Audalis 40 mg Filmdragerad tablett

Sverige - svenska - Läkemedelsverket (Medical Products Agency)

Bipacksedel Bipacksedel (PIL)

04-03-2021

Produktens egenskaper Produktens egenskaper (SPC)

14-04-2021

Aktiva substanser:
atomoxetinhydroklorid
Tillgänglig från:
Medice Arzneimittel Pütter GmbH & Co. KG
ATC-kod:
N06BA09
INN (International namn):
atomoxetinhydroklorid
Dos:
40 mg
Läkemedelsform:
Filmdragerad tablett
Sammansättning:
atomoxetinhydroklorid 45,71 mg Aktiv substans
Receptbelagda typ:
Receptbelagt
Produktsammanfattning:
Förpacknings: Blister, 7 tabletter; Blister, 28 tabletter; Blister, 56 tabletter; Blister, 14 tabletter; Blister, 35 tabletter; Blister, 49 tabletter; Blister, 84 tabletter
Bemyndigande status:
Godkänd
Godkännandenummer:
57224
Tillstånd datum:
2019-02-07

Läs hela dokumentet

Bipacksedel: Information till användaren

Audalis 10 mg, 18 mg, 25 mg, 40 mg, 60 mg, 80 mg, 100 mg filmdragerade tabletter

atomoxetin

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel. Den innehåller

information som är viktig för dig.

Spara denna information, du kan behöva läsa den igen.

Om du har ytterligare frågor vänd dig till läkare eller apotekspersonal.

Detta läkemedel har ordinerats enbart åt dig. Ge det inte till andra. Det kan skada dem, även om

de uppvisar sjukdomstecken som liknar dina.

Om du får biverkningar, tala med läkare eller apotekspersonal. Detta gäller även eventuella

biverkningar som inte nämns i denna information. Se avsnitt 4.

I denna bipacksedel finns information om följande:

Vad Audalis är och vad det används för

Vad du behöver veta innan du tar använder Audalis

Hur du tar Audalis

Eventuella biverkningar

Hur Audalis ska förvaras

Förpackningens innehåll och övriga upplysningar

1.

Vad Audalis är och vad det används för

Vad används det för

Audalis innehåller atomoxetin och används för att behandla uppmärksamhetsstörning med

hyperaktivitet (ADHD). Det används

hos barn från 6 års ålder

hos ungdomar

hos vuxna

Det används endast som en del i ett helt behandlingsprogram av sjukdomen som även innefattar

behandling som inte involverar läkemedel, såsom samtal och beteendeterapi.

Läkemedlet är inte för behandling av ADHD hos barn under 6 år eftersom det inte är känt om

behandlingen fungerar eller är säker för dessa personer.

Hos vuxna används Audalis för att behandla ADHD när symtomen är mycket besvärande och påverkar

ditt jobb eller sociala liv och när du haft symtom av sjukdomen som barn.

Hur fungerar det

Audalis ökar mängden noradrenalin i hjärnan. Noradrenalin är en signalsubstans som finns naturligt

och som ökar uppmärksamhetsförmågan och minskar impulsivitet och hyperaktivitet hos patienter

med ADHD. Audalis hjälper till att kontrollera ADHD-symtomen. Detta läkemedel är inte

centralstimulerande och är därför inte beroendeframkallande.

Det kan ta några veckor efter det att du börjat ta läkemedlet innan läkemedlet når full effekt.

Om ADHD

Barn och ungdomar med ADHD upplever att det är:

svårt att sitta still och

svårt att koncentrera sig

Det är inte deras fel att de inte kan göra detta. Många barn och ungdomar har svårt för dessa saker,

men med ADHD kan detta skapa problem i vardagen. Barn och ungdomar med ADHD kan ha

svårigheter med inlärning och att göra läxor. De upplever att det är svårt att uppföra sig hemma, i

skolan eller på andras platser. ADHD påverkar inte intelligensen hos barn och ungdomar.

Vuxna med ADHD har svårigheter med samma saker som barn upplever som svårt men det kan

innebära att de har problem med:

arbete

relationer

låg självkänsla

utbildning

Atomoxetin som finns i Audalis kan också vara godkänd för att behandla andra sjukdomar som inte

nämns i denna produktinformation. Fråga läkare, apoteks- eller annan hälso- och sjukvårdspersonal

om du har ytterligare frågor och följ alltid deras instruktion.

2.

Vad du behöver veta innan du tar Audalis

Ta inte Audalis om du:

är allergisk mot atomoxetin eller något annat innehållsämne i detta läkemedel (anges i avsnitt 6).

under de senaste 14 dagarna har tagit ett läkemedel som tillhör gruppen

monoaminoxidashämmare (MAO-hämmare). MAO-hämmare används bland annat för att

behandla depression och andra psykiska problem. Samtidigt intag av Audalis och en

MAO- hämmare kan orsaka allvarliga biverkningar eller vara livshotande. Minst 14 dagar

måste ha

förflutit efter avslutad behandling med Audalis innan du kan börja ta en MAO-

hämmare

har en ögonsjukdom som kallas glaukom med trång kammarvinkel (förhöjt tryck inne i ögat)

har allvarliga problem med hjärtat, som kan påverkas av en ökning av hjärtfrekvensen

och/eller

blodtryck, eftersom det kan vara en effekt av Audalis

har allvarliga problem med blodkärlen i hjärnan - som en stroke, svullnad och försvagning av

del av ett blodkärl (aneurysm) eller förträngning eller blockering av blodkärl

har en tumör i binjuren (feokromocytom)

Ta inte Audalis om någon av ovanstående stämmer in på dig. Om du är osäker, tala med din läkare

eller apotekspersonal innan du tar Audalis. Detta eftersom att Audalis kan förvärra dessa problem.

Varningar och försiktighet

Både vuxna och barn bör vara medvetna om följande varningar och försiktighetsåtgärder. Tala med

läkare eller apotekspersonal innan du tar Audalis om du har:

tankar om att ta ditt liv eller försöker ta ditt liv.

hjärtproblem (inklusive hjärtfel) eller ökade hjärtslag. Audalis kan öka din hjärtfrekvens (puls).

Plötslig död har rapporterats hos patienter med hjärtfel.

högt blodtryck. Audalis kan orsaka förhöjt blodtryck.

lågt blodtryck. Audalis kan orsaka yrsel eller svimning hos personer med lågt blodtryck.

problem med plötsliga förändringar av blodtrycket eller hjärtfrekvensen.

hjärt-kärlsjukdom eller har haft stroke.

leverproblem. Du kan då behöva en lägre dos.

psykotiska symtom inkluderande hallucinationer (höra röster eller se saker som inte finns),

på saker som inte är sanna eller vara misstänksam.

mani (känna sig upprymd och exalterad, vilket orsakar ovanligt beteende) och agitation

känsla av att vara både kroppsligt orolig och psykiskt upphetsad).

aggressiva känslor.

ovänliga och arga (fientliga) känslor.

epilepsi eller har haft krampanfall av någon annan orsak. Audalis kan eventuellt öka risken

för krampanfall.

annat humör än vanligt (humörsvägningar) eller känner dig väldigt olycklig.

svårkontrollerade, upprepade ryckningar i någon del av kroppen eller att du upprepar ljud

ord.

Tala om för din läkare eller apotekspersonal om någon av ovanstående stämmer in på dig innan du

börjar behandlingen. Detta eftersom att Audalis kan förvärra dessa problem. Din läkare kommer att

vilja följa upp hur läkemedlet påverkar dig.

Undersökningar som din läkare kommer att göra innan du börjar ta Audalis

Dessa undersökningar är för att avgöra om Audalis är rätt läkemedel för dig.

Din läkare kommer att mäta

ditt blodtryck och hjärtfrekvens (puls) innan och under tiden du tar Audalis

din längd och vikt om du är ett barn eller tonåring under tiden du tar Audalis

Din läkare kommer att prata med dig om:

andra läkemedel som du tar

om det finns någon i släkten som dött en plötslig oförklarlig död

andra medicinska problem (så som hjärtproblem) som du eller någon i din släkt har

Det är viktigt att du lämnar så mycket information du kan. Detta hjälper din läkare att besluta om

Audalis är rätt läkemedel för dig. Din läkare kan besluta att andra medicinska kontroller är nödvändiga

innan du börjar ta detta läkemedel.

Andra läkemedel och Audalis

Tala om för läkare eller apotekspersonal om du tar, nyligen har tagit eller kan tänkas ta andra

läkemedel detta inkluderar både receptbelagda och receptfria läkemedel. Din läkare avgör om du kan

Audalis tillsammans med andra läkemedel och i vissa fall kan din läkare behöva justera din dos eller

öka dosen mycket mer långsamt.

Ta inte Audalis tillsammans med läkemedel som tillhör gruppen MAO-hämmare

(monoaminooxidashämmare) som används vid depression. Se avsnitt 2. ”Ta inte Audalis”.

Om du tar andra läkemedel, så kan Audalis påverka hur bra de fungerar eller orsaka biverkningar. Om

du tar något av följande läkemedel, tala om detta för din läkare eller apotekspersonal innan du

använder Audalis:

läkemedel som ökar blodtrycket eller används för att kontrollera blodtrycket.

läkemedel såsom medel mot depression t ex imipramin, venlafaxin, mirtazapin, fluoxetin

paroxetin

vissa medel mot hosta och förkylning som innehåller läkemedel som kan påverka blodtrycket.

Det är viktigt att kontrollera med apotekspersonal när du får dessa

produkter

vissa läkemedel som används för att behandla psykiska åkommor

läkemedel som man vet kan öka risken för kramper

vissa läkemedel kan göra att Audalis kan stanna kvar i kroppen längre tid än normalt (så

kinidin och terbinafin)

salbutamol (ett läkemedel mot astma) kan ge en känsla av att hjärtat rusar när man tar det

munnen eller som en injektion, men detta kommer inte att förvärra din astma.

Läkemedlen nedan kan leda till en ökad risk för onormal hjärtrytm när de tas med Audalis:

läkemedel som används för att behandla rytmstörningar i hjärtat,

läkemedel som förändrar koncentrationen av salter i blodet,

läkemedel för att förebygga och behandla malaria,

vissa antibiotika (såsom erytromycin och moxifloxacin).

Om du är osäker på om någon av de läkemedel du tar finns med i listan ovan, rådfråga din läkare eller

apotekspersonal innan du tar Audalis.

Graviditet och amning

Det är inte känt om detta läkemedel påverkar det ofödda barnet eller passerar över i modersmjölken.

Detta läkemedel ska inte tas under graviditet utan att du först rådfrågat din läkare.

Du ska antingen sluta ta detta läkemedel eller undvika att amma när du behandlas med Strattera.

