AmBisome 50 mg Pulver till infusionsvätska, lösning

Sverige - svenska - Läkemedelsverket (Medical Products Agency)

Bipacksedel Bipacksedel (PIL)

29-05-2020

Produktens egenskaper Produktens egenskaper (SPC)

29-05-2020

Aktiva substanser:
amfotericin B
Tillgänglig från:
Orifarm AB
ATC-kod:
J02AA01
INN (International namn):
amphotericin B
Dos:
50 mg
Läkemedelsform:
Pulver till infusionsvätska, lösning
Sammansättning:
sackaros Hjälpämne; amfotericin B 50 mg Aktiv substans
Receptbelagda typ:
Receptbelagt
Produktsammanfattning:
Förpacknings: Injektionsflaska, 10 x 50 mg
Bemyndigande status:
Godkänd
Godkännandenummer:
57473
Tillstånd datum:
2018-12-12

Läs hela dokumentet

Bipacksedel: Information till användaren

AmBisome liposomal 50 mg pulver till infusionsvätska, dispersion

Amfotericin B

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel. Den innehåller

information som är viktig för dig.

Spara denna information, du kan behöva läsa den igen.

Om du har ytterligare frågor vänd dig till läkare.

Om du får biverkningar, tala med läkare. Detta gäller även eventuella biverkningar som inte

nämns i denna information. Se avsnitt 4.

I denna bipacksedel finns information om följande

Vad AmBisome liposomal är och vad det används för

Vad du behöver veta innan du använder AmBisome liposomal

Hur du använder AmBisome liposomal

Eventuella biverkningar

Hur AmBisome liposomal ska förvaras

Förpackningens innehåll och övriga upplysningar

1.

Vad AmBisome liposomal är och vad det används för

Den aktiva substansen i AmBisome liposomal är amfotericin B som är inkapslat i små fettpartiklar

(liposomer). AmBisome liposomal är ett antibiotikum som används för att behandla allvarliga

infektioner som orsakas av svamp. Du får läkemedlet som en infusion i ett blodkärl.

AmBisome liposomal används också för att behandla visceral leishmaniasis, en sjukdom som orsakas

av en parasit.

AmBisome liposomal kan också användas för att behandla patienter som misstänks ha

svampinfektioner och feber och har brist på en typ av vita blodkroppar som kallas neutrofiler.

Neutrofiler är en typ av vita blodceller som hjälper till att bekämpa infektioner.

2.

Vad du behöver veta innan du använder AmBisome liposomal

Använd inte AmBisome liposomal:

om du är

allergisk (överkänslig)

mot amfotericin B eller något av övriga innehållsämnen i

AmBisome liposomal.

Varningar och försiktighet

om du får en allvarlig anafylaktisk reaktion:

kommer läkaren att avbryta infusionen.

En anafylaktisk reaktion är en akut, livshotande allergisk reaktion med sådana symtom som

rodnad, klåda, illamående, svullnad i ansiktet, munnen, tungan och luftvägarna, ofta så kraftig

att det blir svårt att andas.

om du får andra reaktioner som anses bero på infusionen

kan läkaren sänka hastigheten på infusionen så att du får AmBisome liposomal under en längre

tid (cirka 2 timmar). Din läkare kan även ge dig läkemedel som förebygger reaktioner på

infusionen. Se avsnitt 4 Eventuella Biverkningar nedan.

om du tar andra läkemedel som kan orsaka njurskador

AmBisome liposomal kan skada njurarna. Läkaren eller sjuksköterskan kommer att ta

regelbundna blodprover för att testa kreatinin (en kemisk substans i blodet som visar

njurfunktionen) och elektrolytnivåer (i synnerhet kalium och magnesium) vilka kan vara

onormala på grund av försämrad njurfunktion. Detta är särskilt viktigt om du tar andra

läkemedel som skulle kunna skada njurarna. Blodproverna kommer även att testas för

förändringar i din leverfunktion och kroppens förmåga att producera nya blodceller.

om resultaten av blodtesterna visar att du har en låg nivå av kalium i blodet

kan läkaren skriva ut ett kaliumtillskott som du ska ta medan du får AmBisome liposomal.

om resultaten av dina blodtester visar en förändring i njurfunktionen eller andra viktiga

förändringar

kan läkaren ge dig en lägre dos AmBisome liposomal eller avbryta behandlingen.

om du får eller just har fått en transfusion av vita blodceller (leukocyter)

Det kan uppstå akuta och allvarliga problem i lungorna om du får AmBisome liposomal-

infusion under eller strax efter en transfusion av vita blodceller, och därför kommer läkaren att

rekommendera att infusionerna ges med så långa mellanrum som möjligt för att minska risken

för lungproblem. Dessutom kommer din lungfunktion att övervakas.

om du har diabetes

. Varje injektionsflaska med AmBisome liposomal innehåller cirka 900

milligram sackaros (socker).

Andra läkemedel och AmBisome liposomal

Tala om för läkare om du tar eller nyligen har tagit andra läkemedel, även receptfria sådana.

Det är känt att följande läkemedel kan påverka eller påverkas av samtidig användning av AmBisome

liposomal.

Läkemedel som kan orsaka njurskador

, däribland:

Immunsuppressiva läkemedel (läkemedel som minskar aktiviteten hos kroppens naturliga

försvar) t.ex.

ciklosporin.

Läkemedel i antibiotikagruppen som kallas

aminoglykosider.

Pentamidin

, ett läkemedel som används för att behandla lunginflammation hos patienter med

AIDS och leishmaniasis.

Dessa läkemedel kan orsaka njurskador och AmBisome liposomal kan förvärra njurskadorna. Om

du tar läkemedel som kan orsaka njurskador kommer läkaren eller sjuksköterskan att ta

regelbundna blodprover för att testa om det skett några förändringar i njurarnas funktion.

Läkemedel som kan sänka kaliumnivåerna

, däribland:

Kortikosteroider

(kortison: antiinflammatoriska läkemedel som verkar genom att minska

immunsystemets reaktion) och

kortikotropin

(ACTH), som används för att reglera

hastigheten i kroppens naturliga produktion av kortikosteroider.

Diuretika

(urindrivande läkemedel), t.ex.

furosemid

Digitalisglykosider

som används för att behandla hjärtsvikt. AmBisome liposomal kan sänka

kaliumnivån i blodet vilket kan förvärra biverkningarna av digitalis (förändringar i

hjärtrytmen).

Muskelavslappnande medel

(t.ex.

tubokurarin

). AmBisome liposomal kan öka den

muskelavslappnande effekten.

Övriga läkemedel

Läkemedel mot svamp, t.ex. flucytosin

. AmBisome liposomal kan förvärra biverkningarna

av flucytosin (förändringar i kroppens förmåga att framställa nya blodceller vilket syns i

blodtester).

Läkemedel mot cancer

(antineoplastiska läkemedel)

såsom

metotrexat, doxorubicin,

karmustin och cyklofosfamid.

