Champix

Europeiska unionen - svenska - EMA (European Medicines Agency)

Köp det nu

Bipacksedel Bipacksedel (PIL)

27-11-2019

Produktens egenskaper Produktens egenskaper (SPC)

27-11-2019

Aktiva substanser:
vareniklin
Tillgänglig från:
Pfizer Europe MA EEIG
ATC-kod:
N07BA03
INN (International namn):
varenicline
Terapeutisk grupp:
Övriga nervsystemet droger,
Terapiområde:
Användning av tobaksbruk
Terapeutiska indikationer:
Champix är indicerat för rökningstopp hos vuxna.
Produktsammanfattning:
Revision: 36
Bemyndigande status:
auktoriserad
Godkännandenummer:
EMEA/H/C/000699
Tillstånd datum:
2006-09-25
EMEA-kod:
EMEA/H/C/000699

Dokument på andra språk

Bipacksedel Bipacksedel - bulgariska

27-11-2019

Produktens egenskaper Produktens egenskaper - bulgariska

27-11-2019

Offentlig bedömningsrapport Offentlig bedömningsrapport - bulgariska

03-04-2014

Bipacksedel Bipacksedel - spanska

27-11-2019

Produktens egenskaper Produktens egenskaper - spanska

27-11-2019

Offentlig bedömningsrapport Offentlig bedömningsrapport - spanska

03-04-2014

Bipacksedel Bipacksedel - tjeckiska

27-11-2019

Produktens egenskaper Produktens egenskaper - tjeckiska

27-11-2019

Offentlig bedömningsrapport Offentlig bedömningsrapport - tjeckiska

03-04-2014

Bipacksedel Bipacksedel - danska

27-11-2019

Produktens egenskaper Produktens egenskaper - danska

27-11-2019

Offentlig bedömningsrapport Offentlig bedömningsrapport - danska

03-04-2014

Bipacksedel Bipacksedel - tyska

27-11-2019

Produktens egenskaper Produktens egenskaper - tyska

27-11-2019

Offentlig bedömningsrapport Offentlig bedömningsrapport - tyska

03-04-2014

Bipacksedel Bipacksedel - estniska

27-11-2019

Produktens egenskaper Produktens egenskaper - estniska

27-11-2019

Offentlig bedömningsrapport Offentlig bedömningsrapport - estniska

03-04-2014

Bipacksedel Bipacksedel - grekiska

27-11-2019

Produktens egenskaper Produktens egenskaper - grekiska

27-11-2019

Offentlig bedömningsrapport Offentlig bedömningsrapport - grekiska

03-04-2014

Bipacksedel Bipacksedel - engelska

27-11-2019

Produktens egenskaper Produktens egenskaper - engelska

27-11-2019

Offentlig bedömningsrapport Offentlig bedömningsrapport - engelska

03-04-2014

Bipacksedel Bipacksedel - franska

27-11-2019

Produktens egenskaper Produktens egenskaper - franska

27-11-2019

Offentlig bedömningsrapport Offentlig bedömningsrapport - franska

03-04-2014

Bipacksedel Bipacksedel - italienska

27-11-2019

Produktens egenskaper Produktens egenskaper - italienska

27-11-2019

Offentlig bedömningsrapport Offentlig bedömningsrapport - italienska

03-04-2014

Bipacksedel Bipacksedel - lettiska

27-11-2019

Produktens egenskaper Produktens egenskaper - lettiska

27-11-2019

Offentlig bedömningsrapport Offentlig bedömningsrapport - lettiska

03-04-2014

Bipacksedel Bipacksedel - litauiska

27-11-2019

Produktens egenskaper Produktens egenskaper - litauiska

27-11-2019

Offentlig bedömningsrapport Offentlig bedömningsrapport - litauiska

03-04-2014

Bipacksedel Bipacksedel - ungerska

27-11-2019

Produktens egenskaper Produktens egenskaper - ungerska

27-11-2019

Offentlig bedömningsrapport Offentlig bedömningsrapport - ungerska

03-04-2014

Bipacksedel Bipacksedel - maltesiska

27-11-2019

Produktens egenskaper Produktens egenskaper - maltesiska

27-11-2019

Offentlig bedömningsrapport Offentlig bedömningsrapport - maltesiska

03-04-2014

Bipacksedel Bipacksedel - nederländska

27-11-2019

Produktens egenskaper Produktens egenskaper - nederländska

27-11-2019

Offentlig bedömningsrapport Offentlig bedömningsrapport - nederländska

03-04-2014

Bipacksedel Bipacksedel - polska

27-11-2019

Produktens egenskaper Produktens egenskaper - polska

27-11-2019

Offentlig bedömningsrapport Offentlig bedömningsrapport - polska

03-04-2014

Bipacksedel Bipacksedel - portugisiska

27-11-2019

Produktens egenskaper Produktens egenskaper - portugisiska

27-11-2019

Offentlig bedömningsrapport Offentlig bedömningsrapport - portugisiska

03-04-2014

Bipacksedel Bipacksedel - rumänska

27-11-2019

Produktens egenskaper Produktens egenskaper - rumänska

27-11-2019

Offentlig bedömningsrapport Offentlig bedömningsrapport - rumänska

03-04-2014

Bipacksedel Bipacksedel - slovakiska

27-11-2019

Produktens egenskaper Produktens egenskaper - slovakiska

27-11-2019

Offentlig bedömningsrapport Offentlig bedömningsrapport - slovakiska

03-04-2014

Bipacksedel Bipacksedel - slovenska

27-11-2019

Produktens egenskaper Produktens egenskaper - slovenska

27-11-2019

Offentlig bedömningsrapport Offentlig bedömningsrapport - slovenska

03-04-2014

Bipacksedel Bipacksedel - finska

27-11-2019

Produktens egenskaper Produktens egenskaper - finska

27-11-2019

Offentlig bedömningsrapport Offentlig bedömningsrapport - finska

03-04-2014

Bipacksedel Bipacksedel - norska

27-11-2019

Produktens egenskaper Produktens egenskaper - norska

27-11-2019

Bipacksedel Bipacksedel - isländska

27-11-2019

Produktens egenskaper Produktens egenskaper - isländska

27-11-2019

Bipacksedel Bipacksedel - kroatiska

27-11-2019

Produktens egenskaper Produktens egenskaper - kroatiska

27-11-2019

Offentlig bedömningsrapport Offentlig bedömningsrapport - kroatiska

03-04-2014

Läs hela dokumentet

B. BIPACKSEDEL

Bipacksedel: Information till användaren

CHAMPIX 0,5 mg filmdragerade tabletter

CHAMPIX 1 mg filmdragerade tabletter

Vareniklin

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel. Den innehåller

information som är viktig för dig.

Spara denna information, du kan behöva läsa den igen.

Om du har ytterligare frågor vänd dig till läkare eller apotekspersonal.

Detta läkemedel har ordinerats enbart åt dig. Ge det inte till andra. Det kan skada dem, även om

de uppvisar sjukdomstecken som liknar dina.

Om du får biverkningar, tala med läkare eller apotekspersonal. Detta gäller även eventuella

biverkningar som inte nämns i denna information. Se avsnitt 4.

I denna bipacksedel finns information om följande:

Vad CHAMPIX är och vad det används för

Vad du behöver veta innan du tar CHAMPIX

Hur du tar CHAMPIX

Eventuella biverkningar

Hur CHAMPIX ska förvaras

Förpackningens innehåll och övriga upplysningar

1.

Vad CHAMPIX är och vad det används för

CHAMPIX innehåller den aktiva substansen vareniklin. CHAMPIX är ett läkemedel som används för

vuxna vid rökavvänjning.

CHAMPIX kan hjälpa till att lindra begäret och andra symtom som kan förekomma när man vill

försöka sluta röka.

CHAMPIX kan även minska nöjet med cigaretterna om du röker under behandlingen.

2.

Vad du behöver veta innan du tar CHAMPIX

Ta inte CHAMPIX

Om du är allergisk mot vareniklin eller något annat innehållsämne i detta läkemedel (anges i

avsnitt 6).

Varningar och försiktighet

Tala med läkare eller apotekspersonal innan du tar CHAMPIX.

Det har förekommit fall av depression, självmordstankar, självmordsbeteende och självmordsförsök

hos patienter som tar CHAMPIX. Om du tar CHAMPIX och utvecklar oro, nedstämdhet, förändringar

i ditt beteende som oroar dig eller dina anhöriga eller om du upplever självmordstankar eller

självmordsbeteende ska du sluta ta CHAMPIX och kontakta din läkare omedelbart för en bedömning

av behandlingen.

Effekterna av rökavvänjning

Förändringarna som sker i din kropp när du slutar röka, oavsett om du behandlas med CHAMPIX eller

inte, kan påverka effekten hos andra läkemedel. I vissa fall kan därför dosen behöva justeras. För mer

information se nedan under ”Andra läkemedel och CHAMPIX”.

Vissa människor som försökt sluta röka, med eller utan behandling, har upplevt en ökad grad av

psykiska symtom som förändrat tankesätt eller beteende, depression eller oro och kan leda till

försämring av psykisk sjukdom. Om du tidigare haft en psykisk sjukdom ska du diskutera detta med

din läkare.

Hjärtsymtom

Nya eller förvärrade symtom från hjärta eller blodkärl (kardiovaskulära) har rapporterats främst hos

patienter som redan har hjärt-kärlsjukdom. Berätta för din läkare om dina symtom förändras under

behandling med CHAMPIX. Sök akut medicinsk hjälp omedelbart om du får symtom på hjärtinfarkt

eller stroke.

Kramper

Tala om för läkare om du har haft kramper eller lider av epilepsi innan du börjar din behandling med

CHAMPIX. En del patienter har rapporterat om kramper under behandling med CHAMPIX.

Överkänslighetsreaktioner

Sluta ta CHAMPIX och kontakta omedelbart läkare om du får några av följande tecken och symtom

som kan tyda på en allvarlig allergisk reaktion: svullnad av ansikte, läppar, tunga, gom, hals eller

kropp och/eller andningssvårigheter och väsande andning.

Hudreaktioner

Potentiellt livshotande hudutslag (Stevens-Johnsons syndrom och erytema multiforme) har

rapporterats vid användning av CHAMPIX. Om du får utslag eller om huden börjar fjälla eller om du

får blåsor ska du sluta ta CHAMPIX och omedelbart söka akut medicinsk hjälp.

Barn och ungdomar

CHAMPIX rekommenderas inte för behandling av barn eller ungdomar under 18 år eftersom effekt

inte har visats.

Andra läkemedel och CHAMPIX

Tala om för läkare eller apotekspersonal om du tar, nyligen har tagit eller kan tänkas ta andra

läkemedel.

Som ett resultat av att sluta röka med eller utan CHAMPIX, kan i vissa fall dosen av andra läkemedel

behöva justeras. Exempel är teofyllin (ett läkemedel som används vid andningssvårigheter), warfarin

(ett läkemedel för att minska risken för blodpropp) och insulin (ett läkemedel mot diabetes). Om du är

osäker bör du rådfråga din läkare eller apotekspersonal.

Om du har svår njursjukdom bör du undvika att ta cimetidin (ett läkemedel som används för

magproblem) samtidigt som CHAMPIX eftersom detta kan orsaka förhöjda blodnivåer av CHAMPIX.

Användning av CHAMPIX tillsammans med andra behandlingar för rökavvänjning

Prata med läkare innan du använder CHAMPIX i kombination med andra

rökavvänjningsbehandlingar.

CHAMPIX med mat och dryck

Det har inkommit några rapporter om ökad förgiftningseffekt av alkohol hos patienter som tar

CHAMPIX. Det är dock inte känt huruvida CHAMPIX verkligen ökar förgiftningseffekten av alkohol.

Graviditet och amning

Om du är gravid eller ammar, tror att du kan vara gravid eller planerar att skaffa barn, rådfråga läkare

eller apotekspersonal innan du använder detta läkemedel.

Du bör inte ta CHAMPIX om du är gravid. Tala med läkare om du planerar att skaffa barn.

Även om det inte har studerats, kan CHAMPIX passera över i bröstmjölk. Du ska rådfråga läkare eller

apotekspersonal innan du tar CHAMPIX.

Körförmåga och användning av maskiner

CHAMPIX kan vara förknippat med yrsel, sömnighet och övergående medvetandeförlust. Du ska inte

köra bil, använda avancerade maskiner eller delta i andra eventuellt riskfyllda aktiviteter förrän du vet

om detta läkemedel påverkar din förmåga att utföra dessa aktiviteter.

3.

Hur du tar CHAMPIX

Ta alltid detta läkemedel enligt läkarens anvisningar. Rådfråga läkare eller apotekspersonal om du är

osäker.

Det går lättare för dig att sluta röka om du är motiverad. Läkare och apotekspersonal kan ge dig råd

och stöd samt informationsbroschyrer, som kan hjälpa dig att lyckas sluta röka.

Innan du börjar behandlingen med CHAMPIX ska du vanligtvis bestämma en dag under den andra

behandlingsveckan (mellan Dag 8 och Dag 14) när du vill sluta röka. Om du inte vill eller kan sätta ett

målslutdatum inom 2 veckor kan du välja ditt eget målslutdatum inom 5 veckor efter påbörjad

behandling. Skriv ner detta datum på förpackningen som en påminnelse.

CHAMPIX är en vit tablett (0,5 mg) och en ljusblå tablett (1 mg). Du börjar med den vita tabletten och

övergår sedan vanligtvis till den ljusblå tabletten. Se tabellen nedan för de vanliga

doseringsanvisningar som du ska följa från Dag 1.

Vecka 1

Dos

Dag 1-3

Från Dag 1 till Dag 3 ska du ta en vit CHAMPIX 0,5 mg filmdragerad tablett en gång om

dagen.

Dag 4-7

Från Dag 4 till Dag 7 ska du ta en vit CHAMPIX 0,5 mg filmdragerad tablett två gånger om

dagen, morgon och kväll, vid ungefär samma tid varje dag.

Vecka 2

Dag 8-14

Från Dag 8 till Dag 14 ska du ta en ljusblå CHAMPIX 1 mg filmdragerad tablett två gånger

om dagen, morgon och kväll, vid ungefär samma tid varje dag.

Vecka 3-12

Dag 15-

slutet av

behandlingen

Från Dag 15 och fram till slutet av behandlingen ska du ta en ljusblå CHAMPIX 1 mg

filmdragerad tablett två gånger om dagen, morgon och kväll, vid ungefär samma tid varje

dag.

Om du lyckats sluta röka efter 12 veckors behandling, kan din läkare rekommendera en extra 12-

veckorsbehandling med CHAMPIX 1 mg filmdragerade tabletter två gånger om dagen för att hjälpa

dig att inte börja röka igen.

Om du inte kan eller vill sluta röka direkt bör du minska på rökningen under behandlingens 12 första

veckor och sluta röka helt när behandlingsperioden är slut. Du bör därefter fortsätta ta CHAMPIX

1 mg filmdragerade tabletter två gånger om dagen i ytterligare 12 veckor, vilket ger en

behandlingslängd på totalt 24 veckor.

Skulle du uppleva biverkningar som du inte kan stå ut med kan din läkare besluta att sänka dosen till

0,5 mg två gånger om dagen tillfälligt eller permanent.

Om du har problem med njurarna, tala med läkare innan du tar CHAMPIX. Du kan behöva en lägre

dos.

CHAMPIX är för oral användning.

Tabletterna ska sväljas hela med vatten och kan tas med eller utan mat.

Om du har tagit för stor mängd av CHAMPIX

Om du av misstag har tagit mer CHAMPIX än läkaren ordinerat, tala omedelbart med läkare eller

kontakta närmaste akutavdelning på sjukhus. Ta med dig asken med tabletter.

Om du har glömt att ta CHAMPIX

Ta inte dubbel dos för att kompensera för glömd tablett. Det är viktigt att du tar CHAMPIX

regelbundet vid samma tid varje dag. Om du glömmer att ta en dos, ta den så snart du kommer ihåg.

Om nästa dos ska tas inom 3–4 timmar, hoppa då över den tablett du har missat.

Om du slutar att ta CHAMPIX

I kliniska prövningar har det visat sig att dina chanser att lyckas sluta röka ökar om du tar alla doser av

läkemedlet i rätt tid och under så lång tid som anges ovan. Det är därför viktigt att fortsätta att ta

CHAMPIX enligt instruktionerna i tabellen ovan, såvida inte din läkare ber dig att avsluta

behandlingen.

Vid rökavvänjning är risken för att man åter börjar röka förhöjd under en period i direkt anslutning till

att behandlingen avslutas. Du kan tillfälligt uppleva ökad irritation, röksug, depression och/eller

sömnstörningar när du slutar ta CHAMPIX. Din läkare kan besluta att gradvis sänka din dos av

CHAMPIX vid slutet av behandlingen.

Om du har ytterligare frågor om detta läkemedel, kontakta läkare eller apotekspersonal.

4.

Eventuella biverkningar

Liksom alla läkemedel kan detta läkemedel orsaka biverkningar, men alla användare behöver inte få

dem.

Att sluta röka med eller utan behandling kan ge upphov till olika symtom. Dessa kan inkludera

humörsvängningar (som att känna sig deprimerad, irriterad, frustrerad eller orolig), sömnlöshet,

koncentrationssvårigheter, minskad hjärtfrekvens och ökad aptit eller viktökning.

Du måste vara medveten om att allvarliga neuropsykiatriska symtom, som till exempel oro,

nedstämdhet eller beteendeförändringar, kan utvecklas när man försöker sluta röka, oavsett om man

behandlas med CHAMPIX eller inte. Kontakta läkare eller apotekspersonal om du får sådana symtom.

Allvarliga biverkningar som kategoriserats som mindre vanliga eller sällsynta har förekommit hos

personer som har försökt att sluta röka med CHAMPIX: krampanfall, stroke, hjärtattack,

självmordstankar, förlorad kontakt med verkligheten och oförmåga att tänka klart (psykos), förändrat

tankesätt eller beteende (såsom aggression och onormalt beteende). Det har också förekommit

rapporter om svåra hudreaktioner, inklusive erytema multiforme (en typ av hudutslag) samt Stevens-

Johnsons syndrom (en allvarlig sjukdom med blåsbildning i huden, munnen, runt ögonen eller

könsorganen) och allvarliga allergiska reaktioner inklusive angioödem (svullnad av ansikte, mun eller

hals).

Mycket vanliga biverkningar, som kan förekomma hos fler än 1 av 10 användare:

Inflammation i näsa och hals, onormala drömmar, sömnsvårigheter, huvudvärk

Illamående

Vanliga biverkningar, som kan förekomma hos upp till 1 av 10 användare:

Luftvägsinfektion, bihåleinflammation

Viktökning, minskad aptit, ökad aptit

Sömnighet, yrsel, förändrat smaksinne

Andnöd, hosta

Halsbränna, kräkningar, förstoppning, diarré, uppkördhet, buksmärta, tandvärk,

matsmältningsbesvär, gaser, muntorrhet

Hudutslag, klåda

Ledvärk, muskelvärk, ryggsmärta

Bröstsmärta, trötthet

Mindre vanliga biverkningar, som kan förekomma hos upp till 1 av 100 användare:

Svampinfektion, virusinfektion

Panikkänsla, svårigheter att tänka, rastlöshet, humörförändringar, depression, ångest,

hallucinationer, förändrad sexlust

Krampanfall, skakningar, tröghetskänsla, mindre känslig för beröring

Bindhinneinflammation i ögat (konjunktivit), ögonsmärta

Öronringningar

Kärlkramp, snabb hjärtrytm, hjärtklappning, ökad hjärtfrekvens

Ökat blodtryck, värmevallningar

Inflammation i näsa, bihålor eller hals, tilltäppt näsa, hals och bröst, heshet, hösnuva,

halsirritation, tilltäppta bihålor, stor slembildning från näsan vilket orsakar hosta, rinnande

näsa

Rött blod i avföringen, magirritation, förändrade avföringsvanor, rapningar, munsår, smärta i

tandköttet

Hudrodnad, akne, ökad svettning, nattliga svettningar

Muskelspasmer, smärta i bröstväggen

Behov att urinera onormalt ofta, nattlig urinering

Ökad menstruation

Obehagskänsla i bröstet, influensaliknande sjukdom, feber, svaghetskänsla eller allmän

sjukdomskänsla

Högt blodsocker

Hjärtattack

Självmordstankar

Förändrat tankesätt eller beteende (såsom aggression)

Sällsynta biverkningar som kan förekomma hos upp till 1 av 1 000 användare:

Stark törst

Sjukdomskänsla eller humörsvackor, långsamt tänkande

Stroke

Ökad muskelspänning, talsvårigheter, koordinationsproblem, försämrat smaksinne, förändrat

sömnmönster

Synstörningar, missfärgning av ögonen, förstorade pupiller, ljuskänslighet, närsynthet,

vattniga ögon

Oregelbunden hjärtrytm eller rubbad hjärtrytm

Halssmärta, snarkning

Blodiga kräkningar, onormal avföring, tungbeläggningar

Ledstelhet, smärta i revbenen

Socker i urinen, ökad urinvolym och urineringsfrekvens

Vaginala flytningar, förändrad sexuell förmåga

Känsla av frusenhet, cystor

Diabetes

Sömngång

Förlorad kontakt med verkligheten och oförmåga att tänka klart (psykos)

Onormalt beteende

Svåra hudreaktioner, inklusive erytema multiforme (en typ av hudutslag) samt Stevens-

Johnsons syndrom (en allvarlig sjukdom med blåsbildning i huden, munnen, runt ögonen

eller könsorganen)

Allvarliga allergiska reaktioner inklusive angioödem (svullnad av ansikte, mun eller hals)

Har rapporterats (förekommer hos ett okänt antal användare):

Övergående medvetandeförlust

Rapportering av biverkningar

Om du får biverkningar, tala med läkare eller apotekspersonal. Detta gäller även biverkningar som inte

nämns i denna information. Du kan också rapportera biverkningar direkt via det nationella

rapporteringssystemet listat i bilaga V. Genom att rapportera biverkningar kan du bidra till att öka

informationen om läkemedels säkerhet.

5.

Hur CHAMPIX ska förvaras

Förvara detta läkemedel utom syn- och räckhåll för barn.

Används före utgångsdatum som anges på förpackningen efter EXP. Utgångsdatumet är den sista

dagen i angiven månad.

Blister: Förvaras vid högst 30 °C.

Burk: Inga särskilda förvaringsanvisningar.

Läkemedel ska inte kastas i avloppet eller bland hushållsavfall. Fråga apotekspersonalen hur man gör

med läkemedel som inte längre används. Dessa åtgärder är till för att skydda miljön.

6.

Förpackningens innehåll och övriga upplysningar

Innehållsdeklaration

Den aktiva substansen är vareniklin.

Varje 0,5 mg filmdragerad tablett innehåller 0,5 mg vareniklin (som tartrat).

Varje 1 mg filmdragerad tablett innehåller 1 mg vareniklin (som tartrat).

Övriga innehållsämnen är:

Tablettkärna - CHAMPIX 0,5 mg och 1 mg filmdragerade

tabletter

Mikrokristallin cellulosa

Vattenfri kalciumvätefosfat

Kroskarmellosnatrium

Kolloidal vattenfri kiseldioxid

Magnesiumstearat

Filmdragering – CHAMPIX 0,5 mg filmdragerade tabletter

Hypromellos

Titandioxid (E171)

Makrogol 400

Triacetin

Filmdragering – CHAMPIX 1 mg filmdragerade tabletter

Hypromellos

Titandioxid (E171)

Makrogol 400

Indigokarmin aluminium lake (E132)

Triacetin

Läkemedlets utseende och förpackningsstorlekar:

CHAMPIX 0,5 mg filmdragerade tabletter är vita, filmdragerade, avpassat kapselformade

tabletter, märkta ”Pfizer” och ”CHX 0,5”.

CHAMPIX 1 mg filmdragerade tabletter är ljusblå, filmdragerade, avpassat kapselformade

tabletter, märkta ”Pfizer” och ”CHX 1,0”.

CHAMPIX finns i följande förpackningar:

Upptrappningsförpackning innehållande 2 blisterförpackningar; 1 genomskinlig

blisterförpackning med 11 CHAMPIX 0,5 mg filmdragerade tabletter och 1 genomskinlig

blisterförpackning med 14 CHAMPIX 1 mg filmdragerade tabletter i en vikbar fickförpackning.

Upptrappningsförpackning innehållande 2 blisterförpackningar; 1 genomskinlig

blisterförpackning med 11 CHAMPIX 0,5 mg filmdragerade tabletter och 14 CHAMPIX 1 mg

filmdragerade tabletter samt 1 genomskinlig blisterförpackning med 28 eller 2 genomskinliga

blisterförpackningar med 14 CHAMPIX 1 mg filmdragerade tabletter i en vikbar

fickförpackning.

Upptrappningsförpackning i en ytterkartong innehållande 1 förpackning med 1 genomskinlig

blisterförpackning med 11 CHAMPIX 0,5 mg och 14 CHAMPIX 1 mg filmdragerade tabletter

och 1 genomskinlig blisterförpackning med 28 eller 2 genomskinliga blisterförpackningar med

14 CHAMPIX 1 mg filmdragerade tabletter i en vikbar fickförpackning och 2 förpackningar

vardera innehållande 2 genomskinliga blisterförpackningar med 28 eller 4 genomskinliga

blisterförpackningar med 14 CHAMPIX 1 mg filmdragerade tabletter i en vikbar

fickförpackning.

Uppföljningsförpackningar (för underhållsbehandling) innehållande 2 eller 4 genomskinliga

blisterförpackningar med 14 eller 2 genomskinliga blisterförpackningar med 28 CHAMPIX

1 mg filmdragerade tabletter i en vikbar fickförpackning.

Uppföljningsförpackningar (för underhållsbehandling) innehållande 2 eller 4 genomskinliga

blisterförpackningar med 14 eller 2 genomskinliga blisterförpackningar med 28 CHAMPIX

0,5 mg filmdragerade tabletter i en vikbar fickförpackning.

Upptrappningsförpackning innehållande 2 blisterförpackningar; 1 genomskinlig

blisterförpackning med 11 CHAMPIX 0,5 mg filmdragerade tabletter och 1 genomskinlig

blisterförpackning med 14 CHAMPIX 1 mg filmdragerade tabletter i en kartong.

Uppföljningsförpackningar (för underhållsbehandling) innehållande 2, 4, 8 eller

10 genomskinliga blisterförpackningar med 14 CHAMPIX 1 mg filmdragerade tabletter i en

kartong.

Försluten vit burk i HDPE-plast med barnsäkert skruvlock, i kartong innehållande

56 CHAMPIX 1 mg filmdragerade tabletter.

Försluten vit burk i HDPE-plast med barnsäkert skruvlock, i kartong innehållande

56 CHAMPIX 0,5 mg filmdragerade tabletter.

Eventuellt kommer inte alla förpackningsstorlekar att marknadsföras.

Innehavare av godkännande för försäljning

Pfizer Europe MA EEIG

Boulevard de la Plaine 17

1050 Bruxelles

Belgien

Tillverkare

R-Pharm Germany GmbH

Heinrich-Mack-Str. 35, 89257 Illertissen

Tyskland

eller

Pfizer Manufacturing Deutschland GmbH

Betriebsstätte Freiburg

Mooswaldallee 1

79090 Freiburg

Tyskland

eller

Pfizer Italia S.r.l.

Località Marino del Tronto, 63100

Ascoli Piceno (AP)

Italien

Kontakta ombudet för innehavaren av godkännandet för försäljning om du vill veta mer om detta

läkemedel:

België/Belgique/Belgien

Pfizer S.A./N.V.

Tél/Tel: + 32 (0)2 554 62 11

Lietuva

Pfizer Luxembourg SARL filialas Lietuvoje

Tel. +3705 2514000

България

Пфайзер Люксембург САРЛ,

Клон България

Тел.: +359 2 970 4333

Luxembourg/Luxemburg

Pfizer S.A.

Tél/Tel: + 32 (0)2 554 62 11

Česká republika

Pfizer PFE, spol. s r.o.

Tel: + 420 283 004 111

Magyarország

Pfizer Kft.

Tel.: +36 1 488 37 00

Danmark

Pfizer ApS

Tlf: + 45 44 20 11 00

Malta

Vivian Corporation Ltd.

Tel: +356 21344610

Deutschland

Pfizer Pharma GmbH

Tel: +49 (0)30 550055-51000

Nederland

Pfizer bv

Tel: +31 (0)10 406 43 01

Eesti

Pfizer Luxembourg SARL Eesti filiaal

Tel: +372 666 7500

Norge

Pfizer Norge AS

Tlf: +47 67 52 61 00

Ελλάδα

PFIZER ΕΛΛΑΣ Α.Ε.,

Τηλ.: +30 210 67 85 800

Österreich

Pfizer Corporation Austria Ges.m.b.H.

Tel.: +43 (0)1 521 15-0

España

Pfizer, S.L.

Tel: + 34 91 490 99 00

Polska

Pfizer Polska Sp. z o.o.

Tel.: + 48 22 335 61 00

France

Pfizer

Tél: + 33 (0)1 58 07 34 40

Portugal

Pfizer Biofarmacêutica, Sociedade Unipessoal Lda

Tel: +351 21 423 5500

Hrvatska

Pfizer Croatia d.o.o.

Tel: + 385 1 3908 777

România

Pfizer România S.R.L.

Tel: +40 (0)21 207 28 00

Ireland

Pfizer Healthcare Ireland

Tel: 1800 633 363 (toll free)

+44 (0) 1304 616161

Slovenija

Pfizer Luxembourg SARL, Pfizer, podružnica za

svetovanje s področja farmacevtske dejavnosti,

Ljubljana

Tel: + 386 (0) 1 52 11 400

Ísland

Icepharma hf.

Simi: +354 540 8000

Slovenská republika

Pfizer Luxembourg SARL, organizačná zložka

Tel: +421-2-3355 5500

Italia

Pfizer S.r.l.

Tel: +39 06 33 18 21

Suomi/Finland

Pfizer Oy

Puh/Tel: + 358 (0)9 43 00 40

Κύπρος

PFIZER ΕΛΛΑΣ Α.Ε. (CYPRUS BRANCH),

Τηλ: +357 22 817690

Sverige

Pfizer Innovations AB

Tel: + 46 (0)8 550 520 00

Latvija

Pfizer Luxembourg SARL filiāle Latvijā

Tel: + 371 670 35 775

United Kingdom

Pfizer Limited

Tel: + 44 (0) 1304 616161

Denna bipacksedel ändrades senast <{MM/YYYY}>

Övriga informationskällor

Information om detta läkemedel finns tillgänglig på EMAs hemsida:

http://www.ema.europa.eu/

Läs hela dokumentet

BILAGA I

PRODUKTRESUMÉ

1.

LÄKEMEDLETS NAMN

CHAMPIX 0,5 mg filmdragerade tabletter

2.

KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING

Varje filmdragerad tablett innehåller 0,5 mg vareniklin (som tartrat).

För fullständig förteckning över hjälpämnen, se avsnitt 6.1.

3.

LÄKEMEDELSFORM

Filmdragerad tablett, 4 mm x 8 mm

Vit, kapselformad, bikonvex tablett, märkt ”Pfizer” på ena sidan och ”CHX 0,5" på andra sidan.

4.

KLINISKA UPPGIFTER

4.1

Terapeutiska indikationer

CHAMPIX är indicerat för rökavvänjning hos vuxna.

4.2

Dosering och administreringssätt

Dosering

Rekommenderad dos är 1 mg vareniklin två gånger dagligen efter en veckas titrering enligt följande:

Dag 1-3

0,5 mg en gång dagligen

Dag 4-7

0,5 mg två gånger dagligen

Dag 8 – behandlingsslut:

1 mg två gånger dagligen

Patienten bör bestämma ett datum att sluta röka på. Behandlingen med CHAMPIX ska vanligtvis

starta 1-2 veckor före detta datum (se avsnitt 5.1). Patienterna ska behandlas med CHAMPIX i 12

veckor.

För patienter som framgångsrikt har slutat röka efter 12 veckor kan en extra 12-veckorsbehandling

med 1 mg CHAMPIX två gånger dagligen övervägas för att upprätthålla rökfriheten (se avsnitt 5.1).

