Elaprase

Europeiska unionen - svenska - EMA (European Medicines Agency)

Bipacksedel Bipacksedel (PIL)

15-09-2021

Produktens egenskaper Produktens egenskaper (SPC)

15-09-2021

Aktiva substanser:
idursulfas
Tillgänglig från:
Shire Human Genetic Therapies AB
ATC-kod:
A16AB09
INN (International namn):
idursulfase
Terapeutisk grupp:
Andra matsmältningsorgan och ämnesomsättning produkter,
Terapiområde:
Mukopolysackaridos II
Terapeutiska indikationer:
Elaprase är indicerat för långtidsbehandling av patienter med Hunters syndrom (mucopolysackaridos II, MPS II). Heterozygote honor studerades inte i de kliniska prövningarna.
Produktsammanfattning:
Revision: 21
Bemyndigande status:
auktoriserad
Godkännandenummer:
EMEA/H/C/000700
Tillstånd datum:
2007-01-08
EMEA-kod:
EMEA/H/C/000700

Dokument på andra språk

Bipacksedel Bipacksedel - bulgariska

15-09-2021

Produktens egenskaper Produktens egenskaper - bulgariska

15-09-2021

Offentlig bedömningsrapport Offentlig bedömningsrapport - bulgariska

26-10-2016

Bipacksedel Bipacksedel - spanska

15-09-2021

Produktens egenskaper Produktens egenskaper - spanska

15-09-2021

Offentlig bedömningsrapport Offentlig bedömningsrapport - spanska

26-10-2016

Bipacksedel Bipacksedel - tjeckiska

15-09-2021

Produktens egenskaper Produktens egenskaper - tjeckiska

15-09-2021

Offentlig bedömningsrapport Offentlig bedömningsrapport - tjeckiska

26-10-2016

Bipacksedel Bipacksedel - danska

15-09-2021

Produktens egenskaper Produktens egenskaper - danska

15-09-2021

Offentlig bedömningsrapport Offentlig bedömningsrapport - danska

26-10-2016

Bipacksedel Bipacksedel - tyska

15-09-2021

Produktens egenskaper Produktens egenskaper - tyska

15-09-2021

Offentlig bedömningsrapport Offentlig bedömningsrapport - tyska

26-10-2016

Bipacksedel Bipacksedel - estniska

15-09-2021

Produktens egenskaper Produktens egenskaper - estniska

15-09-2021

Offentlig bedömningsrapport Offentlig bedömningsrapport - estniska

26-10-2016

Bipacksedel Bipacksedel - grekiska

15-09-2021

Produktens egenskaper Produktens egenskaper - grekiska

15-09-2021

Offentlig bedömningsrapport Offentlig bedömningsrapport - grekiska

26-10-2016

Bipacksedel Bipacksedel - engelska

15-09-2021

Produktens egenskaper Produktens egenskaper - engelska

15-09-2021

Offentlig bedömningsrapport Offentlig bedömningsrapport - engelska

26-10-2016

Bipacksedel Bipacksedel - franska

15-09-2021

Produktens egenskaper Produktens egenskaper - franska

15-09-2021

Offentlig bedömningsrapport Offentlig bedömningsrapport - franska

26-10-2016

Bipacksedel Bipacksedel - italienska

15-09-2021

Produktens egenskaper Produktens egenskaper - italienska

15-09-2021

Offentlig bedömningsrapport Offentlig bedömningsrapport - italienska

26-10-2016

Bipacksedel Bipacksedel - lettiska

15-09-2021

Produktens egenskaper Produktens egenskaper - lettiska

15-09-2021

Offentlig bedömningsrapport Offentlig bedömningsrapport - lettiska

26-10-2016

Bipacksedel Bipacksedel - litauiska

15-09-2021

Produktens egenskaper Produktens egenskaper - litauiska

15-09-2021

Offentlig bedömningsrapport Offentlig bedömningsrapport - litauiska

26-10-2016

Bipacksedel Bipacksedel - ungerska

15-09-2021

Produktens egenskaper Produktens egenskaper - ungerska

15-09-2021

Offentlig bedömningsrapport Offentlig bedömningsrapport - ungerska

26-10-2016

Bipacksedel Bipacksedel - maltesiska

15-09-2021

Produktens egenskaper Produktens egenskaper - maltesiska

15-09-2021

Offentlig bedömningsrapport Offentlig bedömningsrapport - maltesiska

26-10-2016

Bipacksedel Bipacksedel - nederländska

15-09-2021

Produktens egenskaper Produktens egenskaper - nederländska

15-09-2021

Offentlig bedömningsrapport Offentlig bedömningsrapport - nederländska

26-10-2016

Bipacksedel Bipacksedel - polska

15-09-2021

Produktens egenskaper Produktens egenskaper - polska

15-09-2021

Offentlig bedömningsrapport Offentlig bedömningsrapport - polska

26-10-2016

Bipacksedel Bipacksedel - portugisiska

15-09-2021

Produktens egenskaper Produktens egenskaper - portugisiska

15-09-2021

Offentlig bedömningsrapport Offentlig bedömningsrapport - portugisiska

26-10-2016

Bipacksedel Bipacksedel - rumänska

15-09-2021

Produktens egenskaper Produktens egenskaper - rumänska

15-09-2021

Offentlig bedömningsrapport Offentlig bedömningsrapport - rumänska

26-10-2016

Bipacksedel Bipacksedel - slovakiska

15-09-2021

Produktens egenskaper Produktens egenskaper - slovakiska

15-09-2021

Offentlig bedömningsrapport Offentlig bedömningsrapport - slovakiska

26-10-2016

Bipacksedel Bipacksedel - slovenska

15-09-2021

Produktens egenskaper Produktens egenskaper - slovenska

15-09-2021

Offentlig bedömningsrapport Offentlig bedömningsrapport - slovenska

26-10-2016

Bipacksedel Bipacksedel - finska

15-09-2021

Produktens egenskaper Produktens egenskaper - finska

15-09-2021

Offentlig bedömningsrapport Offentlig bedömningsrapport - finska

26-10-2016

Bipacksedel Bipacksedel - norska

15-09-2021

Produktens egenskaper Produktens egenskaper - norska

15-09-2021

Bipacksedel Bipacksedel - isländska

15-09-2021

Produktens egenskaper Produktens egenskaper - isländska

15-09-2021

Bipacksedel Bipacksedel - kroatiska

24-06-2020

Produktens egenskaper Produktens egenskaper - kroatiska

24-06-2020

Offentlig bedömningsrapport Offentlig bedömningsrapport - kroatiska

26-10-2016

Läs hela dokumentet

B. BIPACKSEDEL

Bipacksedel: Information till användaren

Elaprase 2 mg/ml koncentrat till infusionsvätska, lösning

idursulfas

Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt

identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de biverkningar du

eventuellt får. Information om hur du rapporterar biverkningar finns i slutet av avsnitt 4.

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel. Den innehåller

information som är viktig för dig.

Spara denna information, du kan behöva läsa den igen.

Om du har ytterligare frågor, vänd dig till läkare, apotekspersonal eller sjuksköterska.

