Biquetan 400 mg Depottablett

Sverige - svenska - Läkemedelsverket (Medical Products Agency)

Bipacksedel Bipacksedel (PIL)

03-07-2019

Produktens egenskaper Produktens egenskaper (SPC)

03-07-2019

Aktiva substanser:
kvetiapinfumarat
Tillgänglig från:
STADA Arzneimittel AG
ATC-kod:
N05AH04
INN (International namn):
quetiapine fumarate
Dos:
400 mg
Läkemedelsform:
Depottablett
Sammansättning:
kvetiapinfumarat 460,48 mg Aktiv substans; laktos (vattenfri) Hjälpämne
Receptbelagda typ:
Receptbelagt
Produktsammanfattning:
Förpacknings: Blister, 10 tabletter; Blister, 20 tabletter; Blister, 30 tabletter; Blister, 60 tabletter; Blister, 90 tabletter; Blister, 100 tabletter; Blister, 120 tabletter; Blister, 180 tabletter; Blister, 200 tabletter
Bemyndigande status:
Godkänd
Godkännandenummer:
54997
Tillstånd datum:
2016-12-02

Läs hela dokumentet

Bipacksedel: Information till användaren

Biquetan 50 mg depottablett

Biquetan 150 mg depottablett

Biquetan 200 mg depottablett

Biquetan 300 mg depottablett

Biquetan 400 mg depottablett

quetiapin

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel. Den innehåller

information som är viktig för dig.

Spara denna information, du kan behöva läsa den igen.

Om du har ytterligare frågor vänd dig till läkare eller apotekspersonal.

Detta läkemedel har ordinerats enbart åt dig. Ge det inte till andra. Det kan skada dem, även

om de uppvisar sjukdomstecken som liknar dina.

Om du får biverkningar, tala med läkare eller apotekspersonal. Detta gäller även eventuella

biverkningar som inte nämns i denna information. Se avsnitt 4.

I denna bipacksedel finns information om följande

Vad Biquetan är och vad det används för

Vad du behöver veta innan du tar Biquetan

Hur du tar Biquetan

Eventuella biverkningar

Hur Biquetan ska förvaras

Förpackningens innehåll och övriga upplysningar

1.

Vad Biquetan är och vad det används för

Biquetan innehåller en substans som kallas quetiapin. Quetiapin tillhör en grupp läkemedel som kallas

antipsykotika. Biquetan kan användas för att behandla ett flertal sjukdomar, som t.ex.:

Bipolär depression och depressiva episoder vid egentlig depression: då du kan känna dig

nedstämd eller deprimerad, skuldtyngd, energilös, har dålig aptit eller sömnproblem.

Mani: då du kanske känner dig väldigt uppvarvad, upprymd, upprörd, entusiastisk, hyperaktiv

eller har dåligt omdöme med inslag av aggressivt och splittrat beteende.

Schizofreni: då du kanske ser, hör eller känner sådant som inte finns, tror på sådant som inte

är verkligt eller känner dig ovanligt misstänksam, orolig, förvirrad, spänd eller deprimerad.

När Biquetan tas för att behandla depressiva episoder vid egentlig depression tas det i tillägg till annat

läkemedel som används för att behandla denna sjukdom.

Det kan hända att din läkare vill att du fortsätter att ta Biquetan även när du känner dig bättre.

Quetiapin som finns i Biquetan kan också vara godkänd för att behandla andra sjukdomar som inte

nämns i denna produktinformation. Fråga läkare, apoteks- eller annan hälso- och sjukvårdspersonal

om du har ytterligare frågor och följ alltid deras instruktion.

2.

Vad du behöver veta innan du tar Biquetan

Ta inte Biquetan:

om du är allergisk mot quetiapin eller något annat innehållsämne i detta läkemedel (anges i

avsnitt 6)

om du använder något av följande läkemedel:

vissa läkemedel mot hiv

azoler (läkemedel mot svampinfektioner)

erytromycin och klaritromycin (läkemedel mot infektioner)

nefazodon (läkemedel mot depression).

Om du är osäker, tala med din läkare eller apotekspersonal innan du tar Biquetan.

Varningar och försiktighet

Tala med läkare eller apotekspersonal innan du tar Biquetan:

om du eller någon i din familj har eller har haft något hjärtproblem, till exempel rubbningar av

hjärtrytmen, svag hjärtmuskel eller inflammation i hjärtat, eller om du tar några läkemedel

som kan påverka hur hjärtat slår

om du har lågt blodtryck

om du har haft en stroke, framför allt om du är äldre

om du har leverproblem

om du någon gång haft ett krampanfall (epilepsi)

om du har diabetes eller risk att få diabetes. Om du har det kan din läkare behöva mäta din

blodsockernivå när du använder Biquetan

om du vet att du har haft låga nivåer av vita blodkroppar tidigare (som kan ha varit, eller inte

varit, orsakade av andra läkemedel)

om du är äldre och lider av demens (en förlust av hjärnfunktioner). Om detta stämmer på dig

ska du inte ta Biquetan, eftersom den grupp av läkemedel som Biquetan tillhör kan öka risken

för stroke, eller i vissa fall risken för dödsfall, hos äldre personer med demens

om du är äldre och lider av Parkinsons sjukdom/parkinsonism

om du eller någon i din släkt har haft blodpropp, eftersom liknande läkemedel har förknippats

med bildande av blodproppar

om du har eller har haft ett tillstånd där du slutar att andas under korta perioder under din

normala nattsömn (kallas ”sömnapné”) och tar läkemedel som minskar den normala

aktiviteten i hjärnan (”lugnande medel”)

om du har eller har haft ett tillstånd där du inte kan tömma blåsan helt (urinretention), har

förstorad prostata, stopp i tarmarna eller ökat tryck inuti ögat. Dessa tillstånd orsakas ibland av

läkemedel (som kallas ”antikolinergika”) som påverkar hur nervcellerna fungerar för att

behandla vissa sjukdomstillstånd

om du har eller har haft problem med alkohol- eller drogmissbruk.

Tala omedelbart om för din läkare om du upplever något av följande efter att du tagit Biquetan:

en kombination av feber, svår muskelstelhet, svettningar eller sänkt medvetandegrad (ett

tillstånd som kallas malignt neuroleptikasyndrom). Du kan behöva omedelbar medicinsk

behandling

okontrollerbara rörelser, framför allt i ansiktet eller tungan

yrsel eller besvärande sömnighet. Detta skulle hos äldre patienter kunna öka risken för

olycksfallsskador (genom att man ramlar)

krampanfall

långvarig och smärtsam erektion (priapism).

Sådana tillstånd kan orsakas av den här typen av läkemedel.

Tala med läkare så snart som möjligt om du får:

feber, influensaliknande symtom, halsont eller någon annan infektion, eftersom detta skulle

kunna bero på ett mycket lågt antal vita blodkroppar, vilket kan kräva att behandlingen med

Biquetan avbryts och/eller att behandling mot infektion ges

förstoppning tillsammans med ihållande smärta i magen eller förstoppning som inte svarar på

behandling, eftersom detta kan leda till en allvarligare blockering av tarmen.

Självmordstankar och förvärrad depression

Du som är deprimerad kan ibland ha tankar på att vilja skada dig själv eller begå självmord. Dessa

symtom kan förvärras när du börjar behandlingen, eftersom det tar tid innan läkemedel av den här

typen har effekt, vanligtvis cirka 2 veckor, men ibland längre tid.

Tankar av den här typen kan även öka om du plötsligt slutar ta ditt läkemedel. Dessa tankar kan

vara vanliga om du är ung vuxen. Kliniska studier har visat att unga vuxna (yngre än 25 år) med

depression har en ökad risk för självmordstankar och/eller tankar på att skada sig själv.

Kontakta snarast läkare eller uppsök närmaste sjukhus om du har tankar på att skada dig själv eller

begå självmord. Det kan vara till hjälp att berätta för en släkting eller nära vän att du är

deprimerad. Be dem gärna läsa igenom denna bipacksedel. Du kan också be dem att berätta för dig

om de tycker att depressionen blir värre eller om de tycker att ditt beteende förändras.

Läkemedelsutlöst hudutslag med eosinofili och systemiska symtom (DRESS).

Utbredda hudutslag, hög kroppstemperatur, förhöjda leverenzymer, blodavvikelser (eosinofili),

förstorade lymfknutor och involvering av andra kroppsorgan (läkemedelsutlöst hudutslag med

eosinofili och systemiska symtom, även känt som DRESS, eller

läkemedelsöverkänslighetssyndrom). Sluta använda Biquetan om du får dessa symtom och

kontakta din läkare eller uppsök omedelbart läkare.

Viktökning

Man har sett att vissa patienter som tar Biquetan går upp i vikt. Du och din läkare bör kontrollera din

vikt regelbundet.

Barn och ungdomar

Biquetan ska inte användas av barn och ungdomar under 18 år.

Andra läkemedel och Biquetan

Tala om för läkare eller apotekspersonal om du tar, nyligen har tagit eller kan tänkas ta andra

läkemedel.

Ta inte Biquetan om du använder något av följande läkemedel:

vissa läkemedel mot hiv

azoler (läkemedel mot svampinfektioner)

erytromycin eller klaritromycin (läkemedel mot infektioner)

nefazodon (läkemedel mot depression).

Tala om för din läkare om du använder något av följande läkemedel:

epilepsiläkemedel (som fenytoin eller karbamazepin)

läkemedel mot högt blodtryck

barbiturater (läkemedel mot sömnsvårigheter)

tioridazin eller litium (andra anti-psykotiska läkemedel)

läkemedel som påverkar hur hjärtat slår, till exempel läkemedel som kan orsaka obalans hos

elektrolyterna (låga halter av kalium eller magnesium) såsom diuretika (urindrivande

läkemedel) eller vissa antibiotika (läkemedel mot infektioner)

läkemedel som kan orsaka förstoppning

läkemedel (som kallas ”antikolinergika”) som påverkar hur nervcellerna fungerar för att

behandla vissa sjukdomstillstånd.

Tala med din läkare innan du slutar ta något av dessa läkemedel.

Biquetan med mat, dryck och alkohol

Biquetan kan påverkas av mat och du ska därför ta dina tabletter minst 1 timme före måltid

eller före sängdags.

Du bör vara försiktig med hur mycket alkohol du dricker eftersom kombinationen av Biquetan

och alkohol kan göra dig sömnig.

Drick inte grapefruktjuice när du tar Biquetan. Det kan påverka hur läkemedlet fungerar.

Graviditet och amning

Om du är gravid eller ammar, tror att du kan vara gravid eller planerar att skaffa barn, rådfråga läkare

eller apotekspersonal innan du använder detta läkemedel.

Du ska inte ta Biquetan under graviditet, om du inte har diskuterat det med din läkare. Du ska inte ta

Biquetan om du ammar.

Följande symtom, som motsvarar besvär som kan uppstå när man slutar med läkemedlet, kan

förekomma hos nyfödda barn till mödrar som tagit Biquetan under den sista trimestern (de sista tre

månaderna av graviditeten): skakningar, muskelstelhet och/eller muskelsvaghet, sömnighet, oro,

andningsproblem och svårigheter att äta. Om ditt barn uppvisar något av dessa symtom kan du behöva

kontakta läkare.

Körförmåga och användning av maskiner

Dina tabletter kan göra dig sömnig. Kör inte bil och använd heller inte verktyg eller maskiner tills du

vet hur tabletterna påverkar dig.

Du är själv ansvarig för att bedöma om du är i kondition att framföra motorfordon eller utföra arbeten

som kräver skärpt uppmärksamhet. En av faktorerna som kan påverka din förmåga i dessa avseenden

är användning av läkemedel på grund av deras effekter och/eller biverkningar. Beskrivning av dessa

effekter och biverkningar finns i andra avsnitt. Läs därför all information i denna bipacksedel för

vägledning. Diskutera med din läkare eller apotekspersonal om du är osäker.

Biquetan innehåller laktos

Om du inte tål vissa sockerarter, bör du kontakta din läkare innan du tar detta läkemedel.

Effekter på drogtester i urin

Om du lämnar urinprov för ett drogtest kan användning av Biquetan göra att du testar positivt för

metadon eller vissa läkemedel mot depression som kallas tricykliska antidepressiva (TCA). Detta kan

ske när vissa testmetoder används, trots att du kanske inte tar metadon eller TCA, och i så fall kan ett

mer specifikt test utföras.

3.

Hur du tar Biquetan

Ta alltid detta läkemedel enligt läkarens eller apotekspersonalens anvisningar. Rådfråga läkare eller

apotekspersonal om du är osäker.

Din läkare bestämmer din startdos. Underhållsdosen (den dagliga dosen) beror på din sjukdom och

dina behov men är normalt mellan 150 mg och 800 mg.

Du ska ta tabletterna 1 gång per dag.

Dela, tugga eller krossa inte tabletterna.

Svälj tabletterna hela tillsammans med ett glas vatten.

Ta tabletterna utan mat (minst 1 timme före måltid eller till natten – din läkare talar om vilken

tidpunkt som är lämpligast).

Drick inte grapefruktjuice när du tar Biquetan. Det kan påverka hur läkemedlet fungerar.