För patienter som inte kan eller vill sluta tvärt bör en gradvis nedtrappning av rökningen med

CHAMPIX övervägas. Patienterna bör trappa ned rökningen under behandlingens 12 första veckor och

sluta helt när behandlingsperioden är slut. Patienterna bör därefter fortsätta ta CHAMPIX i ytterligare

12 veckor, vilket ger en behandlingslängd på totalt 24 veckor (se avsnitt 5.1).

Patienter som är motiverade att sluta röka men inte har lyckats med detta under tidigare behandling

med CHAMPIX, eller som har fått återfall efter behandlingen, kan ha nytta av att göra ett nytt försök

att sluta röka med CHAMPIX (se avsnitt 5.1).

Patienter som inte tolererar biverkningarna av CHAMPIX kan tillfälligt eller permanent sänka dosen

till 0,5 mg två gånger dagligen.

Vid rökavvänjning är risken för återfall förhöjd under en period direkt efter att behandlingen avslutas.

Hos patienter med hög risk för återfall kan nedtrappning övervägas (se avsnitt 4.4).

Äldre

Ingen dosjustering är nödvändig för äldre patienter (se avsnitt 5.2). Eftersom äldre patienter tenderar

att ha nedsatt njurfunktion, bör förskrivare ta hänsyn till njurstatus vid behandling av dessa patienter.

Nedsatt njurfunktion

Ingen dosjustering är nödvändig för patienter med lätt nedsatt (uppskattat kreatininclearance

mellan > 50 ml/minut och

80 ml/minut) till måttligt nedsatt (uppskattat kreatininclearance

mellan

30 ml/minut och

50 ml/minut) njurfunktion.

För patienter med måttligt nedsatt njurfunktion som upplever oacceptabla biverkningar kan dosen

minskas till 1 mg en gång dagligen.

För patienter med svårt nedsatt njurfunktion (uppskattat kreatininclearance < 30 ml/minut) är

rekommenderad dos av CHAMPIX 1 mg en gång dagligen. Doseringen bör starta med 0,5 mg en gång

dagligen i 3 dagar och därefter ökas till 1 mg en gång dagligen. Eftersom den kliniska erfarenheten av

CHAMPIX är otillräcklig hos patienter med terminal njurinsufficiens, rekommenderas inte behandling

av denna patientgrupp (se avsnitt 5.2).

Nedsatt leverfunktion

Ingen dosjustering är nödvändig för patienter med nedsatt leverfunktion (se avsnitt 5.2).

Pediatrisk population

CHAMPIX rekommenderas inte för behandling av pediatriska patienter eftersom effekt inte har visats

i denna population (se avsnitt 5.1 och 5.2).

Administreringssätt

CHAMPIX är för oral användning och tabletterna ska sväljas hela med vatten.

CHAMPIX kan tas med eller utan mat.

4.3

Kontraindikationer

Överkänslighet mot det aktiva innehållsämnet eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt 6.1.

4.4

Varningar och försiktighet

Effekter vid rökavvänjning

Fysiologiska förändringar till följd av rökavvänjning, med eller utan behandling med CHAMPIX, kan

förändra farmakokinetiken eller farmakodynamiken hos vissa läkemedel, vilket kan göra dosjustering

nödvändig för dessa läkemedel (inkluderande t ex teofyllin, warfarin och insulin). Eftersom rökning

inducerar enzymet CYP1A2, kan rökavvänjning leda till en ökning av plasmanivåerna av läkemedel

som metaboliseras av CYP1A2.

Neuropsykiatriska symtom

Efter marknadsintroduktion har förändrat beteende eller tankesätt, ångest, psykos, humörförändringar,

aggressivt beteende, depression, självmordstankar, självmordsbeteende och självmordsförsök

rapporterats hos patienter som försöker sluta röka med CHAMPIX.

En stor, randomiserad, dubbelblind studie med aktiv kontroll och placebokontroll utfördes för att

jämföra risken för allvarliga neuropsykiatriska händelser hos patienter med och utan tidigare psykisk

sjukdom, som genomgick rökavvänjningsbehandling med vareniklin, bupropion, nikotinplåster

(NRT) eller placebo. Primär endpoint för säkerheten var en sammansättning av neuropsykiatriska

biverkningar som hade rapporterats efter marknadsintroduktionen.

Användningen av vareniklin till patienter med eller utan anamnes på psykisk sjukdom hade inget

samband med någon ökad risk för allvarliga neuropsykiatriska biverkningar avseende sammansatt

primär endpoint i jämförelse med placebo (se avsnitt 5.1 Farmakodynamiska egenskaper

Neuropsykiatrisk säkerhetsstudie hos försökspersoner med och utan tidigare psykisk sjukdom).

Nedstämdhet, vilket i sällsynta fall inkluderar självmordstankar och självmordsförsök, kan vara

symtom på avbrutet nikotinintag.

Läkare bör göras uppmärksamma på att allvarliga neuropsykiatriska symtom kan uppkomma hos

patienter som försöker sluta röka, oavsett de behandlas eller inte. Om allvarliga neuropsykiatriska

symtom skulle uppstå under behandling med vareniklin ska patienterna omedelbart avbryta

behandlingen och kontakta sjukvården för en utvärdering av behandlingen.

Tidigare psykisk sjukdom

Rökavvänjning, med eller utan läkemedelsbehandling, har satts i samband med försämring av

underliggande psykisk sjukdom (t.ex. depression).

Data har erhållits från rökavvänjningsstudier med CHAMPIX hos patienter med tidigare psykiska

sjukdomar (se avsnitt 5.1).

I en klinisk prövning av rökavvänjning rapporterades neuropsykiatriska biverkningar oftare hos

patienter med tidigare psykiska sjukdomar än hos patienter utan tidigare psykiska sjukdomar, oavsett

behandling (se avsnitt 5.1).

Försiktighet ska iakttas hos patienter med tidigare psykisk sjukdom och patienten ska informeras i

enlighet med detta.

Kramper

I kliniska studier och vid erfarenhet efter marknadsintroduktion har rapporter om kramper hos

patienter med eller utan tidigare anamnes av kramper förekommit vid behandling med CHAMPIX.

CHAMPIX bör användas med försiktighet hos patienter med tidigare anamnes på kramper eller som

lider av andra tillstånd som kan sänka kramptröskeln.

Utsättande av behandling

Utsättande av CHAMPIX i slutet av behandlingen var förenad med en ökad irritabilitet, röksug,

depression och/eller insomnia hos upp till 3 % av patienterna. Förskrivaren ska informera patienten

därom och diskutera eller överväga behovet av nedtrappning.

Kardiovaskulära händelser

Patienter som använder CHAMPIX bör instrueras om att informera sin läkare om nya eller förvärrade

kardiovaskulära symtom samt att omedelbart söka läkarvård om de upplever tecken och symtom på

hjärtinfarkt eller stroke (se avsnitt 5.1).

Överkänslighetsreaktioner

Efter marknadsintroduktion har överkänslighetsreaktioner, inkluderande angioödem, rapporterats hos

patienter som behandlats med vareniklin. Kliniska fynd inkluderade svullnad av ansikte, mun (tunga,

läppar och tandkött), hals (svalg och struphuvud) och extremiteter. Det förekom sällsynta rapporter om

livshotande angioödem som krävt brådskande medicinskt omhändertagande på grund av

andningssvårigheter. Patienter som upplever dessa symtom ska avsluta behandlingen med vareniklin

och kontakta läkare omedelbart.

Hudreaktioner

Efter marknadsintroduktion har även rapporter om sällsynta, men allvarliga hudreaktioner förekommit,

inkluderande Stevens-Johnson syndrom och Erytema multiforme hos patienter som behandlas med

vareniklin. Patienterna ska avsluta behandlingen vid första tecken på utslag eller hudreaktioner och

kontakta läkare omedelbart eftersom dessa reaktioner kan vara livshotande.

4.5

Interaktioner med andra läkemedel och övriga interaktioner

Baserat på vareniklins egenskaper och klinisk erfarenhet hittills har CHAMPIX inte visat några

kliniskt betydelsefulla läkemedelsinteraktioner. Ingen dosjustering av CHAMPIX eller av något av

nedanstående läkemedel som administreras samtidigt rekommenderas.

In vitro-studier tyder på att det är osannolikt att vareniklin förändrar farmakokinetiken av substanser

som primärt metaboliseras av cytokrom P450-enzymer.

Eftersom metabolismen av vareniklin dessutom bidrar till mindre än 10 % av dess clearance, är det

osannolikt att läkemedel som är kända för att påverka cytokrom P450-systemet förändrar

farmakokinetiken av vareniklin (se avsnitt 5.2). Därför är inte dosjustering av CHAMPIX nödvändig.

In vitro-studier har visat att vareniklin inte hämmar humana renala transportproteiner vid terapeutiska

koncentrationer. Det är därför osannolikt att aktiva substanser som elimineras renalt (t ex metformin –

se nedan) påverkas av vareniklin.

Metformin

Vareniklin påverkade inte farmakokinetiken av metformin. Metformin påverkade inte

farmakokinetiken av vareniklin.

Cimetidin

Samtidig administrering av cimetidin och vareniklin ökade den systemiska exponeringen av vareniklin

med 29 %, på grund av minskat renalt clearance av vareniklin. Ingen dosjustering rekommenderas vid

samtidig administrering av cimetidin hos patienter med normal njurfunktion eller hos patienter med

milt till måttligt nedsatt njurfunktion. Hos patienter med svårt nedsatt njurfunktion ska samtidig

administrering av cimetidin och vareniklin undvikas.

Digoxin

Vareniklin förändrade inte farmakokinetiken av digoxin vid steady state.

Warfarin

Vareniklin förändrade inte farmakokinetiken av warfarin. Protrombintiden (INR) påverkades inte av

vareniklin. Rökavvänjning kan i sig resultera i förändringar av farmakokinetiken av warfarin (se

avsnitt 4.4).

Alkohol

Det finns begränsade kliniska data rörande potentiella interaktioner mellan alkohol och vareniklin.

Rapporter om ökade förgiftningseffekter av alkohol hos patienter som behandlas med vareniklin har

rapporterats efter marknadsintroduktionen. Något orsakssamband mellan dessa händelser och

användningen av vareniklin har inte fastställts.

Användning tillsammans med andra behandlingar för rökavvänjning

Bupropion

Vareniklin förändrade inte farmakokinetiken av bupropion vid steady state.

Behandling med nikotinersättning (NRT)

När vareniklin och transdermal nikotinersättning gavs samtidigt till rökare i 12 dagar, uppmättes en

statistiskt signifikant minskning av det genomsnittliga systoliska blodtrycket (medel 2,6 mmHg) sista

studiedagen. I denna studie var incidensen av illamående, huvudvärk, kräkningar, yrsel, dyspepsi och

trötthet högre vid kombinationsbehandling

än med enbart NRT.

Säkerhet och effekt hos CHAMPIX i kombination med andra behandlingar för rökavvänjning har inte

studerats.

4.6

Fertilitet, graviditet och amning

Graviditet

En måttlig mängd data från gravida kvinnor tyder inte på någon missbildnings- eller foster/neonatal

toxicitet av vareniklin (se avsnitt 5.1).

Djurstudier har visat på reproduktionstoxikologiska effekter (se avsnitt 5.3). Som en

försiktighetsåtgärd bör man undvika användning av vareniklin under graviditet (se avsnitt 5.1).

Amning

Det är okänt huruvida vareniklin utsöndras i bröstmjölk hos människa. Djurstudier tyder på att

vareniklin utsöndras i bröstmjölk. Beslut om huruvida amningen alternativt behandlingen med

CHAMPIX ska fortsätta eller avbrytas bör tas, varvid nyttan av amning för barnet och nyttan av

behandling med CHAMPIX för kvinnan ska beaktas.

Fertilitet

Inga kliniska data över effekten på fertiliteten för vareniklin finns tillgängliga.

Icke-klinisk data visade ingen risk för människa baserad på standardiserade fertilitetsstudier på han-

och honråttor (se avsnitt 5.3).

4.7

Effekter på förmågan att framföra fordon och använda maskiner

CHAMPIX kan ha mindre eller måttlig påverkan på förmågan att framföra fordon och använda

maskiner. CHAMPIX kan orsaka yrsel, somnolens och övergående medvetandeförlust, och därmed

påverka förmågan att framföra fordon och använda maskiner. Patienterna ska rådas att inte framföra

fordon, använda avancerade maskiner eller delta i andra eventuellt riskfyllda aktiviteter förrän de vet

om detta läkemedel påverkar deras förmåga att utföra dessa aktiviteter.

4.8

Biverkningar

Sammanfattning av säkerhetsprofilen

Rökavvänjning med eller utan behandling kan ge flera olika symtom. Som exempel så har dysfori eller

nedstämdhet, insomnia, irritabilitet, frustration eller ilska, ångest, koncentrationssvårigheter,

rastlöshet, minskad hjärtfrekvens, ökad aptit eller viktuppgång rapporterats hos patienter som försöker

sluta röka. Inga försök har gjorts att via design eller analys av studierna med CHAMPIX särskilja de

biverkningar som orsakats av studieläkemedlet från dem som eventuellt orsakats av utsättande av

nikotin. Biverkningarna är baserade på data från fas 2-3-studier före marknadsintroduktion och har

uppdaterats baserat på poolade data från 18 placebokontrollerade studier före och efter

marknadsintroduktion, omfattande cirka 5 000 patienter som behandlats med vareniklin.

Hos patienter som behandlades med den rekommenderade dosen 1 mg två gånger dagligen efter en

initial titreringsperiod var den vanligast rapporterade biverkningen illamående (28,6 %). I de flesta fall

uppträdde illamåendet tidigt i behandlingsperioden, var milt till måttligt i svårighetsgrad och ledde

sällan till utsättande av behandling.

Tabulerad sammanfattning över biverkningar

I nedanstående tabell upptas alla biverkningar som uppträtt i högre frekvens än placebo, klassade efter

organsystem och frekvens (mycket vanliga (≥ 1/10), vanliga (≥ 1/100, < 1/10), mindre vanliga (≥

1/1 000, < 1/100) och sällsynta (≥ 1/10 000, < 1/1 000)). Inom varje frekvensgrupp anges

biverkningarna i fallande allvarlighetsgrad.

Organsystem

Biverkningar

Infektioner och infestationer

Mycket vanliga

Vanliga

Mindre vanliga

Nasofaryngit.

Bronkit, sinuit.

Svampinfektion, virusinfektion.

Blodet och lyftsystemet

Sällsynta

Minskat antal blodplättar.

Metabolism och nutrition

Vanliga

Viktökning, minskad aptit, ökad aptit.

Mindre vanliga

Hyperglykemi

Sällsynta

Diabetes mellitus, polydipsi.

Psykiska störningar

Mycket vanliga

Onormala drömmar, insomnia.

Mindre vanliga

Självmordstankar, aggression, panikreaktion, onormala

tankar, rastlöshet, humörsvängningar, depression*, ångest*,

hallucinationer*, ökad libido, minskad libido.

Sällsynta

Psykos, somnabulism, onormalt beteende, dysfori, bradyfreni.

Centrala och perifera nervsystemet

Mycket vanliga

Huvudvärk.

Vanliga

Somnolens, yrsel, dysgeusi.

Mindre vanliga

Kramper, tremor, letargi, hypoestesi.

Sällsynta

Cerebrovaskulär händelse, hypertoni, dysartri, onormal

koordination, hypogeusi, sömnstörningar på grund av störd

dygnsrytm.

Ingen känd frekvens

Övergående medvetandeförlust.

Ögon

Mindre vanliga

Sällsynta

Konjunktivit, ögonvärk.

Skotom, skleral missfärgning, mydriasis, fotofobi, myopi,

ökat tårflöde.

Öron och balansorgan

Mindre vanliga

Tinnitus.

Hjärtat

Mindre vanliga

Sällsynta

Hjärtinfarkt, angina pectoris, takykardi, hjärtklappning, ökad

hjärtfrekvens.

Förmaksflimmer, sänkning av ST-våg (EKG), sänkning av T-

vågsamplitud (EKG).

Blodkärl

Mindre vanliga

Ökat blodtryck, värmevallningar.

Organsystem

Biverkningar

Andningsvägar, bröstkorg och mediastinum

Vanliga

Mindre vanliga

Sällsynta

Dyspné, hosta.

Övre luftvägsinflammation, luftvägsobstruktion, dysfoni,

allergisk rinit, halsirritation, täppta bihålor, övre

luftvägssyndrom med hosta, rinorré.

Laryngeal smärta, snarkning.

Magtarmkanalen

Mycket vanliga

Illamående.

Vanliga

Gastroesofageal refluxsjukdom, kräkning, förstoppning,

diarré, uppsvälld buk, buksmärta, tandvärk, dyspepsi,

flatulens, muntorrhet.

Mindre vanliga

Sällsynta

Blodig avföring, gastrit, förändrad avföringsvana, rapningar,

aftös stomatit, smärta i tandköttet.

Hematemes, onormal avföring, tungbeläggningar.

Hud och subkutan vävnad

Vanliga

Mindre vanliga

Hudutslag, klåda.

Erytem, akne, hyperhidros, nattliga svettningar.

Sällsynta

Allvarliga hudreaktioner, inkluderande Stevens-Johnson

syndrom och Erytema multiforme, angioödem.

Muskuloskeletala systemet och bindväv

Vanliga

Mindre vanliga

Sällsynta

Artralgi, myalgi, ryggsmärta.

Muskelspasmer, muskuloskeletal smärta i bröstet.

Stelhet i lederna, kostokondrit.

Njurar och urinvägar

Mindre vanliga

Sällsynta

Pollakisuri, nokturi.

Glukosuri, polyuri.

Reproduktionsorgan och bröstkörtel

Mindre vanliga

Sällsynta

Menorragi.

Vaginala flytningar, sexuella störningar.

Allmänna symtom och/eller symtom vid administreringsstället

Vanliga

Bröstsmärta, trötthet.

Mindre vanliga

Sällsynta

Bröstbesvär, influensaliknande sjukdom, feber, asteni,

sjukdomskänsla.

Känsla av frusenhet, cystor.

Undersökningar

Vanliga

Sällsynta

Onormala levervärden.

Onormal sperma, ökad halt av C-reaktiva proteiner, minskat

blodkalciumvärde.

* Frekvenserna är uppskattade från en observationsstudie genomförd efter marknadsföring

Rapportering av misstänkta biverkningar

Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt

att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas

att rapportera varje misstänkt biverkning via det nationella rapporteringssystemet listat i bilaga V.

4.9

Överdosering

Inga fall av överdosering har rapporterats i kliniska studier före marknadsföringen.

Vid överdosering ska gängse stödjande åtgärder vidtas efter behov.

Det har visat sig att vareniklin dialyseras hos patienter med terminal njurinsufficiens (se avsnitt 5.2).

Erfarenhet saknas dock av dialys efter överdosering.

5.

FARMAKOLOGISKA EGENSKAPER

5.1

Farmakodynamiska egenskaper

Farmakoterapeutisk grupp: Övriga läkemedel med verkan på nervsystemet; medel vid behandling av

beroendetillstånd; medel vid nikotinberoende, ATC-kod: N07BA03

Verkningsmekanism

Vareniklin binds med hög affinitet och selektivitet till α4β2-neuronala nikotinacetylkolinreceptorer,

där det verkar som partiell agonist – en substans som har både agonistisk verkan, med lägre

inneboende effekt än nikotin, och antagonistisk verkan i närvaro av nikotin.

Elektrofysiologiska studier in vitro och neurokemiska studier in vivo har visat att vareniklin binds till

α4β2-neuronala nikotinacetylkolinreceptorer och stimulerar receptormedierad aktivitet, men på en

väsentligt lägre nivå än nikotin. Nikotin konkurrerar om samma bindningsställe på humana α4β2

nAChR, där vareniklin har högre affinitet. Vareniklin kan därför effektivt blockera nikotinets förmåga

att fullt ut aktivera α4β2-receptorerna och det mesolimbiska dopaminsystemet, den neuronala

mekanism som ligger bakom den upplevda förstärkningen och belöningen vid rökning. Vareniklin är

högselektivt och binder kraftigare till α4β2-receptorsubtypen (Ki=0.15 nM) än till andra vanliga

nikotinreceptorer (α3β4 Ki=84 nM, α7 Ki= 620 nM, α1βγδ Ki= 3 400 nM), eller till icke-

nikotinreceptorer och transportörer (Ki > 1µM, utom till 5-HT3 receptorer: Ki=350 nM).

Farmakodynamisk effekt

CHAMPIX effekt vid rökavvänjning är en följd av vareniklins partiella agonistiska verkan vid α4β2-

nikotinreceptorn, där dess bindning ger tillräcklig effekt för att lindra symtomen på begär och

utsättning (agonistisk verkan), samtidigt som belönings- och förstärkningseffekterna av rökning

reduceras genom förhindrande av nikotinets bindning till α4β2-receptorerna (antagonistisk verkan).

Klinisk effekt och säkerhet

Behandling för rökavvänjning har större möjligheter att lyckas om patienterna är motiverade att sluta

röka och som ges ytterligare råd och stöd.

CHAMPIX effekt vid rökavvänjning har visats i tre kliniska studier på kroniska cigarettrökare (

cigaretter per dag). Tvåtusensexhundranitton (2 619) patienter fick CHAMPIX 1 mg två gånger

dagligen (titrerat under första veckan), 669 patienter fick bupropion 150 mg två gånger dagligen

(också titrerat) och 684 patienter fick placebo.

Jämförande kliniska studier

I två identiska dubbelblinda kliniska studier av rökavvänjning jämfördes prospektivt effekten hos

CHAMPIX (1 mg två gånger dagligen), depotberedning av bupropion (150 mg två gånger dagligen)

och placebo. I dessa 52-veckorsstudier behandlades patienterna i 12 veckor, följt av 40 veckor utan

behandling.

Primär endpoint i de två studierna var kolmonoxid (CO) verifierad 4 veckors kontinuerlig rökfrihet

under veckorna 9-12 (4W-CQR). Primär endpoint visade på statistisk överlägsenhet för CHAMPIX,

jämfört med bupropion och placebo.

Efter 40-veckorsfasen utan behandling var en viktig sekundär endpoint i båda studierna kontinuerlig

rökfrihet (CA) vid vecka 52. CA definierades som den andel behandlade patienter som inte rökte (inte

ens ett bloss) under veckorna 9-52 och som inte hade ett uppmätt kolmonoxidvärde i utandningsluften

10 ppm.

4W-CQR (veckorna 9-12) och CA (veckorna 9-52) i studierna 1 och 2 framgår av följande tabell:

Studie 1 (n = 1 022)

Studie 2 (n = 1 023)

4W CQR

CA v. 9-52

4W CQR

CA v. 9-52

CHAMPIX

44,4 %

22,1 %

44,0 %

23,0 %

Bupropion

29,5 %

16,4 %

30,0 %

15,0 %

Placebo

17,7 %

8,4 %

17,7 %

10,3 %

Odds-kvot

CHAMPIX kontra placebo

3,91

p < 0,0001

3,13

p < 0,0001

3,85

p < 0,0001

2,66

p < 0,0001

Odds-kvot

CHAMPIX kontra bupropion

1,96

p < 0,0001

1,45

p = 0,0640

1,89

p < 0,0001

1,72

p = 0,0062

Patientrapporterat röksug, utsättningssymtom och förstärkande effekter vid rökning

Ett genomgående fynd vid aktiv behandling i studierna 1 och 2 var en väsentlig minskning av röksug

och abstinensbesvär hos patienter som randomiserats till behandling med CHAMPIX jämfört med

placebo. CHAMPIX minskade också väsentligt förstärkningseffekterna av rökning, vilka kan

vidmakthålla rökningsbeteendet hos patienter som röker under behandlingen, jämfört med placebo.

Vareniklins effekt på röksug, abstinensbesvär och förstärkningseffekter av rökning uppmättes inte

under långtidsuppföljningsfasen utan behandling.

Studie av underhållsbehandling efter rökstopp

Den tredje studien bedömde nyttan av underhållsbehandling med CHAMPIX i ytterligare 12 veckor

för att upprätthålla rökfrihet. Patienterna i denna studie (n = 1 927) fick öppen behandling med

CHAMPIX 1 mg två gånger dagligen i 12 veckor. De patienter som slutat röka senast vecka 12

randomiserades till att få antingen CHAMPIX (1 mg två gånger dagligen) eller placebo under

ytterligare 12 veckor, vilket ger en studielängd av totalt 52 veckor.

Primär endpoint i studien var CO-verifierad, kontinuerlig rökfrihet från vecka 13 till vecka 24 i den

dubbelblinda behandlingsfasen. Viktig sekundär endpoint var kontinuerlig rökfrihet (CA) från vecka

13 till vecka 52.

Denna studie visade på nyttan av en 12-veckors tilläggsbehandling med CHAMPIX 1 mg två gånger

dagligen som underhållsbehandling vid rökavvänjning, jämfört med placebo. Överlägsenheten för CA,

jämfört med placebo, kvarstod till vecka 52. Huvudresultaten framgår av följande tabell:

Kontinuerlig rökfrihet hos försökspersoner som behandlades med CHAMPIX jämfört med

placebo

Champix

n = 602

Placebo

n = 604

Skillnad

(95% CI)

Odds-kvot

(95% CI)

CA* vecka 13-24

70,6 %

49,8 %

20,8 %

(15,4 %, 26,2 %)

2,47

(1,95, 3,15)

CA* vecka 13-52

44,0 %

37,1 %

6,9 %

(1,4 %, 12,5 %)

1,35

(1,07, 1,70)

*CA: Kontinuerlig rökfrihet

Det finns för närvarande begränsad klinisk erfarenhet av användande av CHAMPIX bland den svarta

befolkningen för att kunna fastställa klinisk effekt.

Flexibelt datum för rökstopp mellan vecka 1 och 5

Vareniklins effekt och säkerhet har utvärderats hos rökare som hade flexibiliteten att sluta röka mellan

vecka 1 och 5 under behandlingen. I denna 24-veckors studie fick patienterna behandling under

12 veckor följt av en 12-veckors uppföljningsfas utan behandling. 4W-CQR (vecka 9-12) för

vareniklin och placebo var 53,9 % respektive 19,4 % (skillnad=34,5 %, 95 % CI: 27,0 % - 42,0 %) och

CA vecka 9-24 var 35,2 % (vareniklin) jämfört med 12,7 % (placebo) (skillnad=22,5 %, 95 % CI:

15,8 % - 29,1 %). Patienter som inte vill eller kan sätta ett målslutdatum inom 1-2 veckor, kan

erbjudas att påbörja behandlingen och sedan välja ett eget slutdatum inom 5 veckor.

Studie på patienter som behandlades med CHAMPIX på nytt

CHAMPIX utvärderades i en dubbelblindad, placebokontrollerad prövning med 494 patienter som

tidigare hade gjort ett försök att sluta röka med CHAMPIX och antingen misslyckats med att sluta

eller fått återfall efter behandlingen. Patienter som hade upplevt någon bekymmersam biverkning

under den tidigare behandlingen uteslöts. Patienterna slumpades 1:1 till att få antingen CHAMPIX

1 mg två gånger dagligen (N=249) eller placebo (N=245) i 12 veckor och följdes sedan upp i upp till

40 veckor efter behandlingen. De patienter som ingick i den här studien hade tidigare tagit CHAMPIX

för att försöka sluta röka (under en total behandlingstid på minst två veckor) minst tre månader innan

de kom med i studien och hade rökt i minst fyra veckor.

De patienter som behandlades med CHAMPIX hade en överlägsen frekvens av CO-verifierad

rökfrihet under vecka 9–12 samt under vecka 9–52 jämfört med de patienter som behandlades med

placebo. Huvudresultaten framgår av följande tabell:

Kontinuerlig rökfrihet hos försökspersoner som behandlades med CHAMPIX jämfört med

placebo

CHAMPIX

n=249

Placebo

n=245

Oddskvot (95 % KI),

p-värde

CA* vecka 9–12

45,0 %

11,8 %

7,08 (4,34; 11,55),

p<0,0001

CA* vecka 9–52

20,1 %

3,3 %

9,00 (3,97; 20,41),

p<0,0001

*CA: Kontinuerlig rökfrihet

Gradvis nedtrappning för att sluta röka

CHAMPIX utvärderades i en 52 veckor lång dubbelblind placebokontrollerad studie med 1 510

försökspersoner som inte kunde eller inte ville sluta röka inom fyra veckor, men som ville trappa ned

sin rökning gradvis under en 12-veckorsperiod innan de slutade helt. Försökspersonerna

randomiserades antingen till behandling med CHAMPIX 1 mg två gånger dagligen (n = 760) eller

placebo (n = 750) under 24 veckor och följdes upp efter behandlingen till och med vecka 52.

Försökspersonerna fick instruktioner om att minska antalet cigaretter de rökte med minst 50 procent

när behandlingens första fyra veckor var till ända, följt av ytterligare en 50-procentig minskning från

vecka fyra till åtta i behandlingen, med målet att uppnå fullständig rökfrihet efter 12 veckor. Efter den

inledande 12 veckor långa nedtrappningsfasen fortsatte försökspersonerna med behandlingen i

ytterligare 12 veckor. Försökspersonerna som behandlades med CHAMPIX uppvisade signifikant

högre frekvens av kontinuerlig rökfrihet jämfört med placebo. Huvudresultaten framgår av följande

tabell:

Kontinuerlig rökfrihet hos försökspersoner som behandlades med CHAMPIX jämfört med

placebo

CHAMPIX

n=760

Placebo

n=750

Oddskvot (95 % KI),

p-värde

CA* vecka 15–24

32,1 %

6,9 %

8,74 (6,09; 12,53),

p<0,0001

CA* vecka 21–52

27,0 %

9,9 %

4,02 (2,94; 5,50),

p<0,0001

*CA: Kontinuerlig rökfrihet

CHAMPIX säkerhetsprofil i den här studien uppvisade konsekvens med studier före

marknadsintroduktion.

Patienter med kardiovaskulär sjukdom

CHAMPIX utvärderades i en randomiserad, dubbelblind, placebokontrollerad studie med

försökspersoner med stabil, kardiovaskulär sjukdom (annan än, eller i tillägg till, högt blodtryck) som

diagnostiserats mer än 2 månader före studiestart. Försökspersonerna randomiserades till behandling

med CHAMPIX 1 mg två gånger dagligen (n = 353) eller placebo (n = 350) under 12 veckor och

följdes sedan upp under 40 veckor. 4-veckors kontinuerlig rökfrihet (CQR) för vareniklin och placebo

var 47,3 % respektive 14,3 % och motsvarande för veckorna 9-52 var 19,8 % (vareniklin) jämfört med

7,4 % (placebo).

Dödsfall och allvarliga kardiovaskulära händelser utvärderades av en blindad kommitté. Följande

bedömda händelser inträffade med en frekvens ≥ 1 % i någon av behandlingsgrupperna under

behandlingen (eller i 30-dagarsperioden efter behandling): icke-dödlig hjärtinfarkt (1,1 % mot 0,3 %

för CHAMPIX respektive placebo) och sjukhusvård för angina pectoris (0,6 % vs 1,1 %). Under tiden

utan behandling, upp till 52 veckor, inkluderade de bedömda händelserna behov av koronar

revaskularisering (2,0 % jämfört med 0,6 %), sjukhusinläggning på grund av angina pectoris (1,7 %

jämfört med 1,1 %) och ny diagnos av perifer kärlsjukdom (PVD) eller behandling av perifer

kärlsjukdom (1,4 % jämfört med 0,6 %). Några av de patienter som behövde koronar revaskularisering

genomgick denna behandling som en del av behandling av icke-fatal hjärtinfarkt och sjukhusvistelse

för kärlkramp. Kardiovaskulär död inträffade hos 0,3 % av patienterna i CHAMPIX-armen och hos

0,6 % av patienterna som fick placebo under hela 52-veckorsstudien.

En metaanalys av 15 kliniska studier med ≥ 12 veckors behandling, inkluderande 7002 patienter

(4190 CHAMPIX, 2812 placebo), utfördes för att systematiskt utvärdera den kardiovaskulära

säkerheten för CHAMPIX. Den kliniska studien av patienter med stabil kardiovaskulär sjukdom, som

beskrivits ovan, inkluderades i metaanalysen.