Detta läkemedel har ordinerats enbart åt dig. Ge det inte till andra. Det kan skada dem, även om

de uppvisar sjukdomstecken som liknar dina.

Om du får biverkningar, tala med läkare, apotekspersonal eller sjuksköterska. Detta gäller även

eventuella biverkningar som inte nämns i denna information. Se avsnitt 4.

I denna bipacksedel finns information om följande:

Vad Elaprase är och vad det används för

Vad du behöver veta innan du använder Elaprase

Hur du använder Elaprase

Eventuella biverkningar

Hur Elaprase ska förvaras

Förpackningens innehåll och övriga upplysningar

1.

Vad Elaprase är och vad det används för

Elaprase används som enzymersättningsbehandling för att behandla barn och vuxna med Hunters

syndrom (mukopolysackaridos II) när nivån av enzymet iduronat-2-sulfatas i kroppen är lägre än

normalt och hjälper till att förbättra symtomen på sjukdomen. Om du lider av Hunters syndrom bryter

din kropp inte ned ett kolhydrat som kallas glykosaminoglykan, och som normalt bryts ned i kroppen,

utan det ansamlas långsamt i olika celler i din kropp. Detta får dessa celler att fungera på ett onormalt

sätt och därigenom orsaka problem i olika organ i din kropp, vilket kan leda till vävnadsförstöring, till

att organ inte fungerar som de ska och organsvikt. Glykosaminoglykan ansamlas vanligtvis i mjälte,

lever, lungor, hjärta och bindväv. Hos vissa patienter ansamlas glykosaminoglykan även i hjärnan.

Elaprase innehåller en aktiv substans som heter idursulfas som verkar genom att fungera som en

ersättning för enzymet som förekommer i låg nivå, och bryter därigenom ned detta kolhydrat i de

celler som är påverkade.

Enzymersättningsbehandling ges vanligtvis som långtidsbehandling.

2.

Vad du behöver veta innan du använder Elaprase

Använd inte Elaprase

om du har fått allvarliga eller potentiellt livshotande allergiliknande reaktioner mot idursulfas

eller något annat innehållsämne i detta läkemedel (anges i avsnitt 6) och dessa inte kan

kontrolleras med lämplig medicinsk behandling.

Varningar och försiktighet

Tala med läkare eller sjuksköterska innan du använder detta läkemedel.

Om du behandlas med Elaprase, kan du drabbas av biverkningar under och efter en infusion (se

avsnitt 4, Eventuella biverkningar). De vanligaste symtomen är klåda, hudutslag, nässelfeber, feber,

huvudvärk, förhöjt blodtryck och blodvallning (rodnad). För det mesta kan man fortsätta med detta

läkemedel även om dessa symptom uppstår. Om någon allergisk biverkning uppstår efter att du fått

detta läkemedel, skall du omedelbart kontakta läkare. Du kan få andra mediciner såsom antihistaminer

och kortikosteroider för att behandla eller förebygga reaktioner av allergisk typ.

Om allvarliga allergiska reaktioner uppstår, kommer läkaren att omedelbart avbryta infusionen och

börja ge dig lämplig behandling. Du kanske behöver ligga på sjukhus.

Ditt svar på behandlingen med detta läkemedel, liksom risken för att utveckla antikroppar och

infusionsrelaterade biverkningar, kan påverkas av vilken typ av arvsanlag (en genetisk

sammansättning av alla aktiva gener i människans celler, som bestämmer en persons specifika,

individuella egenskaper) du har. I enstaka fall kan så kallade neutraliserande antikroppar bildas, som

kan minska aktiviteten hos Elaprase och ditt svar på behandlingen. De långsiktiga effekterna av

utveckling av antikroppar på behandlingssvar har inte fastställts. Kontakta din läkare för mer

information.

Journalföring

För att underlätta spårbarhet av biologiska läkemedel ska läkemedlets namn och

tillverkningssatsnummer dokumenteras. Tala med hälso- och sjukvårdspersonalen om du är osäker.

Andra läkemedel och Elaprase

Det finns ingen känd interaktion mellan detta läkemedel och andra läkemedel.

Tala om för läkare, apotekspersonal eller sjuksköterska om du tar, nyligen har tagit eller kan tänkas ta

andra läkemedel.

Graviditet och amning

Om du är gravid eller ammar, tror att du kan vara gravid eller planerar att skaffa barn, rådfråga läkare

eller apotekspersonal innan du använder detta läkemedel.

Körförmåga och användning av maskiner

Detta läkemedel har ingen eller försumbar effekt på förmågan att framföra fordon och använda

maskiner.

Elaprase innehåller natrium

Detta läkemedel innehåller 11,1 mg natrium (huvudingrediensen i koksalt/bordssalt) per

injektionsflaska. Detta motsvarar 0,6 % av högsta rekommenderat dagligt intag av natrium för vuxna.

3.

Hur du använder Elaprase

Använd alltid detta läkemedel enligt läkarens anvisningar. Rådfråga läkare om du är osäker.

Du får detta läkemedel under överinseende av läkare eller sköterska med kunskap i behandling av

Hunters syndrom eller andra ärftliga ämnesomsättningsrubbningar.

Rekommenderad dos vid infusion är 0,5 mg (ett halvt milligram) för varje kg du väger.

Elaprase måste spädas med natriumkloridlösning 9 mg/ml (0,9 %) för infusion före användning. Efter

utspädning ges detta läkemedel i en ven (tillförs med dropp). Infusionen pågår normalt i 1 till 3 timmar

och ges varje vecka.

Användning för barn och ungdomar

Den rekommenderade dosen för barn och ungdomar är densamma som för vuxna.

Om du använt för stor mängd av Elaprase

Kontakta din läkare om du har fått en överdos av detta läkemedel.

Om du har glömt att använda Elaprase

Om du har missat en Elapraseinfusion ska du kontakta din läkare.

Om du har ytterligare frågor om detta läkemedel, kontakta läkare eller sjuksköterska.

4.

Eventuella biverkningar

Liksom alla läkemedel kan detta läkemedel orsaka biverkningar, men alla användare behöver inte få

dem.

De flesta biverkningarna är lindriga till måttliga och har samband med infusionen, men vissa

biverkningar kan vara allvarliga. Med tiden minskar antalet reaktioner i samband med infusion.

Om du har svårt att andas, med eller utan blåaktig hud, kontakta omedelbart läkare och sök vård.

Mycket vanliga biverkningar (kan påverka fler än 1 av 10 personer) är:

Huvudvärk

Blodvallning (rodnad)

Andfåddhet, väsande andning

Buksmärta, illamående, kräkningar, frekvent och/eller lös avföring

Bröstsmärta

Nässelfeber, hudutslag, klåda, hudrodnad

Feber

Infusionsrelaterad reaktion (se avsnittet som kallas ”Varningar och försiktighet”)

Vanliga biverkningar (kan påverka upp till 1 av 10 personer) är:

Yrsel, darrningar

Snabba hjärtslag, oregelbunden hjärtfrekvens, blåaktig hud

Förhöjt blodtryck, sänkt blodtryck

Andningssvårigheter, hosta, låga syrenivåer i blodet

Svullen tunga, matsmältningsbesvär

Ledsmärtor

Svullnad på infusionsstället, svullna extremiteter, ansiktssvullnad

Mindre vanliga biverkningar (kan påverka upp till 1 av 100 personer) är:

Snabbare andning

Biverkningar med ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data) är:

Allvarliga allergiska reaktioner

Rapportering av biverkningar

Om du får biverkningar, tala med läkare, apotekspersonal eller sjuksköterska. Detta gäller även

biverkningar som inte nämns i denna information. Du kan också rapportera biverkningar direkt via det

nationella rapporteringssystemet listat i bilaga V. Genom att rapportera biverkningar kan du bidra till

att öka informationen om läkemedels säkerhet.

