen av Eplerenon

Accord och förlänger därmed Eplerenon Accords effekt i kroppen.

Johannesört (naturläkemedel), rifampicin (mot bakterieinfektioner), karbamazepin, fenytoin

och fenobarbital (läkemedel mot bl.a. epilepsi) kan öka nedbrytningen av Eplerenon Accord

och därmed minska dess effekt.

Eplerenontabletter med mat och dryck

Eplerenontabletter kan tas med eller utan mat

Graviditet och amning

Om du är gravid eller ammar, tror att du kan vara gravid eller planerar att skaffa barn, rådfråga läkare

eller apotekspersonal innan du använder detta läkemedel. Effekten av Eplerenon Accord under

graviditet hos människa har inte studerats.

Det är inte känt om eplerenon utsöndras i bröstmjölk hos människa. Diskutera med din läkare innan du

tar beslut om du ska sluta amma eller avbryta behandlingen med läkemedlet.

Körförmåga och användning av maskiner

Du kan känna yrsel när du har tagit Eplerenon Accord. I så fall ska du inte köra bil eller använda

maskiner.

Du är själv ansvarig för att bedöma om du är i kondition att framföra motorfordon eller utföra arbete

som kräver skärpt uppmärksamhet. En av faktorerna som kan påverka din förmåga i dessa avseenden

är användning av läkemedel på grund av deras effekter och/eller biverkningar. Beskrivning av dessa

effekter och biverkningar finns i andra avsnitt. Läs därför all information i denna bipacksedel för

vägledning. Diskutera med din läkare eller apotekspersonal om du är osäker.

Eplerenon Accord innehåller laktosmonohydrat

Eplerenon Accord innehåller laktosmonohydrat (en sockerart). Om du inte tål vissa sockerarter bör du

kontakta läkare innan du tar detta läkemedel.

3.

Hur du tar Eplerenon Accord

Ta alltid detta läkemedel enligt läkarens eller apotekspersonalens anvisningar. Rådfråga läkare eller

apotekspersonal om du är osäker.

Eplerenon Accord kan tas tillsammans med mat eller på fastande mage. Svälj tabletterna hela

tillsammans med en riklig mängd vatten.

Eplerenon Accord ges normalt tillsammans med andra läkemedel för hjärtsvikt, t.ex. betablockerare.

Den vanliga startdosen är 25 mg en gång dagligen, som efter cirka 4 veckor ökas till 50 mg en gång

dagligen (antingen som en 50 mg tablett eller två 25 mg tabletter). Den maximala doseringen är 50 mg

dagligen.

Kaliumnivån i blodet bör kontrolleras innan behandling med Eplerenon Accord, under den första

behandlingsveckan och en månad efter behandlingsstart eller ändrad dos. Dosen kan behöva justeras

av läkaren, beroende på kaliumnivåerna i blodet.

Om du har lätt nedsättning av njurfunktionen bör du starta med en 25 mg tablett varje dag. Och om du

har måttlig nedsättning av njurfunktionen bör du starta med en 25 mg tablett varannan dag. Dessa

doser kan bli justerade om läkaren rekommenderar så och utifrån halterna av kalium i ditt blod.

Eplerenon Accord rekommenderas inte till patienter med allvarlig nedsättning av njurfunktionen.

Startdosen behöver inte justeras hos patienter med lätt till måttlig nedsättning av leverfunktionen. Om

du har lever- eller njurproblem kan dina kaliumnivåer behöva kontrolleras oftare (se även ”Ta inte

Eplerenon Accord”).

Äldre: Ingen justering av startdosen behövs.

Barn och ungdomar: Eplerenon Accord rekommenderas inte.

Om du har tagit för stor mängd av Eplerenon Accord

Om du fått i dig för stor mängd läkemedel eller om t.ex. ett barn fått i sig läkemedlet av misstag

kontakta omedelbart läkare, sjukhus eller Giftinformationscentralen (tel. 112) för bedömning av risken

samt rådgivning.

Om du har tagit för mycket av ditt läkemedel kommer de mest troliga symtomen att vara lågt blodtryck

(kan yttra sig som en ”lätt” känsla i huvudet, yrsel, dimsyn, svaghet, akut medvetslöshet) eller

hyperkalemi, förhöjd halt av kalium i blodet (kan yttra sig som muskelkramp, diarré, illamående, yrsel

eller huvudvärk).

Om du har glömt att ta Eplerenon Accord

Om det snart är dags för din nästa dos, hoppa då över den missade tabletten och ta nästa som vanligt.

Annars ta den så fort du kommer ihåg det, förutsatt att det är mer än 12 timmar tills det att du ska ta

nästa tablett. Återgå därefter till din vanliga medicinering.

Ta inte dubbel dos för att kompensera för glömd tablett.

Om du slutar att ta Eplerenon Accord

Det är viktigt att fortsätta att ta Eplerenon Accord enligt ordination, såvida din läkare inte säger att du

ska avsluta din behandling.

Om du har ytterligare frågor om detta läkemedel, kontakta läkare eller apotekspersonal.

4.

Eventuella biverkningar

Liksom alla läkemedel kan detta läkemedel orsaka biverkningar, men alla användare behöver inte få

dem.

Om du får någon av följande biverkningar

ska du söka omedelbar medicinsk vård:

svullnad i ansikte, tunga eller svalg

svårigheter att svälja

nässelutslag och svårigheter att andas

Dessa är symtom på angioneurotiskt ödem, en mindre vanlig biverkning (kan förekomma hos upp till 1

av 100 användare).