Den viktiga analysen av hjärtkärlsäkerheten inkluderade händelser och tidpunkt för en sammansatt

endpoint för Major Adverse Cardiovascular Events (MACE), vilken definierades som

hjärtkärlrelaterad död, icke-fatal myokardiell infarkt och icke-fatal stroke. Dessa händelser vilka

inkluderades i endpoint var bedömda av en blindad, oberoende kommitté. Sammantaget inträffade ett

litet antal MACE-händelser under behandlingen i studierna som inkluderats i metaanalysen

(CHAMPIX 7 (0,17 %); placebo 2 (0,07 %)). Dessutom inträffade ett litet antal MACE-händelser upp

till 30 dagar efter behandling (CHAMPIX 13 (0,31 %); placebo 6 (0,21 %)).

Metaanalysen visade att exponering för CHAMPIX resulterade i ett riskförhållande för MACE

på 2,83 (95 % konfidensintervall från 0,76 till 10,55, p=0,12) hos patienter under behandling

och 1,95 (95 % konfidensintervall från 0,79 till 4,82, p=0,15) hos patienter upp till 30 dagar efter att

behandlingen avslutats. Dessa är jämförbara med en uppskattad ökning av 6,5 MACE-händelser

respektive 6,3 MACE-händelser per 1000 patientår av exponering. Riskförhållandet för MACE var

högre hos patienter med kardiovaskulära riskfaktorer tillsammans med rökning jämfört med det hos

patienter med kardiovaskulära riskfaktorer utan rökning.

Liknande resultat sågs för dödlighet oavsett orsak (CHAMPIX 6 (0,14 %); placebo 7 (0,25 %)) och

hjärtkärlrelaterad dödlighet (CHAMPIX 2 (0,05 %); placebo 2 (0,07 %)) i CHAMPIX-armarna

jämfört med placebo-armarna i metaanalysen.

Kardiovaskulär säkerhetsstudie hos försökspersoner med och utan tidigare psykisk sjukdom

Den kardiovaskulära säkerheten med CHAMPIX undersöktes i studien av försökspersoner med och

utan tidigare psykisk sjukdom (huvudstudie, se avsnitt 5.1 – Neuropsykiatrisk säkerhet) och

förlängningsstudien utan behandling, den kardiovaskulära säkerhetsstudien, som omfattade 4 595 av

de 6 293 personer som avslutat huvudstudien (N=8 058), och i vilken patienterna följdes upp till och

med vecka 52. Av alla försökspersoner som behandlades i huvudstudien hade 1 749 stycken (21,7 %)

medelhög kardiovaskulär risk och 644 (8,0 %) hög kardiovaskulär risk, enligt Framingham-poäng.

Primär kardiovaskulär endpoint var tid till allvarlig kardiovaskulär biverkning (Major Adverse

Cardiovascular Event, MACE), definierat som kardiovaskulär död, icke-fatal hjärtinfarkt och icke-

fatal stroke under behandlingen. Dödsfall och kardiovaskulära händelser bedömdes av en blindad,

oberoende kommitté.

Följande tabell visar incidensen för MACE och riskkvoter jämfört med placebo för samtliga

behandlingsgrupper under behandling, samt sammantaget för behandling plus 30 dagar och fram till

studiens slut.

CHAMPIX

N=2 016

Bupropion

N=2 006

NRT

N=2 022

Placebo

N=2 014

Under behandling

MACE, n (%)

1 (0,05)

2 (0,10)

1 (0,05)

4 (0,20)

Riskkvot (95 %

KI) kontra placebo

0,29 (0,05; 1,68)

0,50 (0,10; 2,50)

0,29 (0,05; 1,70)

Under behandling plus 30 dagar

MACE, n (%)

1 (0,05)

2 (0,10)

2 (0,10)

4 (0,20)

Riskkvot (95 %

KI) kontra placebo

0,29 (0,05; 1,70)

0,51 (0,10; 2,51)

0,50 (0,10; 2,48)

Till studiens slut

MACE, n (%)

3 (0,15)

9 (0,45)

6 (0,30)

8 (0,40)

Riskkvot (95 %

KI) kontra placebo

0,39 (0,12; 1,27)

1,09 (0,42; 2,83)

0,75 (0,26; 2,13)

Användning av CHAMPIX, bupropion och NRT hade inget samband med ökad risk för

kardiovaskulära biverkningar hos rökare som behandlades i upp till 12 veckor och som följdes i upp

till 1 år, i jämförelse med placebo. På grund av det relativt låga antalet totala händelser kan ett

samband dock inte helt uteslutas.

Patienter med mild till måttlig kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL)

Effekt och säkerhet av CHAMPIX (1 mg två gånger dagligen) vid rökavvänjning hos patienter med

mild till måttlig KOL har visats i en randomiserad dubbelblind placebokontrollerad klinisk prövning. I

denna 52-veckors studie behandlades patienterna i 12 veckor, följt av 40 veckor utan behandling.

Primär endpoint i studien var kolmonoxid (CO) verifierad, 4 veckors kontinuerlig rökfrihet (4W-CQR)

under veckorna 9-12 och en viktig sekundär endpoint var kontinuerlig rökfrihet under veckorna 9-52.

Säkerhetsprofilen för vareniklin, var jämförbar med den som rapporterats i andra studier i den

allmänna befolkningen, inklusive pulmonell säkerhet.

Resultaten för 4W-CQR (veckorna 9-12) och CA (veckorna 9-52) i studien visas i följande tabell:

4W CQR

CA v. 9-52

CHAMPIX, (n = 248)

42,3 %

18,5 %

Placebo, (n = 251)

8,8 %

5,6 %

Odds kvot

(CHAMPIX kontra Placebo)

8,40

p < 0,0001

4,04

p < 0,0001

Studie hos patienter med tidigare egentlig depression

Effekten av vareniklin bekräftades i en randomiserad placebokontrollerad studie på 525 patienter som

haft egentlig depression under de senaste 2 åren eller under pågående stabil behandling.

Avvänjningsfrekvensen i denna population var liknande den som rapporterats i den generella

populationen. Fortsatt frekvens rökfrihet mellan veckorna 9-12 var 35,9 % i vareniklingruppen kontra

15,6 % i placebogruppen (OR 3,35 (95 % CI 2,16-5,21)) och mellan veckorna 9-52 var 20,3 % i

vareniklingruppen kontra 10,4 % i placebogruppen (OR 2,36 (95 % CI 1,40-3,98)). De vanligaste

biverkningarna (≥ 10 %) hos patienter som tog vareniklin var illamående (27,0 % kontra 10,4 % för

placebo), huvudvärk (16,8 % kontra 11,2 %), onormala drömmar (11,3 % kontra 8,2 %), insomnia

(10,9 % kontra 4,8 %) och irritabilitet (10,9 % kontra 8,2 %). Psykiatriska skalor visade ingen skillnad

mellan vareniklingruppen och placebogruppen och ingen sammantagen försämring av depression, eller

andra psykiska symtom, under studien i någon av behandlingsgrupperna.

Studie hos patienter med stabil schizofreni eller schizoaffektiv sjukdom

Vareniklins säkerhet och tolerabilitet utvärderades i en dubbelblind studie hos 128 rökare med stabil

schizofreni eller schizoaffektiv sjukdom, med antipsykotisk medicinering, randomiserade 2:1 till

behandling med vareniklin (1 mg 2 gånger dagligen) eller placebo i 12 veckor och därefter 12 veckors

uppföljning utan medicinering.

De vanligaste biverkningarna hos patienter som fått vareniklin var illamående (23,8 % jämfört med

14,0 % för placebo), huvudvärk (10,7 % jämfört med 18,6 % för placebo) samt kräkning (10,7 %

jämfört med 9,3 % för placebo).

Bland rapporterade neuropsykiatriska biverkningar var sömnlöshet den enda biverkningen som i någon

behandlingsgrupp rapporterades av ≥ 5 % av patienterna som hade en högre frekvens i

vareniklingruppen än i placebogruppen (9,5 % jämfört med 4,7 %).

Sammantaget sågs ingen försämring, mätt med psykiatriska skalor, av schizofrenin i någon av

behandlingsgrupperna och det sågs inga allmänna förändringar av extrapyramidala symtom.

I vareniklingruppen var det, jämfört med placebo, en större andel patienter som rapporterade suicid-

tankar eller -beteende före inkluderingen i studien (livshistoria) och efter avslutad aktiv

behandlingsperiod (dag 33 till 85 efter sista dosintag). Under den aktiva behandlingsperioden var

incidensen suicidrelaterade händelser densamma hos vareniklinbehandlade och placebobehandlade

patienter (11 % respektive 9,3 %). Andelen patienter med suicidrelaterade händelser under den aktiva

behandlingsfasen jämfört med post-behandlingsfasen var oförändrad i vareniklingruppen; i

placebogruppen var denna andel lägre i post-behandlingsfasen. Även om det inte rapporterades några

genomförda självmord, förekom ett suicidförsök hos en vareniklinbehandlad patient vars tidigare

sjukhistoria innehöll flertalet liknande försök. De begränsade data från denna enskilda

rökavvänjningsstudie är inte tillräckliga för att dra definitiva slutsatser angående säkerheten hos

patienter med schizofreni eller schizoaffektiv sjukdom.

Neuropsykiatrisk säkerhetsstudie hos försökspersoner med och utan tidigare psykisk sjukdom

Vareniklin undersöktes i en randomiserad, dubbelblind studie med aktiv kontroll och placebokontroll

där försökspersoner med tidigare psykisk sjukdom (psykiatrisk kohort, n=4 074) och försökspersoner

utan tidigare psykisk sjukdom (icke-psykiatrisk kohort, n=3 984) deltog. Försökspersonerna var i

åldern 18–75 år, rökte minst 10 cigaretter per dag och randomiserades 1:1:1:1 till vareniklin 1 mg två

gånger dagligen, bupropion SR 150 mg två gånger dagligen, nikotinplåster (NRT) 21 mg/dag med

nedtrappning eller placebo under en behandlingsperiod om 12 veckor. Därefter följde 12 veckors

uppföljning.

Primär säkerhets-endpoint var en sammansättning av följande neuropsykiatriska biverkningar:

allvarliga fall av ångest, depression, onormala känslor, känslor av fientlighet, och/eller måttliga/svåra

fall av agitation, aggression, vanföreställningar, hallucinationer, mordtankar, mani, panik, paranoia,

psykos, självmordstankar, självmordsbeteende eller fullbordat självmord.

I följande tabell visas frekvensen för den sammansatta primära endpointen avseende neuropsykiatriska

biverkningar indelad per behandlingsgrupp samt riskdifferenser (RD) (95 % CI) jämfört med placebo i

den icke-psykiatriska kohorten.

Tabellen visar även sammansatt endpoint för allvarliga neuropsykiatriska biverkningar:

Icke-psykiatrisk kohort

N=3 984

Vareniklin

Bupropion

NRT

Placebo

Antal behandlade patienter

1 006

Sammansatt primär

endpoint avseende

neuropsyk. biverkningar

n (%)

13 (1,3)

22 (2,2)

25 (2,5)

24 (2,4)

RD (95 % CI) kontra

placebo

–1,28

(–2,40; –0,15)

–0,08

(–1,37; 1,21)

–0,21

(–1,54; 1,12)

Sammansatt endpoint

avseende allvarliga

neuropsyk. biverkningar

n (%)

1 (0,1)

4 (0,4)

3 (0,3)

5 (0,5)

NRT=nikotinplåster

Frekvensen för den sammansatta endpointen var låg i alla behandlingsgrupperna, och var densamma

eller lägre för var och en av de aktiva behandlingarna i jämförelse med placebo. Användning av

vareniklin, bupropion och NRT i den icke-psykiatriska kohorten hade inget samband med en

signifikant ökad risk för neuropsykiatriska biverkningar i den sammansatta endpointen i jämförelse

med placebo (95 % CI var noll eller lägre).

Procentandelen försökspersoner med självmordsförsök och/eller självmordsbeteende baserat på

Columbia-Suicide Severity Rating Scale (C-SSRS) var jämförbar i vareniklin- och

placebogrupperna under behandlingen och under uppföljningstiden utan behandling, vilket visas i

nedanstående tabell:

Icke-psykiatrisk kohort

N=3 984

Vareniklin

N=990

n (%)

Bupropion

N=989

n (%)

NRT

N=1 006

n (%)

Placebo

N=999

n (%)

Under behandling

Antal undersökta

Självmords-

beteende

och/eller -tankar

7 (0,7)

4 (0,4)

3 (0,3)

7 (0,7)

Självmords-

beteende

1 (0,1)

1 (0,1)

Självmords-

tankar

7 (0,7)

4 (0,4)

3 (0,3)

6 (0,6)

Under uppföljning

Antal undersökta

Självmords-

beteende

och/eller -tankar

3 (0,4)

2 (0,2)

3 (0,4)

4 (0,5)

Självmords-

beteende

1 (0,1)

Självmords-

tankar

3 (0,4)

2 (0,2)

3 (0,4)

4 (0,5)

NRT=nikotinplåster

Ett fall av fullbordat självmord inträffade under behandlingstiden hos en försöksperson som

behandlades med placebo i den icke-psykiatriska kohorten.

I följande tabell visas frekvensen för den sammansatta primära endpointen avseende neuropsykiatriska

biverkningar indelad per behandlingsgrupp samt riskdifferenser (RD) (95 % CI) jämfört med placebo i

den psykiatriska kohorten. De enskilda komponenterna i endpointen redovisas också.

Tabellen visar även sammansatt endpoint för allvarliga neuropsykiatriska biverkningar:

Psykiatrisk kohort

N=4 074

Vareniklin

Bupropion

NRT

Placebo

Antal behandlade

patienter

1 026

1 017

1 016

1 015

Sammansatt primär

endpoint avseende

neuropsyk. biverkningar

n (%)

67 (6,5)

68 (6,7)

53 (5,2)

50 (4,9)

RD (95 % CI) kontra

placebo

1,59

(–0,42; 3,59)

1,78

(–0,24; 3,81)

0,37

(–1,53; 2,26)

Komponenter i primär

endpoint avseende

neuropsyk. biverkningar

(%):

Ångest

Depression

Onormala känslor

Fientlighet

Agitation

Aggression

Vanföreställningar

Hallucinationer

Mordtankar

Mani

Panik

Paranoia

Psykos

Självmordsbeteende

Självmordstankar

Fullbordat självmord

5 (0,5)

6 (0,6)

25 (2,4)

14 (1,4)

1 (0,1)

5 (0,5)

7 (0,7)

7 (0,7)

1 (0,1)

4 (0,4)

1 (0,1)

5 (0,5)

4 (0,4)

4 (0,4)

1 (0,1)

29 (2,9)

9 (0,9)

1 (0,1)

4 (0,4)

9 (0,9)

16 (1,6)

2 (0,2)

1 (0,1)

2 (0,2)

6 (0,6)

7 (0,7)

21 (2,1)

7 (0,7)

1 (0,1)

2 (0,2)

3 (0,3)

13 (1,3)

3 (0,3)

3 (0,3)

2 (0,2)

6 (0,6)

22 (2,2)

8 (0,8)

2 (0,2)

6 (0,6)

7 (0,7)

2 (0,2)

1 (0,1)

1 (0,1)

2 (0,2)

Sammansatt endpoint

avseende allvarliga

neuropsyk. biverkningar

n (%)

14 (1,4)

14 (1,4)

14 (1,4)

13 (1,3)

Biverkningsgrad = svår;

Biverkningsgrad = medelsvår och svår; NRT = nikotinplåster

Fler biverkningar rapporterades hos patienter i den psykiatriska kohorten än i den icke-psykiatriska

kohorten i de olika behandlingsgrupperna och antalet händelser för den sammansatta endpointen

var högre för alla de aktiva behandlingarna än för placebo. Användning av vareniklin, bupropion

och NRT i den psykiatriska kohorten hade dock inget samband med en signifikant ökad risk för

neuropsykiatriska biverkningar i den sammansatta endpointen i jämförelse med placebo (95 % CI

inkluderade noll).

I den psykiatriska kohorten var procentandelen försökspersoner med självmordsförsök och/eller

självmordsbeteende baserat på Columbia-Suicide Severity Rating Scale (C-SSRS) jämförbar i

vareniklin- och placebogrupperna under behandlingen och under uppföljningstiden utan

behandling, vilket visas i nedanstående tabell:

Psykiatrisk kohort

N=4 074

Vareniklin

N=1 026

n (%)

Bupropion

N=1 017

n (%)

NRT

N=1 016

n (%)

Placebo

N=1 015

n (%)

Under behandling

Antal undersökta

1 017

1 012

1 006

1 006

Självmords-

beteende

och/eller -tankar

27 (2,7)

15 (1,5)

20 (2,0)

25 (2,5)

Självmords-

beteende

1 (0,1)

2 (0,2)

Självmords-

tankar

27 (2,7)

15 (1,5)

20 (2,0)

25 (2,5)

Under uppföljning

Antal undersökta

Självmords-

beteende

och/eller -tankar

14 (1,7)

4 (0,5)

9 (1,1)

11 (1,4)

Självmords-

beteende

1 (0,1)

1 (0,1)

1 (0,1)

Självmords-

tankar

14 (1,7)

4 (0,5)

9 (1,1)

11 (1,4)

NRT=nikotinplåster

Inga fullbordade självmord rapporterades i den psykiatriska kohorten.

De vanligaste biverkningarna hos försökspersoner som behandlades med vareniklin i denna studie var

jämförbara med dem som rapporterats i studier före marknadsintroduktionen.

I båda kohorterna uppvisade de försökspersoner som behandlades med vareniklin statistiskt bättre

resultat avseende CO-bekräftat rökstopp under vecka 9–12 och 9–24 jämfört med försökspersoner

som behandlades med bupropion, nikotinplåster och placebo (se nedanstående tabell).

De viktigaste effektresultaten sammanfattas i nedanstående tabell:

Icke-psykiatrisk kohort

Psykiatrisk kohort

CA 9-12 n/N (%)

Vareniklin

382/1 005 (38,0 %)

301/1 032 (29,2 %)

Bupropion

261/1 001 (26,1 %)

199/1 033 (19,3 %)

267/1 013 (26,4 %)

209/1 025 (20,4 %)

Placebo

138/1 009 (13,7 %)

117/1 026 (11,4 %)

Behandlingsjämförelse: Oddskvot (95 % CI), p-värde

Vareniklin kontra placebo

4,00 (3,20; 5,00), P<0,0001

3,24 (2,56; 4,11), P<0,0001

Bupropion kontra placebo

2,26 (1,80; 2,85), P<0,0001

1,87 (1,46; 2,39), P<0,0001

NRT kontra placebo

2,30 (1,83; 2,90), P<0,0001

2,00 (1,56; 2,55), P<0,0001

Vareniklin kontra

bupropion

1,77 (1,46; 2,14), P<0,0001

1,74 (1,41; 2,14), P<0,0001

Vareniklin kontra NRT

1,74 (1,43; 2,10), P<0,0001

1,62 (1,32; 1,99), P<0,0001

CA 9-24 n/N (%)

Vareniklin

256/1 005 (25,5 %)

189/1 032 (18,3 %)

Icke-psykiatrisk kohort

Psykiatrisk kohort

Bupropion

188/1 001 (18,8 %)

142/1 033 (13,7 %)

187/1 013 (18,5 %)

133/1 025 (13,0 %)

Placebo

106/1 009 (10,5 %)

85/1 026 (8,3 %)

Behandlingsjämförelse: Oddskvot (95 % CI), p-värde

Vareniklin kontra placebo

2,99 (2,33; 3,83), P<0,0001

2,50 (1,90; 3,29), P<0,0001

Bupropion kontra placebo

2,00 (1,54; 2,59), P<0,0001

1,77 (1,33; 2,36), P<0,0001

NRT kontra placebo

1,96 (1,51; 2,54), P<0,0001

1,65 (1,24; 2,20), P=0,0007

Vareniklin kontra

bupropion

1,49 (1,20; 1,85), P=0,0003

1,41 (1,11; 1,79), P=0,0047

Vareniklin kontra NRT

1,52 (1,23; 1,89), P=0,0001

1,51 (1,19; 1,93), P=0,0008

CA = kontinuerlig rökfrihet; CI = konfidensintervall; NRT = nikotinplåster

Metaanalyser och observationsstudier av neuropsykiatrisk säkerhet

Analyser av data från kliniska prövningar visade inga belägg för ökad risk för allvarliga

neuropsykiatriska händelser med vareniklin jämfört med placebo. Vidare har oberoende observerande

studier inte gett stöd för en ökad risk för allvarliga neuropsykiatriska händelser hos patienter som

behandlas med vareniklin jämfört med patienter som förskrivits nikotinersättningsterapi (NRT) eller

bupropion.

Utsättande av behandling

Utsättningsfrekvens på grund av biverkningar var 11,4 % för vareniklin, jämfört med 9,7 % för

placebo. I denna grupp var utsättningsfrekvensen för de vanligaste biverkningarna hos patienter

behandlade med vareniklin följande: illamående (2,7 % kontra 0,6 % för placebo), huvudvärk (0,6 %

kontra 1,0 % för placebo), insomnia (1,3 % kontra 1,2 % för placebo) och onormala drömmar (0,2 %

kontra 0,2 % för placebo).

Analyser av kliniska prövningar

En metaanalys av 5 randomiserade, dubbelblinda, placebokontrollerade prövningar som

omfattade 1 907 patienter (1 130 vareniklin, 777 placebo) genomfördes för att utvärdera

självmordstankar och självmordsbeteende som rapporterades med Columbia-Suicide Severity Rating

Scale (C–SSRS). Denna metaanalys inkluderade en prövning (N=127) på patienter med schizofreni

eller schizoaffektiv sjukdom och en annan prövning (N=525) på patienter med depression i

anamnesen. Resultaten visade ingen ökning av incidensen av självmordstankar och/eller

självmordsbeteende hos patienter som behandlades med vareniklin jämfört med patienter som

behandlades med placebo, vilket framgår av nedanstående tabell. Av de 55 patienter som rapporterade

självmordstankar eller självmordsbeteende var 48 (24 vareniklin, 24 placebo) från de två prövningarna

som rekryterade patienter med schizofreni/schizoaffektiv sjukdom eller depression i anamnesen. Få

patienter rapporterade sådana händelser i de andra tre prövningarna (4 vareniklin, 3 placebo).

Antal patienter och riskförhållande för självmordstankar och/eller självmordsbeteende som

rapporterats på C–SSRS från en metaanalys av 5 kliniska prövningar som jämförde vareniklin

med placebo:

Vareniklin

(N=1130)

Placebo

(N=777)

Patienter med självmordstankar och/eller självmordsbeteende*

[n (%)]**

28 (2,5)

27 (3,5)

Patientår av exponering

Riskkvot

(RR; 95 % CI)

0,79 (0,46, 1,36)

* Av dessa rapporterade en patient i varje behandlingsgren självmordsbeteende

** Patienter med händelser upp till 30 dagar efter behandling; % är inte viktat efter studie

RR incidensfrekvens per 100 patientår

En metaanalys av 18 dubbelblinda, randomiserade, placebokontrollerade kliniska prövningar

genomfördes för att utvärdera den neuropsykiatriska säkerheten för vareniklin. Dessa prövningar

inkluderade de 5 prövningar som beskrivs ovan som använde C-SSRS, samt sammanlagt 8 521

patienter (5 072 vareniklin, 3 449 placebo), av vilka vissa hade psykiatriska tillstånd. Resultaten visade

en liknande incidens av kombinerade neuropsykiatriska biverkningar, andra än sömnstörningar, hos

patienter som behandlades med vareniklin jämfört med patienter som behandlades med placebo, med

ett riskförhållande (RR) på 1,01 (95 % KI: 0,89–1,15). Poolade data från dessa 18 prövningar visade

en liknande incidensfrekvens för enskilda kategorier av psykiatriska händelser hos patienter som

behandlades med vareniklin jämfört med patienter som behandlades med placebo. I nedanstående

tabell beskrivs de oftast (≥ 1 %) rapporterade biverkningskategorierna rörande psykiatrisk säkerhet,

andra än sömnproblem och sömnstörningar.

Psykiatriska biverkningar som förekom hos ≥ 1 % av patienterna från poolade data från

18 kliniska prövningar:

Vareniklin

(N=5072)

Placebo

(N=3449)

Ångestsymptom

253 (5,0)

206 (6,0)

Nedstämdhet

179 (3,5)

108 (3,1)

Nedstämdhet NEC*

116 (2,3)

53 (1,5)

* NEC = Not Elsewhere Classified (ej klassificerat på annan plats)

Andelarna (procentenheterna) motsvarar antalet patienter som rapporterat biverkningen

Observationsstudier

Fyra observationsstudier, var och en omfattande 10 000 till 30 000 användare av vareniklin i justerade

analyser, jämförde risken för allvarliga neuropsykiatriska händelser, inklusive neuropsykiatriska

sjukhusinläggningar och dödliga eller icke-dödliga självskador, hos patienter som behandlades med

vareniklin jämfört med patienter som förskrivits NRT eller bupropion. Samtliga studier var

retrospektiva kohortstudier och omfattande patienter med och utan psykiatrisk historik. Samtliga

studier använde statistiska metoder för att kontrollera förväxlingsfaktorer, inklusive preferens för

förskrivning av vareniklin till friskare patienter, även om det finns en risk för att förväxlingsfaktorer

fortfarande kvarstår.

Två av dessa studier fann ingen skillnad i risken för neuropsykiatriska sjukhusinläggningar mellan

användare av vareniklin och nikotinplåster (riskkvot [RR] 1,14; 95 % konfidensintervall [KI] :

0,56-2,34 i den första studien och 0,76, 95 % Ki 0,40–1,46 i den andra studien). Möjligheten att

upptäcka skillnader mellan dessa båda studier var begränsad. Den tredje studien rapporterade ingen

skillnad i risken för psykiatriska biverkningar som diagnostiserats under ett besök på akutmottagning

eller sjukhusinläggning mellan vareniklinanvändare och bupropionanvändare (RR 0,85, 95 % KI

0,55-1,30). Baserat på rapporter efter marknadsintroduktionen kan bupropion vara förknippat med

neuropsykiatriska biverkningar.

Den fjärde studien gav inga belägg för högre risk för dödlig eller icke-dödlig självskada (RR 0,88,

95 % KI: 0,52-1,49) hos patienter som förskrivits vareniklin jämfört med patienter som förskrivits

NRT. Förekomsten av upptäckta självmord var liten under tre månader efter att patienterna börjat med

läkemedelsbehandlingen (två fall bland 31 260 vareniklinanvändare och sex fall bland 81 545 NRT-

användare).

Kohortstudie vid graviditet

I en populationsbaserad kohortstudie jämfördes spädbarn som exponerats för CHAMPIX in utero

(N=335) med spädbarn till mödrar som rökte under graviditeten (N=78 412) och spädbarn till mödrar

som var icke-rökare (N=806 438). I den här studien var frekvensen av följande händelser lägre hos

spädbarn som exponerats för CHAMPIX in utero än hos spädbarn till mödrar som rökte under

graviditeten: medfödda missbildningar (3,6 % respektive 4,3 %), dödfödslar (0,3 % respektive 0,5 %),

för tidig födsel (7,5 % respektive 7,9 %), litet barn för gestationsåldern (12,5 % respektive 17,1 %)

samt för tidig fostervattenavgång (3,6 % respektive 5,4 %).

Pediatrisk population

Effekten och säkerheten för vareniklin har undersökts i en randomiserad, dubbelblind och

placebokontrollerad studie på 312 patienter i åldern 12 till 19 år, som rökte i genomsnitt minst

5 cigaretter per dag under de 30 dagarna som föregick rekryteringen och som hade minst 4 poäng på

Fagerströmskalan för nikotinberoende. Patienterna delades in efter ålder (12-16 år och 17-19 år) och

kroppsvikt (≤55 kg och >55 kg). Efter två veckors titrering fick de patienter som randomiserats till

vareniklin och som vägde >55 kg 1 mg två gånger dagligen (högdosgrupp) eller 0,5 mg två gånger

dagligen (lågdosgrupp), medan patienterna som vägde ≤55 kg fick 0,5 mg två gånger dagligen

(högdosgrupp) eller 0,5 mg en gång dagligen (lågdosgrupp). Behandlingen pågick i 12 veckor och

följdes sedan av 40 veckor utan behandling, parallellt med åldersanpassad rådgivning under hela

studien.

Följande tabell med data från den ovan beskrivna pediatriska studien visar en jämförelse av frekvensen

kontinuerlig rökfrihet (Continous Abstinence Rate, CAR) vecka 9-12, bekräftat genom analys av

kotinin i urinen, för hela analysgruppen i studiepopulationen och för populationen i åldern 12-17 år.

CAR 9-12 (%)

Totalt

n/N (%)

12-17-åringar

n/N (%)

Högdos-vareniklin

22/109 (20,2 %)

15/80 (18,8 %)

Lågdos-vareniklin

28/103 (27,2 %)

25/78 (32,1 %)

Placebo

18/100 (18,0 %)

13/76 (17,1 %)

Behandlingsjämförelser

Oddskvot för CAR 9-12 (95 % CI) [p-värde]

Högdos-vareniklin kontra placebo

1,18 (0,59; 2,37) [0,6337]

1,13 (0,50; 2,56) [0,7753]

Lågdos-vareniklin kontra placebo

1,73 (0,88; 3,39) [0,1114]

2,28 (1,06; 4,89) [0,0347]*

* Detta p-värde betraktas inte som statistiskt signifikant. Enligt förspecificerade statistiska testprocedurer avbröts testet

när jämförelsen mellan högdos-vareniklin och placebobehandling för hela studien inte uppnådde statistisk signifikans.

CI=konfidensintervall; N=antal deltagare som randomiserats; n=antal deltagare som, vid varje besök från vecka 9 till och

med 12, uppgav att de inte hade rökt och inte använt några andra nikotininnehållande produkter sedan det senaste

studiebesöket/senaste kontakten (på checklista för nikotinanvändning) och som vid samtliga dessa besök bekräftades ha

slutat röka baserat på test av kotinin i urinen.

5.2

Farmakokinetiska egenskaper

Absorption

Maximala plasmakoncentrationer av vareniklin uppträder vanligen inom 3-4 timmar efter peroral

administrering. Efter upprepade perorala doser till friska frivilliga uppnåddes steady-state inom

4 dagar. Absorptionen är praktiskt taget fullständig efter peroral administrering och den systemiska

tillgängligheten är hög. Vareniklins perorala biotillgänglighet påverkas inte av föda eller av tidpunkten

för intaget.

Distribution

Vareniklin distribueras ut i vävnaderna, inklusive hjärnan. Distributionsvolym var i genomsnitt

415 liter (% CV = 50) vid steady state. Vareniklins plasmaproteinbindning är låg (≤ 20 %) och

oberoende av både ålder och njurfunktion. Hos gnagare överförs vareniklin till placenta och utsöndras

i bröstmjölk.

Metabolism

Vareniklin genomgår minimal metabolism med 92 % utsöndrat oförändrat i urinen och mindre än

10 % utsöndrat som metaboliter. Bland mindre metaboliter i urinen återfinns vareniklin-N-

karbamoylglukuronid och hydroxivareniklin. I omloppet utgör vareniklin 91 % av läkemedelsrelaterat

material. Bland mindre, cirkulerande metaboliter återfinns vareniklin-N-karbamoylglukuronid och N-

glukosylvareniklin.

In vitro-studier visar att vareniklin inte hämmar cytokrom P450-enzymer (IC50 > 6 400 ng/ml). De

P450-enzymer som testades avseende hämning var: 1A2, 2A6, 2B6, 2C8, 2C9, 2C19, 2D6, 2E1 och

3A4/5. In vitro-studier av humana hepatocyter har också visat att vareniklin inte inducerar aktiviteten

hos cytokrom P450-enzymerna 1A2 och 3A4. Därför torde vareniklin inte förändra farmakokinetiken

av substanser som primärt metaboliseras av cytokrom P450-enzymer.

Eliminering

Elimineringshalveringstiden för vareniklin är cirka 24 timmar. Renal eliminering av vareniklin sker

primärt genom glomerulär filtrering samt aktiv tubulär sekretion via den organiska

katjontransportören, OCT2 (se avsnitt 4.5).