5.

Hur Elaprase ska förvaras

Förvara detta läkemedel utom syn- och räckhåll för barn.

Används före utgångsdatum som anges på etiketten och kartongen efter Utg.dat. Utgångsdatumet är

den sista dagen i angiven månad.

Förvaras i kylskåp (2

Får ej frysas

Använd inte detta läkemedel om vätskan är missfärgad eller innehåller främmande partiklar.

Läkemedel ska inte kastas i avloppet eller bland hushållsavfall. Fråga apotekspersonalen hur man

kastar läkemedel som inte längre används. Dessa åtgärder är till för att skydda miljön.

6.

Förpackningens innehåll och övriga upplysningar

Innehållsdeklaration

Den aktiva substansen är idursulfas, som är en form av det humana enzymet iduronat-2-sulfatas.

Idursulfas framställs i en human cellinje med hjälp av genteknik (genetisk information förs in i

människoceller i laboratoriet och dessa producerar sedan den önskade produkten).

Varje injektionsflaska Elaprase innehåller 6 mg idursulfas. Varje ml innehåller 2 mg idursulfas.

Övriga innehållsämnen är polysorbat 20, natriumklorid, dinatriumfosfatheptahydrat,

natriumdivätefosfatmonohydrat och vatten för injektionsvätskor.

Läkemedlets utseende och förpackningsstorlekar

Detta läkemedel är ett koncentrat till infusionsvätska, lösning. Det levereras i en injektionsflaska av

glas som en klar till lätt opaliserande, färglös lösning.

Varje injektionsflaska innehåller 3 ml koncentrat till infusionsvätska, lösning.

Elaprase levereras i förpackningar med 1, 4 och 10 injektionsflaskor per kartong. Eventuellt kommer

inte alla förpackningsstorlekar att marknadsföras.

Innehavare av godkännande för försäljning

Shire Human Genetic Therapies AB

Lindhagensgatan 120

112 51 Stockholm, Sverige

Tel: +800 66838470

E-mail: medinfoEMEA@shire.com

Tillverkare

Shire Pharmaceuticals Ireland Limited

Block 2 & 3 Miesian Plaza

50 – 58 Baggot Street Lower

Dublin 2

Irland

Denna bipacksedel ändrades senast

Detta läkemedel har godkänts enligt reglerna om ”godkännande i undantagsfall”. Detta innebär att det

inte varit möjligt att få fullständig information om detta läkemedel eftersom sjukdomen är sällsynt.

Europeiska läkemedelsmyndigheten går varje år igenom all ny information som kan ha kommit fram

om detta läkemedel och uppdaterar denna bipacksedel när så behövs.

Övriga informationskällor

Ytterligare information om detta läkemedel finns på Europeiska läkemedelsmyndighetens webbplats

http://www.ema.europa.eu/. Där finns också länkar till andra webbplatser rörande sällsynta sjukdomar

och behandlingar.

Denna bipacksedel finns på samtliga EU-/EES-språk på Europeiska läkemedelsmyndighetens

webbplats.

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Följande uppgifter är endast avsedda för hälso- och sjukvårdspersonal:

Anvisningar för användning, hantering och destruktion

Beräkna den totala dos som ska administreras och antal injektionsflaskor med Elaprase som

behövs.

Späd ut den totala volymen Elaprase-koncentrat till infusionsvätska som behövs i 100 ml av

(9 mg/ml (0,9 %) natriumkloridlösning för infusion. Det rekommenderas att den totala

infusionsvolymen administreras med hjälp av ett 0,2 µm in-line-filter. Var noga med att

säkerställa steriliteten hos de beredda lösningarna, eftersom Elaprase inte innehåller något

konserveringsmedel eller bakteriostatiskt medel. Aseptisk teknik måste användas. Efter

utspädning skall lösningen blandas försiktigt, men inte skakas.

Lösningen skall före administrering inspekteras visuellt för kontroll av partiklar eller

missfärgning. Skaka ej.

Det rekommenderas att administrationen påbörjas så snart som möjligt. Den utspädda lösningen

har visat sig vara kemiskt och fysikaliskt stabil under 8 timmar vid 25 °C.

Infundera inte Elaprase tillsammans med andra läkemedelsprodukter i samma intravenösa slang.

Enbart för engångsbruk. Ej använt läkemedel och avfall skall kasseras enligt gällande

anvisningar.

Läs hela dokumentet

BILAGA I

PRODUKTRESUMÉ

Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt

identifiera ny säkerhetsinformation. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje

misstänkt biverkning. Se avsnitt 4.8 om hur man rapporterar biverkningar.

1.

LÄKEMEDLETS NAMN

Elaprase 2 mg/ml koncentrat till infusionsvätska, lösning

2.

KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING

Varje injektionsflaska innehåller 6 mg idursulfas. Varje ml innehåller 2 mg idursulfas*.

Hjälpämne med känd effekt

Varje injektionsflaska innehåller 0,482 mmol natrium.

För fullständig förteckning över hjälpämnen, se avsnitt 6.1.

*Idursulfas framställs med rekombinant DNA-teknik i en kontinuerlig human cellinje.

3.

LÄKEMEDELSFORM

Koncentrat till infusionsvätska, lösning (sterilt koncentrat).

En klar till lätt opaliserande, färglös lösning.

4.

KLINISKA UPPGIFTER

4.1

Terapeutiska indikationer

Elaprase är avsett för långtidsbehandling av patienter med Hunters syndrom (mukopolysackaridos II,

MPS II).

Heterozygota kvinnor studerades inte i de kliniska prövningarna.

4.2

Dosering och administreringssätt

Denna behandling skall övervakas av läkare eller annan legitimerad sjukvårdspersonal med erfarenhet

av behandling av patienter med sjukdomen MPS II eller andra ärftliga ämnesomsättningsrubbningar.

Dosering

Elaprase administreras i dosen 0,5 mg/kg kroppsvikt varje vecka genom intravenös infusion under en

3-timmarsperiod, vilket successivt kan minskas till 1 timme om inga reaktioner i samband med

infusion kan observeras (se avsnitt 4.4).

Anvisningar för användning finns i avsnitt 6.6.

Infusion i hemmet kan övervägas för patienter som har behandlats i flera månader på sjukhus och som

tolererar infusionerna väl. Heminfusioner ska utföras under övervakning av läkare eller annan

sjukvårdspersonal.

Särskilda populationer

Äldre patienter

Det finns inga kliniska erfarenheter med patienter som är äldre än 65 år.