Om du:

är gravid eller ammar

tror att du kan vara gravid eller planerar att skaffa barn

planerar att amma ditt barn

rådfråga din läkare eller apotekspersonal innan du tar detta läkemedel.

Körförmåga och användning av maskiner

Du kan känna dig trött, sömnig eller yr när du tagit Audalis. Kör inte bil och använd inte verktyg eller

maskiner förrän du vet hur Audalis påverkar dig. Om du känner dig trött, sömnig eller yr bör du inte

köra bil eller använda verktyg eller maskiner.

Du är själv ansvarig för att bedöma om du är i kondition att framföra motorfordon eller utföra arbeten

som kräver skärpt uppmärksamhet. En av faktorerna som kan påverka din förmåga i dessa avseenden

är användning av läkemedel på grund av deras effekter och/eller biverkningar. Beskrivningen av dessa

effekter och biverkningar finns i andra avsnitt. Läs därför all information i denna bipacksedel för

vägledning. Diskutera med din läkare eller apotekspersonal om du är osäker.

Viktig information om innehållet i tabletterna

Dela inte tabletterna eftersom atomoxetin kan irritera ögonen. Om atomoxetin kommer i kontakt med

ögonen ska det drabbade ögat omedelbart spolas med vatten och läkare ska kontaktas för rådgivning.

Händer och andra delar av kroppen som kan ha kommit i kontakt med atomoxetin ska också tvättas så

snart som möjligt.

Detta läkemedel innehåller mindre än 1 mmol (23 mg) natrium per tablett, d.v.s. är näst intill

“natriumfritt”.

3.

Hur du tar Audalis

Ta alltid detta läkemedel enligt läkarens eller apotekspersonalens anvisningar. Rådfråga läkare eller

apotekspersonal om du är osäker. Dosen tas vanligtvis en eller två gånger dagligen (på morgonen och

sent på eftermiddagen/tidigt på kvällen)

Barn bör få hjälp av en vuxen att ta detta läkemedel.

Om du tar Audalis en gång dagligen och blir trött eller illamående kan din läkare

ändra

ordinationen till Audalis två gånger om dagen.

Tabletterna får inte delas, krossas eller tuggas och ska sväljas hela, med eller utan mat.

Det är lättare att komma ihåg att ta läkemedlet om man tar det vid samma tid varje dag.

Hur mycket ska man ta

Om du är barn eller tonåring (6 år eller äldre):

Din läkare kommer att informera dig om hur mycket Audalis du ska ta, dosen är beräknad efter

kroppsvikten. Han/hon kommer normalt att be dig starta med en låg dos för att sedan öka mängden

Audalis du ska ta enligt din kroppsvikt.

Kroppsvikt upp till 70 kg: en inledande total daglig dos på 0,5 mg per kg kroppsvikt i minst

dagar.

läkare

sedan

bestämma

dosen

ökas

till

dagliga

underhållsdosen

på ungefär 1,2 mg per kg kroppsvikt.

Kroppsvikt över 70 kg: en inledande total dagsdos på 40 mg i minst 7 dagar. Din läkare

sedan bestämma att dosen ska ökas upp till den dagliga underhållsdosen på 80 mg.

Den maximala dagliga dosen som din läkare kommer att ordinera är 100 mg.

Vuxna

Behandlingen med Audalis bör inledas med en total daglig dos på 40 mg i minst 7 dagar.

Din läkare kan sedan bestämma att dosen ska ökas upp till den dagliga underhållsdosen på

80 mg -100 mg. Den maximala dagliga dosen som din läkare kommer att ordinera är 100

Om du har problem med din lever kan din läkare välja att ordinera en lägre dos.

Om du har tagit för stor mängd av Audalis

Om du fått i dig för stor mängd läkemedel eller om t.ex. ett barn fått i sig läkemedlet av misstag

kontakta läkare, sjukhus eller Giftinformationscentralen (tel.112) för bedömning av risken samt

rådgivning. Berätta hur många tabletter du har tagit. De vanligaste symtomen vid överdos är symtom

från mage/tarm, sömnighet, yrsel, darrningar och onormalt beteende.

Om du har glömt att ta Audalis

Om du har glömt en dos, ta den så snart du kommer ihåg, men överskrid inte den totala dagliga dosen

under en 24-timmarsperiod. Ta inte dubbel dos för att kompensera för glömd dos.

Om du slutar ta Audalis

Om du slutar ta Audalis uppträder det oftast inga biverkningar, men dina ADHD symtom kan komma

tillbaka. Du bör prata med din läkare innan du slutar med din behandling.

Åtgärder din läkare kommer att vidta när du behandlas Din läkare kommer att genomföra vissa

kontroller

innan du startar – för att säkerställa att Audalis är säkert och kommer att hjälpa dig.

när du startat – de kommer att genomföras minst var 6:e månad, troligen oftare.

De kommer också att genomföras vid en förändring av dosen. Dessa kontroller inkluderar:

Mätning av längd och vikt hos barn och ungdomar

Mätning av blodtryck och puls

Uppmärksamma om du har några problem eller biverkningar som förvärrats när du

tagit

Audalis.

Långtidsbehandling

Audalis behöver man inte ta för all framtid. Om du tar Audalis i mer än ett år kommer din läkare att se

över din behandling, för att utvärdera om läkemedlet fortfarande behövs.

Om du har ytterligare frågor om detta läkemedel, kontakta läkare eller apotekspersonal.

4.

Eventuella biverkningar

Liksom alla läkemedel kan detta läkemedel orsaka biverkningar, men alla användare behöver inte få

dem. Även om vissa personer får biverkningar upplever de allra flesta att Audalis hjälper dem. Din

läkare kommer att prata med dig om biverkningarna.

Vissa biverkningar kan vara allvarliga.

Om du får någon av biverkningarna nedan, uppsök

genast läkare.

Mindre vanliga

(kan förekomma hos upp till 1 av 100 användare)

en känsla av eller att ha mycket snabb puls, onormal hjärtrytm

tankar på att ta sitt liv eller att vilja ta sitt liv

känna sig aggressiv

känna sig ovänlig och arg (fientlig)

humörsvängningar eller förändringar i humöret

allvarlig allergisk reaktion med symtom av

svullnad av ansiktet och halsen

svårigheter att andas

nässelutslag (små upphöjda, kliande fläckar i huden).

kramper

psykotiska symtom inkluderande hallucinationer (höra röster eller se saker som inte finns),

på saker som inte är sanna eller vara misstänksam.

Barn och ungdomar under 18 år har en ökad risk för biverkningar som:

tankar på att ta sitt liv eller att vilja ta sitt liv (kan förekomma hos upp till 1 av 100 användare)

humörsvängningar eller förändringar i humöret (kan förekomma hos upp till 1 av 10

användare)

Vuxna har en minskad risk

(kan förekomma hos upp till 1 av 1000 användare)

för biverkningar som:

kramper

psykotiska symtom inkluderande hallucinationer (höra röster eller se saker som inte finns),

på saker som inte är sanna eller vara misstänksam

Sällsynta fall

(kan förekomma hos upp till 1 av 1000 användare),

leverskada

Du ska sluta ta Audalis och genast kontakta din läkare om du har något av följande:

mörkfärgad urin

gul hud eller gula ögon

magsmärta och ömhet när du trycker på höger sida strax under revbenen

oförklarligt illamående

trötthet

klåda

influensaliknande symtom.

Andra rapporterade biverkningar inkluderar följande. Om de blir allvarliga, tala med

din läkare eller apotekspersonal.

Mycket vanliga

biverkningar (kan förekomma hos fler än 1 av 10 användare)

BARN och UNGDOMAR över 6 års ålder

VUXNA

huvudvärk

magont

minskad aptit (inga hungerskänslor)

illamående eller kräkningar

sömnighet

förhöjt blodtryck

förhöjd hjärtfrekvens (puls)

Dessa biverkningar kan försvinna efter en tid hos

de flesta patienter.

illamående

muntorrhet

huvudvärk

minskad aptit (inga hungerskänslor)

svårt att somna, sova och vaknar tidigt

förhöjt blodtryck

förhöjd hjärtfrekvens (puls)

Vanliga

biverkningar (kan förekomma hos upp till 1 av 10 användare)

BARN och UNGDOMAR över 6 års ålder

VUXNA

att vara lättirriterad

sömnproblem, tidigt uppvaknande

depression

känna sig ledsen eller hopplös

känna sig orolig

tics

stora pupiller (den mörka delen i ögats

centrum)

yrsel

förstoppning

aptitlöshet

matsmältningsstörningar

svullen, röd och kliande hud

utslag

känna sig slö (tillstånd av orkeslöshet)

bröstsmärta

utmattning

viktminskning

känna sig irriterad

minskat intresse för sex

sömnstörningar

depression

känna sig ledsen eller hopplös

känna sig orolig

yrsel

onormal smak eller smak i munnen som

inte vill försvinna

darrningar

stickningar eller domningar i händer eller

fötter

sömnighet, dåsighet, trötthet

förstoppning

magont

dålig matsmältning

gaser i magen

kräkningar

värmevallningar eller rodnad

känsla av eller att ha mycket snabb puls

svullen, röd och kliande hud

ökad svettning

utslag

svårighet att kissa, smärta när man kissar

prostatainflammation (prostatit)

ljumsksmärta hos män

oförmåga att få erektion

försenad orgasm

svårigheter att behålla erektion

kramp under menstruation

svaghetskänsla

utmattning

känna sig slö (tillstånd av orkeslöshet)

frossa

känna sig irriterad, skakis

känna sig törstig

viktminskning

Mindre vanliga

biverkningar (kan förekomma hos upp till 1 av 100 användare)

BARN och UNGDOMAR över 6 års ålder

VUXNA

att svimma

darrningar

migrän

dimsyn

onormala förnimmelser i huden såsom

brännande känsla, stickningar, klåda eller

myrkrypningar

stickningar eller domningar i händer eller

fötter

kramper (anfall)

en känsla av eller att ha mycket snabba

hjärtslag (QT förlängning)

andnöd

ökad svettning

kliande hud

svaghetskänsla

rastlöshet

tics

att svimma

migrän

dimsyn

onormal hjärtrytm (QT förlängning)

köldkänsla i fingrar och tår

bröstsmärta

andnöd

svullen, röd och kliande hud (utslag)

muskelryckningar

ofta urinträngningar

onormal eller utebliven orgasm

oregelbunden menstruation

oförmåga att få utlösning

Sällsynta

biverkningar (kan förekomma hos upp till 1 av 1 000 användare)

BARN och UNGDOMAR över 6 års ålder

VUXNA

dålig blodcirkulation som får tår och fingrar

domna och bli bleka (Raynauds fenomen)

problem i samband med toalettbesök så som

man måste kissa ofta eller svårigheter att kissa,

smärta när man kissar

förlängda och smärtsamma erektioner

ljumsksmärta hos pojkar

dålig blodcirkulation som får tår och fingrar

domna och bli bleka (Raynauds fenomen)

förlängda och smärtsamma erektioner

Effekt på tillväxt

Vissa barn kan minska i tillväxt (vikt och längd) i början av behandlingen med Audalis. Däremot har

man sett att vid långtidsbehandling återgår barnet sedan till den normala vikt och längd för barn i

samma ålder. Din läkare kommer att följa ditt barns längd och vikt kontinuerligt. Om ditt barn inte

växer eller ökar i vikt som förväntat, kan läkaren ändra på dosen eller tillfälligt avbryta behandlingen

med Audalis.