Linjäritet/Icke-linjäritet

Vareniklin uppvisar linjär kinetik när det ges som engångsdos (0,1-3 mg) eller i upprepade doser

(1-3 mg dagligen).

Farmakokinetik hos särskilda patientpopulationer

Det finns inga kliniskt betydelsefulla skillnader i vareniklins farmakokinetik på grund av ålder, ras,

kön, grad av rökning eller samtidig användning av andra läkemedel. Detta har visats i specifika

farmakokinetiska studier och i populations- farmakokinetiska analyser.

Nedsatt leverfunktion

På grund av frånvaron av väsentlig levermetabolism, ska vareniklins farmakokinetik vara opåverkad

hos patienter med nedsatt leverfunktion (se avsnitt 4.2).

Nedsatt njurfunktion

Vareniklins farmakokinetik var oförändrad hos patienter med lätt nedsatt njurfunktion (uppskattat

kreatininclearance mellan > 50 ml/minut och

80 ml/minut). Hos patienter med måttligt nedsatt

njurfunktion (uppskattat kreatininclearance mellan

30 ml/minut och

50 ml/minut), ökade

exponeringen av vareniklin 1,5-faldigt, jämfört med patienter med normal njurfunktion (uppskattat

kreatininclearance > 80 ml/minut). Hos patienter med svårt nedsatt njurfunktion (uppskattat

kreatininclearance < 30 ml/minut), ökade exponeringen av vareniklin 2,1-faldigt. Hos patienter med

terminal njurinsufficiens (ESRD), eliminerades vareniklin effektivt genom hemodialys (se avsnitt 4.2).

Äldre

Vareniklins farmakokinetik hos äldre patienter (65-75 år) med normal njurfunktion är likartad den hos

yngre vuxna patienter (se avsnitt 4.2). För äldre patienter med reducerad njurfunktion, se avsnitt 4.2.

Pediatrisk population

Vareniklins endos- och flerdosfarmakokinetik har undersökts hos pediatriska patienter i åldern 12

t.o.m. 17 år och var ungefär dosproportionerlig över det studerade dagliga dosintervallet, 0,5 mg-2 mg.

Systemisk exponering vid steady state hos ungdomar med kroppsvikt > 55 kg, utvärderat som AUC

(0-24), var jämförbar med den som noterats vid samma doser i den vuxna populationen. När 0,5 mg

gavs två gånger dagligen var genomsnittlig daglig exponering för vareniklin vid steady state högre (ca.

40 %) hos ungdomar med kroppsvikt ≤ 55 kg jämfört med vad som noterats i den vuxna populationen.

CHAMPIX rekommenderas inte för behandling av pediatriska patienter eftersom effekt inte har visats

i denna population (se avsnitt 4.2 och 5.1).

5.3

Prekliniska säkerhetsuppgifter

Gängse studier avseende allmäntoxicitet, genotoxicitet, fertilitet och utveckling av embryo eller foster

visade inte några särskilda risker för människa. Hos hanråttor som fick vareniklin i 2 år sågs en

dosrelaterad ökning i incidensen av hibernoma (tumör i det bruna fettet). Hos avkomman till dräktiga

råttor som behandlats med vareniklin sågs en minskning i fertiliteten och ökad hörselreaktion vid

skrämsel (se avsnitt 4.6). Dessa effekter sågs endast vid exponering som ansågs ligga väl över den

högsta exponeringen hos människa, vilket tyder på liten relevans för klinisk användning. Icke kliniska

data indikerar att vareniklin har vanebildande egenskaper men med lägre potens än nikotin. I kliniska

studier på människa har vareniklin visat låg missbrukspotential.

6.

FARMACEUTISKA UPPGIFTER

6.1

Förteckning över hjälpämnen

Tablettkärna

Mikrokristallin cellulosa

Vattenfritt kalciumvätefosfat

Kroskarmellosnatrium

Kolloidal vattenfri kiseldioxid

Magnesiumstearat

Filmdragering

Hypromellos

Titandioxid (E171)

Makrogol 400

Triacetin

6.2

Inkompatibiliteter

Ej relevant.

6.3

Hållbarhet

Burk: 2 år.

Blister: 3 år.

6.4

Särskilda förvaringsanvisningar

Blister: Förvaras vid högst 30 °C.

HDPE-burk: Inga särskilda förvaringsanvisningar.

6.5

Förpackningstyp och innehåll

Underhållsförpackningar

PCTFE/PVC-blister med aluminiumfoliebaksida i en förpackning innehållande 28 × 0,5 mg

filmdragerade tabletter, förpackat i en sekundär, värmeförsluten kartong.

PCTFE/PVC-blister med aluminiumfoliebaksida i en förpackning innehållande 56 × 0,5 mg

filmdragerade tabletter, förpackat i en sekundär, värmeförsluten kartong.

PVC-blister med aluminiumfoliebaksida i en förpackning innehållande 28 × 0,5 mg filmdragerade

tabletter, förpackat i en sekundär, värmeförsluten kartong.

PVC-blister med aluminiumfoliebaksida i en förpackning innehållande 56 × 0,5 mg filmdragerade

tabletter, förpackat i en sekundär, värmeförsluten kartong.

Burk i HDPE-plast med barnsäker förslutning av polypropen och förslutning av

aluminiumfolie/polyeten innehållande 56 × 0.5 mg filmdragerade tabletter.

Eventuellt kommer inte alla förpackningsstorlekar att marknadsföras.

6.6

Särskilda anvisningar för destruktion

Inga särskilda anvisningar.

7.

INNEHAVARE AV GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING

Pfizer Europe MA EEIG

Boulevard de la Plaine 17

1050 Bruxelles

Belgien

8.

NUMMER PÅ GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING

EU/1/06/360/001

EU/1/06/360/006

EU/1/06/360/007

EU/1/06/360/017

EU/1/06/360/018

9.

DATUM FÖR FÖRSTA GODKÄNNANDE/FÖRNYAT GODKÄNNANDE

Datum för första godkännandet: 26 september 2006

Datum för förnyat godkännande: 29 juni 2016

10.

DATUM FÖR ÖVERSYN AV PRODUKTRESUMÉN

Information om detta läkemedel finns tillgänglig till Europeiska läkemedelsmyndighetens

hemsida http://www.ema.europa.eu/.

1.

LÄKEMEDLETS NAMN

CHAMPIX 1 mg filmdragerade tabletter

2.

KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING

Varje filmdragerad tablett innehåller 1 mg vareniklin (som tartrat).

För fullständig förteckning över hjälpämnen, se avsnitt 6.1.

3.

LÄKEMEDELSFORM

Filmdragerad tablett, 5 mm x 10 mm.

Ljusblå, kapselformad, bikonvex tablett, märkt ”Pfizer” på ena sidan och ”CHX 1,0" på andra sidan.

4.

KLINISKA UPPGIFTER

4.1

Terapeutiska indikationer

CHAMPIX är indicerat för rökavvänjning hos vuxna.

4.2

Dosering och administreringssätt

Dosering

Rekommenderad dos är 1 mg vareniklin två gånger dagligen efter en veckas titrering enligt följande:

Dag 1-3

0,5 mg en gång dagligen

Dag 4-7

0,5 mg två gånger dagligen

Dag 8 – behandlingsslut:

1 mg två gånger dagligen

Patienten bör bestämma ett datum att sluta röka på. Behandlingen med CHAMPIX ska vanligtvis

starta 1-2 veckor före detta datum (se avsnitt 5.1). Patienterna ska behandlas med CHAMPIX i 12

veckor.

För patienter som framgångsrikt har slutat röka efter 12 veckor kan en extra 12-veckorsbehandling

med 1 mg CHAMPIX två gånger dagligen övervägas för att upprätthålla rökfriheten (se avsnitt 5.1).

För patienter som inte kan eller vill sluta tvärt bör en gradvis nedtrappning av rökningen med

CHAMPIX övervägas. Patienterna bör trappa ned rökningen under behandlingens 12 första veckor och

sluta helt när behandlingsperioden är slut. Patienterna bör därefter fortsätta ta CHAMPIX i ytterligare

12 veckor, vilket ger en behandlingslängd på totalt 24 veckor (se avsnitt 5.1).

Patienter som är motiverade att sluta röka men inte har lyckats med detta under tidigare behandling

med CHAMPIX, eller som har fått återfall efter behandlingen, kan ha nytta av att göra ett nytt försök

att sluta röka med CHAMPIX (se avsnitt 5.1).

Patienter som inte tolererar biverkningarna av CHAMPIX kan tillfälligt eller permanent sänka dosen

till 0,5 mg två gånger dagligen.

Vid rökavvänjning är risken för återfall förhöjd under en period direkt efter att behandlingen avslutas.

Hos patienter med hög risk för återfall kan nedtrappning övervägas (se avsnitt 4.4).

Äldre

Ingen dosjustering är nödvändig för äldre patienter (se avsnitt 5.2). Eftersom äldre patienter tenderar

att ha nedsatt njurfunktion, bör förskrivare ta hänsyn till njurstatus vid behandling av dessa patienter.

Nedsatt njurfunktion

Ingen dosjustering är nödvändig för patienter med lätt nedsatt (uppskattat kreatininclearance

mellan > 50 ml/minut och

80 ml/minut) till måttligt nedsatt (uppskattat kreatininclearance

mellan

30 ml/minut och

50 ml/minut) njurfunktion.

För patienter med måttligt nedsatt njurfunktion som upplever oacceptabla biverkningar kan dosen

minskas till 1 mg en gång dagligen.

För patienter med svårt nedsatt njurfunktion (uppskattat kreatininclearance < 30 ml/minut) är

rekommenderad dos av CHAMPIX 1 mg en gång dagligen. Doseringen bör starta med 0,5 mg en gång

dagligen i 3 dagar och därefter ökas till 1 mg en gång dagligen. Eftersom den kliniska erfarenheten

av CHAMPIX är otillräcklig hos patienter med terminal njurinsufficiens, rekommenderas inte

behandling av denna patientgrupp (se avsnitt 5.2).

Nedsatt leverfunktion

Ingen dosjustering är nödvändig för patienter med nedsatt leverfunktion (se avsnitt 5.2).

Pediatrisk population

CHAMPIX rekommenderas inte för behandling av pediatriska patienter eftersom effekt inte har visats

i denna population (se avsnitt 5.1 och 5.2).

Administreringssätt

CHAMPIX är för oral användning och tabletterna ska sväljas hela med vatten.

CHAMPIX kan tas med eller utan mat.

4.3

Kontraindikationer

Överkänslighet mot det aktiva innehållsämnet eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt 6.1.

4.4

Varningar och försiktighet

Effekter vid rökavvänjning

Fysiologiska förändringar till följd av rökavvänjning, med eller utan behandling med CHAMPIX, kan

förändra farmakokinetiken eller farmakodynamiken hos vissa läkemedel, vilket kan göra dosjustering

nödvändig för dessa läkemedel (inkluderande t ex teofyllin, warfarin och insulin). Eftersom rökning

inducerar enzymet CYP1A2, kan rökavvänjning leda till en ökning av plasmanivåerna av läkemedel

som metaboliseras av CYP1A2.

Neuropsykiatriska symtom

Efter marknadsintroduktion har förändrat beteende eller tankesätt, ångest, psykos, humörförändringar,

aggressivt beteende, depression, självmordstankar, självmordsbeteende och självmordsförsök

rapporterats hos patienter som försöker sluta röka med CHAMPIX.

En stor, randomiserad, dubbelblind studie med aktiv kontroll och placebokontroll utfördes för att

jämföra risken för allvarliga neuropsykiatriska händelser hos patienter med och utan tidigare psykisk

sjukdom, som genomgick rökavvänjningsbehandling med vareniklin, bupropion, nikotinplåster

(NRT) eller placebo. Primär endpoint för säkerheten var en sammansättning av neuropsykiatriska

biverkningar som hade rapporterats efter marknadsintroduktionen.

Användningen av vareniklin till patienter med eller utan anamnes på psykisk sjukdom hade inget

samband med någon ökad risk för allvarliga neuropsykiatriska biverkningar avseende sammansatt

primär endpoint i jämförelse med placebo (se avsnitt 5.1 Farmakodynamiska egenskaper

Neuropsykiatrisk säkerhetsstudie hos försökspersoner med och utan tidigare psykisk sjukdom).

Nedstämdhet, vilket i sällsynta fall inkluderar självmordstankar och självmordsförsök, kan vara

symtom på avbrutet nikotinintag.

Läkare bör göras uppmärksamma på att allvarliga neuropsykiatriska symtom kan uppkomma hos

patienter som försöker sluta röka, oavsett de behandlas eller inte. Om allvarliga neuropsykiatriska

symtom skulle uppstå under behandling med vareniklin ska patienterna omedelbart avbryta

behandlingen och kontakta sjukvården för en utvärdering av behandlingen.

Tidigare psykisk sjukdom

Rökavvänjning, med eller utan läkemedelsbehandling, har satts i samband med försämring av

underliggande psykisk sjukdom (t.ex. depression).

Data har erhållits från rökavvänjningsstudier med CHAMPIX hos patienter med tidigare psykiska

sjukdomar (se avsnitt 5.1).

I en klinisk prövning av rökavvänjning rapporterades neuropsykiatriska biverkningar oftare hos

patienter med tidigare psykiska sjukdomar än hos patienter utan tidigare psykiska sjukdomar, oavsett

behandling (se avsnitt 5.1).

Försiktighet ska iakttas hos patienter med tidigare psykisk sjukdom och patienten ska informeras i

enlighet med detta.

Kramper

I kliniska studier och vid erfarenhet efter marknadsintroduktion har rapporter om kramper hos

patienter med eller utan tidigare anamnes av kramper förekommit vid behandling med CHAMPIX.

CHAMPIX bör användas med försiktighet hos patienter med tidigare anamnes på kramper eller som

lider av andra tillstånd som kan sänka kramptröskeln.

Utsättande av behandling

Utsättande av CHAMPIX i slutet av behandlingen var förenad med en ökad irritabilitet, röksug,

depression och/eller insomnia hos upp till 3 % av patienterna. Förskrivaren ska informera patienten

därom och diskutera eller överväga behovet av nedtrappning.

Kardiovaskulära händelser

Patienter som använder CHAMPIX bör instrueras om att informera sin läkare om nya eller förvärrade

kardiovaskulära symtom samt att omedelbart söka läkarvård om de upplever tecken och symtom på

hjärtinfarkt eller stroke (se avsnitt 5.1).

Överkänslighetsreaktioner

Efter marknadsintroduktion har överkänslighetsreaktioner, inkluderande angioödem, rapporterats hos

patienter som behandlats med vareniklin. Kliniska fynd inkluderade svullnad av ansikte, mun (tunga,

läppar och tandkött), hals (svalg och struphuvud) och extremiteter. Det förekom sällsynta rapporter om

livshotande angioödem som krävt brådskande medicinskt omhändertagande på grund av

andningssvårigheter. Patienter som upplever dessa symtom ska avsluta behandlingen med vareniklin

och kontakta läkare omedelbart.

Hudreaktioner

Efter marknadsintroduktion har även rapporter om sällsynta men allvarliga hudreaktioner förekommit,

inkluderande Stevens-Johnson syndrom och Erytema multiforme hos patienter som behandlas med

vareniklin. Patienterna ska avsluta behandlingen vid första tecken på utslag eller hudreaktioner och

kontakta läkare omedelbart eftersom dessa reaktioner kan vara livshotande.

4.5

Interaktioner med andra läkemedel och övriga interaktioner

Baserat på vareniklins egenskaper och klinisk erfarenhet hittills har CHAMPIX inte visat några

kliniskt betydelsefulla läkemedelsinteraktioner. Ingen dosjustering av CHAMPIX eller av något av

nedanstående läkemedel som administreras samtidigt rekommenderas.

In vitro-studier tyder på att det är osannolikt att vareniklin förändrar farmakokinetiken av substanser

som primärt metaboliseras av cytokrom P450-enzymer.

Eftersom metabolismen av vareniklin dessutom bidrar till mindre än 10 % av dess clearance, är det

osannolikt att läkemedel som är kända för att påverka cytokrom P450-systemet förändrar

farmakokinetiken av vareniklin (se avsnitt 5.2). Därför är inte dosjustering av CHAMPIX nödvändig.

In vitro-studier har visat att vareniklin inte hämmar humana renala transportproteiner vid terapeutiska

koncentrationer. Det är därför osannolikt att aktiva substanser som elimineras renalt (t ex metformin –

se nedan) påverkas av vareniklin.

Metformin

Vareniklin påverkade inte farmakokinetiken av metformin. Metformin påverkade inte

farmakokinetiken av vareniklin.

Cimetidin

Samtidig administrering av cimetidin och vareniklin ökade den systemiska exponeringen av vareniklin

med 29 %, på grund av minskat renalt clearance av vareniklin. Ingen dosjustering rekommenderas vid

samtidig administrering av cimetidin hos patienter med normal njurfunktion eller hos patienter med

milt till måttligt nedsatt njurfunktion. Hos patienter med svårt nedsatt njurfunktion ska samtidig

administrering av cimetidin och vareniklin undvikas.

Digoxin

Vareniklin förändrade inte farmakokinetiken av digoxin vid steady state.

Warfarin

Vareniklin förändrade inte farmakokinetiken av warfarin. Protrombintiden (INR) påverkades inte av

vareniklin. Rökavvänjning kan i sig resultera i förändringar av farmakokinetiken av warfarin (se

avsnitt 4.4).

Alkohol

Det finns begränsade kliniska data rörande potentiella interaktioner mellan alkohol och vareniklin.

Rapporter om ökade förgiftningseffekter av alkohol hos patienter som behandlas med vareniklin har

rapporterats efter marknadsintroduktionen. Något orsakssamband mellan dessa händelser och

användningen av vareniklin har inte fastställts.

Användning tillsammans med andra behandlingar för rökavvänjning

Bupropion

Vareniklin förändrade inte farmakokinetiken av bupropion vid steady state.

Behandling med nikotinersättning (NRT)

När vareniklin och transdermal nikotinersättning gavs samtidigt till rökare i 12 dagar, uppmättes en

statistiskt signifikant minskning av det genomsnittliga systoliska blodtrycket (medel 2,6 mmHg) sista

studiedagen. I denna studie var incidensen av illamående, huvudvärk, kräkningar, yrsel, dyspepsi och

trötthet högre vid kombinationsbehandling än med enbart NRT.

Säkerhet och effekt hos CHAMPIX i kombination med andra behandlingar för rökavvänjning har inte

studerats.

4.6

Fertilitet, graviditet och amning

Graviditet

En måttlig mängd data från gravida kvinnor tyder inte på någon missbildnings- eller foster/neonatal

toxicitet av vareniklin (se avsnitt 5.1).

Djurstudier har visat på reproduktionstoxikologiska effekter (se avsnitt 5.3). Som en

försiktighetsåtgärd bör man undvika användning av vareniklin under graviditet (se avsnitt 5.1).

Amning

Det är okänt huruvida vareniklin utsöndras i bröstmjölk hos människa. Djurstudier tyder på att

vareniklin utsöndras i bröstmjölk. Beslut om huruvida amningen alternativt behandlingen med

CHAMPIX ska fortsätta eller avbrytas bör tas, varvid nyttan av amning för barnet och nyttan av

behandling med CHAMPIX för kvinnan ska beaktas.

Fertilitet

Inga kliniska data över effekten på fertiliteten för vareniklin finns tillgängliga.

Icke-klinisk data visade ingen risk för människa baserad på standardiserade fertilitetsstudier på han-

och honråttor (se avsnitt 5.3).

4.7

Effekter på förmågan att framföra fordon och använda maskiner

CHAMPIX kan ha mindre eller måttlig påverkan på förmågan att framföra fordon och använda

maskiner. CHAMPIX kan orsaka yrsel, somnolens och övergående medvetandeförlust, och därmed

påverka förmågan att framföra fordon och använda maskiner. Patienterna ska rådas att inte framföra

fordon, använda avancerade maskiner eller delta i andra eventuellt riskfyllda aktiviteter förrän de vet

om detta läkemedel påverkar deras förmåga att utföra dessa aktiviteter.

4.8

Biverkningar

Sammanfattning av säkerhetsprofilen

Rökavvänjning med eller utan behandling kan ge flera olika symtom. Som exempel så har dysfori eller

nedstämdhet, insomnia, irritabilitet, frustration eller ilska, ångest, koncentrationssvårigheter,

rastlöshet, minskad hjärtfrekvens, ökad aptit eller viktuppgång rapporterats hos patienter som försöker

sluta röka. Inga försök har gjorts att via design eller analys av studierna med CHAMPIX särskilja de

biverkningar som orsakats av studieläkemedlet från dem som eventuellt orsakats av utsättande av

nikotin. Biverkningarna är baserade på data från fas 2-3-studier före marknadsintroduktion och har

uppdaterats baserat på poolade data från 18 placebokontrollerade studier före och efter

marknadsintroduktion, omfattande cirka 5 000 patienter som behandlats med vareniklin.

Hos patienter som behandlades med den rekommenderade dosen 1 mg två gånger dagligen efter en

initial titreringsperiod var den vanligast rapporterade biverkningen illamående (28,6 %). I de flesta fall

uppträdde illamåendet tidigt i behandlingsperioden, var milt till måttligt i svårighetsgrad och ledde

sällan till utsättande av behandling.

Tabulerad sammanfattning över biverkningar

I nedanstående tabell upptas alla biverkningar som uppträtt i högre frekvens än placebo, klassade efter

organsystem och frekvens (mycket vanliga (≥ 1/10), vanliga (≥ 1/100, < 1/10), mindre vanliga (≥

1/1 000, < 1/100) och sällsynta (≥ 1/10 000, < 1/1 000)). Inom varje frekvensgrupp anges

biverkningarna i fallande allvarlighetsgrad.

Organsystem

Biverkningar

Infektioner och infestationer

Mycket vanliga

Vanliga

Mindre vanliga

Nasofaryngit.

Bronkit, sinuit.

Svampinfektion, virusinfektion.

Blodet och lyftsystemet

Sällsynta

Minskat antal blodplättar.

Metabolism och nutrition

Vanliga

Mindre vanliga

Viktuppgång, minskad aptit, ökad aptit.

Hyperglykemi.

Sällsynta

Diabetes mellitus, polydipsi.

Psykiska störningar

Mycket vanliga

Onormala drömmar, insomnia.

Mindre vanliga

Självmordstankar, aggression, panikreaktion, onormala

tankar, rastlöshet, humörsvängningar, depression*, ångest*,

hallucinationer*, ökad libido, minskad libido.

Sällsynta

Psykos, somnambulism, onormalt beteende, dysfori,

bradyfreni.

Centrala och perifera nervsystemet

Mycket vanliga

Huvudvärk.

Vanliga

Somnolens, yrsel, dysgeusi.

Mindre vanliga

Kramper, tremor, letargi, hypoestesi.

Sällsynta

Cerebrovaskulär händelse, hypertoni, dysartri, onormal

koordination, hypogeusi, sömnstörningar på grund av störd

dygnsrytm.

Ingen känd frekvens

Övergående medvetandeförlust.

Ögon

Mindre vanliga

Sällsynta

Konjunktivit, ögonvärk.

Skotom, skleral missfärgning, mydriasis, fotofobi, myopi,

ökat tårflöde.

Öron och balansorgan

Mindre vanliga

Tinnitus.

Hjärtat

Mindre vanliga

Sällsynta

Hjärtinfarkt, angina pectoris, takykardi, hjärtklappning, ökad

hjärtfrekvens.

Förmaksflimmer, sänkning av ST-våg (EKG), sänkning av T-

vågsamplitud (EKG).

Blodkärl

Mindre vanliga

Ökat blodtryck, värmevallningar.

Organsystem

Biverkningar

Andningsvägar, bröstkorg och mediastinum

Vanliga

Mindre vanliga

Sällsynta

Dyspné, hosta.

Övre luftvägsinflammation, luftvägsobstruktion, dysfoni,

allergisk rinit, halsirritation, täppta bihålor, övre

luftvägssyndrom med hosta, rinorré.

Laryngeal smärta, snarkning.

Magtarmkanalen

Mycket vanliga

Illamående.

Vanliga

Gastroesofageal refluxsjukdom, kräkning, förstoppning,

diarré, uppsvälld buk, buksmärta, tandvärk, dyspepsi,

flatulens, muntorrhet.

Mindre vanliga

Sällsynta

Blodig avföring, gastrit, förändrad avföringsvana, rapningar,

aftös stomatit, smärta i tandköttet.

Hematemes, onormal avföring, tungbeläggningar.

Hud och subkutan vävnad

Vanliga

Mindre vanliga

Hudutslag, klåda.

Erytem, akne, hyperhidros, nattliga svettningar.

Sällsynta

Allvarliga hudreaktioner, inkluderande Stevens-Johnson

syndrom och Erytema multiforme, angioödem.

Muskuloskeletala systemet och bindväv

Vanliga

Mindre vanliga

Sällsynta

Artralgi, myalgi, ryggsmärta.

Muskelspasmer, muskuloskeletal smärta i bröstet.

Stelhet i lederna, kostokondrit.

Njurar och urinvägar

Mindre vanliga

Sällsynta

Pollakisuri, nokturi.

Glukosuri, polyuri.

Reproduktionsorgan och bröstkörtel

Mindre vanliga

Sällsynta

Menorragi.

Vaginala flytningar, sexuella störningar.

Allmänna symtom och/eller symtom vid administreringsstället

Vanliga

Bröstsmärta, trötthet.

Mindre vanliga

Sällsynta

Bröstbesvär, influensaliknande sjukdom, feber, asteni,

sjukdomskänsla.

Känsla av frusenhet, cystor.

Undersökningar

Vanliga

Sällsynta

Onormala levervärden.

Onormal sperma, ökad halt av C-reaktiva proteiner, minskat

blodkalciumvärde.

* Frekvenserna är uppskattade från en observationsstudie genomförd efter marknadsföring

Rapportering av misstänkta biverkningar

Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt

att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas

att rapportera varje misstänkt biverkning via det nationella rapporteringssystemet listat i bilaga V.

4.9

Överdosering

Inga fall av överdosering har rapporterats i kliniska studier före marknadsföringen.

Vid överdosering ska gängse stödjande åtgärder vidtas efter behov.

Det har visat sig att vareniklin dialyseras hos patienter med terminal njurinsufficiens (se avsnitt 5.2).

Erfarenhet saknas dock av dialys efter överdosering.

5.

FARMAKOLOGISKA EGENSKAPER

5.1

Farmakodynamiska egenskaper

Farmakoterapeutisk grupp: Övriga läkemedel med verkan på nervsystemet; medel vid behandling av

beroendetillstånd; medel vid nikotinberoende, ATC-kod: N07BA03

Verkningsmekanism

Vareniklin binds med hög affinitet och selektivitet till α4β2-neuronala nikotinacetylkolinreceptorer,

där det verkar som partiell agonist – en substans som har både agonistisk verkan, med lägre

inneboende effekt än nikotin, och antagonistisk verkan i närvaro av nikotin.

Elektrofysiologiska studier in vitro och neurokemiska studier in vivo har visat att vareniklin binds till

α4β2-neuronala nikotinacetylkolinreceptorer och stimulerar receptormedierad aktivitet, men på en

väsentligt lägre nivå än nikotin. Nikotin konkurrerar om samma bindningsställe på humana α4β2

nAChR, där vareniklin har högre affinitet. Vareniklin kan därför effektivt blockera nikotinets förmåga

att fullt ut aktivera α4β2-receptorerna och det mesolimbiska dopaminsystemet, den neuronala

mekanism som ligger bakom den upplevda förstärkningen och belöningen vid rökning. Vareniklin är

högselektivt och binder kraftigare till α4β2-receptorsubtypen (Ki=0.15 nM) än till andra vanliga

nikotinreceptorer (α3β4 Ki=84 nM, α7 Ki= 620 nM, α1βγδ Ki= 3 400 nM), eller till icke-

nikotinreceptorer och transportörer (Ki > 1µM, utom till 5-HT3 receptorer: Ki=350 nM).

Farmakodynamisk effekt

CHAMPIX effekt vid rökavvänjning är en följd av vareniklins partiella agonistiska verkan vid α4β2-

nikotinreceptorn, där dess bindning ger tillräcklig effekt för att lindra symtomen på begär och

utsättning (agonistisk verkan), samtidigt som belönings- och förstärkningseffekterna av rökning

reduceras genom förhindrande av nikotinets bindning till α4β2-receptorerna (antagonistisk verkan).

Klinisk effekt och säkerhet

Behandling för rökavvänjning har större möjligheter att lyckas om patienterna är motiverade att sluta

röka och som ges ytterligare råd och stöd.

CHAMPIX effekt vid rökavvänjning har visats i tre kliniska studier på kroniska cigarettrökare

10 cigaretter per dag). Tvåtusensexhundranitton (2 619) patienter fick CHAMPIX 1 mg två gånger

dagligen (titrerat under första veckan), 669 patienter fick bupropion 150 mg två gånger dagligen

(också titrerat) och 684 patienter fick placebo.

Jämförande kliniska studier

I två identiska dubbelblinda kliniska studier av rökavvänjning jämfördes prospektivt effekten hos

CHAMPIX (1 mg två gånger dagligen), depotberedning av bupropion (150 mg två gånger dagligen)

och placebo. I dessa 52-veckorsstudier behandlades patienterna i 12 veckor, följt av 40 veckor utan

behandling.

Primär endpoint i de två studierna var kolmonoxid (CO) verifierad 4 veckors kontinuerlig rökfrihet

under veckorna 9-12 (4W-CQR). Primär endpoint visade på statistisk överlägsenhet för CHAMPIX,

jämfört med bupropion och placebo.

Efter 40-veckorsfasen utan behandling var en viktig sekundär endpoint i båda studierna kontinuerlig

rökfrihet (CA) vid vecka 52. CA definierades som den andel behandlade patienter som inte rökte (inte

ens ett bloss) under veckorna 9-52 och som inte hade ett uppmätt kolmonoxidvärde i utandningsluften

10 ppm. 4W-CQR (veckorna 9-12) och CA (veckorna 9-52) i studierna 1 och 2 framgår av

följande tabell:

Studie 1 (n = 1 022)

Studie 2 (n = 1 023)

4W CQR

CA v. 9-52

4W CQR

CA v. 9-52

CHAMPIX

44,4 %

22,1 %

44,0 %

23,0 %

Bupropion

29,5 %

16,4 %

30,0 %

15,0 %

Placebo

17,7 %

8,4 %

17,7 %

10,3 %

Odds-kvot

CHAMPIX kontra placebo

3,91

p<0,0001

3,13

p<0,0001

3,85

p<0,0001

2,66

p<0,0001

Odds-kvot

CHAMPIX kontra bupropion

1,96

p<0,0001

1,45

p = 0,0640

1,89

p<0,0001

1,72

p = 0,0062

Patientrapporterat röksug, utsättningssymtom och förstärkande effekter vid rökning

Ett genomgående fynd vid aktiv behandling i studierna 1 och 2 var en väsentlig minskning av röksug

och abstinensbesvär hos patienter som randomiserats till behandling med CHAMPIX jämfört med

placebo. CHAMPIX minskade också väsentligt förstärkningseffekterna av rökning, vilka kan

vidmakthålla rökningsbeteendet hos patienter som röker under behandlingen, jämfört med placebo.

Vareniklins effekt på röksug, abstinensbesvär och förstärkningseffekter av rökning uppmättes inte

under långtidsuppföljningsfasen utan behandling.

Studie av underhållsbehandling efter rökstopp

Den tredje studien bedömde nyttan av underhållsbehandling med CHAMPIX i ytterligare 12 veckor

för att upprätthålla rökfrihet. Patienterna i denna studie (n = 1 927) fick öppen behandling med

CHAMPIX 1 mg två gånger dagligen i 12 veckor. De patienter som slutat röka senast vecka 12

randomiserades till att få antingen CHAMPIX (1 mg två gånger dagligen) eller placebo under

ytterligare 12 veckor, vilket ger en studielängd av totalt 52 veckor.