Patienter med nedsatt njur- eller leverfunktion

Det finns inga kliniska erfarenheter med patienter med njur- eller leverinsufficiens (se avsnitt 5.2).

Pediatrisk population

Dosen för barn och ungdomar är densamma som för vuxna, 0,5 mg/kg kroppsvikt varje vecka.

Administreringssätt

Anvisningar om spädning av läkemedlet före administrering finns i avsnitt 6.6.

4.3

Kontraindikationer

Svår eller livshotande överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne som anges

i avsnitt 6.1 om överkänsligheten inte kan kontrolleras.

4.4

Varningar och försiktighet

Infusionsrelaterade reaktioner

Patienter som behandlas med idursulfas kan utveckla infusionsrelaterade reaktioner (se avsnitt 4.8). De

vanligaste infusionsrelaterade reaktionerna i kliniska prövningar omfattade hudreaktioner (hudutslag,

klåda, urticaria), feber, huvudvärk, hypertoni och blodvallning. Infusionsrelaterade reaktioner

behandlades eller förbättrades genom att minska infusionshastigheten, avbryta infusionen eller

administrera läkemedelsprodukter såsom antihistaminer, antipyretika, kortikosteroider i låg dos

(prednison och metylprednisolon) eller nebulisering med en beta-agonist. Ingen patient avbröt

behandlingen på grund av någon infusionsreaktion i de kliniska studierna.

Särskild försiktighet ska iakttas när infusion ges till patienter med allvarlig bakomliggande

luftvägssjukdom. Dessa patienter skall noga övervakas och infunderas i lämplig klinisk miljö.

Försiktighet måste iakttas vid vård och behandling av sådana patienter genom begränsning eller

noggrann övervakning av användningen av antihistamin och andra sedativa läkemedel. Det kan i vissa

fall vara nödvändigt att sätta in övertrycksandning.

Uppskjutande av infusionen hos patienter med akut respiratorisk sjukdom med feber bör övervägas.

Patienter som använder syrgastillägg skall ha denna behandling lättåtkomlig under infusion i händelse

av infusionsrelaterad reaktion.

Anafylaktoida/anafylaktiska reaktioner

Anafylaktoida/anafylaktiska reaktioner, som har potential att bli livshotande, har observerats hos några

patienter som behandlats med idursulfas upp till flera år efter behandlingsstart. Sent uppdykande

symtom och tecken på anafylaktoida/anafylaktiska reaktioner har observerats upp till 24 timmar efter

en initial reaktion. Om en anafylaktoid/anafylaktisk reaktion uppstår, skall infusionen omedelbart

uppskjutas och lämplig behandling och observation påbörjas. Allmänna medicinska rutiner för akut

behandling måste iakttas. Patienter som drabbas av allvarliga eller refraktära

anafylaktoida/anafylaktiska reaktioner kan kräva förlängd klinisk övervakning. Patienter som drabbas

av anafylaktoida/anafylaktiska reaktioner skall behandlas med försiktighet när idursulfas administreras

på nytt, lämpligt utbildad personal och utrustning för återupplivning (inklusive adrenalin) skall finnas

tillgänglig under infusioner. Svår eller potentiellt livshotande överkänslighet är en kontraindikation för

återinsättning, om överkänsligheten inte kan kontrolleras (se avsnitt 4.3).

Patienter med genotypen med fullständig deletion/stor rearrangering

Pediatriska patienter med genotypen med fullständig deletion/stor rearrangering har hög sannolikhet

för att utveckla antikroppar, däribland neutraliserande antikroppar, som svar på exponering för

idursulfas. Patienter med denna genotyp har högre sannolikhet att utveckla infusionsrelaterade

biverkningar och tenderar att visa ett dämpat svar som fastställs genom minskad utsöndring av

glykosaminoglykaner i urinen, leverstorlek och mjältvolym jämfört med patienter med missens-

genotyp. Behandlingen av patienterna måste avgöras i varje enskilt fall (se avsnitt 4.8).

Natrium

Detta läkemedel innehåller 11,1 mg natrium per injektionsflaska motsvarande 0,6 % av WHOs högsta

rekommenderat dagligt intag (2 gram natrium för vuxna).

Spårbarhet

För att underlätta spårbarhet av biologiska läkemedel ska läkemedlets namn och

tillverkningssatsnummer dokumenteras.

4.5

Interaktioner med andra läkemedel och övriga interaktioner

Inga formella läkemedelsinteraktionsstudier har utförts med idursulfas.

Baserat på dess metabolism i cellulära lysosomer, är det inte troligt att idursulfas är involverat i

cytokrom P450-medierade interaktioner.

4.6

Fertilitet, graviditet och amning

Graviditet

Det finns inga eller begränsad mängd data från användningen av idursulfas hos gravida kvinnor.

Djurstudier visar inga direkta eller indirekta skadliga reproduktionstoxikologiska effekter (se 5.3).

Som en försiktighetsåtgärd bör man undvika användning av idursulfas under graviditet.

Amning

Det är okänt om idursulfas utsöndras i bröstmjölk. Tillgängliga djurdata har visat att idursulfas

utsöndras i mjölk (se 5.3). En risk för det nyfödda barnet/spädbarnet kan inte uteslutas. Ett beslut

måste fattas om man ska avbryta amningen eller avbryta/avstå från behandling med idursulfas efter att

man tagit hänsyn till fördelen med amning för barnet och fördelen med behandling för kvinnan.

Fertilitet

Reproduktionsstudier på hanråttor visade inga effekter på manlig fertilitet.

4.7

Effekter på förmågan att framföra fordon och använda maskiner

Idursulfas har ingen eller försumbar effekt på förmågan att framföra fordon och använda maskiner.

4.8

Biverkningar

Sammanfattning av säkerhetsprofil

De biverkningar som rapporterades för de 32 patienter som behandlades med 0,5 mg/kg idursulfas

varje vecka i den 52 veckor långa, placebokontrollerade fas II/III-studien TKT024 var nästa alla

lindriga till måttliga i sin svårighetsgrad. De vanligaste biverkningarna var infusionsrelaterade

reaktioner, av vilka 202 rapporterades hos 22 av 32 patienter efter administrering av totalt 1 580

infusioner. I gruppen som fick placebobehandling rapporterades 128 infusionsrelaterade reaktioner hos

21 av 32 patienter efter administrering av totalt 1 612 infusioner. Eftersom fler än en

infusionsrelaterad reaktion kan ha inträffat vid någon infusion, är ovanstående antal troligtvis

överskattat i förhållande till den verkliga frekvensen av infusionsreaktioner. Infusionsrelaterade

reaktioner i placebogruppen var av liknande art och svårighetsgrad som de i den behandlade gruppen.

De vanligaste av dessa infusionsrelaterade reaktioner omfattade hudreaktioner (hudutslag, klåda,

urticaria och erytem), feber, blodvallning, väsande andning, dyspné, huvudvärk, kräkningar,

buksmärta, illamående och bröstsmärta. Frekvensen av infusionsrelaterade reaktioner minskade med

tiden vid fortsatt behandling.