Sluta inte ta dina tabletter även om du känner dig bättre, om inte din läkare säger att du ska

det.

Leverproblem

Om du har problem med levern kan det hända att din läkare ändrar dosen.

Äldre

Om du är äldre kan det hända att din läkare ändrar dosen.

Användning för barn och ungdomar

Biquetan ska inte användas av barn och ungdomar under 18 år.

Om du har tagit för stor mängd av Biquetan

Om du tagit större dos än vad din läkare förskrivit kan du känna dig sömning, yr och känna att hjärtat

slår på ett onormalt sätt. Om du fått i dig för stor mängd läkemedel eller om t.ex. ett barn fått i sig

läkemedlet av misstag kontakta genast läkare, sjukhus eller Giftinformationscentralen (tel. 112) för

bedömning av risken samt rådgivning. Ta med Biquetan tabletterna.

Om du har glömt att ta Biquetan

Om du har glömt att ta en tablett, ta den då så fort du kommer på det. Om det snart är dags för nästa

tablett, vänta till dess. Ta inte dubbel dos för att kompensera för glömd dos.

Om du slutar att ta Biquetan

Om du plötsligt slutar att ta Biquetan kan du få sömnsvårigheter, känna dig illamående eller uppleva

huvudvärk, diarré, kräkningar, yrsel eller känna dig lättretlig.

Din läkare kan föreslå att du minskar dosen gradvis innan du avslutar din behandling.

Om du har ytterligare frågor om detta läkemedel, kontakta läkare eller apotekspersonal.

4.

Eventuella biverkningar

Liksom alla läkemedel kan detta läkemedel orsaka biverkningar, men alla användare behöver inte få

dem.

Mycket vanliga

(kan förekomma hos fler än 1 av 10 användare):

yrsel (kan leda till fall), huvudvärk, muntorrhet

sömnighet (kan försvinna med tiden när du tar Biquetan) (kan leda till fall)

utsättningssymtom (symtom som inträffar när du slutar att ta Biquetan) omfattande svårighet

att somna (sömnlöshet), sjukdomskänsla (illamående), huvudvärk, diarré, kräkningar, yrsel

och irritabilitet. Det är lämpligt att man slutar gradvis med läkemedlet under en period på

minst 1–2 veckor.

viktökning

onormala muskelrörelser, t.ex. svårt att påbörja rörelser, skakningar, en känsla av rastlöshet

eller muskelstelhet utan smärta

förändrade halter av vissa fetter (triglycerider och totalt kolesterol).

Vanliga

(kan förekomma hos upp till 1 av 10 användare):

snabb hjärtrytm

känsla av att hjärtat bultar, rusar eller hoppar över hjärtslag

förstoppning, orolig mage (matsmältningsproblem)

kraftlöshet

svullnad i armar eller ben

blodtrycksfall då du reser dig upp. Det kan få dig att känna dig yr eller svimma (kan leda till

fall)

ökad blodsockerhalt

dimsyn

konstiga drömmar och mardrömmar

ökade hungerkänslor

känsla av irritation

störningar i tal och språk

självmordstankar och försämring av din depression

andfåddhet

kräkningar (främst hos äldre)

feber

förändrade halter av sköldkörtelhormoner i blodet

sänkt halt av vissa typer av blodkroppar

ökad halt av leverenzymer mätt i blodprov

ökad halt av hormonet prolaktin i blodet. En ökning av hormonet prolaktin kan i sällsynta fall

leda till följande:

Män och kvinnor kan få en svullnad av brösten och oväntad produktion av bröstmjölk.

hos kvinnor kan menstruationerna upphöra eller bli oregelbundna.

Mindre vanliga

(kan förekomma hos upp till 1 av 100 användare):

epilepsi eller kramper

allergiska reaktioner som kan inkludera upphöjda knottror eller strimmor, hudsvullnad och

svullnad runt munnen

obehagskänsla i benen (även kallat restless legs syndrom)

svårigheter att svälja

ofrivilliga rörelser, framför allt i ansiktet och tungan

sexuell dysfunktion

diabetes

ändring i hjärtats elektriska aktivitet som kan ses på EKG (QT-förlängning)

en långsammare hjärtfrekvens än normalt kan förekomma i början av behandlingen och kan

vara förknippad med lågt blodtryck och svimning

svårighet att urinera

svimning (kan leda till fall)

nästäppa

sänkt halt röda blodkroppar

sänkt halt natrium i blodet

försämrad diabetes.

Sällsynta

(kan förekomma hos upp till 1 av 1000 användare):

en kombination av feber, svettningar, muskelstelhet, kraftig dåsighet eller svimning (ett

tillstånd som kallas ”malignt neuroleptikasyndrom”)

gulfärgad hud och ögon (gulsot)

leverinflammation (hepatit)

ihållande och smärtsam erektion (priapism)

svullnad av brösten och oväntad produktion av bröstmjölk (galaktorré)

menstruationsrubbning

blodproppar i venerna, särskilt i benen (med symptom som svullnad, smärta och rodnad) som

kan föras vidare i blodkärlen till lungorna och förorsaka bröstsmärtor och andningssvårigheter.

Om du får symtom som liknar dessa ska du omedelbart söka läkare.

att du går, pratar, äter eller har andra aktiviteter när du sover

sänkt kroppstemperatur (hypotermi)

bukspottkörtelinflammation

ett tillstånd (så kallat ”metabolt syndrom”) där du kan ha en kombination av minst 3 av

följande tecken: en ökning av bukfettet, en sänkning av ”det goda kolesterolet” (HDL-C), en

ökning av en typ av fetter i blodet som kallas triglycerider, högt blodtryck och en ökning av

blodsockret

en kombination av feber, influensaliknande symtom, halsont eller någon annan infektion med

mycket lågt antal vita blodkroppar, ett tillstånd som kallas agranulocytos

blockering av tarmen

ökad halt av kreatinfosfokinas i blodet (ett ämne som kommer från musklerna).

Mycket sällsynta

(kan förekomma hos upp till 1 av 10 000 användare):

svåra utslag, blåsor eller röda fläckar på huden

allvarlig allergisk reaktion (anafylaktisk reaktion) som kan ge svårigheter att andas eller chock

hastig svullnad av huden, vanligen runt ögon, läppar och hals (angioödem)

en allvarlig sjukdom med blåsbildning i huden, munnen, ögonen och könsorganen (Stevens-

Johnsons syndrom)

störd utsöndring av ett hormon som reglerar urinvolymen

nedbrytning av muskelfibrer och värk i musklerna (rabdomyolys).

Har rapporterats

(förekommer hos ett okänt antal användare):

hudutslag med oregelbundna röda fläckar (erythema multiforme)

allvarlig, plötslig allergisk reaktion med symtom som feber, hudblåsor och fjällning av hud

(toxisk epidermal nekrolys)

besvär i samband med att man slutar med läkemedlet kan förekomma hos nyfödda barn till

mödrar som har använt quetiapin under graviditeten

Stroke.

Biquetan tillhör en typ av läkemedel som kan orsaka rubbningar av hjärtrytmen. Sådana rubbningar

kan vara allvarliga och i svåra fall dödliga.

Vissa biverkningar syns bara om man tar ett blodprov. Det gäller förändrade halter av vissa fetter

(triglycerider och totalt kolesterol) eller socker i blodet, förändrade halter av sköldkörtelhormoner i

blodet, förhöjda halter av leverenzymer, minskning av antalet av vissa typer av blodkroppar, sänkt halt

röda blodkroppar, förhöjd halt av kreatinfosfokinas (en substans i musklerna) i blodet, sänkt halt

natrium i blodet och förhöjda halter i blodet av hormonet prolaktin. En ökning av hormonet prolaktin

kan i sällsynta fall leda till att:

män och kvinnor kan få en svullnad av brösten och oväntad produktion av bröstmjölk.

hos kvinnor kan menstruationerna upphöra eller bli oregelbundna.

Din läkare kan be dig att ta blodprov regelbundet.

Ytterligare biverkningar hos barn och ungdomar

Samma biverkningar som kan förekomma hos vuxna kan också uppträda hos barn och ungdomar.

Följande biverkningar kan förekomma oftare hos barn och ungdomar eller inte förekomma alls hos

vuxna:

Mycket vanliga

(kan förekomma hos fler än 1 av 10 användare):

ökad mängd av hormonet prolaktin i blodet. Ökade mängder av hormonet prolaktin kan i

sällsynta fall leda till följande:

brösten kan svullna hos både pojkar och flickor och oväntat bilda bröstmjölk

menstruationerna kan upphöra eller bli oregelbundna hos flickor

ökad aptit

kräkningar

onormala muskelrörelser. Dessa omfattar svårigheter att påbörja muskelrörelser, skakningar,

rastlöshet eller muskelstelhet utan smärta

ökat blodtryck.

Vanliga

(kan förekomma hos upp till 1 av 10 användare):

kraftlöshet, svimning (kan leda till fall)

nästäppa

att man känner sig irriterad.

Rapportering av biverkningar

Om du får biverkningar, tala med läkare eller apotekspersonal. Detta gäller även eventuella

biverkningar som inte nämns i denna information. Du kan också rapportera biverkningar direkt (se

detaljer nedan). Genom att rapportera biverkningar kan du bidra till att öka informationen om

läkemedels säkerhet.

Läkemedelsverket

Box 26

751 03 Uppsala

www.lakemedelsverket.se

5.

Hur Biquetan ska förvaras

Förvara detta läkemedel utom syn- och räckhåll för barn.

Används före utgångsdatum som anges på kartongen efter EXP. Utgångsdatumet är den sista dagen i

angiven månad.

Inga särskilda förvaringsanvisningar.

Läkemedel ska inte kastas i avloppet eller bland hushållsavfall. Fråga apotekspersonalen hur man

kastar läkemedel som inte längre används. Dessa åtgärder är till för att skydda miljön.

6.

Förpackningens innehåll och övriga upplysningar

Innehållsdeklaration

Den aktiva substansen (substanserna) är quetiapin. Biquetan tabletter innehåller 50 mg, 150 mg,

200 mg, 300 mg eller 400 mg quetiapin (som quetiapinfumarat).

Övriga innehållsämnen är:

Tablettkärna: vattenfri laktos, metakrylsyra - etylakrylatsampolymer (1: 1), typ A kristallin

maltos, magnesiumstearat och talk.

Tablettdragering: metakrylsyra - etylakrylatsampolymer (1: 1), typ A, trietylcitrat.

Läkemedlets utseende och förpackningsstorlekar

50 mg depottabletter är vita till benvita, runda bikonvexa, präglade med "50" på ena sidan, 7,1 mm i

diameter och 3,2 mm i tjocklek.

150 mg depottabletter är vita till benvita, avlånga bikonvexa, präglade med "150" på ena sidan, 13,6

mm i diameter och 6,6 mm i tjocklek.

200 mg depottabletter är vita till benvita, avlånga bikonvexa, präglade med "200" på ena sidan, 15,2

mm i diameter och 7,7 mm i tjocklek.

300 mg depottabletter är vita till benvita, avlånga, bikonvexa, präglade med "300" på ena sidan, 18,2

mm i diameter och 8,2 mm i tjocklek.

400 mg depottabletter är vita till benvita, ovala bikonvexa, präglade med "400" på ena sidan, 20,7 mm

i diameter och 10,2 mm i tjocklek.

Biquetan depottabletter fås som PVC / PCTFE-aluminium blister förpackade i en kartong.

Biquetan 50 mg: 10, 14, 20, 28, 30, 50, 56, 60, 84, 90, 98 eller 100 tabletter.

Biquetan 150 mg, 200 mg, 300 mg, 400 mg: 10, 20, 30, 60, 90, 100, 120, 180 eller 200 tabletter.

Eventuellt kommer inte alla förpackningsstorlekar att marknadsföras.

Innehavare av godkännande för försäljning och tillverkare

STADA Arzneimittel AG

Stadastrasse 2-18

Bad Vilbel

Tyskland

Övriga tillverkare

Pharmathen International S.A

Sapes Industrial Park Block 5

69300 Rodopi

Grekland

Pharmathen S.A

6, Dervenakion str.

153 51 Pallini, Attiki

Grekland

Clonmel Healthcare Ltd.

Waterford Road

Clonmel, Co. Tipperary

Irland

STADA Arzneimittel GmbH

Muthgasse 36/2

1190 Wien

Österrike

Lokal företrädare

STADA Nordic ApS

Marielundvej 46A

2730 Herlev

Danmark

Denna bipacksedel ändrades senast

2019-07-03

Läs hela dokumentet

PRODUKTRESUMÉ

1.

LÄKEMEDLETS NAMN

Biquetan 50 mg depottabletter

Biquetan 150 mg depottabletter

Biquetan 200 mg depottabletter

Biquetan 300 mg depottabletter

Biquetan 400 mg depottabletter

2.

KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING

Biquetan 50 mg innehåller 50 mg quetiapin (som quetiapinfumarat)

Hjälpämne med känd effekt

14 mg laktos (vattenfri) per tablett.

Biquetan 150 mg innehåller 150 mg quetiapin (som quetiapinfumarat)

Hjälpämne med känd effekt

42 mg laktos (vattenfri) per tablett.