Om du tar läkemedel av denna typ under samma tid som du

får AmBisome liposomal-infusioner kan det orsaka njurskador, väsande andning eller

andningssvårigheter och lågt blodtryck.

Transfusioner av vita blodceller (leukocyter)

. Akuta och allvarliga problem i lungorna har

uppkommit hos patienter som fått amfotericin B under eller kort efter transfusioner av vita

blodceller. Infusionerna bör ges med så långa mellanrum som möjligt och lungfunktionen ska

övervakas.

Graviditet och amning

Om du är gravid eller ammar, tror att du kan vara gravid eller planerar att skaffa barn, rådfråga läkare

eller apotekspersonal innan du använder detta läkemedel

Säkerheten för AmBisome liposomal till gravida kvinnor är okänd. Om du är gravid kommer läkaren

att förskriva AmBisome liposomal endast om han/hon anser att nyttan med behandlingen är större än

de möjliga riskerna för dig och ditt ofödda barn.

Det är inte känt om AmBisome liposomal går över i bröstmjölk. Ett beslut om att amma eller inte

medan du får AmBisome liposomal bör bygga på såväl den möjliga risken för barnet, nyttan med

amning för barnet och nyttan med AmBisome liposomal-behandling för modern.

Körförmåga och användning av maskiner

Vissa av biverkningarna av AmBisome liposomal kan påverka din förmåga att köra bil eller använda

maskiner på ett säkert sätt (se avsnitt 4 om Eventuella biverkningar).

Du är själv ansvarig för att bedöma om du är i kondition att framföra motorfordon eller utföra arbete

som kräver skärpt uppmärksamhet. En av faktorerna som kan påverka din förmåga i dessa avseenden

är användning av läkemedel på grund av deras effekter och/eller biverkningar. Beskrivning av dessa

effekter och biverkningar finns i andra avsnitt. Läs därför all information i denna bipacksedel för

vägledning. Diskutera med läkare eller apotekspersonal om du är osäker.

3.

Hur du använder AmBisome

liposomal

Du får alltid AmBisome liposomal av en läkare eller sjuksköterska.

Vuxna

Dosen AmBisome liposomal beror på kroppsvikten och anpassas enligt behoven för varje enskild

patient.

För behandlingen av systemiska svampinfektioner kan behandlingen vanligen pågå upp till 21 dagar.

Du får den tillämpliga dosen AmBisome liposomal som en infusion i en ven.

Normalt tar infusionen 30 till 60 minuter men för större doser kan infusionen ta upp till 2 timmar.

4.

Eventuella biverkningar

Liksom alla läkemedel kan AmBisome liposomal orsaka biverkningar men alla användare behöver inte

få dem.

Feber, frossa och frossbrytningar är de vanligaste reaktionerna i samband med infusionen.

Mindre vanliga reaktioner på infusionen kan vara trånghetskänsla i bröstet, bröstsmärta, andfåddhet,

andningssvårigheter (eventuellt med väsande andning), rodnad, en snabbare hjärtfrekvens än normalt,

lågt blodtryck och smärta i lederna, ryggen eller i skelettet (muskeloskeletal smärta). Dessa går snabbt

över när infusionen avbryts. Dessa reaktioner behöver inte uppkomma vid framtida infusioner av

AmBisome liposomal eller när en långsammare infusionstakt (2 timmar) används.

Läkaren kan ge dig andra läkemedel för att hindra att reaktioner på infusionen uppkommer eller för att

behandla symtomen om de skulle uppkomma. Du kan till exempel få läkemedel mot smärta,

överkänslighet eller läkemedel som verkar genom att minska immunsystemets reaktion.

Om du får en allvarlig reaktion vid infusionen kommer läkaren att avbryta AmBisome liposomal-

infusionen och du bör inte få denna behandling i framtiden.

Följande biverkningar har uppkommit under behandling med AmBisome liposomal:

Mycket vanliga

(kan förekomma hos fler än 1 av 10 personer)

Trötthetskänsla eller förvirring eller muskelsvaghet eller kramper orsakade av låga kaliumnivåer i

blodet

Illamående, kräkningar

Feber, frossa eller frossbrytningar

Vanliga

(kan förekomma hos upp till 1 av 10 personer)

Trötthet eller förvirring eller muskelsvaghet eller kramper orsakade av låga nivåer av magnesium,

kalcium eller natrium i blodet

Höga blodsockernivåer

Huvudvärk

Snabbare hjärtrytm än vanligt

Vidgning av blodkärlen, lågt blodtryck och rodnad

Andfåddhet

Diarré, buksmärta

Onormala resultat avseende lever- eller njurfunktion som syns i blodtester eller urintester

Hudutslag

Smärta i bröstet eller ryggen

Mindre vanliga

(kan förekomma hos upp till 1 av 100 personer)

Blödning i huden, blåmärken utan uppenbar orsak och blödning under lång tid efter en skada

Allergiliknande (anafylaktoid) reaktion [(se avsnitt 2 i den här bipacksedeln för information om

allvarliga överkänslighetsreaktioner (anafylaktiska reaktioner)].

Kramper (attacker eller anfall)

Andningssvårigheter, eventuellt med väsande andning

Har rapporterats

(förekommer hos ett okänt antal användare)

Blodbrist (anemi - en minskad mängd röda blodkroppar i blodet, med symtom i form av uttalad

trötthet, andfåddhet efter lätt aktivitet och blekhet)

Anafylaktiska reaktioner och överkänslighetsreaktioner (se avsnitt 2 i den här bipacksedeln för

information om anafylaktiska reaktioner)

Hjärtattacker och en förändring av den normala hjärtrytmen

Njursvikt och nedsatt njurfunktion

Kraftig svullnad av huden runt läppar och ögon eller av tungan

Muskelnedbrytning

Skelettsmärta och ledvärk

Påverkan på resultat av fosforblodtest.

Falska resultat som visar ökade nivåer av fosfater i ditt blod

kan förekomma vid analys med en speciell analysmetod som kallas PHOSm-metoden.

Ifall ditt test visar höga nivåer av fosfater, kan ytterligare ett test med en annan metod vara nödvändig

för att bekräfta resultaten.

Rapportering av biverkningar

Om du får biverkningar, tala med läkare eller apotekspersonal. Detta gäller även eventuella

biverkningar som inte nämns i denna information. Du kan också rapportera biverkningar direkt till

Läkemedelsverket, www.lakemedelsverket.se.

Genom att rapportera biverkningar kan du bidra till att öka informationen om läkemedels säkerhet.

Läkemedelsverket

Box 26

751 03 Uppsala

5.

Hur AmBisome liposomal ska förvaras

Förvaras utom syn- och räckhåll för barn.

Används före utgångsdatum som anges på etiketten efter {EXP}. Utgångsdatumet är den sista dagen i

angiven månad.

Förvaras vid högst 25 °C.