Tabell med biverkningar

Biverkningarna anges i tabell 1 där informationen presenteras efter organsystemklass och frekvens.

Frekvensen anges som mycket vanlig (≥1/10), vanlig (≥1/100, <1/10) eller Mindre vanliga (

1/1 000,

<1/100). Förekomsten av en biverkning hos en enda patient definieras som vanlig i förhållande till det

antal patienter som behandlats. Biverkningarna presenteras inom varje frekvensområde efter fallande

allvarlighetsgrad. Biverkningar som endast rapporterats under perioden efter marknadsföring

inkluderas också i tabellen i frekvenskategorin ”ingen känd frekvens” (kan inte beräknas från

tillgängliga data).

Tabell 1. Biverkningar i kliniska studier och efter godkännande för försäljning hos patienter

behandlade med Elaprase

Organsystemklass

Biverkning

(föredragen term)

Mycket vanliga

Vanliga

Mindre vanliga

Ingen känd

frekvens

Immunsystemet

anafylaktoid/

anafylaktisk

reaktion

Centrala och perifera nervsystemet

huvuvärk

yrsel, tremor

Hjärtat

cyanos, arytmi,

takykardi

Blodkärl

blodvallning

hypertoni,

hypotoni

Andningsvägar, bröstkorg och mediastinum

väsande

andning, dyspné

hypoxi,

bronkospasm,

hosta

takypné

Magtarmkanalen

buksmärta,

illamående,

diarré,

kräkningar

svullen tunga,

dyspepsi

Hud och subkutan vävnad

urticaria,

hudutslag,

klåda, erytem

Muskuloskeletala systemet och bindväv

artralgi

Allmänna symtom och/eller symtom vid administreringsstället

feber,

bröstsmärta

svullnad på

infusionsstället,

ansiktsödem,

perifera ödem

Skador och förgiftningar och behandlingskomplikationer

infusionsrelaterad

reaktion

Beskrivning av vissa biverkningar

I alla kliniska studierna rapporterades allvarliga biverkningar hos totalt 5 av de patienter som fick

0,5 mg/kg varje vecka eller varannan vecka. Fyra patienter drabbades av hypoxi under en eller flera

infusioner, vilket krävde syrgasbehandling hos 3 patienter med allvarlig bakomliggande

luftvägssjukdom (2 med preexisterande trakeostomi). Den allvarligaste händelsen inträffade hos en

patient med en respiratorisk sjukdom med feber och åtföljdes av hypoxi under infusionen, vilket

resulterade i ett kortvarigt krampanfall. Hos den fjärde patienten, som hade en mindre allvarlig

bakomliggande sjukdom, skedde spontan resolution kort efter att infusionen avbröts. Dessa händelser

återkom inte vid följande infusioner med långsammare infusionshastighet och administrering av

läkemedel före infusion, vanligen steroider i låg dos, antihistamin och nebulisering med beta-agonist.

Den femte patienten, som hade preexisterande kardiopati, diagnostiserades med ventrikulära

prematura komplex och lungemboli under studien.

Efter lansering har det förekommit rapporter på anafylaktoida/anafylaktiska reaktioner (se avsnitt 4.4).

Patienter med genotyp med fullständig deletion/stor rearrangering har högre sannolikhet för att

utveckla infusionsrelaterade biverkningar (se avsnitt 4.4).

Immunogenitet

I de 4 kliniska studierna (TKT008, TKT018, TKT024 och TKT024EXT) utvecklade 53/107 patienter

(50 %) IgG-antikroppar mot idursulfas vid något tillfälle. Den totala neutraliserande

antikroppsfrekvensen var 26/107 patienter (24 %).

I efterhandsanalysen av immunogenitetsdata från TKT024/024EXT-studier studier hade 51 % (32/63)

patienter som behandlades med idursulfas 0,5 mg/kg varje vecka minst ett blodprov som var positivt

med avseende på antikroppar mot idursulfas och 37 % (23/63) var positiva med avseende på

antikroppar vid minst tre på varandra följande studiebesök. Tjugoen procent (13/63) var positiva med

avseende på neutraliserande antikroppar minst en gång och 13 % (8/63) var positiva med avseende på

neutraliserande antikroppar vid minst tre på varandra följande studiebesök.

Den kliniska studien HGT-ELA-038 utvärderade immunogeniteten hos barn i åldern 16 månader till

7,5 år. Under 53-veckorsstudien lämnade 67,9 % (19 av 28) av patienterna minst ett blodprov som

testade positivt för anti-idursulfas-antikroppar, och 57,1 % (16 av 28) testade positivt för antikroppar

vid minst 3 på varandra följande studiebesök. Femtiofyra procent av patienterna testade positivt för

neutraliserande antikroppar minst en gång och hälften av patienterna testade positivt för

neutraliserande antikroppar vid minst 3 på varandra följande studiebesök.

Alla patienter med genotypen med fullständig deletion/stor rearrangering utvecklade antikroppar och

majoriteten av dem (7/8) var också positiva för neutraliserande antikroppar vid minst 3 på varandra

följande tillfällen. Alla patienter med genotypen med läsramsförskjutning/splitsad sätesmutation

utvecklade antikroppar och 4/6 var också positiva för neutraliserande antikroppar vid minst 3 på

varandra följande studiebesök. Antikroppsnegativa patienter fanns uteslutande i gruppen med genotyp

med missens-mutation (se avsnitt 4.4 och 5.1).

Pediatrisk population

De biverkningar som rapporterades i den pediatriska populationen liknade i allmänhet dem som

rapporterades för vuxna.

Rapportering av misstänkta biverkningar

Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt

att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas

att rapportera varje misstänkt biverkning via det nationella rapporteringssystemet listat i bilaga V.

4.9

Överdosering

Det finns begränsad information om överdosering med Elaprase. Uppgifter tyder på att vissa patienter

kan få en anafylaktisk reaktion på grund av överdosering (se avsnitt 4.3 och 4.4).

5.

FARMAKOLOGISKA EGENSKAPER

5.1

Farmakodynamiska egenskaper

Farmakoterapeutisk grupp: Övriga medel för matsmältning och ämnesomsättning – enzymer, ATC-

kod: A16AB09.

Verkningsmekanism

Hunters syndrom är en X-kromosomkopplad sjukdom orsakad av otillräckliga nivåer av det

lysosomala enzymet iduronat-2-sulfatas. Iduronat-2-sulfatas har som funktion att katabolisera

glykosaminoglykanerna (GAG) dermatansulfat och heparansulfat genom avspjälkning av

oligosackaridbundna sulfatdelar. Beroende på avsaknad av eller brist på iduronat-2-sulfatasenzym hos

patienter med Hunters syndrom, ackumuleras successivt glykosaminoglykaner i cellerna, vilket leder

till cellulär blodöverfyllnad, organomegali, vävnadsförstörelse och organsystemsdysfunktion.

Idursulfas är en renad form av det lysosomala enzymet iduronat-2-sulfatas, vilket framställs i en

human cellinje som ger en human glykosyleringsprofil, som är analog med det naturligt

förekommande enzymet. Idursulfas utsöndras som ett glykoprotein med 525 aminosyror och

innehåller 8 N-bundna glykosyleringsställen som är besatta med komplexa, hybrida och mannosrika

oligosackaridkedjor. Idursulfas har en molekylvikt på ungefär 76 kD.