Rapportering av biverkningar

Om du får biverkningar, tala med läkare eller apotekspersonal. Detta gäller även biverkningar som inte

nämns i denna information. Du kan också rapportera biverkningar direkt (se detaljer nedan). Genom

att rapportera biverkningar kan du bidra till att öka informationen om läkemedels säkerhet.

Läkemedelsverket

Box 26

751 03 Uppsala

Webbplats: www.lakemedelsverket.se

5.

Hur Audalis ska förvaras

Förvara detta läkemedel utom syn- och räckhåll för barn.

Används före utgångsdatum som anges på blister och kartong efter EXP. Utgångsdatumet är den sista

dagen i angiven månad.

Detta läkemedel kräver inga särskilda förvaringsanvisningar.

Läkemedel ska inte kastas i avloppet eller bland hushållsavfall. Fråga apotekspersonalen hur man

kastar läkemedel som inte längre används. Dessa åtgärder är till för att skydda miljön.

6.

Förpackningens innehåll och övriga upplysningar

Vad Audalis 10 mg, 18 mg, 25 mg, 40 mg, 60 mg, 80 mg och 100 mg filmdragerade tabletter

innehåller

Den aktiva substansen är atomoxetinhydroklorid. Varje filmdragerad tablett innehåller

atomoxetinhydroklorid motsvarande 10 mg, 18 mg, 25 mg, 40 mg, 60 mg, 80 mg eller 100 mg

atomoxetin.

Övriga innehållsämnen är:

Kalciumvätefosfat,

Cellulosa, mikrokristallin,

Kalciumfosfat,

Kroskarmellosnatrium,

Magnesiumstearat,

Polyvinylalkohol,

Macrogol 4000,

Talk,

Titandioxid (E171).

Läkemedlets utseende och förpackningsstorlekar

Audalis 10 mg, 18 mg, 25 mg, 40 mg, 60 mg, 80 mg, 100 mg

filmdragerade tabletter är vita,

ovalformade filmdragerade tabletter präglade med “10”, “18”, “25”, “40”, “60”, “80”, “100”

på ena

sidan.

Audalis 10 mg, 18 mg, 25 mg, 40 mg, 60 mg, 80 mg, 100 mg filmdragerade tabletter är packade i

PVC/PVDC–aluminium blister.

Finns i förpackningsstorlekarna 7, 14, 28, 35, 49, 56 eller 84 filmdragerade tabletter.

Alla förpackningsstorlekar

kommer inte att marknadsföras.

Innehavare av godkännande för försäljning och tillverkare

MEDICE Arzneimittel Pütter GmbH & Co. KG

Kuhloweg 37

58638 Iserlohn

Tyskland

Tel.: +49 (0) 2371 937-0

Fax: +49 (0) 2371 937-106

E-Mail: info@medice.de

Ombud

Evolan Pharma AB, Box 120, 182 12 Danderyd, Sverige.

Kontakta ombudet för innehavaren av godkännandet för försäljning om du vill veta mer om detta

läkemedel.

Denna bipacksedel ändrades senast: 2021-03-03

Läs hela dokumentet

PRODUKTRESUMÈ

1.

LÄKEMEDLETS NAMN

Audalis 10mg, 18mg, 25mg, 40mg, 60mg, 80mg or 100mg filmdragerade tabletter

2.

KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING

En filmdragerad tablett innehåller atomoxetinhydroklorid motsvarande 10 mg, 18 mg, 25 mg, 40 mg, 60 mg, 80

mg eller 100 mg atomoxetin.

Hjälpämne(n) med känd effekt

För fullständig förteckning över hjälpämnen, se avsnitt 6.1.

3.

LÄKEMEDELSFORM

Filmdragerad tablett

Audalis 10 mg filmdragerad tablett: vit oval märkt med ”10” på ena sidan, ungefär 14,1 mm x 6,1 mm

Audalis 18 mg filmdragerad tablett: vit oval märkt med ”18” på ena sidan, ungefär 14,1 mm x 6,1 mm

Audalis 25 mg filmdragerad tablett: vit oval märkt med ”25” på ena sidan, ungefär 10,4 mm x 4,5 mm

Audalis 40 mg filmdragerad tablett: vit oval märkt med ”40” på ena sidan, ungefär 10,4 mm x 4,5 mm

Audalis 60 mg filmdragerad tablett: vit oval märkt med ”60” på ena sidan, ungefär 12,3 mm x 5,3 mm

Audalis 80 mg filmdragerad tablett: vit oval märkt med ”80” på ena sidan, ungefär 14,1 mm x 6,1 mm

Audalis 100 mg filmdragerad tablett: vit oval märkt med ”100” på ena sidan, ungefär 14,1 mm x 6,1 mm

4.

KLINISKA UPPGIFTER

4.1

Terapeutiska indikationer

Audalis är indicerat för behandling av ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) hos barn (6 år och

äldre), ungdomar och vuxna som en del i ett komplett behandlingsprogram. Behandling skall påbörjas av en

läkare som är specialiserad på behandling av ADHD, så som barnläkare, barn/ungdomspsykiater, eller psykiater.

Diagnos skall ställas enligt gällande DSM-kriterier eller riktlinjerna i ICD.

Hos vuxna bör förekomsten av ADHD symtom ha bekräftats i barndomen. Tredje parts bedömning är önskvärd

och Audalis bör inte initieras om det är osäkert om ADHD symtom i barndomen kan bekräftas. Diagnosen kan

inte fastställas enbart utifrån att ett eller flera symtom på ADHD bekräftats. Baserat på klinisk bedömning, bör

patienterna ha ADHD av minst moderat allvarlighetsgrad som kommer till uttryck i minst en moderat

funktionsnedsättning inom två eller fler livsområden (till exempel, social, akademisk, och/eller yrkesmässig

förmåga) som påverkar flera aspekter av livet hos individen.

Ytterligare information för säker användning av detta läkemedel

Ett komplett behandlingsprogram skall innefatta åtgärder av psykologisk och social natur samt utbildning och

ha för avsikt att stabilisera patienter med beteendesyndrom. Detta kännetecknas av symtom som varat under en

längre tid och kan inkludera svårighet att upprätthålla uppmärksamheten, distraherbarhet, emotionell labilitet,

impulsivitet, måttlig till svår hyperaktivitet, smärre neurologiska fynd och ett onormalt EEG. Syndromet kan

förekomma både med och utan inlärningssvårigheter.

Läkemedelsbehandling är inte indicerad för alla patienter med detta syndrom. Beslut att använda läkemedlet

måste grundas på en mycket noggrann bedömning av symtomens och funktionsnedsättningens svårighetsgrad

och varaktighet i förhållande till patientens ålder.

4.2

Dosering och administreringssätt

Dosering

Audalis kan ges som en enkeldos på morgonen. Patienter som inte svarar kliniskt tillfredsställande

(tolerans [t.ex.

illamående eller somnolens] eller effekt) när Audalis ges som enkeldos kan eventuellt

ha nytta av att dela upp

dosen i en morgondos och en dos sent på eftermiddagen eller tidigt på kvällen.

Om den dagliga dosen delas upp på två dostillfällen, ska endast hela tabletter användas.

Tabletterna får inte delas eller krossas och måste sväljas hela.

Pediatrisk population:

Dosering till pediatrisk population med en kroppsvikt under 70 kg

Rekommenderad startdos är cirka 0,5 mg/kg/dag. Startdosen bör ges under minst sju dagar innan eventuell

doshöjning görs, beroende på kliniskt svar och tolerans. Rekommenderad underhållsdos är cirka 1,2

mg/kg/dag (beroende på patientens vikt och tillgängliga styrkor av atomoxetin). Inga ytterligare fördelar har

visats med högre doser än 1,2 mg/kg/dag. Säkerheten av enkeldoser högre än 1,8 mg/kg/dag och dygnsdoser

högre än 1,8 mg/kg har inte utvärderats systematiskt. I vissa fall kan det vara lämpligt att fortsätta

behandlingen i vuxen ålder.

Dosering till pediatrisk population med en kroppsvikt över 70 kg

Rekommenderad startdos är 40 mg/dygn. Startdosen bör ges under minst sju dagar innan eventuell

doshöjning

görs, beroende på kliniskt svar och tolerans. Rekommenderad underhållsdos är 80 mg. Inga

ytterligare fördelar

har visats med högre doser än 80 mg. Maximal rekommenderad dygnsdos är

100 mg. Säkerheten av enkeldoser högre än 120 mg och dygnsdoser högre än 150 mg har inte

utvärderats

systematiskt.

Vuxna:

Rekommenderad startdos är 40 mg/dygn. Startdosen bör ges under minst sju dagar innan eventuell

doshöjning

görs, beroende på kliniskt svar och tolerans. Rekommenderad daglig underhållsdos är

80 mg till 100 mg. Maximal rekommenderad dygnsdos är 100 mg. Säkerheten av enkeldoser högre än

120 mg

och dygnsdoser högre än 150 mg har inte utvärderats systematiskt.

Ytterligare information för säker användning av detta läkemedel

Före behandling:

Det är nödvändigt att kontrollera patientens somatiska anamnes och göra en utvärdering av patientens

kardiovaskulära status, inklusive blodtryck och hjärtfrekvens före insättande av behandling (se avsnitt

4.3 och

4.4).

Under behandling:

Kardiovaskulär status bör kontrolleras regelbundet där blodtryck och puls dokumenteras efter varje

dosjustering och därefter minst var 6:e månad. För pediatriska patienter rekommenderas användning

av en

percentilkurva. För vuxna bör aktuella riktlinjer gällande hypertension följas (se avsnitt 4.4).

Utsättning av behandling:

Under studiernas gång har inga typiska utsättningssymtom beskrivits. Vid allvarliga biverkningar kan

behandling med atomoxetin sättas ut abrupt. I annat fall kan läkemedlet trappas ned gradvis under en lämplig

tidsperiod.