Läkemedel ska inte kastas i avloppet. Fråga apotekspersonalen hur man kastar läkemedel som inte

längre används. Dessa åtgärder är till för att skydda miljön.

6.

Förpackningens innehåll och övriga upplysningar

Innehållsdeklaration

Den aktiva substansen i varje injektionsflaska är amfotericin B 50 mg, inkapslat i liposomer

(små fettpartiklar).

Övriga innehållsämnen är hydrerad sojafosfatidylkolin, kolesterol, distearoylfosfatidylglycerol,

sackaros (socker), dinatriumsuccinathexahydrat, alfa-tokoferol, natriumhydroxid och saltsyra.

Läkemedlets utseende och förpackningsstorlekar

AmBisome liposomal är ett frystorkat pulver för infusionsvätska, dispersion. Det är ett sterilt, ljusgult

pulver som levereras i en glasinjektionsflaska om 15, 20 eller 30 milliliter. Varje injektionsflaska

innehåller 50 milligram av det aktiva innehållsämnet, amfotericin B. Förslutningen utgörs av en

gummipropp och en förseglande aluminiumring med en avtagbar plastkapsyl. Tio injektionsflaskor är

förpackade i en kartong tillsammans med 10 filter.

Innehavare av godkännande för försäljning

Gilead Sciences Ireland UC

Carrigtohill,

County Cork, T45 DP77

Irland

Tillverkare

Gilead Sciences Ireland UC

IDA Business & Technology Park

Carrigtohill

County Cork

Irland

Denna bipacksedel ändrades senast:

2020-05-29

Ytterligare information om detta läkemedel finns på Läkemedelsverkets webbplats

www.lakemedelsverket.se.

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Följande uppgifter är endast avsedda för hälso- och sjukvårdspersonal:

Före användning måste AmBisome liposomal lösas upp i sterilt vatten för injektion och sedan spädas

med en lösning som innehåller glukos. Det får endast ges som en infusion i en ven. AmBisome

liposomal får inte ges med någon annan metod. AmBisome liposomal får inte blandas med

saltlösningar eller med andra läkemedel eller elektrolyter. AmBisome liposomal får inte administreras

genom en intravenös infart som tidigare använts för saltlösning ifall den först inte sköljts med

glukoslösning (50, 100 eller 200 mg/ml) för infusion.

AmBisome liposomal är inte utbytbart mot andra amfotericin B-produkter då dessa ges i olika doser.

LÄS HELA DETTA AVSNITT NOGA INNAN PÅBÖRJANDE AV REKONSTITUERING

AmBisome liposomal ska först rekonstitueras i sterilt vatten för injektionsvätskor (utan

bakteriostatiskt ämne) och därefter enbart spädas ut med glukoslösning (50, 100 eller 200

mg/ml).

Användning av någon annan lösning än de rekommenderade, eller närvaro av ett bakteriostatiskt ämne

(t ex bensylalkohol) i lösningen kan ge utfällning av AmBisome liposomal.

AmBisome liposomal är INTE blandbart med saltlösning och får inte rekonstitueras eller spädas ut

med saltlösning eller administreras genom en intravenös kanal som tidigare använts för saltlösning

ifall den först inte sköljts med glukoslösning (50, 100 eller 200 mg/ml) för infusion. Ifall detta inte är

genomförbart, skall AmBisome liposomal administreras via en separat kanal.

Blanda INTE AmBisome liposomal med andra läkemedel eller elektrolyter.

Aseptisk teknik måste beaktas under beredning av AmBisome liposomal eftersom inget

konserveringsmedel eller bakteriostatiskt ämne ingår.

AmBisome liposomal 50 mg pulver till infusionsvätska, dispersion bereds enligt följande:

Rekonstituering

Tillsätt 12 ml sterilt vatten för injektionsvätskor till varje AmBisome liposomalflaska (50 mg

amfotericin B), för att uppnå en beredning innehållande 4 mg amfotericin B per ml (=

stamlösning 4 mg/ml).

SKAKA OMEDELBART FLASKAN KRAFTIGT under 30 sekunder för att få en fullständig

dispergering av AmBisome liposomal. Efter rekonstituering är koncentratet en

halvgenomskinlig, gul dispersion. Inspektera flaskan med avseende på synliga partiklar och

fortsätt att skaka till all substans är fullständigt löst. Använd ej vätskan ifall utfällning av

främmande ämne iakttas.

Spädning

Infusionsvätskan erhålls genom spädning av stamlösning med mellan en (1) och nitton (19)

delar glukoslösning (50, 100 eller 200 mg/ml) för infusion i volym. Beräkna mängden

stamlösning som skall spädas vidare för att ge en infusionsvätska med en slutlig koncentration

i det rekommenderade intervallet 2,00 mg/ml till 0,20 mg/ml amfotericin (se tabell nedan för

exempel vid spädning av 50 mg amfotericin B).

Spädning av 50 mg amfotericin B

Stamlösning

Glukoslösning

Önskad koncentration av

AmBisome liposomal i

infusionsvätskan

ml

del

ml

del

0,2 mg/ml

0,5 mg/ml

2,0 mg/ml

Drag upp den uträknade volymen av stamlösningen i en steril spruta.

Använd det bifogade 5 mikrometerfiltret för att installera stamlösningen i en steril behållare

med rätt volym glukoslösning (50, 100 eller 200 mg/ml) för infusion.

SPARA INTE delvis använda injektionsflaskor för senare användning till patient.

Den färdiga AmBisome liposomal infusionsvätskan skall administreras intravenöst genom infusion

under 30-60 minuter. Vid behov kan ett infusionsfilter användas. Porstorleken får dock ej understiga

1,0 mikrometer.

Hållbarhet efter beredning

Eftersom AmBisome liposomal inte innehåller något konserveringsmedel bör den rekonstituerade och

utspädda dispersionen ur mikrobiologisk synpunkt användas omedelbart. Förvaringstider och -

betingelser före användning är användarens ansvar men bör normalt inte överskrida 24 timmar med

förvaring vid 2 °C–8 °C, såvida inte beredningen utfördes under kontrollerade och validerade

aseptiska förhållanden (se kemisk/fysisk hållbarhet nedan).

Följande kemiska/fysikaliska hållbarhet har visats

Hållbarhet efter rekonstituering (stamlösning)

Injektionsflaska av glas: 24 timmar vid högst 25°C under normala ljusförhållanden

Injektionsflaska av glas och polypropylenspruta: upp till 7 dygn vid 2 °C-8 °C

Får ej frysas

SPARA INTE delvis använda injektionsflaskor för senare användning till patient.

Hållbarhet efter spädning med glukos infusionsvätska

Infusionspåse (PVC eller polyolefin) förvaras vid högst 25 °C under normala ljusförhållanden eller vid

2 °C–8 °C. Får ej frysas: Se tabellen nedan för rekommendationer.