Behandling av patienter med Hunters syndrom med intravenös idursulfas tillför exogent enzym som

kan tas upp i cellulära lysosomer. Mannos-6-fosfat (M6P)-rester på oligosackaridkedjorna möjliggör

specifik bindning av enzymet till M6P-receptorer på cellytan, vilket leder till cellulär internalisering av

enzymet, som söker sig till intracellulära lysosomer och därefter kataboliseras ackumulerat GAG.

Klinisk effekt och säkerhet

Säkerhet och effekt för Elaprase har visats i tre kliniska studier: Två randomiserade,

placebokontrollerade kliniska studier (TKT008 och TKT024) på vuxna och barn över 5 års ålder och

en öppen säkerhetsstudie (HGT-ELA-038) på barn mellan 16 månader och 7,5 år.

Totalt 108 manliga patienter med Hunters syndrom och med ett brett symtomspektrum rekryterades i

de två randomiserade, placebokontrollerade kliniska studierna och 106 fortsatte behandlingen i två

öppna, förlängningsstudier.

Studie TKT024

I en 52 veckor lång, randomiserad, dubbelblind, placebokontrollerad klinisk studie, fick 96 patienter i

åldern 5–31 år Elaprase 0,5 mg/kg varje vecka (n=32) eller 0,5 mg/kg varannan vecka (n=32), eller

placebo (n=32). Studien inkluderade patienter med dokumenterad brist på iduronat-2-

sulfatasenzymaktivitet, procentuell predikterad FVC <80 % och stor variation i sjukdomens

svårighetsgrad.

Det primära effektmåttet var en poäng, sammansatt av två komponenter, vilken baserade sig på

ranksumman av förändringen från baslinjen till slutet av studien; av det avstånd som patienten gick på

sex minuter (6-minuters gångtest eller 6MWT) som mått på uthållighet; och forcerad vitalkapacitet

(FVC, procent av prediktat) som mått på lungfunktion. Detta effektmått skilde sig signifikant från

placebo hos patienter som behandlades varje vecka (p=0,0049).

Ytterligare analyser av klinisk nytta genomfördes på individuella komponenter i det primära

effektmåttets sammansatta poäng, absoluta förändringar av FVC, förändringar av GAG-nivåer i urin,

lever- och mjältvolymer, mätning av forcerad expiratorisk volym under 1 sekund (FEV

) och

förändringar av vänsterkammarmassa (LVM). Resultaten visas i tabell 2.

Tabell 2. Resultat från pivotal klinisk studie vid 0,5 mg/kg per vecka (studie TKT024)

Effektmått

52 veckors behandling

0,5 mg/kg varje vecka

Marginellt viktat (observerad

gräns)

medelvärde (medelfel)

Genomsnittlig

behandlings-

skillnad jämfört

med placebo

(medelfel)

P-värde

(jämfört med

placebo)

Idursulfas

Placebo

Sammansatt (6MWT

och % FVC)

74,5 (4,5)

55,5 (4,5)

19,0 (6,5)

0,0049

6MWT (m)

43,3 (9,6)

8,2 (9,6)

35,1 (13,7)

0,0131

% predikterad FVC

4,2 (1,6)

-0,04 (1,6)

4,3 (2,3)

0,0650

FVC absolut volym (l)

0,23 (0,04)

0,05 (0,04)

0,19 (0,06)

0,0011

GAG-nivåer i urin (μg

GAG/mg kreatinin)

-223,3 (20,7)

52,23 (20,7)

-275,5 (30,1)

<0,0001

% förändring av

levervolym

-25,7 (1,5)

-0,5 (1,6)

-25,2 (2,2)

<0,0001

% förändring av

mjältvolym

-25,5 (3,3)

7,7 (3,4)

-33,2 (4,8)

<0,0001

Totalt 11 av 31 (36 %) patienter i gruppen med behandling varje vecka mot 5 av 31 (16 %) patienter i

placebogruppen fick en ökning av FEV

med minst 0,2 l vid eller före studiens slut, vilket tyder på en

dosrelaterad förbättring av luftvägsobstruktionen. Patienterna i gruppen med behandling varje vecka

fick en kliniskt signifikant genomsnittlig förbättring på 15 % av FEV

i slutet av studien.

GAG-nivåerna i urin normaliserades till värden under den övre normalgränsen (definierad som

126,6 µg GAG/mg kreatinin) hos 50 % av de patienter som fick behandling varje vecka.

Av de 25 patienter som hade onormalt stor lever vid baslinjen i den grupp som fick behandling varje

vecka, fick 80 % (20 patienter) reduktioner av levervolymen till värden som låg inom normalområdet

vid slutet av studien.

Av de 9 patienter i gruppen med behandling varje vecka, vilka hade onormalt stor mjälte vid baslinjen,

hade 3 mjältvolymer som normaliserades till slutet av studien.

Ungefär hälften av patienterna i gruppen med behandling varje vecka (15 av 32; 47 %) hade hypertrofi

av vänster kammare vid baslinjen, definierad som LVM-index >103 g/m

. Av dessa hade 6 (40 %)

normaliserad LVM vid slutet av studien.

Alla patienter fick idursulfas varje vecka i upp till 3,2 år i en förlängning till denna studie

(TKT024EXT).

Bland de patienter som ursprungligen randomiserades till att få idursulfas varje vecka i TKT024,

inträffade genomsnittlig maximal förbättring av det avstånd som de gick på 6 minuter vid månad 20

och genomsnittlig procentuell predikterad FVC nådde maximum vid månad 16.

Hos alla patienter observerades statistiskt signifikanta genomsnittliga ökningar från

behandlingsbaslinjen (TKT024-baslinje för patienter som fick idursulfas i TKT024 och baslinje vid

vecka 53 för patienter som fick placebo i TKT024) i det avstånd som de gick, 6MWT, vid majoriteten

av de tidpunkter som testades, med signifikanta genomsnittliga och procentuella ökningar på mellan

13,7 m och 41,5 m (maximum vid månad 20), respektive mellan 6,4 % och 13,3 % (maximum vid

månad 24). Vid de flesta tidpunkter som testades, visade de patienter som kom från den ursprungliga

TKT024-gruppen med behandling varje vecka, en större förbättring av det avstånd som de gick,

jämfört med patienterna i de andra två behandlingsgrupperna.

Hos alla patienter hade genomsnittlig % predikterad FVC ökat signifikant vid månad 16, även om den

var nästan samma som baslinjen vid månad 36. Patienter med svårast lungfunktionsnedsättning vid

baslinjen (mätt som % predikterad FVC) tenderade att visa minst förbättring.

Statistiskt signifikanta ökningar från behandlingsbaslinjen i absolut FVC-volym observerades vid de

flesta besöken för alla behandlingsgrupper och för var och en av de tidigare TKT024-

behandlingsgrupperna. De genomsnittliga förändringarna låg mellan 0,07 liter och 0,31 liter, och

procenten låg mellan 6,3 % och 25,5 % (maximum vid månad 30). De genomsnittliga och procentuella

förändringarna från behandlingsbaslinjen var störst i patientgruppen från TKT024-studien som hade

fått behandling varje vecka, vid alla tidpunkter.