Behandling med Audalis kan omprövas. En förnyad bedömning av behovet för fortsatt behandling bör göras

efter ett år, speciellt när patienten har uppnått ett stabilt och tillfredställande behandlingssvar.

Särskilda patientgrupper

Leverinsufficiens:

Hos patienter med måttlig leverinsufficiens (Child-Pugh klass B) bör start- och underhållsdos

reduceras till 50 % av vanlig dos. Hos patienter med svår leverinsufficiens (Child-Pugh klass C) bör start- och

underhållsdos reduceras till 25 % av vanlig dos (se avsnitt 5.2).

Njurinsufficiens:

Individer med terminal njursvikt uppvisade högre systemisk exponering av atomoxetin än

friska individer (cirka 65 % ökning), men det förelåg ingen skillnad efter att exponeringen korrigerats för den

givna dosen per kilogram. Audalis kan därför ges i vanlig doseringsregim till ADHD-patienter med terminal

njursvikt eller lägre grad av njurinsufficiens. Atomoxetin kan förvärra hypertoni hos patienter med terminal

njursvikt (se avsnitt 5.2).

Ungefär 7 % av kaukasier är s k långsamma metaboliserare och saknar p g a sin genuppsättning ett fungerande

CYP2D6-enzym. Patienter med denna genotyp exponeras i mycket högre grad för atomoxetin i jämförelse med

patienter med ett fungerande enzym. Långsamma metaboliserare löper därför en större risk att drabbas av

biverkningar (se avsnitten 4.8 och 5.2). Till patienter med denna genotyp kan en lägre startdos och en

långsammare upptitrering av dosen övervägas.

Äldre:

Användning av atomoxetin hos patienter över 65 år har inte utvärderats systematiskt.

Pediatrisk population under 6 års ålder:

Säkerhet och effekt av Audalis hos barn yngre än 6 år har inte

fastställts. Audalis skall därför inte användas till barn yngre än 6 år (se avsnitt 4.4).

Administreringssätt

För oral användning. Audalis kan intas oberoende av måltid.

Tabletterna är inte avsedda att delas.

Atomoxetin är irriterande för ögonen. Om atomoxetin kommer i kontakt med ögonen, skölj omedelbart med

vatten och kontakta läkare för rådgivning.

Händer och eventuellt förorenade ytor bör tvättas så snart som möjligt.

4.3

Kontraindikationer

Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt 6,1.

Samtidig behandling med atomoxetin och monoaminoxidashämmare (MAO-hämmare) är kontraindicerad.

Atomoxetin får användas tidigast 2 veckor efter avslutad behandling med MAO- hämmare. Behandling med

MAO-hämmare får endast påbörjas om 2 veckor förflutit sedan behandling med atomoxetin avslutats.

Atomoxetin skall inte användas till patienter med glaukom med trång kammarvinkel, eftersom atomoxetin i

kliniska studier associerats med en ökad incidens mydriasis.

Atomoxetin bör inte användas till patienter med allvarlig kardiovaskulär eller cerebrovaskulär sjukdom (se 4.4

Varningar och försiktighet - Kardiovaskulära effekter). Allvarliga kardiovaskulära sjukdomar kan inkludera svår

hypertoni, hjärtsvikt, arteriell ocklusiv sjukdom, angina, hemodynamiskt signifikant kongenital hjärtsjukdom,

kardiomyopati, hjärtinfarkt, potentiellt livshotande arytmier och kanalopatier (sjukdomar som orsakas av

dysfunktion i jonkanaler). Allvarlig cerebrovaskulär sjukdom kan inkludera cerebral aneurysm eller stroke.

Atomoxetin skall inte användas till patienter som har, eller som tidigare haft, feokromocytom (se 4.4 Varningar

och försiktighet – Kardiovaskulära effekter).

4.4

Varningar och försiktighet

Självmordsrelaterat beteende

Självmordsrelaterat beteende (självmordsförsök och självmordstankar) har rapporterats hos patienter som

behandlas med atomoxetin. I dubbelblinda kliniska studier förekom självmordsrelaterat beteende som en mindre

vanlig biverkan, men förekom mer frekvent hos barn och ungdomar som behandlades med atomoxetin jämfört

med dem som fick placebo, där det inte rapporterats något fall. I dubbelblindade kliniska studier på vuxna var

det ingen skillnad i frekvensen av självmordsrelaterat beteende mellan atomoxetin och placebo. Patienter som

behandlas för ADHD skall noga övervakas med avseende på uppkomst eller förvärrat självmordsrelaterat

beteende.

Plötslig död och hjärtfel

Det finns rapporter om plötslig död hos patienter med hjärtfel, som har tagit normala doser av atomoxetin.

Allvarligt hjärtfel i sig innebär en ökad risk för plötsligt död, och atomoxetin bör endast användas med

försiktighet och i samråd med hjärtspecialist, till patienter med kända allvarliga hjärtfel.

Kardiovaskulära effekter

Atomoxetin kan påverka hjärtfrekvens och blodtryck.

De flesta patienter som tar atomoxetin får en liten ökning av hjärtfrekvens (medelvärde <10 slag per minut)

och/eller förhöjt blodtryck (medelvärde <5 mm Hg) (se avsnitt 4.8).

Kombinerade data från kontrollerade och okontrollerade kliniska prövningar för patienter med ADHD visar

dock att cirka 8-12% av barn och ungdomar samt 6-10% av vuxna får mer uttalade förändringar i hjärtfrekvens

(20 slag per minut eller mer) och blodtryck (15-20 mm Hg eller högre). Analys av dessa data från kliniska

prövningar visade att cirka 15-26% av barn och ungdomar samt 27-32% av vuxna som får sådana förändringar i

blodtryck och hjärtfrekvens under behandling med atomoxetin hade en kvarstående eller progressiv ökning.

Långvariga kvarvarande förändringar i blodtryck skulle potentiellt kunna bidra till kliniska konsekvenser så som

hjärthypertrofi.

Som en följd av dessa fynd, bör patienter som är aktuella för behandling med atomoxetin kontrolleras noggrant

med avseende på patientens medicinska historia samt fysiska status för att bedöma förekomst av hjärtsjukdom.

Patienten bör få ytterligare hjärtundersökning av specialist om initiala undersökningar visar en sådan anamnes

eller sjukdom.

Det rekommenderas att hjärtfrekvens och blodtryck mäts och dokumenteras innan behandling påbörjas samt

under behandling, efter varje dosjustering och därefter minst var 6:e månad för att upptäcka eventuellt kliniskt

betydelsefulla förhöjningar. För pediatriska patienter rekommenderas användning av en percentilkurva. För

vuxna bör aktuella riktlinjer för hypertoni följas.

Atomoxetin bör inte användas till patienter med svår kardiovaskulär eller cerebrovaskulär sjukdom (se avsnitt

4.3 Kontraindikationer - allvarlig kardiovaskulär eller cerebrovaskulär sjukdom). Atomoxetin bör användas med

försiktighet hos patienter med medicinska tillstånd som kan förvärras av ökningar i blodtryck och hjärtfrekvens,

såsom patienter med hypertension, takykardi, eller kardiovaskulär eller cerebrovaskulär sjukdom.

Patienter som utvecklar symtom som hjärtklappning, ansträngningsutlöst bröstsmärta, oförklarad synkope,

dyspné eller andra symptom som tyder på hjärtsjukdom under behandling med atomoxetin bör snarast genomgå

en hjärtundersökning av specialist.

I tillägg bör atomoxetin användas med försiktighet hos patienter med kongenitalt eller förvärvat långt QT-

intervall eller hereditär QT-förlängning (se avsnitten 4.5 och 4.8).

Ortostatisk hypotension har också rapporterats, atomoxetin bör användas med försiktighet vid tillstånd som kan

predisponera patienter för hypotension eller tillstånd som förknippas med plötsliga förändringar i hjärtfrekvens

eller blodtryck.

Cerebrovaskulära effekter

Patienter med ytterligare riskfaktorer för cerebrovaskulära tillstånd (exempelvis anamnes på hjärt- kärlsjukdom,

samtidig behandling med läkemedel som höjer blodtrycket) bör bedömas vid varje besök för neurologiska

tecken och symtom efter påbörjad behandling med atomoxetin.

Effekt på levern

Mycket sällsynta spontanarapporter om levertoxicitet, vilket manifesterade sig som förhöjda värden på

leverenzymer och bilirubin med ikterus, har inkommit. Dessutom har det inkommit mycket sällsynta rapporter

om akut leversvikt. Audalis skall sättas ut hos patienter med ikterus eller med laboratorievärden som visar

tecken på leverskada, och skall inte återinsättas.

Psykotiska eller maniska symtom

Behandling med normala doser av atomoxetin kan orsaka akuta psykotiska eller maniska symtom, t.ex.

hallucinationer, vanföreställningar, mani eller agitation hos patienter, även hos dem som aldrig tidigare haft

psykotisk sjukdom eller mani. Om sådana symtom uppträder kan man misstänka att de orsakas av atomoxetin,

och utsättning av behandlingen bör övervägas. Risken att Audalis kan förvärra existerande psykotiska eller

maniska symtom kan inte uteslutas.

Aggressivt beteende, fientlighet eller emotionell labilitet

Fientlighet (främst aggression, trots och ilska) observerades oftare i kliniska studier bland barn, ungdomar och

vuxna som behandlades med Audalis, jämfört med dem som fick placebo. Emotionell labilitet observerades

oftare i kliniska studier bland barn som behandlades med Audalis jämfört med placebo. Patienter skall

övervakas noggrant med avseende på uppkomst eller förvärrat aggressivt beteende, fientlighet och emotionell

labilitet.

Allergiska reaktioner

Eventuella allergiska reaktioner: Allergiska reaktioner, om än mindre vanliga, inkluderande anafylaktiska

reaktioner, hudutslag, angioneurotiskt ödem och urticaria har rapporterats hos patienter som tar atomoxetin.

Kramper

Kramper utgör en möjlig risk vid behandling med Audalis. Försiktighet bör iakttas då behandling med

atomoxetin påbörjas hos patienter med känd benägenhet för kramper. Utsättning skall övervägas om kramper

uppträder eller om frekvensen kramper ökar och ingen annan orsak fastställts.

Tillväxt och utveckling

Tillväxt och utveckling bör följas hos barn och ungdomar vid behandling med atomoxetin. Patienter som kräver

långtidsbehandling bör följas och dossänkning eller utsättning av behandling bör övervägas hos barn och

ungdomar som inte växer tillfredsställande eller ökar tillräckligt i vikt.

Kliniska data tyder inte på att atomoxetin har några skadliga effekter på kognition eller sexuell mognad.

Mängden av tillgängliga långtidsdata är dock begränsad. Patienter som kräver långtidsbehandling bör därför

följas noggrant.

