Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil Glenmark 600 mg/200 mg/245 mg Filmdragerad tablett

Sverige - svensk - Läkemedelsverket (Medical Products Agency)

Kjøp det nå

Preparatomtale Preparatomtale (SPC)

28-06-2021

Aktiv ingrediens:
efavirenz; emtricitabin; tenofovirdisoproxilfumarat
Tilgjengelig fra:
Glenmark Arzneimittel GmbH
ATC-kode:
J05AR06
INN (International Name):
efavirenz; emtricitabine associated; tenofovirdisoproxilfumarat
Dosering :
600 mg/200 mg/245 mg
Legemiddelform:
Filmdragerad tablett
Sammensetning:
natriumlaurilsulfat Hjälpämne; emtricitabin 200 mg Aktiv substans; efavirenz 600 mg Aktiv substans; tenofovirdisoproxilfumarat 300 mg Aktiv substans
Resept typen:
Receptbelagt
Produkt oppsummering:
Förpacknings: Burk, 30 tabletter; Burk, 90 tabletter; Burk, 90 (3 x 30) tabletter
Autorisasjon status:
Godkänd
Autorisasjonsnummer:
57733
Autorisasjon dato:
2019-05-03

Les hele dokumentet

Bipacksedel: Information till patienten

Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil Glenmark 600 mg/200 mg/245 mg filmdragerade

tabletter

efavirenz/emtricitabin/tenofovirdisoproxil

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel. Den innehåller

information som är viktig för dig.

Spara denna information, du kan behöva läsa den igen.

Om du har ytterligare frågor vänd dig till läkare eller apotekspersonal.

Detta läkemedel har ordinerats enbart åt dig. Ge det inte till andra. Det kan skada dem, även om

de uppvisar sjukdomstecken som liknar dina.

Om du får biverkningar, tala med läkare eller apotekspersonal. Detta gäller även eventuella

biverkningar som inte nämns i denna information. Se avsnitt 4.

I denna bipacksedel finns information om följande

Vad Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil Glenmark är och vad det används för

Vad du behöver veta innan du tar Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil Glenmark

Hur du tar Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil Glenmark

Eventuella biverkningar

Hur Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil Glenmark ska förvaras

Förpackningens innehåll och övriga upplysningar

1.

Vad Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil Glenmark är och vad det används för

Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil Glenmark innehåller tre aktiva substanser

används för att behandla humant immunbristvirus (hiv):

Efavirenz är en icke- omvänd transkriptashämmare av nukleosidtyp (NNRTI)

Emtricitabin är en omvänd transkriptashämmare av nukleosidtyp (NRTI)

Tenofovir är en omvänd transkriptashämmare av nukleotidtyp (NtRTI)

Dessa tre aktiva substanser är antiretrovirala läkemedel som verkar genom att påverkar den normala

funktionen hos ett enzym (omvänt transkriptas) som viruset behöver för sin förökning.

Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil Glenmark är en behandling mot humant

immunbristvirus-infektion (hiv)

hos vuxna i åldern 18 år och äldre som tidigare har behandlats med

andra antiretrovirala läkemedel och som har sin hiv-1 infektion under kontroll under minst 3 månader.

Patienter får inte ha uppvisat behandlingssvikt med tidigare hiv-behandling.

2.

Vad du behöver veta innan du tar Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil

Glenmark

Ta inte Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil Glenmark

om du är allergisk

mot efavirenz, emtricitabin, tenofovir, tenofovirdisoproxil eller något annat

innehållsämne i detta läkemedel (anges i avsnitt 6).

om du har en allvarlig leversjukdom.

om du har hjärtproblem, såsom en rytmrubbning som kallas förlängning av QT-intervallet.

Detta kan medföra en hög risk att få svåra hjärtrytmproblem (torsade de pointes).

om någon i din familj (föräldrar, far- eller morföräldrar, bröder eller systrar) har avlidit plötsligt

på grund av hjärtproblem eller föddes med hjärtproblem.

om din läkare har berättat för dig att du har höga eller låga nivåer av elektrolyter, t ex kalium eller

magnesium, i blodet.

om du samtidigt

tar något av följande läkemedel (se även ”Andra läkemedel och

Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil Glenmark”):

astemizol eller terfenadin

(används för att behandla hösnuva eller andra allergier)

bepridil

(används för att behandla hjärtsjukdomar)

cisaprid

(används för att behandla halsbränna)

elbasvir/grazoprevir

(används för att behandla hepatit C)

ergotalkaloider

(t ex ergotamin, dihydroergotamin, ergonovin och metylergonovin) (används

för att behandla migrän och klusterhuvudvärk)

midazolam eller triazolam

(sömnmedel)

pimozid, imipramin, amitriptylin eller klomipramin

(används för att behandla vissa

mentala tillstånd)

johannesört

Hypericum perforatum

) (ett växtbaserat läkemedel som används mot depression

och ångest)

vorikonazol

(används för att behandla svampinfektioner)

flekainid, metoprolol

(för behandling av oregelbunden hjärtrytm)

vissa antibiotika

(makrolider, fluorokinoloner, imidazol)

vissa läkemedel mot svamp

(triazoler)

vissa läkemedel mot malaria

metadon

(för behandling av opioidberoende)

Om du tar något av dessa läkemedel ska du omedelbart informera din läkare.

Om dessa

läkemedel tas tillsammans med Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil Glenmark kan det ge

allvarliga eller livshotande biverkningar eller motverka effekten av dessa läkemedel.

Varningar och försiktighet

Tala med läkare eller apotekspersonal innan du tar Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil

Glenmark.

Du kan fortfarande överföra hiv-smitta

då du tar detta läkemedel, trots att risken minskas vid

effektiv antiviral behandling. Diskutera med din läkare nödvändiga åtgärder för att undvika att

smitta andra. Detta läkemedel botar inte hiv-infektion. Medan du tar detta läkemedel kan du

fortfarande utveckla infektioner eller andra sjukdomar som förknippas med hiv-infektion.

Du måste fortsätta att vara under läkarobservation under tiden du tar

Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil Glenmark.

Informera din läkare:

om du tar andra läkemedel

som innehåller efavirenz, emtricitabin, tenofovirdisoproxil,

tenofoviralafenamid, lamivudin eller adefovirdipivoxil. Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir

disoproxil Glenmark ska inte tas tillsammans med något av dessa läkemedel.

om du har eller tidigare har haft njursjukdom

eller om prover har visat att du har problem

med njurarna. Detta läkemedel rekommenderas inte om du har måttlig till allvarlig

njursjukdom.

detta läkemedel kan påverka dina njurar. Innan du börjar med behandlingen kan din läkare

ordinera blodprov för att kontrollera din njurfunktion. Din läkare kan också ordinera blodprov

under behandlingen för att kontrollera dina njurar.

detta läkemedel tas vanligen inte tillsammans med andra läkemedel som kan skada njurarna

Andra läkemedel och Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil Glenmark

). Om detta

är oundvikligt kommer din läkare att kontrollera din njurfunktion en gång i veckan.

om du har en hjärtsjukdom, såsom en onormal elektrisk signal som benämns förlängt

QT-intervall.

om du har haft psykisk sjukdom

inklusive depression eller drog- eller alkoholmissbruk.

Tala genast om för din läkare om du känner dig deprimerad, har självmordstankar eller

konstiga tankar (se avsnitt 4,

Eventuella biverkningar

om du har haft krampanfall

eller om du behandlas med läkemedel mot krampanfall såsom

karbamazepin, fenobarbital och fenytoin. Om du tar något av dessa läkemedel kan din läkare

behöva kontrollera hur mycket av läkemedlet som finns i blodet för att säkerställa att det inte

påverkas när du tar Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil Glenmark. Din läkare kan

komma att ge dig ett annat läkemedel mot krampanfall.

om du har haft en leversjukdom, inklusive kronisk aktiv hepatit

. Patienter med

leversjukdom, inklusive kronisk hepatit B eller C, som behandlas med antivirala

kombinationsmedel löper ökad risk för allvarliga och eventuellt livshotande leverproblem.

Din läkare kan komma att ta blodprov för att kontrollera leverfunktionen eller låta dig gå över

till ett annat läkemedel.

Om du har en allvarlig leversjukdom, ta inte

Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil Glenmark (

se tidigare i avsnitt 2,

Ta inte

Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil Glenmark

Om du har hepatit B-infektion kommer din läkare att omsorgsfullt välja den bästa

behandlingen för dig. Tenofovirdisoproxil och emtricitabin, två av de aktiva substanserna i

Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil Glenmark, har en viss aktivitet mot hepatit B-

virus även om emtricitabin inte är godkänt för behandling av hepatit B-infektion. Symtomen

på din hepatit kan förvärras efter att du slutat ta Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil

Glenmark. Din läkare kan då ta blodprover regelbundet för att kontrollera leverns funktion (se

avsnitt 3,

Om du slutar att ta Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil Glenmark

Oavsett om du har haft en leversjukdom eller ej, kommer din läkare att överväga att ta

regelbundna blodprover för att kontrollera leverns funktion.

om du är över 65 år.

Otillräckligt antal patienter över 65 år har studerats. Om du är över 65

år och har ordinerats Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil Glenmark, kommer din

läkare att kontrollera dig noga.

När du börjat ta Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil Glenmark ska du vara

observant på:

symtom som yrsel, sömnsvårigheter, dåsighet, koncentrationssvårigheter eller onormala

drömmar.

Dessa biverkningar kan uppträda de första 1 till 2 dagarna efter behandling och

försvinner oftast efter 2 till 4 veckor.

symtom på hudutslag.

Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil Glenmark kan orsaka

utslag. Om du ser symtom av allvarliga utslag med blåsbildning eller feber, sluta ta detta

läkemedel och informera genast din läkare. Om du fått utslag då du tagit annan NNRTI, kan

du löpa större risk att få utslag med detta läkemedel eller andra produkter som innehåller

efavirenz.

symtom på inflammation eller infektion.

Hos vissa patienter med framskriden hiv-infektion

(AIDS) och som tidigare haft opportunistiska infektioner, kan tecken och symtom på

inflammation från tidigare infektioner inträffa kort tid efter att behandlingen mot hiv

påbörjats. Dessa symtom beror troligtvis på en förbättring av kroppens immunsvar, vilken gör

det möjligt för kroppen att bekämpa infektioner som kanske har funnits men utan några

tydliga symtom. Informera din läkare omedelbart om du märker några symtom på infektion.

Förutom opportunistiska infektioner kan autoimmuna störningar (tillstånd där immunsystemet

attackerar frisk kroppsvävnad) också förekomma efter att du börjar ta läkemedel för att

behandla din hiv-infektion. Autoimmuna störningar kan inträffa flera månader efter att

behandlingen påbörjades. Om du märker något symtom på infektion eller andra symtom som

muskelsvaghet, svaghet som startar i händer eller fötter och som flyttar sig mot bålen,

hjärtklappning, darrhänthet eller hyperaktivitet, informera din läkare omedelbart för att få

nödvändig behandling.

skelettproblem.

Vissa patienter som får antiretroviral kombinationsbehandling kan utveckla

en skelettsjukdom som heter osteonekros (skelettvävnad dör beroende på förlorad

blodtillförsel till skelettet). Några av de många riskfaktorer för att utveckla sjukdomen är:

långvarig antiretroviral kombinationsbehandling, användning av kortikosteroider,

alkoholkonsumtion, svår nedsättning av immunförsvaret och högre kroppsmasseindex.

Tecken på osteonekros är stelhet i lederna och smärta (särskilt höft, knä och axlar) och

svårighet att röra sig. Informera din läkare om du upplever några av dessa symtom.

Skelettproblem (som yttrar sig som ihållande eller förvärrad skelettsmärta

och som ibland

leder till frakturer) kan också förekomma på grund av skada på njurtubuliceller (se avsnitt 4,

Eventuella biverkningar)

. Tala om för din läkare om du har skelettsmärta eller frakturer.

Tenofovirdisoproxil kan också orsaka förlust av benmassa. Den mest uttalade förlusten av

benmassa sågs i kliniska studier när patienter behandlades med tenofovirdisoproxil i

kombination med en förstärkt proteashämmare.

Sammantaget är effekterna av tenofovirdisoproxil på långvarig skeletthälsa och framtida

frakturrisk hos vuxna och barn ovissa.

Tala om för din läkare om du vet att du lider av benskörhet. Patienter med benskörhet löper

högre risk för frakturer.

Barn och ungdomar

Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil Glenmark ska inte ges till barn och ungdomar

under 18 år. Kombinationen efavirenz/emtricitabin/tenofovirdisoproxil har ännu inte studerats hos

barn och ungdomar.

Andra läkemedel och Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil Glenmark

Vissa läkemedel får du inte ta tillsammans med Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil

Glenmark.

Dessa är listade under

Ta inte Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil Glenmark

början av avsnitt 2 och innefattar vissa vanliga läkemedel och vissa växtbaserade läkemedel (inklusive

johannesört) vilka kan orsaka allvarliga interaktioner.

Tala om för läkare

eller apotekspersonal om du tar, nyligen har tagit eller kan tänkas ta andra

läkemedel.

Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil Glenmark ska dessutom inte tas tillsammans med andra

läkemedel som innehåller efavirenz (om inte läkaren rekommenderar det), emtricitabin,

tenofovirdisoproxil, tenofoviralafenamid, lamivudin eller adefovirdipivoxil.

Tala om för din läkare

om du tar andra läkemedel som kan skada dina njurar. Exempel på sådana

läkemedel är:

aminoglykosider, vankomycin (läkemedel mot bakteriell infektion)

foskarnet, ganciklovir, cidofovir (läkemedel mot virusinfektioner)

amfotericin B, pentamidin (läkemedel mot svampinfektioner)

interleukin-2 (för behandling av cancer)

icke-steroida antiinflammatoriska medel (NSAID-preparat, för att lindra skelett- eller

muskelsmärta)

Detta läkemedel kan interagera med andra läkemedel, inklusive växtbaserade läkemedel som extrakt

av Ginkgo biloba. Som ett resultat av detta kan mängden efavirenz, emtricitabin, tenofovirdisoproxil

eller andra läkemedel i blodet påverkas. Detta kan leda till att läkemedlen inte verkar som de ska eller

att biverkningarna förvärras. I vissa fall kan din läkare behöva justera din dos eller kontrollera dina

blodnivåer.

Det är viktigt att du talar om för din läkare eller apotekspersonal om du tar något

av följande:

Läkemedel som innehåller didanosin (mot hiv-infektion):

Om du tar detta läkemedel

tillsammans med andra antivirala läkemedel som innehåller didanosin, kan blodnivåerna av

didanosin öka och CD4-celltalet sjunka. Sällsynta fall av bukspottkörtelinflammation och

laktacidos (överskott av mjölksyra i blodet), i vissa fall med dödlig utgång, har rapporterats vid

samtidig behandling med läkemedel innehållande tenofovirdisoproxil och didanosin. Din läkare

kommer noggrant att överväga om du kan behandlas med läkemedel som innehåller tenofovir och

didanosin.

Andra läkemedel som används mot hiv-infektion:

Följande proteashämmare: darunavir,

indinavir, lopinavir/ritonavir, ritonavir eller ritonavir med ökad dos atazanavir eller saquinavir.

Din läkare kan överväga att ge dig alternativa läkemedel eller ändra dosen av proteashämmarna.

Tala också om för din läkare om du tar maravirok.

kemedel som används för behandling av infektion med hepatit C-virus:

elbasvir/grazoprevir, glekaprevir/pibrentasvir, sofosbuvir/velpatasvir,

sofosbuvir/velpatasvir/voxilaprevir.

Läkemedel som används för att sänka blodfetter (även kallade statiner):

Atorvastatin,

pravastatin, simvastatin. Detta läkemedel kan minska mängden statin i blodet. Din läkare kommer

att kontrollera ditt kolesterolvärde och, om det behövs, överväga att ändra din statindos.

Läkemedel som används vid behandling av krampanfall (antiepileptika):

Karbamazepin,

fenytoin, fenobarbital. Detta läkemedel kan minska mängden av antiepileptikum i blodet.

Karbamazepin kan minska mängden efavirenz, ett av innehållsämnena i

Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil Glenmark, i blodet. Din läkare kan överväga att ge

dig ett annat antiepileptikum.

Läkemedel för behandling av bakteriella infektioner

, inklusive tuberkulos och AIDS-

relaterade mykobacterium avium-komplex: Klaritromycin, rifabutin, rifampicin. Din läkare kan

överväga att ändra din dos eller att ge dig ett annat antibiotikum. Din läkare kan även överväga att

lägga till en dos efavirenz för att behandla din hiv-infektion.

Läkemedel som används vid behandling av svampinfektioner

: Itrakonazol eller posakonazol.

Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil Glenmark kan minska mängden itrakonazol eller

posakonazol i blodet. Din läkare kan överväga att ge dig ett annat läkemedel mot svampinfektion.

Läkemedel som används vid behandling av malaria

: Atovakvon/proguanil eller

artemeter/lumefantrin. Detta läkemedel kan minska mängden atovakvon/proguanil eller

artemeter/lumefantrin i blodet.

Hormonella preventivmedel, som p-piller, ett injicerat preventivmedel (t ex Depo-Provera)

eller ett preventivmedelsimplantat (t ex Nexplanon):

Du måste alltid använda en pålitlig

barriärpreventivmetod (se

Graviditet och amning

). Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil

Glenmark kan göra att hormonella preventivmedel får sämre effekt. Graviditet har inträffat hos

kvinnor som tagit efavirenz, ett av innehållsämnena i detta läkemedel, medan de använt ett

preventivmedelsimplantat, även om det inte har fastställts att det var efavirenzbehandlingen som

var orsaken till att den preventiva effekten uteblev.

Sertralin

, ett läkemedel som används vid behandling av depression, din läkare kan komma att

ändra din sertralindos.

Bupropion

, ett läkemedel som används vid behandling av depression eller för hjälp att sluta röka,

din läkare kan komma att ändra din bupropiondos.

Diltiazem eller liknande läkemedel (så kallade kalciumantagonister):

När du börjar ta detta

läkemedel, kan din läkare behöva justera din dos av kalciumantagonisten.

Läkemedel som används för att hindra avstötning av transplanterade organ (och som även

kallas immunsuppressiva läkemedel)

som ciklosporin, sirolimus eller takrolimus. När du börjar

eller slutar att ta detta läkemedel, kommer läkaren att göra täta kontroller av dina plasmanivåer av

det immunsuppressiva läkemedlet och kan behöva justera dess dos.

Warfarin eller acenokumarol

(läkemedel som används för att hämma blodets koagulation): Din

läkare kan behöva justera din dos av warfarin eller acenokumarol.

Extrakt av Ginkgo biloba

(ett växtbaserat läkemedel).

Graviditet och amning

Om du är gravid eller ammar, tror att du kan vara gravid eller planerar att skaffa barn, rådfråga läkare

eller apotekspersonal innan du använder detta läkemedel.

Kvinnor ska inte bli gravida under behandling med Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir

disoproxil Glenmark eller under 12 veckor därefter.

Din läkare kan begära att du tar ett

graviditetstest för att vara säker på att du inte är gravid innan du börjar din behandling med

Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil Glenmark.

Om du skulle kunna bli gravid under behandling med Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir

disoproxil Glenmark

, måste du använda en pålitlig barriärpreventivmetod (t ex kondom) tillsammans

med annan preventivmetod såsom tabletter (p-piller) eller andra hormonella preventivmetoder (t ex

implantat, injektion). Efavirenz, ett av innehållsämnena i Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir

disoproxil Glenmark, kan finnas kvar i blodet en tid efter att behandlingen är avslutad. Du bör därför

fortsätta att använda preventivmedel, som beskrivet ovan, i 12 veckor efter att du slutat ta detta

läkemedel.

Tala genast om för din läkare om du är gravid eller planerar att bli gravid.

Om du är gravid ska

du ta detta läkemedel bara om du och läkaren beslutar att ett klart behov föreligger.

Allvarliga missbildningar har setts hos foster från djur och hos nyfödda till kvinnor som behandlats

med efavirenz under graviditet.

Rådfråga läkare eller apotekspersonal innan du tar något läkemedel.

Om du har tagit detta läkemedel under din graviditet, kan läkaren begära att barnet regelbundet lämnar

blodprover och genomgår andra undersökningar för kontroll av barnets utveckling. För barn vars

mamma tagit NRTIer under graviditeten är fördelen med skyddet mot hiv större än risken för

biverkningar.

Amma inte under behandling med Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil Glenmark.

Både hiv och innehållsämnena i detta läkemedel kan överföras till bröstmjölk och kan skada ditt barn

allvarligt.

Körförmåga och användning av maskiner

Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil Glenmark kan orsaka yrsel, försämrad

koncentrationsförmåga och dåsighet.

Om du får dessa symtom ska du inte köra bil, använda verktyg

eller maskiner. Du är själv ansvarig för att bedöma om du är i kondition att framföra motorfordon eller

utföra arbeten som kräver skärpt uppmärksamhet. En av faktorerna som kan påverka din förmåga i

dessa avseenden är användning av läkemedel på grund av deras effekter och/eller biverkningar.

Beskrivning av dessa effekter och biverkningar finns i andra avsnitt. Läs därför all information i

denna bipacksedel för vägledning. Diskutera med läkare eller apotekspersonal om du är osäker.

Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil Glenmark innehåller natrium

Detta läkemedel innehåller mindre än 1 mmol (23 mg) natrium per tablett, dvs är näst intill

”natriumfritt”.

3.

Hur du tar Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil Glenmark

Ta alltid detta läkemedel enligt läkarens eller apotekspersonalens anvisningar. Rådfråga läkare eller

apotekspersonal om du är osäker.

Rekommenderad dos är:

En tablett en gång dagligen via munnen. Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil Glenmark

rekommenderas att intas på fastande mage (vanligtvis definierat som 1 timme före eller 2 timmar efter

en måltid), helst vid sänggåendet. Detta kan hjälpa för att minska vissa biverkningar (t ex yrsel,

dåsighet). Svälj Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil Glenmark hel med vatten.

Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil Glenmark måste tas varje dag.

Om din läkare beslutar att ta bort ett av innehållsämnena i Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir

disoproxil Glenmark, kan du få efavirenz, emtricitabin, och/eller tenofovirdisoproxil separat eller

tillsammans med andra läkemedel för behandling av din hiv-infektion.