Vid sitt sista besök hade 21/31 patienter i TKT024-gruppen med behandling varje vecka, 24/32

patienter i TKT024-gruppen med behandling varannan vecka och 18/31 patienter i placebo-gruppen i

TKT024 slutliga normaliserade GAG-nivåer i urin, som låg under den övre normalgränsen.

Förändringarna av GAG-nivåerna i urin var de tidigaste tecknen på klinisk förbättring med idursulfas-

behandling och de största sänkningarna av GAG-nivåerna i urin observerades inom de första 4

månadernas behandling i alla behandlingsgrupper; förändringarna från månad 4 till 36 var små. Ju

högre GAG-nivåer i urin vid baslinjen, desto större sänkningar av GAG-nivåerna i urin med

idursulfas-behandling.

De minskningar av lever- och mjältvolymer som observerades vid slutet av studie TKT024 (vecka 53)

kvarstod under förlängningsstudien (TKT024EXT) hos alla patienter oberoende av vilken tidigare

behandling de hade tilldelats. Levervolymen hade normaliserats vid månad 24 för 73 % (52 av 71) av

patienter med hepatomegali vid baslinjen. Dessutom hade den genomsnittliga levervolymen minskat

nästan maximalt vid månad 8 hos alla patienter som tidigare behandlats, med en lätt ökning som

observerades vid månad 36. Minskningarna i genomsnittlig levervolym var oberoende av ålder,

sjukdomens svårighetsgrad, IgG-antikroppsstatus eller neutraliserande antikroppsstatus. Mjältvolymen

hade normaliserats vid månad 12 och 24 för 9,7 % av patienter med splenomegali i TKT024-gruppen

med behandling varje vecka.

Genomsnittligt kardiellt LVMI förblev stabilt under 36 månaders behandling med idursulfas inom

varje behandlingsgrupp i TKT024.

I en efterhandsanalys av immunogenitetsdata i studierna TKT024 och TKT024EXT (se avsnitt 4.8)

visade sig patienterna ha antingen en missense-mutation eller frameshift-/nonsense-mutation. Efter

105 veckors exponering för idursulfas påverkade varken antikroppsstatus eller genotyp minskningar i

lever- och mjältstorlek eller det avstånd som patienterna gick på 6 minuter eller mätningarna av

forcerad vitalkapacitet. Patienter som var antikroppspositiva visade mindre reduktion av

urinutsöndring av glykosaminoglykaner än antikroppsnegativa patienter. De långsiktiga effekterna av

antikroppsutveckling på kliniska utfall har inte fastställts.

Studie HGT-ELA-038

Detta var en öppen multicenterstudie med en enda behandlingsarm där pojkar med Hunters syndrom i

åldern 16 månader till 7,5 år fick infusioner med idursulfas.

Behandling med idursulfas resulterade i upp till 60 % reduktion av utsöndringen av

glykosaminoglykaner i urinen och minskad lever- och mjältstorlek: Resultaten var jämförbara med

dem i studie TKT024. Reduktionerna var tydliga vid vecka 18 och kvarstod till vecka 53. Patienter

som utvecklade hög antikroppstiter visade mindre svar på idursulfas vilket fastställdes genom

utsöndringen av glykosaminoglykaner i urinen samt lever- och mjältstorlek.

Analyser av genotyper hos patienter i studien HGT-ELA-038

Patienterna klassificerades i följande grupper: missens (13), fullständig deletion/stor rearrangering (8)

och läsramsförkjutning/spitsade sätesmutationer (5). En patient klassificerades inte/gick inte att

klassificera.

Genotypen med fullständig deletion/stor rearrangering var oftast associerad med utveckling av hög

antikroppstiter och neutraliserande antikroppar mot idursulfas och hade störst sannolikhet för att visa

ett dämpat svar mot läkemedlet. Det var dock inte möjligt att exakt förutsäga det individuella kliniska

utfallet baserat på antikroppssvar eller genotyp.

Det finns inga kliniska data som visar nytta när det gäller sjukdomens neurologiska tecken.

Detta läkemedel har godkänts enligt reglerna om ”godkännande i undantagsfall”. Detta innebär att det

inte varit möjligt att få fullständig information om detta läkemedel eftersom sjukdomen är sällsynt.

Europeiska läkemedelsmyndigheten går varje år igenom all ny information som kan ha kommit fram

och uppdaterar denna produktresumé när så behövs.

5.2

Farmakokinetiska egenskaper

Idursulfas tas upp med selektiva receptormedierade mekanismer som inbegriper bindning till mannos-

6-fosfatreceptorer. Vid internalisering i cellerna lokaliseras det till cellulära lysosomer och begränsar

därigenom distributionen av proteinet. Nedbrytning av idursulfas uppnås genom i huvudsak välkända

proteinhydrolysmekanismer, så att små peptider och aminosyror bildas. Därför förväntas nedsatt njur-

och leverfunktion inte påverka farmakokinetiken hos idursulfas.

De farmakokinetiska parametrar som mättes under den första infusionen vid vecka 1 i studierna

TKT024 (armen med 0,5 mg/kg varje vecka) och HGT-ELA-038 visas i tabell 3 och 4 som en

funktion av ålder respektive kroppsvikt.

Tabell 3. Farmakokinetiska parametrar vid vecka 1 som en funktion av ålder i studierna

TKT024 och HGT-ELA-038

Studie

HGT-ELA-038

TKT024

Ålder (år)

1,4 till 7,5

(n=27)

5 till 11

(n=11)

12 till 18

(n=8)

>18

(n=9)

(μg/ml)

Medelvärde ± SD

1,3 ± 0,8

1,6 ± 0,7

1,4 ± 0,3

1,9 ± 0,5

0-∞

(min*μg/ml)

Medelvärde ± SD

224,3 ± 76,9

238 ± 103,7

196 ± 40,5

262 ± 74,5

(ml/min/kg)

Medelvärde ± SD

2,4 ± 0,7

2,7 ± 1,3

2,8 ± 0,7

2,2 ± 0,7

ss

(ml/kg)

Medelvärde ± SD

394 ± 423

217 ± 109

184 ± 38

169 ± 32

Patienterna i studierna TKT024 och HGT-ELA-038 stratifierades också över fem viktklasser, vilket

visas i följande tabell:

Läs hela dokumentet

EMA/529536/2016

EMEA/H/C/000700

Sammanfattning av EPAR för allmänheten

Elaprase

idursulfas

Detta är en sammanfattning av det offentliga europeiska utredningsprotokollet (EPAR) för Elaprase.

Det förklarar hur kommittén för humanläkemedel (CHMP) bedömt läkemedlet och hur den kommit

fram till sitt ställningstagande om att bevilja godkännande för försäljning och sina rekommendationer

om hur läkemedlet ska användas.

Vad är Elaprase?

Elaprase är ett läkemedel som innehåller den aktiva substansen idursulfas. Det finns som ett

koncentrat som bereds till en infusionsvätska, lösning (ges som dropp i en ven).