Biquetan 200 mg innehåller 200 mg quetiapin (som quetiapinfumarat)

Hjälpämne med känd effekt

56 mg laktos (vattenfri) per tablett.

Biquetan 300 mg innehåller 300 mg quetiapin (som quetiapinfumarat)

Hjälpämne med känd effekt

85 mg laktos (vattenfri) per tablett.

Biquetan 400 mg innehåller 400 mg quetiapin (som quetiapinfumarat)

Hjälpämne med känd effekt

113 mg laktos (vattenfri) per tablett.

För fullständig förteckning över hjälpämnen, se avsnitt 6.1.

3.

LÄKEMEDELSFORM

Depottablett.

50 mg: är vit till benvit, rund bikonvex tablett, 7,1 mm i diameter och 3,2 mm i tjocklek, präglade med

"50" på ena sidan.

150 mg: är vit till benvit, avlång bikonvex tablett, 13,6 mm i diameter och 6,6 mm i tjocklek, präglade

med "150" på ena sidan.

200 mg: är vit till benvit, avlång bikonvex tablett, 15,2 mm i diameter och 7,7 mm i tjocklek, präglade

med "200" på ena sidan.

300 mg: är vit till benvit, avlång, bikonvex tablett, 18,2 mm i diameter och 8,2 mm i tjocklek, präglade

med "300" på ena sidan.

400 mg: är vit till benvit, oval bikonvex tablett, 20,7 mm i diameter och 10,2 mm i tjocklek, präglade

med "400" på ena sidan.

4.

KLINISKA UPPGIFTER

4.1

Terapeutiska indikationer

Biquetan är indicerat för:

behandling av schizofreni

behandling av bipolär sjukdom:

vid behandling av måttliga till svåra maniska episoder vid bipolär sjukdom

vid behandling av depressiva episoder vid bipolär sjukdom

för att förhindra återfall i maniska eller depressiva episoder hos patienter med bipolär

sjukdom, som tidigare svarat på behandling med quetiapin.

tilläggsbehandling av depressiva episoder hos patienter med egentlig depression (MDD) som

erhållit ett suboptimalt svar på antidepressiv monoterapi (se avsnitt 5.1). Innan behandlingen

sätts in skall läkaren beakta säkerhetsprofilen för quetiapin (se avsnitt 4.4).

4.2

Dosering och administreringssätt

Dosering

Det finns olika doseringsscheman för varje indikation. Det måste därför garanteras att patienterna får

tydlig information om lämplig dosering för deras tillstånd.

Vuxna

För behandling av schizofreni och måttliga till svåra maniska episoder vid bipolär sjukdom

Biquetan ska tas minst 1 timme före måltid.

Startdosen är 300 mg dag 1 och 600 mg dag 2.

Rekommenderad daglig dos är 600 mg, men dosen kan justeras till 800 mg per dag om det är kliniskt

motiverat. Dosen ska justeras inom det effektiva dosintervallet 400 mg till 800 mg per dag, beroende

på kliniskt svar och patientens tolerans. Vid underhållsbehandling av schizofreni krävs ingen

dosjustering.

För behandling av depressiva episoder vid bipolär sjukdom

Biquetan ska tas till natten. Den totala dygnsdosen för de 4 första dagarna är 50 mg (dag 1), 100 mg

(dag 2), 200 mg (dag 3) och 300 mg (dag 4). Rekommenderad daglig dos är 300 mg. I kliniska studier

sågs ingen ytterligare behandlingsfördel för gruppen som fick 600 mg jämfört med gruppen som fick

300 mg (se avsnitt 5.1). På individnivå kan dock, för enskilda patienter, ett bättre behandlingsresultat

uppnås med 600 mg. Behandling med högre doser än 300 mg ska ordineras av läkare med erfarenhet

av att behandla bipolär sjukdom. Kliniska studier har visat att en dosreduktion till 200 mg kan

övervägas vid eventuella toleransproblem på individnivå.

För att förhindra återfall vid bipolär sjukdom

För att förhindra återfall i maniska, depressiva eller blandade episoder ska patienter, som svarat på

behandling med Biquetan vid akut behandling av bipolär sjukdom, fortsätta behandling med samma

dos administrerad till natten. Beroende på den enskilda patientens terapisvar och tolerans kan dosen

justeras mellan 300 och 800 mg/dag. Det är viktigt att den lägsta effektiva dosen används för

underhållsbehandling.

Som tilläggsbehandling av depressiva episoder vid egentlig depression

Biquetan ska tas före sänggående. Dygnsdosen vid behandlingsstart är 50 mg (dag 1 och 2), samt

150 mg (dag 3 och 4). Antidepressiv effekt sågs vid 150 och 300 mg/dag i korttidsstudier vid

tilläggsbehandling (tillsammans med amitriptylin, bupropion, citalopram, duloxetin, escitalopram,

fluoxetin, paroxetin, sertralin och venlafaxin – se avsnitt 5.1) och vid 50 mg/dag i korttidsstudier vid

monoterapi. Det föreligger en förhöjd risk för biverkningar vid högre doser. Klinikern måste därför se

till att lägsta effektiva dos, med start vid 50 mg/dag, används vid behandlingen. Behovet av att höja

dosen från 150 till 300 mg/dag måste baseras på en bedömning av den enskilda patienten.

Byte från quetiapin tabletter:

För en enklare dosering kan patienter som står på uppdelade doser av quetiapin tabletter byta till

Biquetan med samma totala dagliga dos taget en gång dagligen.

Individuell dosjustering kan bli nödvändig.

Särskilda populationer

Äldre:

Liksom andra antipsykotika och antidepressiva bör Biquetan användas med försiktighet av äldre,

särskilt i början av behandlingen. Titreringshastigheten för Biquetan kan behöva vara långsammare

och doserna lägre än vad som används till yngre patienter. Medelplasmaclearance för quetiapin var 30-

50 % lägre hos äldre jämfört med yngre patienter. Äldre patienter bör inleda med 50 mg/dag. Dosen

kan ökas med 50 mg/dag upp till en effektiv dos, beroende på kliniskt svar och tolerans hos den

enskilda patienten.

Hos äldre patienter med depressiva episoder vid egentlig depression ska doseringen inledas med

50 mg/dag (dag 1–3), vilket höjs till 100 mg/dag (dag 4) och 150 mg/dag (dag 8). Den lägsta effektiva

dosen, med start vid 50 mg/dag, skall användas. Om det, baserat på bedömningen av den enskilda

patienten, krävs en doshöjning till 300 mg/dag, får denna ej ske tidigare än behandlingsdag 22.

Säkerhet och effekt har inte utvärderats för patienter över 65 år med depressiva episoder vid bipolär

sjukdom.

Pediatrisk population

Biquetan rekommenderas inte till barn och ungdomar under 18 år beroende på brist på data som stöder

användning i denna grupp. Tillgängliga evidens från placebokontrollerade kliniska studier presenteras

i avsnitt 4.4, 4.8, 5.1 och 5.2.

Nedsatt njurfunktion:

Ingen dosjustering är nödvändig för patienter med nedsatt njurfunktion.

Nedsatt leverfunktion:

Quetiapin metaboliseras i hög grad i levern. Biquetan ska därför användas med försiktighet av

patienter med känd leverfunktionsnedsättning, särskilt i början av behandlingen. Patienter med

leverfunktionsnedsättning bör inleda behandlingen med 50 mg/dag. Dosen kan ökas med 50 mg/dag

upp till en effektiv dos beroende på kliniskt svar och tolerans hos den enskilda patienten.

Administreringssätt

För oral användning.

Biquetan ska tas en gång dagligen, utan föda. Tabletterna ska sväljas hela och inte delas, krossas eller

tuggas.

4.3

Kontraindikationer

Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt 6.1.

Samtidig administrering av hämmare av cytokrom P450 3A4, såsom hiv-proteashämmare, azol-

antimykotika, erytromycin, klaritromycin och nefazodon är kontraindicerat (se avsnitt 4.5).

4.4

Varningar och försiktighet

Eftersom Biquetan har flera indikationer ska säkerhetsprofilen beaktas med hänsyn till den enskilda

patientens diagnos och den administrerade dosen.

Långsiktig effekt och säkerhet hos patienter med egentlig depression har inte utvärderats vid

tilläggsbehandling; däremot har långsiktig effekt och säkerhet utvärderats hos vuxna patienter vid

monoterapi (se avsnitt 5.1).

Pediatrisk population

Quetiapin rekommenderas inte till barn och ungdomar under 18 år beroende på brist på data som

stöder användning i denna grupp. Kliniska studier med quetiapin har visat att det utöver den kända

säkerhetsprofil som identifierats för vuxna (se avsnitt 4.8) även fanns vissa biverkningar som

uppträdde i högre frekvens hos barn och ungdomar jämfört med vuxna (ökad aptit, förhöjt

serumprolaktin, kräkningar, rinit och synkope) eller kan få andra konsekvenser för barn och ungdomar

(extrapyramidala symtom och irritabilitet), och en biverkning identifierades som ej tidigare hade setts i

studierna på vuxna (blodtryckshöjning). Man såg även förändringar i sköldkörtelns funktion i tester

hos barn och ungdomar.

Dessutom har man ej studerat de långsiktiga säkerhetseffekterna på tillväxt och mognad av behandling

med quetiapin längre än 26 veckor. De långsiktiga effekterna på kognitiv och beteendemässig

utveckling är ej kända.

I placebokontrollerade kliniska studier på barn och ungdomar var quetiapin associerat med en förhöjd

incidens av extrapyramidala symtom (EPS) jämfört med placebo hos patienter som behandlades för

schizofreni, bipolär mani och bipolär depression (se avsnitt 4.8).

Suicid/suicidtankar eller klinisk försämring

Depressiva episoder är förknippade med en ökad risk för suicidtankar, självskadebeteende och suicid.

Denna risk kvarstår tills signifikant förbättring inträtt. Eftersom förbättring kan utebli under de första

veckorna, eller uppträda ännu senare, bör patienten följas noggrant tills dess att förbättring sker. Det är

en generell klinisk erfarenhet att suicidrisken kan öka under den tidiga förbättringsfasen.

Läkare bör även beakta eventuell risk för suicidrelaterat beteende efter abrupt utsättande av

quetiapinbehandling, med hänsyn till de kända riskfaktorerna för den behandlade sjukdomen.

Andra psykiatriska tillstånd som quetiapin ordineras för kan också vara förenade med en förhöjd risk

för självmordsrelaterade händelser. Dessutom kan dessa tillstånd vara komorbida vid episoder av

egentlig depression.

Samma försiktighetsåtgärder som iakttas vid behandling av patienter med episoder av egentlig

depression ska därför iakttas vid behandling av andra psykiatriska sjukdomar.

Patienter med självmordsrelaterade händelser i anamnesen, eller som uppvisar en avsevärd grad av

suicidtankar innan behandlingen inleds, är kända att löpa större risk för självmordstankar eller

självmordsförsök och måste övervakas noggrant under behandlingen. En metaanalys av

placebokontrollerade kliniska studier av antidepressiva medel på vuxna patienter med psykiatriska

sjukdomar visade en förhöjd risk för självmordsbeteende med antidepressiva jämfört med placebo hos

patienter yngre än 25 år.

Patienterna, i synnerhet högriskpatienterna, måste övervakas noggrant under läkemedelsbehandlingen,

speciellt i början av behandlingen och efter dosändringar. Patienter (och vårdgivare till patienter) bör

informeras om behovet av att vara uppmärksam på klinisk försämring, självmordsbeteende eller

självmordstankar och ovanliga beteendeförändringar, och att omedelbart söka läkare om sådana

symtom uppträder.

I placebokontrollerade korttidsstudier av patienter med depressiva episoder vid bipolära sjukdomar

observerades en ökad risk för självmordsrelaterade händelser hos unga vuxna patienter (yngre än

25 år) som behandlades med quetiapin jämfört med de som behandlades med placebo (3,0 %

respektive 0 %). I kliniska studier av patienter med egentlig depression var incidensen av

självmordsrelaterade händelser hos unga vuxna patienter (yngre än 25 år) 2,1 % (3/144) för quetiapin

och 1,3 % (1/75) för placebo. En populationsbaserad retrospektiv studie av quetiapin för behandling av

patienter med depression visade en ökad risk för självskadebeteende och suicid hos patienter i åldern

24–64 år utan tidigare självskadebeteende, under användning av quetiapin med andra antidepressiva

medel.

Metabol risk

Med tanke på den observerade risken för försämrad metabol profil, t.ex. förändringar i vikt,

blodglukos (se Hyperglykemi) och lipider, som setts i kliniska studier, ska patienternas metabola

parametrar mätas när behandlingen sätts in och förändringar av dessa parametrar ska regelbundet

kontrolleras under hela behandlingstiden. Försämring av dessa parametrar ska hanteras enligt klinisk

praxis (se avsnitt 4.8).

Extrapyramidala symtom

I placebokontrollerade kliniska studier på vuxna patienter sågs en ökad förekomst av extrapyramidala

symtom (EPS) vid behandling med quetiapin jämfört med placebo hos patienter med depressiv episod

vid bipolär sjukdom och egentlig depression (se avsnitt 4.8 och 5.1).