Andra rapporterade biverkningar inkluderar:

Vanliga

biverkningar

(kan förekomma hos upp till 1 av 10 användare):

höga kaliumnivåer i blodet (symtomen inkluderar muskelkramper, diarré, illamående, yrsel

eller huvudvärk)

yrsel

svimning

ökning av kolesterol i blodet

insomni (sömnsvårigheter)

huvudvärk

hjärtproblem, t.ex. oregelbunden hjärtrytm och hjärtsvikt

hosta

förstoppning

lågt blodtryck

diarré

illamående

kräkningar

störd njurfunktion

hudutslag

klåda

ryggsmärta

kraftlöshet

muskelryckningar

ökad halt av urea i blodet

ökad halt av kreatinin i blodet, vilket kan tyda på problem med njurarna

Mindre vanliga

biverkningar (kan förekomma hos upp till 1 av 100 användare):

infektion

eosinofili (ökning av vissa vita blodkroppar)

uttorkning

ökning av triglycerider (fetter) i blodet

sänkt halt av natrium i blodet

snabb hjärtrytm

inflammation i gallblåsan

sänkt blodtryck som kan orsaka yrsel när man ställer sig upp

trombos (blodpropp) i benen

halsont

gasbildning

underaktiv sköldkörtel

förhöjt blodsocker

minskad känsla vid beröring

ökad svettning

muskel- och skelettsmärta

allmän sjukdomskänsla

njurinflammation

förstoring av bröst hos män

förändringar av vissa resultat från blodprov

Rapportering av biverkningar

Om du får biverkningar, tala med läkare, apotekspersonal eller sjuksköterska. Detta gäller även

eventuella biverkningar som inte nämns i denna information. Du kan också rapportera biverkningar

direkt via Läkemedelsverket, Box 26, 751 03 Uppsala, Webbplats: www.lakemedelsverket.se.

Genom att rapportera biverkningar kan du bidra till att öka informationen om läkemedels säkerhet.

5.

Hur Eplerenon Accord ska förvaras

Förvara detta läkemedel utom syn

-

och räckhåll för barn.

Inga särskilda förvaringsanvisningar.

Används före utgångsdatum som anges på kartong efter Utg. dat och blister efter EXP.

Utgångsdatumet är den sista dagen i angiven månad.

Läkemedel ska inte kastas i avloppet eller bland hushållsavfall. Fråga apotekspersonalen hur man

kastar läkemedel som inte längre används. Dessa åtgärder är till för att skydda miljön.

6.

Förpackningens innehåll och övriga upplysningar

Innehållsdeklaration

Den aktiva substansen är eplerenon. Varje tablett innehåller 25 mg eller 50 mg eplerenon.

Övriga innehållsämnen är: laktosmonohydrat, mikrokristallin cellulosa, hypromellos,

kroskarmellosnatrium, talk, magnesiumstearat.

Tablettdrageringen (Opadry 13B52001 gul) innehåller: hypromellos, titandioxid (E171), makrogol

400, polysorbat 80, gul järnoxid (E172), röd järnoxid (E172).

Läkemedlets utseende och förpackningsstorlekar

Eplerenon Accord 25 mg: gula, rombformade, bikonvexa filmdragerade tabletter, märkta med ”E1” på

ena sidan och ingen märkning på andra sidan. Längd 7,20±0,3 mm, bredd 6,40±0,3 mm och tjocklek

3,15±0,3 mm.

Eplerenon Accord 50 mg: gula, rombformade, bikonvexa filmdragerade tabletter, märkta med ”E2” på

ena sidan och ingen märkning på andra sidan. Längd 9,00±0,3 mm, bredd 8,10±0,3 mm och tjocklek

4,25±0,3 mm.

Eplerenon Accord filmdragerade tabletter 25 mg och 50 mg är förpackade i blister innehållande 10, 20,

28, 30, 50, 90 eller 100 tabletter eller i perforerade endosblister innehållande 10 x 1, 20 x 1, 28 x 1, 30

x 1, 50 x 1, 90 x 1 eller 100 x 1 tabletter.

Eventuellt kommer inte alla förpackningsstorlekar att marknadsföras.

Innehavare av godkännande för försäljning och tillverkare

Innehavare av godkännande för försäljning

Accord Healthcare B.V.

Winthontlaan 200

3526 KV Utrecht

Nederländerna

Tillverkare

Accord Healthcare Limited,

Sage house, 319 Pinner Road,

North Harrow,

Middlesex HA1 4HF,

Storbritannien

Accord Healthcare Polska Sp.z o.o.,

ul. Lutomierska 50,95-200 Pabianice, Polen

Accord Healthcare B.V.,

Winthontlaan 200,

3526 KV Utrecht,

Nederländerna

Denna bipacksedel ändrades senast

2021-01-25

Läs hela dokumentet

PRODUKTRESUMÉ

1.

LÄKEMEDLETS NAMN

Eplerenon Accord 25 mg filmdragerade tabletter

Eplerenon Accord 50 mg filmdragerade tabletter

2.

KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING

Varje tablett innehåller 25 mg eplerenon.

Varje tablett innehåller 50 mg eplerenon.

Hjälpämne(n) med känd effekt

Eplerenon Accord 25 mg filmdragerade tabletter

: Varje tablett innehåller 19 mg laktosmonohydrat (se

avsnitt 4.4).

Eplerenon Accord 50 mg filmdragerade tabletter

: Varje tablett innehåller 38 mg laktosmonohydrat (se

avsnitt 4.4)

För fullständig förteckning över hjälpmedel, se avsnitt 6.1.

3.

LÄKEMEDELSFORM

Filmdragerad tablett.

Eplerenon Accord 25 mg filmdragerade tabletter:

Gula, rombformade, bikonvexa filmdragerade

tabletter, märkta med ”E1” på ena sidan och ingen märkning på andra sidan. Längd 7,20±0,3 mm,

bredd 6,40±0,3 mm och tjocklek 3,15±0,3 mm.

Eplerenon Accord 50 mg filmdragerade tabletter

Gula, rombformade, bikonvexa filmdragerade

tabletter, märkta med ”E2” på ena sidan och ingen märkning på andra sidan. Längd 9,00±0,3 mm,

bredd 8,10±0,3 mm och tjocklek 4,25±0,3 mm.

4.