Nydebuterad eller förvärrad komorbid depression, ångest och tics

En kontrollerad studie på pediatriska patienter med ADHD och komorbida kroniska motoriska tics eller

Tourettes syndrom, visade att atomoxetinbehandlade patienter, i jämförelse med patienterna i placebogruppen,

inte fick förvärrade tics.

En kontrollerad studie på ungdomar med ADHD och komorbid egentlig depression, visade att

atomoxetinbehandlade patienter, i jämförelse med patienterna i placebogruppen, inte fick förvärrad depression.

Två kontrollerade studier (en på pediatriska patienter och en på vuxna patienter) med ADHD och komorbid

ångest, visade att atomoxetinbehandlade patienter, i jämförelse med patienterna i placebogruppen, inte fick

förvärrad ångest.

Efter marknadsföringens början har det inkommit sällsynta rapporter om ångest och depression eller

nedstämdhet och mycket sällsynta rapporter om tics hos patienter som tar atomoxetin (se avsnitt 4.8).

Patienter som behandlas med atomoxetin för ADHD bör följas upp när det gäller uppkomst eller försämring av

ångestsymtom, nedstämdhet och depression eller tics.

Pediatrisk population under 6 års ålder

Audalis skall inte användas till barn yngre än 6 år, eftersom säkerhet och effekt inte har fastställts för denna

åldersgrupp.

Andra terapeutiska användningsområden

Audalis är inte indicerat för behandling av egentlig depression och/eller ångesttillstånd, eftersom resultaten från

kliniska prövningar med vuxna patienter med dessa tillstånd, utan samtidig ADHD, inte kunde påvisa effekt

jämfört med placebo (se avsnitt 5.1).

Detta läkemedel innehåller mindre än 1 mmol (23 mg) natrium per tablett, d.v.s. är näst intill “natriumfritt”.

4.5

Interaktioner med andra läkemedel och övriga interaktioner

Effekter av andra läkemedel på atomoxetin

MAO-hämmare

Atomoxetin skall inte användas tillsammans med MAO-hämmare (se avsnitt 4.3).

CYP2D6-hämmare (SSRI-läkemedel (t ex fluoxetin, paroxetin, kinidin, terbinafin)

Hos patienter som får dessa läkemedel, kan atomoxetin exponeringen öka 6-8 gånger och Css, max öka 3-4

gånger beroende på att det metaboliseras via CYP2D6. Långsam titrering och lägre slutlig dos av atomoxetin

kan vara nödvändig för patienter som redan samtidigt tar läkemedel som hämmar CYP2D6. Om behandling med

en CYP2D6-hämmare startas eller avslutas efter det att lämplig dos av atomoxetin ställts in, bör en förnyad

bedömning av kliniskt svar och tolerabilitet göras för denna patient, för att avgöra om justering av dosen är

nödvändig.

Försiktighet bör iakttas när atomoxetin ges till långsamma CYP2D6-metaboliserare tillsammans med andra

potenta hämmare av cytokrom P450-enzym än CYP2D6, eftersom risken för en kliniskt relevant, ökad

exponering av atomoxetin in vivo är okänd.

Salbutamol (eller andra beta2-agonister)

Atomoxetin bör ges med försiktighet till patienter som behandlas med höga doser salbutamol (eller andra beta2-

agonister) givet i sprayform eller systemiskt (oralt eller intravenöst), eftersom salbutamols effekt på det

kardiovaskulära systemet kan förstärkas.

Motsägande fynd avseende denna interaktion har påvisats. Salbutamol som administreras systemiskt (600

mikrogram intravenöst under 2 timmar) i kombination med atomoxetin (60 mg två gånger dagligen i 5 dagar)

ökar hjärtfrekvensen och höjer blodtrycket. Denna effekt var mest markant första gången salbutamol och

atomoxetin administrerades samtidigt men återgick till ursprungsvärdet mot slutet av en 8 timmars period. I en

separat studie ökade inte effekterna på blodtryck och hjärtfrekvens av en inhalerad standarddos salbutamol (200

mikrogram) vid kortvarig samtidig administrering av atomoxetin (80 mg en gång dagligen i 5 dagar) i en studie

på friska, vuxna försökspersoner från Asien, som var snabba metaboliserare av atomoxetin. Hjärtfrekvensen var

densamma, med eller utan tillförsel av atomoxetin, efter ett flertal inhalationer av salbutamol (800 mikrogram).

Uppmärksamhet bör ägnas åt att övervaka hjärtfrekvens och blodtryck, dosjustering kan vara motiverat för både

atomoxetin eller salbutamol (eller andra beta2-agonister) i händelse av betydande höjningar av hjärtfrekvens och

blodtryck under samtidig behandling med dessa läkemedel.

Det kan finnas en ökad risk för QT-förlängning när atomoxetin ges tillsammans med andra läkemedel som

förlänger QT-tiden (t ex neuroleptika, antiarytmika klass IA och III, moxifloxacin, erytromycin, metadon,

meflokin, tricykliska antidepressiva, litium och cisaprid), läkemedel som orsakar störningar i elektrolytbalansen

(t ex tiaziddiuretika) och läkemedel som hämmar CYP2D6.

Kramper utgör en möjlig risk vid behandling med Audalis. Försiktighet bör iakttas vid samtidig behandling med

andra läkemedel som sänker kramptröskeln (t ex tricykliska antidepressiva eller SSRI, neuroleptika, fentiaziner

eller butyrofenon, meflokin, klorokin, bupropion eller tramadol) (se avsnitt 4.4). Försiktighet bör även iakttas

vid utsättning av samtidig behandling med benzodiazepiner med avseende på potentiella kramper vid utsättning.

Blodtryckssänkande läkemedel

Atomoxetin bör användas med försiktighet tillsammans med blodtryckssänkande läkemedel. På grund av en

eventuell ökning av blodtrycket, kan atomoxetin minska effekten av blodtryckssänkande läkemedel/läkemedel

som används för att behandla hypertension. Uppmärksamhet bör ägnas åt kontroll av blodtryck, och översyn av

behandlingen med atomoxetin eller blodtryckssänkande läkemedel kan vara motiverat i händelse av betydande

förändringar av blodtrycket.

Blodtryckshöjande medel eller läkemedel som ökar blodtrycket

På grund av potentiell ökning av effekterna på blodtrycket, bör atomoxetin användas med försiktighet med

blodtryckshöjande medel eller läkemedel som kan öka blodtrycket (t.ex. salbutamol).

Uppmärksamhet bör ägnas åt kontroll av blodtryck och översyn av behandling för antingen atomoxetin eller

blodtryckshöjande medel kan vara motiverat vid betydande förändringar i blodtrycket.

Läkemedel som påverkar noradrenalin

Läkemedel som påverkar noradrenalin bör användas med försiktighet tillsammans med atomoxetin på grund av

eventuella additiva eller synergistiska farmakologiska effekter. Exempel på detta är antidepressiva läkemedel,

såsom imipramin, venlafaxin och mirtazapin, eller de slemhinneavsvällande läkemedlen pseudoefedrin eller

fenylefrin.

Läkemedel som påverkar magens pH

Läkemedel som ökar magens pH (magnesiumhydroxid/aluminiumhydroxid, omeprazol) hade ingen effekt på

atomoxetins biotillgänglighet.

Läkemedel som är höggradigt plasmaproteinbundna

Studier in vitro utfördes i terapeutiska koncentrationer med atomoxetin och andra höggradigt

plasmaproteinbundna läkemedel. Warfarin, acetylsalicylsyra, fenytoin eller diazepam påverkade inte

atomoxetins bindning till humant albumin. På liknande sätt påverkade inte atomoxetin bindningen av dessa

substanser till humant albumin.

4.6

Fertilitet, graviditet och amning

Graviditet

Djurstudier tyder inte på direkta skadliga effekter vad gäller graviditet, embryonal-/fosterutveckling, förlossning

eller utveckling efter födsel (se avsnitt 5.3). Data från behandling av gravida kvinnor är begränsade. Data är

otillräckliga för att indikera ett samband eller avsaknad av samband mellan atomoxetin och negativa utfall vid

graviditet och/eller amning. Atomoxetin skall inte användas under graviditet såvida inte den eventuella nyttan

överväger riskerna för fostret.

Amning

Atomoxetin och/eller dess metaboliter utsöndras i mjölk hos digivande råttor. Det är inte känt huruvida

atomoxetin utsöndras i human modersmjölk. Eftersom data saknas bör användning av atomoxetin under amning

undvikas.

4.7

Effekter på förmågan att framföra fordon och använda maskiner

Data på förmågan att framföra fordon och handha maskiner är begränsade. Audalis har mindre effekt på

förmågan att framföra fordon och använda maskiner. En ökad förekomst av utmattning, somnolens och yrsel har

setts med atomoxetin jämfört med placebo hos pediatriska och vuxna patienter.

Patienterna skall rådas att vara försiktiga vid framförande av fordon eller handhavande av riskfyllda maskiner

tills de är tillräckligt säkra på att prestationsförmågan inte påverkas av atomoxetin.

4.8

Biverkningar

Pediatrisk population:

Summering av säkerhetsprofilen

I placebokontrollerade kliniska prövningar på barn med atomoxetin var huvudvärk, buksmärtor1 och minskad

aptit de vanligaste biverkningarna som förekommit med atomoxetin och rapporterades av ungefär 19%, 18 %

respektive 16 % av patienterna. Dessa biverkningar ledde dock sällan till att läkemedlet behövde sättas ut

(terapiavbrott på grund av huvudvärk 0,1%, buksmärtor 0,2 % och minskad aptit 0,0 %). Buksmärtor och

minskad aptit är vanligtvis övergående.

På grund av nedsatt aptit avtog tillväxten för vissa patienter med avseende på vikt och längd tidigt under

behandlingen.

Efter

initiala

minskningen

vikt

längdtillväxt

grupp

följdes

långtidsbehandling med atomoxetin sågs en återgång till genomsnittlig vikt och längd.

Illamående, kräkningar och somnolens2 kan inträffa hos ungefär 10-11 % av patienterna, särskilt under den

första månaden. Emellertid var dessa biverkningar vanligtvis milda till måttliga och övergående och resulterade

inte i något större antal terapiavbrott (≤ 0,5 %).

I placebokontrollerade studier på barn och vuxna hade atomoxetinbehandlade patienter en förhöjd hjärtfrekvens

och förhöjt systoliskt och diastoliskt blodtryck (se avsnitt 4.4).

Ortostatisk hypotension (0,2 %) och synkope (0,8 %) har rapporterats hos atomoxetinbehandlade patienter på

grund av dess effekt på noradrenerg tonus. Atomoxetin bör användas med försiktighet vid alla tillstånd som kan

predisponera patienter för hypotension.