Primär endpoint i studien var CO-verifierad, kontinuerlig rökfrihet från vecka 13 till vecka 24 i den

dubbelblinda behandlingsfasen. Viktig sekundär endpoint var kontinuerlig rökfrihet (CA) från vecka

13 till vecka 52.

Denna studie visade på nyttan av en 12-veckors tilläggsbehandling med CHAMPIX 1 mg två gånger

dagligen som underhållsbehandling vid rökavvänjning, jämfört med placebo. Oddsen för fortsatt

rökfrihet efter vecka 24, efter en 12-veckors tilläggsbehandling med CHAMPIX var 2,47 gånger högre

än för placebo (p < 0,0001). Överlägsenheten för CA, jämfört med placebo, kvarstod till vecka 52

(odds-kvot = 1,35, p = 0,0126). Huvudresultaten framgår av följande tabell:

Kontinuerlig rökfrihet hos försökspersoner som behandlades med CHAMPIX jämfört med

placebo

Champix

n = 602

Placebo

n = 604

Skillnad

(95% CI)

Odds-kvot

(95% CI)

CA* vecka 13-24

70,6 %

49,8 %

20,8 %

(15,4 %, 26,2 %)

2,47

(1,95, 3,15)

CA* vecka 13-52

44,0 %

37,1 %

6,9 %

(1,4 %, 12,5 %)

1,35

(1,07, 1,70)

*CA: Kontinuerlig rökfrihet

Det finns för närvarande begränsad klinisk erfarenhet av användande av CHAMPIX bland den svarta

befolkningen för att kunna fastställa klinisk effekt.

Flexibelt datum för rökstopp mellan vecka 1 och 5

Vareniklins effekt och säkerhet har utvärderats hos rökare som hade flexibiliteten att sluta röka mellan

vecka 1 och 5 under behandlingen. I denna 24-veckors studie fick patienterna behandling under

12 veckor följt av en 12-veckors uppföljningsfas utan behandling. 4W-CQR (vecka 9-12) för

vareniklin och placebo var 53,9 % respektive 19,4 % (skillnad=34,5 %, 95 % CI: 27,0 % - 42,0 %) och

CA vecka 9-24 var 35,2 % (vareniklin) jämfört med 12,7 % (placebo) (skillnad=22,5 %, 95 % CI:

15,8 % - 29,1 %). Patienter som inte vill eller kan sätta ett målslutdatum inom 1-2 veckor, kan

erbjudas att påbörja behandlingen och sedan välja ett eget slutdatum inom 5 veckor.

Studie på patienter som behandlades med CHAMPIX på nytt

CHAMPIX utvärderades i en dubbelblindad, placebokontrollerad prövning med 494 patienter som

tidigare hade gjort ett försök att sluta röka med CHAMPIX och antingen misslyckats med att sluta

eller fått återfall efter behandlingen. Patienter som hade upplevt någon bekymmersam biverkning

under den tidigare behandlingen uteslöts. Patienterna slumpades 1:1 till att få antingen CHAMPIX

1 mg två gånger dagligen (N=249) eller placebo (N=245) i 12 veckor och följdes sedan upp i upp till

40 veckor efter behandlingen. De patienter som ingick i den här studien hade tidigare tagit CHAMPIX

för att försöka sluta röka (under en total behandlingstid på minst två veckor) minst tre månader innan

de kom med i studien och hade rökt i minst fyra veckor.

De patienter som behandlades med CHAMPIX hade en överlägsen frekvens av CO-verifierad

rökfrihet under vecka 9–12 samt under vecka 9–52 jämfört med de patienter som behandlades med

placebo. Huvudresultaten framgår av följande tabell:

Kontinuerlig rökfrihet hos försökspersoner som behandlades med CHAMPIX jämfört med

placebo

CHAMPIX

n=249

Placebo

n=245

Oddskvot (95 % KI),

p-värde

CA* vecka 9–12

45,0 %

11,8 %

7,08 (4,34, 11,55),

p<0,0001

CA* vecka 9–52

20,1 %

3,3 %

9,00 (3,97, 204,1),

p<0,0001

*CA: Kontinuerlig rökfrihet

Gradvis nedtrappning för att sluta röka

CHAMPIX utvärderades i en 52 veckor lång dubbelblind placebokontrollerad studie med 1 510

försökspersoner som inte kunde eller inte ville sluta röka inom fyra veckor, men som ville trappa ned

sin rökning gradvis under en 12-veckorsperiod innan de slutade helt. Försökspersonerna

randomiserades antingen till behandling med CHAMPIX 1 mg två gånger dagligen (n = 760) eller

placebo (n = 750) under 24 veckor och följdes upp efter behandlingen till och med vecka 52.

Försökspersonerna fick instruktioner om att minska antalet cigaretter de rökte med minst 50 procent

när behandlingens första fyra veckor var till ända, följt av ytterligare en 50-procentig minskning från

vecka fyra till åtta i behandlingen, med målet att uppnå fullständig rökfrihet efter 12 veckor. Efter den

inledande 12 veckor långa nedtrappningsfasen fortsatte försökspersonerna med behandlingen i

ytterligare 12 veckor. Försökspersonerna som behandlades med CHAMPIX uppvisade signifikant

högre frekvens av kontinuerlig rökfrihet jämfört med placebo. Huvudresultaten framgår av följande

tabell:

Kontinuerlig rökfrihet hos försökspersoner som behandlades med CHAMPIX jämfört med

placebo

CHAMPIX

n=760

Placebo

n=750

Oddskvot (95 % KI),

p-värde

CA* vecka 15–24

32,1 %

6,9 %

8,74 (6,09; 12,53)

p<0,0001

CA* vecka 21–52

27,0 %

9,9 %

4,02 (2,94; 5,50)

p<0,0001

*CA: Kontinuerlig rökfrihet

CHAMPIX säkerhetsprofil i den här studien uppvisade konsekvens med studier före

marknadsintroduktion.

Patienter med kardiovaskulär sjukdom

CHAMPIX utvärderades i en randomiserad, dubbelblind, placebokontrollerad studie med

försökspersoner med stabil, kardiovaskulär sjukdom (annan än, eller i tillägg till, högt blodtryck) som

diagnostiserats mer än 2 månader före studiestart. Försökspersonerna randomiserades till behandling

med CHAMPIX 1 mg två gånger dagligen (n = 353) eller placebo (n = 350) under 12 veckor och

följdes sedan upp under 40 veckor. 4-veckors kontinuerlig rökfrihet (CQR) för vareniklin och placebo

var 47,3 % respektive 14,3 % och motsvarande för veckorna 9-52 var 19,8 % (vareniklin) jämfört med

7,4 % (placebo).

Dödsfall och allvarliga kardiovaskulära händelser utvärderades av en blindad kommitté. Följande

bedömda händelser inträffade med en frekvens ≥ 1 % i någon av behandlingsgrupperna under

behandlingen (eller i 30-dagarsperioden efter behandling): icke-dödlig hjärtinfarkt (1,1 % mot 0,3 %

för CHAMPIX respektive placebo) och sjukhusvård för angina pectoris (0,6 % vs 1,1 %). Under tiden

utan behandling, upp till 52 veckor, inkluderade de bedömda händelserna behov av koronar

revaskularisering (2,0 % jämfört med 0,6 %), sjukhusinläggning på grund av angina pectoris (1,7 %

jämfört med 1,1 %) och ny diagnos av perifer kärlsjukdom (PVD) eller behandling av perifer

kärlsjukdom (1,4 % jämfört med 0,6 %). Några av de patienter som behövde koronar revaskularisering

genomgick denna behandling som en del av behandling av icke-fatal hjärtinfarkt och sjukhusvistelse

för kärlkramp. Kardiovaskulär död inträffade hos 0,3 % av patienterna i CHAMPIX-armen och hos

0,6 % av patienterna som fick placebo under hela 52-veckorsstudien.

En metaanalys av 15 kliniska studier med ≥ 12 veckors behandling, inkluderande 7002 patienter

(4190 CHAMPIX, 2812 placebo), utfördes för att systematiskt utvärdera den kardiovaskulära

säkerheten för CHAMPIX. Den kliniska studien av patienter med stabil kardiovaskulär sjukdom, som

beskrivits ovan, inkluderades i metaanalysen.

Den viktiga analysen av hjärtkärlsäkerheten inkluderade händelser och tidpunkt för en sammansatt

endpoint för Major Adverse Cardiovascular Events (MACE), vilken definierades som

hjärtkärlrelaterad död, icke-fatal myokardiell infarkt och icke-fatal stroke. Dessa händelser vilka

inkluderades i endpoint var bedömda av en blindad, oberoende kommitté. Sammantaget inträffade ett

litet antal MACE-händelser under behandlingen i studierna som inkluderats i metaanalysen

(CHAMPIX 7 (0,17 %); placebo 2 (0,07 %)). Dessutom inträffade ett litet antal MACE-händelser upp

till 30 dagar efter behandling (CHAMPIX 13 (0,31 %); placebo 6 (0,21 %)).

Metaanalysen visade att exponering för CHAMPIX resulterade i ett riskförhållande för MACE på 2,83

(95 % konfidensintervall från 0,76 till 10,55, p=0,12) hos patienter under behandling och 1,95 (95 %

konfidensintervall från 0,79 till 4,82, p=0,15) hos patienter upp till 30 dagar efter att behandlingen

avslutats. Dessa är jämförbara med en uppskattad ökning av 6,5 MACE-händelser respektive 6,3

MACE-händelser per 1000 patientår av exponering. Riskförhållandet för MACE var högre hos

patienter med kardiovaskulära riskfaktorer tillsammans med rökning jämfört med det hos patienter

med kardiovaskulära riskfaktorer utan rökning.

Liknande resultat sågs för dödlighet oavsett orsak (CHAMPIX 6 (0,14 %); placebo 7 (0,25 %)) och

hjärtkärlrelaterad dödlighet (CHAMPIX 2 (0,05 %); placebo 2 (0,07 %)) i CHAMPIX-armarna

jämfört med placebo-armarna i metaanalysen.

Kardiovaskulär säkerhetsstudie hos försökspersoner med och utan tidigare psykisk sjukdom

Den kardiovaskulära säkerheten med CHAMPIX undersöktes i studien av försökspersoner med och

utan tidigare psykisk sjukdom (huvudstudie, se avsnitt 5.1 – Neuropsykiatrisk säkerhet) och

förlängningsstudien utan behandling, den kardiovaskulära säkerhetsstudien, som omfattade 4 595 av

de 6 293 personer som avslutat huvudstudien (N=8 058), och i vilken patienterna följdes upp till och

med vecka 52. Av alla försökspersoner som behandlades i huvudstudien hade 1 749 stycken (21,7 %)

medelhög kardiovaskulär risk och 644 (8,0 %) hög kardiovaskulär risk, enligt Framingham-poäng.

Primär kardiovaskulär endpoint var tid till allvarlig kardiovaskulär biverkning (Major Adverse

Cardiovascular Event, MACE), definierat som kardiovaskulär död, icke-fatal hjärtinfarkt och icke-

fatal stroke under behandlingen. Dödsfall och kardiovaskulära händelser bedömdes av en blindad,

oberoende kommitté.

Följande tabell visar incidensen för MACE och riskkvoter jämfört med placebo för samtliga

behandlingsgrupper under behandling, samt sammantaget för behandling plus 30 dagar och fram till

studiens slut.

CHAMPIX

N=2 016

Bupropion

N=2 006

NRT

N=2 022

Placebo

N=2 014

Under behandling

MACE, n (%)

1 (0,05)

2 (0,10)

1 (0,05)

4 (0,20)

Riskkvot (95 %

KI) kontra placebo

0,29 (0,05; 1,68)

0,50 (0,10; 2,50)

0,29 (0,05; 1,70)

Under behandling plus 30 dagar

MACE, n (%)

1 (0,05)

2 (0,10)

2 (0,10)

4 (0,20)

Riskkvot (95 %

KI) kontra placebo

0,29 (0,05; 1,70)

0,51 (0,10; 2,51)

0,50 (0,10; 2,48)

Till studiens slut

MACE, n (%)

3 (0,15)

9 (0,45)

6 (0,30)

8 (0,40)

Riskkvot (95 %

KI) kontra placebo

0,39 (0,12; 1,27)

1,09 (0,42; 2,83)

0,75 (0,26; 2,13)

Användning av CHAMPIX, bupropion och NRT hade inget samband med ökad risk för

kardiovaskulära biverkningar hos rökare som behandlades i upp till 12 veckor och som följdes upp i

upp till 1 år, i jämförelse med placebo. På grund av det relativt låga antalet totala händelser kan ett

samband dock inte helt uteslutas.

Patienter med mild till måttlig kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL)

Effekt och säkerhet av CHAMPIX (1 mg två gånger dagligen) vid rökavvänjning hos patienter med

mild till måttlig KOL har visats i en randomiserad dubbelblind placebokontrollerad klinisk prövning. I

denna 52-veckors studie behandlades patienterna i 12 veckor, följt av 40 veckor utan behandling.

Primär endpoint i studien var kolmonoxid (CO) verifierad, 4 veckors kontinuerlig rökfrihet (4W-CQR)

under veckorna 9-12 och en viktig sekundär endpoint var kontinuerlig rökfrihet under veckorna 9-52.

Säkerhetsprofilen för vareniklin, var jämförbar med den som rapporterats i andra studier i den

allmänna befolkningen, inklusive pulmonell säkerhet. Resultaten för 4W-CQR (veckorna 9-12) och

CA (veckorna 9-52) i studien visas i följande tabell:

4W CQR

CA v. 9-52

CHAMPIX, (n = 248)

42,3 %

18,5 %

Placebo, (n = 251)

8,8 %

5,6 %

Odds kvot

(CHAMPIX kontra Placebo)

8,40

p<0,0001

4,04

p<0,0001

Studie hos patienter med tidigare egentlig depression

Effekten av vareniklin bekräftades i en randomiserad placebokontrollerad studie på 525 patienter som

haft egentlig depression under de senaste 2 åren eller under pågående stabil behandling.

Avvänjningsfrekvensen i denna population var liknande den som rapporterats i den generella

populationen. Fortsatt frekvens rökfrihet mellan veckorna 9-12 var 35,9 % i vareniklingruppen kontra

15,6 % i placebogruppen (OR 3,35 (95 % CI 2,16-5,21)) och mellan veckorna 9-52 var 20,3 % i

vareniklingruppen kontra 10,4 % i placebogruppen (OR 2,36 (95 % CI 1,40-3,98)). De vanligaste

biverkningarna (≥ 10 %) hos patienter som tog vareniklin var illamående (27,0 % kontra 10,4 % för

placebo), huvudvärk (16,8 % kontra 11,2 %), onormala drömmar (11,3 % kontra 8,2 %), insomnia

(10,9 % kontra 4,8 %) och irritabilitet (10,9 % kontra 8,2 %). Psykiatriska skalor visade ingen skillnad

mellan vareniklingruppen och placebogruppen och ingen sammantagen försämring av depression, eller

andra psykiska symtom, under studien i någon av behandlingsgrupperna.

Studie hos patienter med stabil schizofreni eller schizoaffektiv sjukdom

Vareniklins säkerhet och tolerabilitet utvärderades i en dubbelblind studie hos 128 rökare med stabil

schizofreni eller schizoaffektiv sjukdom, med antipsykotisk medicinering, randomiserade 2:1 till

behandling med vareniklin (1 mg 2 gånger dagligen) eller placebo i 12 veckor och därefter 12 veckors

uppföljning utan medicinering.

De vanligaste biverkningarna hos patienter som fått vareniklin var illamående (23,8 % jämfört med

14,0 % för placebo), huvudvärk (10,7 % jämfört med 18,6 % för placebo) samt kräkning (10,7 %

jämfört med 9,3 % för placebo).

Bland rapporterade neuropsykiatriska biverkningar var sömnlöshet den enda biverkningen som i någon

behandlingsgrupp rapporterades av ≥ 5 % av patienterna som hade en högre frekvens i

vareniklingruppen än i placebogruppen (9,5 % jämfört med 4,7 %).

Sammantaget sågs ingen försämring, mätt med psykiatriska skalor, av schizofrenin i någon av

behandlingsgrupperna och det sågs inga allmänna förändringar av extrapyramidala symtom.

I vareniklingruppen var det, jämfört med placebo, en större andel patienter som rapporterade suicid-

tankar eller -beteende före inkluderingen i studien (livshistoria) och efter avslutad aktiv

behandlingsperiod (dag 33 till 85 efter sista dosintag). Under den aktiva behandlingsperioden var

incidensen suicidrelaterade händelser densamma hos vareniklinbehandlade och placebobehandlade

patienter (11 % respektive 9,3 %). Andelen patienter med suicidrelaterade händelser under den aktiva

behandlingsfasen jämfört med post-behandlingsfasen var oförändrad i vareniklingruppen; i

placebogruppen var denna andel lägre i post-behandlingsfasen. Även om det inte rapporterades några

genomförda självmord, förekom ett suicidförsök hos en vareniklinbehandlad patient vars tidigare

sjukhistoria innehöll flertalet liknande försök. De begränsade data från denna enskilda

rökavvänjningsstudie är inte tillräckliga för att dra definitiva slutsatser angående säkerheten hos

patienter med schizofreni eller schizoaffektiv sjukdom.

Neuropsykiatrisk säkerhetsstudie hos försökspersoner med och utan tidigare psykisk sjukdom

Vareniklin undersöktes i en randomiserad, dubbelblind studie med aktiv kontroll och placebokontroll

där försökspersoner med tidigare psykisk sjukdom (psykiatrisk kohort, n=4 074) och försökspersoner

utan tidigare psykisk sjukdom (icke-psykiatrisk kohort, n=3 984) deltog. Försökspersonerna var i

åldern 18–75 år, rökte minst 10 cigaretter per dag och randomiserades 1:1:1:1 till vareniklin 1 mg två

gånger dagligen, bupropion SR 150 mg två gånger dagligen, nikotinplåster (NRT) 21 mg/dag med

nedtrappning eller placebo under en behandlingsperiod om 12 veckor. Därefter följde 12 veckors

uppföljning.

Primär säkerhets-endpoint var en sammansättning av följande neuropsykiatriska biverkningar:

allvarliga fall av ångest, depression, onormala känslor, känslor av fientlighet, och/eller måttliga/svåra

fall av agitation, aggression, vanföreställningar, hallucinationer, mordtankar, mani, panik, paranoia,

psykos, självmordstankar, självmordsbeteende eller fullbordat självmord.

I följande tabell visas frekvensen för den sammansatta primära endpointen avseende neuropsykiatriska

biverkningar indelad per behandlingsgrupp samt riskdifferenser (RD) (95 % CI) jämfört med placebo i

den icke-psykiatriska kohorten.

Tabellen visar även sammansatt endpoint för allvarliga neuropsykiatriska biverkningar:

Icke-psykiatrisk kohort

N=3 984

Vareniklin

Bupropion

NRT

Placebo

Antal behandlade patienter

1 006

Sammansatt primär

endpoint avseende

neuropsyk. biverkningar

n (%)

13 (1,3)

22 (2,2)

25 (2,5)

24 (2,4)

RD (95 % CI) kontra

placebo

–1,28

(–2,40; –0,15)

–0,08

(–1,37; 1,21)

–0,21

(–1,54; 1,12)

Sammansatt endpoint

avseende allvarliga

neuropsyk. biverkningar

n (%)

1 (0,1)

4 (0,4)

3 (0,3)

5 (0,5)

NRT=nikotinplåster

Frekvensen för den sammansatta endpointen var låg i alla behandlingsgrupperna, och var densamma

eller lägre för var och en av de aktiva behandlingarna i jämförelse med placebo. Användning av

vareniklin, bupropion och NRT i den icke-psykiatriska kohorten hade inget samband med en

signifikant ökad risk för neuropsykiatriska biverkningar i den sammansatta endpointen i jämförelse

med placebo (95 % CI var noll eller lägre).

Procentandelen försökspersoner med självmordsförsök och/eller självmordsbeteende baserat på

Columbia-Suicide Severity Rating Scale (C-SSRS) var jämförbar i vareniklin- och

placebogrupperna under behandlingen och under uppföljningstiden utan behandling, vilket visas i

nedanstående tabell:

Icke-psykiatrisk kohort

N=3 984

Vareniklin

N=990

n (%)

Bupropion

N=989

n (%)

NRT

N=1 006

n (%)

Placebo

N=999

n (%)

Under behandling

Antal undersökta

Självmords-

beteende

och/eller -tankar

7 (0,7)

4 (0,4)

3 (0,3)

7 (0,7)

Självmords-

beteende

1 (0,1)

1 (0,1)

Självmords-

tankar

7 (0,7)

4 (0,4)

3 (0,3)

6 (0,6)

Under uppföljning

Antal undersökta

Självmords-

beteende

och/eller -tankar

3 (0,4)

2 (0,2)

3 (0,4)

4 (0,5)

Självmords-

beteende

1 (0,1)

Självmords-

tankar

3 (0,4)

2 (0,2)

3 (0,4)

4 (0,5)

NRT=nikotinplåster

Ett fall av fullbordat självmord inträffade under behandlingstiden hos en försöksperson som

behandlades med placebo i den icke-psykiatriska kohorten.

I följande tabell visas frekvensen för den sammansatta primära endpointen avseende neuropsykiatriska

biverkningar indelad per behandlingsgrupp samt riskdifferenser (RD) (95 % CI) jämfört med placebo i

den psykiatriska kohorten. De enskilda komponenterna i endpointen redovisas också.

Tabellen visar även sammansatt endpoint för allvarliga neuropsykiatriska biverkningar:

Psykiatrisk kohort

N=4 074

Vareniklin

Bupropion

NRT

Placebo

Antal behandlade

patienter

1 026

1 017

1 016

1 015

Sammansatt primär

endpoint avseende

neuropsyk. biverkningar

n (%)

67 (6,5)

68 (6,7)

53 (5,2)

50 (4,9)

RD (95 % CI) kontra

placebo

1,59

(–0,42; 3,59)

1,78

(–0,24; 3,81)

0,37

(–1,53; 2,26)

Komponenter i primär

endpoint avseende

neuropsyk. biverkningar

(%):

Ångest

Depression

Onormala känslor

Fientlighet

Agitation

Aggression

Vanföreställningar

Hallucinationer

Mordtankar

Mani

Panik

Paranoia

Psykos

Självmordsbeteende

Självmordstankar

Fullbordat självmord

5 (0,5)

6 (0,6)

25 (2,4)

14 (1,4)

1 (0,1)

5 (0,5)

7 (0,7)

7 (0,7)

1 (0,1)

4 (0,4)

1 (0,1)

5 (0,5)

4 (0,4)

4 (0,4)

1 (0,1)

29 (2,9)

9 (0,9)

1 (0,1)

4 (0,4)

9 (0,9)

16 (1,6)

2 (0,2)

1 (0,1)

2 (0,2)

6 (0,6)

7 (0,7)

21 (2,1)

7 (0,7)

1 (0,1)

2 (0,2)

3 (0,3)

13 (1,3)

3 (0,3)

3 (0,3)

2 (0,2)

6 (0,6)

22 (2,2)

8 (0,8)

2 (0,2)

6 (0,6)

7 (0,7)

2 (0,2)

1 (0,1)

1 (0,1)

2 (0,2)

Sammansatt endpoint

avseende allvarliga

neuropsyk. biverkningar

n (%)

14 (1,4)

14 (1,4)

14 (1,4)

13 (1,3)

Biverkningsgrad = svår;

Biverkningsgrad = medelsvår och svår; NRT = nikotinplåster

Fler biverkningar rapporterades hos patienter i den psykiatriska kohorten än i den icke-psykiatriska

kohorten i de olika behandlingsgrupperna och antalet händelser för den sammansatta endpointen

var högre för alla de aktiva behandlingarna än för placebo. Användning av vareniklin, bupropion

och NRT i den psykiatriska kohorten hade dock inget samband med en signifikant ökad risk för

neuropsykiatriska biverkningar i den sammansatta endpointen i jämförelse med placebo (95 % CI

inkluderade noll).

I den psykiatriska kohorten var procentandelen försökspersoner med självmordsförsök och/eller

självmordsbeteende baserat på Columbia-Suicide Severity Rating Scale (C-SSRS) jämförbar i

vareniklin- och placebogrupperna under behandlingen och under uppföljningstiden utan

behandling, vilket visas i nedanstående tabell:

Psykiatrisk kohort

N=4 074

Vareniklin

N=1 026

n (%)

Bupropion

N=1 017

n (%)

NRT

N=1 016

n (%)

Placebo

N=1 015

n (%)

Under behandling

Antal undersökta

1 017

1 012

1 006

1 006

Självmords-

beteende

och/eller -tankar

27 (2,7)

15 (1,5)

20 (2,0)

25 (2,5)

Självmords-

beteende

1 (0,1)

2 (0,2)

Självmords-

tankar

27 (2,7)

15 (1,5)

20 (2,0)

25 (2,5)

Under uppföljning

Antal undersökta

Självmords-

beteende

och/eller -tankar

14 (1,7)

4 (0,5)

9 (1,1)

11 (1,4)

Självmords-

beteende

1 (0,1)

1 (0,1)

1 (0,1)

Självmords-

tankar

14 (1,7)

4 (0,5)

9 (1,1)

11 (1,4)

NRT=nikotinplåster

Inga fullbordade självmord rapporterades i den psykiatriska kohorten.

De vanligaste biverkningarna hos försökspersoner som behandlades med vareniklin i denna studie var

jämförbara med dem som rapporterats i studier före marknadsintroduktionen.

I båda kohorterna uppvisade de försökspersoner som behandlades med vareniklin statistiskt bättre

resultat avseende CO-bekräftat rökstopp under vecka 9–12 och 9–24 jämfört med försökspersoner som

behandlades med bupropion, nikotinplåster och placebo (se nedanstående tabell).

De viktigaste effektresultaten sammanfattas i nedanstående tabell:

Icke-psykiatrisk kohort

Psykiatrisk kohort

CA 9-12 n/N (%)

Vareniklin

382/1 005 (38,0 %)

301/1 032 (29,2 %)

Bupropion

261/1 001 (26,1 %)

199/1 033 (19,3 %)

267/1 013 (26,4 %)

209/1 025 (20,4 %)

Placebo

138/1 009 (13,7 %)

117/1 026 (11,4 %)

Behandlingsjämförelse: Oddskvot (95 % CI), p-värde

Vareniklin kontra placebo

4,00 (3,20; 5,00), P<0,0001

3,24 (2,56; 4,11), P<0,0001

Bupropion kontra placebo

2,26 (1,80; 2,85), P<0,0001

1,87 (1,46; 2,39), P<0,0001

NRT kontra placebo

2,30 (1,83; 2,90), P<0,0001

2,00 (1,56; 2,55), P<0,0001

Vareniklin kontra

bupropion

1,77 (1,46; 2,14), P<0,0001

1,74 (1,41; 2,14), P<0,0001

Vareniklin kontra NRT

1,74 (1,43; 2,10), P<0,0001

1,62 (1,32; 1,99), P<0,0001

CA 9-24 n/N (%)

Vareniklin

256/1 005 (25,5 %)

189/1 032 (18,3 %)

Bupropion

188/1 001 (18,8 %)

142/1 033 (13,7 %)

187/1 013 (18,5 %)

133/1 025 (13,0 %)

Icke-psykiatrisk kohort

Psykiatrisk kohort

Placebo

106/1 009 (10,5 %)

85/1 026 (8,3 %)

Behandlingsjämförelse: Oddskvot (95 % CI), p-värde

Vareniklin kontra placebo

2,99 (2,33; 3,83), P<0,0001

2,50 (1,90; 3,29), P<0,0001

Bupropion kontra placebo

2,00 (1,54; 2,59), P<0,0001

1,77 (1,33; 2,36), P<0,0001

NRT kontra placebo

1,96 (1,51; 2,54), P<0,0001

1,65 (1,24; 2,20), P=0,0007

Vareniklin kontra

bupropion

1,49 (1,20; 1,85), P=0,0003

1,41 (1,11; 1,79), P=0,0047

Vareniklin kontra NRT

1,52 (1,23; 1,89), P=0,0001

1,51 (1,19; 1,93), P=0,0008

CA = kontinuerlig rökfrihet; CI = konfidensintervall; NRT = nikotinplåster

Metaanalyser och observationsstudier av neuropsykiatrisk säkerhet

Analyser av data från kliniska prövningar visade inga belägg för ökad risk för allvarliga

neuropsykiatriska händelser med vareniklin jämfört med placebo. Vidare har oberoende observerande

studier inte gett stöd för en ökad risk för allvarliga neuropsykiatriska händelser hos patienter som

behandlas med vareniklin jämfört med patienter som förskrivits nikotinersättningsterapi (NRT) eller

bupropion.

Utsättande av behandling

Utsättningsfrekvens på grund av biverkningar var 11,4 % för vareniklin, jämfört med 9,7 % för

placebo. I denna grupp var utsättningsfrekvensen för de vanligaste biverkningarna hos patienter

behandlade med vareniklin följande: illamående (2,7 % kontra 0,6 % för placebo), huvudvärk (0,6 %

kontra 1,0 % för placebo), insomnia (1,3 % kontra 1,2 % för placebo) och onormala drömmar (0,2 %

kontra 0,2 % för placebo).

Analyser av kliniska prövningar

En metaanalys av 5 randomiserade, dubbelblinda, placebokontrollerade prövningar som

omfattade 1 907 patienter (1 130 vareniklin, 777 placebo) genomfördes för att utvärdera

självmordstankar och självmordsbeteende som rapporterades med Columbia-Suicide Severity Rating

Scale (C–SSRS). Denna metaanalys inkluderade en prövning (N=127) på patienter med schizofreni

eller schizoaffektiv sjukdom och en annan prövning (N=525) på patienter med depression i

anamnesen. Resultaten visade ingen ökning av incidensen av självmordstankar och/eller

självmordsbeteende hos patienter som behandlades med vareniklin jämfört med patienter som

behandlades med placebo, vilket framgår av nedanstående tabell. Av de 55 patienter som rapporterade

självmordstankar eller självmordsbeteende var 48 (24 vareniklin, 24 placebo) från de två prövningarna

som rekryterade patienter med schizofreni/schizoaffektiv sjukdom eller depression i anamnesen. Få

patienter rapporterade sådana händelser i de andra tre prövningarna (4 vareniklin, 3 placebo).

Antal patienter och riskförhållande för självmordstankar och/eller självmordsbeteende som

rapporterats på C–SSRS från en metaanalys av 5 kliniska prövningar som jämförde vareniklin

med placebo:

Vareniklin

(N=1130)

Placebo

(N=777)

Patienter med självmordstankar och/eller självmordsbeteende*

[n (%)]**

28 (2,5)

27 (3,5)

Patientår av exponering

Riskkvot

(RR; 95 % CI)

0,79 (0,46, 1,36)

* Av dessa rapporterade en patient i varje behandlingsgren självmordsbeteende

** Patienter med händelser upp till 30 dagar efter behandling; % är inte viktat efter studie

RR incidensfrekvens per 100 patientår

En metaanalys av 18 dubbelblinda, randomiserade, placebokontrollerade kliniska prövningar

genomfördes för att utvärdera den neuropsykiatriska säkerheten för vareniklin. Dessa prövningar

inkluderade de 5 prövningar som beskrivs ovan som använde C-SSRS, samt sammanlagt 8 521

patienter (5 072 vareniklin, 3 449 placebo), av vilka vissa hade psykiatriska tillstånd. Resultaten visade

en liknande incidens av kombinerade neuropsykiatriska biverkningar, andra än sömnstörningar, hos

patienter som behandlades med vareniklin jämfört med patienter som behandlades med placebo, med

ett riskförhållande (RR) på 1,01 (95 % KI: 0,89–1,15). Poolade data från dessa 18 prövningar visade

en liknande incidensfrekvens för enskilda kategorier av psykiatriska händelser hos patienter som

behandlades med vareniklin jämfört med patienter som behandlades med placebo. I nedanstående

tabell beskrivs de oftast (≥ 1 %) rapporterade biverkningskategorierna rörande psykiatrisk säkerhet,

andra än sömnproblem och sömnstörningar.