KLINISKA UPPGIFTER

4.1

Terapeutiska indikationer

Eplerenon är avsett:

som tillägg till standardterapi inkluderande beta-blockerare, för reduktion av kardiovaskulär

mortalitet och morbiditet hos stabila patienter med vänsterkammardysfunktion (LVEF ≤ 40 %) och

kliniska tecken på hjärtsvikt efter nyligen genomgången hjärtinfarkt.

som tillägg till optimerad standardterapi, för reduktion av kardiovaskulär mortalitet och morbiditet

hos vuxna patienter med NYHA (New York Heart Association) klass II (kronisk) hjärtsvikt och

systolisk vänsterkammardysfunktion (LVEF ≤ 30 %) (se avsnitt 5.1).

4.2

Dosering och administreringssätt

Dosering

För individuell dosjustering finns styrkorna 25 mg och 50 mg tillgängliga. Den maximala doseringen

är 50 mg dagligen.

För patienter med hjärtsvikt efter hjärtinfarkt:

Den rekommenderade underhållsdosen av eplerenon är 50 mg en gång dagligen. Behandlingen bör

inledas med 25 mg en gång dagligen och titreras upp till måldosen 50 mg per dag, helst inom 4 veckor,

med beaktande av kaliumnivån i serum (se tabell 1). Eplerenonbehandling bör normalt startas inom 3–

14 dagar efter en akut hjärtinfarkt.

För patienter med NYHA klass II (kronisk) hjärtsvikt:

För patienter med kronisk hjärtsvikt NYHA klass II bör behandlingen inledas med 25 mg en gång

dagligen och titreras upp till måldosen 50 mg per dag, helst inom 4 veckor, med beaktande av

kaliumnivån i serum (se tabell 1 och avsnitt 4.4).

Patienter med ett serumkalium på > 5,0 mmol/liter ska inte påbörja behandling med eplerenon (se

avsnitt 4.3).

Serumkalium bör mätas innan behandling med eplerenon inleds, under behandlingens första vecka och

en månad efter påbörjad behandling eller ändrad dosering. Serumkalium bör därefter mätas

regelbundet vid behov.

Efter behandlingsstart bör dosen anpassas till den uppmätta kaliumnivån i serum enligt tabell 1.

Tabell 1: Dosjusteringstabell efter behandlingsstart

Serumkalium (mmol/liter)

Åtgärd

Dosjustering

25 mg varannan dag till 25 mg en gång

dagligen

< 5,0

Öka

25 mg en gång dagligen till 50 mg en

gång dagligen

5,0–5,4

Behåll doseringen

Ingen dosjustering

50 mg en gång dagligen till 25 mg en

gång dagligen

25 mg en gång dagligen till 25 mg

varannan dag

5,5–5,9

Minska

25 mg varannan dag till utsatt

medicinering

≥ 6,0

Sätt ut läkemedlet

Ej relevant

Om eplerenon satts ut på grund av kaliumnivå i serum ≥ 6,0 mmol/liter kan behandling med eplerenon

återupptas med doseringen 25 mg varannan dag när kaliumvärdet har sjunkit under 5,0 mmol/liter.

Pediatrisk population

Säkerhet och effekt av eplerenon hos barn och ungdomar har inte fastställts. Tillgänglig information

finns i avsnitt 5.1 och 5.2.

Äldre

Det krävs ingen initial dosjustering till äldre personer. På grund av den åldersrelaterade försämringen

av njurfunktionen ökar risken för hyperkalemi hos äldre patienter. Denna risk kan öka ytterligare vid

komorbiditet som förknippas med ökad systemisk exponering, särskilt lätt till måttligt nedsatt

leverfunktion. Regelbunden mätning av serumkalium rekommenderas (se avsnitt 4.4).

Nedsatt njurfunktion

Ingen initial dosjustering krävs för patienter med lätt nedsatt njurfunktion. Regelbunden mätning av

serumkalium och dosjusteringar enligt tabell 1 rekommenderas.

Patienter med måttligt nedsatt njurfunktion (kreatininclearance 30–60 ml/min) bör sättas in på 25 mg

varannan dag och dosen bör justeras baserat på kaliumvärdet (se tabell 1). Regelbunden mätning av

serumkalium rekommenderas (se avsnitt 4.4).

Det finns ingen erfarenhet av patienter med kreatininclearance < 50 ml/min med hjärtsvikt efter

hjärtinfarkt. Användning av eplerenon hos dessa patienter bör ske med försiktighet. Doser över 25 mg

dagligen har inte studerats hos patienter med kreatininclearance < 50 ml/min.

Användning hos patienter med allvarligt nedsatt njurfunktion (kreatininclearance < 30 ml/min) är

kontraindicerat (se avsnitt 4.3).

Eplerenon är inte dialyserbart.

Nedsatt leverfunktion

Ingen initial dosjustering behövs för patienter med lätt till måttligt nedsatt leverfunktion. På grund av

en ökad systemisk exponering av eplerenon hos patienter med lätt till måttligt nedsatt leverfunktion

rekommenderas frekvent och regelbunden mätning av serumkalium hos dessa patienter, särskilt hos

äldre (se avsnitt 4.4).

Samtidig behandling

I fall av samtidig behandling med lätta till måttliga CYP3A4-hämmare, t.ex. amiodaron, diltiazem och

verapamil, kan en dos på 25 mg en gång dagligen insättas. Dosen bör ej överstiga 25 mg dagligen (se

avsnitt 4.5).

Administreringssätt

Eplerenon kan ges med eller utan samtidigt födointag (se avsnitt 5.2). Tabletterna bör sväljas hela med

rikligt med vatten.

4.3

Kontraindikationer

Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt 6.1.

Patienter med serumkalium > 5,0 mmol/liter när behandlingen påbörjas.

Patienter med svår njurinsufficiens (eGFR < 30 ml per minut per 1,73 m

Patienter med svår leverinsufficiens (Child-Pugh klass C).

Patienter som får kaliumsparande diuretika eller starka hämmare av CYP3A4 (exempelvis

itrakonazol, ketokonazol, ritonavir, nelfinavir, klaritromycin, telitromycin och nefazodon) (se

avsnitt 4.5).

Kombinationen av en angiotensinkonverterande enzym (ACE)-hämmare och en

angiotensinreceptorblockerare (ARB) med eplerenon.