Användning av quetiapin har varit förenad med utveckling av akatisi, kännetecknad av en subjektivt

obehaglig eller besvärande rastlöshet och ett behov av att röra sig som ofta åtföljs av en oförmåga att

sitta eller stå stilla. Det är mest sannolikt att detta uppträder under de första veckorna av behandlingen.

För patienter som utvecklar dessa symtom kan en dosstegring vara skadlig.

Tardiv dyskinesi

Om tecken eller symtom på tardiv dyskinesi uppträder bör man överväga att reducera dosen eller

avbryta behandlingen med quetiapin. Symtom på tardiv dyskinesi kan förvärras eller uppstå även efter

avbruten behandling (se avsnitt 4.8).

Somnolens och yrsel

Behandling med quetiapin har förknippats med somnolens och liknande symtom, såsom sedering (se

avsnitt 4.8). I kliniska studier med behandling av patienter med bipolär depression och egentlig

depression kom symtomdebuten vanligtvis inom de tre första dagarna och var övervägande av mild till

måttlig intensitet. Patienter som får en betydande somnolens kan behöva mer frekvent läkarkontakt i

minst 2 veckor från tillslag av somnolens eller till dess att symtomen avtar, och utsättning av

behandlingen kan övervägas.

Ortostatisk hypotension

Quetiapinbehandling har förknippats med ortostatisk hypotension och relaterad yrsel (se avsnitt 4.8)

vilka liksom somnolens vanligen sätter in under den initiala dostitreringsperioden. Detta skulle kunna

öka förekomsten av skador till följd av olycka (fall), speciellt i den äldre populationen. Man ska därför

råda patienterna att vara försiktiga tills de känner till de eventuella biverkningarna av medicineringen.

Quetiapin ska användas med försiktighet av patienter med känd kardiovaskulär sjukdom,

cerebrovaskulär sjukdom och av patienter som är predisponerade för hypotoni. Dosreduktion eller

långsammare titreringshastighet bör övervägas om patienten får ortostatisk hypotension, särskilt för

patienter med underliggande kardiovaskulär sjukdom.

Sömnapnésyndrom

Sömnapnésyndrom har rapporterats hos patienter som använt quetiapin. Quetiapin ska användas med

försiktighet hos patienter som samtidigt får CNS-depressiva medel och har sömnapné i anamnesen

eller löper risk att få sömnapné, såsom de som är överviktiga/feta eller är män.

Kramper

I kontrollerade kliniska studier sågs ingen skillnad i incidensen av kramper för patienter behandlade

med quetiapin eller placebo. Det finns inga tillgängliga data för incidensen av kramper hos patienter

som tidigare har haft krampanfall. Liksom med andra antipsykotika bör försiktighet iakttagas vid

behandling av patienter med kramper i anamnesen (Se avsnitt 4.8).

Malignt neuroleptikasyndrom

Malignt neuroleptikasyndrom har setts i samband med antipsykotisk behandling, inklusive behandling

med quetiapin (se avsnitt 4.8). Kliniska symtom innefattar hypertermi, förändrad mental status,

muskelstelhet, autonom instabilitet och stegring av kreatinfosfokinas. I detta fall bör quetiapin sättas ut

och lämplig medicinsk behandling ges.

Svår neutropeni och agranulocytos:

Svår neutropeni (neutrofilantal <0,5x10

/l) har i rapporterats i kliniska studier med quetiapin. De flesta

fallen av svår neutropeni har uppkommit inom de första behandlingsmånaderna. Det fanns inget

tydligt dossamband. Erfarenhet efter marknadsintroduktion har visat att vissa fall var fatala. Möjliga

riskfaktorer för neutropeni inkluderar befintlig låg halt av vita blodkroppar och tidigare

läkemedelsinducerad neutropeni. Vissa fall förekom dock hos patienter utan befintliga riskfaktorer.

Behandling med quetiapin ska avbrytas hos patienter med neutrofilantal <1,0 x 10

/l. Patienterna ska

observeras med avseende på tecken och symtom på infektion och neutrofilantalet ska följas (tills det

överstiger 1,5 x 10

/l) (se avsnitt 5.1).

Neutropeni bör övervägas hos patienter med infektion eller feber, i synnerhet om det inte finns

uppenbar(a) predisponerande faktor(er), och bör behandlas enligt klinisk praxis.

Patienterna ska uppmanas att omedelbart rapportera uppträdande av tecken och symtom som tyder på

agranulocytos eller infektion (t.ex. feber, svaghet, letargi eller halsont) under behandlingen med

quetiapin. Räkning av vita blodkroppar och absolut neutrofiltal (ANC) ska göras omedelbart på dessa

patienter, särskilt i frånvaro av predisponerande faktorer.

Antikolinerga (muskarina) effekter

Norquetiapin, en aktiv metabolit av quetiapin, har måttlig till stark affinitet för flera subtyper av

muskarina receptorer. Detta bidrar till biverkningar som speglar antikolinerga effekter när quetiapin

används i rekommenderade doser, när det används samtidigt som andra läkemedel med antikolinerga

effekter och vid överdosering. Quetiapin ska användas med försiktighet hos patienter som får

läkemedel som har antikolinerga (muskarina) effekter. Quetiapin ska användas med försiktighet hos

patienter med aktuell diagnos eller tidigare anamnes på urinretention, kliniskt signifikant

prostatahypertrofi, tarmobstruktion eller relaterade tillstånd, ökat intraokulärt tryck eller

trångvinkelglaukom (se avsnitt 4.5, 4.8, 5.1 och 4.9).

Interaktioner

Se avsnitt 4.5.

Samtidig administrering av quetiapin och en kraftfull inducerare av leverenzym, såsom karbamazepin

eller fenytoin, sänker avsevärt plasmakoncentrationen av quetiapin. Detta kan påverka effekten av

quetiapin. Behandling med quetiapin av patienter som använder enzyminducerare bör bara initieras

om läkaren anser att fördelarna med quetiapin överväger riskerna vid ett utsättande av

enzyminducerare. Det är viktigt att alla justeringar av dosen av enzyminducerare sker gradvis och att

enzyminduceraren, om nödvändigt, ersätts med ett läkemedel som inte inducerar dessa enzymer (t.ex.

natriumvalproat).

Vikt

Viktuppgång har rapporterats hos patienter som har behandlats med quetiapin och bör övervakas och

hanteras på kliniskt lämpligt sätt i enlighet med använda riktlinjer för antipsykotika (se avsnitt 4.8 och

5.1).

Hyperglykemi

Hyperglykemi och/eller utveckling eller försämring av diabetes, ibland förenad med ketoacidos eller

koma, har rapporterats i sällsynta fall, inklusive några fatala fall (se avsnitt 4.8). I vissa fall har en

tidigare viktökning rapporterats som kan vara en predisponerande faktor. Adekvat klinisk övervakning

rekommenderas i enlighet med använda riktlinjer för antipsykotika. Patienter som behandlas med

någon typ av antipsykotiska medel, inklusive quetiapin, ska observeras med avseende på tecken och

symtom på hyperglykemi (såsom polydipsi, polyuri, polyfagi och svaghet) och patienter med diabetes

mellitus eller med riskfaktorer för diabetes mellitus ska kontrolleras regelbundet, med avseende på

försämrad glukoskontroll. Patientens vikt skall kontrolleras regelbundet.

Lipider

Förhöjda nivåer av triglycerider, LDL- och totalt kolesterol, samt sänkta nivåer av HDL-kolesterol har

observerats i kliniska prövningar med quetiapin (se avsnitt 4.8). Förändrade lipidnivåer ska hanteras

enligt klinisk praxis.

QT-förlängning

I kliniska studier och vid användning i enlighet med produktresumén förknippades inte quetiapin med

en bestående ökning av absoluta QT-intervall. Efter marknadsintroduktion har förlängt QT-intervall

rapporterats för quetiapin i terapeutiska doser (se avsnitt 4.8) och vid överdosering (se avsnitt 4.9). I

likhet med andra antipsykotiska läkemedel bör man vara försiktig då quetiapin förskrivs till patienter

med kardiovaskulär sjukdom eller med QT-förlängning i familjehistoriken. Försiktighet bör också

iakttas när quetiapin antingen förskrivs tillsammans med läkemedel som är kända att förlänga QT-

intervallet, eller vid samtidig administrering av neuroleptika, särskilt hos äldre, hos patienter med

kongenitalt långt QT-syndrom, hjärtsvikt, hjärthypertrofi, hypokalemi eller hypomagnesemi (se avsnitt

4.5).

Kardiomyopati och myokardit:

Kardiomyopati och myokardit har rapporterats i kliniska studier och efter marknadsintroduktionen

men något orsakssamband med quetiapin har inte fastställts. Behandlingen med quetiapin ska bedömas

på nytt hos patienter med misstänkt kardiomyopati eller myokardit.

Utsättning

Akuta utsättningssymtom såsom sömnlöshet, illamående, huvudvärk, diarré, kräkningar, yrsel och

irritabilitet har beskrivits efter abrupt utsättning av quetiapin. En gradvis utsättning under en period på

minst en till två veckor rekommenderas (se avsnitt 4.8).

Äldre patienter med demensrelaterad psykos

Quetiapin är inte godkänt för behandling av patienter med demensrelaterad psykos.

I randomiserade placebokontrollerade studier har man för några atypiska antipsykotika sett en cirka

trefaldigt ökad risk för cerebrovaskulära biverkningar bland demenspatienter. Verkningsmekanismen

för denna ökade risk är okänd. En ökad risk kan inte uteslutas för andra antipsykotika eller för andra

patientgrupper. Quetiapin bör användas med försiktighet hos patienter med riskfaktorer för stroke.

I en meta-analys med atypiska antipsykotika har det rapporterats att äldre patienter med

demensrelaterad psykos löper högre risk att dö jämfört med placebo. I två 10-veckors

placebokontrollerade quetiapinstudier med samma patientgrupp (n=710; medelålder: 83 år; intervall:

56-99 år) var incidensen för mortalitet bland patienter behandlade med quetiapin 5,5 % jämfört med

3,2 % i placebogruppen. Patienterna i dessa studier dog av en mängd olika skäl, i enlighet med vad

som kunde förväntas för denna grupp.

Äldre patienter med Parkinsons sjukdom/parkinsonism

En populationsbaserad retrospektiv studie av quetiapin för behandling av patienter med depression

visade en ökad risk för dödsfall under användning av quetiapin hos patienter i ålder >65 år. Detta

förhållande förekom inte när patienter med Parkinsons sjukdom togs ur analysen. Försiktighet bör

iakttas om quetiapin förskrivs till äldre patienter med Parkinsons sjukdom.

Dysfagi

Dysfagi (se avsnitt 4.8) har rapporterats vid användning av quetiapin. Quetiapin ska användas med

försiktighet hos patienter med risk för aspirationspneumoni.

Förstoppning och tarmobstruktion

Förstoppning är en riskfaktor för tarmobstruktion. Förstoppning och tarmobstruktion har rapporterats

med quetiapin (se avsnitt 4.8, Biverkningar). Detta inkluderar rapporterade dödsfall hos patienter som

löper större risk för tarmobstruktion, inklusive de som får flera läkemedel samtidigt vilka minskar

tarmmotiliteten och/eller kanske inte rapporterar symtom på förstoppning. Patienter med

tarmobstruktion/ileus ska behandlas akut och övervakas noga.

Venös tromboembolism (VTE)

Fall av venös tromboembolism (VTE) har rapporterats under behandling med antipsykotika. Eftersom

patienter som behandlas med antipsykotika ofta har förvärvade riskfaktorer för VTE bör alla

eventuella riskfaktorer för VTE identifieras före och under behandling med quetiapin, och

förebyggande åtgärder vidtas.

Pankreatit

Pankreatit har rapporterats i kliniska studier och efter marknadsintroduktionen. Även om inte samtliga

fall i rapporterna efter marknadsintroduktionen uppvisade riskfaktorer, hade många patienter faktorer

som är kända att vara förknippade med pankreatit, såsom förhöjda triglyceridnivåer (se avsnitt 4.4),

gallsten och alkoholkonsumtion.

Ytterligare information

Det finns begränsade data för quetiapin i kombination med valproat eller litium vid behandling av

akuta maniska episoder av måttlig till allvarlig svårighetsgrad. Kombinationsbehandlingen tolererades

emellertid väl (se avsnitt 4.8 och 5.1). Additiv effekt visades i 3:e behandlingsveckan.

Laktos

Detta läkemedel innehåller laktos. Patienter med följande sällsynta ärftliga tillstånd bör inte använda

detta läkemedel: galaktosintolerans, total laktasbrist eller glukos-galaktosmalabsorption.

Felaktig användning och missbruk

Fall av felaktig användning och missbruk har rapporterats. Försiktighet kan behövas vid förskrivning

av quetiapin till patienter med en historia av alkohol eller drogmissbruk.

4.5

Interaktioner med andra läkemedel och övriga interaktioner

På grund av quetiapins primära effekter på centrala nervsystemet, bör quetiapin användas med

försiktighet i kombination med andra centralt verkande läkemedel eller alkohol.

Försiktighet ska iakttas vid behandling av patienter som får andra läkemedel som har antikolinerga

(muskarina) effekter (se avsnitt 4.4).