Om du har tagit för stor mängd av Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil Glenmark

Om du av misstag fått i dig för stor mängd läkemedel eller om t ex ett barn fått i sig läkemedlet av

misstag kontakta omedelbart läkare, sjukhus eller Giftinformationscentralen (tel 112) för bedömning

av risken samt rådgivning. Spara burken så att du enkelt kan beskriva vad du tagit.

Om du har glömt att ta Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil Glenmark

Det är viktigt att du inte missar någon dos av Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil Glenmark.

Om du missar en dos av Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil Glenmark inom 12

timmar efter den tidpunkt då den vanligtvis tas

, ta den så snart som möjligt, och ta sedan nästa dos

vid dess ordinarie tidpunkt.

Om det nästan är tid (mindre än 12 timmar) för nästa dos,

ta inte den missade dosen. Vänta och ta

nästa dos vid dess ordinarie tidpunkt. Ta inte dubbel dos för att kompensera för glömd tablett.

Om du kräks upp tabletten (inom 1 timme efter att du tagit Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir

disoproxil Glenmark)

, ska du ta en ny tablett. Vänta inte tills det är dags för din nästa tablett. Du

behöver inte ta en ny tablett om du kräks efter mer än 1 timme efter det att du tagit detta läkemedel.

Om du slutar att ta Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil Glenmark

Sluta inte ta Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil Glenmark utan att tala med din

läkare.

Att avsluta behandlingen med detta läkemedel kan allvarligt påverka hur du svarar på

behandlingen i framtiden. Om du avslutat behandling med detta läkemedel, tala med din läkare innan

du börjar ta det igen. Om du har problem eller behöver justera dosen kan din läkare överväga att ge

dig innehållsämnena i detta läkemedel som enskilda läkemedel.

När dina tabletter börjar ta slut

ska du se till att få fler från din läkare eller apotekspersonal. Detta

är väldigt viktigt eftersom virusmängden kan börja öka så snart man slutar ta läkemedlet, även om det

bara gäller för en kort tid. Viruset kan då bli svårare att behandla.

Om du har både hiv-infektion och hepatit B

är det särskilt viktigt att du inte avslutar behandlingen

utan att först tala med din läkare. Vissa patienters blodprover eller symtom har visat att deras hepatit

försämrats när behandlingen avslutats med emtricitabin eller tenofovirdisoproxil (två av de tre

innehållsämnena i Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil Glenmark). Om behandlingen med

Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil Glenmark avslutas kan din läkare rekommendera att du

återupptar hepatit B-behandling. Du kan behöva lämna blodprover i 4 månader efter avslutad

behandling för att kontrollera leverfunktionen. Hos vissa patienter med framskriden leversjukdom

eller skrumplever, rekommenderas inte att behandlingen avslutas eftersom detta kan leda till att

hepatiten försämras, vilket kan vara livsfarligt.

Informera din läkare omedelbart om nya eller ovanliga symtom som uppträder efter avslutad

behandling, speciellt symtom associerade med hepatit B-infektion.

Om du har ytterligare frågor om detta läkemedel, kontakta läkare eller apotekspersonal.

4.

Eventuella biverkningar

Under hiv-behandling kan viktökning och ökade nivåer av lipider och glukos i blodet förekomma.

Detta hänger delvis ihop med återställd hälsa och livsstil, men när det gäller blodlipider kan det ibland

finnas ett samband med hiv-läkemedlen. Läkaren kommer att göra tester för att hitta sådana

förändringar.

Liksom alla läkemedel kan detta läkemedel orsaka biverkningar, men alla användare behöver inte få

dem.

Eventuella allvarliga biverkningar: kontakta läkare omedelbart

Laktacidos

(överskott av mjölksyra i blodet) är en

sällsynt

(kan uppträda hos upp till 1 av1 000

patienter) men allvarlig biverkning som kan vara livshotande. Följande biverkningar kan vara

tecken på laktacidos:

djup, snabb andning

dåsighet

illamående, kräkningar och buksmärta

Om du tror att du har laktacidos ska du omedelbart kontakta din läkare.

Andra eventuella allvarliga biverkningar

Följande biverkningar är

mindre vanliga

(kan uppträdda hos upp till 1 av 100 patienter):

allergiska reaktioner (hypersensitivitet) som kan orsaka allvarliga hudreaktioner (Stevens-

Johnsons syndrom, erythema multiforme, se avsnitt 2)

svullnad av ansikte, läppar, tunga eller hals

argsint uppträdande, självmordstankar, konstiga tankar, paranoia, oförmåga att tänka klart,

påverkan av humöret, se eller höra saker som egentligen inte finns (hallucinationer),

självmordsförsök, personlighetsförändring (psykoser), katatoni (patienten hamnar i ett orörligt

och stumt tillstånd under en period)

smärta i buken (magen) orsakad av inflammation i bukspottskörteln

glömska, förvirring, kramper, osammanhängande tal, tremor (darrningar)

gul hud eller gula ögon, klåda eller smärkat i buken (magen) orsakad av inflammation i levern

skada på njurtubuli

Psykiska biverkningar utöver de biverkningar listade ovan: inbillning (felaktiga övertygelser),

neuroser. Några patienter har begått självmord. Problemen har en tendens att inträffa oftare hos de

patienter som tidigare haft psykiska sjukdomar. Kontakta alltid din läkare omedelbart om du upplever

dessa symtom.

Leverbiverkningar: Om du också har en hepatit B-virusinfektion, kan du uppleva en försämring av din

hepatit när behandlingen avslutas (se avsnitt 3).

Följande biverkningar är

sällsynta

(kan uppträda hos upp till 1 av 1 000 patienter):

leversvikt, som i vissa fall leder till döden eller levertransplantation. De flesta fall har inträffat hos

patienter som redan hade leversjukdom men det har kommit ett fåtal rapporter om patienter utan

existerande leversjukdom

njurinflammation, att du kissar mycket och att du känner dig törstig

ryggsmärta orsakad av njurproblem, inklusive njursvikt. Din läkare kan komma att ta blodprover

för att kontrollera att dina njurar fungerar som de ska

nedsatt benhårdhet (som orsakar bensmärta och ibland leder till frakturer) som kan uppstå på

grund av skada på njurtubuliceller

fettlever

Kontakta läkare om du tror att du kan ha någon av dessa allvarliga biverkningar.

De vanligaste biverkningarna

Följande biverkningar är

mycket vanliga

(kan uppträda hos fler än 1 av 10 patienter):

yrsel, huvudvärk, diarré, illamående, kräkningar

utslag (inklusive röda prickar eller fläckar ibland med blåsbildning och svullnad av huden), som

kan vara allergiska reaktioner

svaghetskänsla

Prover kan också visa:

sänkning av fosfathalten i blodet

förhöjda halter av kreatinkinas i blodet som kan ge muskelsmärta och muskelsvaghet

Övriga eventuella biverkningar

Följande biverkningar är

vanliga

(kan uppträda hos upp till 1 av 10 patienter):

allergiska reaktioner

koordinations- och balansstörningar

orolig eller deprimerad

sömnsvårigheter, onormala drömmar, koncentrationssvårigheter, dåsighet

smärta, buksmärta

matsmältningsbesvär vilket resulterar i obehag efter måltider, känsla av uppsvälldhet,

gasbildning

ingen aptit

trötthet

klåda

missfärgning av huden inklusive mörka fläckar på huden som ofta börjar på händerna och

fotsulorna

Prover kan också visa:

lågt antal vita blodkroppar (en sänkning av antalet vita blodkroppar kan innebära att du är mer

benägen att få infektion)

lever- och bukspottskörtelbesvär

förhöjda halter av fettsyror (triglycerider), bilirubin i blodet eller förhöjt blodsocker

Följande biverkningar är

mindre vanliga

(kan uppträda hos upp till 1 av 100 patienter):

muskelnedbrytning, muskelsmärta eller muskelsvaghet

anemi (lågt antal röda blodkroppar)

känsla av att det snurrar eller svindel, susningar, ringningar eller annat ihållande ljud i öronen

dimsyn

frossbrytningar

bröstförstoring hos män

minskad sexualdrift

vallningar

muntorrhet

ökad aptit

Prover kan också visa:

sänkta kaliumhalter i blodet

förhöjda kreatininhalter i blodet

proteiner i urinen

förhöjda kolesterolhalter i blodet

Nedbrytningen av muskler, nedsatt benhårdhet (som orsakar bensmärta och ibland leder till frakturer),

muskelsmärta, muskelsvaghet och sänkta kalium- eller fosfathalter i blodet kan förekomma på grund

av skada på njurtubuliceller.

Följande biverkningar är

sällsynta

(kan uppträda hos upp till 1 av 1 000 patienter):

kliande hudutslag orsakade av reaktion av solljus

Rapportering av biverkningar

Om du får biverkningar, tala med läkare eller apotekspersonal. Detta gäller även biverkningar

som inte nämns i denna information.

Du kan också rapportera biverkningar direkt (se detaljer

nedan). Genom att rapportera biverkningar kan du bidra till att öka informationen om läkemedels

säkerhet.

Läkemedelsverket

Box 26

751 03 Uppsala

www.lakemedelsverket.se

5.

Hur Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil Glenmark ska förvaras

Förvara detta läkemedel utom syn- och räckhåll för barn.

Används före utgångsdatum som anges på burken och på kartongen efter EXP. Utgångsdatumet är den

sista dagen i angiven månad.

Förvaras vid högst 30 °C.

Förvaras i originalförpackningen. Fuktkänsligt. Tillslut burken väl.

Läkemedel ska inte kastas i avloppet eller bland hushållsavfall. Fråga apotekspersonalen hur man

kastar läkemedel som inte längre används. Dessa åtgärder är till för att skydda miljön.

6.

Förpackningens innehåll och övriga upplysningar

Innehållsdeklaration

De aktiva substanserna är efavirenz, emtricitabin och tenofovirdisoproxil. En filmdragerad tablett

innehåller 600 mg efavirenz, 200 mg emtricitabin och 245 mg tenofovirdisoproxil (som fumarat).

Övriga innehållsämnen i tabletten är mikrokristallin cellulosa, kroskarmellosnatrium,

hydroxipropylcellulosa, natriumlaurylsulfat, magnesiumstearat, pregelatiniserad stärkelse,

isopropylalkohol. Se avsnitt 2, ”Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil Glenmark

innehåller natrium”.

Övriga innehållsämnen i tablettdrageringen är delvis hydrolyserad polyvinylalkohol, titandioxid

(E171), makrogol, talk (E553b), röd järnoxid (E172), svart järnoxid (E172).

Läkemedlets utseende och förpackningsstorlekar

Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil Glenmark filmdragerade tabletter är rosa,

kapselformade, bikonvexa, filmdragerade tabletter märkta “CL 81” på ena sidan och omärkta på andra

sidan (ca 20,3 x 10,7 mm). Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil Glenmark levereras i burkar

med 30 eller 90 tabletter, med en liten påse kiselgel (torkmedel). Kiselgelen ska inte sväljas.

Följande förpackningsstorlekar finns tillgängliga: Ytterkartonger som innehåller 1 burk med 30

filmdragerade tabletter eller 90 (3 burkar med 30 eller 1 burk med 90) filmdragerade tabletter.

Eventuellt kommer inte alla förpackningsstorlekar att marknadsföras.

Innehavare av godkännande för försäljning och tillverkare

Innehavare av godkännande för försäljning:

Glenmark Arzneimittel GmbH

Industriestr. 31

824194 Gröbenzell

Tyskland

Tillverkare:

Glenmark Pharmaceuticals s.r.o.

Fibichova 143

566 17 Vysoke Myto

Tjeckien

Denna bipacksedel ändrades senast

2021-06-28

Les hele dokumentet

PRODUKTRESUMÉ

1.

LÄKEMEDLETS NAMN

Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil Glenmark 600 mg/200 mg/245 mg filmdragerade

tabletter

2.

KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING

En filmdragerad tablett innehåller 600 mg efavirenz, 200 mg emtricitabin och 245 mg

tenofovirdisoproxil (som fumarat).

För fullständig förteckning över hjälpämnen, se avsnitt 6.1.

3.

LÄKEMEDELSFORM

Filmdragerad tablett.

Rosa, kapselformade, bikonvexa, filmdragerade tabletter märkta ”CL 81” på ena sidan och omärkta på

den andra (ca 20,3 mm x 10,7 mm)

4.

KLINISKA UPPGIFTER

4.1

Terapeutiska indikationer

Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil Glenmark är en fast kombination av efavirenz,

emtricitabin och tenofovirdisoproxilfumarat. Det är avsett för underhållsbehandling av hiv-1-

infekterade vuxna i åldern 18 år och äldre som har virologisk suppression (hiv-1 RNA-nivåer < 50

kopior/ml i mer än 3 månader) med aktuell antiretroviral behandling. Patienter får inte ha haft

virologisk svikt med relevant tidigare antiretroviral behandling. Det ska även vara känt att det inte

förekom virus med signifikant resistens mot någon av de i Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir

disoproxil Glenmark tre ingående komponenterna före påbörjande av den första antiretrovirala

behandlingen (se avsnitt 4.4 och 5.1).

Det visade värdet av den fasta doskombinationen efavirenz/emtricitabin/tenofovirdisoproxil bygger

huvudsakligen på 48-veckorsdata från en klinisk studie där patienter som hade stabil virologisk

suppression vid antiretroviral kombinationsbehandling övergick till den fasta kombinationen

efavirenz/emtricitabin/tenofovirdisoproxil (se avsnitt 5.1). Data saknas från kliniska studier med den

fasta kombinationen efavirenz/emtricitabin/tenofovirdisoproxil på tidigare obehandlade eller tungt

förbehandlade patienter.

Data som stödjer behandling med Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil Glenmark i

kombination med andra antiretrovirala läkemedel saknas.

4.2

Dosering och administreringssätt

Behandling ska initieras av läkare som har erfarenhet av att behandla hiv-infektion

Dosering

Vuxna

Rekommenderad dos av Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil Glenmark är en tablett som tas

oralt en gång dagligen.

Om en patient missar en dos av Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil Glenmark inom 12

timmar efter den tidpunkt då den vanligtvis tas, ska patienten ta Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir

disoproxil Glenmark så snart som möjligt och fortsätta enligt det normala doseringsschemat. Om en

patient missar en dos av Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil Glenmark med mer än 12

timmar och det snart är dags att ta nästa dos, ska patienten inte ta den missade dosen utan bara fortsätta

enligt det vanliga doseringsschemat.

Om patienten kräks inom 1 timme efter att ha tagit Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil

Glenmark ska en ny tablett tas. Om patienten kräks efter mer än 1 timme efter att ha tagit

Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil Glenmark behöver han/hon inte ta ännu en dos.

Det rekommenderas att Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil Glenmark tas på fastande mage

då föda kan ge förhöjda koncentrationer av efavirenz och leda till en ökad biverkningsfrekvens (se

avsnitt 4.4 och 4.8). För att förbättra toleransen av efavirenz vad gäller centralnervösa biverkningar

rekommenderas dosering vid sänggåendet (se avsnitt 4.8).

Det är troligt att koncentrationen av tenofovir (AUC) blir ungefär 30 % lägre efter behandling med

kombinationen efavirenz/emtricitabin/tenofovirdisoproxil på fastande mage, jämfört med då

tenofovirdisoproxil som enskild komponent tagits tillsammans med föda (se avsnitt 5.2). Det finns

inga data vad gäller den kliniska tolkningen av den minskade farmakokinetiska exponeringen

tillgängliga. Hos patienter med virologisk suppression kan den kliniska betydelsen av denna sänkning

förväntas vara begränsad (se avsnitt 5.1).

Vid behov att avsluta behandling med någon av komponenterna i Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir

disoproxil Glenmark eller då dosanpassning krävs, finns de enskilda komponenterna av efavirenz,

emtricitabin och tenofovirdisoproxil tillgängliga. Se respektive produktresumé.

Om behandlingen med den fasta doskombinationen efavirenz/emtricitabin/tenofovirdisoproxil

avslutas, bör man tänka på den långa halveringstiden för efavirenz (se avsnitt 5.2) samt lång

intracellulära halveringstid för tenofovir och emtricitabin. På grund av att dessa parametrar varierar

från patient till patient och risk för resistensutveckling, bör hiv-behandlingsriktlinjer konsulteras och

orsaken till utsättandet av läkemedlet beaktas.

Dosanpassning: Om Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil Glenmark ges tillsammans med

rifampicin till patienter som väger 50 kg eller mer, kan man överväga att ge ytterligare 200 mg/dag

(800 mg totalt) av efavirenz (se avsnitt 4.5).

Särskilda populationer

Äldre

Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil Glenmark bör ges med försiktighet till äldre patienter (se

avsnitt 4.4).

Nedsatt njurfunktion

Den fasta kombinationen efavirenz/emtricitabin/tenofovirdisoproxil rekommenderas inte till patienter

med måttlig eller svårt nedsatt njurfunktion (kreatininclearance (CrCl) < 50 ml/min). Patienter med

måttlig eller svårt nedsatt njurfunktion behöver justering av dosintervallet av emtricitabin och

tenofovirdisoproxil vilket inte kan göras med kombinationstabletten (se avsnitt 4.4 och 5.2).

Nedsatt leverfunktion

Farmakokinetiken av den fasta kombinationen efavirenz/emtricitabin/tenofovirdisoproxil har inte

studerats hos patienter med nedsatt leverfunktion. Patienter med mild leversjukdom (Child-Pugh-

Turcotte (CPT), klass A) kan behandlas med den normalt rekommenderade dosen av

Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil Glenmark (se avsnitt 4.3, 4.4 och 5.2). Patienter ska

övervakas noggrant med avseende på biverkningar, speciellt avseende centralnervösa symtom

relaterade till efavirenz (se avsnitt 4.3 och 4.4).

Om behandlingen med Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil Glenmark sätts ut hos patienter

med samtidig hiv- och HBV-infektion, ska dessa patienter övervakas noggrant avseende exacerbation

av hepatit (se avsnitt 4.4).

Pediatrisk population

Säkerhet och effekt för den fasta kombinationen efavirenz/emtricitabin/tenofovirdisoproxil för barn

under 18 års ålder har inte fastställts (se avsnitt 5.2).

Administreringssätt

Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil Glenmark ska sväljas hela tillsammans med vatten en

gång dagligen.

4.3

Kontraindikationer

Överkänslighet mot de aktiva substanserna eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt 6.1.

Gravt nedsatt leverfunktion (CPT, klass C) (se avsnitt 5.2).

Samtidig administrering med terfenadin, astemizol, cisaprid, midazolam, triazolam, pimozid, bepridil

eller ergotalkaloider (till exempel ergotamin, dihydroergotamin, ergonovin och metylergonovin).

Konkurrens om cytokrom P450 (CYP) 3A4 från efavirenz kan resultera i hämning av metabolismen

med potentiell risk för allvarliga och/eller livshotande biverkningar (t ex hjärtarytmier, förlängd

sedering eller andningsdepression) (se avsnitt 4.5).

Samtidig administrering med elbasvir/grazoprevir på grund av de förväntat signifikant minskade

plasmakoncentrationerna av elbasvir och grazoprevir. Denna effekt beror på induktion av CYP3A4

eller P-gp från efavirenz och kan leda till förlust av terapeutisk effekt av elbasvir/grazoprevir (se

avsnitt 4.5).

Samtidig administrering med vorikonazol. Efavirenz minskar vorikonazols plasmakoncentration

signifikant medan vorikonazol ökar efavirenz plasmakoncentration signifikant. Eftersom

Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil Glenmark är en fast doskombination kan inte dosen av

efavirenz ändras (se avsnitt 4.5).

Samtidig administrering med växtbaserade läkemedel som innehåller johannesört (

Hypericum

perforatum

) på grund av risken för minskade plasmakoncentrationer och minskade kliniska effekter av

efavirenz (se avsnitt 4.5).

Administrering till patienter med:

en familjehistoria av plötslig död eller medfödd förlängning av QTc-intervallet i

elektrokardiogram, eller som har något annat kliniskt tillstånd som är känt för att förlänga

QTc-intervallet.

En historia med symtomatiska hjärtarytmier, kliniskt relevant bradykardi eller hjärtsvikt med

minskad slagvolym från vänster kammare.

svåra störningar i elektrolytbalansen, t ex hypokalemi eller hypomagnesemi.

Samtidig administrering av andra läkemedel som är kända för att förlänga QTc-intervallet

(proarytmika). Dessa läkemedel inkluderar:

antiarytmika klass IA och III

neuroleptika, antidepressiva medel

viss antibiotika inklusive vissa medel i följande klasser: makrolider, fluorokinoloner och

antimykotika av imidazol- och triazoltyp

vissa icke-sederande antihistaminer (terfenadin, astemizol)

cisaprid

flekainid

vissa antimalariamedel

metadon (se avsnitt 4.4, 4.5 och 5.1).

4.4

Varningar och försiktighet

Samtidig administrering med andra läkemedel

Som en fast doskombination ska inte Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil Glenmark ges

samtidigt med andra läkemedel innehållande de ingående komponenterna emtricitabin eller

tenofovirdisoproxil. Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil Glenmark ska inte administreras

samtidigt med läkemedel som innehåller efavirenz om det inte behövs för dosanpassning, t ex med

rifampicin (se avsnitt 4.2). Beroende på likheter med emtricitabin ska

Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil Glenmark inte ges samtidigt med andra cytidinanaloger

såsom lamivudin (se avsnitt 4.5). Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil Glenmark ska inte ges

samtidigt med adefovirdipivoxil eller läkemedel som innehåller tenofoviralafenamid.

Samtidig administrering av Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil Glenmark och didanosin

rekommenderas inte (se avsnitt 4.5).

Samtidig administrering av Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil Glenmark och

sofosbuvir/velpatasvir eller sofosbuvir/velpatasvir/voxilaprevir rekommenderas inte då

plasmakoncentrationen av velpatasvir och voxilaprevir förväntas minska efter samtidig administrering

med efavirenz vilket leder till nedsatt terapeutisk effekt av sofosbuvir/velpatasvir eller

sofosbuvir/velpatasvir/voxilaprevir (se avsnitt 4.5).

Data saknas gällande säkerhet och effekt av Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil Glenmark i

kombination med andra antiretrovirala läkemedel.

Samtidig användning av extrakt av Ginkgo biloba rekommenderas inte (se avsnitt 4.5).