4.4

Varningar och försiktighet

Hyperkalemi:

Hyperkalemi kan uppträda vid användning av eplerenon, i enlighet med dess verkningsmekanism.

Kaliumnivån i serum bör mätas hos alla patienter när behandlingen inleds, och vid varje

doseringsändring. Därefter rekommenderas regelbunden kontroll, särskilt hos patienter som löper risk

att utveckla hyperkalemi, såsom äldre patienter, patienter med njurinsufficiens (se avsnitt 4.2) och

patienter med diabetes. Användning av kaliumtillskott efter påbörjad behandling med eplerenon

rekommenderas inte på grund av en ökad risk för hyperkalemi. En reduktion av dosen eplerenon har

visat sig sänka kaliumnivån i serum. I en studie visade sig ett tillskott av hydroklorotiazid vid

behandling med eplerenon kunna motverka ökningen av serumkalium.

Risken för hyperkalemi kan öka när eplerenon används i kombination med en ACE-hämmare och/eller

en ARB. Kombinationen av en ACE-hämmare och en ARB med eplerenon bör inte användas (se

avsnitt 4.3 och 4.5).

Nedsatt njurfunktion:

Kaliumnivåerna bör kontrolleras regelbundet hos patienter med nedsatt njurfunktion, inklusive vid

diabetesrelaterad mikroalbuminuri. Risken för hyperkalemi ökar med försämrad njurfunktion. Data

från EPHESUS (Eplerenon Post-acute Myocardial Infarction Heart Failure Efficacy and Survival

Study) gällande patienter med diabetes typ 2 och mikroalbuminuri är begränsad. Hos dessa få patienter

observerades en ökad förekomst av hyperkalemi. Dessa patienter bör därför behandlas med

försiktighet. Eplerenon avlägsnas inte ur blodet vid hemodialys.

Nedsatt leverfunktion:

Hos patienter med lätt till måttlig leverinsufficiens (Child-Pugh klass A och B) observerades inga

värden av serumkalium över 5,5 mmol/liter. Elektrolytnivåerna bör övervakas hos patienter med lätt

till måttlig leverinsufficiens. Användningen av eplerenon till patienter med svår leverinsufficiens har

inte utvärderats, varför sådan användning är kontraindicerad (se avsnitt 4.2 och 4.3).

CYP3A4-inducerare:

Samtidig administrering av eplerenon med starka CYP3A4-inducerare rekommenderas inte (se

avsnitt 4.5).

Litium, cyklosporin

takrolimus

bör undvikas under behandling med eplerenon (se avsnitt 4.5).

Laktos:

Tabletterna innehåller laktos och bör inte användas hos patienter med något av följande sällsynt

ärftliga tillstånd: galaktosintolerans, total laktasbrist eller glukos-galaktosmalabsorption.

4.5

Interaktioner med andra läkemedel och övriga interaktioner

Farmakodynamiska interaktioner

Kaliumsparande diuretika och kaliumtillskott:

På grund av ökad risk för hyperkalemi bör eplerenon inte ges till patienter som får andra

kaliumsparande diuretika och kaliumtillskott (se avsnitt 4.3). Kaliumsparande diuretika kan även

förstärka effekten av antihypertensiva medel och andra diuretika.

ACE-hämmare,

angiotensinreceptorblockerare (ARB):

Risken för hyperkalemi kan öka när eplerenon används i kombination med en ACE-hämmare och/eller

en ARB. Noggrann kontroll av serumkalium och njurfunktion rekommenderas, särskilt hos patienter

med risk för nedsatt njurfunktion, t.ex. äldre. En trippelkombination av en ACE-hämmare och en ARB

med eplerenon bör inte användas (se avsnitt 4.3 och 4.4).

Litium:

Studier på läkemedelsinteraktioner med eplerenon har inte utförts med litium. Litiumtoxicitet har dock

rapporterats hos patienter som tagit litium samtidigt med diuretika och ACE-hämmare (se avsnitt 4.4).

Samtidig administrering av eplerenon och litium bör undvikas. Om denna kombination anses

nödvändig bör litiumplasmakoncentrationen mätas (se avsnitt 4.4).

Cyklosporin, takrolimus:

Cyklosporin och takrolimus kan leda till försämrad njurfunktion och ökad risk för hyperkalemi.

Samtidig användning av eplerenon och cyklosporin eller takrolimus bör undvikas. Om nödvändigt

rekommenderas noggrann kontroll av serumkalium och njurfunktion när cyklosporin och takrolimus

ska administreras under behandling med eplerenon (se avsnitt 4.4).

Icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAID):

Behandling med NSAID kan leda till akut njursvikt genom att direkt verka på den glomerulära

filtrationen, speciellt hos riskpatienter (äldre och/eller dehydrerade patienter). Patienter som får

eplerenon och NSAID bör få adekvat hydrering och kontroll av njurfunktionen före behandlingsstart.

Trimetoprim:

Samtidig administrering av trimetoprim med eplerenon ökar risken för hyperkalemi. Kontroll av

serumkalium och njurfunktion bör göras, särskilt hos patienter med försämrad njurfunktion och hos

äldre patienter.

Alfa-1-blockerare (t.ex. prazosin, alfuzosin):

När alfa-1-blockerare kombineras med eplerenon finns risk för en ökad hypotensiv effekt och/eller

postural hypotoni. Klinisk kontroll av postural hypotoni är rekommenderad under samtidig behandling

med alfa-1-blockerare.

Tricykliska antidepressiva, neuroleptika, amifostin, baklofen:

Samtidig administrering av dessa läkemedel med eplerenon kan potentiellt öka antihypertensiva

effekter och risken för postural hypotoni.

Glukokortikoider, tetrakosaktid:

Samtidig administrering av dessa läkemedel med eplerenon kan potentiellt minska antihypertensiva

effekter (natrium- och vätskeretention).

Farmakokinetiska interaktioner

In vitro

-studier visar att eplerenon inte är en hämmare av isoenzymerna CYP1A2, CYP2C19,

CYP2C9, CYP2D6 eller CYP3A4. Eplerenon är inte ett substrat eller en hämmare av P-glykoprotein.