Följande biverkningstabell baseras på biverkningsrapportering och laboratoriefynd från kliniska studier och på

spontana biverkningsrapporter från barn och ungdomar efter godkännandet.

Biverkningar i tabellform

Biverkningarna i tabellen är indelade i följande frekvensintervall: Mycket vanliga ((

1/10), vanliga (

1/100,

1/10), mindre vanliga (

1/1 000,

1/100), sällsynta (

1/10 000,

1/1 000) och mycket sällsynta (<1/10 000).

Organsystem

Mycket

vanliga

1/10

Vanliga

1/100,

1/10

Mindre

vanliga

1/1 000,

1/100

Sällsynta

1/10 000,

1/1 000

Metabolism och

nutrition

Minskad aptit

Anorexi

(aptitlöshet)

Organsystem

Mycket

vanliga

1/10

Vanliga

1/100,

1/10

Mindre

vanliga

1/1 000,

1/100

Sällsynta

1/10 000,

1/1 000

Psykiska störningar

Irritabilitet,

humörsvängningar

sömnlöshet

agitation*, ångest

depression och

nedstämdhet*,

tics*.

Självmords-

relaterade

händelser,

aggression,

fientlighet,

emotionell

labilitet,*

psykos

(inkluderande

hallucina-

tioner)*.

Centrala och

perifera

nervsystemet

Huvudvärk,

somnolens

Yrsel

Synkope,

tremor, migrän,

parestesi,*

hypoestesi,*

kramper.**

Ögon

Mydriasis

Dimsyn

Hjärtat

Hjärtklappning,

sinustakykardi,

förlängning**

Blodkärl

Raynauds

fenomen

Andningsvägar,

bröstkorg och

mediastinum

Dyspné (se

avsnitt 4.4)

Magtarm-kanalen

Buksmärta

kräkning,

illamående

Förstoppning,

dyspepsi

Lever och gallvägar

Förhöjt

bilirubin i

blodet*

Onormala/

förhöjda

lever-

funktions-

värden,

ikterus,

hepatit,

leverskada,

akut

leversvikt*

Hud och subkutan

vävnad

Dermatit, klåda,

utslag.

Hyperhidros,

allergiska

reaktioner

Njurar och

urinvägar

Blåstöm-

nings-

svårigheter,

urinretention

Organsystem

Mycket

vanliga

1/10

Vanliga

1/100,

1/10

Mindre

vanliga

1/1 000,

1/100

Sällsynta

1/10 000,

1/1 000

Reproduktions-

organ och

bröstkörtel

Priapism,

manlig

genital

smärta

Allmänna symtom

och/eller symtom vid

administrerings-

stället

Utmattning, letargi

Bröstsmärta (se

avsnitt 4.4)

Asteni

Undersökningar

Förhöjt

blodtryck

förhöjd

hjärtfrekvens

Viktminskning

Inkluderar även smärta i övre delen av buken och besvär från magsäcken, buken och epigastrium.

Inkluderar även sedering.

Inkluderar insomningssvårigheter, försämrad sömnkvalitet under natten och tidigt

morgonuppvaknande.

Förändringar i hjärtfrekvens och blodtryck baseras på uppmätta vitala funktioner.

Se avsnitt 4.4

Se avsnitten 4.4 och 4.5

Långsamma CYP2D6-metaboliserare

Följande biverkningar inträffade hos minst 2 % långsamma CYP2D6-metaboliserare och var statistiskt

signifikant mer frekvent hos långsamma metaboliserare jämfört med snabba CYP2D6-metaboliserare:

Minskad aptit (24,1 % långsamma metaboliserare, 17,0 % snabba metaboliserare), kombinerad

insomna

(inkluderande insomna, försämrad sömnkvalitet efter insomnande och insomningssvårigheter,

14,9%

långsamma metaboliserare, 9,7 % snabba metaboliserare); depression av olika slag

(inkluderande

depression, egentlig depression, depressiva symtom, nedstämdhet och dysfori, 6,5 % långsamma

metaboliserare, 4,1 % snabba metaboliserare), viktminskning (7,3 % långsamma

metaboliserare, 4,4 %

snabba metaboliserare), förstoppning (6,8 % långsamma metaboliserare, 4,3 % snabba metaboliserare),

tremor (4,5 % långsamma metaboliserare, 0,9 % snabba metaboliserare),

sedering (3,9 % långsamma

metaboliserare, 2,1 % snabba metaboliserare), exkoriation (3,9 % långsamma metaboliserare, 1,7 % snabba

metaboliserare), enures (3,0 % långsamma metaboliserare,

1,2 % snabba metaboliserare), konjunktivit (2,5

% långsamma metaboliserare, 1,2 % snabba

metaboliserare), synkope (2,5 % långsamma metaboliserare,

0,7 % snabba metaboliserare), tidigt

morgonuppvaknande (2,3 % långsamma metaboliserare, 0.8 % snabba

metaboliserare), mydriasis

(2,0 % långsamma metaboliserare, 0,6 % snabba metaboliserare). Följande

händelser uppfyllde inte

ovanstående kriterier, men är värt att notera: Generellt ångestsyndrom (0,8 %

långsamma

metaboliserare, 0,1 % snabba metaboliserare). Dessutom sågs i kliniska studier, som pågick i

upp till

10 veckor, en mer uttalad viktminskning hos långsamma metaboliserare (medelvärde 1,1 kg

långsamma metaboliserare, medelvärde 0,6 kg snabba metaboliserare).

Vuxna:

Summering av säkerhetsprofilen

I kliniska studier på vuxna med ADHD hade följande organsystem den högsta frekvensen biverkningar

under behandling med atomoxetin: magtarmkanalen, nervsystemet och psykiska störningar. De vanligast

rapporterade biverkningarna (

5 %) var minskad aptit (14,9 %), sömnlöshet (11,3 %), huvudvärk (16,3 %),

muntorrhet (18,4 %) och illamående (26,7 %). Majoriteten av dessa biverkningar

var milda eller måttliga

och de allvarliga biverkningar som rapporterades mest frekvent var

illamående, sömnlöshet, utmattning och

huvudvärk. Problem med urinretention eller svårighet att

tömma blåsan hos vuxna bör betraktas som

potentiellt relaterade till atomoxetin.

Följande biverkningstabell baseras på biverkningsrapportering och laboratoriefynd från kliniska

studier och

på spontana biverkningsrapporter från vuxna efter godkännandet.

Biverkningar i tabellform

Biverkningarna i tabellen är indelade i följande frekvensintervall: Mycket vanliga (

1/10), vanliga

(

1/100,

1/10), mindre vanliga (

1/1 000,

1/100), sällsynta (

1/10 000,

1/1 000) och mycket

sällsynta (<1/10

000).

Mycket

Vanliga

Mindre vanliga

Sällsynta

vanliga

1/10 000,

Organsystem

1/10

1/100,

1/10

1/1 000,

1/100

Metabolism

och nutrition

Minskad

aptit

Psykiska

störningar

Sömnlöshet

Agitation*,

minskad libido,

sömnstörning,

depression och

nedstämdhet,*

ångest.

Självmordsrelaterade

händelser,*

aggression, fientlighet

och emotionell

labilitet,* rastlöshet,

tics.*

Psykos

(inkluderande

hallucinationer)

Centrala och

perifera

nervsystemet

Huvudvärk

Yrsel, dysgeusi,

parestesi,

somnolens

(inkluderande

sedering),

tremor.

Synkope, migrän,

hypoestesi.*

Kramper**

Ögon

Dimsyn

Hjärtat

Hjärtklappning,

takykardi

QT-förlängning**

Blodkärl

Rodnad,

värmevallning.

Kalla händer och fötter

Raynauds fenomen

Andnings-

vägar, bröst-

korg och

mediastinum

Dyspné (se avsnitt 4.4)

Magtarm-

kanalen

Muntorrhet,

illamående

Buksmärta

örstoppning,

dyspepsi,

flatulens,

kräkningar.

Lever och

gallvägar

Onormala/förhöjda

lever-

funktionsvärden,

ikterus, hepatit,

leverskada, akut

leversvikt, förhöjt

bilirubin i blodet. *

Hud och

subkutan

vävnad

Dermatit,

hyperhidros

utslag

Allergiska reaktioner

klåda, urtikaria.

Muskuloskelet

ala systemet

och bindväv

Muskelspasm

Mycket

Vanliga

Mindre vanliga

Sällsynta

vanliga

1/10 000,

Organsystem

1/10

1/100,

1/10

1/1 000,

1/100

Njurar och

urinvägar

Dysuri,

pollakiuri,

blåstömnings-

svårigheter,

urinretention

Urinträngningar

Reproduktions

-organ och

bröstkörtel

Dysmenorré,

ejakulationsstör

ning, erektil

dysfunktion,

prostatit, manlig

genital smärta

Ejakulationsoförmåga,

oregelbunden

menstruation, onormal

orgasm.

Priapism

Allmänna

symtom

och/eller

symtom vid

administrering

s-stället

Asteni,

utmattning,

letargi, frossa,

skakis,

irritation, törst.

Känna sig kall

Bröstsmärta (se avsnitt

4.4)

Undersökning

ar

Förhöjt

blodtryck

förhöjd

hjärtfrekvens

Viktminskning

Inkluderar även smärta i övre delen av buken och besvär från magsäcken, buken och epigastrium.

Inkluderar även insomningssvårigheter, försämrad sömnkvalitet under natten och tidigt

morgonuppvaknande.

Förändringar i hjärtfrekvens och blodtryck baseras på uppmätta vitala funktioner.

Inkluderar anafylaktiska reaktioner och angioneurotiskt ödem.

Se avsnitt 4.4

Se avsnitten 4.4 och 4.5

Långsamma CYP2D6-metaboliserare

Följande biverkningar inträffade hos minst 2 % långsamma CYP2D6-metaboliserare och var statistiskt

signifikant mer frekventa hos långsamma metaboliserare jämfört med snabba CYP2D6-metaboliserare: dimsyn

(3,9 % långsamma metaboliserare, 1,3 % snabba metaboliserare), muntorrhet

(34,5 % långsamma

metaboliserare, 17,4 % snabba metaboliserare), förstoppning (11,3 % långsamma metaboliserare, 6,7 % snabba

metaboliserare), skakis (4,9 % långsamma metaboliserare, 1,9 % snabba

metaboliserare), minskad aptit (23,2

% långsamma metaboliserare, 14,7 % snabba metaboliserare),

tremor (5,4 % långsamma metaboliserare, 1,2 %

snabba metaboliserare), sömnlöshet (19,2 % långsamma metaboliserare, 11,3% snabba metaboliserare),

sömnstörning (6,9 % långsamma

metaboliserare, 3,4 % snabba metaboliserare), försämrad sömnkvalitet under

natten (5,4 % långsamma

metaboliserare, 2,7 % snabba metaboliserare), tidigt morgonuppvaknande (3 %

långsamma

metaboliserare, 0,9 % of snabba metaboliserare), urinretention (5,9 % långsamma metaboliserare,

1,2 % snabba metaboliserare), erektil dysfunktion (20,9 % långsamma metaboliserare, 8,9 % snabba

metaboliserare), ejakulationsstörning (6,1 % långsamma metaboliserare, 2,2 % snabba metaboliserare),

hyperhidros (14,8 % långsamma metaboliserare, 6,8 % snabba metaboliserare), kalla händer och fötter

(3 %

långsamma metaboliserare, 0,5 % snabba metaboliserare).