Cytokrom P450 (CYP) 3A4 är det enzym som huvudsakligen är involverat i den cytokrom P450-

medierade metabolismen av quetiapin. I en interaktionsstudie på friska frivilliga sågs en 5- till 8-faldig

ökning av AUC för quetiapin vid samtidig administrering av quetiapin (25 mg) och ketokonazol, en

hämmare av CYP3A4. Samtidig användning av quetiapin och hämmare av CYP3A4 är därför

kontraindicerat. Det är inte heller rekommenderat att konsumera grapefruktjuice under pågående terapi

med quetiapin.

En multipeldos-studie på patienter utfördes med syfte att fastställa farmakokinetiken för quetiapin

givet före och under behandling med karbamazepin, en känd inducerare av leverenzym. Studien visade

att samtidig administrering av karbamazepin signifikant ökar clearance för quetiapin. Denna ökning av

clearance minskade systemisk exponering för quetiapin (mätt som AUC) till i genomsnitt 13 % av den

exponering som ses vid administrering av enbart quetiapin, och en ännu kraftigare minskning sågs hos

vissa patienter. Denna interaktion kan leda till lägre plasmakoncentrationer, vilket kan påverka

effekten av quetiapin. Samtidig användning av quetiapin och fenytoin (en annan mikrosomal

enzyminducerare) gav kraftigt ökat clearance för quetiapin med ca 450 %. Quetiapinbehandling av

patienter som använder enzyminducerare, bör bara inledas om läkaren anser att fördelarna med

quetiapin överväger risken vid utsättande av behandlingen med enzyminducerare. Det är viktigt att alla

justeringar av dosen enzyminducerare sker gradvis och att enzyminduceraren, om nödvändigt, ersätts

med ett läkemedel som inte inducerar dessa enzym (t.ex. natriumvalproat) (se avsnitt 4.4).

Farmakokinetiken för quetiapin påverkades inte signifikant vid samtidig administrering av de

antidepressiva läkemedlen imipramin (en känd CYP2D6-hämmare) eller fluoxetin (en känd CYP3A4-

och CYP2D6-hämmare).

Farmakokinetiken för quetiapin påverkades inte signifikant vid samtidig administrering av risperidon

eller haloperidol. Vid samtidig användning av quetiapin och tioridazin sågs en ökning i

quetiapinclearance med ca 70 %.

Farmakokinetiken för quetiapin påverkades inte vid samtidig administrering med cimetidin.

Litiums farmakokinetik påverkades inte av samtidig administrering av quetiapin.

I en 6-veckors, randomiserad studie av litium och quetiapin depottabletter jämfört med placebo och

quetiapin depottabletter hos vuxna patienter med akut mani observerades en högre incidens av

extrapyramidalt relaterade händelser (särskilt tremor), somnolens och viktökning i gruppen med litium

som tillägg jämfört med gruppen med placebo som tillägg (se avsnitt 5.1).

Farmakokinetiken för natriumvalproat och quetiapin påverkades inte i någon kliniskt relevant

utsträckning vid samtidig administrering. En retrospektiv studie på barn och ungdomar som fick

valproat, quetiapin eller båda fann en högre incidens av leukopeni och neutropeni i

kombinationsgruppen jämfört med monoterapigrupperna.

Formella interaktionsstudier med ofta använda kardiovaskulära läkemedel har inte genomförts.

Försiktighet bör iakttas när quetiapin används tillsammans med läkemedel som är kända för att orsaka

elektrolytrubbningar eller öka QT-intervallet.

Det har förekommit rapporter om falskt positiva resultat i enzymimmunanalyser för metadon och

tricykliska antidepressiva hos patienter som behandlats med quetiapin. Vid tveksamma resultat från

immunanalysscreening rekommenderas att man bekräftar analysen med lämplig kromatografisk

metod.

4.6

Fertilitet, graviditet och amning

Graviditet

Första trimestern

Den måttliga mängd publicerade data som finns om exponering under graviditet (dvs. 300–

1 000 graviditetsutfall), inklusive individuella rapporter och några observationsstudier, tyder inte på

någon ökad risk för missbildningar orsakade av behandlingen. Någon definitiv slutsats grundad på

samtliga tillgängliga data kan emellertid inte dras. Djurstudier har visat på reproduktionstoxikologiska

effekter (se avsnitt 5.3). Quetiapin ska därför endast ges under graviditet om nyttan överväger de

potentiella riskerna.

Tredje trimestern

Nyfödda barn som exponerats för antipsykotika (inklusive quetiapin) under graviditetens sista

trimester löper risk att få biverkningar inklusive extrapyramidala och/eller utsättningssymtom som kan

variera i allvarlighetsgrad och duration efter födseln. Det finns rapporter om agitation,

muskelhypertoni, muskelhypotoni, tremor, somnolens, andnöd eller ätsvårigheter. Nyfödda bör därför

övervakas noga.

Amning

Baserat på mycket begränsade data i publicerade rapporter om quetiapinutsöndring i bröstmjölk tycks

utsöndringen av quetiapin vid terapeutiska doser variera. I avsaknad av tillförlitliga data måste ett

beslut fattas om man ska avbryta amningen eller avbryta behandling med quetiapin efter att man tagit

hänsyn till fördelen med amning för barnet och fördelen med behandling för kvinnan.

Fertilitet

Effekterna av quetiapin på fertiliteten hos människa har inte undersökts. Effekter relaterade till

förhöjda prolaktinnivåer har observerats hos råtta, men dessa resultat har ingen direkt relevans för

människa (se avsnitt 5.3).

4.7

Effekter på förmågan att framföra fordon och använda maskiner

På grund av den primära CNS-effekten kan quetiapin påverka reaktionsförmågan. Patienten bör därför

uppmanas att inte köra bil eller använda maskiner, förrän det är klarlagt hur han eller hon påverkas.

4.8

Biverkningar

De vanligaste rapporterade biverkningarna för quetiapin (≥10 %) är somnolens, yrsel, huvudvärk,

muntorrhet, utsättningssymtom, höjningar av serumtriglyceridnivåer, höjningar av totalt kolesterol

(främst LDL-kolesterol), sänkningar av HDL-kolesterol, viktökning, sänkt hemoglobinvärde och

extrapyramidala symtom.

Frekvensen för de biverkningar som förknippas med quetiapinbehandling är givna i tabellform nedan

(tabell 1) i enlighet med det format som rekommenderas av Council for International Organizations of

Medical Sciences (CIOMS III Working Group 1995).

Tabell 1

Biverkningar förknippade med quetiapinbehandling

Frekvensen av biverkningar listade nedan definieras enligt följande konvention: mycket vanliga

(≥1/10); vanliga (≥1/100, <1/10); mindre vanliga (≥1/1 000, <1/100); sällsynta (≥1/10 000, <1/1 000);

mycket sällsynta (<1/10 000); ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data).

Organsystem

Mycket vanliga

Vanliga

Mindre vanliga

Sällsynta

Mycket

sällsynta

Ingen känd

frekvens

Blodet och

lymfsystemet

Sänkt hemo-

globinnivå

Leukopeni

1, 28

Minskat

neutrofilantal

Ökat

eosinofilantal

Neutropeni

Trombocytopen

Anemi

Minskat

trombocytantal

Agranulocytos

Immunsystemet

Överkänslighet

(inklusive

allergiska

hudreaktioner)

Anafylaktisk

reaktion

Endokrina

systemet

Hyperpro-

laktinemi

Minskning av

totalt T

Minskning av

fritt T

Minskning av

totalt T

Ökning av

Minskning av

fritt T

Hypotyreodism

Inadekvat

sekretion av

antidiuretiskt

hormon

Organsystem

Mycket vanliga

Vanliga

Mindre vanliga

Sällsynta

Mycket

sällsynta

Ingen känd

frekvens

Metabolism och

nutrition

Förhöjda

triglyceridnivåe

r i serum

10,30

Förhöjt

totalkolesterol

(främst LDL-

kolesterol)

11,30

Sänkt HDL-

kolesterol

17,30

Viktökning

8,30

Ökad aptit

Blodglukosnivå

förhöjd till

hyperglykemi

Hyponatremi

Diabetes

mellitus

Försämring av

befintlig

diabetes

Metabolt

syndrom

Psykiska

störningar

Abnorma

drömmar och

mardrömmar

Suicidtankar

suicidbeteende

Somnambulism

och relaterade

reaktioner som att

tala i sömnen och

sömnrelaterade

ätstörningar

Centrala och

perifera

nervsystemet

Yrsel

4, 16

Somnolens

2,16

Huvudvärk

Extrapyramidal

a symtom

1, 21

Dysartri

Kramper

Restless legs

(RLS)

Tardiv dyskinesi

1, 56

Synkope

4,16

Ögon

Dimsyn

Hjärtat

Takykardi

Palpitationer

QT-förlängning

1,12, 18

Bradykardi

Blodkärl

Ortostatisk

hypotension

4,16

Venös

tromboembolism

Stroke

Andningsvägar,

bröstkorg och

mediastinum

Dyspné

Rinit

Magtarm-

kanalen

Muntorrhet

Förstoppning

Dyspepsi

Kräkningar

Dysfagi

Pankreatit

Tarmobstruktion/

ileus

Lever och

gallvägar

Förhöjt

alaninamino-

transferas

(ALAT) i

serum

, förhöjt

gamma-GT

Förhöjt

aspartatamino-

transferas

(ASAT) i serum

Gulsot

Hepatit

Hud och

subkutan

vävnad

Angioödem

Stevens-

Johnsons

syndrom

Toxisk

epidermal

nekrolys

Erythema

multiforme,

Läkemedelsutlö

st hudutslag

med eosinofili

och systemiska

symtom

(DRESS)

Organsystem

Mycket vanliga

Vanliga

Mindre vanliga

Sällsynta

Mycket

sällsynta

Ingen känd

frekvens

Muskulo-

skeletala

systemet och

bindväv

Rabdomyolys

Njurar och

urinvägar

Urinretention

Graviditet,

puerperium och

perinatalperiod

Neonatalt

utsättnings-

syndrom

Reproduktionso

rgan och

bröstkörtel

Sexuell

dysfunktion

Priapism

Galaktorré

Bröstsvullnad

Menstruations-

rubbning

Allmänna

symtom

och/eller

symtom vid

administrerings

stället

Utsättnings-

symtom

Mild asteni

Perifert ödem

Irritabilitet

Feber

Malignt

neuroleptika-

syndrom

Hypotermi

Under-

sökningar

Förhöjt

kreatinfosfokinas

i blod

Se avsnitt 4.4.

Somnolens kan inträffa, företrädesvis under de första två behandlingsveckorna och försvinner

vanligen vid fortsatt administrering av quetiapin.

Asymtomatisk förhöjning (förändring från normal nivå till >3 x ULN vid någon tidpunkt) av

serumtransaminaser (ALAT, ASAT) eller gamma-GT har observerats hos vissa patienter som

behandlats med quetiapin. Dessa förhöjningar var i de flesta fall reversibla under fortsatt

quetiapinbehandling.

Liksom andra antipsykotika som blockerar alfa-1-adrenerga receptorer kan quetiapin ofta

inducera ortostatisk hypotension, förknippad med yrsel, takykardi och hos vissa patienter

synkope. Detta inträffar framförallt under den initiala dostitreringsperioden (se avsnitt 4.4)

Beräkning av frekvens för dessa biverkningar bygger endast på data som erhållits efter

marknadsintroduktion av quetiapintabletter med omedelbar frisättning.

Fasteblodglukos på ≥126 mg/dl (≥7,0 nmol/l) eller icke fastande blodglukos på ≥200 mg/dl

(≥11,1 nmol/l) vid åtminstone ett tillfälle.

Ökad förekomst av dysfagi vid behandling med quetiapin jämfört med placebo har endast

observerats i kliniska studier av bipolär depression.

Baserat på >7% ökning i kroppsvikt från baseline. Uppkommer främst under behandlingens första

veckor hos vuxna.

Följande utsättningssymtom sågs mest frekvent i akuta placebokontrollerade kliniska prövningar

vid monoterapi, som utvärderade utsättningssymtom: sömnlöshet, illamående, huvudvärk, diarré,

kräkningar, yrsel och irritabilitet. Incidensen av dessa reaktioner hade minskat signifikant 1 vecka

efter utsättning.

(10) Triglycerider ≥200 mg/dl (≥2,258 mmol/l) (patienter ≥18 år) eller ≥150 mg/dl (≥1,694 mmol/l)

(patienter <18 år) vid åtminstone ett tillfälle.

(11) Kolesterol ≥240 mg/dl (≥6,2064 mmol/l) (patienter ≥18 år) eller ≥200 mg/dl (≥5,172 mmol/l)

(patienter <18 år) vid åtminstone ett tillfälle. En ökning av LDL-kolesterolvärdet på ≥30 mg/dl

(≥0,769 mmol/l) har varit en mycket vanlig observation. Genomsnittlig förändring hos patienter

med denna förhöjning var 41,7 mg/dl (≥1,07 mmol/l).

(12) Se nedanstående text

(13) Trombocytantal

100 x 10

/l vid åtminstone ett tillfälle.