Digoxin:

Systemisk exponering (AUC) för digoxin ökar med 16 % (90 % KI: 4 %–30 %) vid samtidig

administrering med eplerenon. Försiktighet bör iakttas när digoxin doseras nära den övre gränsen av

det terapeutiska fönstret.

Warfarin:

Inga kliniskt signifikanta farmakokinetiska interaktioner has observerats med warfarin. Försiktighet

bör iakttas när warfarin doseras nära den övre gränsen av det terapeutiska fönstret.

CYP3A4-substrat:

Resultat av farmakokinetiska studier med CYP3A4-probsubstraten midazolam och cisaprid visade

inga signifikanta farmakokinetiska interaktioner när dessa läkemedel administrerades samtidigt med

eplerenon.

CYP3A4-hämmare:

Starka CYP3A4-hämmare: Signifikanta farmakokinetiska interaktioner kan uppträda när eplerenon

ges samtidigt med läkemedel som hämmar CYP3A4-enzymet. En stark hämmare av CYP3A4

(ketokonazol 200 mg två gånger dagligen) ledde till en ökning med 441 % av AUC för eplerenon

(se avsnitt 4.3). Samtidig användning av eplerenon med starka CYP3A4-hämmare såsom

ketokonazol, itrakonazol, ritonavir, nelfinavir, klaritromycin, telitromycin och nefazadon är

kontraindicerat (se avsnitt 4.3).

Lätta till måttliga CYP3A4-hämmare: Samtidig tillförsel av erytromycin, saquinavir, amiodaron,

diltiazem, verapamil och flukonazol har medfört signifikanta farmakokinetiska interaktioner med

ökningar av AUC på mellan 98 % och 187 %. Dosen av eplerenon bör därför inte överstiga 25 mg

vid samtidig användning av lätta till måttliga CYP3A4-hämmare (se avsnitt 4.2).

CYP3A4-inducerare:

Samtidig tillförsel av Johannesört (en stark CYP3A4-inducerare) med eplerenon orsakade en

minskning på 30 % av eplerenons AUC. En mer uttalad minskning av eplerenons AUC kan uppträda

med starka CYP3A4-inducerare såsom rifampicin. På grund av risk för minskad effekt av eplerenon

rekommenderas inte samtidig användning av starka CYP3A4-inducerare (rifampicin, karbamazepin,

fenytoin, fenobarbital, Johannesört) (se avsnitt 4.4).

Antacida:

Baserat på resultat av en farmakokinetisk klinisk studie förväntas ingen signifikant interaktion när

antacida tas samtidigt som eplerenon.

4.6

Fertilitet, graviditet och amning

Graviditet

Adekvata data från behandling av eplerenon av gravida kvinnor saknas. Djurstudier tyder inte på

direkta eller indirekta skadliga effekter vad gäller graviditet, fosterutveckling, förlossning eller

utveckling efter födelsen (se avsnitt 5.3). Förskrivning av eplerenon till gravida kvinnor ska ske med

försiktighet.

Amning

Det är inte känt om eplerenon utsöndras i human bröstmjölk efter oral tillförsel. Prekliniska data visar

emellertid att eplerenon och/eller dess metaboliter förekommer i mjölk från råtta, och att råttungar som

exponerats på detta sätt utvecklats normalt. Eftersom potentialen för negativa effekter på det ammande

barnet är okänd bör beslut om att avbryta antingen amningen eller behandlingen tas, med beaktande av

läkemedlets betydelse för moderns hälsa.

Fertilitet

Det finns inga humandata avseende fertilitet tillgängliga.

4.7

Effekter på förmågan att framföra fordon och använda maskiner

Inga studier har gjorts avseende effekterna av eplerenon på förmågan att framföra fordon eller använda

maskiner. Eplerenon orsakar inte dåsighet eller nedsatta kognitiva funktioner, men i samband med

framförandet av fordon eller användandet av maskiner bör man beakta att yrsel kan uppträda under

behandlingen.

4.8

Biverkningar

I två studier (Eplerenon Post-acute Myocardial Infarction Heart Failure Efficacy and Survival Study

[EPHESUS] och Eplerenon in Mild Patients Hospitalization and Survival Study in Heart Failure

[EMPHASIS-HF]) var den totala förekomsten av biverkningar lika stor i eplerenongruppen som i

placebogruppen.

De biverkningar som anges nedan är de som misstänks ha ett samband med behandlingen och

överstiger frekvensen för placebo eller är allvarliga och signifikant överstiger frekvensen för placebo,

eller har observerats vid uppföljning efter marknadsintroduktionen. Biverkningarna är listade efter

organsystem och absolut frekvens. Frekvenserna definieras som:

mycket vanliga (≥ 1/10), vanliga (≥ 1/100, < 1/10), mindre vanliga (≥ 1/1 000, < 1/100), sällsynta

(≥ 1/10 000, < 1/1 000), mycket sällsynta (< 1/10 000) eller ingen känd frekvens (kan inte beräknas

från tillgängliga data).

Tabell 2: Biverkningsfrekvens i placebokontrollerade eplerenonstudier

MedDRA-klassificering

av

organsystemen

Biverkning

Infektioner och infestationer

Mindre vanliga

pyelonefrit, infektion, faryngit

Blodet och lymfsystemet

Mindre vanliga

eosinofili

Endokrina systemet

Mindre vanliga

hypotyreoidism

Metabolism och nutrition

Vanliga

hyperkalemi (se avsnitt 4.3 och 4.4)

hyperkolesterolemi

Mindre vanliga

hyponatremi, dehydrering, hypertriglyceridemi

Psykiska störningar

Vanliga

insomni

Centrala och perifera nervsystemet

Vanliga

yrsel, svimning, huvudvärk

Mindre vanliga

hypestesi

Hjärtat

Vanliga

vänsterkammarsvikt, förmaksflimmer

Mindre vanliga

takykardi

Blodkärl

Vanliga

hypotoni

Mindre vanliga

arteriell trombos i extremitet, ortostatisk hypotoni

Andningsvägar, bröstkorg och mediastinum

Vanliga

hosta

Magtarmkanalen

Vanliga

diarré, illamående, förstoppning, kräkningar

Mindre vanliga

flatulens

Hud och subkutan vävnad

Vanliga

hudutslag, klåda

Mindre vanliga

hyperhidros, angioödem

Muskuloskeletala systemet och bindväv

Vanliga

muskelkramp, ryggsmärta

Mindre vanliga

muskuloskeletal smärta

Njurar och urinvägar

Vanliga

nedsatt njurfunktion (se avsnitt 4.4 och 4.5)