Infusionsvätska

Spädning

Koncentration av

amfotericin B

mg/ml

Maximal

förvaringstid

vid

2 °C-8 °C

Maximal

förvaringstid

vid

25±2 °C

Glukos 50 mg/ml

1 per 2

1 per 8

1 per 20

7 dygn

7 dygn

4 dygn

3 dygn

3 dygn

1 dygn

Glukos 100 mg/ml

1 per 2

2 dygn

3 dygn

Glukos 200 mg/ml

1 per 2

2 dygn

3 dygn

Inkompatibiliteter

AmBisome liposomal är inte fysikaliskt kompatibelt med natriumkloridlösning och skall därför inte

spädas med natriumklorid. Natriumklorid skall inte tillsättas till AmBisome liposomal stamlösning

eller infusionsvätska. AmBisome liposomal skall inte infunderas tillsammans med andra läkemedel

eller elektrolyter.

Läs hela dokumentet

PRODUKTRESUMÉ

1.

LÄKEMEDLETS NAMN

AmBisome liposomal 50 mg pulver till infusionsvätska, dispersion

2.

KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING

En injektionsflaska innehåller: 50 mg amfotericin B inkapslat i liposomer.

För fullständig förteckning över hjälpämnen se avsnitt 6.1.

3.

LÄKEMEDELSFORM

Pulver till infusionsvätska, dispersion

Gul frystorkad kaka eller pulver.

4.

KLINISKA UPPGIFTER

4.1

Terapeutiska indikationer

Svåra systemiska och djupa svampinfektioner. Hänsyn bör tas till officiella behandlingsriktlinjer för

patienter med systemiska och djupa svampinfektioner. Var god se avsnitt 5.1 för ytterligare

information om AmBisome liposomals effekt på olika svamparter.

Empirisk behandling av förmodad svampinfektion hos neutropena patienter med feber.

Visceral leishmaniasis.

4.2

Dosering och administreringssätt

AmBisome liposomal skall ges som intravenös infusion under 30-60 minuter. Vid doser över

5mg/kg/dygn, rekommenderas intravenös infusion given under 2 timmar (se avsnitt 4.4). Den

rekommenderade koncentrationen för intravenös infusion varierar mellan 0,20 mg/ml och 2,0 mg/ml

av amfotericin B i form av AmBisome liposomal (se avsnitt 6.6).

Förväxla INTE AmBisome liposomal med andra amfotericin B-produkter, se avsnitt 4.4

Vuxna patienter

Behandling av systemiska och djupa mykoser (inklusive Aspergillosis, Candidiasis, Cryptococcus):

Påbörja behandling med 3 till 5 mg/kg, administrerad dagligen under minst 14 dagar.

Mucormycosis: Initiera behandling med 5 mg/kg, administreras dagligen. Durationen av behandlingen

ska bestämmas på individnivå. Kurer upp till 56 dagar är vanligt använda i klinisk praxis; längre

duration av terapi kan behövas för djupt sittande infektioner eller vid fall av förlängd kur av

kemoterapi eller neutropeni.

Doser större än 5 mg/kg har använts under kliniska läkemedelsprövningar och vid klinisk praxis.

Men det finns en begränsad mängd data för säkerhet och effekt för AmBisome liposomal för

behandling av mucormycosis på dessa högre doser, därför ska en nytta-riskbedömning göras på

individuell patientnivå för att bestämma om potentiell nytta av behandling bedöms överväga de kända

ökade toxikologiska risker vid högre AmBisome liposomal doser (se avsnitt 4.4).

Behandling av visceral leishmaniasis:

Vid visceral leishmaniasis kan en alternativ dosering användas. En daglig dos av 1,0 till 1,5 mg per kg

kroppsvikt och dag i 21 dagar eller en daglig dos av 3,0 mg per kg kroppsvikt och dag i 10 dagar kan

användas.

Empirisk behandling av febril neutropeni:

Rekommenderad dygnsdos 3,0 mg/kg kroppsvikt.

Barn:

Farmakokinetiken för amfotericin B efter administrering av AmBisome liposomal till barn har inte

studerats. AmBisome liposomal har studerats på barn i åldern 1 månad till 18 år. Doseringen skall

beräknas per kg kroppsvikt på samma sätt som för vuxna.

Säkerhet och effekt för AmBisome liposomal har inte fastställts för spädbarn yngre än 1 månad.

Äldre patienter:

Farmakokinetiken för amfotericin B efter administrering av AmBisome liposomal till äldre har inte

studerats. Data från kliniska prövningar antyder att ingen dosjustering krävs och därmed ingen

förändring av dos eller doseringsfrekvens hos denna behandlingsgrupp.

Nedsatt njurfunktion:

Effekten av nedsatt njurfunktion på plasmanivån av amfotericin B efter administrering av AmBisome

liposomal har inte studerats. AmBisome liposomal har emellertid givits till patienter med befintlig

nedsatt njurfunktion, i doser på 1-5 mg/kg/dygn i kliniska försök, och ingen ändring av dos eller

frekvens krävdes (se avsnitt 4.4 och 5.1).

Nedsatt leverfunktion:

Det finns inga tillgängliga data som kan ge en dosrekommendation för patienter med nedsatt

leverfunktion.

För instruktioner om rekonstituering och spädning av produkten före administrering, se avsnitt 6.6.

4.3

Kontraindikationer

Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne

.

4.4

Varningar och försiktighet

Anafylaxi och anafylaktoida reaktioner har rapporterats i samband med AmBisome liposomal-

infusion. Om en svår anafylaktisk/anafylaktoid reaktion uppträder, skall infusionen omedelbart

avbrytas och patienten skall inte ges ytterligare AmBisome liposomal-infusioner.

Andra svåra infusionsrelaterade reaktioner kan förekomma under administrering av läkemedel som

innehåller amfotericin B, däribland AmBisome liposomal (se avsnitt 4.8). Även om

infusionsrelaterade reaktioner vanligtvis inte är allvarliga, bör försiktighetsåtgärder övervägas för

prevention eller behandling av sådana reaktioner hos patienter på AmBisome liposomal-terapi.

Långsammare infusionshastighet (mer än 2 timmar) eller standarddoser av difenhydramin,

paracetamol, petidin och/eller hydrokortison har rapporteratsvara effektivavid prevention eller

behandling.

Det är visat att AmBisome liposomal är avsevärt mindre toxiskt än konventionellt amfotericin B, i

synnerhet vad gäller njurtoxicitet. Detta innebär dock inte att biverkningar, inklusive

njurbiverkningar, kan uteslutas.

I studier där man jämförde AmBisome liposomal 3mg/kg/dygn med högre doser (5, 6 eller

10 mg/kg/dygn) fann man att incidensen av förhöjt serumkreatinin, hypokalemi och hypomagnesemi

var märkbart högre i högdosgrupperna.