(14) Baserat på biverkningsrapporter från kliniska studier av förhöjt kreatinfosfokinas i blodet som

inte var associerat till malignt neuroleptikasyndrom

(15) Prolaktinnivåer (patienter med ålder>18 år): >20 µg/l (>869,56 pmol/l) män; >30 µg/l (>1

304,34 pmol/l) kvinnor oberoende av tidpunkt

(16) Kan leda till fall

(17) HDL-kolesterol: <40 mg/dl (1,025 mmol/l) för män; <50 mg/dl (1,282 mmol/l) för kvinnor

oberoende av tidpunkt.

(18) Förekomst av patienter som fått QTc-förändring från <450 ms till ≥450 ms med en ≥30 ms

förlängning. I placebokontrollerade kliniska studier med quetiapin är den genomsnittliga

förändringen och incidensen av patienter med en förändring till en kliniskt signifikant nivå

jämförbar med placebo.

(19) Förändring från >132 mmol/l till ≤132 mmol/l vid minst ett tillfälle.

(20) Fall av suicidtankar och suicidbeteende har rapporterats under behandling med quetiapin eller

kort tid efter utsättande av behandling (se avsnitt 4.4 och 5.1).

(21) Se avsnitt 5.1

(22) En sänkning av hemoglobinvärdet till ≤13 g/dl (8,07 mmol/l) hos män, ≤12 g/dl (7,45 mmol/l)

hos kvinnor vid minst ett tillfälle förekom hos 11 % av quetiapinpatienterna i samtliga studier

inklusive öppna uppföljningsstudier. För dessa patienter var den genomsnittliga maximala

sänkningen av hemoglobinvärdet vid någon tidpunkt -1,50 g/dl.

(23) Dessa rapporter förekom ofta vid takykardi, yrsel, ortostatisk hypotension och/eller

bakomliggande hjärt-/luftvägssjukdom.

(24) Baserat på förändringar från normalt baselinevärde till potentiellt kliniskt viktigt värde vid någon

tidpunkt efter baseline i alla studier. Förändringar av totalt T

, fritt T

, totalt T

och fritt T

definieras som <0,8 x LLN (pmol/l) och förändring av TSH är >5 mIE/l vid någon tidpunkt.

(25) Baserat på den ökade frekvensen av kräkningar hos äldre patienter (≥65 år).

(26) Baserat på förändring av antal neutrofiler från ett baselinevärde på ≥1,5 x 10

/l till <0,5 x 10

vid någon tidpunkt under behandlingen och baserat på patienter med svår neutropeni

(<0,5 x 10

/l) och infektion under alla kliniska prövningar med quetiapin (se avsnitt 4.4).

(27) Baserat på förändringar från normalt baselinevärde till potentiellt kliniskt viktigt värde vid någon

tidpunkt efter baseline i alla studier. Förändringar i eosinofilantal definieras som >1 x 10

celler/l

vid någon tidpunkt.

(28) Baserat på förändringar från normalt baselinevärde till potentiellt kliniskt viktigt värde vid någon

tidpunkt efter baseline i alla studier. Förändringar i Lkc definieras som ≤3 x 10

celler/l vid någon

tidpunkt.

(29) Baserat på biverkningsrapporter om metabolt syndrom från alla kliniska prövningar med

quetiapin.

(30) Hos vissa patienter observerades en försämring av mer än en av de metabola faktorerna vikt,

blodglukos och lipider i kliniska studier (se avsnitt 4.4).

(31) Se avsnitt 4.6.

(32) Kan förekomma vid eller nära initiering av behandling och vara förknippad med hypotoni

och/eller synkope. Frekvensen baseras på biverkningsrapporter om bradykardi och relaterade

händelser i alla kliniska studier med quetiapin.

(33) Baserat på en retrospektiv icke-randomiserad epidemiologisk studie.

Fall med QT-förlängning, ventrikulär arytmi, plötslig oförklarlig död, hjärtstillestånd och torsades de

pointes har rapporterats vid användning av neuroleptika och är att betrakta som klasseffekter.

Svåra hudreaktioner (SCAR), inklusive Stevens-Johnsons syndrom (SJS), toxisk epidermal nekrolys

(TEN) och läkemedelsutlöst hudutslag med eosinofili och systemiska symtom (DRESS) har

rapporterats i samband med quetiapinbehandling.

Pediatrisk population

Samma biverkningar som beskrivits ovan för vuxna måste beaktas för barn och ungdomar.

Nedanstående tabell sammanfattar biverkningar som uppträder i en högre frekvenskategori hos barn

och ungdomar (10-17 år) än i den vuxna populationen eller biverkningar som ej har identifierats i den

vuxna populationen.

Tabell 2 Biverkningar hos barn och ungdomar förknippade med quetiapinbehandling, vilka

förekommer i högre frekvens än hos vuxna eller inte har identifierats i den vuxna populationen

Biverkningsfrekvenserna indelas enligt följande: mycket vanliga (>1/10), vanliga (>1/100, <1/10),

mindre vanliga (>1/1 000, <1/100); sällsynta (>1/10 000, <1/1 000), mycket sällsynta (<1/10 000).

Organsystem

Mycket vanliga

Vanliga

Endokrina systemet

Förhöjda prolaktinvärden

Metabolism och nutrition

Ökad aptit

Centrala och perifera nervsystemet

Extrapyramidala symtom

3, 4

Synkope

Blodkärl

Blodtryckshöjning

Andningsvägar, bröstkorg och mediastinum

Rinit

Magtarmkanalen

Kräkningar

Allmänna symtom och/eller symtom vid

administreringsstället

Irritabilitet

Prolaktinnivåer (patienter <18 år): >20 µg/l (>869,56 pmol/l) pojkar; >26 µg/l (>1130,428 pmol/l)

flickor vid valfri tidpunkt. Mindre än 1 % av patienterna fick en höjning till en prolaktinnivå

>100 µg/l.

Baserat på förändringar över kliniskt signifikanta tröskelvärden (anpassade från kriterierna från

amerikanska National Institutes of Health) eller höjningar på >20 mm Hg för systoliskt eller

>10 mm Hg för diastoliskt blodtryck vid valfri tidpunkt i två akuta (3-6 veckor långa)

placebokontrollerade studier på barn och ungdomar.

Kommentar: Frekvensen överensstämmer med den som observerats hos vuxna, men kan vara

förenad med andra kliniska implikationer hos barn och ungdomar än hos vuxna.

Se avsnitt 5.1.

Rapportering av misstänkta biverkningar

Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt

att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas

att rapportera varje misstänkt biverkning till (se detaljer nedan):

Läkemedelsverket

Box 26

751 03 Uppsala

www.lakemedelsverket.se

4.9

Överdosering

Symtom

Rapporterade symtom har i allmänhet varit förstärkningar av den aktiva substansens kända

farmakologiska effekter, dvs. dåsighet och sedering, takykardi, hypotoni och antikolinerga effekter.

Överdos kan leda till förlängt QT-intervall, kramper, status epilepticus, rabdomyolys,

andningsdepression, urinretention, förvirring, delirium och/eller agitation, koma och död.

Patienter med befintlig svår kardiovaskulär sjukdom kan löpa högre risk för effekter av överdosering

(se avsnitt 4.4: Ortostatisk hypotension).

Behandling av överdosering

Det finns ingen specifik antidot för quetiapin. Vid allvarliga symtom bör möjligheten att flera

läkemedel är involverade utredas. Intensivvårdsbehandling rekommenderas (säkrade luftvägar, säkrad

syretillförsel och andning, övervakning samt stöd till kardiovaskulära system).

Baserat på publicerad litteratur kan patienter med delirium och agitation och tydligt antikolinergt

syndrom behandlas med fysostigmin 1-2 mg (under kontinuerlig EKG-övervakning). Detta

rekommenderas inte som standardbehandling på grund av en potentiell negativ effekt av fysostigmin

på hjärtats fortledning. Fysostigmin kan användas om det inte finns några EKG-avvikelser. Använd

inte fysostigmin vid arytmier, någon grad av hjärtblock eller QRS-breddning.

Förhindrande av absorption vid överdos har inte studerats, men magsköljning kan vara indicerat vid

allvarligare fall av förgiftning och ska om möjligt utföras inom 1 timme efter intag. Administrering av

aktivt kol bör övervägas.

Vid överdosering av quetiapin ska refraktär hypotoni behandlas med lämpliga åtgärder såsom

intravenös vätska och/eller sympatomimetika. Adrenalin och dopamin ska undvikas, eftersom

beta-stimulering kan ge förvärrad hypotoni vid quetiapininducerad alfa-blockad.

Noggrann medicinsk övervakning ska fortgå tills patienten återhämtat sig.

I fall av överdosering med quetiapin med långvarig frisättning ses en fördröjd maximal sedering och

maximal puls och förlängd återhämtning jämfört med överdosering av quetiapin IR.

I fall av överdosering av quetiapin med långvarig frisättning har bildande av gastriska besoarer

rapporterats och lämplig diagnostisk avbildning rekommenderas för att ytterligare vägleda

patientbehandling.

Endoskopiskt avlägsnande av farmakobesoarer har utförts med framgång i en del fall.

5.

FARMAKOLOGISKA EGENSKAPER

5.1

Farmakodynamiska egenskaper

Farmakoterapeutisk grupp: Neuroleptika; diazepiner, oxazepiner, tiazepiner och oxepiner

ATC-kod: N05A H04

Verkningsmekanism

Quetiapin är ett atypiskt antipsykotikum. Quetiapin och den aktiva humanplasmametaboliten

norquetiapin interagerar med ett flertal neurotransmittor-receptorer. Quetiapin och norquetiapin har

affinitet till serotonin (5HT

)-, dopamin D

- och D

-receptorer i hjärnan. Denna kombination av

receptorantagonism, med en högre affinitet för 5HT

- än D

-receptorer, förmodas medverka till

quetiapins kliniska antipsykotiska egenskaper och låga benägenheten för extrapyramidala biverkningar

(EPS) jämfört med typiska antipsykotika. Quetiapin och norquetiapin har ingen märkbar affinitet till

bensodiazepinreceptorer men hög affinitet till histaminerga och adrenerga alfa

-receptorer, måttlig

affinitet till adrenerga alfa

-receptorer. Quetiapin har också låg eller ingen affinitet för muskarina

receptorer, medan norquetiapin har måttlig till hög affinitet till flera olika muskarina receptorer, vilket

kan förklara antikolinerga (muskarina) effekter. Norquetiapins hämning av NET och partiella

agonisteffekt på 5HT

-receptorer kan bidra till den terapuetiska effekten hos quetiapin depottabletter

som ett antidepressivum.

Farmakodynamisk effekt

Quetiapin har visat effekt i antipsykotiska aktivitetstest, såsom ”betingat undvikande” (conditioned

avoidance, CAR). Det motverkar också effekten av dopaminagonister, studerat antingen med avseende

på beteende eller elektrofysiologi, och ökar koncentrationen av dopaminmetaboliter, ett neurokemiskt

index för D

-receptorblockad.

I prekliniska test, med syfte att undersöka risk för EPS, liknar quetiapin inte typiska antipsykotika utan

uppvisar en atypisk profil. Quetiapin ger inte upphov till dopamin D

-receptor-hypersensitivitet vid

kronisk administrering och ger endast svag katalepsi vid effektiva D

-receptor-blockerande doser.

Quetiapin uppvisar selektivitet för det limbiska systemet genom depolariserande blockad av

mesolimbiska men inte nigrostriatala dopamininnehållande neuroner vid kronisk administrering.

Quetiapin orsakar minimal dystoni hos haloperidolsensibiliserade eller läkemedelsnaiva Cebus-apor

efter både akut och kronisk administrering (se avsnitt 4.8).

Klinisk effekt

Schizofreni

Effekten av quetiapin för behandling av schizofreni har visats i en 6-veckors placebokontrollerad

studie på patienter som uppfyllde DSM-IV kriteriet för schizofreni, och i en aktivt kontrollerad

switchstudie från quetiapin tabletter till quetiapin depottabletter på kliniskt stabila patienter med

schizofreni.

Den primära variabeln i den placebokontrollerade studien var förändring i PANSS totalpoäng från

start till slutgiltig undersökning. quetiapin depottabletter 400 mg/dag, 600 mg/dag och 800 mg/dag

förknippades med statistisk signifikant förbättring av psykotiska symtom jämfört med placebo.

Storleken på den effekten var större för 600 mg och 800 mg än för 400 mg.

I den 6 veckor långa, aktivt kontrollerade switchstudien var primär variabel andelen patienter som

saknade effekt, dvs. som avbröt behandlingen på grund av bristande effekt eller vars PANSS

totalpoäng ökade med 20 % eller mer från randomisering till något besök.

Hos patienter som varit stabila på quetiapin tabletter (400 mg till 800 mg), kvarstod effekten när de

bytte till motsvarande daglig dos av quetiapin depottabletter givet en gång per dag.

Quetiapin depottabletter var mer effektivt än placebo vad gäller att förhindra återfall i en

långtidsstudie på stabila schizofrenipatienter som stått på quetiapin depottabletter i 16 veckor.