Lever och gallvägar

Mindre vanliga

kolecystit

Reproduktionsorgan och bröstkörtel

Mindre vanliga

gynekomasti

Allmänna symtom och/eller symtom vid administreringsstället

Vanliga

asteni

Mindre vanliga

sjukdomskänsla

Undersökningar

Vanliga

förhöjt blodurea, förhöjt blodkreatinin

Mindre vanliga

minskad epidermal tillväxtfaktorreceptor, förhöjt

blodglukos

I EPHESUS fanns fler antal fall av stroke i den äldre-äldre gruppen (≥ 75 års ålder). Det fanns dock

ingen statistisk signifikant skillnad mellan förekomsten av stroke i eplerenongruppen (30) jämfört med

placebogruppen (22). I EMPHASIS-HF var antal fall av stroke hos de äldre-äldre (≥ 75 års ålder) 9 i

eplerenongruppen och 8 i placebogruppen.

Rapportering av misstänkta biverkningar

Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt

att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta–riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas

att rapportera varje misstänkt biverkning via

Läkemedelsverket

Box 26

751 03 Uppsala

Webbplats: www.lakemedelsverket.se

4.9

Överdosering

Inga fall av biverkningar associerade med överdosering av eplerenon hos människa har rapporterats.

De mest sannolika tecknen vid överdosering hos människa är hypotoni eller hyperkalemi. Eplerenon

kan inte avlägsnas ur blodet genom hemodialys. Eplerenon har visat sig binda starkt till aktivt kol. Om

symtomgivande hypotoni utvecklas bör stödjande behandling sättas in. Om hyperkalemi utvecklas bör

denna behandlas på sedvanligt sätt.

5.

FARMAKOLOGISKA EGENSKAPER

5.1

Farmakodynamiska egenskaper

Farmakoterapeutisk grupp: aldosteronantagonister, ATC-kod: C03DA04

Verkningsmekanism

Eplerenon binder selektivt till rekombinanta humana mineralkortikoidreceptorer jämfört med

bindningen till rekombinanta humana glukokortikoid-, progesteron- och androgena receptorer.

Eplerenon förhindrar bindning av aldosteron, ett centralt hormon i renin-angiotensin-

aldosteronsystemet (RAAS), som deltar i regleringen av blodtrycket och är involverat i patofysiologin

vid kardiovaskulär sjukdom.

Farmakodynamisk effekt

Eplerenon har visat sig ge en kvarstående ökning av plasmarenin och serumaldosteron, vilket är i

överensstämmelse med en hämning av aldosteronets negativa återkoppling på utsöndringen av renin.

Den resulterande ökningen av plasmareninaktiviteten och cirkulerande aldosteron upphäver inte

effekten av eplerenon.

I dosintervallstudier vid kronisk hjärtsvikt (NYHA klass II–IV) resulterade tillägg av eplerenon till

standardbehandling i förväntad dosberoende ökning av aldosteron. På motsvarande sätt uppnåddes i en

kardiorenal delstudie inom EPHESUS en signifikant ökning av aldosteronnivån vid behandling med

eplerenon. Dessa resultat bekräftar att mineralkortikoidreceptorn blockeras i dessa populationer.

Eplerenon studerades i studien EPHESUS (Eplerenon Post-acute Myocardial Infarction Heart Failure

Efficacy and Survival). EPHESUS var en dubbelblind, placebokontrollerad 3-årig studie med

6 632 patienter med akut hjärtinfarkt, vänsterkammardysfunktion (definierad som en ejektionsfraktion

[LVEF] ≤ 40 %) samt kliniska tecken på hjärtsvikt. Inom 3–14 dagar (medianvärde 7 dagar) efter en

akut hjärtinfarkt fick patienterna eplerenon eller placebo i tillägg till standardbehandling, med en

initial dos på 25 mg en gång dagligen, som titrerades upp till måldosen 50 mg en gång dagligen efter

4 veckor, om serumkalium var < 5,0 mmol/liter. Under studien gavs patienterna standardbehandling

omfattande acetylsalicylsyra (92 %), ACE-hämmare (90 %), betablockerare (83 %), nitrater (72 %),

loopdiuretika (66 %) eller HMG CoA-reduktashämmare (60 %).

I EPHESUS utgjordes det primära effektmåttet av total mortalitet samt kombinationen av

kardiovaskulär död eller kardiovaskulär sjukhusinläggning; 14,4 % av patienterna i eplerenongruppen

och 16,7 % av patienterna i placebogruppen dog (total mortalitet), medan 26,7 % av patienterna i

eplerenongruppen och 30,0 % i placebogruppen drabbades av kardiovaskulär död eller

sjukhusinläggning. Därmed reducerade eplerenon risken för dödsfall i EPHESUS oavsett orsak med

15 % (RR 0,85; 95 % KI, 0,75–0,96; p=0,008) jämfört med placebo, framför allt genom en minskning

av kardiovaskulär mortalitet. Risken för kardiovaskulär död eller kardiovaskulär sjukhusinläggning

minskades med 13 % med eplerenon (RR 0,87; 95 % KI, 0,79–0,95; p=0,002). Den absoluta

riskreduktionen för totalmortalitet och kardiovaskulär mortalitet/sjukhusinläggning var 2,3 %

respektive 3,3 %. Den kliniska effekten var tydligast när eplerenonbehandling påbörjades hos patienter

som var < 75 år. Värdet av behandlingen för patienter som är äldre än 75 år är oklart. Klassificering

enligt NYHA förbättrades eller var oförändrad för en statistiskt signifikant större andel patienter som

fick eplerenon jämfört med placebo. Incidensen av hyperkalemi var 3,4 % i eplerenongruppen jämfört

med 2,0 % i placebogruppen (p < 0,001). Incidensen av hypokalemi var 0,5 % i eplerenongruppen

jämfört med 1,5 % i placebogruppen (p < 0,001).