Regelbundna laboratoriekontroller av serumelektrolyter, i synnerhet kalium och magnesium, samt av

njur-, lever- och blodbildningsfunktion bör utföras. Detta är särskilt viktigt i fråga om patienter som

samtidigt behandlas med nefrotoxiska läkemedel (se avsnitt 4.5). På grund av risken för hypokalemi,

kan lämpligt kaliumtillskott behövas under behandlingen med AmBisome

liposomal

. Om en kliniskt

signifikant nedsättning av njurfunktionen eller försämring av andra parametrar inträffar, måste man

överväga dosminskning, behandlingsavbrott eller utsättning.

Akut lungtoxicitet har rapporterats för patienter som fått amfotericin B (i form av

natriumdeoxikolatkomplex) under eller strax efter leukocyttransfusioner. Det rekommenderas att

sådana infusioner ges med så långt mellanrum som möjligt och att lungfunktionen övervakas.

Interaktion med fosfor-kemisk assay:

Falska höjningar av serumfosfat kan förekomma när prover från patienter som får AmBisome

liposomal är analyserade med PHOSm test (t ex användning i Beckman Coulteranalyser med

Synchron LX20). Denna assay är avsedd för kvantitativ bestämning av oorganiskt fosfor i humant

serum, plasma eller urinprov.

Vid behandling av diabetiker, bör noteras att en injektionsflaska AmBisome liposomal innehåller 900

mg sackaros.

Dödsfall har rapporterats som följd av överdosering när konventionellt amfotericin B har blivit utbytt

mot liposomala produkter eller lipidprodukter innehållande amfotericin B. Verifiera produktnamn och

dos före administrering.

4.5

Interaktioner med andra läkemedel och övriga interaktioner

Inga specifika interaktionsstudier har utförts med AmBisome liposomal. Det är dock känt att följande

läkemedel interagerar med amfotericin B, vilket även kan gälla för AmBisome liposomal:

Nefrotoxiska läkemedel: Samtidig administrering av AmBisome liposomal och andra nefrotoxiska

läkemedel, (t.ex. ciklosporin, aminoglykosider och pentamidin), kan höja risken för

läkemedelsinducerad njurtoxicitet hos vissa patienter. Hos patienter som samtidigt behandlades med

ciklosporin och/eller aminoglykosider kunde emellertid AmBisome liposomal sättas i samband med

signifikant minskad nefrotoxicitet jämfört med amfotericin B. Regelbundna kontroller av

njurfunktionen rekommenderas för patienter som får AmBisome liposomal tillsammans med något

nefrotoxiskt läkemedel.

Kortikosteroider, kortikotropin (ACTH) och diuretika: Samtidig användning av kortikosteroider,

ACTH och diuretika (loop och tiazid) kan förstärka hypokalemi.

Digitalisglykosider: AmBisome liposomal-inducerad hypokalemi kan förstärka digitalistoxicitet.

Muskelavslappande medel: AmBisome liposomal-inducerad hypokalemi kan förstärka den

muskelförlamande effekten av avslappande medel (t.ex. tubokurarin).

Antimykotika: Samtidig användning med flucytosin kan öka toxiciteten hos flucytosin möjligen

genom ökat cellupptag och/eller försämrad renal utsöndring.

Cancerläkemedel: Användning samtidigt med cancerläkemedel kan öka potentialen för njurtoxicitet,

bronkospasm och hypotension. Försiktighet skall iakttas vid samtidig behandling med

cancerläkemedel.

Leukocyttransfusioner: Akut lungtoxicitet har rapporterats hos patienter som fått amfotericin B (i

form av natriumdeoxikolatkomplex) under eller strax efter leukocyttransfusioner. Det rekommenderas

att sådana infusioner ges med så långt mellanrum som möjligt och att lungfunktionen övervakas.

4.6

Graviditet och amning

Graviditet:

Säkerheten för behandling av gravida kvinnor med AmBisome liposomal har inte fastställts.

Reproduktionstoxikologiska studier i råtta och kanin har inte visat på någon teratogen potential av

AmBisome liposomal (se också avsnitt 5.3).

Systemiska svampinfektioner har med framgång behandlats hos gravida kvinnor med konventionellt

amfotericin B utan uppenbara effekter på fostret, men antalet rapporterade fall är otillräckligt för att

man skall kunna dra några slutsatser i fråga om säkerheten med AmBisome liposomal under

graviditet. AmBisome liposomal bör användas under graviditet endast om de möjliga fördelarna

överväger de potentiella riskerna för modern och fostret.

Amning:

Det är inte känt om AmBisome liposomal utsöndras i human modersmjölk. Då man fattar beslut om

eventuell amning under behandling med AmBisome liposomal bör man väga in såväl den potentiella

risken för barnet som nyttan av amningen för barnet och nyttan av AmBisome liposomal-behandlingen

för modern.

4.7

Effekter på förmågan att framföra fordon och använda maskiner

Inga studier har utförts avseende AmBisome liposomals effekter på förmågan att framföra fordon och

/använda maskiner

.

Några av de biverkningar som presenteras nedan för AmBisome liposomal kan

påverka förmågan att framföra fordon eller använda maskiner.

4.8

Biverkningar

I samband med konventionell amfotericin B-behandling ses generellt en hög incidens av biverkningar.

Feber och frossa/stelhet är de mest frekventa infusionsrelaterade reaktionerna som kan förväntas i

samband med att AmBisome liposomal ges. Mindre vanliga infusionsrelaterade reaktioner kan bestå

av ett eller flera av följande symtom: åtstramande känsla eller smärta i bröstkorgen, dyspné,

bronkospasm, hudrodnad, takykardi, hypotoni och muskeloskeletal smärta (beskriven som smärta i

lederna, ryggen eller i skelettet). Dessa symtom försvinner snabbt när infusionen avbryts och behöver

inte uppträda vid varje påföljande dos eller vid lägre infusionshastighet (mer än 2 timmar) . Dessutom

kan infusionsrelaterade reaktioner också förebyggas genom premedicinering. Vid allvarliga

infusionsrelaterade reaktioner kan dock permanent utsättning av AmBisome liposomal bli nödvändig

(se avsnitt 4.4).

I poolade studiedata från randomiserade, kontrollerade, kliniska studier, där AmBisome liposomal

jämfördes med konventionell behandling med amfotericin B hos fler än 1 000 patienter, rapporterades

att biverkningarna var avsevärt mindre allvarliga och mindre frekventa hos de AmBisome liposomal-

behandlade patienterna jämfört med dem som fått konventionell behandling med amfotericin B.

I två dubbelblinda studier med 301 patienter var incidensen av nefrotoxicitet (mätt som

serumkreatininökning mer än 2 gånger baslinjevärdet) för AmBisome liposomal 9-15 %, vilket var

cirka hälften av incidensen som rapporterades för konventionellt amfotericin B.