Psykiatriska biverkningar som förekom hos ≥ 1 % av patienterna från poolade data från

18 kliniska prövningar:

Vareniklin

(N=5072)

Placebo

(N=3449)

Ångestsymptom

253 (5,0)

206 (6,0)

Nedstämdhet

179 (3,5)

108 (3,1)

Nedstämdhet NEC*

116 (2,3)

53 (1,5)

* NEC = Not Elsewhere Classified (ej klassificerat på annan plats)

Andelarna (procentenheterna) motsvarar antalet patienter som rapporterat biverkningen

Observationsstudier

Fyra observationsstudier, var och en omfattande 10 000 till 30 000 användare av vareniklin i justerade

analyser, jämförde risken för allvarliga neuropsykiatriska händelser, inklusive neuropsykiatriska

sjukhusinläggningar och dödliga eller icke-dödliga självskador, hos patienter som behandlades med

vareniklin jämfört med patienter som förskrivits NRT eller bupropion. Samtliga studier var

retrospektiva kohortstudier och omfattande patienter med och utan psykiatrisk historik. Samtliga

studier använde statistiska metoder för att kontrollera förväxlingsfaktorer, inklusive preferens för

förskrivning av vareniklin till friskare patienter, även om det finns en risk för att förväxlingsfaktorer

fortfarande kvarstår.

Två av dessa studier fann ingen skillnad i risken för neuropsykiatriska sjukhusinläggningar mellan

användare av vareniklin och nikotinplåster (riskkvot [RR] 1,14; 95 % konfidensintervall [KI] :

0,56-2,34 i den första studien och 0,76, 95 % Ki 0,40–1,46 i den andra studien). Möjligheten att

upptäcka skillnader mellan dessa båda studier var begränsad. Den tredje studien rapporterade ingen

skillnad i risken för psykiatriska biverkningar som diagnostiserats under ett besök på akutmottagning

eller sjukhusinläggning mellan vareniklinanvändare och bupropionanvändare (RR 0,85, 95 % KI

0,55-1,30). Baserat på rapporter efter marknadsintroduktionen kan bupropion vara förknippat med

neuropsykiatriska biverkningar.

Den fjärde studien gav inga belägg för högre risk för dödlig eller icke-dödlig självskada (RR 0,88,

95 % KI: 0,52-1,49) hos patienter som förskrivits vareniklin jämfört med patienter som förskrivits

NRT. Förekomsten av upptäckta självmord var liten under tre månader efter att patienterna börjat med

läkemedelsbehandlingen (två fall bland 31 260 vareniklinanvändare och sex fall bland 81 545 NRT-

användare).

Kohortstudie vid graviditet

I en populationsbaserad kohortstudie jämfördes spädbarn som exponerats för CHAMPIX in utero

(N=335) med spädbarn till mödrar som rökte under graviditeten (N=78 412) och spädbarn till mödrar

som var icke-rökare (N=806 438). I den här studien var frekvensen av följande händelser lägre hos

spädbarn som exponerats för CHAMPIX in utero än hos spädbarn till mödrar som rökte under

graviditeten: medfödda missbildningar (3,6 % respektive 4,3 %), dödfödslar (0,3 % respektive 0,5 %),

för tidig födsel (7,5 % respektive 7,9 %), litet barn för gestationsåldern (12,5 % respektive 17,1 %)

samt för tidig fostervattenavgång (3,6 % respektive 5,4 %).

Pediatrisk population

Effekten och säkerheten för vareniklin har undersökts i en randomiserad, dubbelblind och

placebokontrollerad studie på 312 patienter i åldern 12 till 19 år, som rökte i genomsnitt minst

5 cigaretter per dag under de 30 dagarna som föregick rekryteringen och som hade minst 4 poäng på

Fagerströmskalan för nikotinberoende. Patienterna delades in efter ålder (12-16 år och 17-19 år) och

kroppsvikt (≤55 kg och >55 kg). Efter två veckors titrering fick de patienter som randomiserats till

vareniklin och som vägde >55 kg 1 mg två gånger dagligen (högdosgrupp) eller 0,5 mg två gånger

dagligen (lågdosgrupp), medan patienterna som vägde ≤55 kg fick 0,5 mg två gånger dagligen

(högdosgrupp) eller 0,5 mg en gång dagligen (lågdosgrupp). Behandlingen pågick i 12 veckor och

följdes sedan av 40 veckor utan behandling, parallellt med åldersanpassad rådgivning under hela

studien.

Följande tabell med data från den ovan beskrivna pediatriska studien visar en jämförelse av frekvensen

kontinuerlig rökfrihet (Continous Abstinence Rate, CAR) vecka 9-12, bekräftat genom analys av

kotinin i urinen, för hela analysgruppen i studiepopulationen och för populationen i åldern 12-17 år.

CAR 9-12 (%)

Totalt

n/N (%)

12-17-åringar

n/N (%)

Högdos-vareniklin

22/109 (20,2 %)

15/80 (18,8 %)

Lågdos-vareniklin

28/103 (27,2 %)

25/78 (32,1 %)

Placebo

18/100 (18,0 %)

13/76 (17,1 %)

Behandlingsjämförelser

Oddskvot för CAR 9-12 (95 % CI) [p-värde]

Högdos-vareniklin kontra placebo

1,18 (0,59; 2,37) [0,6337]

1,13 (0,50; 2,56) [0,7753]

Lågdos-vareniklin kontra placebo

1,73 (0,88; 3,39) [0,1114]

2,28 (1,06; 4,89) [0,0347]*

* Detta p-värde betraktas inte som statistiskt signifikant. Enligt förspecificerade statistiska testprocedurer avbröts testet

när jämförelsen mellan högdos-vareniklin och placebobehandling för hela studien inte uppnådde statistisk signifikans.

CI=konfidensintervall; N=antal deltagare som randomiserats; n=antal deltagare som, vid varje besök från vecka 9 till och

med 12, uppgav att de inte hade rökt och inte använt några andra nikotininnehållande produkter sedan det senaste

studiebesöket/senaste kontakten (på checklista för nikotinanvändning) och som vid samtliga dessa besök bekräftades ha

slutat röka baserat på test av kotinin i urinen.

5.2

Farmakokinetiska egenskaper

Absorption

Maximala plasmakoncentrationer av vareniklin uppträder vanligen inom 3-4 timmar efter peroral

administrering. Efter upprepade perorala doser till friska frivilliga uppnåddes steady-state inom 4

dagar. Absorptionen är praktiskt taget fullständig efter peroral administrering och den systemiska

tillgängligheten är hög. Vareniklins perorala biotillgänglighet påverkas inte av föda eller av tidpunkten

för intaget.

Distribution

Vareniklin distribueras ut i vävnaderna, inklusive hjärnan. Distributionsvolym var i genomsnitt

415 liter (% CV = 50) vid steady state. Vareniklins plasmaproteinbindning är låg

(≤ 20 %) och oberoende av både ålder och njurfunktion. Hos gnagare överförs vareniklin till placenta

och utsöndras i bröstmjölk.

Metabolism

Vareniklin genomgår minimal metabolism med 92 % utsöndrat oförändrat i urinen och mindre än

10 % utsöndrat som metaboliter. Bland mindre metaboliter i urinen återfinns vareniklin-N-

karbamoylglukuronid och hydroxivareniklin. I omloppet utgör vareniklin 91 % av läkemedelsrelaterat

material. Bland mindre, cirkulerande metaboliter återfinns vareniklin-N-karbamoylglukuronid och N-

glukosylvareniklin.

In vitro-studier visar att vareniklin inte hämmar cytokrom P450-enzymer (IC50 > 6 400 ng/ml). De

P450-enzymer som testades avseende hämning var: 1A2, 2A6, 2B6, 2C8, 2C9, 2C19, 2D6, 2E1 och

3A4/5. In vitro-studier av humana hepatocyter har också visat att vareniklin inte inducerar aktiviteten

hos cytokrom P450-enzymerna 1A2 och 3A4. Därför torde vareniklin inte förändra farmakokinetiken

av substanser som primärt metaboliseras av cytokrom P450-enzymer.

Eliminering

Elimineringshalveringstiden för vareniklin är cirka 24 timmar. Renal eliminering av vareniklin sker

primärt genom glomerulär filtrering samt aktiv tubulär sekretion via den organiska

katjontransportören, OCT2 (se avsnitt 4.5).

Linjäritet/Icke-linjäritet

Vareniklin uppvisar linjär kinetik när det ges som engångsdos (0,1-3 mg) eller i upprepade doser (1-

3 mg dagligen).

Farmakokinetik hos särskilda patientpopulationer

Det finns inga kliniskt betydelsefulla skillnader i vareniklins farmakokinetik på grund av ålder, ras,

kön, grad av rökning eller samtidig användning av andra läkemedel. Detta har visats i specifika

farmakokinetiska studier och i populations- farmakokinetiska analyser.

Nedsatt leverfunktion

På grund av frånvaron av väsentlig levermetabolism, ska vareniklins farmakokinetik vara opåverkad

hos patienter med nedsatt leverfunktion (se avsnitt 4.2).

Nedsatt njurfunktion

Vareniklins farmakokinetik var oförändrad hos patienter med lätt nedsatt njurfunktion (uppskattat

kreatininclearance mellan > 50 ml/minut och

80 ml/minut). Hos patienter med måttligt nedsatt

njurfunktion (uppskattat kreatininclearance mellan

30 ml/minut och

50 ml/minut), ökade exponeringen av vareniklin 1,5-faldigt, jämfört med patienter med normal

njurfunktion (uppskattat kreatininclearance > 80 ml/minut). Hos patienter med svårt nedsatt

njurfunktion (uppskattat kreatininclearance < 30 ml/minut), ökade exponeringen av vareniklin 2,1-

faldigt. Hos patienter med terminal njurinsufficiens (ESRD), eliminerades vareniklin effektivt genom

hemodialys (se avsnitt 4.2).

Äldre

Vareniklins farmakokinetik hos äldre patienter (65-75 år) med normal njurfunktion är likartad den hos

yngre vuxna patienter (se avsnitt 4.2). För äldre patienter med reducerad njurfunktion, se avsnitt 4.2.

Pediatrisk population

Vareniklins endos- och flerdosfarmakokinetik har undersökts hos pediatriska patienter i åldern 12

t.o.m. 17 år och var ungefär dosproportionerlig över det studerade dagliga dosintervallet, 0,5 mg-2 mg.

Systemisk exponering vid steady state hos ungdomar med kroppsvikt > 55 kg, utvärderat som AUC

(0-24), var jämförbar med den som noterats vid samma doser i den vuxna populationen. När 0,5 mg

gavs två gånger dagligen var genomsnittlig daglig exponering för vareniklin vid steady state högre (ca.

40 %) hos ungdomar med kroppsvikt ≤ 55 kg jämfört med vad som noterats i den vuxna populationen.

CHAMPIX rekommenderas inte för behandling av pediatriska patienter eftersom effekt inte har visats

i denna population (se avsnitt 4.2 och 5.1).

5.3

Prekliniska säkerhetsuppgifter

Gängse studier avseende allmäntoxicitet, gentoxicitet, fertilitet och utveckling av embryo eller foster

visade inte några särskilda risker för människa. Hos hanråttor som fick vareniklin i 2 år sågs en

dosrelaterad ökning i incidensen av hibernoma (tumör i det bruna fettet). Hos avkomman till dräktiga

råttor som behandlats med vareniklin sågs en minskning i fertiliteten och ökad hörselreaktion vid

skrämsel (se avsnitt 4.6). Dessa effekter sågs endast vid exponering som ansågs ligga väl över den

högsta exponeringen hos människa, vilket tyder på liten relevans för klinisk användning. Icke kliniska

data indikerar att vareniklin har vanebildande egenskaper men med lägre potens än nikotin. I kliniska

studier på människa har vareniklin visat låg missbrukspotential.

6.

FARMACEUTISKA UPPGIFTER

6.1

Förteckning över hjälpämnen

Tablettkärna

Mikrokristallin cellulosa

Vattenfritt kalciumvätefosfat

Kroskarmellosnatrium

Kolloidal vattenfri kiseldioxid

Magnesiumstearat

Filmdragering

Hypromellos

Titandioxid (E171)

Makrogol 400

Indigokarmin Aluminium Lake E132

Triacetin

6.2

Inkompatibiliteter

Ej relevant.

6.3

Hållbarhet

Burk: 2 år.

Blister: 3 år.

6.4

Särskilda förvaringsanvisningar

Blister: Förvaras vid högst 30 °C.

HDPE-burk: Inga särskilda förvaringsanvisningar.

6.5

Förpackningstyp och innehåll

Underhållsförpackningar

PCTFE/PVC-blister med aluminiumfoliebaksida i en förpackning innehållande 28 × 1 mg

filmdragerade tabletter, förpackat i en sekundär, värmeförsluten kartong.

PCTFE/PVC-blister med aluminiumfoliebaksida i en förpackning innehållande 56 × 1 mg

filmdragerade tabletter, förpackat i en sekundär, värmeförsluten kartong.

PCTFE/PVC-blister med aluminiumfoliebaksida i en förpackning innehållande 28 × 1 mg

filmdragerade tabletter i en kartong.

PCTFE/PVC-blister med aluminiumfoliebaksida i en förpackning innehållande 56 × 1 mg

filmdragerade tabletter i en kartong.

PCTFE/PVC-blister med aluminiumfoliebaksida i en förpackning innehållande 112 × 1 mg

filmdragerade tabletter i en kartong.

PCTFE/PVC-blister med aluminiumfoliebaksida i en förpackning innehållande 140 × 1 mg

filmdragerade tabletter i en kartong.

PVC-blister med aluminiumfoliebaksida i en förpackning innehållande 28 × 1 mg filmdragerade

tabletter, förpackat i en sekundär, värmeförsluten kartong.

PVC-blister med aluminiumfoliebaksida i en förpackning innehållande 56 × 1 mg filmdragerade

tabletter, förpackat i en sekundär, värmeförsluten kartong.

PVC-blister med aluminiumfoliebaksida i en förpackning innehållande 28 × 1 mg filmdragerade

tabletter i en kartong.

PVC-blister med aluminiumfoliebaksida i en förpackning innehållande 56 × 1 mg filmdragerade

tabletter i en kartong.

PVC-blister med aluminiumfoliebaksida i en förpackning innehållande 112 × 1 mg filmdragerade

tabletter i en kartong.

PVC-blister med aluminiumfoliebaksida i en förpackning innehållande 140 × 1 mg filmdragerade

tabletter i en kartong.

Burk i HDPE-plast med barnsäker förslutning av polypropen och förslutning av

aluminiumfolie/polyeten innehållande 56 × 1 mg filmdragerade tabletter.

Eventuellt kommer inte alla förpackningsstorlekar att marknadsföras.

6.6

Särskilda anvisningar för destruktion

Inga särskilda anvisningar.

7.

INNEHAVARE AV GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING

Pfizer Europe MA EEIG

Boulevard de la Plaine 17

1050 Bruxelles

Belgien

8.

NUMMER PÅ GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING

EU/1/06/360/002

EU/1/06/360/004

EU/1/06/360/005

EU/1/06/360/009

EU/1/06/360/010

EU/1/06/360/011

EU/1/06/360/013

EU/1/06/360/015

EU/1/06/360/016

EU/1/06/360/020

EU/1/06/360/021

EU/1/06/360/022

EU/1/06/360/024

9.

DATUM FÖR FÖRSTA GODKÄNNANDE/FÖRNYAT GODKÄNNANDE

Datum för första godkännande: 26 september 2006

Datum för förnyat godkännande: 29 juni 2016

10.

DATUM FÖR ÖVERSYN AV PRODUKTRESUMÉN

Information om detta läkemedel finns tillgänglig till Europeiska läkemedelsmyndighetens

hemsida http://www.ema.europa.eu/.

1.

LÄKEMEDLETS NAMN

CHAMPIX 0,5 mg filmdragerade tabletter

CHAMPIX 1 mg filmdragerade tabletter

2.

KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING

Varje 0,5 mg filmdragerad tablett innehåller 0,5 mg vareniklin (som tartrat).

Varje 1 mg filmdragerad tablett innehåller 1 mg vareniklin (som tartrat).

För fullständig förteckning över hjälpämnen, se avsnitt 6.1.

3.

LÄKEMEDELSFORM

Filmdragerade tabletter.

0,5 mg filmdragerad tablett, 4 mm x 8 mm: Vit, kapselformad, bikonvex tablett, märkt ”Pfizer” på ena

sidan och ”CHX 0,5" på andra sidan.

1 mg filmdragerad tablett, 5 mm x 10 mm: Ljusblå, kapselformad, bikonvex tablett, märkt ”Pfizer”

ena sidan och ”CHX 1,0" på andra sidan.

4.

KLINISKA UPPGIFTER

4.1

Terapeutiska indikationer

CHAMPIX är indicerat för rökavvänjning hos vuxna.

4.2

Dosering och administreringssätt

Dosering

Rekommenderad dos är 1 mg vareniklin två gånger dagligen efter en veckas titrering enligt följande:

Dag 1-3

0,5 mg en gång dagligen

Dag 4-7

0,5 mg två gånger dagligen

Dag 8 – behandlingsslut:

1 mg två gånger dagligen

Patienten bör bestämma ett datum att sluta röka på. Behandlingen med CHAMPIX ska vanligtvis

starta 1-2 veckor före detta datum (se avsnitt 5.1). Patienterna ska behandlas med CHAMPIX i 12

veckor.

För patienter som framgångsrikt har slutat röka efter 12 veckor kan en extra 12-veckorsbehandling

med 1 mg CHAMPIX två gånger dagligen övervägas för att upprätthålla rökfriheten (se avsnitt 5.1).

För patienter som inte kan eller vill sluta tvärt bör en gradvis nedtrappning av rökningen med

CHAMPIX övervägas. Patienterna bör trappa ned rökningen under behandlingens 12 första veckor och

sluta helt när behandlingsperioden är slut. Patienterna bör därefter fortsätta ta CHAMPIX i ytterligare

12 veckor, vilket ger en behandlingslängd på totalt 24 veckor (se avsnitt 5.1).

Patienter som är motiverade att sluta röka men inte har lyckats med detta under tidigare behandling

med CHAMPIX, eller som har fått återfall efter behandlingen, kan ha nytta av att göra ett nytt försök

att sluta röka med CHAMPIX (se avsnitt 5.1).

Patienter som inte tolererar biverkningarna av CHAMPIX kan tillfälligt eller permanent sänka dosen

till 0,5 mg två gånger dagligen.

Vid rökavvänjning är risken för återfall förhöjd under en period direkt efter att behandlingen avslutas.

Hos patienter med hög risk för återfall kan nedtrappning övervägas (se avsnitt 4.4).

Äldre

Ingen dosjustering är nödvändig för äldre patienter (se avsnitt 5.2). Eftersom äldre patienter tenderar

att ha nedsatt njurfunktion, bör förskrivare ta hänsyn till njurstatus vid behandling av dessa patienter.

Nedsatt njurfunktion

Ingen dosjustering är nödvändig för patienter med lätt nedsatt (uppskattat kreatininclearance

mellan > 50 ml/minut och

80 ml/minut) till måttligt nedsatt (uppskattat kreatininclearance

mellan

30 ml/minut och

50 ml/minut) njurfunktion.

För patienter med måttligt nedsatt njurfunktion som upplever oacceptabla biverkningar kan dosen

minskas till 1 mg en gång dagligen.

För patienter med svårt nedsatt njurfunktion (uppskattat kreatininclearance < 30 ml/minut) är

rekommenderad dos av CHAMPIX 1 mg en gång dagligen. Doseringen bör starta med 0,5 mg en gång

dagligen i 3 dagar och därefter ökas till 1 mg en gång dagligen. Eftersom den kliniska erfarenheten

av CHAMPIX är otillräcklig hos patienter med terminal njurinsufficiens, rekommenderas inte

behandling av denna patientgrupp (se avsnitt 5.2).

Nedsatt leverfunktion

Ingen dosjustering är nödvändig för patienter med nedsatt leverfunktion (se avsnitt 5.2).

Pediatrisk population

CHAMPIX rekommenderas inte för behandling av pediatriska patienter eftersom effekt inte har visats

i denna population (se avsnitt 5.1 och 5.2).

Administreringssätt

CHAMPIX är för oral användning och tabletterna ska sväljas hela med vatten.

CHAMPIX kan tas med eller utan mat.

4.3

Kontraindikationer

Överkänslighet mot det aktiva innehållsämnet eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt 6.1.

4.4

Varningar och försiktighet

Effekter vid rökavvänjning

Fysiologiska förändringar till följd av rökavvänjning, med eller utan behandling med CHAMPIX, kan

förändra farmakokinetiken eller farmakodynamiken hos vissa läkemedel, vilket kan göra dosjustering

nödvändig för dessa läkemedel (inkluderande t ex teofyllin, warfarin och insulin). Eftersom rökning

inducerar enzymet CYP1A2, kan rökavvänjning leda till en ökning av plasmanivåerna av läkemedel

som metaboliseras av CYP1A2.

Neuropsykiatriska symtom

Efter marknadsintroduktion har förändrat beteende eller tankesätt, ångest, psykos, humörförändringar,

aggressivt beteende, depression, självmordstankar, självmordsbeteende och självmordsförsök

rapporterats hos patienter som försöker sluta röka med CHAMPIX.

En stor, randomiserad, dubbelblind studie med aktiv kontroll och placebokontroll utfördes för att

jämföra risken för allvarliga neuropsykiatriska händelser hos patienter med och utan tidigare psykisk

sjukdom, som genomgick rökavvänjningsbehandling med vareniklin, bupropion, nikotinplåster

(NRT) eller placebo. Primär endpoint för säkerheten var en sammansättning av neuropsykiatriska

biverkningar som hade rapporterats efter marknadsintroduktionen.

Användningen av vareniklin till patienter med eller utan anamnes på psykisk sjukdom hade inget

samband med någon ökad risk för allvarliga neuropsykiatriska biverkningar avseende sammansatt

primär endpoint i jämförelse med placebo (se avsnitt 5.1 Farmakodynamiska egenskaper

Neuropsykiatrisk säkerhetsstudie hos försökspersoner med och utan tidigare psykisk sjukdom).

Nedstämdhet, vilket i sällsynta fall inkluderar självmordstankar och självmordsförsök, kan vara

symtom på avbrutet nikotinintag.

Läkare bör göras uppmärksamma på att allvarliga neuropsykiatriska symtom kan uppkomma hos

patienter som försöker sluta röka, oavsett de behandlas eller inte. Om allvarliga neuropsykiatriska

symtom skulle uppstå under behandling med vareniklin ska patienterna omedelbart avbryta

behandlingen och kontakta sjukvården för en utvärdering av behandlingen.

Tidigare psykisk sjukdom

Rökavvänjning, med eller utan läkemedelsbehandling, har satts i samband med försämring av

underliggande psykisk sjukdom (t.ex. depression).

Data har erhållits från rökavvänjningsstudier med CHAMPIX hos patienter med tidigare psykiska

sjukdomar (se avsnitt 5.1).

I en klinisk prövning av rökavvänjning rapporterades neuropsykiatriska biverkningar oftare hos

patienter med tidigare psykiska sjukdomar än hos patienter utan tidigare psykiska sjukdomar, oavsett

behandling (se avsnitt 5.1).

Försiktighet ska iakttas hos patienter med tidigare psykisk sjukdom och patienten ska informeras i

enlighet med detta.

Kramper

I kliniska studier och vid erfarenhet efter marknadsintroduktion har rapporter om kramper hos

patienter med eller utan tidigare anamnes av kramper förekommit vid behandling med CHAMPIX.

CHAMPIX bör användas med försiktighet hos patienter med tidigare anamnes på kramper eller som

lider av andra tillstånd som kan sänka kramptröskeln.

Utsättande av behandling

Utsättande av CHAMPIX i slutet av behandlingen var förenad med en ökad irritabilitet, röksug,

depression och/eller insomnia hos upp till 3 % av patienterna. Förskrivaren ska informera patienten

därom och diskutera eller överväga behovet av nedtrappning.

Kardiovaskulära händelser

Patienter som använder CHAMPIX bör instrueras om att informera sin läkare om nya eller förvärrade

kardiovaskulära symtom samt att omedelbart söka läkarvård om de upplever tecken och symtom på

hjärtinfarkt eller stroke (se avsnitt 5.1).

Överkänslighetsreaktioner

Efter marknadsintroduktion har överkänslighetsreaktioner, inkluderande angioödem, rapporterats hos

patienter som behandlats med vareniklin. Kliniska fynd inkluderade svullnad av ansikte, mun (tunga,

läppar och tandkött), hals (svalg och struphuvud) och extremiteter. Det förekom sällsynta rapporter om

livshotande angioödem som krävt brådskande medicinskt omhändertagande på grund av

andningssvårigheter. Patienter som upplever dessa symtom ska avsluta behandlingen med vareniklin

och kontakta läkare omedelbart.

Hudreaktioner

Efter marknadsintroduktion har även rapporter om sällsynta men allvarliga hudreaktioner förekommit,

inkluderande Stevens-Johnson syndrom och Erytema multiforme hos patienter som behandlas med

vareniklin. Patienterna ska avsluta behandlingen vid första tecken på utslag eller hudreaktioner och

kontakta läkare omedelbart eftersom dessa reaktioner kan vara livshotande.

4.5

Interaktioner med andra läkemedel och övriga interaktioner

Baserat på vareniklins egenskaper och klinisk erfarenhet hittills har CHAMPIX inte visat några

kliniskt betydelsefulla läkemedelsinteraktioner. Ingen dosjustering av CHAMPIX eller av något av

nedanstående läkemedel som administreras samtidigt rekommenderas.

In vitro-studier tyder på att det är osannolikt att vareniklin förändrar farmakokinetiken av substanser

som primärt metaboliseras av cytokrom P450-enzymer.

Eftersom metabolismen av vareniklin dessutom bidrar till mindre än 10 % av dess clearance, är det

osannolikt att läkemedel som är kända för att påverka cytokrom P450-systemet förändrar

farmakokinetiken av vareniklin (se avsnitt 5.2). Därför är inte dosjustering av CHAMPIX nödvändig.

In vitro-studier har visat att vareniklin inte hämmar humana renala transportproteiner vid terapeutiska

koncentrationer. Det är därför osannolikt att aktiva substanser som elimineras renalt (t ex metformin –

se nedan) påverkas av vareniklin.

Metformin

Vareniklin påverkade inte farmakokinetiken av metformin. Metformin påverkade inte

farmakokinetiken av vareniklin.

Cimetidin

Samtidig administrering av cimetidin och vareniklin ökade den systemiska exponeringen av vareniklin

med 29 %, på grund av minskat renalt clearance av vareniklin. Ingen dosjustering rekommenderas vid

samtidig administrering av cimetidin hos patienter med normal njurfunktion eller hos patienter med

milt till måttligt nedsatt njurfunktion. Hos patienter med svårt nedsatt njurfunktion ska samtidig

administrering av cimetidin och vareniklin undvikas.

Digoxin

Vareniklin förändrade inte farmakokinetiken av digoxin vid steady state.

Warfarin

Vareniklin förändrade inte farmakokinetiken av warfarin. Protrombintiden (INR) påverkades inte av

vareniklin. Rökavvänjning kan i sig resultera i förändringar av farmakokinetiken av warfarin (se

avsnitt 4.4).

Alkohol

Det finns begränsade kliniska data rörande potentiella interaktioner mellan alkohol och vareniklin.

Rapporter om ökade förgiftningseffekter av alkohol hos patienter som behandlas med vareniklin har

rapporterats efter marknadsintroduktionen. Något orsakssamband mellan dessa händelser och

användningen av vareniklin har inte fastställts.

Användning tillsammans med andra behandlingar för rökavvänjning

Bupropion

Vareniklin förändrade inte farmakokinetiken av bupropion vid steady state.

Behandling med nikotinersättning (NRT)

När vareniklin och transdermal nikotinersättning gavs samtidigt till rökare i 12 dagar, uppmättes en

statistiskt signifikant minskning av det genomsnittliga systoliska blodtrycket (medel 2,6 mmHg) sista

studiedagen. I denna studie var incidensen av illamående, huvudvärk, kräkningar, yrsel, dyspepsi och

trötthet högre vid kombinationsbehandling än med enbart NRT.

Säkerhet och effekt hos CHAMPIX i kombination med andra behandlingar för rökavvänjning har inte

studerats.

4.6

Fertilitet, graviditet och amning

Graviditet

En måttlig mängd data från gravida kvinnor tyder inte på någon missbildnings- eller foster/neonatal

toxicitet av vareniklin (se avsnitt 5.1).

Djurstudier har visat på reproduktionstoxikologiska effekter (se avsnitt 5.3). Som en

försiktighetsåtgärd bör man undvika användning av vareniklin under graviditet (se avsnitt 5.1).

Amning

Det är okänt huruvida vareniklin utsöndras i bröstmjölk hos människa. Djurstudier tyder på att

vareniklin utsöndras i bröstmjölk. Beslut om huruvida amningen alternativt behandlingen med

CHAMPIX ska fortsätta eller avbrytas bör tas, varvid nyttan av amning för barnet och nyttan av

behandling med CHAMPIX för kvinnan ska beaktas.

Fertilitet

Inga kliniska data över effekten på fertiliteten för vareniklin finns tillgängliga.

Icke-klinisk data visade ingen risk för människa baserad på standardiserade fertilitetsstudier på han-

och honråttor (se avsnitt 5.3).

4.7

Effekter på förmågan att framföra fordon och använda maskiner

CHAMPIX kan ha mindre eller måttlig påverkan på förmågan att framföra fordon och använda

maskiner. CHAMPIX kan orsaka yrsel, somnolens och övergående medvetandeförlust, och därmed

påverka förmågan att framföra fordon och använda maskiner. Patienterna ska rådas att inte framföra

fordon, använda avancerade maskiner eller delta i andra eventuellt riskfyllda aktiviteter förrän de vet

om detta läkemedel påverkar deras förmåga att utföra dessa aktiviteter.

4.8

Biverkningar

Sammanfattning av säkerhetsprofilen

Rökavvänjning med eller utan behandling kan ge flera olika symtom. Som exempel så har dysfori eller

nedstämdhet, insomnia, irritabilitet, frustration eller ilska, ångest, koncentrationssvårigheter,

rastlöshet, minskad hjärtfrekvens, ökad aptit eller viktuppgång rapporterats hos patienter som försöker

sluta röka. Inga försök har gjorts att via design eller analys av studierna med CHAMPIX särskilja de

biverkningar som orsakats av studieläkemedlet från dem som eventuellt orsakats av utsättande av

nikotin. Biverkningarna är baserade på data från fas 2-3-studier före marknadsintroduktion och har

uppdaterats baserat på poolade data från 18 placebokontrollerade studier före och efter

marknadsintroduktion, omfattande cirka 5 000 patienter som behandlats med vareniklin.

Hos patienter som behandlades med den rekommenderade dosen 1 mg två gånger dagligen efter en

initial titreringsperiod var den vanligast rapporterade biverkningen illamående (28,6 %). I de flesta fall

uppträdde illamåendet tidigt i behandlingsperioden, var milt till måttligt i svårighetsgrad och ledde

sällan till utsättande av behandling.

Tabulerad sammanfattning över biverkningar

I nedanstående tabell upptas alla biverkningar som uppträtt i högre frekvens än placebo, klassade efter

organsystem och frekvens (mycket vanliga (≥ 1/10), vanliga (≥ 1/100, < 1/10), mindre vanliga (≥

1/1 000, < 1/100) och sällsynta (≥ 1/10 000, < 1/1 000)). Inom varje frekvensgrupp anges

biverkningarna i fallande allvarlighetsgrad.

Organsystem

Biverkningar

Infektioner och infestationer

Mycket vanliga

Vanliga

Mindre vanliga

Nasofaryngit.

Bronkit, sinuit.

Svampinfektion, virusinfektion.

Blodet och lyftsystemet

Sällsynta

Minskat antal blodplättar.

Metabolism och nutrition

Vanliga

Mindre vanliga

Viktuppgång, minskad aptit, ökad aptit.

Hyperglykemi.

Sällsynta

Diabetes mellitus, polydipsi.

Psykiska störningar

Mycket vanliga

Onormala drömmar, insomnia.