Byte från en PI-baserad antiretroviral behandling

Tillgängliga data tyder för närvarande på en trend att byte till den fasta kombinationen

efavirenz/emtricitabin/tenofovirdisoproxil hos patienter som genomgår en PI-baserad antiretroviral

behandling kan leda till ett sämre svar på behandlingen (se avsnitt 5.1). Dessa patienter bör övervakas

noggrant med avseende på ökningar i virusmängd och biverkningar, eftersom säkerhetsprofilen för

efavirenz skiljer sig från den för proteashämmare.

Opportunistiska infektioner

Patienter som får Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil Glenmark eller någon annan

antiretroviral terapi kan fortsätta att utveckla opportunistiska infektioner och andra komplikationer

från hiv-infektion. Därför ska dessa patienter kvarstå under noggrann klinisk observation av läkare

med erfarenhet av behandling av patienter med hiv-relaterade sjukdomar.

Överföring av hiv

En effektiv viral suppression med antiretroviral behandling har visat sig minska risken för sexuellt

överförd smitta betydligt, men en kvarstående risk kan inte uteslutas. Försiktighetsåtgärder för att

förhindra överföring ska vidtas i enlighet med nationella riktlinjer.

Effekt av föda

Administrering av Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil Glenmark tillsammans med föda kan

öka exponeringen av efavirenz (se avsnitt 5.2), vilket kan leda till en ökad biverkningsfrekvens (se

avsnitt 4.8). Det rekommenderas att Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil Glenmark intas på

fastande mage, företrädesvis vid sänggåendet.

Leversjukdom

Farmakokinetik, säkerhet och effekt för den fasta kombinationen av

efavirenz/emtricitabin/tenofovirdisoproxil hos patienter med signifikanta underliggande

leversjukdomar har inte fastställts (se avsnitt 5.2). Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil

Glenmark är kontraindicerat hos patienter med gravt nedsatt leverfunktion (se avsnitt 4.3) och

rekommenderas inte till patienter med måttligt nedsatt leverfunktion. På grund av omfattande CYP-

medierad metabolism av efavirenz måste försiktighet iakttagas vid tillförsel av

Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil Glenmark till patienter med lätt nedsatt leverfunktion.

Dessa patienter bör övervakas noggrant med avseende på biverkningar, särskilt centralnervösa

symtom. Labtester för utvärderande av leversjukdom bör utföras med regelbundna intervall (se avsnitt

4.2).

Patienter med en tidigare existerande leverdysfunktion, inkluderande kronisk aktiv hepatit, har vid

antiretroviral kombinationsterapi (CART) en ökad frekvens av abnormaliteter av leverfunktionen och

bör övervakas enligt gällande praxis. Om det finns belägg för en försämrad leversjukdom eller om

bestående förhöjda serumtransaminasvärden på mer än 5 gånger normalvärdets övre gräns föreligger,

krävs att fördelarna med fortsatt behandling med Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil

Glenmark vägs mot de potentiella riskerna för signifikant levertoxicitet. Hos sådana patienter ska man

överväga om behandlingen ska avbrytas (se avsnitt 4.8).

Hos patienter som behandlas med andra läkemedel, vilka associeras med levertoxicitet,

rekommenderas också övervakning av leverenzymer.

Leverpåverkan

Rapporter om leversvikt efter godkännande gällde även patienter utan tidigare existerande

leversjukdom eller andra identifierbara riskfaktorer (se avsnitt 4.8). Övervakning av leverenzymer ska

övervägas för alla patienter oberoende av tidigare existerande leverdysfunktion eller andra

riskfaktorer.

Patienter med samtidig infektion med hiv och hepatit B (HBV)- eller C-virus (HCV)

Patienter med kronisk hepatit B eller C som behandlas med CART löper ökad risk för svåra och

potentiellt dödliga leverbiverkningar.

Läkare ska hänvisas till aktuella riktlinjer för hiv-behandling för optimal behandling av hiv-infektion

hos patienter med samtidig infektion med hepatit B-virus (HBV).

Om patienten samtidigt får antiviral terapi för hepatit B eller C, se även produktresumén för dessa

läkemedel.

Säkerhet och effekt för den fasta kombinationen efavirenz/emtricitabin/tenofovirdisoproxil vid

behandling av kronisk HBV-infektion har inte studerats. I farmakodynamiska studier har man visat att

emtricitabin och tenofovir, var för sig och i kombination, är aktiva mot HBV (se avsnitt 5.1).

Begränsad klinisk erfarenhet tyder på att emtricitabin och tenofovirdisoproxil har anti-HBV-aktivitet

när de används i antiretroviral kombinationsterapi för kontroll av hiv-infektion. Utsättande av

behandling med den fasta kombinationen efavirenz/emtricitabin/tenofovirdisoproxil hos patienter med

samtidig hiv- och HBV-infektion kan vara associerad med svåra akuta exacerbationer av hepatit.

Patienter med samtidig hiv- och HBV-infektion som avbryter behandlingen med

Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil Glenmark ska övervakas noggrant med både kliniska

och laboratoriemässiga kontroller under åtminstone fyra månader efter avslutad behandling med den

fasta kombinationen efavirenz/emtricitabin/tenofovirdisoproxil. Vid behov kan det vara motiverat att

återuppta hepatit B-behandling. Hos patienter med framskriden leversjukdom eller cirros

rekommenderas inte utsättning av behandling eftersom exacerbationer av hepatit efter utsatt

behandling kan leda till leverdekompensation.

QTc-förlängning

QTc-förlängning har observerats vid användning av efavirenz (se avsnitt 4.5 och 5.1). För patienter

med ökad risk för torsade de pointes eller som får läkemedel med känd risk för torsade de pointes bör

alternativ till den fasta kombinationen efavirenz/emtricitabin/tenofovirdisoproxil övervägas.

Psykiska symtom

Psykiska biverkningar har rapporterats hos patienter som behandlats med efavirenz. Patienter med

psykiska störningar i anamnesen verkar löpa större risk att få dessa allvarliga psykiska biverkningar. I

synnerhet var allvarlig depression vanligare hos dem med depression i anamnesen. Efter godkännande

har det också förekommit rapporter om allvarlig depression, död genom självmord, vanföreställningar,

psykosliknande beteende och katatoni. Om patienter upplever symtom som allvarlig depression,

psykos eller självmordstankar bör de rådas att genast kontakta sin läkare för att bedöma möjligheten

att symtomen är relaterade till användning av efavirenz och i så fall, avgöra om riskerna med fortsatt

behandling uppväger fördelarna (se avsnitt 4.8).

Centralnervösa symtom

Symtom som inkluderar, men inte är begränsade till yrsel, sömnlöshet, somnolens, försämrad

koncentrationsförmåga och onormal drömaktivitet är vanliga rapporterade biverkningar hos patienter

som fått 600 mg efavirenz dagligen i kliniska studier. Yrsel har också observerats i kliniska studier

med emtricitabin och tenofovirdisoproxil. Huvudvärk har rapporterats i kliniska studier med

emtricitabin (se avsnitt 4.8). Centralnervösa symtom uppkommer vanligtvis under de första en eller

två dagarnas behandling och upphör vanligtvis efter de första 2 - 4 veckorna. Patienterna bör

informeras att om dessa uppträder är det sannolikt att en förbättring av dessa vanliga symtom sker vid

fortsatt behandling. De förutsäger inte en senare aktivering av något av de mindre vanliga psykiska

symtomen.

Epileptiska anfall

Konvulsioner har i sällsynta fall observerats hos patienter som får efavirenz, vanligtvis i samband med

att epileptiska anfall funnits med i anamnesen. Hos patienter som samtidigt får antikonvulsiva

läkemedel vilka huvudsakligen metaboliseras i levern, såsom fenytoin, karbamazepin och fenobarbital,

kan plasmanivåerna behöva följas regelbundet. I en interaktionsstudie minskade

plasmakoncentrationerna av karbamazepin när det gavs tillsammans med efavirenz (se avsnitt 4.5).

Försiktighet måste iakttas hos alla patienter med epileptiska anfall i anamnesen.

Nedsatt njurfunktion

Den fasta kombinationen efavirenz/emtricitabin/tenofovirdisoproxil rekommenderas inte för patienter

med måttligt till gravt nedsatt njurfunktion (kreatininclearance < 50 ml/min). Patienter med måttligt

eller gravt nedsatt njurfunktion behöver dosjustering av emtricitabin och tenofovirdisoproxil, som inte

kan göras med kombinationstabletten (se avsnitt 4.2 och 5.2). Användning av

Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil Glenmark bör undvikas vid samtidig eller nyligen

genomförd behandling med något nefrotoxiskt läkemedel. Om samtidig användning med

Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil Glenmark och något nefrotoxiskt läkemedel (t ex

aminoglykosider, amfotericin B, foskarnet, ganciklovir, pentamidin, vankomycin, cidofovir,

interleukin-2) är oundviklig, bör njurfunktionen övervakas en gång i veckan (se avsnitt 4.5).

Fall av akut njursvikt efter insättande av hög dos eller flera icke-steroida antiinflammatoriska medel

(NSAID) har rapporterats hos patienter som behandlas med tenofovirdisoproxil och som har

riskfaktorer för nedsatt njurfunktion. Om Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil Glenmark

administreras samtidigt med ett NSAID bör njurfunktionen övervakas på ett adekvat sätt.

Njursvikt, nedsatt njurfunktion, förhöjt kreatinin, hypofosfatemi och proximal tubulopati (inklusive

Fanconis syndrom) har rapporterats vid användning av tenofovirdisoproxil i klinisk praxis (se avsnitt

4.8).

Det rekommenderas att kreatininclearance beräknas för alla patienter innan behandling med

Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil Glenmark sätts in och att njurfunktionen

(kreatininclearance och serumfosfat) övervakas efter två till fyra veckors behandling, efter tre

månaders behandling och därefter var tredje till var sjätte månad hos patienter utan renala riskfaktorer.

Hos patienter som har haft nedsatt njurfunktion eller som löper risk att utveckla nedsatt njurfunktion

krävs tätare övervakning av njurfunktionen.

Om serumfosfatvärdet är < 1,5 mg/dl (0,48 mmol/l) eller om kreatininclearance minskat till

< 50 ml/min hos patienter som får Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil Glenmark, bör

njurfunktionen utvärderas på nytt inom en vecka, liksom mätning av blodglukos, blodkalium och

uringlukos (se avsnitt 4.8, proximal tubulopati). Eftersom Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir

disoproxil Glenmark är en kombinationsprodukt och dosintervallet för de enskilda komponenterna inte

kan justeras, måste behandlingen med Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil Glenmark

avbrytas hos patienter som har en bekräftad kreatininclearancesänkning till < 50 ml/min eller

serumfosfatsänkning till < 1,0 mg/dl (0,32 mmol/l). Man bör också överväga att avbryta behandlingen

med Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil Glenmark vid fortskridande försämring av

njurfunktionen när ingen annan orsak har identifierats. Då det indikeras att man bör avbryta

behandlingen med någon av komponenterna i Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil Glenmark

eller då dosjusteringar krävs, finns de enskilda komponenterna efavirenz, emtricitabin och

tenofovirdisoproxil tillgängliga.

Effekter på skelettet

Skelettabnormiteter som osteomalaci, som kan manifestera sig som ihållande eller förvärrad

skelettsmärta, och som vid sällsynta tillfällen kan bidra till frakturer, kan associeras med

tenofovirdisoproxil-inducerad proximal renal tubulopati (se avsnitt 4.8).

Tenofovirdisoproxil kan också orsaka en minskning av skelettets bentäthet (BMD). I en 144 veckors

kontrollerad klinisk studie, som jämförde tenofovirdisoproxil med stavudin i kombination med

lamivudin och efavirenz hos patienter som tidigare inte behandlats med antiretrovirala medel,

observerades små minskningar av skelettets BMD i höften och i ryggraden i båda

behandlingsgrupperna. Minskningarna av mineraltätheten i ryggraden och förändringarna i

benbiomarkörer från utgångsvärdet var signifikant större vid vecka 144 hos den grupp som fick

tenofovirdisoproxil. Minskningarna av skelettets mineraltäthet i höften var signifikant större i den här

gruppen fram till vecka 96. Under de 144 veckorna förelåg emellertid ingen ökad risk för frakturer och

inga tecken på kliniskt relevanta skelettabnormiteter i denna studie.

I andra studier (prospektiva och tvärstudier) förekom de mest uttalade minskningarna av BMD hos

patienter som behandlats med tenofovirdisoproxil som en del av en regim som innehöll en boostad

proteashämmare. Sammantaget med tanke på de skelettabnormiteter som associerades med

tenofovirdisoproxil och begränsningarna beträffande långtidsdata på effekten av tenofovirdisoproxil

på skeletthälsa och frakturrisk, ska alternativa behandlingsregimer övervägas för patienter med

osteoporos och hög risk för frakturer.

Om skelettabnormitet misstänks eller påvisas bör lämplig specialist konsulteras.

Hudreaktioner

Milda till måttliga hudutslag har rapporterats för de enskilda komponenterna i

Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil Glenmark. Utslagen som associeras med efavirenz

försvinner vanligen under fortsatt behandling. Lämpliga antihistaminer och/eller kortikosteroider kan

förbättra toleransen och påskynda tillbakagång av utslag. Svåra utslag med blåsbildning, fuktig

deskvamation eller ulceration har rapporterats hos mindre än 1 % av de patienter som behandlats med

efavirenz (se avsnitt 4.8). Förekomsten av erythema multiforme eller Stevens-Johnsons syndrom var

cirka 0,1 %. Behandling med Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil Glenmark ska avbrytas hos

patienter som utvecklar svåra utslag med åtföljande blåsbildning, deskvamation och slemhinne-

engagemang eller feber. Erfarenheten av efavirenz hos patienter som avbrutit behandling med andra

antiretrovirala läkemedel i NNRTI-klassen är begränsad. Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil

Glenmark rekommenderas inte till patienter som har haft en livshotande kutan reaktion (t ex Stevens-

Johnsons syndrom) efter behandling med en NNRTI.

Vikt och metabola parametrar

Viktökning och ökade nivåer av lipider och glukos i blodet kan förekomma under antiretroviral

behandling. Sådana förändringar kan delvis ha samband med sjukdomskontroll och livsstil. Vad gäller

lipider finns det i vissa fall belägg för en behandlingseffekt medan det inte finns några starka belägg

för ett samband mellan viktökning och någon viss behandling. Beträffande övervakning av lipider och

glukos i blodet hänvisas till etablerade riktlinjer för hiv-behandling. Lipidrubbningar ska behandlas på

ett kliniskt lämpligt sätt.

Mitokondriell dysfunktion efter exponering in utero

Nukleos(t)idanaloger kan i varierande grad påverka mitokondriell funktion, vilket är mest uttalat med

stavudin, didanosin och zidovudin. Man har rapporterat mitokondriell dysfunktion hos hiv-negativa

spädbarn som exponerats för nukleosidanaloger in utero och/eller postnatalt; dessa har främst avsett

behandling med regimer innehållande zidovudin. De väsentligaste biverkningarna som rapporterats är

hematologiska rubbningar (anemi, neutropeni) och metabola rubbningar (hyperlaktatemi,

hyperlipasemi). Dessa biverkningar har ofta varit övergående. Några sent uppträdande neurologiska

rubbningar har rapporterats som sällsynta (ökad tonus, kramper, onormalt beteende). Om sådana

neurologiska rubbningar är övergående eller permanenta är för närvarande okänt. Dessa fynd ska

övervägas för alla barn som in utero exponerats för nukleos(t)idanaloger och som uppvisar allvarliga

kliniska fynd av okänd etiologi, i synnerhet neurologiska fynd. Dessa fynd påverkar inte aktuella

nationella rekommendationer avseende antiretroviral terapi till gravida kvinnor för att förhindra

vertikal överföring av hiv.

Immunreaktiveringssyndrom

Hos hiv-infekterade patienter med svår immunbrist vid tidpunkten för insättande av CART, kan en

inflammatorisk reaktion på asymtomatiska eller kvarvarande opportunistiska patogener uppstå och

orsaka allvarliga kliniska tillstånd eller förvärrade symtom. Vanligtvis har sådana reaktioner

observerats inom de första veckorna eller månaderna efter insättning av CART. Relevanta exempel är

cytomegalovirus-retinit, generella och/eller fokala mykobakteriella infektioner och

Pneumocystis

jirovecii

pneumoni. Varje symtom på inflammation ska utredas och behandling påbörjas vid behov.

Autoimmuna tillstånd (som Graves sjukdom och autoimmun hepatit) har också rapporterats vid

immunreaktivering; dock har tid till tillslag varierat och dessa händelser kan inträffa flera månader

efter behandlingsstart.

Osteonekros

Även om etiologin anses vara beroende av flera faktorer (inklusive kortikosteroid-användning,

alkoholkonsumtion, svår immunsuppression och högre kroppsmasseindex), har fall av osteonekros

rapporteras, främst hos patienter med framskriden hiv-sjukdom och/eller långvarig exponering för

CART. Patienter ska rådas att söka läkare ifall de får ledvärk, stelhet i lederna eller svårighet att röra

sig.

Patienter med hiv-1 mutationsstammar

Behandling med Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil Glenmark bör undvikas hos patienter

som har hiv-1-stammar med K65R, M184V/I eller K103N-mutationen (se avsnitt 4.1 och 5.1).

Äldre

Den fasta doskombinationen efavirenz/emtricitabin/tenofovirdisoproxil har inte studerats hos patienter

över 65 år. Det är mer sannolikt att äldre patienter har nedsatt lever- eller njurfunktion, och

försiktighet bör därför iakttas vid behandling av äldre patienter med

Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil Glenmark (se avsnitt 4.2).

Hjälpämnen

Detta läkemedel innehåller mindre än 1 mmol natrium (23 mg) per tablett, dvs är näst intill

”natriumfritt”.

4.5

Interaktioner med andra läkemedel och övriga interaktioner

Eftersom Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil Glenmark innehåller efavirenz, emtricitabin

och tenofovirdisoproxil, kan interaktioner som setts med dessa läkemedel också inträffa med

Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil Glenmark. Interaktionsstudier har endast utförts på

vuxna.

Eftersom Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil Glenmark är en fast kombinationsprodukt ska

den inte ges samtidigt med andra läkemedel som innehåller komponenterna emtricitabin och

tenofovirdisoproxil. Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil Glenmark ska inte administreras

samtidigt med läkemedel som innehåller efavirenz om det inte behövs för dosanpassning, t ex med

rifampicin (se avsnitt 4.2). På grund av likheter med emtricitabin, ska

Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil Glenmark inte ges tillsammans med andra

cytidinanaloger, såsom lamivudin. Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil Glenmark ska inte

ges samtidigt med adefovirdipivoxil eller läkemedel som innehåller tenofoviralafenamid.

Efavirenz inducerar CYP3A4, CYP2B6 och UGT1A1

in vivo

. Substanser som metaboliseras via dessa

enzymer kan få minskade plasmakoncentrationer när de ges i kombination med efavirenz. Efavirenz

kan inducera CYP2C19 och CYP2C9, men hämning har också observerats

in vitro

och nettoeffekten

av samtidig administrering med substrat för dessa enzymer är inte fastställd (se avsnitt 5.2).

Exponeringen för efavirenz kan vara ökad när det ges med läkemedel (t ex ritonavir) eller föda (t ex

grapefruktjuice) som hämmar CYP3A4- eller CYP2B6-aktivitet. Substanser eller växtbaserade

läkemedel (t ex extrakt av Ginkgo biloba och johannesört) som inducerar dessa enzymer kan leda till

sänkta plasmakoncentrationer av efavirenz. Samtidig användning av johannesört är kontraindicerad (se

avsnitt 4.3). Samtidig användning av extrakt av Ginkgo biloba rekommenderas inte (se avsnitt 4.4).

In vitro

- och farmakokinetiska interaktionsstudier har visat att möjligheten för CYP-medierad

interaktion mellan emtricitabin och tenofovirdisoproxil med andra läkemedel är liten.

Cannabinoidtestinteraktion

Efavirenz binder inte till cannabinoidreceptorer. Falskt positiva cannabinoidtestresultat i urin har

rapporterats med några screeninganalyser hos icke-infekterade försökspersoner och hiv-infekterade

patienter som fått efavirenz. I sådana fall rekommenderas bekräftande tester med en mer specifik

metod som gaskromatografi/masspektrometri.

Kontraindikationer vid samtidig användning

Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil Glenmark ska inte ges samtidigt med terfenadin,

astemizol, cisaprid, midazolam, triazolam, pimozid, bepridil eller ergotalkaloider (till exempel

ergotamin, dihydroergotamin, ergonovin och metylergonovin) då hämning av metabolismen av dessa

kan leda till allvarliga livshotande händelser (se avsnitt 4.3).

Elbasvir/grazoprevir:

Samtidig administrering av Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil

Glenmark och elbasvir/grazoprevir är kontraindicerat eftersom det kan leda till förlust av virologiskt

svar på elbasvir/grazoprevir (se avsnitt 4.3 och tabell 1).

Vorikonazol

: Samtidig administrering med standarddoser av efavirenz och vorikonazol är

kontraindicerad. Eftersom Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil Glenmark är en fast

doskombinationsprodukt, kan inte dosen av efavirenz ändras. Därmed ska inte vorikonazol och

Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil Glenmark ges samtidigt (se avsnitt 4.3 och tabell 1).

Johannesört (Hypericum perforatum):

Samtidig administrering med

Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil Glenmark och växtbaserade läkemedel innehållande

johannesört är kontraindicerad. Plasmakoncentrationsnivåer av efavirenz kan minska vid samtidig

användning av johannesört. Detta beror på att johannesört inducerar läkemedelsmetaboliserande

enzymer och/eller transportproteiner. Om en patient redan använder johannesört, avbryt behandlingen

med johannesört, kontrollera virusnivåer och om möjligt efavirenznivåer. Efavirenznivåerna kan öka

när användningen av johannesört upphör. Den inducerande effekten av johannesört kan kvarstå i minst

2 veckor efter avslutad behandling (se avsnitt 4.3).

QT-förlängande läkemedel:

Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil Glenmark är kontraindicerat

vid samtidig användning av läkemedel som är kända för att förlänga QTc-intervallet och kan leda till

torsade de pointes, såsom: antiarytmika klass IA och III, neuroleptika och antidepressiva medel, vissa

antibiotika inklusive vissa medel i följande klasser: makrolider, fluorokinoloner, och antimykotika av

imidazol- och triazoltyp, vissa icke- sederande antihistaminer (terfenadin, astemizol), cisaprid,

flekainid, vissa antimalariamedel och metadon (se avsnitt 4.3).