Vad används Elaprase för?

Elaprase används för att behandla patienter med Hunters syndrom. Det är avsett för

långtidsbehandling.

Hunters syndrom kallas också mukopolysackaridos II och är en sällsynt och ärftlig sjukdom som främst

drabbar män. Patienter med Hunters syndrom producerar inte enzymet iduronat-2-sulfatas. Detta

enzym är nödvändigt för att bryta ner ämnen i kroppen som kallas glykosaminoglykaner (GAG).

Eftersom glykosaminoglykanerna inte bryts ner hos patienter med Hunters syndrom ansamlas de så

småningom i de flesta av kroppens organ och skadar dem. Detta framkallar en mängd olika symtom,

främst svårigheter att andas och att gå. Om patienten inte får behandling blir symtomen värre med

tiden.

Eftersom antalet patienter med Hunters syndrom är litet betraktas sjukdomen som sällsynt och

Elaprase klassificerades som särläkemedel (ett läkemedel som används vid sällsynta sjukdomar) den

11 december 2001.

Läkemedlet är receptbelagt.

30 Churchill Place

Canary Wharf

London E14 5EU

United Kingdom

An agency of the European Union

Telephone

+44 (0)20 3660 6000

Facsimile

+44 (0)20 3660 5555

Send a question via our website

www.ema.europa.eu/contact

© European Medicines Agency, 2016. Reproduction is authorised provided the source is acknowledged.

Hur används Elaprase?

Behandling med Elaprase ska övervakas av läkare eller annan vårdpersonal som har erfarenhet av att

behandla patienter med Hunters syndrom eller andra ärftliga sjukdomar som påverkar

ämnesomsättningen.

Elaprase ges varje vecka som infusion i en ven med en dos på 0,5 mg per kilogram kroppsvikt.

Infusionen ska pågå i tre timmar. Så länge patienten inte drabbas av reaktioner under infusionen

(hudutslag, klåda, feber, huvudvärk, förhöjt blodtryck eller blodvallning) kan infusionstiden successivt

minskas till en timme.

För patienter som tolererar infusionerna väl i flera månader på en klinik kan det vara möjligt att börja

få dem hemma. När infusionerna ges i hemmet måste de övervakas av läkare eller sjuksköterska.

Hur verkar Elaprase?

Den aktiva substansen i Elaprase, idursulfas, är en kopia av det humana enzymet iduronat-2-sulfatas.

Idursulfas ersätter det enzym som patienter med Hunters syndrom saknar eller har brist på. Genom

att enzymet tillförs förbättras nedbrytningen av glykosaminoglykanerna och de hindras från att

ansamlas i kroppens vävnader. På så sätt kan sjukdomssymtomen förbättras.

Hur har Elaprases effekt undersökts?

Huvudstudien av Elaprase omfattade 96 manliga patienter i åldern 5–31 år. I studien jämfördes

Elaprase med placebo (overksam behandling). De viktigaste effektmåtten var lungfunktion (”forcerad

vitalkapacitet”, den maximala luftvolym som patienten kan andas ut) och den sträcka som patienterna

kunde gå på sex minuter. Detta ger ett mått på de samlade effekter som sjukdomen har på hjärta,

lungor, leder och andra organ. Mätningarna gjordes vid studiens början och efter ett års behandling.

Vilken nytta har Elaprase visat vid studierna?

Elaprase förbättrade patienternas lungfunktion och förmåga att gå. När studien inleddes kunde

patienterna i genomsnitt gå cirka 395 meter på sex minuter. Efter ett år kunde de patienter som fick

Elaprase i genomsnitt gå 43 meter längre och de patienter som fick placebo kunde gå 8 meter längre.

Elaprase förbättrade också lungfunktionen, medan lungfunktionen hos placebopatienterna försämrades

något.

Vilka är riskerna med Elaprase?

De vanligaste biverkningarna som orsakas av Elaprase har samband med infusionen och är bland

annat hudreaktioner (utslag eller klåda), feber, huvudvärk, högt blodtryck och hudrodnad. Andra

biverkningar som uppträder hos fler än 1 av 10 patienter är väsande andning, dyspné

(andningssvårigheter), magsmärtor, illamående, dyspepsi (halsbränna), diarré, kräkningar, svullnad på

injektionsstället och bröstsmärtor. Allvarliga allergiska reaktioner har observerats hos vissa patienter

som tagit Elaprase. En fullständig förteckning över biverkningar som rapporterats för Elaprase finns i

bipacksedeln.

Elaprase får inte ges till patienter som tidigare drabbats av svåra eller livshotande allergiska

(anafylaktiska) reaktioner mot idursulfas eller något annat innehållsämne om deras allergi inte kan

kontrolleras. Om Elaprase ges till patienter som tidigare haft allvarliga allergiska reaktioner måste det

ges med försiktighet och utbildad personal och utrustning för akut återupplivning ska finnas tillgänglig

under infusionen.

Elaprase

Error! Unknown document property name.

Sida 2/3

Varför har Elaprase godkänts?

CHMP kom fram till att de förbättringar, om än begränsade, som studien visat ger kliniska fördelar vid

behandling av Hunters syndrom. Kommittén fann att nyttan med Elaprase är större än riskerna och

rekommenderade att Elaprase skulle godkännas för försäljning.

Elaprase har godkänts enligt reglerna om ”godkännande i undantagsfall”. Detta innebär att det inte

varit möjligt att få fullständig information om Elaprase eftersom sjukdomen är sällsynt. Europeiska

läkemedelsmyndigheten kommer att granska ny information om produkten varje år och uppdatera

denna sammanfattning när så behövs.

Vilken information om Elaprase saknas för närvarande?

Företaget som tillverkar Elaprase kommer att undersöka långtidseffekterna av läkemedlet, särskilt med

avseende på lungor, hjärta och blodkärl, och om det stimulerar kroppen att producera antikroppar som

kan påverka läkemedlets säkerhet och effekt.

Vad görs för att garantera säker och effektiv användning av Elaprase?

Rekommendationer och försiktighetsåtgärder som hälso- och sjukvårdspersonal och patienter ska

iaktta för säker och effektiv användning av Elaprase har tagits med i produktresumén och

bipacksedeln.

Mer information om Elaprase

Den 8 januari 2007 beviljade Europeiska kommissionen ett godkännande för försäljning av Elaprase

som gäller i hela EU.

EPAR för Elaprase finns i sin helhet på EMA:s webbplats

ema.europa.eu/Find medicine/Human

medicines/European public assessment reports. Mer information om behandling med Elaprase finns i

bipacksedeln (ingår också i EPAR). Du kan också kontakta din läkare eller apotekspersonal.

Sammanfattningen av ställningstagandet om Elaprase från kommittén för särläkemedel finns på EMA:s

webbplats ema.europa.eu/Find medicine/Human medicines/Rare disease designation

Denna sammanfattning uppdaterades senast 09-2016.

Elaprase

Error! Unknown document property name.

Sida 3/3

Liknande Produkter

Sök varningar relaterade till denna produkt

Visa dokumenthistorik

Dela den här informationen