Följande biverkningar har hänförts till AmBisome liposomal, baserat på data från kliniska prövningar

och erfarenheter efter godkännande. Frekvensen baseras på en analys av poolade kliniska studier

omfattande 688 patienter som behandlats med AmBisome liposomal; frekvensen av biverkningar som

framkommit efter godkännande är inte känd. Biverkningarna nedan är listade enligt MedDRAs

klassificering av organsystem och är sorterade efter frekvens. Inom varje frekvensgrupp presenteras

biverkningarna efter minskande svårighetsgrad.

Frekvenserna definieras som:

Mycket vanlig

≥1/10

Vanlig

≥1/100, <1/10

Mindre vanlig

≥1/1 000, <1/100

Mycket sällsynta

≥1/10 000

Okänd frekvens

(kan inte beräknas från tillgängliga

data)

Blodet och lymfsystemet

Mindre vanliga: trombocytopeni

Okänd frekvens: anemi

Immunsystemet

Mindre vanliga: anafylaktoid reaktion

Okänd frekvens: anafylaktiska reaktioner, överkänslighet

Metabolism och nutrition

Mycket vanliga: hypokalemi

Vanliga: hyponatremi, hypokalcemi, hypomagnesemi, hyperglykemi

Centrala och perifera nervsystemet

Vanliga: huvudvärk

Mindre vanliga: kramper

Hjärtat

Vanliga: takykardi

Okänd frekvens: hjärtstillestånd, arytmi

Blodkärl

Vanliga: hypotension, vasodilatation, hudrodnad

Andningsvägar, bröstkorg och mediastinum

Vanliga: dyspné

Mindre vanliga: bronkospasm

Magtarmkanalen

Mycket vanliga: illamående, kräkningar

Vanliga: diarré, buksmärtor

Lever och gallvägar

Vanliga: avvikande värden på leverfunktionsprover, hyperbilirubinemi, förhöjda alkaliska fosfataser

Hud och subkutan vävnad

Vanliga: hudutslag

Okänd frekvens: angioödem

Muskuloskeletala systemet och bindväv

Vanliga: ryggsmärta

Okänd frekvens: rabdomyolys (associerad med hypokalemi), muskuloskeletal smärta (beskrivs som

artralgi eller smärta i skelett)

Njurar och urinvägar

Vanliga: kreatininstegring, förhöjda ureavärden i blod

Okänd frekvens: njursvikt, njurinsufficiens

Allmänna symtom och/eller symtom vid administreringsstället

Mycket vanliga: stelhet, feber

Vanliga: bröstsmärta

Rapportering av misstänkta biverkningar

Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt

att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas

att rapportera varje misstänkt biverkning till Läkemedelsverket, www.lakemedelsverket.se.

Läkemedelsverket

Box 26

751 03 Uppsala

4.9

Överdosering

Toxiciteten hos AmBisome liposomal vid akut överdosering har inte fastställts. Avbryt administrering

omedelbart vid överdosering. Övervaka noggrant kliniskt status, inklusive njur- och leverfunktion,

serumelektrolyter och hematologiskt status. Hemodialys eller peritonealdialys verkar inte påverka

eliminationen av AmBisome liposomal.

5.

FARMAKOLOGISKA EGENSKAPER

5.1

Farmakodynamiska egenskaper

Farmakoterapeutisk grupp: Antimykotika för systemiskt bruk, antibiotika;

ATC-kod: J02AA01

Amfotericin B är ett makrocykliskt, antimykotiskt polyenantibiotikum som produceras av

Streptomyces nodosus

. Liposomer är slutna, sfäriska vesikler som bildas av en mängd olika amfifila

substanser såsom fosfolipider. Fosfolipider arrangerar sig i tvåskiktsmembran när de utsätts för

vattenlösningar. Den lipofila delen av amfotericin B gör att läkemedelssubstansen kan integreras i

liposomernas lipidskikt. Amfotericin B har fungistatisk eller fungicid verkan beroende på den

koncentration som uppnås i kroppsvätskorna och på svampens känslighet. Läkemedlet anses verka

genom bindning till steroler i svampens cellmembran, vilket leder till en förändring av

membranpermeabiliteten, och detta i sin tur medför läckage av en mängd olika molekyler.

Däggdjurscellers membran innehåller också steroler, och det har antytts att den skada amfotericin B

orsakar på humana celler och på svampceller kan ha vissa gemensamma mekanismer.

Mikrobiologi

Amfotericin B, som är den antimykotiska komponenten i AmBisome liposomal, visar hög grad av

in

vitro-

aktivitet mot många svamparter. De flesta stammar av

Histoplasma capsulatum

Coccidioides

immitis

Candida albicans

Candida non-albicans spp

Pseudoallerscheria boydii

fusarium

Blastomyces dermatitidis

Rhodotorula, Cryptococcus neoformans, Sporothrix schenkii, Aspergillus

fumigatus

Penicillium marneffei

, och medlemmar ur gruppen mucormycetessvampar inkluderande

Mucor mucedo

Rhizomucor

Rhizopus oryzae

hämmas av amfotericin B-koncentrationer på 0,03–

1,0 μg/ml

in vitro

. Minskad känslighet hos vissa non-albicans stammar av Candida mot amfotericin B-

beredningar har visats

in vitro

, men den kliniska betydelsen av detta är än så länge oklar.

Prov för svampodling och andra relevanta laboratorieanalyser (antigendetektion, PCR,

direktmikroskopi, histopatologi) ska tas före behandling för att fastställa de sjukdomsalstrande

organismerna. Behandling kan påbörjas innan resultaten från odlingarna och andra laboratorietester

har erhållits; men så snart som dessa resultat erhållits ska antibiotikabehandlingen justeras i enlighet

med dessa.

Känslighet för AmBisome liposomal hos vissa stammar kan variera geografiskt och med tiden.

EUCAST brytpunkter för AmBisome liposomal har ännu inte blivit etablerade, känsligheten för

AmBisome liposomal kan dock skilja sig från känsligheten för amfotericin B deoxykolat.

Amfotericin B, den antifungala komponenten hos AmBisome liposomal är aktiv

in vitro

mot många

svamparter, de flesta stammarna av

Histoplasma capsulatum

Coccidioides immitis, Candida spp,

Blastomyces dermatidis, Rhodotorula, Cryptococcus neoformans, Sporotrix schenkii, Aspergillus

fumigatus, Penicillinum marneffei,

medlemmar ur gruppen mucormycetessvampar inkluderande

Mucor mucedo

Rhizomucor

Rhizopus oryzae.

Majoriteten av kliniskt viktiga svamparter verkar vara känsliga för amfotericin B, även om sällsynta

fall av egentlig resistens har rapporterats för några stammar av

S. schenckii, C. glabrata, C.krusei, C.

tropicalis, C. lusitaniae, C parapsilosis och Aspergillus terreus.

Det är visat att AmBisome liposomal är effektivt i djurmodeller av visceral leishmaniasis (orsakad av

Leishmania infantum

Leishmania donovani

). Möss som infekterats med

Leishmania infantum,

som behandlats med 3–7 doser av AmBisome liposomal 3 mg/kg, botades vid alla doseringsregimer

av AmBisome liposomal snabbare än med natriumstiboglukonat, och ingen toxicitet observerades.