Samtidig behandling rekommenderas inte

Atazanavir/ritonavir

: Det finns inte tillräckligt mycket data för att rekommendera samtidig

administrering av atazanavir/ritonavir och Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil Glenmark.

Därmed kan inte samtidig administrering av atazanavir/ritonavir och

Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil Glenmark rekommenderas (se tabell 1).

Didanosin

: Samtidig administrering av Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil Glenmark och

didanosin rekommenderas inte (se tabell 1).

Sofosbuvir/velpatasvir och sofosbuvir/velpatasvir/voxilaprevir:

Samtidig administrering av

Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil Glenmark och sofosbuvir/velpatasvir eller

sofosbuvir/velpatasvir/voxilaprevir rekommenderas inte (se avsnitt 4.4 och tabell 1).

Läkemedel med renal utsöndring

: Eftersom emtricitabin och tenofovir huvudsakligen utsöndras via

njurarna, kan samtidig administrering av Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil Glenmark och

läkemedel som påverkar njurfunktionen eller som konkurrerar om aktiv tubulär sekretion, leda till en

ökning av plasmakoncentrationerna av emtricitabin, tenofovir och/eller det samtidigt administrerade

läkemedlet.

Man bör undvika att behandla med Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil Glenmark om

patienten samtidigt får eller nyligen genomgått behandling med något nefrotoxiskt läkemedel. Några

exempel är, men begränsas inte till, aminoglykosider, amfotericin B, foskarnet, ganciklovir,

pentamidin, vankomycin, cidofovir och interleukin-2 (se avsnitt 4.4).

Andra interaktioner

Interaktioner mellan den fasta kombinationen efavirenz/emtricitabin/tenofovirdisoproxil eller dess

enskilda komponenter och andra läkemedel visas i tabell 1 nedan (ökning visas som “↑”, minskning

som “↓”, oförändrat som “↔”, två gånger dagligen som “b.i.d.”, en gång dagligen som “q.d.” och en

gång var åttonde timme som “q8h”). Om data finns tillgängligt för 90 %-igt konfidensintervall visas

det inom parentes.

Tabell 1: Interaktioner mellan den fasta doskombinationen

efavirenz/emtricitabin/tenofovirdisoproxil eller dess enskilda komponenter och andra läkemedel

Läkemedel uppdelade efter

behandlingsområde

Påverkan på

läkemedelskoncentrationer

Genomsnittlig procentuell

förändring i AUC, C

max

,

C

min

med 90 % konfidens-

intervall, om tillgängliga

(mekanism)

Rekommendation avseende

samtidig administrering med

Efavirenz/Emtricitabine/

Tenofovir disoproxil Glenmark

(efavirenz 600 mg, emtricitabin

200 mg, tenofovirdisoproxil

245 mg)

INFEKTIONSLÄKEMEDEL

Virushämmande medel mot HIV

Proteashämmare

Atazanavir/ritonavir/ Tenofovirdisoproxil

(300 mg q.d./100 mg q.d./245 mg q.d.)

Atazanavir:

AUC: ↓ 25 % (↓ 42 till ↓ 3)

: ↓ 28 % (↓ 50 till ↑ 5)

: ↓ 26 % (↓ 46 till ↑ 10)

Samtidig administrering med

atazanavir/ritonavir och

tenofovir ledde till en ökad

exponering för tenofovir.

Högre koncentrationer av

tenofovir skulle kunna

förstärka

tenofovirassocierade

biverkningar inklusive

njursjukdomar.

Samtidig adminstrering av

atazanavir/ritonavir och

Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir

disoproxil Glenmark

rekommenderas inte.

Läkemedel uppdelade efter

behandlingsområde

Påverkan på

läkemedelskoncentrationer

Genomsnittlig procentuell

förändring i AUC, C

max

,

C

min

med 90 % konfidens-

intervall, om tillgängliga

(mekanism)

Rekommendation avseende

samtidig administrering med

Efavirenz/Emtricitabine/

Tenofovir disoproxil Glenmark

(efavirenz 600 mg, emtricitabin

200 mg, tenofovirdisoproxil

245 mg)

Atazanavir/ritonavir/Efavirenz

(400 mg q.d./100 mg q.d./600 mg q. d., alla

administrerade tillsammans med föda)

Atazanavir (på

eftermiddagen):

AUC: ↔* (↓ 9 % till ↑ 10 %)

: ↑ 17 %* (↑ 8 till ↑ 27)

: ↓ 42 %* (↓ 31 till ↓ 51)

Atazanavir/ritonavir/Efavirenz

(400 mg q.d./200 mg q.d./600 mg q. d., alla

administrerade tillsammans med föda)

Atazanavir (på

eftermiddagen):

AUC: ↔*/** (↓ 10 % till ↑

26 %)

: ↔*/** (↓ 5 % till ↑ 26

: ↑ 12 %*/** (↓ 16 till ↑

(CYP3A4-induktion).

* jämfört med atazanavir 300

mg/ritonavir 100 mg q.d. på

kvällen utan efavirenz. Denna

minskning i C

för

atazanavir kan påverka

effekten av atazanavir

negativt.

** baserat på historisk

jämförelse.

Samtidig användning av

efavirenz tillsammans med

atazanavir/ritonavir

rekommenderas inte.

Atazanavir/ritonavir/Emtricitabin

Interaktionen har inte

studerats.

Darunavir/ritonavir/Efavirenz

(300 mg b.i.d.*/100 mg b.i.d./600 mg q.d.)

* lägre än rekommenderade doser.

Liknande fynd förväntas med

rekommenderade doser.

Darunavir:

AUC: ↓ 13 %

: ↓ 31 %

: ↓ 15 %

(CYP3A4-induktion)

Efavirenz:

AUC: ↑ 21 %

: ↑ 17 %

: ↑ 15 %

(CYP3A4-hämning)

Darunavir/ritonavir/Tenofovirdisoproxil

(300 mg b.i.d.*/100 mg b.i.d./245 mg q.d.)

* lägre än rekommenderad dos

Darunavir:

AUC: ↔

: ↔

Tenofovir:

AUC: ↑ 22 %

: ↑ 37 %

Darunavir/ritonavir/Emtricitabin

Interaktionen har inte

studerats. Med tanke på de

olika eliminationsvägarna, är

ingen interaktion att förvänta.

Efavirenz/Emtricitabine/

Tenofovir disoproxil Glenmark i

kombination med

darunavir/ritonavir 800/100 mg en

gång dagligen kan leda till

suboptimalt C

för darunavir.

Om Efavirenz/Emtricitabine/

Tenofovir disoproxil Glenmark

används i kombination med

darunavir/ritonavir, ska

behandlingen med

darunavir/ritonavir 600/100 mg

två gånger dagligen användas.

Darunavir/ritonavir ska användas

med försiktighet i kombination

med Efavirenz/Emtricitabine/

Tenofovir disoproxil Glenmark.

Se raden för ritonavir nedan.

Övervakning av njurfunktion kan

vara indicerad, särskilt hos

Läkemedel uppdelade efter

behandlingsområde

Påverkan på

läkemedelskoncentrationer

Genomsnittlig procentuell

förändring i AUC, C

max

,

C

min

med 90 % konfidens-

intervall, om tillgängliga

(mekanism)

Rekommendation avseende

samtidig administrering med

Efavirenz/Emtricitabine/

Tenofovir disoproxil Glenmark

(efavirenz 600 mg, emtricitabin

200 mg, tenofovirdisoproxil

245 mg)

patienter med bakomliggande

systemisk eller renal sjukdom,

eller hos patienter som tar

nefrotoxiska läkemedel.

Fosamprenavir/ritonavir/Efavirenz

(700 mg b.i.d./100 mg b.i.d./600 mg q.d.)

Ingen kliniskt signifikant

farmakokinetisk interaktion.

Fosamprenavir/ritonavir/ Emtricitabin

Interaktionen har inte

studerats

Fosamprenavir/ritonavir/

Tenofovirdisoproxil

Interaktionen har inte

studerats

Efavirenz/Emtricitabine/

Tenofovir disoproxil Glenmark

och fosamprenavir/ritonavir kan

administreras tillsammans utan

dosjustering. Se raden för

ritonavir nedan.

Indinavir/Efavirenz

(800 mg q8h/200 mg q.d.)

Efavirenz:

AUC: ↔

: ↔

: ↔

Indinavir:

AUC: ↓ 31 % (↓ 8 till ↓ 47)

: ↓ 40 %

En liknande minskning av

indinavirexponering sågs när

indinavir 1 000 mg q8h gavs

tillsammans med efavirenz

600 mg q.d.

(CYP3A4-induktion)

För samtidig administrering

av efavirenz och

lågdosritonavir i kombination

med en proteashämmare, se

avsnittet rörande ritonavir

nedan.

Indinavir/Emtricitabin

(800 mg q8h/200 mg q.d.)

Indinavir:

AUC: ↔

: ↔

Emtricitabin:

AUC: ↔

: ↔

Indinavir/Tenofovirdisoproxil

(800 mg q8h/245 mg q.d.)

Indinavir:

AUC: ↔

: ↔

Tenofovir:

AUC: ↔

: ↔

Det finns inte tillräckligt med data

för att göra dosrekommendationer

för indinavir givet tillsammans

med Efavirenz/Emtricitabine/

Tenofovir disoproxil Glenmark.

Då den kliniska betydelsen av

minskade koncentrationer av

indinavir inte har visats, bör

vikten av de observerade

farmakokinetiska interaktionerna

tas i beaktande när man väljer en

behandling som innehåller både

efavirenz, en komponent i

Efavirenz/Emtricitabine/

Tenofovir disoproxil Glenmark,

och indinavir.

Lopinavir/ritonavir/Tenofovirdisoproxil

(400 mg b.i.d./100 mg b.i.d./245 mg q.d.)

Lopinavir/Ritonavir:

AUC: ↔

: ↔

: ↔

Tenofovir:

AUC: ↑ 32 % (↑ 25 till ↑ 38)

: ↔

: ↑ 51 % (↑ 37 till ↑ 66)

Det finns inte tillräckligt med data

för att göra dosrekommendationer

för lopinavir/ritonavir givet

tillsammans med

Efavirenz/Emtricitabine/

Tenofovir disoproxil Glenmark.

Samtidig administrering av

lopinavir/ritonavir och

Läkemedel uppdelade efter

behandlingsområde

Påverkan på

läkemedelskoncentrationer

Genomsnittlig procentuell

förändring i AUC, C

max

,

C

min

med 90 % konfidens-

intervall, om tillgängliga

(mekanism)

Rekommendation avseende

samtidig administrering med

Efavirenz/Emtricitabine/

Tenofovir disoproxil Glenmark

(efavirenz 600 mg, emtricitabin

200 mg, tenofovirdisoproxil

245 mg)

Högre koncentration av

tenofovir skulle kunna öka

risken för

tenofovirassocierade

biverkningar, inklusive

njursjukdomar.

Lopinavir/ritonavir mjuka kapslar eller oral

lösning/Efavirenz

Väsentlig minskning av

exponeringen av lopinavir,

vilket gör det nödvändigt att

dosjustera lopinavir/ritonavir.

När efavirenz och två NRTI

gavs i kombination med

533/133 mg

lopinavir/ritonavir (mjuka

kapslar) två gånger dagligen,

resulterade detta i liknande

plasmakoncentrationer av

lopinavir som

lopinavir/ritonavir (mjuka

kapslar) 400/100 mg två

gånger dagligen utan

efavirenz (historiska data).

Efavirenz/Emtricitabine/

Tenofovir disoproxil Glenmark

rekommenderas inte.

Lopinavir/ritonavir tabletter/Efavirenz

(400/100 mg b.i.d./600 mg q.d.)

Lopinavirkoncentrationer:

↓ 30-40 %

(500/125 mg b.i.d./600 mg q.d.)

Lopinavirkoncentrationer:

liknande som för

lopinavir/ritonavir

400/100 mg två gånger

dagligen utan efavirenz.

Dosen av lopinavir/ritonavir

måste justeras vid samtidig

administrering av efavirenz.

För samtidig administrering

av efavirenz och

lågdosritonavir i kombination

med en proteashämmare, se

avsnittet rörande ritonavir

nedan.

Lopinavir/ritonavir/Emtricitabin

Interaktionen har inte

studerats

Ritonavir/Efavirenz (

500 mg b.i.d./600 mg q.d.)

Ritonavir:

Morgon AUC: ↑ 18 % (↑ 6

till ↑ 33)

Kväll AUC: ↔

Morgon C

: ↑ 24 % (↑ 12

till ↑ 38)

Kväll C

: ↔

Samtidig administrering av

ritonavir vid doser om 600 mg

och Efavirenz/Emtricitabine/

Tenofovir disoproxil Glenmark

rekommenderas inte. Vid

användning av

Efavirenz/Emtricitabine/

Läkemedel uppdelade efter

behandlingsområde

Påverkan på

läkemedelskoncentrationer

Genomsnittlig procentuell

förändring i AUC, C

max

,

C

min

med 90 % konfidens-

intervall, om tillgängliga

(mekanism)

Rekommendation avseende

samtidig administrering med

Efavirenz/Emtricitabine/

Tenofovir disoproxil Glenmark

(efavirenz 600 mg, emtricitabin

200 mg, tenofovirdisoproxil

245 mg)

Morgon C

: ↑ 42 % (↑ 9 till

↑ 86)

Kväll C

: ↑ 24 % (↑ 3 till ↑

Efavirenz:

AUC: ↑ 21 % (↑ 10 till ↑ 34)

: ↑ 14 % (↑ 4 till ↑ 26)

: ↑ 25 % (↑ 7 till ↑ 46)

(hämning av CYP-medierad

oxidativ metabolism)

När efavirenz gavs

tillsammans med ritonavir

500 mg eller 600 mg två

gånger dagligen, tolererades

inte kombinationen väl (t ex

inträffade yrsel, illamående,

parastesi och gav förhöjda

leverenzymer). Det finns inte

tillräckligt med data avseende

toleransen av efavirenz och

lågdosritonavir (100 mg, en

eller två gånger dagligen)

Ritonavir/Emtricitabin

Interaktionen har inte

studerats.

Ritonavir/Tenofovirdisoproxil

Interaktionen har inte

studerats.

Tenofovir disoproxil Glenmark

med lågdosritonavir bör det tas i

beaktande att det finns en

möjlighet att incidensen av

efavirenzassocierade biverkningar

ökar pga eventuella

farmakodynamiska interaktioner.

Saquinavir/ritonavir/Efavirenz

Interaktionen har inte

studerats. För samtidig

administrering av efavirenz

och lågdosritonavir i

kombination med en

proteashämmare, se avsnittet

rörande ritonavir ovan.

Saquinavir/ritonavir/Tenofovirdisoproxil

Det fanns inga kliniskt

signifikanta farmakokinetiska

interaktioner när

tenofovirdisoproxil

administrerades samtidigt

med ritonavir förstärkt

saquinavir.

Saquinavir/ritonavir/Emtricitabin

Interaktionen har inte

studerats.

Det finns inte tillräckligt med data

för att göra dosrekommendationer

för saquinavir/ritonavir givet

tillsammans med

Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir

disoproxil Glenmark. Samtidig

administrering av

saquinavir/ritonavir och

Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir

disoproxil Glenmark

rekommenderas inte. Användning

av Efavirenz/Emtricitabine/

Tenofovir disoproxil Glenmark i

kombination med saquinavir som

enda proteashämmare

rekommenderas inte.

CCR5-antagonist

Maravirok/Efavirenz

(100 mg b.i.d./600 mg q.d.)

Maravirok:

: ↓ 45 % (↓ 38 till ↓

: ↓ 51 % (↓ 37 till ↓ 62)

Efavirenzkoncentrationerna

inte uppmätta, ingen effekt

förväntas.

Se produktresumé för läkemedel

som innehåller maravirok.

Läkemedel uppdelade efter

behandlingsområde

Påverkan på

läkemedelskoncentrationer

Genomsnittlig procentuell

förändring i AUC, C

max

,

C

min

med 90 % konfidens-

intervall, om tillgängliga

(mekanism)

Rekommendation avseende

samtidig administrering med

Efavirenz/Emtricitabine/

Tenofovir disoproxil Glenmark

(efavirenz 600 mg, emtricitabin

200 mg, tenofovirdisoproxil

245 mg)

Maravirok/Tenofovirdisoproxil

(300 mg b.i.d./245 mg q.d.)

Maravirok:

: ↔

: ↔

Tenofovirkoncentrationerna

inte uppmätta, ingen effekt

förväntas.

Maravirok/Emtricitabin

Interaktionen har inte

studerats.

Integrashämmare

Raltegravir/Efavirenz

(400 mg enkeldos/-)

Raltegravir:

AUC: ↓ 36 %

: ↓ 21 %

: ↓ 36 %

(UGT1A1-induktion)

Raltegravir/Tenofovirdisoproxil

(400 mg b.i.d./-)

Raltegravir:

AUC: ↑ 49 %

: ↑ 3 %

: ↑ 64 %

(interaktionsmekanismen är

inte känd)

Tenofovir:

AUC: ↓ 10 %

: ↓ 13 %

: ↓ 23 %

Raltegravir/Emtricitabin

Interaktionen har inte

studerats.

Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir

disoproxil Glenmark och

raltegravir kan administreras

tillsammans utan dosjustering.

NRTI och NNRTI

NRTI/Efavirenz

Specifika interaktionsstudier

har inte utförts med efavirenz

och NRTI annat än för

lamivudin, zidovudin och

tenofovirdisoproxil. Kliniskt

signifikanta interaktioner har

inte påvisats och är inte att

förvänta eftersom NRTI

metaboliseras via en annan

väg än efavirenz varför det är

osannolikt att de konkurrerar

om samma metaboliska

enzym och eliminationsvägar.

På grund av likheten mellan

lamivudin och emtricitabin, en

komponent i

Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir

disoproxil Glenmark, ska

Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir

disoproxil Glenmark inte ges

samtidigt med lamivudin (se

avsnitt 4.4).

NNRTI/Efavirenz

Interaktionen har inte

studerats.

Eftersom användning av två

NNRTI inte visats vara

fördelaktig vad gäller effekt och

säkerhet, rekommenderas inte

samtidig administrering av

Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir

disoproxil Glenmark och en annan

NNRTI.

Didanosin/Tenofovirdisoproxil

Samtidig administrering av

tenofovirdisoproxil och

Samtidig administrering av

Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir

Läkemedel uppdelade efter

behandlingsområde

Påverkan på

läkemedelskoncentrationer

Genomsnittlig procentuell

förändring i AUC, C

max

,

C

min

med 90 % konfidens-

intervall, om tillgängliga

(mekanism)

Rekommendation avseende

samtidig administrering med

Efavirenz/Emtricitabine/

Tenofovir disoproxil Glenmark

(efavirenz 600 mg, emtricitabin

200 mg, tenofovirdisoproxil

245 mg)

didanosin resulterar i att den

systemiska exponeringen för

didanosin ökar med 40-60 %.

Didanosin/Efavirenz

Interaktionen har inte

studerats.

Didanosin/Emtricitabin

Interaktionen har inte

studerats.

disoproxil Glenmark och

didanosin rekommenderas inte.

Ökad systemisk exponering för

didanosin kan öka risken för

didanosinrelaterade biverkningar.

Sällsynta fall av pankreatit och

laktacidos, ibland dödliga, har

rapporterats. Samtidig

administrering av

tenofovirdisoproxil och didanosin

med en daglig dos på 400 mg har

associerats med en signifikant

sänkning av CD4‑celltalet,

möjligen beroende på en

intracellulär interaktion som ökar

mängden fosforylerat (dvs. aktivt)

didanosin. En sänkt dos på 250

mg didanosin givet samtidigt med

tenofovirdisoproxilbehandli ng

har associerats med rapporter om

höga frekvenser av virologisk

terapisvikt för flera testade

kombinationer av

hiv‑1‑infektionsbehandling.

Virushämmande medel mot hepatit C

Elbasvir/Grazoprevir + Efavirenz

Elbasvir:

AUC: ↓ 54 %

: ↓ 45 %

(CYP3A4- eller P-gp-

induktion – påverkan på

elbasvir)

Grazoprevir:

AUC: ↓ 83 %

: ↓ 87 %

(CYP3A4- eller P-gp-

induktion – påverkan på

grazoprevir)

Efavirenz:

AUC: ↔

: ↔

Samtidig administrering av

Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir

disoproxil Glenmark och

elbasvir/grazoprevir är

kontraindicerat eftersom det kan

leda till förlust av virologiskt svar

på elbasvir/grazoprevir. Denna

förlust beror på signifikanta

minskningar av

plasmakoncentrationer av

elbasvir/grazoprevir orsakade av

induktion av CYP3A4 eller P-gp.

Se produktresumén för

elbasvir/grazoprevir för mer

information.

Glekaprevir/Pibrentasvir/Efavirenz

Förväntad:

Glekaprevir: ↓

Pibrentasvir: ↓

Samtidig administrering av

glekaprevir/pibrentasvir med

efavirenz, en komponent i

Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir

disoproxil Glenmark, kan minska

plasmakoncentrationerna av

glekaprevir och pibrentasvir

Läkemedel uppdelade efter

behandlingsområde

Påverkan på

läkemedelskoncentrationer

Genomsnittlig procentuell

förändring i AUC, C

max

,

C

min

med 90 % konfidens-

intervall, om tillgängliga

(mekanism)

Rekommendation avseende

samtidig administrering med

Efavirenz/Emtricitabine/

Tenofovir disoproxil Glenmark

(efavirenz 600 mg, emtricitabin

200 mg, tenofovirdisoproxil

245 mg)

signifikant och leda till minskad

behandlingseffekt. Samtidig

administrering av

glekaprevir/pibrentasvir med

Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir

disoproxil Glenmark

rekommenderas inte. Se

produktinformationen för

glekaprevir/pibrentasvir för mer

information.

Ledipasvir/Sofosbuvir

(90 mg/400 mg q.d.) +

Efavirenz/Emtricitabin/Tenofovirdisoproxil

(600 mg/200 mg/245 mg q.d.)