Rapportering av misstänkta biverkningar

Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt

kontinuerligt

övervaka

läkemedlets

nytta-riskförhållande.

Hälso-

sjukvårdspersonal

uppmanas

rapportera varje misstänkt biverkning till (se detaljer nedan).

Läkemedelsverket

Box 26

751 03 Uppsala

Webbplats: www.lakemedelsverket.se

4.9

Överdosering

Tecken och symtom

Icke-fatala fall av akuta och kroniska överdoseringar har förekommit med enbart atomoxetin efter det att

atomoxetin börjat marknadsföras. De vanligast rapporterade symtomen vid akut och kronisk överdosering är

gastrointestinala symtom, somnolens, yrsel, tremor och onormalt beteende.

Hyperaktivitet och agitation har också rapporterats. Tecken och symtom förenliga med lätt till måttlig sympatisk

nervstimulering (t ex takykardi, förhöjt blodtryck, mydriasis, muntorrhet) har också observerats och rapporter

om klåda och utslag har inkommit. De flesta händelserna var milda till måttliga. I vissa överdoseringsfall med

atomoxetin har kramper och i mycket sällsynta fall QT- förlängning rapporterats. Dödsfall på grund av akut

överdosering har också rapporterats vid samtidigt intag av atomoxetin och minst ett annat läkemedel.

Den kliniska erfarenheten av överdosering med atomoxetin är begränsad.

Behandling

Fri luftväg bör säkerställas. Aktivt kol kan vara av värde för att reducera absorptionen om patienten söker

behandling inom 1 timme efter intag. Samtidigt med lämplig symtomatisk och understödjande behandling bör

monitorering av hjärtfunktionen och vitala tecken ske. Patienten bör övervakas i minst 6 timmar. Atomoxetin är

till stor del proteinbundet, varför dialys sannolikt inte är av värde vid behandling av överdosering.

5.

FARMAKOLOGISKA EGENSKAPER

5.1

Farmakodynamiska egenskaper

Farmakoterapeutisk grupp: Psykoanaleptika, centralt verkande sympatomimetika. ATC-kod: N06B A09.

Verkningsmekanism och Farmakodynamisk effekt

Atomoxetin är en mycket selektiv och potent hämmare av presynaptiska noradrenerga transportörer, vilket är

dess troliga verkningsmekanism. Det påverkar inte direkt transportörerna av serotonin och dopamin.

Atomoxetin binds i mycket liten utsträckning till andra noradrenerga receptorer och transportörer eller

receptorer av andra neurotransmittorer. Atomoxetin har två oxidativa

huvudmetaboliter: 4-hydroxiatomoxetin och N-desmetylatomoxetin. 4-hydroxiatomoxetin är

ekvipotent med

atomoxetin avseende hämning av noradrenerga transportörer, men till skillnad mot

atomoxetin, har denna

metabolit också en något hämmande effekt på serotonintransportörerna.

Emellertid är effekten på dessa transportörer troligtvis minimal, eftersom huvuddelen av 4- hydroxiatomoxetin

metaboliseras vidare och cirkulerar således i mycket lägre koncentration i plasma

(1 % av atomoxetins

koncentration hos snabba metaboliserare och 0,1 % av atomoxetins koncentration

hos långsamma

metaboliserare). N-desmetylatomoxetin har en betydligt lägre farmakologisk aktivitet

än atomoxetin. Hos

snabba metaboliserare cirkulerar det i lägre koncentrationer i plasma och hos långsamma metaboliserare

cirkulerar det vid jämvikt i jämförbara koncentrationer som

modersubstansen.

Atomoxetin är varken ett centralstimulerande läkemedel eller ett amfetaminderivat. I en randomiserad,

dubbelblind, placebokontrollerad studie av beroenderisk hos vuxna jämfördes effekterna av atomoxetin med

placebo. Atomoxetin visade inte några tecken på stimulerande eller euforiska egenskaper.

Klinisk effekt och säkerhet

Pediatrisk population

Audalis har undersökts i studier på över 5000 barn och ungdomar med ADHD. Den akuta effekten av Audalis

vid behandling av ADHD fastställdes först i sex randomiserade, dubbelblinda, placebokontrollerade studier

som pågick i sex till nio veckor. Tecken och symtom på ADHD utvärderades genom att jämföra den

genomsnittliga förändringen från utgångsvärdet till studiens slut hos Audalis och placebobehandlade

patienter. I alla sex studierna var atomoxetin statistiskt signifikant överlägset placebo att reducera tecken och

symtom på ADHD.

Dessutom har atomoxetins bestående effekt på symtomen visats i en 1-årig, placebokontrollerad studie

över 400 barn och ungdomar, huvudsakligen genomförd i Europa (ungefär 3 månader med öppen

akutbehandling, följt av 9 månaders dubbelblind, placebokontrollerad underhållsbehandling). Andelen

patienter som återföll var efter 1 år 18,7 % för atomoxetin och 31,4 % för placebo. Patienter som efter

1 års

behandling med atomoxetin fortsatte behandling med atomoxetin i ytterligare 6 månader, var

mindre benägna

att recidivera eller att återfå partiella symtom än patienter som avslutade sin aktiva

behandling och erhöll

placebo (2 % respektive 12 %). Vid långtidsbehandling av barn och ungdomar

bör nyttan av pågående

behandling utvärderas regelbundet.

Audalis var effektivt när det gavs som enkeldos eller uppdelat i en morgondos och en dos sent på

eftermiddagen/tidigt på kvällen. Audalis givet en gång dagligen visade en statistiskt signifikant större

sänkning

av ADHD-symtomens svårighetsgrad jämfört med placebo enligt bedömning av lärare och

föräldrar.

Aktiva jämförande studier

I en randomiserad, dubbelblind, 6 veckors parallellgruppsstudie testades non inferiority av atomoxetin mot ett

metylfenidatpreparat med förlängd frisättning som jämförelse. Jämförelsepreparatet visade sig vara

associerad med en högre andel som svarat på behandlingen jämfört med atomoxetin. Andelen patienter som

anses har svarat på behandlingen var 23,5 % (placebo), 44,6 % (atomoxetin) och 56,4 % (metylfenidat). Både

atomoxetin och jämförelsegruppen var statistiskt överlägset placebo och metylfenidat var statistiskt

överlägset atomoxetin (p = 0,016). Dock var patienter som inte tidigare svarat på stimulantia, exkluderade

från denna studie.

Vuxna

Audalis har studerats i studier med över 4800 vuxna som uppfyllt DSM-IVs diagnoskriterier för ADHD. Den

akuta effekten av Audalis vid behandling av vuxna har fastställts i sex randomiserade, dubbelblinda,

placebokontrollerade studier som pågick i 10 till 16 veckor. Tecken och symtom på ADHD utvärderades

genom att jämföra den genomsnittliga förändringen från utgångsvärdet till studiens slut hos atomoxetin- och

placebobehandlade patienter. I alla sex studierna var atomoxetin statistiskt signifikant överlägset placebo att

reducera tecken och symtom på ADHD (tabell X).

Patienter som behandlades med atomoxetin hade statistiskt signifikant större förbättringar uppmätt med

Clinical Global Impression of Severity (CGI-S) vid studiens slut jämfört med placebobehandlad patienter i

alla de sex akuta studierna. Patienter som behandlades med atomoxetin hade även statistiskt signifikant

förbättring i ADHD-relaterad funktion i de tre akuta studierna där detta utvärderades (tabell X).

Långtidseffekt bekräftades i två sexmånaders placebokontrollerade studier, men inte i en tredje (tabell X).

Tabell X

Genomsnittlig förändring i effekt i placebokontrollerade studier

Förändring hos patienter med minst ett mätvärde efter studiens start (LOCF)

CAARS-Inv:SV eller

AISRS

CGI-S

AAQoL

Studie

Behan

dling

N

Genomsnittli

g förändring

p-värde

Genomsnittlig

förändring

p-

värde

Genomsnittlig

förändring

p-

värde

Akuta studier

-9,5

-0,8

LYAA

-6,0

0,006

-0,4

0,011

LYAO

-10,5

0,002

-0,9

0,002

-6,7

-0,5

-13,6

-1,0

LYBY

-8,3

0,007

-0,7

0,048

-8,7

-0,8

14,9

LYDQ

-5,6

<0,001

-0,6

0,022

11,1

0,030

-10,7

-1,1

15,8

LYDZ

-7,2

<0,001

-0,7

<0,001

11,0

0,005

-14,3

-1,3

12,83

LYEE

-8,8

<0,001

-0,8

<0,001

8,20

<0,001

Långtidsstudier

-11,6

-1,0

13,90

LYBV

-11,5

0,412

-0,9

0,173

11,18

0,045

-13,2

-1,2

13,14

LYCU

-10,2

0,005

-0,9

0,001

8,62

0,004

-14,3

-1,2

LYCW

-8,3

<0,001

-0,7

<0,001

Förkortningar: AAQoL = Adult ADHD Quality of Life totalpoäng; AISRS = Adult ADHD Investigator

Symptom Rating Scale totalpoäng; ATX = atomoxetin; CAARS-Inv:SV = Conners Adult ADHD Rating

Scale, Investigator Rated, screening version Total ADHD Symptom Score; CGI-S = Clinical Global

Impression of Severity; LOCF = last observation carried forward; PBO = placebo.

ADHD symtomskala; resultat som visas för LYBY studien är AISRS; resultat för alla andra är CAARS-Inv:SV.

I sensitivitetsanalyser som använder metoden basline-observation-carried-forward för patienter utan

något mätvärde efter studiens start (dvs. alla patienter som behandlas), överensstämde resultaten med

resultaten som visas i tabell X.

I analyser av kliniskt betydelsefullt behandlingssvar för alla sex studier samt för de båda

framgångsrika långtidsstudierna, med en uppsättning av olika a priori- och post hoc definitioner, hade

patienter som behandlades med atomoxetin, konsekvent statistiskt signifikant högre svar än

placebobehandlade patienter (tabell Y).