Hos 147 friska försökspersoner noterades vid EKG i samband med farmakokinetiska studier inga säkra

effekter av eplerenon på hjärtfrekvens, QRS-intervall samt PR- eller QT-intervallen.

I EMPHASIS-HF-studien undersöktes effekten av eplerenon i tillägg till standardbehandling avseende

kliniskt utfall hos patienter med systolisk hjärtsvikt och lindriga symtom (NYHA funktionsklass II).

Patienter inkluderades om de var minst 55 år, hade en ejektionsfraktion (LVEF) på ≤ 30 % eller

≤ 35 % samt en QRS-duration på > 130 msek och var antingen sjukhusvårdade p.g.a. kardiovaskulära

händelser 6 månader före inklusion eller hade en plasmanivå av B-typ natriuretisk peptid (BNP) på

minst 250 pg/ml eller en plasmanivå av N-terminal pro-BNP på minst 500 pg/ml hos män (750 pg/ml

hos kvinnor). Eplerenon startades med en dos på 25 mg en gång dagligen och ökades efter 4 veckor till

50 mg en gång dagligen om kaliumnivån i serum var < 5,0 mmol/liter. Alternativt, om förväntad GFR

var 30–49 ml/min/1,73 m

, startades eplerenon med 25 mg varannan dag och ökades till 25 mg en

gång dagligen.

Totalt randomiserades 2 737 patienter (dubbelblind) till behandling med eplerenon eller placebo

inklusive standardbehandling med diuretika (85 %), ACE-hämmare (78 %), angiotensin II-

receptorblockerare (19 %), betablockerare (87 %), antitrombotiska läkemedel (88 %), lipidsänkande

medel (63 %) och digitalisglykosider (27 %). Medelvärdet av LVEF var ~26 % och medelvärdet för

QRS-duration var ~122 msek De flesta patienterna (83,4 %) hade tidigare sjukhusvårdats p.g.a.

kardiovaskulära händelser inom 6 månaders randomisering, omkring 50 % av dem p.g.a. hjärtsvikt.

Omkring 20 % av patienterna hade implanterade defibrillatorer eller resynkroniseringsterapi.

Det primära effektmåttet, dödsfall av kardiovaskulära orsaker eller sjukhusinläggning p.g.a. hjärtsvikt

förekom hos 249 patienter (18,3 %) i eplerenongruppen och 356 patienter (25,9 %) i placebogruppen

(RR 0,63, 95 % KI, 0,54–0,74; p < 0,001). Effekten av eplerenon på utfallet av det primära

effektmåttet var konsistent för alla förspecificerade undergrupper.

Det sekundära effektmåttet av alla dödsorsaker uppnåddes av 171 patienter (12,5 %) i

eplerenongruppen och 213 patienter (15,5 %) i placebogruppen (RR 0,76; 95 % KI, 0,62–

0,93; p = 0,008). Dödsfall av kardiovaskulära orsaker rapporterades hos 147 (10,8 %) patienter i

eplerenongruppen och 185 (13,5 %) patienter i placebogruppen (RR 0,76; 95 % KI, 0,61–

0,94; p = 0,01).

Under studien rapporterades hyperkalemi (kaliumnivå i serum > 5,5 mmol/liter) hos 158 patienter

(11,8 %) i eplerenongruppen och 96 patienter (7,2 %) i placebogruppen (p < 0,001). Hypokalemi,

definierad som kaliumnivåer i serum < 4,0 mmol/liter, var statistiskt sett lägre med eplerenon jämfört

med placebo (38,9 % för eplerenon jämfört med 48,4 % för placebo p < 0,0001).

Pediatrisk population

Eplerenon har inte studerats hos pediatriska personer med hjärtsvikt.

I en tioveckorsstudie med pediatriska patienter med hypertoni (åldern 4 till 16 år, n=304) uppnåddes

inte någon effektiv sänkning av blodtrycket med eplerenon i doser (från 25 mg till 100 mg dagligen)

som gav en exponering jämförbar med den hos vuxna patienter. I denna studie och i en ettårig

pediatrisk säkerhetsstudie med 149 personer (åldern 5 till 17 år) var säkerhetsprofilen jämförbar med

den hos vuxna personer. Eplerenon har inte studerats hos personer under fyra år med hypertoni

eftersom studien med äldre pediatriska personer visade bristande effekt (se avsnitt 4.2).

Eventuella (långtids-)effekter på pediatriska patienters hormonella status har inte studerats.

5.2

Farmakokinetiska egenskaper

Absorption

Den absoluta biotillgängligheten för eplerenon är 69 % efter administrering av en 100 mg oral tablett.

Maximal plasmakoncentration nås efter cirka 1,5 till 2 timmar. Både maximal plasmakoncentration

) och arean under kurvan (AUC) ökar proportionellt med doser i intervallet 10–100 mg, men ökar

mindre än dos vid doser över 100 mg. Steady state uppnås inom 2 dagar. Absorptionen påverkas inte

av födointag.

Distribution

Bindningen av eplerenon till plasmaprotein är omkring 50 %. Bindningen sker främst till alfa-1-syra

glykoproteiner. Distributionsvolymen vid steady state uppskattas vara 42-90 liter. Eplerenon binder

företrädesvis inte till röda blodkroppar.

Metabolism

Eplerenon metaboliseras huvudsakligen av CYP3A4. Inga aktiva metaboliter av eplerenon har

identifierats i human plasma.

Eliminering

Mindre än 5 % av en dos eplerenon återfinns oförändrad i urin eller feces. Efter en peroral engångsdos

av radioaktivt märkt eplerenon utsöndrades ungefär 32 % av dosen i feces och ungefär 67 % i urinen.