Ledipasvir:

AUC: ↓ 34 % (↓ 41 till ↓ 25)

: ↓ 34 % (↓ 41 till ↑ 25)

: ↓ 34 % (↓ 43 till ↑ 24)

Sofosbuvir:

AUC: ↔

: ↔

GS-331007

AUC: ↔

: ↔

: ↔

Efavirenz:

AUC: ↔

: ↔

: ↔

Emtricitabin:

AUC: ↔

: ↔

: ↔

Tenofovir:

AUC: ↑ 98 % (↑ 77 till ↑ 123)

: ↑ 79 % (↑ 56 till ↑ 104)

: ↑ 163 % (↑ 137 till ↑

197)

Ingen dosjustering

rekommenderas. Den ökade

exponeringen för tenofovir skulle

kunna förstärka biverkningar

associerade med

tenofovirdisoproxil, inklusive

störningar i njurfunktionen.

Njurfunktionen bör följas

noggrant (se avsnitt 4.4).

Sofosbuvir/Velpatasvir

(400 mg/100 mg q.d.) +

Efavirenz/Emtricitabin/Tenofovirdisoproxil

(600 mg/200 mg/245 mg q.d.)

Sofosbuvir:

AUC: ↔

: ↑ 38 % (↑ 14 till ↑ 67)

GS-331007

AUC: ↔

: ↔

: ↔

Velpatasvir:

AUC: ↓ 53 % (↓ 61 till ↓ 43)

: ↓ 47 % (↓ 57 till ↓ 36)

: ↓ 57 % (↓ 64 till ↓ 48)

Efavirenz:

AUC: ↔

: ↔

Samtidig administrering av

Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir

disoproxil Glenmark och

sofosbuvir/velpatasvir eller

sofosbuvir/velpatasvir/

voxilaprevir förväntas minska

plasmakoncentrationen av

velpatasvir och voxilaprevir.

Samtidig administrering av

Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir

disoproxil Glenmark och

sofosbuvir/velpatasvir eller

sofosbuvir/velpatasvir/

Läkemedel uppdelade efter

behandlingsområde

Påverkan på

läkemedelskoncentrationer

Genomsnittlig procentuell

förändring i AUC, C

max

,

C

min

med 90 % konfidens-

intervall, om tillgängliga

(mekanism)

Rekommendation avseende

samtidig administrering med

Efavirenz/Emtricitabine/

Tenofovir disoproxil Glenmark

(efavirenz 600 mg, emtricitabin

200 mg, tenofovirdisoproxil

245 mg)

: ↔

Emtricitabin:

AUC: ↔

: ↔

: ↔

Tenofovir:

AUC: ↑ 81 % (↑ 68 till ↑ 94)

: ↑ 77 % (↑ 53 till ↑ 104)

: ↑ 121 % (↑ 100 till ↑

143)

Sofosbuvir/Velpatasvir/Voxilaprevir

(400 mg/100 mg/100 mg q.d.) +

Efavirenz/Emtricitabin/Tenofovirdisoproxil

(600 mg/200 mg/245 mg q.d.)

Interaktion har endast

studerats med

sofosbuvir/velpatasvir.

Förväntad:

Voxilaprevir: ↓

voxilaprevir rekommenderas inte

(se avsnitt 4.4).

Sofosbuvir

(400 mg q.d.) +

Efavirenz/Emtricitabin/Tenofovirdisoproxil

(600 mg/200 mg/245 mg q.d.)

Sofosbuvir:

AUC: ↔

: ↓ 19 % (↓ 40 till ↑ 10)

GS-331007

AUC: ↔

: ↓ 23 % (↓ 30 till ↑ 16)

Efavirenz:

AUC: ↔

: ↔

: ↔

Emtricitabin:

AUC: ↔

: ↔

: ↔

Tenofovir:

AUC: ↔

: ↑ 25 % (↑ 8 till ↑ 45)

: ↔

Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir

disoproxil Glenmark och

sofosbuvir kan administreras

tillsammans utan dosjustering.

Antibiotika

Klaritromycin/Efavirenz

(500 mg b.i.d./400 mg q.d.)

Klaritromycin:

AUC: ↓ 39 % (↓ 30 till ↓ 46)

: ↓ 26 % (↓ 15 till ↓ 35)

Klaritromycin 14-

hydroxymetabolit:

AUC: ↑ 34 % (↑ 18 till ↑ 53)

: ↑ 49 % (↑ 32 till ↑ 69)

Efavirenz:

AUC: ↔

: ↑ 11 % (↑ 3 till ↑ 19)

(CYP3A4-induktion)

Hos icke-infekterade

frivilliga utvecklade 46 %

Den kliniska betydelsen av dessa

förändringar i plasmanivåer för

klaritromycin är inte känd.

Alternativ till klaritromycin (t ex

azitromycin) kan övervägas.

Andra makrolidantibiotika, såsom

erytromycin, har inte studerats

tillsammans med

Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir

disoproxil Glenmark.

Läkemedel uppdelade efter

behandlingsområde

Påverkan på

läkemedelskoncentrationer

Genomsnittlig procentuell

förändring i AUC, C

max

,

C

min

med 90 % konfidens-

intervall, om tillgängliga

(mekanism)

Rekommendation avseende

samtidig administrering med

Efavirenz/Emtricitabine/

Tenofovir disoproxil Glenmark

(efavirenz 600 mg, emtricitabin

200 mg, tenofovirdisoproxil

245 mg)

utslag när de erhöll efavirenz

och klaritromycin.

Klaritromycin/Emtricitabin

Interaktionen har inte

studerats.

Klaritromycin/Tenofovirdisoproxil

Interaktionen har inte

studerats.

Läkemedel mot mykobakterier

Rifabutin/Efavirenz

(300 mg q.d./600 mg q.d.)

Rifabutin:

AUC: ↓ 38 % (↓ 28 till ↓ 47)

: ↓ 32 % (↓ 15 till ↓ 46)

: ↓ 45 % (↓ 31 till ↓ 56)

Efavirenz:

AUC: ↔

: ↔

: ↓ 12 % (↓ 24 till ↑ 1)

(CYP3A4-induktion)

Rifabutin/Emtricitabin

Interaktionen har inte

studerats.

Rifabutin/Tenofovirdisoproxil

Interaktionen har inte

studerats.

Den dagliga dosen av rifabutin

bör höjas med 50 % vid

administrering med

Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir

disoproxil Glenmark. Man bör

överväga att dubbla

rifabutindosen vid behandlingar

där rifabutin ges 2 eller 3 gånger i

veckan med

Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir

disoproxil Glenmark. Den

kliniska effekten av denna

dosjustering har inte utvärderats

tillräckligt. Individuell tolerans

och virologiskt svar bör beaktas

vid dosjusteringen (se avsnitt 5.2).

Rifampicin/Efavirenz

(600 mg q.d./600 mg q.d.)

Efavirenz:

AUC: ↓ 26 % (↓ 15 till ↓ 36)

: ↓ 20 % (↓ 11 till ↓ 28)

: ↓ 32 % (↓ 15 till ↓ 46)

(CYP3A4 and CYP2B6 -

induktion)

Rifampicin/Tenofovirdisoproxil

(600 mg q.d./245 mg q.d.)

Rifampicin:

AUC: ↔

: ↔

Tenofovir:

AUC: ↔

: ↔

Rifampicin/Emtricitabin

Interaktionen har inte

studerats.

Vid samtidig behandling med

Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir

disoproxil Glenmark och

rifampicin till patienter som väger

50 kg eller mer, kan ytterligare

200 mg/dag (800 mg totalt) av

efavirenz ge en exponering

liknande en daglig dos efavirenz

på 600 mg vid användning utan

rifampicin. Den kliniska effekten

av denna dosjustering har inte

utvärderats tillräckligt. Individuell

tolerans och virologiskt svar bör

beaktas vid dosjusteringen (se

avsnitt 5.2). Ingen dosjustering av

rifampicin rekommenderas vid

samtidig administrering med

Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir

disoproxil Glenmark.

Antimykotika

Itrakonazol/Efavirenz

(200 mg b.i.d./600 mg q.d.)

Itrakonazol:

AUC: ↓ 39 % (↓ 21 till ↓ 53)

: ↓ 37 % (↓ 20 till ↓ 51)

: ↓ 44 % (↓ 27 till ↓ 58)

Eftersom ingen

dosrekommendation kan ges för

itrakonazol när det används med

Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir

Läkemedel uppdelade efter

behandlingsområde

Påverkan på

läkemedelskoncentrationer

Genomsnittlig procentuell

förändring i AUC, C

max

,

C

min

med 90 % konfidens-

intervall, om tillgängliga

(mekanism)

Rekommendation avseende

samtidig administrering med

Efavirenz/Emtricitabine/

Tenofovir disoproxil Glenmark

(efavirenz 600 mg, emtricitabin

200 mg, tenofovirdisoproxil

245 mg)

(minskning av

koncentrationerna av

itrakonazol: CYP3A4-

induktion)

Hydroxyitrakonazol:

AUC: ↓ 37 % (↓ 14 till ↓ 55)

: ↓ 35 % (↓ 12 till ↓ 52)

: ↓ 43 % (↓ 18 till ↓ 60)

Efavirenz:

AUC: ↔

: ↔

: ↔

Itrakonazol/Emtricitabin

Interaktionen har inte

studerats.

Itrakonazol/Tenofovirdisoproxil

Interaktionen har inte

studerats.

disoproxil Glenmark bör en

alternativ antimykotisk

behandling övervägas.

Posakonazol/Efavirenz

(-/400 mg q.d.)

Posakonazol:

AUC: ↓ 50 %

: ↓ 45 %

(UDP-G-induktion)

Posakonazol/Emtricitabin

Interaktionen har inte

studerats.

Posakonazol/Tenofovirdisoproxil

Interaktionen har inte

studerats.

Samtidig administrering av

posakonazol och

Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir

disoproxil Glenmark ska undvikas

om inte nyttan för patienten

uppväger risken.

Vorikonazol/Efavirenz

(200 mg b.i.d./400 mg q.d.)

Vorikonazol:

AUC: ↓ 77 %

: ↓ 61 %

Efavirenz:

AUC: ↑ 44 %

: ↑ 38 %

(kompetitiv hämning av

oxidativ metabolism)

Samtidig administrering av

standarddoser av efavirenz

och vorikonazol är

kontraindicerad (se avsnitt

4.3)

Vorikonazol/Emtricitabin

Interaktionen har inte

studerats.

Vorikonazol/Tenofovirdisoproxil

Interaktionen har inte

studerats.

Eftersom

Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir

disoproxil Glenmark är en fast

doskombinationsprodukt, kan inte

efavirenzdosen ändras, och

därmed ska inte vorikonazol och

Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir

disoproxil Glenmark

administreras samtidigt.

Antimalariamedel

Artemeter/Lumefantrin/Efavirenz

(20/120 mg tablett, 6 doser om 4 tabletter

vardera under 3 dagar/600 mg q.d.)

Artemeter:

AUC: ↓ 51 %

: ↓ 21 %

Dihydroartemisinin (aktiv

metabolit):

AUC: ↓ 46 %

: ↓ 38 %

Lumefantrin:

Eftersom sänkta koncentrationer

av artemeter, dihydroartemisinin

eller lumefantrin kan resultera i

försämrad antimalariaeffekt,

rekommenderas försiktighet när

Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir

disoproxil Glenmark

Läkemedel uppdelade efter

behandlingsområde

Påverkan på

läkemedelskoncentrationer

Genomsnittlig procentuell

förändring i AUC, C

max

,

C

min

med 90 % konfidens-

intervall, om tillgängliga

(mekanism)

Rekommendation avseende

samtidig administrering med

Efavirenz/Emtricitabine/

Tenofovir disoproxil Glenmark

(efavirenz 600 mg, emtricitabin

200 mg, tenofovirdisoproxil

245 mg)

AUC: ↓ 21 %

: ↔

Efavirenz:

AUC: ↓ 17 %

: ↔

(CYP3A4-induktion)

Artemeter/Lumefantrin/Emtricitabin

Interaktionen har inte

studerats.

Artemeter/Lumefantrin/

Tenofovirdisoproxil

Interaktionen har inte

studerats.

administreras samtidigt med

artemeter/lumefantrintabletter.

Atovakvon och

proguanilhydroklorid/Efavirenz

(250/100 mg enkeldos/600 mg q.d.)

Atovakvon:

AUC: ↓ 75 % (↓ 62 till↓ 84)

: ↓ 44 % (↓ 20 till ↓ 61)

Proguanil:

AUC: ↓ 43 % (↓ 7 till ↓ 65)

: ↔

Atovakvon och proguanilhydroklorid/

Emtricitabin

Interaktionen har inte

studerats.

Atovakvon och proguanilhydroklorid/

Tenofovirdisoproxil

Interaktionen har inte

studerats.

Samtidig administrering av

atovakvon/proguanil med

Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir

disoproxil Glenmark ska

undvikas.

ANTIKONVULSIVA LÄKEMEDEL

Karbamazepin/Efavirenz

(400 mg q.d./600 mg q.d.)

Karbamazepin:

AUC: ↓ 27 % (↓ 20 till ↓ 33)

: ↓ 20 % (↓ 15 till ↓ 24)

: ↓ 35 % (↓ 24 till ↓ 44)

Efavirenz:

AUC: ↓ 36 % (↓ 32 till ↓ 40)

: ↓ 21 % (↓ 15 till ↓ 26)

: ↓ 47 % (↓ 41 till ↓ 53)

(minskning av

koncentrationen av

karbamezepin: CYP3A4-

induktion; minskning av

koncentrationen av efavirenz:

CYP3A4 och CYP2B6-

induktion).

Samtidig administrering av

högre doser av efavirenz eller

karbamezepin har inte

studerats.

Karbamazepin/Emtricitabin

Interaktionen har inte

studerats.

Karbamazepin/Tenofovirdisoproxil

Interaktionen har inte

studerats.

Dosrekommendation för

användning av

Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir

disoproxil Glenmark tillsammans

med karbamezepin kan inte ges.

Ett alternativt antikonvulsivt

läkemedel bör övervägas.

Plasmakoncentrationer av

karbamezepin bör följas

regelbundet.

Fenytoin, Fenobarbital och andra

antikonvulsiva läkemedel som utgör

substrat för CYP-isozymer

Interaktion med efavirenz,

emtricitabin eller

tenofovirdisoproxil har inte

studerats. För efavirenz finns

en risk för minskning eller

ökning av

När Efavirenz/Emtricitabine/

Tenofovir disoproxil Glenmark

administreras tillsammans med

antikonvulsiva medel som utgör

substrat för CYP-isozymer, bör

plasmakoncentrationer av

Läkemedel uppdelade efter

behandlingsområde

Påverkan på

läkemedelskoncentrationer

Genomsnittlig procentuell

förändring i AUC, C

max

,

C

min

med 90 % konfidens-

intervall, om tillgängliga

(mekanism)

Rekommendation avseende

samtidig administrering med

Efavirenz/Emtricitabine/

Tenofovir disoproxil Glenmark

(efavirenz 600 mg, emtricitabin

200 mg, tenofovirdisoproxil

245 mg)

plasmakoncentrationen för

fenytoin, fenobarbital och

andra antikonvulsiva

läkemedel som utgör substrat

för CYP-isozymer.

antikonvulsiva medel följas

regelbundet.

Valproinsyra/Efavirenz

(250 mg b.i.d./600 mg q.d.)

Ingen kliniskt signifikant

effekt på farmakokinetiken

för efavirenz. Begränsade

data tyder på att

Efavirenz/Emtricitabine/

Tenofovir disoproxil

Glenmark inte har någon

kliniskt signifikant effekt på

farmakokinetiken för

valproinsyra.

Valproinsyra/Emtricitabin

Interaktionen har inte

studerats.

Valproinsyra/Tenofovirdisoproxil

Interaktionen har inte

studerats.

Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir

disoproxil Glenmark och

valproinsyra kan administreras

tillsammans utan dosjustering.

Patienter ska övervakas med

avseende på kontroll av

epileptiska anfall.

Vigabatrin/Efavirenz

Gabapentin/Efavirenz

Interaktionen har inte

studerats. Kliniskt

signifikanta interaktioner

förväntas inte eftersom

vigabatrin och gabapentin

uteslutande elimineras

oförändrade i urinen. Det är

därmed osannolikt att de

konkurrerar om samma

metaboliska enzym och

eliminationsvägar som

efavirenz.

Vigabatrin/Emtricitabin

Gabapentin/Emtricitabin

Interaktionen har inte

studerats.

Vigabatrin/Tenofovirdisoproxil

Gabapentin/Tenofovirdisoproxil

Interaktionen har inte

studerats.

Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir

disoproxil Glenmark och

vigabatrin eller gabapentin kan

administreras tillsammans utan

dosjustering.

ANTIKOAGULANTIA

Warfarin/Efavirenz

Acenokumarol/Efavirenz

Interaktionen har inte

studerats. Efavirenz kan höja

eller sänka

plasmakoncentrationer och

förstärka eller försvaga

effekter av warfarin eller

acenokumarol.

Vid samtidig administrering med

Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir

disoproxil Glenmark kan

dosjustering av warfarin eller

acenokumarol krävas.

ANTIDEPRESSIVA LÄKEMEDEL

Selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI)

Sertralin/Efavirenz

(50 mg q.d./600 mg q.d.)

Sertralin:

AUC: ↓ 39 % (↓ 27 till ↓ 50)

: ↓ 29 % (↓ 15 till ↓ 40)

: ↓ 46 % (↓ 31 till ↓ 58)

Vid samtidig administrering med

Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir

disoproxil Glenmark bör

Läkemedel uppdelade efter

behandlingsområde

Påverkan på

läkemedelskoncentrationer

Genomsnittlig procentuell

förändring i AUC, C

max

,

C

min

med 90 % konfidens-

intervall, om tillgängliga

(mekanism)

Rekommendation avseende

samtidig administrering med

Efavirenz/Emtricitabine/

Tenofovir disoproxil Glenmark

(efavirenz 600 mg, emtricitabin

200 mg, tenofovirdisoproxil

245 mg)

Efavirenz:

AUC: ↔

: ↑ 11 % (↑ 6 till ↑ 16)

: ↔

(CYP3A4-induktion)

Sertralin/Emtricitabin

Interaktionen har inte

studerats.

Sertralin/Tenofovirdisoproxil

Interaktionen har inte

studerats.

dosökningarna av sertralin

anpassas efter kliniskt svar.

Paroxetin/Efavirenz

(20 mg q.d./600 mg q.d.)

Paroxetin:

AUC: ↔

: ↔

: ↔

Efavirenz:

AUC: ↔

: ↔

: ↔

Paroxetin/Emtricitabin

Interaktionen har inte

studerats.

Paroxetin/Tenofovirdisoproxil

Interaktionen har inte

studerats.

Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir

disoproxil Glenmark och

paroxetin kan administreras

tillsammans utan dosjustering.

Fluoxetin/Efavirenz

Interaktionen har inte

studerats. Eftersom fluoxetin

har en liknande metabolisk

profil som paroxetin, dvs en

kraftig CYP2D6-hämmande

effekt, bör en liknande

avsaknad av interaktion

föreligga för fluoxetin.

Fluoxetin/Emtricitabin

Interaktionen har inte

studerats.

Fluoxetin/Tenofovirdisoproxil

Interaktionen har inte

studerats.

Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir

disoproxil Glenmark och fluoxetin

kan administreras tillsammans

utan dosjustering.

Norepinefrin- och dopaminåterupptagshämmare

Bupropion/Efavirenz

[150 mg enkeldos (fördröjd frisättning)/600

mg q.d.]

Bupropion:

AUC: ↓ 55 % (↓ 48 till ↓ 62)

: ↓ 34 % (↓ 21 till ↓ 47)

Hydroxibupropion:

AUC: ↔

: ↑ 50 % (↑ 20 till ↑ 80)

(CYP2B6-induktion)

Bupropion/Emtricitabin

Interaktionen har inte

studerats.

Bupropion/Tenofovirdisoproxil

Interaktionen har inte

studerats.

Ökningar av bupropion ska

anpassas efter kliniskt svar, men

den maximala rekommenderade

dosen av bupropion ska inte

överskridas. Ingen dosanpassning

krävs för efavirenz.

KARDIOVASKULÄRA LÄKEMEDEL

Kalciumkanalblockerare

Diltiazem/Efavirenz

Diltiazem:

Vid samtidig administrering med

Läkemedel uppdelade efter

behandlingsområde

Påverkan på

läkemedelskoncentrationer

Genomsnittlig procentuell

förändring i AUC, C

max

,

C

min

med 90 % konfidens-

intervall, om tillgängliga

(mekanism)

Rekommendation avseende

samtidig administrering med

Efavirenz/Emtricitabine/

Tenofovir disoproxil Glenmark

(efavirenz 600 mg, emtricitabin

200 mg, tenofovirdisoproxil

245 mg)

(240 mg q.d./600 mg q.d.)

AUC: ↓ 69 % (↓ 55 till ↓ 79)

: ↓ 60 % (↓ 50 till ↓ 68)

: ↓ 63 % (↓ 44 till ↓ 75)

Desacetyldiltiazem:

AUC: ↓ 75 % (↓ 59 till ↓ 84)

: ↓ 64 % (↓ 57 till ↓ 69)

: ↓ 62 % (↓ 44 till ↓ 75)

N-monodesmetyldiltiazem:

AUC: ↓ 37 % (↓ 17 till ↓ 52)

: ↓ 28 % (↓ 7 till ↓ 44)

: ↓ 37 % (↓ 17 till ↓ 52)

Efavirenz:

AUC: ↑ 11 % (↑ 5 till ↑ 18)

: ↑ 16 % (↑ 6 till ↑ 26)

: ↑ 13 % (↑ 1 till ↑ 26)

(CYP3A4-induktion)

Förhöjningen av de

farmakokinetiska

parametrarna för efavirenz

anses inte vara kliniskt

signifikanta.

Diltiazem/Emtricitabin

Interaktionen har inte

studerats.

Diltiazem/Tenofovirdisoproxil

Interaktionen har inte

studerats.

Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir

disoproxil Glenmark bör

dosjustering av diltiazem anpassas

efter kliniskt svar (se

produktresumén för diltiazem).