Uppskattad risk för återfall efter 6 månaders behandling var 14,3 % för quetiapin depottabletter

jämfört med 68.2 % för placebo. Medeldosen var 669 mg. Det fanns inga ytterligare

säkerhetsobservationer associerade med behandling med quetiapin depottabletter upp till 9 månader

(median 7 månader). Framförallt ökade inte rapporterna av biverkningar relaterade till EPS och

viktökning vid långtidsbehandling med quetiapin depottabletter.

Bipolär sjukdom

Vid behandling av maniska episoder av måttlig till allvarlig svårighetsgrad i två monoterapistudier,

visade sig quetiapin vara effektivare än placebo med avseende på reduktion av maniska symtom vid

behandlingsvecka 3 och 12. Vidare visade quetiapin depottabletter signifikant effekt jämfört med

placebo i en ytterligare 3-veckors studie. quetiapin depottabletter användes i doser mellan 400 till 800

mg/dag och medeldosen var ungefär 600 mg/dag. Data från kombinationsbehandling med quetiapin

och valproat eller litium vid akuta maniska episoder av måttlig till allvarlig svårighetsgrad (vid

behandlingsvecka 3 och 6) är begränsad. Kombinationsbehandlingen tolererades emellertid väl.

Additiv effekt visades i 3:e behandlingsveckan. En andra studie visade inte någon additiv effekt i 6:e

behandlingsveckan.

I en klinisk studie av patienter med depressiva episoder vid bipolär I eller bipolär II visade quetiapin

depottabletter 300 mg/dag överlägsen effekt jämfört med placebo i reduktion av MADRS-skalans

poängvärde.

I ytterligare fyra quetiapinstudier, med 8 veckors behandling av patienter med måttliga till svåra

depressiva episoder vid bipolär I och bipolär II var quetiapin tabletter 300 mg och 600 mg signifikant

överlägsna placebo för de relevanta effektmåtten: genomsnittlig förbättring enligt MADRS och för

behandlingssvar definierat som minst 50 % förbättring i MADRS-skalans poängvärde från baseline.

Det var ingen skillnad i effektstyrka mellan patienter som fick 300 mg quetiabin tabletter och de som

fick 600 mg.

I två av dessa studier visade det sig vid uppföljning att långtidsbehandling av patienter som svarat på

quetiapin tabletter 300 mg eller 600 mg var effektivare än placebo med avseende på depressiva

symtom, men inte med avseende på maniska symtom.

I två studier av återfallsprevention då quetiapin har utvärderats i kombination med andra

stämningsstabiliserare hos patienter med maniska, depressiva eller blandade episoder, visade sig

kombinationsbehandling med quetiapin vara överlägsen monoterapi av stämningsstabiliserare

avseende ökad tid till återfall av någon stämningsepisod (maniska, depressiva eller blandade episoder).

Quetiapin administrerades två gånger dagligen med en total dos på 400 till 800 mg per dag i

kombination med litium eller valproat.

I en 6-veckors, randomiserad studie av litium och quetiapin jämfört med placebo och quetiapin hos

vuxna patienter med akut mani var skillnaden i genomsnittlig förbättring av YMRS mellan gruppen

med litium som tillägg och gruppen med placebo som tillägg 2,8 poäng och skillnaden i % som

svarade (definierad som 50 % förbättring från baseline på YMRS) var 11 % (79 % gruppen med litium

som tillägg mot 68 % i gruppen med placebo som tillägg).

I en långtidsstudie (upp till två års behandling) där återfallsprofylax utvärderades för patienter med

maniska, depressiva eller blandade stämningsepisoder var quetiapin överlägsen placebo avseende ökad

tid till återfall i skov (maniska, depressiva eller blandade episoder) hos patienter med bipolär sjukdom

typ I. Antalet patienter med skov var 91 (22,5 %) i quetiapingruppen, 208 (51,1 %) i placebogruppen

respektive 95 (26,1 %) i litiumgruppen.

När man jämförde behandlingsresultaten av fortsatt quetiapinbehandling med behandlingsresultaten

vid preparatbyte till litium för patienter som svarat på quetiapin, visade sig byte till litium inte leda till

ökad tid till återfall i skov.

Depressiva episoder vid egentlig depression

I två korttidsstudier (6 veckor) rekryterades patienter som hade uppvisat ett otillräckligt svar på minst

ett antidepressivum. Quetiapin depottabletter 150 mg och 300 mg/dag, givet som tilläggsbehandling

till kontinuerlig behandling med antidepressivum (amitriptylin, bupropion, citalopram, duloxetin,

escitalopram, fluoxetin, paroxetin, sertralin eller venlafaxin) var signifikant bättre jämfört med

behandling med enbart antidepressivum vad gäller reduktion av depressiva symtom, mätt såsom

förbättring av totalpoängen på MADRS-skalan (minstakvadratmedelvärde för förändringen gentemot

placebo på 2–3,3 poäng).

Långsiktig effekt och säkerhet hos patienter med egentlig depression har inte utvärderats som

tilläggsbehandling, däremot har långsiktig effekt och säkerhet utvärderats hos vuxna patienter som

monoterapi (se nedan).

Följande studier genomfördes med quetiapin depottabletter som monoterapibehandling, quetiapin

depottabletter är dock endast indicerad för användning som tilläggsbehandling:

I tre av fyra korttidsstudier (upp till 8 veckor) med monoterapi på patienter med egentlig depression

uppvisade quetiapin depottabletter 50 mg, 150 mg och 300 mg/dag signifikant bättre effekt jämfört

med placebo vad gäller reduktion av depressiva symtom, mätt såsom förbättring av totalpoängen på

Montgomery-Åsberg Depression Rating Scale (MADRS) (minstakvadratmedelvärde för förändringen

gentemot placebo på 2–4 poäng).

I en monoterapistudie vid förebyggande av återfall randomiserades patienter med depressiva episoder

som stabiliserats genom öppen behandling med quetiapin depottabletter under minst 12 veckor till

antingen quetiapin depottabletter en gång dagligen eller placebo under upp till 52 veckor. Medeldosen

av quetiapin depottabletter under den randomiserade fasen var 177 mg/dag. Återfallsincidensen var

14,2 % för quetiapin depottabletter-behandlade patienter och 34,4 % för placebobehandlade patienter.

I en korttidsstudie (9 veckor) på icke-dementa äldre patienter (66–89 år) med egentlig depression

uppvisade quetiapin depottabletter doserat flexibelt i området 50 mg till 300 mg/dag signifikant bättre

effekt jämfört med placebo vad gäller reduktion av depressiva symtom, mätt såsom förbättring av

totalpoängen på MADRS-skalan (minstakvadratmedelvärde för förändringen gentemot placebo -7,54).

I denna studie erhöll de patienter som randomiserats till quetiapin depottabletter 50 mg/dag, dag 1–3.

Dosen kunde höjas till 100 mg/dag dag 4, 150 mg/dag dag 8 och upp till 300 mg/dag beroende på

kliniskt svar och tolerabilitet. Medeldosen av quetiapin depottabletter var 160 mg/dag. Bortsett från

incidensen av extrapyramidala symtom (se avsnitt 4.8 och ”Klinisk säkerhet” nedan) var tolerabiliteten

för quetiapin depottabletter en gång dagligen hos äldre patienter jämförbar med den som ses hos vuxna

(18-65 år). Andelen av de randomiserade patienterna som var över 75 år var 19 %.

Klinisk säkerhet

I placebokontrollerade kliniska korttidsstudier av schizofreni och bipolär mani var den samlade

incidensen av extrapyramidala symtom jämförbar med placebo (schizofreni: 7,8 % för quetiapin och

8,0 % för placebo; bipolär mani: 11,2 % för quetiapin och 11,4 % för placebo). I placebokontrollerade

kliniska korttidsstudier på egentlig depression och bipolär depression sågs högre frekvens av

extrapyramidala symtom hos quetiapinbehandlade patienter jämfört med placebobehandlade. I

placebokontrollerade korttidsstudier på bipolär depression var den samlade incidensen av

extrapyramidala symtom 8,9 % för quetiapin jämfört med 3,8 % för placebo. I placebokontrollerade

kliniska korttidsstudier med monoterapi vid egentlig depression var den samlade incidensen av

extrapyramidala symtom 5,4 % för quetiapin depottabletter och 3,2 % för placebo. I en

placebokontrollerad korttidsstudie med monoterapi på äldre patienter med egentlig depression var den

samlade incidensen av extrapyramidala symtom 9,0 % för quetiapin depottabletter och 2,3 % för

placebo. Vid såväl bipolär depression som egentlig depression översteg incidensen av de individuella

oönskade effekterna (t.ex. akatisi, extrapyramidala symtom, tremor, dyskinesi, dystoni, rastlöshet,

ofrivilliga muskelsammandragningar, psykomotorisk hyperaktivitet och muskelstelhet) inte 4 % i

någon behandlingsgrupp.

I placebokontrollerade korttidsstudier (i intervall på 3–8 veckor) med fast dos (50 mg/dag till

800 mg/dag) varierade den genomsnittliga viktökningen för quetiapinbehandlade patienter mellan

0,8 kg för dosen om 50 mg/dag till 1,4 kg för dosen om 600 mg/dag (med lägre ökning för dosen om

800 mg/dag), jämfört med 0,2 kg för de placebobehandlade patienterna. Procentandelen

quetiapinbehandlade patienter som gick upp ≥ 7 % kroppsvikt varierade mellan 5,3 % för dosen om 50

mg/dag till 15,5 % för dosen om 400 mg/dag (med lägre ökning för doserna om 600 och 800 mg/dag),

jämfört med 3,7 % för placebobehandlade patienter.

En 6-veckors, randomiserad studie av litium och quetiapin depottabletter jämfört med placebo och

quetiapin depottabletter hos vuxna patienter med akut mani indikerade att kombinationen av quetiapin

depottabletter och litium leder till fler biverkningar (63 % mot 48 % för quetiapin depottabletter i

kombination med placebo). Säkerhetsresultaten visade en högre incidens av extrapyramidala symtom,

som rapporterades hos 16,8 % av patienterna i gruppen med litium som tillägg och 6,6 % i gruppen

med placebo som tillägg, varav de flesta bestod av tremor som rapporterades hos 15,6 % av

patienterna i gruppen med litium som tillägg och 4,9 % i gruppen med placebo som tillägg. Incidensen

av somnolens var högre i gruppen med quetiapin depottabletter med litium som tillägg (12,7 %)

jämfört med gruppen med quetiapin depottabletter med placebo som tillägg (5,5 %). Dessutom hade

en högre procentuell andel av de patienter som behandlades i gruppen med litium som tillägg (8,0 %)

en viktökning (≥7 %) i slutet av behandlingen jämfört med patienter i gruppen med placebo som

tillägg (4,7 %).

I långtidsstudier av förebyggande av återfall ingick en öppen period (mellan 4 och 36 veckor) under

vilken patienterna behandlades med quetiapin, följt av en randomiserad utsättningsperiod under vilken

patienterna randomiserades till quetiapin eller placebo. För patienter som randomiserades till quetiapin

var den genomsnittliga viktökningen under den öppna perioden 2,56 kg och vid vecka 48 av den

randomiserade perioden var den genomsnittliga viktökningen 3,22 kg, jämfört med baseline för den

öppna perioden. För patienter som randomiserades till placebo var den genomsnittliga viktökningen

under den öppna perioden 2,39 kg och vid vecka 48 av den randomiserade perioden var den

genomsnittliga viktökningen 0,89 kg, jämfört med baseline för den öppna perioden.

I placebokontrollerade studier av äldre patienter med demensrelaterad psykos var incidensen av

cerebrovaskulära biverkningar per 100 patientår inte högre för quetiapinbehandlade patienter än för

placebobehandlade patienter.

Incidensen av åtminstone en förändring till neutrofilantal <1,5x10

/l var 1,9 % hos patienter

behandlade med quetiapin jämfört med 1,5 % hos patienter behandlade med placebo i alla

placebokontrollerade korttidsstudier med monoterapi hos patienter med ett neutrofilantal ≥1,5x10

vid baseline. Incidensen av förändringar till >0,5 – <1,0x10

/l var densamma (0,2 %) hos patienter

som behandlades med quetiapin som hos placebobehandlade patienter. I alla kliniska studier

(placebokontrollerade studier, öppna studier, studier med aktiv jämförelsearm) på patienter med ett

neutrofilantal ≥1,5x10

/l vid baseline var incidensen 2,9 % av åtminstone en förändring till

neutrofilantal <1,5x10

/l och för en förändring till <0,5x10

/l var den 0,21 % hos patienter behandlade

med quetiapin.

Quetiapinbehandling medförde en dosrelaterad reduktion av tyreoideahormon. Incidenserna av

förändringar av TSH var 3,2 % för quetiapin mot 2,7 % för placebo. Incidensen av motsvarande,

potentiellt kliniskt signifikanta förändringar av både T

eller T

och TSH i dessa studier var sällsynta

och de observerade förändringarna av nivåerna av tyreoideahormon var inte förknippade med kliniskt

symtomatisk hypotyreoidism. Reduktionen av totalt och fritt T

var som störst under de första sex

veckorna av quetiapinbehandlingen och ingen ytterligare sänkning sågs under långtidsbehandling.