Mindre vanliga

Sällsynta

Självmordstankar, aggression, panikreaktion, onormala

tankar, rastlöshet, humörsvängningar, depression*, ångest*,

hallucinationer*, ökad libido, minskad libido.

Psykos, somnambulism, onormalt beteende, dysfori,

bradyfreni.

Centrala och perifera nervsystemet

Mycket vanliga

Huvudvärk.

Vanliga

Somnolens, yrsel, dysgeusi.

Mindre vanliga

Kramper, tremor, letargi, hypoestesi.

Sällsynta

Cerebrovaskulär händelse, hypertoni, dysartri, onormal

koordination, hypogeusi, sömnstörningar på grund av störd

dygnsrytm.

Ingen känd frekvens

Övergående medvetandeförlust.

Ögon

Mindre vanliga

Sällsynta

Konjunktivit, ögonvärk.

Skotom, skleral missfärgning, mydriasis, fotofobi, myopi,

ökat tårflöde.

Öron och balansorgan

Mindre vanliga

Tinnitus.

Hjärtat

Mindre vanliga

Sällsynta

Hjärtinfarkt, angina pectoris, takykardi, hjärtklappning, ökad

hjärtfrekvens.

Förmaksflimmer, sänkning av ST-våg (EKG), sänkning av T-

vågsamplitud (EKG).

Blodkärl

Mindre vanliga

Ökat blodtryck, värmevallningar.

Organsystem

Biverkningar

Andningsvägar, bröstkorg och mediastinum

Vanliga

Mindre vanliga

Sällsynta

Dyspné, hosta.

Övre luftvägsinflammation, luftvägsobstruktion, dysfoni,

allergisk rinit, halsirritation, täppta bihålor, övre

luftvägssyndrom med hosta, rinorré.

Laryengeal smärta, snarkning.

Magtarmkanalen

Mycket vanliga

Illamående.

Vanliga

Gastroesofageal refluxsjukdom, kräkning, förstoppning,

diarré, uppsvälld buk, buksmärta, tandvärk, dyspepsi,

flatulens, muntorrhet.

Mindre vanliga

Sällsynta

Blodig avföring, gastrit, förändrad avföringsvana, rapningar,

aftös stomatit, smärta i tandköttet.

Hematemes, onormal avföring, tungbeläggningar.

Hud och subkutan vävnad

Vanliga

Mindre vanliga

Hudutslag, klåda.

Erytem, akne, hyperhidros, nattliga svettningar.

Sällsynta

Allvarliga hudreaktioner, inkluderande Stevens-Johnson

syndrom och Erytema multiforme, angioödem.

Muskuloskeletala systemet och bindväv

Vanliga

Mindre vanliga

Sällsynta

Artralgi, myalgi, ryggsmärta.

Muskelspasmer, muskuloskeletal smärta i bröstet.

Stelhet i lederna, kostokondrit.

Njurar och urinvägar

Mindre vanliga

Sällsynta

Pollakisuri, nokturi.

Glukosuri, polyuri.

Reproduktionsorgan och bröstkörtel

Mindre vanliga

Sällsynta

Menorragi.

Vaginala flytningar, sexuella störningar.

Allmänna symtom och/eller symtom vid administreringsstället

Vanliga

Bröstsmärta, trötthet.

Mindre vanliga

Sällsynta

Bröstbesvär, influensaliknande sjukdom, feber, asteni,

sjukdomskänsla.

Känsla av frusenhet, cystor.

Undersökningar

Vanliga

Sällsynta

Onormala levervärden.

Onormal sperma, ökad halt av C-reaktiva proteiner, minskat

blodkalciumvärde.

* Frekvenserna är uppskattade från en observationsstudie genomförd efter marknadsföring

Rapportering av misstänkta biverkningar

Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt

att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas

att rapportera varje misstänkt biverkning via det nationella rapporteringssystemet listat i bilaga V.

4.9

Överdosering

Inga fall av överdosering har rapporterats i kliniska studier före marknadsföringen.

Vid överdosering ska gängse stödjande åtgärder vidtas efter behov.

Det har visat sig att vareniklin dialyseras hos patienter med terminal njurinsufficiens (se avsnitt 5.2).

Erfarenhet saknas dock av dialys efter överdosering.

5.

FARMAKOLOGISKA EGENSKAPER

5.1

Farmakodynamiska egenskaper

Farmakoterapeutisk grupp: Övriga läkemedel med verkan på nervsystemet; medel vid behandling av

beroendetillstånd; medel vid nikotinberoende, ATC-kod: N07BA03

Verkningsmekanism

Vareniklin binds med hög affinitet och selektivitet till α4β2-neuronala nikotinacetylkolinreceptorer,

där det verkar som partiell agonist – en substans som har både agonistisk verkan, med lägre

inneboende effekt än nikotin, och antagonistisk verkan i närvaro av nikotin.

Elektrofysiologiska studier in vitro och neurokemiska studier in vivo har visat att vareniklin binds till

α4β2-neuronala nikotinacetylkolinreceptorer och stimulerar receptormedierad aktivitet, men på en

väsentligt lägre nivå än nikotin. Nikotin konkurrerar om samma bindningsställe på humana α4β2

nAChR, där vareniklin har högre affinitet. Vareniklin kan därför effektivt blockera nikotinets förmåga

att fullt ut aktivera α4β2-receptorerna och det mesolimbiska dopaminsystemet, den neuronala

mekanism som ligger bakom den upplevda förstärkningen och belöningen vid rökning. Vareniklin är

högselektivt och binder kraftigare till α4β2-receptorsubtypen (Ki=0.15 nM) än till andra vanliga

nikotinreceptorer (α3β4 Ki=84 nM, α7 Ki= 620 nM, α1βγδ Ki= 3 400 nM), eller till icke-

nikotinreceptorer och transportörer (Ki > 1µM, utom till 5-HT3 receptorer: Ki=350 nM).

Farmakodynamisk effekt

CHAMPIX effekt vid rökavvänjning är en följd av vareniklins partiella agonistiska verkan vid α4β2-

nikotinreceptorn, där dess bindning ger tillräcklig effekt för att lindra symtomen på begär och

utsättning (agonistisk verkan), samtidigt som belönings- och förstärkningseffekterna av rökning

reduceras genom förhindrande av nikotinets bindning till α4β2-receptorerna (antagonistisk verkan).

Klinisk effekt och säkerhet

Behandling för rökavvänjning har större möjligheter att lyckas om patienterna är motiverade att sluta

röka och som ges ytterligare råd och stöd.

CHAMPIX effekt vid rökavvänjning har visats i tre kliniska studier på kroniska cigarettrökare

10 cigaretter per dag). Tvåtusensexhundranitton (2 619) patienter fick CHAMPIX 1 mg två gånger

dagligen (titrerat under första veckan), 669 patienter fick bupropion 150 mg två gånger dagligen

(också titrerat) och 684 patienter fick placebo.

Jämförande kliniska studier

I två identiska dubbelblinda kliniska studier av rökavvänjning jämfördes prospektivt effekten hos

CHAMPIX (1 mg två gånger dagligen), depotberedning av bupropion (150 mg två gånger dagligen)

och placebo. I dessa 52-veckorsstudier behandlades patienterna i 12 veckor, följt av 40 veckor utan

behandling.

Primär endpoint i de två studierna var kolmonoxid (CO) verifierad 4 veckors kontinuerlig rökfrihet

under veckorna 9-12 (4W-CQR). Primär endpoint visade på statistisk överlägsenhet för CHAMPIX,

jämfört med bupropion och placebo.

Efter 40-veckorsfasen utan behandling var en viktig sekundär endpoint i båda studierna kontinuerlig

rökfrihet (CA) vid vecka 52. CA definierades som den andel behandlade patienter som inte rökte (inte

ens ett bloss) under veckorna 9-52 och som inte hade ett uppmätt kolmonoxidvärde i utandningsluften

10 ppm. 4W-CQR (veckorna 9-12) och CA (veckorna 9-52) i studierna 1 och 2 framgår av

följande tabell:

Studie 1 (n = 1 022)

Studie 2 (n = 1 023)

4W CQR

CA v. 9-52

4W CQR

CA v. 9-52

CHAMPIX

44,4 %

22,1 %

44,0 %

23,0 %

Bupropion

29,5 %

16,4 %

30,0 %

15,0 %

Placebo

17,7 %

8,4 %

17,7 %

10,3 %

Odds-kvot

CHAMPIX kontra placebo

3,91

p < 0,0001

3,13

p < 0,0001

3,85

p < 0,0001

2,66

p < 0,0001

Odds-kvot

CHAMPIX kontra bupropion

1,96

p < 0,0001

1,45

p = 0,0640

1,89

p < 0,0001

1,72

p = 0,0062

Patientrapporterat röksug, utsättningssymtom och förstärkande effekter vid rökning

Ett genomgående fynd vid aktiv behandling i studierna 1 och 2 var en väsentlig minskning av röksug

och abstinensbesvär hos patienter som randomiserats till behandling med CHAMPIX jämfört med

placebo. CHAMPIX minskade också väsentligt förstärkningseffekterna av rökning, vilka kan

vidmakthålla rökningsbeteendet hos patienter som röker under behandlingen, jämfört med placebo.

Vareniklins effekt på röksug, abstinensbesvär och förstärkningseffekter av rökning uppmättes inte

under långtidsuppföljningsfasen utan behandling.

Studie av underhållsbehandling efter rökstopp

Den tredje studien bedömde nyttan av underhållsbehandling med CHAMPIX i ytterligare 12 veckor

för att upprätthålla rökfrihet. Patienterna i denna studie (n = 1 927) fick öppen behandling med

CHAMPIX 1 mg två gånger dagligen i 12 veckor. De patienter som slutat röka senast vecka 12

randomiserades till att få antingen CHAMPIX (1 mg två gånger dagligen) eller placebo under

ytterligare 12 veckor, vilket ger en studielängd av totalt 52 veckor.

Primär endpoint i studien var CO-verifierad, kontinuerlig rökfrihet från vecka 13 till vecka 24 i den

dubbelblinda behandlingsfasen. Viktig sekundär endpoint var kontinuerlig rökfrihet (CA) från vecka

13 till vecka 52.

Denna studie visade på nyttan av en 12-veckors tilläggsbehandling med CHAMPIX 1 mg två gånger

dagligen som underhållsbehandling vid rökavvänjning, jämfört med placebo. Överlägsenheten för CA,

jämfört med placebo, kvarstod till vecka 52. Huvudresultaten framgår av följande tabell:

Kontinuerlig rökfrihet hos försökspersoner som behandlades med CHAMPIX jämfört med

placebo

Champix

n = 602

Placebo

n = 604

Skillnad

(95% CI)

Odds-kvot

(95% CI)

CA* vecka 13-24

70,6 %

49,8 %

20,8 %

(15,4 %, 26,2 %)

2,47

(1,95, 3,15)

CA* vecka 13-52

44,0 %

37,1 %

6,9 %

(1,4 %, 12,5 %)

1,35

(1,07, 1,70)

*CA: Kontinuerlig rökfrihet

Det finns för närvarande begränsad klinisk erfarenhet av användande av CHAMPIX bland den svarta

befolkningen för att kunna fastställa klinisk effekt.

Flexibelt datum för rökstopp mellan vecka 1 och 5

Vareniklins effekt och säkerhet har utvärderats hos rökare som hade flexibiliteten att sluta röka mellan

vecka 1 och 5 under behandlingen. I denna 24-veckors studie fick patienterna behandling under

12 veckor följt av en 12-veckors uppföljningsfas utan behandling. 4W-CQR (vecka 9-12) för

vareniklin och placebo var 53,9 % respektive 19,4 % (skillnad=34,5 %, 95 % CI: 27,0 % - 42,0 %) och

CA vecka 9-24 var 35,2 % (vareniklin) jämfört med 12,7 % (placebo) (skillnad=22,5 %, 95 % CI:

15,8 % - 29,1 %). Patienter som inte vill eller kan sätta ett målslutdatum inom 1-2 veckor, kan

erbjudas att påbörja behandlingen och sedan välja ett eget slutdatum inom 5 veckor.

Studie på patienter som behandlades med CHAMPIX på nytt

CHAMPIX utvärderades i en dubbelblindad, placebokontrollerad prövning med 494 patienter som

tidigare hade gjort ett försök att sluta röka med CHAMPIX och antingen misslyckats med att sluta

eller fått återfall efter behandlingen. Patienter som hade upplevt någon bekymmersam biverkning

under den tidigare behandlingen uteslöts. Patienterna slumpades 1:1 till att få antingen CHAMPIX

1 mg två gånger dagligen (N=249) eller placebo (N=245) i 12 veckor och följdes sedan upp i upp till

40 veckor efter behandlingen. De patienter som ingick i den här studien hade tidigare tagit CHAMPIX

för att försöka sluta röka (under en total behandlingstid på minst två veckor) minst tre månader innan

de kom med i studien och hade rökt i minst fyra veckor.

De patienter som behandlades med CHAMPIX hade en överlägsen frekvens av CO-verifierad

rökfrihet under vecka 9–12 samt under vecka 9–52 jämfört med de patienter som behandlades med

placebo. Huvudresultaten framgår av följande tabell:

Kontinuerlig rökfrihet hos försökspersoner som behandlades med CHAMPIX jämfört med

placebo

CHAMPIX

n=249

Placebo

n=245

Oddskvot (95 % KI),

p-värde

vecka 9–12

45,0 %

11,8 %

7,08 (4,34; 11,55),

p<0,0001

vecka 9–52

20,1 %

3,3 %

9,00 (3,97; 20,41),

p<0,0001

*CA: Kontinuerlig rökfrihet

Gradvis nedtrappning för att sluta röka

CHAMPIX utvärderades i en 52 veckor lång dubbelblind placebokontrollerad studie med 1 510

försökspersoner som inte kunde eller inte ville sluta röka inom fyra veckor, men som ville trappa ned

sin rökning gradvis under en 12-veckorsperiod innan de slutade helt. Försökspersonerna

randomiserades antingen till behandling med CHAMPIX 1 mg två gånger dagligen (n = 760) eller

placebo (n = 750) under 24 veckor och följdes upp efter behandlingen till och med vecka 52.

Försökspersonerna fick instruktioner om att minska antalet cigaretter de rökte med minst 50 procent

när behandlingens första fyra veckor var till ända, följt av ytterligare en 50-procentig minskning från

vecka fyra till åtta i behandlingen, med målet att uppnå fullständig rökfrihet efter 12 veckor. Efter den

inledande 12 veckor långa nedtrappningsfasen fortsatte försökspersonerna med behandlingen i

ytterligare 12 veckor. Försökspersonerna som behandlades med CHAMPIX uppvisade signifikant

högre frekvens av kontinuerlig rökfrihet jämfört med placebo. Huvudresultaten framgår av följande

tabell:

Kontinuerlig rökfrihet hos försökspersoner som behandlades med CHAMPIX jämfört med

placebo

CHAMPIX

n=760

Placebo

n=750

Oddskvot (95 % KI),

p-värde

CA* vecka 15–24

32,1 %

6,9 %

8,74 (6,09; 12,53)

p<0,0001

CA* vecka 21–52

27,0 %

9,9 %

4,02 (2,94; 5,50)

p<0,0001

*CA: Kontinuerlig rökfrihet

CHAMPIX säkerhetsprofil i den här studien uppvisade konsekvens med studier inför

marknadsintroduktion.

Patienter med kardiovaskulär sjukdom

CHAMPIX utvärderades i en randomiserad, dubbelblind, placebokontrollerad studie med

försökspersoner med stabil, kardiovaskulär sjukdom (annan än, eller i tillägg till, högt blodtryck) som

diagnostiserats mer än 2 månader före studiestart. Försökspersonerna randomiserades till behandling

med CHAMPIX 1 mg två gånger dagligen (n = 353) eller placebo (n = 350) under 12 veckor och

följdes sedan upp under 40 veckor. 4-veckors kontinuerlig rökfrihet (CQR) för vareniklin och placebo

var 47,3 % respektive 14,3 % och motsvarande för veckorna 9-52 var 19,8 % (vareniklin) jämfört med

7,4 % (placebo).

Dödsfall och allvarliga kardiovaskulära händelser utvärderades av en blindad kommitté. Följande

bedömda händelser inträffade med en frekvens ≥ 1 % i någon av behandlingsgrupperna under

behandlingen (eller i 30-dagarsperioden efter behandling): icke-dödlig hjärtinfarkt (1,1 % mot 0,3 %

för CHAMPIX respektive placebo) och sjukhusvård för angina pectoris (0,6 % vs 1,1 %). Under tiden

utan behandling, upp till 52 veckor, inkluderade de bedömda händelserna behov av koronar

revaskularisering (2,0 % jämfört med 0,6 %), sjukhusinläggning på grund av angina pectoris (1,7 %

jämfört med 1,1 %) och ny diagnos av perifer kärlsjukdom (PVD) eller behandling av perifer

kärlsjukdom (1,4 % jämfört med 0,6 %). Några av de patienter som behövde koronar revaskularisering

genomgick denna behandling som en del av behandling av icke-fatal hjärtinfarkt och sjukhusvistelse

för kärlkramp. Kardiovaskulär död inträffade hos 0,3 % av patienterna i CHAMPIX-armen och hos

0,6 % av patienterna som fick placebo under hela 52-veckors studien.

En metaanalys av 15 kliniska studier med ≥ 12 veckors behandling, inkluderande 7002 patienter

(4190 CHAMPIX, 2812 placebo), utfördes för att systematiskt utvärdera den kardiovaskulära

säkerheten för CHAMPIX. Den kliniska studien av patienter med stabil kardiovaskulär sjukdom, som

beskrivits ovan, inkluderades i metaanalysen.

Den viktiga analysen av hjärtkärlsäkerheten inkluderade händelser och tidpunkt för en sammansatt

endpoint för Major Adverse Cardiovascular Events (MACE), vilken definierades som

hjärtkärlrelaterad död, icke-fatal myokardiell infarkt och icke-fatal stroke. Dessa händelser vilka

inkluderades i endpoint var bedömda av en blindad, oberoende kommitté. Sammantaget inträffade ett

litet antal MACE-händelser under behandlingen i studierna som inkluderats i metaanalysen

(CHAMPIX 7 (0,17 %); placebo 2 (0,07 %)). Dessutom inträffade ett litet antal MACE-händelser upp

till 30 dagar efter behandling (CHAMPIX 13 (0,31 %); placebo 6 (0,21 %)).

Metaanalysen visade att exponering för CHAMPIX resulterade i ett riskförhållande för MACE på 2,83

(95 % konfidensintervall från 0,76 till 10,55, p=0,12) hos patienter under behandling och 1,95 (95 %

konfidensintervall från 0,79 till 4,82, p=0,15) hos patienter upp till 30 dagar efter att behandlingen

avslutats. Dessa är jämförbara med en uppskattad ökning av 6,5 MACE-händelser respektive 6,3

MACE-händelser per 1000 patientår av exponering. Riskförhållandet för MACE var högre hos

patienter med kardiovaskulära riskfaktorer tillsammans med rökning jämfört med det hos patienter

med kardiovaskulära riskfaktorer utan rökning.

Liknande resultat sågs för dödlighet oavsett orsak (CHAMPIX 6 (0,14 %); placebo 7 (0,25 %)) och

hjärtkärlrelaterad dödlighet (CHAMPIX 2 (0,05 %); placebo 2 (0,07 %)) i CHAMPIX-armarna

jämfört med placebo-armarna i metaanalysen.

Kardiovaskulär säkerhetsstudie hos försökspersoner med och utan tidigare psykisk sjukdom

Den kardiovaskulära säkerheten med CHAMPIX undersöktes i studien av försökspersoner med och

utan tidigare psykisk sjukdom (huvudstudie, se avsnitt 5.1 – Neuropsykiatrisk säkerhet) och

förlängningsstudien utan behandling, den kardiovaskulära säkerhetsstudien, som omfattade 4 595 av

de 6 293 personer som avslutat huvudstudien (N=8 058), och i vilken patienterna följdes upp till och

med vecka 52. Av alla försökspersoner som behandlades i huvudstudien hade 1 749 stycken (21,7 %)

medelhög kardiovaskulär risk och 644 (8,0 %) hög kardiovaskulär risk, enligt Framingham-poäng.

Primär kardiovaskulär endpoint var tid till allvarlig kardiovaskulär biverkning (Major Adverse

Cardiovascular Event, MACE), definierat som kardiovaskulär död, icke-fatal hjärtinfarkt och icke-

fatal stroke under behandlingen. Dödsfall och kardiovaskulära händelser bedömdes av en blindad,

oberoende kommitté.

Följande tabell visar incidensen för MACE och riskkvoter jämfört med placebo för samtliga

behandlingsgrupper under behandling, samt sammantaget för behandling plus 30 dagar och fram till

studiens slut.

CHAMPIX

N=2 016

Bupropion

N=2 006

NRT

N=2 022

Placebo

N=2 014

Under behandling

MACE, n (%)

1 (0,05)

2 (0,10)

1 (0,05)

4 (0,20)

Riskkvot (95 %

KI) kontra placebo

0,29 (0,05; 1,68)

0,50 (0,10; 2,50)

0,29 (0,05; 1,70)

Under behandling plus 30 dagar

MACE, n (%)

1 (0,05)

2 (0,10)

2 (0,10)

4 (0,20)

Riskkvot (95 %

KI) kontra placebo

0,29 (0,05; 1,70)

0,51 (0,10; 2,51)

0,50 (0,10; 2,48)

Till studiens slut

MACE, n (%)

3 (0,15)

9 (0,45)

6 (0,30)

8 (0,40)

Riskkvot (95 %

KI)jfr med placebo

0,39 (0,12; 1,27)

1,09 (0,42; 2,83)

0,75 (0,26; 2,13)

Användning av CHAMPIX, bupropion och NRT hade inget samband med ökad risk för

kardiovaskulära biverkningar hos rökare som behandlades i upp till 12 veckor och som följdes upp i

upp till 1 år, i jämförelse med placebo. På grund av det relativt låga antalet totala händelser kan ett

samband dock inte helt uteslutas.

Patienter med mild till måttlig kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL)

Effekt och säkerhet av CHAMPIX (1 mg två gånger dagligen) vid rökavvänjning hos patienter med

mild till måttlig KOL har visats i en randomiserad dubbelblind placebokontrollerad klinisk prövning. I

denna 52-veckors studie behandlades patienterna i 12 veckor, följt av 40 veckor utan behandling.

Primär endpoint i studien var kolmonoxid (CO) verifierad, 4 veckors kontinuerlig rökfrihet (4W-CQR)

under veckorna 9-12 och en viktig sekundär endpoint var kontinuerlig rökfrihet under veckorna 9-52.

Säkerhetsprofilen för vareniklin, var jämförbar med den som rapporterats i andra studier i den

allmänna befolkningen, inklusive pulmonell säkerhet. Resultaten för 4W-CQR (veckorna 9-12) och

CA (veckorna 9-52) i studien visas i följande tabell:

4W CQR

CA v. 9-52

CHAMPIX, (n = 248)

42,3 %

18,5 %

Placebo, (n = 251)

8,8 %

5,6 %

Odds kvot

(CHAMPIX kontra Placebo)

8,40

p < 0,0001

4,04

p < 0,0001

Studie hos patienter med tidigare egentlig depression

Effekten av vareniklin bekräftades i en randomiserad placebokontrollerad studie på 525 patienter som

haft egentlig depression under de senaste 2 åren eller under pågående stabil behandling.

Avvänjningsfrekvensen i denna population var liknande den som rapporterats i den generella

populationen. Fortsatt frekvens rökfrihet mellan veckorna 9-12 var 35,9 % i vareniklingruppen kontra

15,6 % i placebogruppen (OR 3,35 (95 % CI 2,16-5,21)) och mellan veckorna 9-52 var 20,3 % i

vareniklingruppen kontra 10,4 % i placebogruppen (OR 2,36 (95 % CI 1,40-3,98)). De vanligaste

biverkningarna (≥ 10 %) hos patienter som tog vareniklin var illamående (27,0 % kontra 10,4 % för

placebo), huvudvärk (16,8 % kontra 11,2 %), onormala drömmar (11,3 % kontra 8,2 %), insomnia

(10,9 % kontra 4,8 %) och irritabilitet (10,9 % kontra 8,2 %). Psykiatriska skalor visade ingen skillnad

mellan vareniklingruppen och placebogruppen och ingen sammantagen försämring av depression, eller

andra psykiska symtom, under studien i någon av behandlingsgrupperna.

Studie hos patienter med stabil schizofreni eller schizoaffektiv sjukdom

Vareniklins säkerhet och tolerabilitet utvärderades i en dubbelblind studie hos 128 rökare med stabil

schizofreni eller schizoaffektiv sjukdom, med antipsykotisk medicinering, randomiserade 2:1 till

behandling med vareniklin (1 mg 2 gånger dagligen) eller placebo i 12 veckor och därefter 12 veckors

uppföljning utan medicinering.

De vanligaste biverkningarna hos patienter som fått vareniklin var illamående (23,8 % jämfört med

14,0 % för placebo), huvudvärk (10,7 % jämfört med 18,6 % för placebo) samt kräkning (10,7 %

jämfört med 9,3 % för placebo). Bland rapporterade neuropsykiatriska biverkningar var sömnlöshet

den enda biverkningen som i någon behandlingsgrupp rapporterades av ≥ 5 % av patienterna som hade

en högre frekvens i vareniklingruppen än i placebogruppen (9,5 % jämfört med 4,7 %).

Sammantaget sågs ingen försämring, mätt med psykiatriska skalor, av schizofrenin i någon av

behandlingsgrupperna och det sågs inga allmänna förändringar av extrapyramidala symtom.

I vareniklingruppen var det, jämfört med placebo, en större andel patienter som rapporterade suicid-

tankar eller -beteende före inkluderingen i studien (livshistoria) och efter avslutad aktiv

behandlingsperiod (dag 33 till 85 efter sista dosintag). Under den aktiva behandlingsperioden var

incidensen suicidrelaterade händelser densamma hos vareniklinbehandlade och placebobehandlade

patienter (11 % respektive 9,3 %). Andelen patienter med suicidrelaterade händelser under den aktiva

behandlingsfasen jämfört med post-behandlingsfasen var oförändrad i vareniklingruppen; i

placebogruppen var denna andel lägre i post-behandlingsfasen. Även om det inte rapporterades några

genomförda självmord, förekom ett suicidförsök hos en vareniklinbehandlad patient vars tidigare

sjukhistoria innehöll flertalet liknande försök. De begränsade data från denna enskilda

rökavvänjningsstudie är inte tillräckliga för att dra definitiva slutsatser angående säkerheten hos

patienter med schizofreni eller schizoaffektiv sjukdom.

Neuropsykiatrisk säkerhetsstudie hos försökspersoner med och utan tidigare psykisk sjukdom

Vareniklin undersöktes i en randomiserad, dubbelblind studie med aktiv kontroll och placebokontroll

där försökspersoner med tidigare psykisk sjukdom (psykiatrisk kohort, n=4 074) och försökspersoner

utan tidigare psykisk sjukdom (icke-psykiatrisk kohort, n=3 984) deltog. Försökspersonerna var i

åldern 18–75 år, rökte minst 10 cigaretter per dag och randomiserades 1:1:1:1 till vareniklin 1 mg två

gånger dagligen, bupropion SR 150 mg två gånger dagligen, nikotinplåster (NRT) 21 mg/dag med

nedtrappning eller placebo under en behandlingsperiod om 12 veckor. Därefter följde 12 veckors

uppföljning.

Primär säkerhets-endpoint var en sammansättning av följande neuropsykiatriska biverkningar:

allvarliga fall av ångest, depression, onormala känslor, känslor av fientlighet, och/eller måttliga/svåra

fall av agitation, aggression, vanföreställningar, hallucinationer, mordtankar, mani, panik, paranoia,

psykos, självmordstankar, självmordsbeteende eller fullbordat självmord.

I följande tabell visas frekvensen för den sammansatta primära endpointen avseende neuropsykiatriska

biverkningar indelad per behandlingsgrupp samt riskdifferenser (RD) (95 % CI) jämfört med placebo i

den icke-psykiatriska kohorten.

Tabellen visar även sammansatt endpoint för allvarliga neuropsykiatriska biverkningar:

Icke-psykiatrisk kohort

N=3 984

Vareniklin

Bupropion

NRT

Placebo

Antal behandlade patienter

1 006

Sammansatt primär

endpoint avseende

neuropsyk. biverkningar

n (%)

13 (1,3)

22 (2,2)

25 (2,5)

24 (2,4)

Icke-psykiatrisk kohort

N=3 984

Vareniklin

Bupropion

NRT

Placebo

RD (95 % CI) kontra

placebo

–1,28

(–2,40; –0,15)

–0,08

(–1,37; 1,21)

–0,21

(–1,54; 1,12)

Sammansatt endpoint

avseende allvarliga

neuropsyk. biverkningar

n (%)

1 (0,1)

4 (0,4)

3 (0,3)

5 (0,5)

NRT=nikotinplåster

Frekvensen för den sammansatta endpointen var låg i alla behandlingsgrupperna, och var densamma

eller lägre för var och en av de aktiva behandlingarna i jämförelse med placebo. Användning av

vareniklin, bupropion och NRT i den icke-psykiatriska kohorten hade inget samband med en

signifikant ökad risk för neuropsykiatriska biverkningar i den sammansatta endpointen i jämförelse

med placebo (95 % CI var noll eller lägre).

Procentandelen försökspersoner med självmordsförsök och/eller självmordsbeteende baserat på

Columbia-Suicide Severity Rating Scale (C-SSRS) var jämförbar i vareniklin- och

placebogrupperna under behandlingen och under uppföljningstiden utan behandling, vilket visas i

nedanstående tabell:

Icke-psykiatrisk kohort

N=3 984

Vareniklin

N=990

n (%)

Bupropion

N=989

n (%)

NRT

N=1 006

n (%)

Placebo

N=999

n (%)

Under behandling

Antal undersökta

Självmords-

beteende och/eller

-tankar

7 (0,7)

4 (0,4)

3 (0,3)

7 (0,7)

Självmords-

beteende

1 (0,1)

1 (0,1)

Självmords-

tankar

7 (0,7)

4 (0,4)

3 (0,3)

6 (0,6)

Under uppföljning

Antal undersökta

Självmords-

beteende och/eller

-tankar

3 (0,4)

2 (0,2)

3 (0,4)

4 (0,5)

Självmords-

beteende

1 (0,1)

Självmords-

tankar

3 (0,4)

2 (0,2)

3 (0,4)

4 (0,5)

NRT=nikotinplåster

Ett fall av fullbordat självmord inträffade under behandlingstiden hos en försöksperson som

behandlades med placebo i den icke-psykiatriska kohorten.

I följande tabell visas frekvensen för den sammansatta primära endpointen avseende neuropsykiatriska

biverkningar indelad per behandlingsgrupp samt riskdifferenser (RD) (95 % CI) jämfört med placebo i

den psykiatriska kohorten. De enskilda komponenterna i endpointen redovisas också.