Verapamil, Felodipin, Nifedipin och

Nikardipin

Interaktion med efavirenz,

emtricitabin eller

tenofovirdisoproxil har inte

studerats. När efavirenz

administreras tillsammans

med en

kalciumkanalblockerare som

utgör ett substrat för

CYP3A4-enzym, finns en

risk för sänkta

plasmakoncentrationer av

kalciumkanalblockeraren.

Vid samtidig administrering med

Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir

disoproxil Glenmark bör

dosjustering av

kalciumkanalblockeraren anpassas

efter kliniskt svar (se

produktresumén för

kalciumkanalblockeraren).

LIPIDSÄNKANDE LÄKEMEDEL

HMG Co-A reduktashämmare

Atorvastatin/Efavirenz

(10 mg q.d./600 mg q.d.)

Atorvastatin:

AUC: ↓ 43 % (↓ 34 till ↓ 50)

: ↓ 12 % (↓ 1 till ↓ 26)

2-hydroxyatorvastatin:

AUC: ↓ 35 % (↓ 13 till ↓ 40)

: ↓ 13 % (↓ 0 till ↓ 23)

4-hydroxyatorvastatin:

AUC: ↓ 4 % (↓ 0 till ↓ 31)

: ↓ 47 % (↓ 9 till ↓ 51)

Totalt aktiva HMG Co-A

reduktashämmare:

Kolesterolnivåer bör följas

regelbundet. Dosjustering av

atorvastatin kan vara nödvändig

vid samtidig administrering med

Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir

disoproxil Glenmark (se

produktresumé för atorvastatin).

Läkemedel uppdelade efter

behandlingsområde

Påverkan på

läkemedelskoncentrationer

Genomsnittlig procentuell

förändring i AUC, C

max

,

C

min

med 90 % konfidens-

intervall, om tillgängliga

(mekanism)

Rekommendation avseende

samtidig administrering med

Efavirenz/Emtricitabine/

Tenofovir disoproxil Glenmark

(efavirenz 600 mg, emtricitabin

200 mg, tenofovirdisoproxil

245 mg)

AUC: ↓ 34 % (↓ 21 till ↓ 41)

: ↓ 20 % (↓ 2 till ↓ 26)

Atorvastatin/Emtricitabin

Interaktionen har inte

studerats.

Atorvastatin/Tenofovirdisoproxil

Interaktionen har inte

studerats.

Pravastatin/Efavirenz

(40 mg q.d./600 mg q.d.)

Pravastatin:

AUC: ↓ 40 % (↓ 26 till ↓ 57)

: ↓ 18 % (↓ 59 till ↑ 12)

Pravastatin/Emtricitabin

Interaktionen har inte

studerats.

Pravastatin/Tenofovirdisoproxil

Interaktionen har inte

studerats.

Kolesterolnivåer bör följas

regelbundet. Dosjustering av

pravastatin kan vara nödvändig

vid samtidig administrering med

Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir

disoproxil Glenmark (se

produktresumé för pravastatin).

Simvastatin/Efavirenz

(40 mg q.d./600 mg q.d.)

Simvastatin:

AUC: ↓ 69 % (↓ 62 till ↓ 73)

: ↓ 76 % (↓ 63 till ↓ 79)

Simvastatinsyra:

AUC: ↓ 58 % (↓ 39 till ↓ 68)

: ↓ 51 % (↓ 32 till ↓ 58)

Totalt aktiva HMG Co-A

reduktashämmare:

AUC: ↓ 60 % (↓ 52 till ↓ 68)

: ↓ 62 % (↓ 55 till ↓ 78)

(CYP3A4-induktion)

Samtidig administrering av

efavirenz med atorvastatin,

pravastatin eller simvastatin

påverkade inte efavirenz

AUC eller C

värden.

Simvastatin/Emtricitabin

Interaktionen har inte

studerats.

Simvastatin/Tenofovirdisoproxil

Interaktionen har inte

studerats.

Kolesterolnivåer bör följas

regelbundet. Dosjustering av

simvastatin kan vara nödvändig

vid samtidig administrering med

Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir

disoproxil Glenmark (se

produktresumé för simvastatin).

Rosuvastatin/Efavirenz

Interaktionen har inte

studerats. Rosuvastatin

utsöndras till stor del

oförändrat via faeces, således

förväntas ingen interaktion

med efavirenz.

Rosuvastatin/Emtricitabin

Interaktionen har inte

studerats.

Rosuvastatin/Tenofovirdisoproxil

Interaktionen har inte

studerats.

Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir

disoproxil Glenmark och

rosuvastatin kan administreras

tillsammans utan dosjustering.

HORMONELLA ANTIKONCEPTIONSMEDEL

Perorala:

Etinylöstradiol+Norgestimat/Efavirenz

(0,035 mg+0,25 mg q.d./600 mg q.d.)

Etinylöstradiol

AUC: ↔

: ↔

: ↓ 8 % (↑ 14 till ↓ 25)

En tillförlitlig barriärmetod för

antikonception ska användas

tillsammans med hormonella

Läkemedel uppdelade efter

behandlingsområde

Påverkan på

läkemedelskoncentrationer

Genomsnittlig procentuell

förändring i AUC, C

max

,

C

min

med 90 % konfidens-

intervall, om tillgängliga

(mekanism)

Rekommendation avseende

samtidig administrering med

Efavirenz/Emtricitabine/

Tenofovir disoproxil Glenmark

(efavirenz 600 mg, emtricitabin

200 mg, tenofovirdisoproxil

245 mg)

Norelgestromin (aktiv

metabolit):

AUC: ↓ 64 % (↓ 62 till ↓ 67)

: ↓ 46 % (↓ 39 till ↓ 52)

: ↓ 82 % (↓ 79 till ↓ 85)

Levonorgestrel (aktiv

metabolit):

AUC: ↓ 83 % (↓ 79 till ↓ 87)

: ↓ 80 % (↓ 77 till ↓ 83)

: ↓ 86 % (↓ 80 till ↓ 90)

(induktion av metabolism)

Efavirenz: ingen kliniskt

signifikant interaktion.

Den kliniska betydelsen av

dessa effekter är inte känd.

Etinylöstradiol/ Tenofovirdisoproxil

(-/245 mg q.d.)

Etinylöstradiol:

AUC: ↔

: ↔

Tenofovir:

AUC: ↔

: ↔

Norgestimat/Etinylöstradiol/ Emtricitabin

Interaktionen har inte

studerats.

antikonceptionsmedel (se avsnitt

4.6).

Injektion: Depomedroxiprogesteronacetat

(DMPA)/ Efavirenz

(150 mg i.m. enkeldos DMPA)

I en 3-månaders

interaktionsstudie

konstaterades inga

signifikanta skillnader i de

farmakokinetiska

parametrarna för MPA

mellan försökspersoner som

fick efavirenzinnehållande

antiretroviral behandling och

försökspersoner som inte fick

antiretroviral behandling.

Andra prövare erhåll liknande

resultat, även om

plasmanivåerna av MPA

varierade mer i den andra

studien. I båda studierna låg

plasmaprogesteron kvar på

låga nivåer hos

försökspersoner som fick

efavirenz och DMPA, vilket

överensstämmer med

ovulationshämning.

DMPA/Tenofovirdisoproxil

Interaktionen har inte

studerats.

DMPA/Emtricitabin

Interaktionen har inte

studerats.

På grund av den begränsade

information som finns tillgänglig

ska en tillförlitlig barriärmetod för

antikonception användas

tillsammans med hormonella

antikonceptionsmedel (se avsnitt

4.6).

Läkemedel uppdelade efter

behandlingsområde

Påverkan på

läkemedelskoncentrationer

Genomsnittlig procentuell

förändring i AUC, C

max

,

C

min

med 90 % konfidens-

intervall, om tillgängliga

(mekanism)

Rekommendation avseende

samtidig administrering med

Efavirenz/Emtricitabine/

Tenofovir disoproxil Glenmark

(efavirenz 600 mg, emtricitabin

200 mg, tenofovirdisoproxil

245 mg)

Implantat:

Etonogestrel/Efavirenz

Minskad exponering för

etonogestrel kan förväntas

(CYP3A4-induktion).

Efter godkännandet har det

kommit enstaka rapporter om

utebliven antikonception med

etonogestrel hos patienter

som exponerats för efavirenz.

En tillförlitlig barriärmetod för

antikonception ska användas

tillsammans med hormonella

antikonceptionsmedel (se avsnitt

4.6).

Etonogestrel/Tenofovirdisoproxil

Interaktionen har inte

studerats.

Etonogestrel/Emtricitabin

Interaktionen har inte

studerats.

IMMUNSUPPRESSIVA LÄKEMEDEL

Immunsuppressiva läkemedel som

metaboliseras via CYP3A4 (som

ciklosporin, takrolimus,

sirolimus)/Efavirenz

Interaktionen har inte

studerats.

↓ exponering av

immunsuppressiva läkemedel

kan förväntas (CYP3A4-

induktion).

Dessa immunsuppressiva

läkemedel förväntas inte

påverka exponeringen för

efavirenz.

Takrolimus/Emtricitabin/

Tenofovirdisoproxil

(0,1 mg/kg q.d./200 mg/245 mg q.d.)

Takrolimus:

AUC: ↔

: ↔

: ↔

Emtricitabin:

AUC: ↔

: ↔

: ↔

Tenofovirdisoproxil:

AUC: ↔

: ↔

: ↔

Dosjustering av det

immunsuppressiva läkemedlet kan

krävas. Täta kontroller av

koncentrationer av det

immunsuppressiva läkemedlet

under minst två veckor (tills

stabila koncentrationer har

uppnåtts) rekommenderas vid in-

respektive utsättande av

behandling med

Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir

disoproxil Glenmark.

OPIOIDER

Metadon/Efavirenz

(35-100 mg q.d./600 mg q.d.)

Metadon:

AUC: ↓ 52 % (↓ 33 till ↓ 66)

: ↓ 45 % (↓ 25 till ↓ 59)

(CYP3A4-induktion)

I en studie med hiv-

infekterade intravenösa

missbrukare, resulterade

samtidig administrering av

efavirenz och metadon i

minskade plasmanivåer av

metadon och tecken på

opiatabstinenssymtom.

Metadondosen höjdes i

Samtidig användning med

Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir

disoproxil Glenmark ska undvikas

på grund av risken för QTc-

förlängning (se avsnitt 4.3).

Läkemedel uppdelade efter

behandlingsområde

Påverkan på

läkemedelskoncentrationer

Genomsnittlig procentuell

förändring i AUC, C

max

,

C

min

med 90 % konfidens-

intervall, om tillgängliga

(mekanism)

Rekommendation avseende

samtidig administrering med

Efavirenz/Emtricitabine/

Tenofovir disoproxil Glenmark

(efavirenz 600 mg, emtricitabin

200 mg, tenofovirdisoproxil

245 mg)

genomsnitt med 22 % för att

lindra abstinenssymtomen.

Metadon/Tenofovirdisoproxil

(40-110 mg q.d./245 mg q.d.)

Metadon:

AUC: ↔

: ↔

: ↔

Tenofovir:

AUC: ↔

: ↔

: ↔

Metadon/Emtricitabin

Interaktionen har inte

studerats.

Buprenorfin/naloxon/Efavirenz

Buprenorfin:

AUC: ↓ 50 %

Norbuprenorfin:

AUC: ↓ 71 %

Efavirenz:

Ingen kliniskt signifikant

interaktion.

Buprenorfin/naloxon/Emtricitabin

Interaktionen har inte

studerats.

Buprenorfin/naloxon/Tenofovirdisoproxil

Interaktionen har inte

studerats.

Trots den minskade exponeringen

av buprenorfin uppvisade ingen

patient abstinenssymtom.

Dosjustering av buprenorfin

kanske inte är nödvändig vid

samtidig administrering med

Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir

disoproxil Glenmark

Den dominerande cirkulerande metaboliten av sofosbuvir.

Studier gjorda med andra läkemedel

Inga kliniskt signifikanta farmakokinetiska interaktioner sågs när efavirenz gavs samtidigt med

azitromycin, cetirizin, fosamprenavir/ritonavir, lorazepam, zidovudin, syrabindande medel med

aluminium/magnesiumhydroxid, famotidin eller flukonazol. Potentialen för interaktioner mellan

efavirenz och andra azol-antimykotiska medel, såsom ketokonazol har inte studerats.

Inga kliniskt signifikanta farmakokinetiska interaktioner sågs när emtricitabin gavs samtidigt med

stavudin, zidovudin eller famciklovir. Inga kliniskt signifikanta farmakokinetiska interaktioner sågs

när tenofovirdisoproxil gavs samtidigt med emtricitabin eller ribavirin.

4.6

Fertilitet, graviditet och amning

Fertila kvinnor (se nedan och avsnitt 5.3)

Kvinnor som tar Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil Glenmark ska undvika att bli gravida.

Fertila kvinnor ska genomgå graviditetstest innan Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil

Glenmark sätts in.

Födelsekontroll hos män och kvinnor

Antikonceptionsmedel av barriärtyp ska alltid användas i kombination med andra

antikonceptionsmetoder (till exempel perorala eller andra hormonella antikonceptionsmedel, se avsnitt

4.5) vid pågående behandling med Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil Glenmark. På grund

av den långa halveringstiden för efavirenz rekommenderas användning av lämpliga

antikonceptionsmedel 12 veckor efter att man avslutat behandling med

Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil Glenmark.

Graviditet

Efavirenz

: Det finns sju retrospektiva rapporter om fynd som överensstämmer med neuralrörsdefekt,

inklusive meningomyelocele, samtliga hos mödrar som exponerats för behandlingsregimer där

efavirenz ingick under första trimestern (samtliga fasta kombinationsläkemedel som innehåller

efavirenz undantagna). Ytterligare två fall (ett prospektivt och ett retrospektivt) vilka innefattar

händelser som överensstämmer med neuralrörsdefekt, har rapporterats med det fasta

kombinationsläkemedlet som innehåller efavirenz, emtricitabin och tenofovirdisoproxil. Ett

orsakssamband mellan dessa händelser och användning av efavirenz har inte fastställts och den

gemensamma nämnaren är inte känd. Eftersom neuralrörsdefekter uppträder inom de 4 första veckorna

av fosterutveckling (vid den tid då neuralrören sluts), gäller denna eventuella risk kvinnor som

exponeras för efavirenz under graviditetens första trimester.

I juli 2013 hade 904 prospektiva graviditetsrapporter, avseende exponering under graviditetens första

trimester med behandlingsregimer där efavirenz ingått, inkommit till det antiretrovirala

graviditetsregistret (APR,

Antiretroviral Pregnancy Registry

). Dessa graviditeter resulterade i 766

levande födda barn. Ett barn rapporterades ha en neuralrörsdefekt och frekvensen samt mönstret för

andra medfödda defekter liknade såväl vad som setts hos barn som exponerats för behandlingsregimer

utan efavirenz som i hiv-negativ kontrollgrupp. Incidensen av neuralrörsdefekt i den allmänna

populationen varierar från 0,5-1 fall per 1 000 levande födda barn.

Missbildningar har observerats hos foster från efavirenzbehandlade apor (se avsnitt 5.3).

Emtricitabin och tenofovirdisoproxil

: En stor mängd data från gravida kvinnor (fler än 1 000

graviditeter) tyder inte på några missbildningar eller foster/neonatal toxicitet associerad med

emtricitabin och tenofovirdisoproxil. Djurstudier med emtricitabin och tenofovirdisoproxil tyder inte

på reproduktionstoxikologiska effekter (se avsnitt 5.3).

I litteraturen har exponering för tenofovirdisoproxil under den tredje trimestern av graviditeten visats

minska risken för överföring av HBV från moder till spädbarn om tenofovirdisoproxil ges till mödrar i

tillägg till immunglobulin mot hepatit B och hepatit Bvaccin hos spädbarn.

I tre kontrollerade kliniska studier administrerades tenofovirdisoproxil (245 mg) en gång dagligen från

28 till 32 graviditetsveckan fram till 1 till 2 månader post partum hos totalt 327 gravida kvinnor med

kronisk HBV-infektion. Kvinnorna och deras spädbarn följdes under upp till 12 månader efter

förlossningen. Dessa data har inte lett till några säkerhetssignaler.

Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil Glenmark ska användas under graviditet endast då

tillståndet kräver att det är absolut nödvändigt att kvinnan behandlas med

efavirenz/emtricitabin/tenofovirdisoproxil.

Amning

Det har visats att efavirenz, emtricitabin och tenofovir utsöndras i bröstmjölk. Det finns otillräcklig

information angående effekterna av efavirenz, emtricitabin och tenofovir på nyfödda/spädbarn. En risk

för spädbarnet kan inte uteslutas. Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil Glenmark ska därför

inte användas under amning.

Generellt sett bör hiv-infekterade kvinnor enligt rekommendation inte amma sina spädbarn för att

undvika överföring av hiv till barnet.

Fertilitet

Inga humandata om effekten av den fasta doskombinationen efavirenz/emtricitabin/tenofovirdisoproxil

finns tillgängliga. Djurstudier tyder inte på skadliga effekter av efavirenz, emtricitabin eller

tenofovirdisoproxil på fertiliteten.

4.7

Effekter på förmågan att framföra fordon och använda maskiner

Inga studier beträffande effekterna på förmågan att framföra fordon eller använda maskiner har utförts.

Yrsel har dock rapporterats vid användandet av efavirenz, emtricitabin och tenofovirdisoproxil.

Efavirenz kan också orsaka nedsatt koncentrationsförmåga och/eller somnolens. Patienter bör

instrueras att de bör undvika potentiellt riskfyllda uppgifter som att framföra fordon eller handha

maskiner om de upplever dessa symtom.

4.8

Biverkningar

Sammanfattning av säkerhetsprofil

Kombinationen av efavirenz, emtricitabin och tenofovirdisoproxil har studerats hos 460 patienter

antingen i form av den fasta kombinationstabletten efavirenz/emtricitabin/tenofovirdisoproxil (studie

AI266073) eller i form av var och en av komponenterna (studie GS-01-934). Biverkningarna

överensstämde generellt med dem som sågs i tidigare studier med de enskilda komponenterna. De

oftast rapporterade biverkningarna med åtminstone möjligt samband med den fasta doskombinationen

efavirenz/emtricitabin/tenofovirdisoproxil hos patienter som behandlades i upp till 48 veckor i studie

AI266073 var psykiska störningar (16 %), störningar i centrala och perifera nervsystemet (13 %) och

störningar i magtarmkanalen (7 %).

Svåra hudreaktioner som Stevens-Johnsons syndrom och erythema multiforme; neuropsykiatriska

biverkningar (däribland svår depression, död genom självmord, psykosliknande beteende, epileptiska

anfall); svår leverpåverkan; pankreatit och laktacidos (ibland dödliga) har rapporterats.

Sällsynta fall av nedsatt njurfunktion, njursvikt och mindre vanliga fall av proximal renal tubulopati

(inklusive Fanconis syndrom) som ibland leder till skelettabnormiteter (som i sällsynta fall bidrar till

frakturer) har också rapporterats. Övervakning av njurfunktionen rekommenderas för patienter som får

Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil Glenmark (se avsnitt 4.4).

Utsättande av behandling med Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil Glenmark hos patienter

med samtidig hiv- och HBV-infektion kan vara associerad med svåra akuta exacerbationer av hepatit

(se avsnitt 4.4).

Administrering av Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil Glenmark med föda kan ge förhöjda

koncentrationer av efavirenz och leda till en ökad biverkningsfrekvens (se avsnitt 4.4 och 5.2).

Förteckning över biverkningar i tabellform

Biverkningarna från kliniska studier och erfarenheter efter godkännandet med den fasta

doskombinationen efavirenz/emtricitabin/tenofovirdisoproxil och de enskilda komponenterna vid

antiretroviral kombinationsbehandling redovisas i tabell 2 enligt organsystem, frekvens och den

komponent/de komponenter i den fasta doskombinationen till vilka biverkningarna kan hänföras.

Biverkningarna presenteras inom varje frekvensområde efter fallande allvarlighetsgrad. Frekvenserna

definieras som mycket vanliga (≥ 1/10), vanliga (≥ 1/100, < 1/10), mindre vanliga (≥ 1/1 000, < 1/100)

eller sällsynta (≥ 1/10 000, < 1/1 000).