I omkring 2/3 av samtliga fall har avbruten quetiapinbehandling medfört att effekterna på totalt och

fritt T

gått tillbaka, oavsett behandlingens längd.

Katarakter/linsgrumlingar

I en klinisk studie för att utvärdera den eventuellt kataraktogena effekten av quetiapin (200–

800 mg/dygn) vs. risperidon (2–8 mg/dygn) hos patienter med schizofreni eller schizoaffektiv

sjukdom var den procentuella andelen patienter med ökad grad av linsgrumling inte högre för

quetiapin (4 %) än för risperidon (10 %), för patienter med minst 21 månaders exponering.

Pediatrisk population

Klinisk effekt

Effekt och säkerhet för quetiapin studerades i en 3-veckors placebokontrollerad studie med behandling

av mani (n=284 patienter från USA, i åldern 10-17 år). Cirka 45 % av patientpopulationen hade

dessutom diagnosen ADHD. Dessutom genomfördes en 6-veckors placebokontrollerad studie med

behandling av schizofreni (n=222 patienter, i åldern 13-17 år). I båda studierna uteslöts patienter med

känd frånvaro av behandlingssvar på quetiapin. Behandlingen med quetiapin inleddes med 50 mg/dag

och ökades på dag 2 till 100 mg/dag; därefter titrerades dosen till måldosen (mani 400-600 mg/dag;

schizofreni 400-800 mg/dag) i steg på 100 mg/dag administrerat två eller tre gånger dagligen.

I manistudien var skillnaden i minstakvadratmedelvärdet för förändringen från baseline av

totalpoängen på YMRS (aktiv minus placebo) -5,21 för quetiapin 400 mg/dag och -6,56 för quetiapin

600 mg/dag. Svarsfrekvenserna (YMRS-förbättring ≥50 %) var 64 % för quetiapin 400 mg/dag, 58 %

för 600 mg/dag och 37 % i placeboarmen.

I schizofrenistudien var skillnaden i minstakvadratmedelvärdet för förändringen från baseline av

totalpoängen på PANSS (aktiv minus placebo) -8,16 för quetiapin 400 mg/dag och -9,29 för quetiapin

800 mg/dag. Varken lågdos- (400 mg/dag) eller högdosregim (800 mg/dag) av quetiapin var

överlägset placebo vad gäller andel patienter som uppnådde svar, definierat som ≥30 % sänkning från

baseline av totalpoängen på PANSS. Både vid mani och vid schizofreni ledde högre doser till

numeriskt lägre svarsfrekvenser.

I en tredje placebokontrollerad korttidsstudie med quetiapin depottabletter som monoterapi hos barn

och ungdomar (10-17 år) med bipolär depression visades ingen effekt.

Det finns inga data angående bibehållande av effekt eller prevention av återfall i denna åldersgrupp.

Klinisk säkerhet

I de pediatriska korttidsstudier med quetiapin som beskrivs ovan var frekvenserna av EPS i den aktiva

armen jämfört med placebo 12,9 % mot 5,3 % i studien av schizofreni, 3,6 % mot 1,1 % i studien av

bipolär mani och 1,1 % mot 0 % i studien av bipolär depression. Viktökningsfrekvenser på ≥7 % av

baselinevikten i den aktiva armen jämfört med placebo var 17 % mot 2,5 % i studierna av schizofreni

och bipolär mani, och 13,7 % mot 6,8 % i studien av bipolär depression. Frekvenserna av

självmordsrelaterade händelser i den aktiva armen jämfört med placebo var 1,4 % mot 1,3 % i studien

av schizofreni, 1,0 % mot 0 % i studien av bipolär mani och 1,1 % mot 0 % i studien av bipolär

depression. Under en förlängd uppföljningsfas efter behandling i studien av bipolär depression

förekom ytterligare två självmordsrelaterade händelser hos två patienter; en av dessa patienter fick

quetiapin vid tidpunkten för händelsen.

Långsiktig säkerhet

En 26-veckors, öppen förlängning av akutstudierna (n=380 patienter) med flexibel dos på

400-800 mg/dag av quetiapin gav ytterligare säkerhetsdata. Ökningar av blodtrycket rapporterades hos

barn och ungdomar och ökad aptit, extrapyramidala symtom och förhöjt serumprolaktin rapporterades

i högre frekvens hos barn och ungdomar än hos vuxna patienter (se avsnitt 4.4 och 4.8). Beträffande

viktökning, med justering för normal tillväxt under längre tid, användes en ökning på minst

0,5 standardavvikelser från baseline för kroppsmasseindex (BMI) som ett mått på en kliniskt

signifikant förändring; 18,3 % av de patienter som behandlades med quetiapin i minst 26 veckor

uppfyllde detta kriterium.

5.2

Farmakokinetiska egenskaper

Absorption

Quetiapin absorberas väl efter peroral administrering. Seroquel Depot når maximala plasmanivåer av

quetiapin och norquetiapin ca 6 timmar efter administrering (T

). Den maximala molära

koncentrationen av den aktiva metaboliten norquetiapin är vid steady-state 35 % av värdet för

quetiapin.

Farmakokinetiken för quetiapin och norquetiapin är linjär och dosproportionell för doser upp till 800

mg givna en gång per dag. När quetiapin depottabletter (en gång per dag) jämförs med samma totala

dygnsdos av quetiapin tabletter (två gånger per dag) är AUC ekvivalent, men C

är 13 % lägre vid

steady-state. När quetiapin depottabletter jämförs med quetiapin tabletter är AUC för metaboliten

norquetiapin 18 % lägre.

I en studie som undersökte effekten av föda på biotillgängligheten av quetiapin, gav en fettrik måltid

signifikant ökning av C

och AUC för quetiapin depottabletter på ca 50 % respektive 20 %. Det kan

inte uteslutas att effekten av fettrik mat är större. Som jämförelse gav en lätt måltid inga signifikanta

effekter på C

eller AUC av quetiapin. Det rekommenderas att quetiapin depottabletter tas en gång

dagligen utan föda.

Distribution

Quetiapin binds till ca 83 % till plasmaproteiner.

Metabolism

Quetiapin metaboliseras i hög grad i levern. Tillförsel av radioaktivt märkt quetiapin visar att

moderföreningen står för mindre än 5 % av oförändrat läkemedelsrelaterat material i urin och faeces.

In vitro

-studier har visat att CYP3A4 är det enzym som huvudsakligen är involverat i den cytokrom

P450-medierade metabolismen av quetiapin. Norquetiapin bildas och utsöndras huvudsakligen via

CYP3A4.

Quetiapin och flera av dess metaboliter (inklusive norquetiapin) har visats vara svaga hämmare av

cytokrom P450 1A2-, 2C9-, 2C19-, 2D6- och 3A4-effekter

in vitro

. CYP-hämning

in vitro

observeras

endast vid koncentrationer cirka 5 till 50 gånger högre än de som observeras vid ett dosintervall på

300 till 800 mg/dag hos människa. Dessa

in vitro

-resultat tyder på att det är osannolikt att samtidig

administrering av quetiapin och andra läkemedel skulle resultera i kliniskt signifikant hämning av

cytokrom P450-metabolism av andra läkemedel. Djurstudier tyder på att quetiapin kan inducera

cytokrom P450-enzym. En specifik interaktionsstudie på psykotiska patienter visade dock ingen

ökning av cytokrom P450-aktivitet efter administrering av quetiapin.

Eliminering

Halveringstiden för quetiapin och norquetiapin är ca 7 respektive 12 timmar. Ca 73 % av radioaktivt

märkt quetiapin utsöndras i urin och 21 % i faeces. Mindre än 5 % av den totala radioaktiviteten kom

från oförändrat läkemedel. Den genomsnittliga molära dosfraktionen av fritt quetiapin och den aktiva

humanplasmametaboliten norquetiapin utsöndras till <5 % i urinen.

Särskilda populationer

Kön:

Farmakokinetiken för quetiapin skiljer sig inte mellan män och kvinnor.

Äldre:

Medelclearance för quetiapin hos äldre är ca 30-50 % lägre än hos personer i åldern 18-65 år.

Nedsatt njurfunktion:

Medelplasmaclearance för quetiapin reducerades med ca 25 % hos patienter med svår

njurfunktionsnedsättning (kreatininclearance mindre än 30 ml/min/1,73 m

). Individuella

clearancevärden för dessa patienter låg dock inom intervallet för patienter med normal njurfunktion.

Nedsatt leverfunktion:

Medelplasmaclearance minskar med ca 25 % hos personer med känd leverfunktionsnedsättning (stabil

alkoholcirros). Förhöjda plasmanivåer förväntas hos personer med leverfunktionsnedsättning eftersom

quetiapin till stor del metaboliseras via levern. Dosjustering kan vara nödvändig för dessa patienter (se

avsnitt 4.2).

Pediatrisk population

Man tog prov på farmakokinetiska data från 9 barn i åldern 10-12 år och 12 ungdomar som stod på

behandling med 400 mg quetiapin två gånger dagligen. Vid steady-state var de dosnormaliserade

plasmanivåerna av quetiapin hos barn och ungdomar (10-17 år) generellt sett jämförbar med den hos

vuxna, även om C

hos barn låg i den övre delen av det intervall som observerats hos vuxna. AUC

och C

för den aktiva metaboliten, norquetiapin, var högre, cirka 62 % respektive 49 % hos barn

(10-12 år) och 28 % respektive 14 % hos ungdomar (13-17 år), jämfört med vuxna.

Det finns ingen tillgänglig information angående quetiapin depottabletter till barn och ungdomar.

5.3

Prekliniska säkerhetsuppgifter

Inga tecken på gentoxicitet sågs i en serie

in vitro

- och

in vivo

-gentoxicitetsstudier. Vid kliniskt

relevant exponering har följande avvikelser (vilka ännu inte bekräftats i kliniska långtidsstudier) setts

hos försöksdjur. Råtta: pigmentfällning i tyreoidea; apa: tyreoidal follikulär cellhypertrofi, reduktion

av T

-nivåer i plasma, minskad hemoglobinkoncentration och en minskning av röda och vita

blodkroppar; hund: grumling av linsen och katarakter. (För katarakter/linsgrumlingar se avsnitt 5.1).

I en embryofetal toxicitetsstudie på kanin ökade den fetala incidensen av karpal-/tarsalkrökning.

Denna effekt inträffade i närvaro av uppenbara effekter hos modern såsom minskad viktökning. Dessa

effekter var uppenbara vid exponeringsnivåer hos modern som var likartade eller något högre än

nivåerna hos människa vid den högsta terapeutiska dosen. Relevansen av dessa fynd för människa är

okänd.

I en fertilitetsstudie på råtta sågs marginellt minskad fertilitet hos hanar och pseudodräktighet,

utdragna diöstrusperioder, ökade prekoitala intervall och minskad dräktighetsfrekvens. Dessa effekter

har samband med förhöjda prolaktinnivåer och är inte direkt relevanta för människa på grund av

artskillnader i hormonell reglering av reproduktion.

6.

FARMACEUTISKA UPPGIFTER

6.1

Förteckning över hjälpämnen

Tablettkärna

Metakrylsyra - etylakrylat-sampolymer (1: 1), typ A

laktos vattenfri

magnesiumstearat

kristallint Maltos

Talk)

Dragering

Metakrylsyra - etylakrylat-sampolymer (1: 1), typ A

Trietylcitrat

6.2

Inkompatibiliteter

Ej relevant.

6.3

Hållbarhet

3 år.

6.4

Särskilda förvaringsanvisningar

Inga särskilda förvaringsanvisningar.

6.5

Förpackningstyp och innehåll

En kartong innehållande ett lämpligt antal vita ogenomskinliga PVC / PCTFE-aluminium blister och

en bipacksedel.

Biquetan 50 mg: 10, 14, 20, 28, 30, 50, 56, 60, 84, 90, 98 eller 100 tabletter.

Biquetan 150 mg: 10, 20, 30, 60, 90, 100, 120, 180 eller 200 tabletter.

Biquetan 200 mg: 10, 20, 30, 60, 90, 100, 120, 180 eller 200 tabletter.

Biquetan 300 mg: 10, 20, 30, 60, 90, 100, 120, 180 eller 200 tabletter.

Biquetan 400 mg: 10, 20, 30, 60, 90, 100, 120, 180 eller 200 tabletter.

Eventuellt kommer inte alla förpackningsstorlekar att marknadsföras.

6.6

Särskilda anvisningar för destruktion

Inga särskilda anvisningar.

7.

INNEHAVARE AV GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING

STADA Arzneimittel AG

Stadastrasse 2-18

Bad Vilbel

Tyskland

8.

NUMMER PÅ GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING

50 mg: 54993

150 mg 54994

200 mg: 54995

300 mg: 54996

400 mg: 54997

9.

DATUM FÖR FÖRSTA GODKÄNNANDE/FÖRNYAT GODKÄNNANDE

Datum för det första godkännandet: 2016-12-02

Datum för den senaste förnyelsen: 2019-05-03

10.

DATUM FÖR ÖVERSYN AV PRODUKTRESUMÉN

2019-07-03

Liknande Produkter

Sök varningar relaterade till denna produkt

Visa dokumenthistorik

Dela den här informationen