Tabell Y

Antal (n) och procent av patienter som uppnår kriterierna för respons i poolade

placebokontrillerade studier

Respons definerat som förbättring

av minst 1 poäng i CGI-S

Respons definerat som 40 %

förbättring av CAARS-Inv:SVat

Grupp

Behandling

N

n (%)

p-värde

N

n (%)

p-värde

Poolade akuta studier

a

401 (62,7%)

283 (43,4%)

<0,001

347 (41,3%)

215 (25,3%)

<0,001

Poolade långtidsstudier

a

482 (63,6%)

301 (49,3%)

<0,001

292 (44,0%)

175 (31,4%)

<0,001

Inkluderar alla studier i tabell X utom: CGI-S svarsanalys för akuta studier exkluderar 2 studier på

patienter med komorbid sjukdom(LYBY, LYDQ); CAARS svarsanalys för akuta studier exkluderar en

studie där CAARS inte förekom (LYBY).

I två av de akuta studierna, studerades patienter med ADHD och komorbid alkoholism eller social

ångest. I båda dessa studier förbättrades ADHD symtomen. I studien med komorbid alkoholism, var

det ingen skillnad mellan atomoxetin och placebo med avseende på alkoholanvändning. I studien med

komorbid ångest, förvärrades inte det komorbida tillståndet av atomoxetin.

Effekt av atomoxetin vid underhållsbehandling visades i en studie där patienter som uppfyllde

kriterierna för klinisk betydelsefullt behandlingssvar (definierat som förbättring av både CAARS-

Inv:SV och CGI-S) efter en första behandlingsperiod med aktiv substans i 24 veckor, randomiserades

till behandling med antingen atomoxetin eller placebo i ytterligare 6 månader. Högre andel av

patienterna som behandlades med atomoxetin än placebo uppfyllde kriterierna för bibehållet klinisk

betydelsefullt behandlingssvar i slutet av de 6 månaderna (64,3% respektive 50 %; p = 0,001).

Atomoxetinbehandlade patienter uppvisade statistiskt signifikant bättre bibehållen funktion än

placebobehandlade patienter. Detta visades med lägre genomsnittlig förändring för Adult Quality of

Life (AAQoL) totalpoäng efter 3 månader (p = 0,003) samt efter 6 månader (p = 0,002).

QT/QTc studie

En grundlig QT/QTc-studie, som genomfördes på friska vuxna med långsam CYP2D6 metabolisering

som fick upp till 60 mg atomoxetin två gånger dagligen, visade att vid maximala förväntade

koncentrationer skilde sig inte effekten av atomoxetin på QTc-intervallet signifikant från placebo. En

liten ökning av QTc-intervallet noterades med ökad koncentration av atomoxetin.

5.2

Farmakokinetiska egenskaper

Atomoxetins farmakokinetik är likartad hos vuxna och hos barn och ungdomar. Farmakokinetiken har

inte studerats hos barn yngre än 6 år.

Farmakokinetiska studier har visat att atomoxetin kapslar och oral lösning är bioekvivalenta.

Absorption: Atomoxetin absorberas snabbt och nästan fullständigt efter oral administrering och når den

genomsnittliga maximala plasmakoncentrationen (C

) ungefär 1 till 2 timmar efter dosintag.

Absolut oral biotillgänglighet av atomoxetin varierar från 63 % till 94 % på grund av interindividuella

skillnader i förstapassagemetabolism. Atomoxetin kan tas oberoende av måltider.

Distribution: Atomoxetin distribueras i stor utsträckning och binder i hög grad (98 %) till plasmaproteiner,

huvudsakligen albumin.

Metabolism: Atomoxetin metaboliseras huvudsakligen via cytokrom P450 2D6 (CYP2D6). Långsamma

CYP2D6-metaboliserare utgör cirka 7 % av den kaukasiska befolkningen, och de har högre

plasmakoncentrationer av atomoxetin i jämförelse med snabba metaboliserare. AUC för atomoxetin är ungefär

10 gånger och Css, max ungefär 5 gånger större hos långsamma metaboliserare i jämförelse med snabba

metaboliserare. Den primära oxidativa metaboliten är 4-hydroxiatomoxetin som snabbt glukuronideras. 4-

hydroxiatomoxetin är ekvipotent med atomoxetin, men cirkulerar i betydligt lägre koncentrationer i plasma.

Fastän 4-hydroxiatomoxetin huvudsakligen bildas av CYP2D6 kan det hos individer som saknar denna aktivitet

ändå bildas via flera andra cytokrom P450 enzymer. Detta sker dock med en lägre hastighet. Atomoxetin

inhiberar eller inducerar inte CYP2D6 vid terapeutiska doser.

Cytokrom P450-enzymer:

Atomoxetin förorsakade ingen kliniskt signifikant hämning eller induktion

cytokrom P450-enzymer, inklusive CYP1A2, CYP3A, CYP2D6 och CYP2C9.

Elimination: Den genomsnittliga halveringstiden för elimination efter oral administrering är 3,6 timmar för

snabba metaboliserare och 21 timmar för långsamma metaboliserare. Atomoxetin utsöndras primärt som 4-

hydroxiatomoxetin-O-glukuronid, huvudsakligen i urinen.

Linjär/icke-linjär farmakokinetik: Atomoxetin har en linjär farmakokinetik i doseringsintervallet som

studerats

hos både snabba och långsamma metaboliserare.

Särskilda patientgrupper

Patienter med nedsatt leverfunktion har lägre atomoxetinclearance, högre exponering av atomoxetin

(AUC

ökade 2-faldigt vid måttligt nedsatt leverfunktion och 4-faldigt vid svårt nedsatt leverfunktion)

och en förlängd

halveringstid av modersubstansen i jämförelse med friska kontrollgrupper med samma

CYP2D6-genotyp

(snabba metaboliserare). Hos patienter med måttligt till svårt nedsatt leverfunktion

(Child-Pugh klass B och C)

bör start- och underhållsdos justeras (se avsnitt 4.2).

Den genomsnittliga plasmakoncentrationen av atomoxetin var generellt högre hos individer med

terminal

njursvikt i jämförelse med friska kontrollgrupper, vilket visats genom ökade C

- (7 % skillnad) och AUC

värden (ungefär 65 % skillnad). Efter justering för kroppsvikt reduceras

skillnaden mellan grupperna.

Atomoxetins och dess metaboliters farmakokinetik hos patienter med

terminal njursvikt tyder på att ingen

dosjustering är nödvändig (se avsnitt 4.2).

5.3

Prekliniska säkerhetsuppgifter

Prekliniska data tyder inte på någon särskild risk för människa, baserat på gängse studier avseende

säkerhetsfarmakologi, kronisk toxicitet, genotoxicitet, karcinogenicitet eller reproduktion och utveckling. På

grund av dosbegränsning med hänsyn till det kliniska (eller förstärkta farmakologiska) behandlingssvaret hos

djur, i kombination med metaboliska skillnader mellan djurslagen, observerades liknande, eller något högre,

exponering av atomoxetin hos djur efter maximalt tolererade doser i icke- kliniska studier som vid maximal,

rekommenderad daglig dos hos patienter som är långsamma CYP2D6-metaboliserare.

En studie genomfördes på unga råttor för att utvärdera atomoxetins effekt på tillväxt, beteende och

sexuell

utveckling. En liten försening i sexuell utveckling sågs hos både hon- (alla doser) och handjur

(≥ 10

mg/kg/dag) inkluderande en liten sänkning av bitestikelns vikt och spermieantal. Däremot såg man inga

effekter på fertilitet och fortplantningsförmåga. Relevansen av dessa data för människa är

okänd.

Dräktiga kaniner behandlades med upp till 100 mg/kg atomoxetin dagligen under organogenesen. I en

av tre

studier observerades vid den här dosen ett minskat antal födslar med levande avkomma, en

ökning av tidig

resorption samt en något högre frekvens av arteria carotis med atypiskt ursprung och

frånvaro av arteria

subclavia. Detta observerades vid doser som orsakade en lindrig toxicitet hos modern och är inom historiska

kontrollvärden. NOEL (no effect level) var 30 mg/kg/dag. Hos kaniner

var exponeringen (AUC) av obundet

atomoxetin vid 100 mg/kg/dag ungefär 3,3 gånger högre hos CYP2D6 snabba metaboliserare och 0,4 gånger

högre hos CYP2D6 långsamma metaboliserare än vid

en maximal daglig dos av 1,4 mg/kg/dag hos människa.

Dessa data, i en av tre studier på kanin,

bedöms som osäkra och relevansen för människa är okänd.

6.

FARMACEUTISKA UPPGIFTER

6.1

Förteckning över hjälpämnen

Kalciumvätefosfat

Cellulosa, mikrokristallin

Kalciumfosfat

Kroskarmellosnatrium

Magnesiumstearat

Polyvinylalkohol)

Macrogol 4000

Talk

Titandioxid (E171)

6.2

Inkompatibiliteter

Ej relevant.

6.3

Hållbarhet

3 år

6.4

Särskilda förvaringsanvisningar

Inga särskilda förvaringsanvisningar.

6.5

Förpackningstyp och innehåll <och utrustning för användning, administrering eller implantation>

Audalis 10mg, 18mg, 25mg, 40mg, 60mg, 80mg or 100mg filmdragerade tabletter är förpackade i

PVC/PVDC – aluminium blisters

Tillgänglig i förpackningar med 7, 14, 28, 35, 49, 56 eller 84 filmdragerade tabletter.

Eventuellt kommer inte alla förpackningsstorlekar att marknadsföras.

6.6

Särskilda anvisningar för destruktion

Ej använt läkemedel och avfall ska kasseras enligt gällande anvisningar.

7.

INNEHAVARE AV GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING

MEDICE Arzneimittel Pütter GmbH & Co. KG

Kuhloweg 37

58638 Iserlohn

Tyskland

Tel.: +49 (0) 2371 937-0

Fax: +49 (0) 2371 937-106

E-Mail: info@medice.de

8.

NUMMER PÅ GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING

10 mg- 57221

18 mg- 57222

25 mg- 57223

40 mg- 57224

60 mg- 57225

80 mg- 57226

100 mg- 57227

9.

DATUM FÖR FÖRSTA GODKÄNNANDE/FÖRNYAT GODKÄNNANDE

Datum för det första godkännandet: 2019-02-07

Datum för den senaste förnyelsen:

10.

DATUM FÖR ÖVERSYN AV PRODUKTRESUMÉN

2021-03-03

Liknande Produkter

Sök varningar relaterade till denna produkt

Visa dokumenthistorik

Dela den här informationen