Biverkningar associerade med användning av den fasta doskombinationen

efavirenz/emtricitabin/tenofovirdisoproxil:

Biverkningar med åtminstone möjligt samband med den

fasta doskombinationen efavirenz/emtricitabin/tenofovirdisoproxil som rapporterades i studie

AI266073 (över 48 veckor; n=203) och som inte har associerats med någon av de enskilda

komponenterna i den fasta doskombinationen efavirenz/emtricitabin/tenofovirdisoproxil var:

Vanliga:

- anorexi

Mindre vanliga: - muntorrhet

- osammanhängande tal

- ökad aptit

- minskad sexualdrift

- myalgi

Tabell 2: Biverkningar associerade med den fasta doskombinationen

efavirenz/emtricitabin/tenofovirdisoproxil listade efter den/de komponenter till vilka

biverkningarna kan hänföras

Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil Glenmark

Efavirenz

Emtricitabin

Tenofovirdisoproxil

Blodet och lymfsystemet:

Vanliga

neutropeni

Mindre vanliga

anemi

Immunsystemet:

Vanliga

allergisk reaktion

Mindre vanliga

hypersensitivitet

Metabolism och nutrition:

Mycket vanliga

hypofosfatemi

Vanliga

hypertriglyceridemi

hyperglykemi,

hypertriglyceridemi

Mindre vanliga

hyperkolesterolemi

hypokalemi

Sällsynta

laktacidos

Psykiska störningar:

Vanliga

depression (svåra hos

1,6 %)

, oro

, onormala

drömmar

, insomnia

onormala drömmar,

insomnia

Mindre vanliga

suicidförsök

suicidföreställningar

psykos

, mani

, paranoia

hallucinationer

, euforiskt

humör

, påverkad

labilitet

, förvirrat

tillstånd

, katatoni

aggression

Sällsynta

självmord

, inbillning

neuros

Centrala och perifera nervsystemet:

Mycket vanliga

huvudvärk

yrsel

Vanliga

cerebellära koordinations-

och balansstörningar

somnolens (2,0 %)

huvudvärk (5,7 %)

, störd

uppmärksamhet (3,6 %)

yrsel (8,5 %)

yrsel

huvudvärk

Mindre vanliga

konvulsioner

, amnesi

onormalt tänkande

, ataxi

onormal koordination

agitation

tremor

Ögon:

Mindre vanliga

dimsyn

Öron och balansorgan:

Mindre vanliga

tinnitus, vertigo

Blodkärl:

Mindre vanliga

vallningar

Magtarmkanalen:

Mycket vanliga

diarré, illamående

diarré, kräkningar,

illamående

Vanliga

diarré, kräkningar,

buksmärta, illamående

förhöjt amylas inklusive

förhöjt pankreasamylas,

förhöjt serumlipas,

kräkningar, buksmärta,

dyspepsi

buksmärta, uppsvälld buk,

flatulens

Mindre vanliga

pankreatit

pankreatit

Lever och gallvägar:

Vanliga

förhöjt aspartatamino-

transferas (ASAT), förhöjt

alaninaminotransferas

(ALAT), förhöjt

gammaglutamyltransferas

(GT)

förhöjt serum-ASAT

och/eller förhöjt serum-

ALAT), hyperbilirubinemi

förhöjda transaminaser

Mindre vanliga

akut hepatit

Sällsynta

leversvikt

leversteatos, hepatit

Hud och subkutan vävnad:

Mycket vanliga

utslag (måttligt-svårt

11,6%, alla grader 18%)

utslag

Vanliga

klåda

vesikulobullösa hudutslag,

pustulösa hudutslag,

makulopapulösa

hudutslag, utslag, klåda,

urtikaria, missfärgning av

huden (ökad

pigmentering)

Mindre vanliga

Stevens-Johnsons

syndrom, erythema

multiforme

, svåra utslag

(< 1 %)

angioödem

Sällsynta

fotoallergisk dermatit

angioödem

Muskuloskeletala systemet och bindväv:

Mycket vanliga

förhöjt kreatinkinas

Mindre vanliga

rabdomyolys

muskelsvaghet

Sällsynta

osteomalaci (manifesterad

som skelettsmärta och som i

sällsynta fall bidrar till

frakturer)

, myopati

Njurar och urinvägar:

Mindre vanliga

förhöjt kreatinin, proteinuri,

proximal renal tubulopati

inklusive Fanconis syndrom

Sällsynta

njursvikt (akut och kronisk),

akut tubulär nekros, nefrit

(inklusive akut interstitiell

nefrit)

, nefrogen diabetes

insipidus

Reproduktionsorgan och bröstkörtel:

Mindre vanliga

gynekomasti

Allmänna symtom och/eller symtom vid administreringsstället:

Mycket vanliga

asteni

Vanliga

trötthet

smärta, asteni

Anemi var vanligt och missfärgning av huden (ökad pigmentering) var mycket vanligt när

emtricitabin gavs till pediatriska patienter.

Denna biverkning kan förekomma som en följd av proximal renal tubulopati. Den anses inte ha något

orsakssamband med tenofovirdisoproxil i frånvaro av detta tillstånd.

Se avsnitt 4.8 Beskrivning av valda biverkningar för mer information.

Denna biverkning identifierades genom säkerhetsuppföljning efter introduktionen på marknaden för

antingen efavirenz, emtricitabin eller tenofovirdisoproxil. Frekvenskategorin bedömdes utgående från

en statistisk beräkning baserad på det totala antalet patienter som behandlades med efavirenz i kliniska

studier (n=3 969) eller som exponerats för emtricitabin i randomiserade kontrollerade kliniska studier

(n=1 563) eller som exponerats för tenofovirdisoproxil i randomiserade kontrollerade kliniska studier

och programmet för utökad tillgång (n=7 319).

Beskrivning av valda biverkningar

Utslag

: I kliniska studier med efavirenz var utslagen vanligen milda till måttliga makulopapulära

hudutslag som uppträdde inom de första två veckorna efter att behandlingen med efavirenz inletts. Hos

de flesta patienter försvann utslagen inom en månad vid fortsatt behandling med efavirenz.

Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil Glenmark kan återinsättas hos patienter som avbrutit

behandlingen på grund av utslag. Användning av lämpliga antihistaminer och/eller kortikosteroider

rekommenderas när Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil Glenmark återinsätts.

Psykiska symtom:

Patienter med psykiska störningar i anamnesen verkar ha större risk att få de

allvarliga psykiska biverkningarna som finns listade i kolumnen för efavirenz i tabell 2.

Centralnervösa symtom:

Centralnervösa symtom är vanliga med efavirenz, en av komponenterna i

Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil Glenmark. I kliniska, kontrollerade studier med

efavirenz, upplevde 19 % av patienterna centralnervösa symtom med måttlig till svår intensitet (svår 2

%) och 2 % av patienterna avbröt behandlingen på grund av sådana symtom. De börjar vanligen under

efavirenzbehandlingens första eller andra dag och försvinner vanligen efter de första 2 - 4 veckorna.

De kan inträffa oftare när Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil Glenmark tas i samband med

måltider möjligen beroende på förhöjda plasmanivåer av efavirenz (se avsnitt 5.2). Dosering vid

sänggående verkar förbättra toleransen för dessa symtom (se avsnitt 4.2).

Leversvikt med efavirenz

: Leversvikt som rapporterats efter godkännande, inklusive fall hos patienter

utan tidigare existerande leversjukdom eller andra identifierbara riskfaktorer, karakteriserades ibland

av ett fulminant förlopp som i vissa fall progredierade till transplantation eller dödsfall.

Nedsatt njurfunktion

: Eftersom Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil Glenmark kan orsaka

njurskada rekommenderas övervakning av njurfunktionen (se avsnitt 4.4 och 4.8 Sammanfattning av

säkerhetsprofil). Proximal renal tubulopati läker ut eller förbättras efter utsättning av

tenofovirdisoproxil. Hos vissa patienter gick emellertid inte sänkningar av kreatininclearance tillbaka

helt trots utsättande av tenofovirdisoproxil. Patienter som löper risk för nedsatt njurfunktion (t ex

patienter med renala riskfaktorer vid baslinjen, framskriden hiv-sjukdom, eller patienter som samtidigt

får nefrotoxiska läkemedel) löper ökad risk för ofullständig återhämtning av njurfunktionen trots

utsättande av tenofovirdisoproxil (se avsnitt 4.4).

Laktacidos:

Fall av laktacidos har rapporterats med tenofovirdisoproxil enbart eller i kombination med

andra antiretrovirala läkemedel. Patienter som har predisponerande faktorer, såsom patienter med svårt

nedsatt leverfunktion (klass C på CPT-skalan) (se avsnitt 4.3) eller patienter som samtidigt får

läkemedel som är kända för att inducera laktacidos, löper ökad risk för svår laktacidos under

behandling med tenofovirdisoproxil, inklusive dödlig utgång.

Metabola parametrar:

Viktökning och ökade nivåer av lipider och glukos i blodet kan förekomma

under antiretroviral behandling (se avsnitt 4.4).

Immunreaktiveringssyndrom

: Hos hiv-infekterade patienter med svår immunbrist vid tidpunkten för

insättande av CART, kan en inflammatorisk reaktion mot asymtomatiska eller kvarvarande

opportunistiska infektioner uppstå. Autoimmuna tillstånd (som Graves sjukdom och autoimmun

hepatit) har också rapporterats, dock har tid till tillslag varierat, och dessa händelser kan inträffa flera

månader efter behandlingsstart (se avsnitt 4.4).

Osteonekros

: Fall av osteonekros har rapporterats, speciellt hos patienter med kända riskfaktorer,

framskriden hiv-sjukdom eller långvarig exponering för CART. Frekvensen av detta är okänd (se

avsnitt 4.4).

Pediatrisk population

Otillräckliga data avseende säkerhet finns tillgängliga för barn under 18 års ålder.

Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil Glenmark rekommenderas inte till denna population (se

avsnitt 4.2).

Andra särskilda populationer

Äldre

: Den fasta doskombinationen efavirenz/emtricitabin/tenofovirdisoproxil har inte studerats hos

patienter över 65 år. Det är mer sannolikt att äldre patienter har nedsatt lever- eller njurfunktion, och

försiktighet bör därför iakttas vid behandling av äldre patienter med

Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil Glenmark (se avsnitt 4.2).

Patienter med nedsatt njurfunktion

: Eftersom tenofovirdisoproxil kan orsaka njurtoxicitet

rekommenderas noggrann övervakning av njurfunktionen hos alla patienter med lätt nedsatt

njurfunktion som behandlas med Efavirenz/Emtricitabine/Tenofovir disoproxil Glenmark (se avsnitt

4.2, 4.4 och 5.2).

Patienter med samtidig infektion med hiv och hepatit B- eller C-virus:

Endast ett begränsat antal

patienter var samtidigt infekterade med HBV (n=13) eller HCV (n=26) i studie GS-01-934.

Biverkningsprofilen för efavirenz, emtricitabin och tenofovirdisoproxil hos hiv-infekterade patienter

med samtidig HBV- eller HCV-infektion liknade den som har observerats hos hiv-infekterade

patienter utan samtidig HBV/HCV-infektion. Som väntat i denna patientpopulation inträffade dock

förhöjt ASAT och ALAT oftare än i den allmänna hiv-infekterade populationen.

Exacerbationer av hepatit efter utsättande av behandling:

Hos patienter med samtidig hiv- och HBV-

infektion kan kliniska och laboratoriemässiga tecken på hepatit förekomma efter utsättning av

behandling (se avsnitt 4.4).

Rapportering av misstänkta biverkningar

Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt

att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas

att rapportera varje misstänkt biverkning till

Läkemedelsverket

Box 26

751 03 Uppsala

www.lakemedelsverket.se

4.9

Överdosering

Några patienter som oavsiktligt tagit 600 mg efavirenz två gånger dagligen har rapporterat ökade

centralnervösa symtom. En patient fick ofrivilliga muskelsammandragningar.

Om överdosering inträffar måste patienten övervakas vad gäller tecken på toxicitet (se avsnitt 4.8) och

tillämpa understödjande standardbehandling efter behov.

Tillförsel av aktivt kol kan användas för att underlätta avlägsnande av ej absorberat efavirenz. Det

finns ingen specifik antidot mot en överdos av efavirenz. Eftersom efavirenz är höggradigt

proteinbundet är det osannolikt att dialys i väsentlig grad avlägsnar signifikanta mängd från blodet.

Upp till 30 % av emtricitabindosen och cirka 10 % av tenofovirdosen kan elimineras med hemodialys.

Det är inte känt om emtricitabin eller tenofovir kan elimineras med peritonealdialys.

5.

FARMAKOLOGISKA EGENSKAPER

5.1

Farmakodynamiska egenskaper

Farmakoterapeutisk grupp: Virushämmande medel för systemiskt bruk, virushämmande medel mot

hiv-infektioner, kombinationer, ATC-kod: J05AR06

Verkningsmekanism och farmakodynamisk effekt

Efavirenz är en NNRTI av hiv-1. Efavirenz är en icke-kompetitiv hämmare av hiv-1 omvänt

transkriptas (RT) och hämmar inte signifikant hiv-2 RT eller cellulära DNA-polymeraser (α, β, γ eller

δ). Emtricitabin är en nukleosidanalog av cytidin. Tenofovirdisoproxil omvandlas

in vivo

till tenofovir,

som är en nukleosidmonofosfat-(nukleotid)-analog av adenosinmonofosfat.

Emtricitabin och tenofovir är fosforylerade av cellulära enzymer för att bilda emtricitabintrifosfat

respektive tenofovirdifosfat. Studier

in vitro

har visat att både emtricitabin och tenofovir kan

fosforyleras helt när de kombineras i celler. Emtricitabintrifosfat och tenofovirdifosfat hämmar hiv-1

omvänt transkriptas kompetitivt, vilket resulterar i DNA-kedjeavbrott.

Både emtricitabintrifosfat och tenofovirdifosfat är svaga hämmare av DNA-polymeraserna hos

däggdjur och det förelåg inga tecken på mitokondrietoxicitet

in vitro

eller

in vivo

Hjärtats elektrofysiologi

Effekten av efavirenz på QTc-intervallet utvärderades i en öppen, positiv och placebokontrollerad,

fixerad enskild sekvens, crossover QT-studie över 3 perioder med 3 behandlingar hos 58 friska

frivilliga med ett flertal CYP2B6-varianter representerade. Genomsnittlig C

för efavirenz hos friska

frivilliga med genotyp CYP2B6*6/*6 efter administrering av en 600 mg daglig dos i 14 dagar var 2,25

gånger högre än genomsnittlig C

som observerades hos friska frivilliga med genotyp

CYP2B6*1/*1. Ett positivt samband mellan efavirenzkoncentration och QTc-förlängning

observerades. Baserat på förhållandet mellan koncentration och QTc, var den genomsnittliga QTc-

förlängningen och dess konfidensintervalls (90 %) övre gräns 8,7 ms och 11,3 ms hos friska frivilliga

med genotyp CYP2B6*6/*6 efter administrering av 600 mg daglig dos under 14 dagar (se avsnitt 4.5).

Antiviral aktivitet

in vitro

Efavirenz har visat antiretroviral aktivitet mot de flesta non-clade B isolat (subtyp A, AE, AG, C, D, F,

G, J, och N) men hade minskad antiretroviral aktivitet mot grupp O-virus. Emtricitabin visade

antiretroviral aktivitet mot hiv-1 clade A, B, C, D, E, F och G. Tenofovir visade antiretroviral aktivitet

mot hiv-1 clade A, B, C, D, E, F, G och O. Både emtricitabin och tenofovir visade stamspecifik

aktivitet mot hiv-2 och antiretroviral aktivitet mot HBV.

I kombinationsstudier som utvärderade antiviral aktivitet med kombinationerna av efavirenz och

emtricitabin tillsammans, efavirenz och tenofovir tillsammans, samt emtricitabin och tenofovir

tillsammans

in vitro

observerades synergistiska antiretrovirala effekter.

Resistens

In vitro

kan man selektera mot efavirenzresistens, och detta resulterade i enkel eller multipla

aminosyresubstitutioner vid hiv-1 RT, inklusive L100I, V108I, V179D, och Y181C. K103N var den

oftast observerade RT-substitutionen i virala isolat från patienter som fick en reboundeffekt av

virusmängden under kliniska studier med efavirenz. Substitutioner vid RT-positioner 98, 100, 101,

108, 138, 188, 190 eller 225 observerades också, men med lägre frekvens och ofta endast i

kombination med K103N. Korsresistensprofiler för efavirenz, nevirapin och delavirdin

in vitro

visade

att K103N-substitutionen ger förlust av känslighet för alla tre NNRTI.

Potentialen för korsresistens mellan efavirenz och NRTI är låg på grund av dess olika bindningsställen

samt verkningsmekanismer. Potentialen för korsresistens mellan efavirenz och PI är låg på grund av

de olika enzymer som är inblandade.

Resistens mot emtricitabin eller tenofovir har observerats

in vitro

och hos vissa hiv-1-infekterade

patienter till följd av att en M184V- eller M184I-RT-substitution utvecklats med emtricitabin eller en

K65R-RT-substitution med tenofovir. Emtricitabinresistenta virus med M184V/I-mutationen var

korsresistenta mot lamivudin, men bibehöll känslighet för didanosin, stavudin, tenofovir och

zidovudin. K65R-mutationen kan även selekteras av abakavir eller didanosin och resulterar i

reducerad känslighet för dessa läkemedel samt lamivudin, emtricitabin och tenofovir.

Tenofovirdisoproxil bör undvikas hos patienter med hiv-1 som har stammar med K65R-mutationen.

Både K65R och M184V/I-mutationerna är fullt mottagliga för behandling med efavirenz. Dessutom

har en K70E-substitution i hiv-1 RT selekterats av tenofovir vilket leder till en smärre reduktion av

känsligheten för abakavir, emtricitabin, lamivudin och tenofovir.

Patienter med hiv-1 som har uttryck av tre eller fler tymidinanalog-associerade mutationer (TAMs)

som inkluderade antingen M41L eller L210W omvänd transkriptassubstitution uppvisade nedsatt

mottaglighet för behandling med tenofovirdisoproxil.

Resistens in vivo (patienter som inte behandlats med antiretrovirala medel tidigare):

I en 144 veckor

lång öppen, randomiserad klinisk studie (GS-01-934) med patienter som inte behandlats med

antiretrovirala medel tidigare, där efavirenz, emtricitabin och tenofovirdisoproxil användes som

enskilda komponenter (eller som efavirenz och den fasta kombinationen av emtricitabin och

tenofovirdisoproxil från vecka 96 till vecka 144), har genotypning utförts i plasma med hiv-1-isolat

från alla patienter med bekräftad hiv RNA > 400 kopior/ml vid vecka 144, eller vid tidigt

behandlingsavbrott (se avsnitt gällande Klinisk erfarenhet). Från och med vecka 144:

M184V/I-mutationen utvecklades i 2/19 (10,5 %) isolat analyserade från patienter i gruppen som

fick efavirenz + emtricitabin + tenofovirdisoproxil och i 10/29 (34,5 %) isolat analyserade från

gruppen som fick efavirenz + lamivudin/zidovudin (p-värde < 0,05, Fisher’s Exact Test som

jämförde emtricitabin- + tenofovirdisoproxil-gruppen med lamivudin/zidovudin-gruppen för alla

försökspersoner).

Inga analyserade virus innehöll K65R- eller K70E-mutationen.

Genotypisk resistens mot efavirenz, övervägande K103N-mutationen, utvecklades hos virus från

13/19 (68 %) patienter i gruppen som fick efavirenz + emtricitabin + tenofovirdisoproxil och hos

virus från 21/29 (72 %) patienter i efavirenz + lamivudin/zidovudin-gruppen. En sammanställning

av utvecklingen av resistenta mutationer visas i Tabell 3.

Tabell 3: Resistensutveckling i studie GS-01-934 vid vecka 144

Efavirenz+

emtricitabin+

tenofovirdisoproxil

(N=244)

Efavirenz+

lamivudin/zidovudin

(N=243)

Resistensanalys vid vecka 144

Genotyper vid pågående

behandling

(100 %)

(100 %)

Efavirenzresistens

1

K103N

K101E

G190A/S

Y188C/H

V108I

P225H

(68 %)

(42 %)

(16 %)

(10,5 %)

(5 %)

(5 %)

(72 %)

(62 %)

(10 %)

(14 %)

(7 %)

(3 %)

(7 %)

M184V/I

(10,5 %)

(34,5%)

K65R

K70E

TAMs

2

(7 %)

* p-värde < 0,05, Fisher’s Exact Test vid jämförelse mellan efavirenz + emtricitabin +

tenofovirdisoproxil-gruppen och efavirenz + lamivudin/zidovudin-gruppen hos alla patienter.

Andra efavirenzresistenta mutationer inklusive A98G (n=1), K103E (n=1), V179D (n=1) och M230L

(n=1).

Tymidinanalog-relaterade mutationer inklusive D67N (n=1) och K70R (n=1).

I en öppen förlängningsstudie av GS-01-934, i vilken patienter fick den fasta doskombinationen

efavirenz/emtricitabin/tenofovirdisoproxil på fastande mage, sågs ytterligare tre fall av resistens. Alla

tre patienter fick en fast doskombination av lamivudin/zidovudin och efavirenz i 144 veckor och

övergick därefter till den fasta doskombinationen efavirenz/emtricitabin/tenofovirdisoproxil. Två

patienter med bekräftad virologisk reboundeffekt utvecklade substitutioner associerade med resistens

mot efavirenz (NNRTI), däribland de omvända transkriptassubstitutionerna K103N, V106V/I/M och

Y188Y/C, vid vecka 240 (96 veckor på den fasta doskombinationen

efavirenz/emtricitabin/tenofovirdisoproxil) och vecka 204 (60 veckor på den fasta doskombinationen

efavirenz/emtricitabin/tenofovirdisoproxil). En tredje patient hade befintliga substitutioner associerade

med resistens mot efavirenz (NNRTI) och den omvända transkriptassubsitutionen M184V som är

associerad med resistens mot emtricitabin när förlängningsfasen med den fasta doskombinationen

efavirenz/emtricitabin/tenofovirdisoproxil påbörjades och upplevde ett suboptimalt virologiskt svar,

och utvecklade de NRTI-resistensassocierade subsitutionerna K65K/R, S68N och K70K/E vid vecka

180 (36 veckor på den fasta doskombinationen efavirenz/emtricitabin/tenofovirdisoproxil).

För ytterligare information om resistens

in vivo

mot de enskilda komponenterna, se produktresumén

för dessa läkemedel.

Klinisk effekt och säkerhet

I en 144 veckor lång öppen, randomiserad klinisk studie (GS-01-934), där hiv-1-infekterade patienter

som tidigare varit obehandlade med antiretrovirala läkemedel, antingen fick behandling en gång

dagligen med efavirenz, emtricitabin och tenofovirdisoproxil eller fast doskombination av lamivudin

och zidovudin givet två gånger dagligen och efavirenz en gång dagligen (se produktresumén för den

fasta kombinationen efavirenz/emtricitabin/tenofovirdisoproxil). Patienter som slutförde 144-

veckorsbehandling med endera behandlingsgruppen i studie GS-01-934 fick möjlighet att fortsätta i en

förlängningsstudie med öppen behandling med den fasta doskombinationen

efavirenz/emtricitabin/tenofovirdisoproxil på fastande mage. Data finns från 286 patienter som

övergick till den fasta doskombinationen efavirenz/emtricitabin/tenofovirdisoproxil: 160 hade tidigare

behandlats med efavirenz, emtricitabin och tenofovirdisoproxil och 126 hade tidigare behandlats med

den fasta kombinationen zidovudin/lamuvidin samt efavirenz. Höga frekvenser av virologisk

suppression bibehölls av patienter från båda de initiala behandlingsgrupperna som därefter fick den

fasta doskombinationen efavirenz/emtricitabin/tenofovirdisoproxil i den öppna förlängningsstudien.

Efter 96 veckors behandling med den fasta doskombinationen

efavirenz/emtricitabin/tenofovirdisoproxil förblev plasmakoncentrationerna hiv-1-RNA < 50

kopior/ml hos 82 % av patienterna och < 400 kopior/ml hos 85 % av patienterna (intention to treat

analys (ITT), saknas = terapisvikt).