Hos möss som infekterats med

Leishmania donovani

var AmBisome liposomal >5 gånger så effektivt

som och <25 gånger mindre toxiskt än amfotericin B.

Klinisk effekt och säkerhet

Den kliniska effekten av AmBisome liposomal vid systemiska svampinfektioner har fastställts i ett

antal kliniska försök, såsom empirisk behandling av feber av okänd orsak hos neutropena patienter

och för behandling av visceral leishmaniasis. Dessa studier omfattar jämförande randomiserade

studier med AmBisome liposomal jämfört med konventionellt amfotericin B vid verifierade

Aspergillus-

Candida

infektioner där effekterna hos de båda läkemedlen var jämförbara. Hos både

vuxna och neutropena patienter med feber och som antogs ha svampinfektion, visade resultatet i en

randomiserad, dubbelblind, klinisk studie att AmBisome liposomal givet i dosen 3 mg/kg/dag är lika

effektivt som konventionellt amfotericin B. Effekten av AmBisome liposomal vid behandling av

visceral leishmaniasis har tydligt visats i en stor population av immunokompetenta och

immunosupprimerade patienter.

Invasiv mögelsvampinfektion inkluderande

Aspergillus

spp.: AmBisome liposomals effekt har visats i

en prospektiv, randomiserad multicenterstudie som förstahandsbehandling till immunosupprimerade, i

huvudsak neutropena vuxna och barn (>30 dagar gamla) med diagnosticerad eller förmodad invasiv

mögelsvampinfektion (AmBiLoad-studien). Patienterna följdes i 12 veckor. En standardiserad

behandlingsregim på 3 mg/kg/dag (N=107) jämfördes med en uppladdningsdos-regim på 10

mg/kg/dag (N=94) under de första 14 dagarna av behandlingen. Från dag 15 gavs alla patienter 3

mg/kg/dag. Ett gott behandlingsresultat erhölls hos 50 % av patienterna behandlade i standarddos-

gruppen hos 46 % av patienterna i uppladdningsdos-gruppen i den modifierade intent-to treatanalysen.

Skillnaderna var inte statisktiskt signifikanta. Mediantiden till feberfrihet var jämförbar vid

standardos- och laddningsdosgruppen (6 respektive 5 dagar). Tolv veckor efter den första dosen

AmBisome liposomal var överlevnaden 72 % i standarddos-gruppen och 59 % i uppladdningsdos-

gruppen, en skillnad som inte var statistiskt signifikant.

Invasiv candidiasis: AmBisome liposomal (3 mg/kg/dag) var lika effektivt som micafungin (100

mg/dag [kroppsvikt >40 kg] eller micafungin 2 mg/kg/dag [kroppsvikt <40 kg]) som

förstahandsbehandling av candidemi och invasiv candidiasis i en randomiserad, dubbelblind,

multinationell non-inferioritystudie hos vuxna och barn. AmBisome liposomal och micafungin gavs

under 15 dagar (mediantid). Gynnsamt behandlingsresultat erhölls hos 89,5 % (170/190) i AmBisome

liposomal-gruppen och hos 89,6 % (181/202) i micafungin-gruppen. Den pediatriska sub-studien, som

omfattade 98 patienter av vilka 57 var < 2 år gamla, (inkluderande 19 prematura spädbarn) visade

gynnsamt behandlingsresultat på: 88,1 % (37/42) för AmBisome liposomal och 85,4 % (35/41) för

micafungin (per protocol analys set).

Invasiv mucomykos: En retrospektiv studie täckande en 15-årsperiod inkluderade 59 patienter med

hematologiska maligniteter med diagnosticerad eller förmodad mucomykos. Behandling var

framgångsrik hos 18 patienter (37 %): 9 av 39 patienter som erhöll konventionell amfotericin B (23%)

och 7 av de 12 patienter som erhöll AmBisome liposomal (58 %), svarade på behandling.

Farmakokinetiska egenskaper

AmBisome liposomals farmakokinetiska profil har fastställts baserat på total plasmakoncentration av

amfotericin B hos cancerpatienter med febril neutropeni och benmärgstransplanterade patienter som

fått infusioner under 1 timme av 1,0 till 7,5 mg/kg/dygn AmBisome liposomal i 3-20 dagar.

AmBisome liposomals farmakokinetiska profil är signifikant skild från den i litteraturen beskrivna

profilen för konventionella former av amfotericin B, med högre plasmakoncentrationer av amfotericin

B (C

) och ökad exponering (AUC

0-24

) efter administrering av AmBisome liposomal, jämfört med

konventionellt amfotericin B.

Steadystate uppnåddes i allmänhet inom 4 dagar. AmBisome liposomals farmakokinetik verkar vara

icke-linjär med högre än proportionell ökning av plasmakoncentrationerna med ökad dos. Denna icke-

linjära kinetik antas bero på en mättnad av retikuloendotelialt AmBisome liposomal-clearance.

Distributionsvolymen vid steady-state är cirka 0,15 l/kg. Efter upprepad administrering av AmBisome

liposomal 1,0-2,5 mg/kg/dygn var clearance cirka 20 ml/h/kg och den terminala

eliminationshalveringstiden cirka 7 timmar. Utsöndringen av AmBisome liposomal har inte studerats.

Nedbrytningsvägarna för amfotericin B och AmBisome liposomal är inte kända. På grund av

liposomernas storlek förväntas ingen glomerulär filtrering och elimination via njurarna av intakt

AmBisome liposomal. Interaktion mellan amfotericin B och cellerna i distala tubuli undviks troligen

därför och risken för nefrotoxicitet, som förekommer vid konventionell amfotericin B-behandling,

minskar sannolikt.

Nedsatt njurfunktion

Effekten av nedsatt njurfunktion på AmBisome liposomals farmakokinetik har inte studerats formellt.

AmBisome liposomal elimineras inte via hemodialys.

Prekliniska säkerhetsuppgifter

En ökad frekvens av avvikelser från normal fosterutveckling noterades i reproduktionstoxikologiska

studier i på kanin och råtta som behandlades med doser från 7 mg/kg respektive 15 mg/kg. Hos kanin

sågs en ökad abortfrekvens. Resultaten ger inga belägg för teratogena effekter.

I subkroniska toxicitetsstudier på hund (1 månad), kanin (1 månad) och råtta (3 månader) med doser

lika med eller lägre än de kliniska terapeutiska doserna på 1-3 mg/kg/dygn, var målorganen för

AmBisome liposomals toxicitet lever och njurar, båda kända målorgan för amfotericin B- toxicitet.

AmBisome liposomal har visats vara icke-mutagent i bakterie- och däggdjurssystem.

Karcinogenicitetsstudier har inte utförts med AmBisome liposomal.

6.