Eliminationshalveringstiden är 3–6 timmar och plasmaclearance cirka 10 liter/timme.

Särskilda populationer

Ålder, kön och etnicitet:

Farmakokinetiken för eplerenon vid doseringen 100 mg en gång dagligen har

undersökts för äldre (≥ 65 år), män respektive kvinnor, samt svarta. Farmakokinetiken för eplerenon

skilde sig inte signifikant mellan män och kvinnor. Vid steady state hade äldre patienter ökade värden

för C

(22 %) och AUC (45 %) jämfört med yngre patienter (18–45 år). Vid steady state var C

19 % lägre och AUC 26 % lägre hos svarta (se avsnitt 4.2).

Pediatrisk population:

En populationsfarmakokinetisk modell för eplerenon-koncentrationer baserad på två studier med

51 pediatriska patienter med hypertoni i åldern 4 till 16 år visar att patienternas kroppsvikt hade en

statistiskt signifikant påverkan på distributionsvolymen av eplerenon men inte på dess clearance.

Distributionsvolym och maximal exponering för eplerenon hos en tung pediatrisk patient förväntas

likna den hos vuxna med samma kroppsvikt. Hos en lätt patient på 45 kg är distributionsvolymen

omkring 40 % lägre och den maximala exponeringen förväntas vara högre än hos en typisk vuxen

patient. Behandlingen med eplerenon inleddes med 25 mg en gång dagligen hos pediatriska patienter

och ökades efter två veckor till 25 mg två gånger dagligen och slutligen till 50 mg två gånger dagligen,

om detta var kliniskt indicerat. Vid dessa doser var den högsta observerade eplerenon-koncentrationen

hos pediatriska patienter inte väsentligt högre än hos vuxna patienter med en startdos på 50 mg en

gång dagligen.

Njurinsufficiens:

Farmakokinetiken för eplerenon utvärderades hos patienter med varierande grad av njurinsufficiens,

och hos patienter som behandlades med hemodialys. I förhållande till kontrollgruppen ökade AUC och

vid steady state hos patienter med svår njurinsufficens med 38 % respektive 24 %, och minskade

hos patienter som behandlades med hemodialys med 26 % respektive 3 %. Ingen korrelation

observerades mellan plasmaclearance av eplerenon och kreatininclearance. Eplerenon avlägsnas inte ur

blodet vid hemodialys (se avsnitt 4.4).

Leverinsufficiens:

Farmakokinetiken för eplerenon 400 mg har undersökts hos patienter med måttlig (Child-Pugh klass

B) nedsättning av leverfunktionen och jämförts med friska personer. C

och AUC för eplerenon vid

steady state ökade med 3,6 % respektive 42 % (se avsnitt 4.2). Användningen av eplerenon hos

patienter med kraftigt nedsatt leverfunktion har inte undersökts, varför eplerenon är kontraindicerat

hos denna patientgrupp (se avsnitt 4.3).

Hjärtsvikt:

Farmakokinetiken för eplerenon 50 mg utvärderades hos patienter med hjärtsvikt (NYHA klass II–IV).

I jämförelse med friska kontrollpersoner med motsvarande ålder, kroppsvikt och kön var AUC och

vid steady state hos patienter med hjärtsvikt 38 % respektive 30 % högre. I enlighet med dessa

resultat indicerar en populationsfarmakokinetisk analys av en undergrupp patienter i EPHESUS att

clearance för eplerenon hos patienter med hjärtsvikt var jämförbar med den hos friska äldre personer.

5.3

Prekliniska säkerhetsuppgifter

Gängse studier avseende säkerhetsfarmakologi, gentoxicitet, karcinogenicitet och

reproduktionseffekter visade inte några särskilda risker för människa.

I studier av toxicitet vid upprepad dosering konstaterades prostataatrofi hos råttor och hundar vid

exponeringsnivåer som låg något högre än den kliniska exponeringsnivån. Dessa prostataförändringar

var inte knutna till några funktionsstörningar. Den kliniska relevansen för dessa förändringar är okänd.

6.

FARMACEUTISKA UPPGIFTER

6.1

Förteckning över hjälpämnen

Tablettkärna:

Laktosmonohydrat

Mikrokristallin cellulosa

Hypromellos

Kroskarmellosnatrium

Talk

Magnesiumstearat

Tablettdragering:

Opadry 13B520013 gul:

Hypromellos

Titandioxid (E171)

Makrogol 400

Polysorbat 80

Gul järnoxid (E172)

Röd järnoxid (E172)

6.2

Inkompatibiliteter

Ej relevant.

6.3

Hållbarhet

2 år

6.4

Särskilda förvaringsanvisningar

Inga särskilda förvaringsanvisningar.

6.5

Förpackningstyp och innehåll

Eplerenon filmdragerade tabletter 25 mg och 50 mg är förpackade i Alu – vita ogenomskinliga PVC-

blister innehållande 10, 20, 28, 30, 50, 90 eller 100 tabletter eller i Alu – vita ogenomskinliga

perforerade endosblister av PVC innehållande 10 x 1, 20 x 1, 28 x 1, 30 x 1, 50 x 1, 90 x 1 eller 100 x

1 tabletter.

Eventuellt kommer inte alla förpackningsstorlekar att marknadsföras.

6.6

Särskilda anvisningar för destruktion och övrig hantering

Inga särskilda anvisningar.

7.

INNEHAVARE AV GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING

Accord Healthcare B.V.

Winthontlaan 200

3526 KV Utrecht

Nederländerna

8.

NUMMER PÅ GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING

25 mg: 51560

50 mg: 51561

9.

DATUM FÖR FÖRSTA GODKÄNNANDE/FÖRNYAT GODKÄNNANDE

Datum för första godkännande: 2015-10-15

Datum för förnyat godkännande: 2020-07-29

10.

DATUM FÖR ÖVERSYN AV PRODUKTRESUMÉN

2021-08-12

Liknande Produkter

Sök varningar relaterade till denna produkt

Visa dokumenthistorik

Dela den här informationen