Tabellen visar även sammansatt endpoint för allvarliga neuropsykiatriska biverkningar:

Psykiatrisk kohort

N=4 074

Vareniklin

Bupropion

NRT

Placebo

Antal behandlade

patienter

1 026

1 017

1 016

1 015

Sammansatt primär

endpoint avseende

neuropsyk. biverkningar

n (%)

67 (6,5)

68 (6,7)

53 (5,2)

50 (4,9)

RD (95 % CI) kontra

placebo

1,59

(–0,42; 3,59)

1,78

(–0,24; 3,81)

0,37

(–1,53; 2,26)

Komponenter i primär

endpoint avseende

neuropsyk. biverkningar

(%):

Ångest

Depression

Onormala känslor

Fientlighet

Agitation

Aggression

Vanföreställningar

Hallucinationer

Mordtankar

Mani

Panik

Paranoia

Psykos

Självmordsbeteende

Självmordstankar

Fullbordat självmord

5 (0,5)

6 (0,6)

25 (2,4)

14 (1,4)

1 (0,1)

5 (0,5)

7 (0,7)

7 (0,7)

1 (0,1)

4 (0,4)

1 (0,1)

5 (0,5)

4 (0,4)

4 (0,4)

1 (0,1)

29 (2,9)

9 (0,9)

1 (0,1)

4 (0,4)

9 (0,9)

16 (1,6)

2 (0,2)

1 (0,1)

2 (0,2)

6 (0,6)

7 (0,7)

21 (2,1)

7 (0,7)

1 (0,1)

2 (0,2)

3 (0,3)

13 (1,3)

3 (0,3)

3 (0,3)

2 (0,2)

6 (0,6)

22 (2,2)

8 (0,8)

2 (0,2)

6 (0,6)

7 (0,7)

2 (0,2)

1 (0,1)

1 (0,1)

2 (0,2)

Sammansatt endpoint

avseende allvarliga

neuropsyk. biverkningar

n (%)

14 (1,4)

14 (1,4)

14 (1,4)

13 (1,3)

Biverkningsgrad = svår;

Biverkningsgrad = medelsvår och svår; NRT = nikotinplåster

Fler biverkningar rapporterades hos patienter i den psykiatriska kohorten än i den icke-psykiatriska

kohorten i de olika behandlingsgrupperna och antalet händelser för den sammansatta endpointen

var högre för alla de aktiva behandlingarna än för placebo. Användning av vareniklin, bupropion

och NRT i den psykiatriska kohorten hade dock inget samband med en signifikant ökad risk för

neuropsykiatriska biverkningar i den sammansatta endpointen i jämförelse med placebo (95 % CI

inkluderade noll).

I den psykiatriska kohorten var procentandelen försökspersoner med självmordsförsök och/eller

självmordsbeteende baserat på Columbia-Suicide Severity Rating Scale (C-SSRS) jämförbar i

vareniklin- och placebogrupperna under behandlingen och under uppföljningstiden utan

behandling, vilket visas i nedanstående tabell:

Psykiatrisk kohort

N=4 074

Vareniklin

N=1 026

n (%)

Bupropion

N=1 017

n (%)

NRT

N=1 016

n (%)

Placebo

N=1 015

n (%)

Under behandling

Antal undersökta

1 017

1 012

1 006

1 006

Självmords-

beteende

och/eller -tankar

27 (2,7)

15 (1,5)

20 (2,0)

25 (2,5)

Självmords-

beteende

1 (0,1)

2 (0,2)

Självmords-

tankar

27 (2,7)

15 (1,5)

20 (2,0)

25 (2,5)

Under uppföljning

Antal undersökta

Självmords-

beteende

och/eller -tankar

14 (1,7)

4 (0,5)

9 (1,1)

11 (1,4)

Självmords-

beteende

1 (0,1)

1 (0,1)

1 (0,1)

Självmords-

tankar

14 (1,7)

4 (0,5)

9 (1,1)

11 (1,4)

NRT=nikotinplåster

Inga fullbordade självmord rapporterades i den psykiatriska kohorten.

De vanligaste biverkningarna hos försökspersoner som behandlades med vareniklin i denna studie var

jämförbara med dem som rapporterats i studier före marknadsintroduktionen.

I båda kohorterna uppvisade de försökspersoner som behandlades med vareniklin statistiskt bättre

resultat avseende CO-bekräftat rökstopp under vecka 9–12 och 9–24 jämfört med försökspersoner

som behandlades med bupropion, nikotinplåster och placebo (se nedanstående tabell).

De viktigaste effektresultaten sammanfattas i nedanstående tabell:

Icke-psykiatrisk kohort

Psykiatrisk kohort

CA 9-12 n/N (%)

Vareniklin

382/1 005 (38,0 %)

301/1 032 (29,2 %)

Bupropion

261/1 001 (26,1 %)

199/1 033 (19,3 %)

267/1 013 (26,4 %)

209/1 025 (20,4 %)

Placebo

138/1 009 (13,7 %)

117/1 026 (11,4 %)

Behandlingsjämförelse: Oddskvot (95 % CI), p-värde

Vareniklin kontra placebo

4,00 (3,20; 5,00), P<0,0001

3,24 (2,56; 4,11), P<0,0001

Bupropion kontra placebo

2,26 (1,80; 2,85), P<0,0001

1,87 (1,46; 2,39), P<0,0001

NRT kontra placebo

2,30 (1,83; 2,90), P<0,0001

2,00 (1,56; 2,55), P<0,0001

Vareniklin kontra

bupropion

1,77 (1,46; 2,14), P<0,0001

1,74 (1,41; 2,14), P<0,0001

Vareniklin kontra NRT

1,74 (1,43; 2,10), P<0,0001

1,62 (1,32; 1,99), P<0,0001

CA 9-24 n/N (%)

Vareniklin

256/1 005 (25,5 %)

189/1 032 (18,3 %)

Icke-psykiatrisk kohort

Psykiatrisk kohort

Bupropion

188/1 001 (18,8 %)

142/1 033 (13,7 %)

187/1 013 (18,5 %)

133/1 025 (13,0 %)

Placebo

106/1 009 (10,5 %)

85/1 026 (8,3 %)

Behandlingsjämförelse: Oddskvot (95 % CI), p-värde

Vareniklin kontra placebo

2,99 (2,33; 3,83), P<0,0001

2,50 (1,90; 3,29), P<0,0001

Bupropion kontra placebo

2,00 (1,54; 2,59), P<0,0001

1,77 (1,33; 2,36), P<0,0001

NRT kontra placebo

1,96 (1,51; 2,54), P<0,0001

1,65 (1,24; 2,20), P=0,0007

Vareniklin kontra

bupropion

1,49 (1,20; 1,85), P=0,0003

1,41 (1,11; 1,79), P=0,0047

Vareniklin kontra NRT

1,52 (1,23; 1,89), P=0,0001

1,51 (1,19; 1,93), P=0,0008

CA = kontinuerlig rökfrihet; CI = konfidensintervall; NRT = nikotinplåster

Metaanalyser och observationsstudier av neuropsykiatrisk säkerhet

Analyser av data från kliniska prövningar visade inga belägg för ökad risk för allvarliga

neuropsykiatriska händelser med vareniklin jämfört med placebo. Vidare har oberoende observerande

studier inte gett stöd för en ökad risk för allvarliga neuropsykiatriska händelser hos patienter som

behandlas med vareniklin jämfört med patienter som förskrivits nikotinersättningsterapi (NRT) eller

bupropion.

Utsättande av behandling

Utsättningsfrekvens på grund av biverkningar var 11,4 % för vareniklin, jämfört med 9,7 % för

placebo. I denna grupp var utsättningsfrekvensen för de vanligaste biverkningarna hos patienter

behandlade med vareniklin följande: Illamående (2,7 % kontra 0,6 % för placebo), huvudvärk (0,6 %

kontra 1,0 % för placebo), insomnia (1,3 % kontra 1,2 % för placebo) och onormala drömmar (0,2 %

kontra 0,2 % för placebo).

Analyser av kliniska prövningar

En metaanalys av 5 randomiserade, dubbelblinda, placebokontrollerade prövningar som

omfattade 1 907 patienter (1 130 vareniklin, 777 placebo) genomfördes för att utvärdera

självmordstankar och självmordsbeteende som rapporterades med Columbia-Suicide Severity Rating

Scale (C–SSRS). Denna metaanalys inkluderade en prövning (N=127) på patienter med schizofreni

eller schizoaffektiv sjukdom och en annan prövning (N=525) på patienter med depression i

anamnesen. Resultaten visade ingen ökning av incidensen av självmordstankar och/eller

självmordsbeteende hos patienter som behandlades med vareniklin jämfört med patienter som

behandlades med placebo, vilket framgår av nedanstående tabell. Av de 55 patienter som rapporterade

självmordstankar eller självmordsbeteende var 48 (24 vareniklin, 24 placebo) från de två prövningarna

som rekryterade patienter med schizofreni/schizoaffektiv sjukdom eller depression i anamnesen. Få

patienter rapporterade sådana händelser i de andra tre prövningarna (4 vareniklin, 3 placebo).

Antal patienter och riskförhållande för självmordstankar och/eller självmordsbeteende som

rapporterats på C–SSRS från en metaanalys av 5 kliniska prövningar som jämförde vareniklin

med placebo:

Vareniklin

(N=1130)

Placebo

(N=777)

Patienter med självmordstankar och/eller självmordsbeteende*

[n (%)]**

28 (2,5)

27 (3,5)

Patientår av exponering

Riskkvot

(RR; 95 % CI)

0,79 (0,46, 1,36)

* Av dessa rapporterade en patient i varje behandlingsgren självmordsbeteende

** Patienter med händelser upp till 30 dagar efter behandling; % är inte viktat efter studie

RR incidensfrekvens per 100 patientår

En metaanalys av 18 dubbelblinda, randomiserade, placebokontrollerade kliniska prövningar

genomfördes för att utvärdera den neuropsykiatriska säkerheten för vareniklin. Dessa prövningar

inkluderade de 5 prövningar som beskrivs ovan som använde C-SSRS, samt sammanlagt 8 521

patienter (5 072 vareniklin, 3 449 placebo), av vilka vissa hade psykiatriska tillstånd. Resultaten visade

en liknande incidens av kombinerade neuropsykiatriska biverkningar, andra än sömnstörningar, hos

patienter som behandlades med vareniklin jämfört med patienter som behandlades med placebo, med

ett riskförhållande (RR) på 1,01 (95 % KI: 0,89–1,15). Poolade data från dessa 18 prövningar visade

en liknande incidensfrekvens för enskilda kategorier av psykiatriska händelser hos patienter som

behandlades med vareniklin jämfört med patienter som behandlades med placebo. I nedanstående

tabell beskrivs de oftast (≥ 1 %) rapporterade biverkningskategorierna rörande psykiatrisk säkerhet,

andra än sömnproblem och sömnstörningar.

Psykiatriska biverkningar som förekom hos ≥ 1 % av patienterna från poolade data från

18 kliniska prövningar:

Vareniklin

(N=5072)

Placebo

(N=3449)

Ångestsymptom

253 (5,0)

206 (6,0)

Nedstämdhet

179 (3,5)

108 (3,1)

Nedstämdhet NEC*

116 (2,3)

53 (1,5)

* NEC = Not Elsewhere Classified (ej klassificerat på annan plats)

Andelarna (procentenheterna) motsvarar antalet patienter som rapporterat biverkningen

Observationsstudier

Fyra observationsstudier, var och en omfattande 10 000 till 30 000 användare av vareniklin i justerade

analyser, jämförde risken för allvarliga neuropsykiatriska händelser, inklusive neuropsykiatriska

sjukhusinläggningar och dödliga eller icke-dödliga självskador, hos patienter som behandlades med

vareniklin jämfört med patienter som förskrivits NRT eller bupropion. Samtliga studier var

retrospektiva kohortstudier och omfattande patienter med och utan psykiatrisk historik. Samtliga

studier använde statistiska metoder för att kontrollera förväxlingsfaktorer, inklusive preferens för

förskrivning av vareniklin till friskare patienter, även om det finns en risk för att förväxlingsfaktorer

fortfarande kvarstår.

Två av dessa studier fann ingen skillnad i risken för neuropsykiatriska sjukhusinläggningar mellan

användare av vareniklin och nikotinplåster (riskkvot [RR] 1,14; 95 % konfidensintervall [KI] :

0,56-2,34 i den första studien och 0,76, 95 % Ki 0,40–1,46 i den andra studien). Möjligheten att

upptäcka skillnader mellan dessa båda studier var begränsad. Den tredje studien rapporterade ingen

skillnad i risken för psykiatriska biverkningar som diagnostiserats under ett besök på akutmottagning

eller sjukhusinläggning mellan vareniklinanvändare och bupropionanvändare (RR 0,85, 95 % KI

0,55-1,30). Baserat på rapporter efter marknadsintroduktionen kan bupropion vara förknippat med

neuropsykiatriska biverkningar.

Den fjärde studien gav inga belägg för högre risk för dödlig eller icke-dödlig självskada (RR 0,88,

95 % KI: 0,52-1,49) hos patienter som förskrivits vareniklin jämfört med patienter som förskrivits

NRT. Förekomsten av upptäckta självmord var liten under tre månader efter att patienterna börjat med

läkemedelsbehandlingen (två fall bland 31 260 vareniklinanvändare och sex fall bland 81 545 NRT-

användare).

Kohortstudie vid graviditet

I en populationsbaserad kohortstudie jämfördes spädbarn som exponerats för CHAMPIX in utero

(N=335) med spädbarn till mödrar som rökte under graviditeten (N=78 412) och spädbarn till mödrar

som var icke-rökare (N=806 438). I den här studien var frekvensen av följande händelser lägre hos

spädbarn som exponerats för CHAMPIX in utero än hos spädbarn till mödrar som rökte under

graviditeten: medfödda missbildningar (3,6 % respektive 4,3 %), dödfödslar (0,3 % respektive 0,5 %),

för tidig födsel (7,5 % respektive 7,9 %), litet barn för gestationsåldern (12,5 % respektive 17,1 %)

samt för tidig fostervattenavgång (3,6 % respektive 5,4 %).

Pediatrisk population

Effekten och säkerheten för vareniklin har undersökts i en randomiserad, dubbelblind och

placebokontrollerad studie på 312 patienter i åldern 12 till 19 år, som rökte i genomsnitt minst

5 cigaretter per dag under de 30 dagarna som föregick rekryteringen och som hade minst 4 poäng på

Fagerströmskalan för nikotinberoende. Patienterna delades in efter ålder (12-16 år och 17-19 år) och

kroppsvikt (≤55 kg och >55 kg). Efter två veckors titrering fick de patienter som randomiserats till

vareniklin och som vägde >55 kg 1 mg två gånger dagligen (högdosgrupp) eller 0,5 mg två gånger

dagligen (lågdosgrupp), medan patienterna som vägde ≤55 kg fick 0,5 mg två gånger dagligen

(högdosgrupp) eller 0,5 mg en gång dagligen (lågdosgrupp). Behandlingen pågick i 12 veckor och

följdes sedan av 40 veckor utan behandling, parallellt med åldersanpassad rådgivning under hela

studien.

Följande tabell med data från den ovan beskrivna pediatriska studien visar en jämförelse av frekvensen

kontinuerlig rökfrihet (Continous Abstinence Rate, CAR) vecka 9-12, bekräftat genom analys av

kotinin i urinen, för hela analysgruppen i studiepopulationen och för populationen i åldern 12-17 år.

CAR 9-12 (%)

Totalt

n/N (%)

12-17-åringar

n/N (%)

Högdos-vareniklin

22/109 (20,2 %)

15/80 (18,8 %)

Lågdos-vareniklin

28/103 (27,2 %)

25/78 (32,1 %)

Placebo

18/100 (18,0 %)

13/76 (17,1 %)

Behandlingsjämförelser

Oddskvot för CAR 9-12 (95 % CI) [p-värde]

Högdos-vareniklin kontra placebo

1,18 (0,59; 2,37) [0,6337]

1,13 (0,50; 2,56) [0,7753]

Lågdos-vareniklin kontra placebo

1,73 (0,88; 3,39) [0,1114]

2,28 (1,06; 4,89) [0,0347]*

* Detta p-värde betraktas inte som statistiskt signifikant. Enligt förspecificerade statistiska testprocedurer avbröts testet

när jämförelsen mellan högdos-vareniklin och placebobehandling för hela studien inte uppnådde statistisk signifikans.

CI=konfidensintervall; N=antal deltagare som randomiserats; n=antal deltagare som, vid varje besök från vecka 9 till och

med 12, uppgav att de inte hade rökt och inte använt några andra nikotininnehållande produkter sedan det senaste

studiebesöket/senaste kontakten (på checklista för nikotinanvändning) och som vid samtliga dessa besök bekräftades ha

slutat röka baserat på test av kotinin i urinen.

5.2

Farmakokinetiska egenskaper

Absorption

Maximala plasmakoncentrationer av vareniklin uppträder vanligen inom 3-4 timmar efter peroral

administrering. Efter upprepade perorala doser till friska frivilliga uppnåddes steady-state inom 4

dagar. Absorptionen är praktiskt taget fullständig efter peroral administrering och den systemiska

tillgängligheten är hög. Vareniklins perorala biotillgänglighet påverkas inte av föda eller av tidpunkten

för intaget.

Distribution

Vareniklin distribueras ut i vävnaderna, inklusive hjärnan. Distributionsvolym var i genomsnitt

415 liter (% CV = 50) vid steady state. Vareniklins plasmaproteinbindning är låg

(≤ 20 %) och oberoende av både ålder och njurfunktion. Hos gnagare överförs vareniklin till placenta

och utsöndras i bröstmjölk.

Metabolism

Vareniklin genomgår minimal metabolism med 92 % utsöndrat oförändrat i urinen och mindre än

10 % utsöndrat som metaboliter. Bland mindre metaboliter i urinen återfinns vareniklin-N-

karbamoylglukuronid och hydroxivareniklin. I omloppet utgör vareniklin 91 % av läkemedelsrelaterat

material. Bland mindre, cirkulerande metaboliter återfinns vareniklin-N-karbamoylglukuronid och N-

glukosylvareniklin.

In vitro-studier visar att vareniklin inte hämmar cytokrom P450-enzymer (IC50 > 6 400 ng/ml). De

P450-enzymer som testades avseende hämning var: 1A2, 2A6, 2B6, 2C8, 2C9, 2C19, 2D6, 2E1 och

3A4/5. In vitro-studier av humana hepatocyter har också visat att vareniklin inte inducerar aktiviteten

hos cytokrom P450-enzymerna 1A2 och 3A4. Därför torde vareniklin inte förändra farmakokinetiken

av substanser som primärt metaboliseras av cytokrom P450-enzymer.

Eliminering

Elimineringshalveringstiden för vareniklin är cirka 24 timmar. Renal eliminering av vareniklin sker

primärt genom glomerulär filtrering samt aktiv tubulär sekretion via den organiska

katjontransportören, OCT2 (se avsnitt 4.5).

Linjäritet/Icke-linjäritet

Vareniklin uppvisar linjär kinetik när det ges som engångsdos (0,1-3 mg) eller i upprepade doser (1-

3 mg dagligen).

Farmakokinetik hos särskilda patientpopulationer

Det finns inga kliniskt betydelsefulla skillnader i vareniklins farmakokinetik på grund av ålder, ras,

kön, grad av rökning eller samtidig användning av andra läkemedel. Detta har visats i specifika

farmakokinetiska studier och i populations- farmakokinetiska analyser.

Nedsatt leverfunktion

På grund av frånvaron av väsentlig levermetabolism, ska vareniklins farmakokinetik vara opåverkad

hos patienter med nedsatt leverfunktion (se avsnitt 4.2).

Nedsatt njurfunktion

Vareniklins farmakokinetik var oförändrad hos patienter med lätt nedsatt njurfunktion (uppskattat

kreatininclearance mellan > 50 ml/minut och

80 ml/minut). Hos patienter med måttligt nedsatt

njurfunktion (uppskattat kreatininclearance mellan

30 ml/minut och

50 ml/minut), ökade exponeringen av vareniklin 1,5-faldigt, jämfört med patienter med normal

njurfunktion (uppskattat kreatininclearance > 80 ml/minut). Hos patienter med svårt nedsatt

njurfunktion (uppskattat kreatininclearance < 30 ml/minut), ökade exponeringen av vareniklin 2,1-

faldigt. Hos patienter med terminal njurinsufficiens (ESRD), eliminerades vareniklin effektivt genom

hemodialys (se avsnitt 4.2).

Äldre

Vareniklins farmakokinetik hos äldre patienter (65-75 år) med normal njurfunktion är likartad den hos

yngre vuxna patienter (se avsnitt 4.2). För äldre patienter med reducerad njurfunktion, se avsnitt 4.2.

Pediatrisk population

Vareniklins endos- och flerdosfarmakokinetik har undersökts hos pediatriska patienter i åldern 12

t.o.m. 17 år och var ungefär dosproportionerlig över det studerade dagliga dosintervallet, 0,5 mg -

2 mg. Systemisk exponering vid steady state hos ungdomar med kroppsvikt > 55 kg, utvärderat som

AUC (0-24), var jämförbar med den som noterats vid samma doser i den vuxna populationen. När

0,5 mg gavs två gånger dagligen var genomsnittlig daglig exponering för vareniklin vid steady state

högre (ca. 40 %) hos ungdomar med kroppsvikt ≤ 55 kg jämfört med vad som noterats i den vuxna

populationen. CHAMPIX rekommenderas inte för behandling av pediatriska patienter eftersom effekt

inte har visats i denna population (se avsnitt 4.2 och 5.1).

5.3

Prekliniska säkerhetsuppgifter

Gängse studier avseende allmäntoxicitet, genotoxicitet, fertilitet och utveckling av embryo eller foster

visade inte några särskilda risker för människa. Hos hanråttor som fick vareniklin i 2 år sågs en

dosrelaterad ökning i incidensen av hibernoma (tumör i det bruna fettet). Hos avkomman till dräktiga

råttor som behandlats med vareniklin sågs en minskning i fertiliteten och ökad hörselreaktion vid

skrämsel (se avsnitt 4.6). Dessa effekter sågs endast vid exponering som ansågs ligga väl över den

högsta exponeringen hos människa, vilket tyder på liten relevans för klinisk användning. Icke kliniska

data indikerar att vareniklin har vanebildande egenskaper men med lägre potens än nikotin. I kliniska

studier på människa har vareniklin visat låg missbrukspotential.

6.

FARMACEUTISKA UPPGIFTER

6.1

Förteckning över hjälpämnen

Tablettkärna

0,5 mg och 1 mg tabletter

Mikrokristallin cellulosa

Vattenfritt kalciumvätefosfat

Kroskarmellosnatrium

Kolloidal vattenfri kiseldioxid

Magnesiumstearat

Filmdragering

0,5 mg tablett

Hypromellos

Titandioxid (E171)

Makrogol 400

Triacetin

1 mg tablett

Hypromellos

Titandioxid (E171)

Makrogol 400

Indigokarmin Aluminium Lake E132

Triacetin

6.2

Inkompatibiliteter

Ej relevant.

6.3

Hållbarhet

Blister: 3 år.

6.4

Särskilda förvaringsanvisningar

Förvaras vid högst 30 °C.

6.5

Förpackningstyp och innehåll

Upptrappningsförpackningar

PCTFE/PVC-blister med aluminiumfoliebaksida innehållande 1 genomskinlig blisterförpackning med

11 × 0,5 mg filmdragerade tabletter samt ytterligare en genomskinlig blisterförpackning med

14 × 1 mg filmdragerade tabletter, förpackat i en sekundär, värmeförsluten kartong.

PCTFE/PVC-blister med aluminiumfoliebaksida innehållande 1 genomskinlig blisterförpackning med

11 × 0,5 mg filmdragerade tabletter samt ytterligare en genomskinlig blisterförpackning innehållande

14 × 1 mg filmdragerade tabletter i en kartong.

PCTFE/PVC-blister med aluminiumfoliebaksida innehållande 1 genomskinlig blisterförpackning med

11 x 0,5 mg och 14 x 1 mg filmdragerade tabletter samt 1 genomskinlig blisterförpackning med 28

eller 2 genomskinliga blisterförpackningar med 14 x 1 mg filmdragerade tabletter förpackat i en

sekundär, värmeförsluten kartong.

PVC-blister med aluminiumfoliebaksida innehållande 1 genomskinlig blisterförpackning med

11 × 0,5 mg filmdragerade tabletter samt ytterligare en genomskinlig blisterförpackning med

14 × 1 mg filmdragerade tabletter, förpackat i en sekundär, värmeförsluten kartong.

PVC-blister med aluminiumfoliebaksida innehållande 1 genomskinlig blisterförpackning med

11 × 0,5 mg filmdragerade tabletter samt ytterligare en genomskinlig blisterförpackning innehållande

14 × 1 mg filmdragerade tabletter i en kartong.

PVC-blister med aluminiumfoliebaksida innehållande 1 genomskinlig blisterförpackning med

11 x 0,5 mg och 14 x 1 mg filmdragerade tabletter samt 1 genomskinlig blisterförpackning med 28

eller 2 genomskinliga blisterförpackningar med 14 x 1 mg filmdragerade tabletter förpackat i en

sekundär, värmeförsluten kartong.

En ytterkartong innehållande:

PCTFE/PVC-blister med aluminiumfoliebaksida innehållande en genomskinlig blisterförpackning

med 11 x 0,5 mg och 14 x 1 mg filmdragerade tabletter samt 1 genomskinlig blisterförpackning med

28 eller 2 genomskinliga blisterförpackningar med 14 x 1 mg filmdragerade tabletter i en sekundär,

värmeförsluten kartong och PCTFE/PVC-blister med aluminiumfoliebaksida i två sekundära

värmeförslutna kartonger vardera innehållande 56 x 1 mg filmdragerade tabletter.

En ytterkartong innehållande:

PVC-blister med aluminiumfoliebaksida innehållande en genomskinlig blisterförpackning med

11 x 0,5 mg och 14 x 1 mg filmdragerade tabletter samt 1 genomskinlig blisterförpackning med 28

eller 2 genomskinliga blisterförpackningar med 14 x 1 mg filmdragerade tabletter i en sekundär,

värmeförsluten kartong samt PVC-blister med aluminiumfoliebaksida i två sekundära värmeförslutna

kartonger vardera innehållande 56 x 1 mg filmdragerade tabletter.

Eventuellt kommer inte alla förpackningsstorlekar att marknadsföras.

6.6

Särskilda anvisningar för destruktion

Inga särskilda anvisningar.

7.

INNEHAVARE AV GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING

Pfizer Europe MA EEIG

Boulevard de la Plaine 17

1050 Bruxelles

Belgien

8.

NUMMER PÅ GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING

Upptrappningsförpackningar:

EU/1/06/360/003

EU/1/06/360/008

EU/1/06/360/012

EU/1/06/360/014

EU/1/06/360/019

EU/1/06/360/023

EU/1/06/360/025

EU/1/06/360/026

9.

DATUM FÖR FÖRSTA GODKÄNNANDE/FÖRNYAT GODKÄNNANDE

Datum för första godkännandet: 26 september 2006

Datum för förnyat godkännande: 29 juni 2016

10.

DATUM FÖR ÖVERSYN AV PRODUKTRESUMÉN

Information om detta läkemedel finns tillgänglig till Europeiska läkemedelsmyndighetens

hemsida http://www.ema.europa.eu/.

Läs hela dokumentet

7 Westferry Circus

Canary Wharf

London E14 4HB

United Kingdom

An agency of the European Union

Telephone

+44 (0)20 7418 8400

Facsimile

+44 (0)20 7418 8416

E-mail

info@ema.europa.eu

Website

www.ema.europa.eu

© European Medicines Agency, 2014. Reproduction is authorised provided the source is acknowledged.

EMA/131273/2014

EMEA/H/C/00699

Sammanfattning av EPAR för allmänheten

Champix

vareniklin

Detta är en sammanfattning av det offentliga europeiska utredningsprotokollet (EPAR) för Champix.

Det förklarar hur kommittén för humanläkemedel (CHMP) bedömt läkemedlet och hur den kommit

fram till sitt ställningstagande om att bevilja godkännande för försäljning och sina rekommendationer

om hur läkemedlet ska användas.

Vad är Champix?

Champix är ett läkemedel som innehåller den aktiva substansen vareniklin. Det finns som tabletter

(0,5 mg och 1 mg).

Vad används Champix för?

Champix ges till vuxna för att hjälpa dem sluta röka.

Läkemedlet är receptbelagt.

Hur används Champix?

Behandling med Champix är sannolikt mer framgångsrik hos rökare som är motiverade att sluta röka

och som också får kompletterande råd och stöd. Patienterna bestämmer själva datum för rökstopp och

börjar i regel Champix-behandlingen 1‒2 veckor före detta datum. Patienter som inte vill eller kan

sätta ett datum för rökstopp inom 1‒2 veckor kan få påbörja behandlingen och sedan bestämma

rökstoppsdatumet till att infalla inom fem veckor efter behandlingsstart.

Behandling med Champix varar i 12 veckor. Tabletterna sväljs hela med vatten.

Under den första

veckan tar patienten en 0,5 mg-tablett dagligen i tre dagar och därefter en 0,5 mg-tablett två gånger

dagligen i fyra dagar. Under de återstående 11 behandlingsveckorna tar patienten en 1 mg-tablett två

gånger dagligen. Patienter som inte tål läkemedlet eller som har njurproblem kan behöva ta lägre

doser.

Champix

EMA/131273/2014

Sida 2/3

Efter 12 veckors behandling kan läkaren välja att låta patienter som med framgång slutat röka

fortsätta behandlingen i ytterligare 12 veckor.

Hur verkar Champix?

Rökare blir beroende av nikotin, ett kemiskt ämne i tobak. Nikotinet påverkar nervsystemet där det

binder till receptorer och utlöser frisättning av den kemiska budbäraren dopamin, som har betydelse

för den njutning rökningen ger.

Den aktiva substansen i Champix, vareniklin, kan binda till vissa av dessa receptorer, nämligen α4β2-

nikotinacetylkolinreceptorerna. När vareniklin binder till dessa receptorer verkar det på två sätt: dels

som nikotin (fungerar som partiell agonist), vilket gör att röksuget minskar, och dels motverkar det

nikotinets effekt (fungerar som antagonist) genom att ta dess plats, och gör rökningen mindre njutbar.

Hur har Champix effekt undersökts?

I två huvudstudier fick 2 052 rökare 12 veckors behandling med Champix, bupropion (ett annat

rökavvänjningsmedel utan nikotin) eller placebo (verkningslös behandling). Patienternas datum för

rökstopp bestämdes till en vecka efter behandlingsstart och patienterna följdes sedan under ytterligare

40 veckor efter behandlingen för att kontrollera om de började röka igen. Det huvudsakliga

effektmåttet var antalet patienter inte hade rökt på fyra veckor (mellan vecka 9 och vecka 12 av

studien), vilket bekräftades genom att patienternas utandningsluft laboratorietestades.

I en annan studie jämfördes Champix med placebo på patienter som fick välja sina egna datum för

rökstopp, som kunde infalla mellan en vecka och fem veckor efter behandlingsstart.

Vilken nytta har Champix visat vid studierna?

I båda studierna var Champix effektivare än både bupropion och placebo när det gällde att få

patienterna att sluta röka. Av de patienter som inte hade rökt alls under veckorna 9‒12 hade

44 procent tagit Champix, 30 procent bupropion och 18 procent placebo. Fler patienter förblev rökfria

efter behandling med Champix än efter placebobehandling: 40 veckor efter behandlingsperiodens slut

var andelen patienter som fortfarande var rökfria 23 procent bland dem som hade tagit Champix och

9 procent bland dem som tagit placebo. Motsvarande siffra för dem som tagit bupropion var

16 procent.

I studien där patienter kunde bestämma sina egna rökstoppsdatum var Champix också effektivare när

det gällde att hjälpa patienterna att sluta.

Vilka är riskerna med Champix?

De vanligaste biverkningarna som orsakas av Champix (uppträder hos fler än 1 av 10 patienter) är

illamående, sömnlöshet, onormala drömmar, huvudvärk och nasofaryngit (inflammation i näsan och

halsen). En fullständig förteckning över biverkningar och restriktioner för Champix finns i bipacksedeln.

Varför har Champix godkänts?

CHMP fann att fördelarna med Champix är större än riskerna och rekommenderade att Champix skulle

godkännas för försäljning.

Champix

EMA/131273/2014

Sida 3/3

Vad görs för att garantera säker och effektiv användning av Champix?

En riskhanteringsplan har tagits fram för att se till att Champix används så säkert som möjligt. I

enlighet med denna plan har säkerhetsinformation tagits med i produktresumén och bipacksedeln för

Champix. Där anges också lämpliga försiktighetsåtgärder som vårdpersonal och patienter ska vidta.

Mer information om Champix

Den 26 september 2006 beviljade Europeiska kommissionen ett godkännande för försäljning av

Champix som gäller i hela EU.

EPAR finns i sin helhet på EMA:s webbplats

ema.europa.eu/Find medicine/Human medicines/European

Public Assessment Reports. Mer information om behandling med Champix finns i bipacksedeln (ingår

också i EPAR). Du kan också kontakta din läkare eller apotekspersonal.

Denna sammanfattning aktualiserades senast 03-2014.

Liknande Produkter

Sök varningar relaterade till denna produkt

Visa dokumenthistorik

Dela den här informationen