FARMACEUTISKA UPPGIFTER

6.1

Förteckning över hjälpämnen

All-rac-α-Tokoferol

Hydrerat sojafosfatidylkolin

Kolesterol

Distearoylfosfatidylglycerol

Sackaros

Dinatriumsuccinathexahydrat

Natriumhydroxid (för pH-justering)

Saltsyra (för pH-justering)

6.2

Inkompatibiliteter

AmBisome liposomal är inte fysikaliskt kompatibelt med natriumkloridlösning och skall därför inte

spädas med natriumklorid. Natriumklorid skall inte tillsättas till AmBisome liposomal stamlösning

eller infusionsvätska. AmBisome liposomal skall inte infunderas tillsammans med andra läkemedel

eller elektrolyter.

Detta läkemedel får inte blandas med andra läkemedel förutom de som nämns i avsnitt 6.6.

6.3

Hållbarhet

4 år

Hållbarhet för AmBisome

liposomal efter beredning.

Eftersom AmBisome liposomal inte innehåller konserveringsmedel bör rekonstituerad och utspädd

lösning ur mikrobiologisk synvinkel användas omedelbart. Lagringstid och betingelser före

administrering är användarens ansvar men bör normalt inte överstiga 24 timmar vid förvaring i 2 °C-8

°C, såvida inte beredningen utförts under kontrollerade och validerade aseptiska förhållanden (se

kemisk/fysikalisk hållbarhet nedan).

Följande kemiska/fysikaliska hållbarhet har visats

Hållbarhet efter rekonstituering (stamlösning)

Injektionsflaska av glas: 24 timmar vid högst 25°C under normala ljusförhållanden

Injektionsflaska av glas och polypropylenspruta: upp till 7 dygn vid 2 °C-8 °C

Får ej frysas

SPARA INTE delvis använda injektionsflaskor för senare användning till patient.

Hållbarhet efter spädning med glukos infusionsvätska

Infusionspåse (PVC eller polyolefin) förvaras vid högst 25 °C under normala ljusförhållanden eller

vid 2 °C–8 °C. Får ej frysas: Se tabellen nedan för rekommendationer.

Infusionsvätska

Spädning

Koncentration av

amfotericin B

mg/ml

Maximal

förvaringstid

vid

2 °C-8 °C

Maximal

förvaringstid

vid

25±2 °C

Glukos 50 mg/ml

1per 2

1 per 8

1per 20

7 dygn

7 dygn

4 dygn

3 dygn

3 dygn

1 dygn

Glukos 100 mg/ml

1per 2

2 dygn

3 dygn

Glukos 200 mg/ml

1per 2

2 dygn

3 dygn

6.4

Särskilda förvaringsanvisningar

Förvaras vid högst 25 °C.

För förvaringsanvisningar för färdigberedd och utspädd produkt se avsnitt 6.3.

6.5

Förpackningstyp och innehåll

Injektionsflaskor 10x50 mg (10 st 5 mikrometerfilter)

6.6

Särskilda anvisningar för destruktion och övrig hantering

LÄS HELA DETTA AVSNITT NOGA INNAN PÅBÖRJANDE AV REKONSTITUERING

AmBisome

liposomal ska först rekonstitueras i sterilt vatten för injektionsvätskor (utan

bakteriostatiskt ämne) och därefter enbart spädas ut med glukoslösning (50, 100 eller 200

mg/ml).

Användning av någon annan lösning än de rekommenderade, eller närvaro av ett bakteriostatiskt ämne

(t ex bensylalkohol) i lösningen kan ge utfällning av AmBisome liposomal.

AmBisome liposomal är INTE blandbart med saltlösning och får inte rekonstitueras eller spädas ut

med saltlösning eller administreras genom en intravenös kanal som tidigare använts för saltlösning

ifall den först inte sköljts med glukoslösning (50, 100 eller 200 mg/ml) för infusion. Ifall detta inte är

genomförbart, skall AmBisome liposomal administreras via en separat kanal.

Blanda INTE AmBisome liposomal med andra läkemedel eller elektrolyter.

Aseptisk teknik måste beaktas under beredning av AmBisome liposomal eftersom inget

konserveringsmedel eller bakteriostatiskt ämne ingår.

AmBisome liposomal 50 mg, pulver till infusionsvätska, dispersion bereds enligt följande:

Rekonstituering

Tillsätt 12 ml sterilt vatten för injektionsvätskor till varje AmBisome liposomalflaska (50 mg

amfotericin B), för att uppnå en beredning innehållande 4 mg amfotericin B per ml (=

stamlösning 4 mg/ml).

SKAKA OMEDELBART FLASKAN KRAFTIGT under 30 sekunder för att få en fullständig

dispergering av AmBisome liposomal. Efter rekonstituering är koncentratet en

halvgenomskinlig, gul dispersion. Inspektera dispersionen med avseende på synliga partiklar

och fortsätt att skaka till all substans är fullständigt löst. Använd ej vätskan ifall utfällning av

främmande ämne iakttas.

Spädning

Infusionsvätskan erhålls genom spädning av stamlösning med mellan en (1) och nitton (19)

delar glukoslösning (50, 100 eller 200 mg/ml) för infusion i volym. Beräkna mängden

stamlösning som skall spädas vidare för att ge en infusionsvätska med en slutlig koncentration

i det rekommenderade intervallet 2,00 mg/ml till 0,20 mg/ml amfotericin (se tabell nedan för

exempel vid spädning av 50 mg amfotericin B).

Spädning av 50 mg amfotericin B

Stamlösning

Glukoslösning

Önskad koncentration av

AmBisome

liposomal i

infusionsvätskan

ml

del

ml

del

0,2 mg/ml

0,5 mg/ml

2,0 mg/ml

Drag upp den uträknade volymen av stamlösningen i en steril spruta.

Använd det bifogade 5 mikrometerfiltret för att installera stamlösningen i en steril behållare

med rätt volym glukoslösning (50, 100 eller 200 mg/ml) för infusion.

SPARA INTE delvis använda injektionsflaskor för senare användning till patient.

Den färdiga AmBisome liposomal infusionsvätskan skall administreras intravenöst genom infusion

under 30-60 minuter. Vid behov kan ett infusionsfilter användas. Porstorleken får dock ej understiga

1,0 mikrometer.

Ej använt läkemedel och avfall skall kasseras enligt gällande anvisningar.

7.

INNEHAVARE AV GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING

Gilead Sciences Ireland UC

Carrigtohill,

County Cork, T45 DP77

Irland

8.

NUMMER PÅ GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING

11480

9.

DATUM FÖR FÖRSTA GODKÄNNANDE/FÖRNYAT GODKÄNNANDE

1992-01-10/2007-01-10

10.

DATUM FÖR ÖVERSYN AV PRODUKTRESUMÉN

2020-05-29

Liknande Produkter

Sök varningar relaterade till denna produkt

Visa dokumenthistorik

Dela den här informationen