Studie AI266073 var en 48 veckor lång randomiserad klinisk studie där hiv-infekterade patienter fick

öppen behandling för att jämföra effekten av den fasta doskombinationen

efavirenz/emtricitabin/tenofovirdisoproxil med antiretroviral behandling bestående av minst två

nukleosid eller nukleotid omvända transkriptashämmare (NRTI) tillsammans med en proteashämmare

eller icke-nukleosid omvänd transkriptashämmare; emellertid inte en behandling som innehöll alla

komponenter av den fasta kombinationen (efavirenz, emtricitabin och tenofovirdisoproxil). Den fasta

doskombinationen efavirenz/emtricitabin/tenofovirdisoproxil administrerades på fastande mage (se

avsnitt 4.2). Patienterna hade aldrig haft virologisk svikt vid tidigare antitretroviral behandling, hade

inga kända hiv-1 mutationer som visade resistens mot någon av de tre ingående komponenterna i den

fasta doskombinationen efavirenz/emtricitabin/tenofovirdisoproxil, och hade haft virologisk

suppression i minst tre månader från studiestart. Patienterna övergick antingen till den fasta

doskombinationen efavirenz/emtricitabin/tenofovirdisoproxil (N=203) eller fortsatte med sin

ursprungliga antiretrovirala behandling (N=97). 48-veckors data visade att höga nivåer av virologisk

suppression, jämfört med den ursprungliga behandlingen, bibehölls för de randomiserade patienter

som hade övergått till den fasta doskombinationen efavirenz/emtricitabin/tenofovirdisoproxil (se tabell

Tabell 4: 48 veckors effektdata från studie AI266073 där den fasta doskombinationen

efavirenz/emtricitabin/tenofovirdisoproxil administrerades till antiretroviralt

kombinationsbehandlade patienter med virologisk suppression

Effektmått

Behandlingsgrupp

Fast doskombination av

efavirenz/emtricitabin/

tenofovirdisoproxil

(N=203) n/N (%)

Bibehållen

ursprunglig

behandling

(N=97) n/N (%)

Skillnad mellan en fast

doskombination av

efavirenz/emtricitabin/

tenofovirdisoproxil och

ursprunglig behandling

Patienter med hiv-1 RNA < 50 kopior/ml

PVR (KM)

94,5 %

85,5 %

8,9 % (-7,7 % till 25,6 %)

M=Exkluderad

179/181 (98,9 %)

85/87 (97,7 %)

1,2 % (-2,3 % till 6,7 %)

M=Svikt

179/203 (88,2 %)

85/97 (87,6 %)

0,5 % (-7,0 % till 9,3 %)

Modifierad LOCF

190/203 (93,6 %)

94/97 (96,9 %)

-3,3 % (-8,3 % till 2,7 %)

Patienter med hiv-1 RNA < 200 kopior/ml

PVR (KM)

98,4 %

98,9 %

-0,5 % (-3,2 % till 2,2 %)

M=Exkluderad

181/181 (100 %)

87/87 (100 %)

0 % (-2,4 % till 4,2 %)

M=Svikt

181/203 (89,2 %)

87/97 (89,7 %)

-0,5 % (-7,6 % till 7,9 %)

PVR (KM): Rent virologiskt svar, fastställt med Kaplan Meier (KM) metoden

M: Saknas

Modifierad LOCF: Post hoc-analys där patienter som misslyckades virologiskt eller avbröt

behandlingen på grund av biverkningar behandlades som svikter. För andra avhoppare tillämpades

LOCF-metoden (last observation carried forward / sista noterade studiedata).

När de två strata analyserades separat var svarsfrekvenserna i det stratum med tidigare PI-behandling

numeriskt lägre för patienter som övergick till den fasta doskombinationen

efavirenz/emtricitabin/tenofovirdisoproxil [92,4 % jämfört med 94,0 % för PVR (känslighetsanalys),

den fasta doskombinationen efavirenz/emtricitabin/tenofovirdisoproxil respektive SBR-patienter

(SBR, stayed on their baseline regimen), en skillnad (95 % CI) på -1,6 % (-10,0 %, 6,7 %). I det

tidigare NNRTI-stratum var svarsfrekvenserna 98,9 % jämfört med 97,4 %, den fasta

doskombinationen efavirenz/emtricitabin/tenofovirdisoproxil respektive SBR-patienter, en skillnad

(95 % CI) på 1,4 % (-4,0 %, 6,9 %).]

En liknande trend observerades i en subgruppsanalys av tidigare behandlade patienter med hiv-1-RNA

< 75 kopior/ml vid studiestart från en retrospektiv kohortstudie (data insamlade över 20 månader, se

tabell 5).

Tabell 5: Underhåll av rent virologiskt svar (Kaplan Meier % (standardfel) [95 % CI]) enligt

tidigare antiretroviral behandlingstyp vid vecka 48 för tidigare behandlade patienter med hiv-1-

RNA < 75 kopior/ml vid studiestart som övergick till den fasta doskombinationen

efavirenz/emtricitabin/tenofovirdisoproxil (Kaiser Permanente patientdatabas)

Tidigare fast doskombination av

substanserna

efavirenz/emtricitabin/tenofovirdisoproxil

(N=299)

Tidigare NNRTI-

baserad behandling

(N=104)

Tidigare PI-baserad

behandling

(N=34)

98,9 % (0,6 %)

[96,8 %, 99,7 %]

98,0 % (1,4 %)

[92,3 %, 99,5 %]

93,4 % (4,5 %)

[76,2 %, 98,3 %]

För närvarande saknas data från studier med den fasta doskombinationen

efavirenz/emtricitabin/tenofovirdisoproxil på tidigare obehandlade patienter eller på tungt

förbehandlade patienter. Klinisk erfarenhet av behandling med den fasta doskombinationen

efavirenz/emtricitabin/tenofovirdisoproxil saknas från patienter med virologisk svikt med tidigare

antiretroviral behandling eller från kombinationer med andra antiretrovirala läkemedel.

Patienter med samtidig hiv- och HBV-infektion

Begränsad klinisk erfarenhet av patienter med samtidig hiv- och HBV-infektion tyder på att

emtricitabin eller tenofovirdisoproxil i antiretroviral kombinationsterapi för att behandla hiv-

infektionen även resulterar i en reduktion av HBV-DNA (3 log

-reduktion respektive 4-5 log

reduktion) (se avsnitt 4.4).

Pediatrisk population

Säkerhet och effekt för den fasta doskombinationen efavirenz/emtricitabin/tenofovirdisoproxil för barn

under 18 års ålder har inte fastställts.

5.2

Farmakokinetiska egenskaper

Separata beredningsformer av efavirenz, emtricitabin och tenofovirdisoproxil användes för att

bestämma farmakokinetiken för efavirenz, emtricitabin och tenofovirdisoproxilfumarat hos hiv-

infekterade patienter. Bioekvivalensen mellan en filmdragerad tablett av den fasta doskombinationen

efavirenz/emtricitabin/tenofovirdisoproxil och en 600 mg filmdragerad tablett av efavirenz, plus en

hård kapsel med 200 mg emtricitabin, plus en 245 mg filmdragerad tablett av tenofovirdisoproxil

(motsvarande 300 mg tenofovirdisoproxilfumarat) fastställdes efter administrering av en engångsdos

till fastande friska försökspersoner i studie GS-US-177-0105 (se tabell 6).

Tabell 6: Sammanfattning av farmakokinetikdata från studie GS-US-177-0105

Efavirenz

(n=45)

Emtricitabin

(n=45)

Tenofovirdisoproxil

(n=45)

Para-

metrar

Test

Referens

GMR

(%)

(90%CI)

Test

Referens

GMR

(%)

(90%CI)

Test

Referens

GMR

(%)

(90%CI)

C

max

(ng/ml)

2 264,3

(26,8)

2 308,6

(30,3)

98,79

(92,28,

105,76)

2 130,6

(25,3)

2 384.4

(20,4)

88,84

(84.02,

93,94)

325,1

(34,2)

352,9

(29,6)

91,46

(84,64,

98,83)

AUC

0-sista

(ng∙h/ml)

125 623,6

(25,7)

132 795,7

(27,0)

95,84

(90,73,

101,23)

10 682,6

(18,1)

10 874,4

(14,9)

97,98

(94,90,

101,16)

1 948,8

(32,9)

1 969,0

(32,8)

99,29

(91,02,

108,32)

AUC

in

(ng∙h/ml)

146 074,9

(33,1)

155 518,6

(34,6)

95,87

(89,63,

102,55)

10 854,9

(17,9)

11 054,3

(14,9)

97,96

(94,86,

101,16)

2 314,0

(29,2)

2 319,4

(30,3)

100,45

(93,22,

108,23)

T

1/2

(h)

180,6

(45,3)

182,5

(38,3)

14,5

(53,8)

14,6

(47,8)

18,9

(20,8)

17,8

(22,6)

Test: engångsdos med fast kombinationstablett, intagen vid fastande tillstånd.

Referens: engångsdos av en 600 mg tablett av efavirenz, en 200 mg kapsel av emtricitabin och en 245

mg tablett av tenofovirdisoproxil intagen vid fastande tillstånd.

Värden för test och referens är medelvärden (% koefficient av variationen)

GMR=geometriskt medelvärde (

geometric least-squares mean ratio

), CI=konfidensintervall

Absorption

Hos hiv-infekterade patienter uppnåddes maximala plasmakoncentrationer av efavirenz inom 5 timmar

och steady-statekoncentrationer inom 6 till 7 dagar. Hos 35 patienter som fick efavirenz 600 mg en

gång dagligen var den genomsnittliga maximala steady-state C

12,9 ± 3,7 μM (29 %) [medel ±

standardavvikelse (S.D.) (% variationskoefficient (CV))], steady-state C

5,6 ± 3,2 μM (57 %) och

AUC 184 ± 73 μM·timme (40 %).

Emtricitabin absorberas snabbt och uppnår en maximal plasmakoncentration inom 1-2 timmar efter

administrering. Efter administrering av multipla orala emtricitabindoser till 20 hiv-infekterade

patienter var steady-state C

1,8 ± 0,7 μg/ml (medel ± S.D.) (39 % CV), steady-state C

0,09 ±

0,07 μg/ml (80 %) och AUC 10,0 ± 3,1 μg·timme/ml (31 %) under ett 24-timmars dosintervall.

Maximal plasmakoncentration av tenofovir har observerats inom 1 timme efter intag på fastande

mage, då en enkeldos om 300 mg med tenofovirdisoproxil administrerats oralt till hiv-1-infekterade

patienter. C

och AUC (medel ± S.D.) (% CV) var 296 ± 90 ng/ml (30 %) respektive 2 287 ±

685 ng·timme/ml (30 %). Den orala biotillgängligheten av tenofovir från tenofovirdisoproxil hos

fastande patienter var ungefär 25 %.

Påverkan av föda

Den fasta doskombinationen efavirenz/emtricitabin/tenofovirdisoproxil har inte utvärderats

tillsammans med föda.

Administrering av efavirenzkapslar tillsammans med en måltid med hög fetthalt, jämfört med under

fasta, ökade AUC och C

för efavirenz med 28 % respektive 79 %. Administrering av

tenofovirdisoproxil och emtricitabin tillsammans med en fettrik eller en lätt måltid ökade tenofovirs

medel AUC med 43,6 % respektive 40,5 % och C

med 16 % respektive 13,5 %, jämfört med vid

administrering på fastande mage, utan att påverka koncentrationen av emtricitabin.

Den fasta doskombinationen efavirenz/emtricitabin/tenofovirdisoproxil rekommenderas att tas på

fastande mage eftersom föda kan öka koncentrationen av efavirenz och leda till en ökad

biverkningsfrekvens (se avsnitt 4.4 och 4.8). Det förutses att koncentrationen av tenofovir (AUC) blir

cirka 30 % lägre efter administrering med den fasta doskombinationen

efavirenz/emtricitabin/tenofovirdisoproxil på fastande mage, jämfört med när tenofovirdisoproxil

administreras individuellt tillsammans med mat (se avsnitt 5.1).

Distribution

Efavirenz är höggradigt bundet (> 99 %) till humana plasmaproteiner, företrädesvis albumin.

Bindningen av emtricitabin till humana plasmaproteiner

in vitro

var < 4 % och oberoende av

koncentrationen i ett område mellan 0,02 och 200 μg/ml. Efter intravenös administrering beräknades

distributionsvolymen för emtricitabin till cirka 1,4 l/kg. Efter oral administrering distribueras

emtricitabin i stor utsträckning till hela kroppen. Förhållandet av koncentrationen i plasma till

koncentrationen i blod var cirka 1,0 och sädesvätska till plasma cirka 4,0.

Tenofovirs proteinbindning

in vitro

var < 0,7 % och 7,2 % till plasma- respektive serumprotein vid en

koncentration av tenofovir mellan 0,01 och 25 μg/ml. Efter intravenös administrering beräknades

distributionsvolymen för tenofovir till cirka 800 ml/kg. Efter oral administrering distribueras tenofovir

i stor utsträckning till hela kroppen.

Metabolism

Studier på människa och

in vitro

med humana levermikrosomer har visat att efavirenz huvudsakligen

metaboliseras av CYP-systemet till hydroxylerade metaboliter med efterföljande glukuronidering av

dessa hydroxylerade metaboliter. Dessa metaboliter är i huvudsak inaktiva mot hiv-1.

In vitro

studierna tyder på att CYP3A4 och CYP2B6 är de isozymer som huvudsakligen står för metabolism

av efavirenz, och att efavirenz hämmar CYP-isozymerna 2C9, 2C19 och 3A4. I

in vitro

studier

hämmade inte efavirenz CYP2E1, och hämmade CYP2D6 och CYP1A2 endast vid koncentrationer

väl över dem som erhölls kliniskt.

Efavirenz plasmakoncentration kan öka hos patienter med homozygot G516T, den genetiska varianten

av isozym CYP2B6. Den kliniska innebörden av ett sådant samband är okänd. Möjligheten för en

ökad frekvens samt allvarlighetsgrad av efavirenzrelaterade biverkningar kan dock inte uteslutas.

Efavirenz har visats inducera CYP3A4 och CYP2B6, resulterande i induktion av dess egen

metabolism, vilket kan vara kliniskt relevant hos vissa patienter. Hos icke-infekterade frivilliga

resulterade multipla doser på 200 - 400 mg dagligen i 10 dagar i en lägre ackumulation än den

förväntade (22 – 42 % lägre) och en kortare terminal halveringstid på 40 - 55 timmar (halveringstid

med engångsdos var 52 - 76 timmar). Efavirenz har också visat sig inducera UGT1A1. Exponeringar

av raltegravir (ett UGT1A1-substrat) minskade i närvaro av efavirenz (se avsnitt 4.5, tabell 1). Även

om data

in vitro

tyder på att efavirenz hämmar CYP2C9 och CYP2C19, har det förekommit

motsägelsefulla rapporter om både ökad och minskad exponering för substrat för dessa enzymer vid

samtidig administrering med efavirenz

in vivo

. Nettoeffekten av denna samtidiga administrering är

inte fastställd.

Emtricitabins metabolism är begränsad. Metabolismen av emtricitabin inkluderar oxidation av

tioldelen för att bilda 3’-sulfoxiddiastereomerer (cirka 9 % av dosen) och konjugation med

glukuronsyra för att bilda 2’-O-glukuronid (cirka 4 % av dosen).

In vitro

-studier har visat att varken

tenofovirdisoproxil eller tenofovir är substrat för CYP-enzymerna. Varken emtricitabin eller tenofovir

hämmade läkemedelsmetabolismen

in vitro,

som förmedlats av någon av de viktigaste humana CYP-

isoformer vilka är involverade i läkemedelsbiotransformationer. Emtricitabin hämmade inte heller

uridin-5’-difosfoglukuronyltransferas, det enzym som är ansvarigt för glukuronidering.

Eliminering

Efavirenz har en relativt lång terminal halveringstid på minst 52 timmar efter engångsdos (se även

data från bioekvivalensstudien beskriven ovan) och 40 - 55 timmar efter multipla doser. Cirka 14 –

34 % av en radiomärkt dos av efavirenz återfanns i urinen och mindre än 1 % av dosen utsöndrades i

urinen som oförändrat efavirenz.

Efter oral administrering är halveringstiden för eliminering av emtricitabin cirka 10 timmar.

Emtricitabin utsöndras huvudsakligen via njurarna och den givna dosen återfinns fullständigt i urin

(cirka 86 %) och faeces (cirka 14 %). 13 % av emtricitabindosen återfanns i urinen som tre

metaboliter. Systemiskt clearance av emtricitabin var i genomsnitt 307 ml/min.

Efter oral administrering är halveringstiden för eliminering av tenofovir cirka 12-18 timmar. Tenofovir

utsöndras huvudsakligen via njurarna både via filtration och ett aktivt tubulärt transportsystem med

cirka 70 - 80 % av dosen utsöndrad oförändrad i urinen efter intravenös administrering. Skenbart

clearance var i genomsnitt cirka 307 ml/min. Njurclearance har uppskattats till cirka 210 ml/min,

vilket är högre än den glomerulära filtrationshastigheten. Detta indikerar att aktiv tubulär sekretion är

en viktig del i elimineringen av tenofovir.

Farmakokinetik för särskilda populationer

Ålder

Farmakokinetiska studier med efavirenz, emtricitabin och tenofovir har inte gjorts på äldre patienter

(över 65 år).

Kön

Farmakokinetiken för emtricitabin och tenofovir hos patienter tycks vara likartad mellan män och

kvinnor. Begränsade data tyder på att kvinnor kan exponeras i högre grad för efavirenz men toleransen

verkar inte vara lägre för efavirenz.

Etnicitet

Begränsade data tyder på att patienter från Asien och Stillahavsområdet kan exponeras i högre grad för

efavirenz men toleransen verkar inte vara lägre för efavirenz.

Pediatrisk population

Farmakokinetiska studier med den fasta doskombinationen efavirenz/emtricitabin/tenofovirdisoproxil,

har inte gjorts på spädbarn eller barn under 18 års ålder (se avsnitt 4.2).

Nedsatt njurfunktion

Farmakokinetiken av efavirenz, emtricitabin och tenofovirdisoproxil efter samtidig administrering av

de enskilda komponenterna eller som den fasta doskombinationen

efavirenz/emtricitabin/tenofovirdisoproxil har inte studerats hos hiv-infekterade patienter med nedsatt

njurfunktion.

Farmakokinetiska parametrar bestämdes efter administrering av engångsdoser av de enskilda

komponenterna emtricitabin 200 mg eller tenofovirdisoproxil 245 mg, till icke-hiv-infekterade

patienter med olika grader av nedsatt njurfunktion. Graden av nedsatt njurfunktion definierades enligt

kreatininclearance (CrCl) vid utgångsvärdet (normal njurfunktion när CrCl > 80 ml/min; lätt nedsatt

njurfunktion med CrCl = 50-79 ml/min; måttligt nedsatt njurfunktion med CrCl = 30-49 ml/min och

svårt nedsatt njurfunktion med CrCl = 10-29 ml/min).

Jämfört med försökspersoner med normal njurfunktion ökade den genomsnittliga exponeringen för

emtricitabin (% CV) från 12 μgtimme/ml (25 %) till 20 μgtimme/ml (6 %), 25 μgtimme/ml (23 %)

respektive 34 μgtimme/ml (6 %) hos patienter med lätt, måttligt respektive svårt nedsatt njurfunktion.

Jämfört med patienter med normal njurfunktion ökade den genomsnittliga exponeringen för tenofovir

(% CV) från 2 185 ngtimme/ml (12 %) till 3 064 ngtimme/ml (30 %), 6 009 ngtimme/ml (42 %)

respektive 15 985 ngtimme/ml (45 %) hos patienter med lätt, måttligt respektive svårt nedsatt

njurfunktion.

Hos patienter med terminal njurinsufficiens (

End Stage Renal Disease

, ESRD) i behov av hemodialys

ökade läkemedelsexponeringarna mellan dialysbehandlingarna avsevärt under 72 timmar till 53

μgtimme/ml (19 %) för emtricitabin och under 48 timmar till 42 857 ngtimme/ml (29 %) för

tenofovir.

Farmakokinetiken av efavirenz har inte studerats hos patienter med nedsatt njurfunktion. Mindre än 1

% av efavirenzdosen utsöndras dock oförändrad i urinen. Därmed borde exponering av efavirenz

påverka minimalt vid nedsatt njurfunktion.

Den fasta doskombinationen efavirenz/emtricitabin/tenofovirdisoproxil rekommenderas inte till

patienter med måttligt till svårt nedsatt njurfunktion (kreatininclearance < 50 ml/min). Patienter med

måttligt eller svårt nedsatt njurfunktion kräver ändring av dosintervallet för emtricitabin och

tenofovirdisoproxil, vilket inte kan göras med kombinationstabletten (se avsnitt 4.2 och 4.4).

Nedsatt leverfunktion

Farmakokinetiken av den fasta doskombinationen efavirenz/emtricitabin/tenofovirdisoproxil har inte

studerats hos hiv-infekterade patienter med nedsatt leverfunktion. Den fasta kombinationen

efavirenz/emtricitabin/tenofovirdisoproxil bör ges med försiktighet till patienter med lätt nedsatt

leverfunktion (se avsnitt 4.3 och 4.4).

Den fasta doskombinationen efavirenz/emtricitabin/tenofovirdisoproxil får inte användas av patienter

med svårt nedsatt leverfunktion (se avsnitt 4.3) och rekommenderas inte till patienter med måttligt

nedsatt leverfunktion. I en enkeldosstudie med efavirenz fördubblades halveringstiden hos den enda

patienten med svårt nedsatt leverfunktion (Child- Pugh-Turcotte klass C), vilket tyder på möjligheten

av en mycket högre ackumuleringsgrad. En flerdosstudie med efavirenz visade ingen signifikant effekt

på farmakokinetiken för efavirenz hos patienter med lätt nedsatt leverfunktion (Child-Pugh-Turcotte

klass A) jämfört med kontroller. Data var otillräckliga för att fastställa huruvida måttligt eller svårt

nedsatt leverfunktion (Child-Pugh- Turcotte klass B eller C) påverkar farmakokinetiken för efavirenz.

Farmakokinetiken av emtricitabin har inte studerats hos icke-HBV-infekterade patienter med olika

grader av leverinsufficiens. I allmänhet liknade farmakokinetiken av emtricitabin hos HBV-

infekterade patienter den hos friska och hos hiv-infekterade patienter.

En engångsdos av 245 mg tenofovirdisoproxil administrerades till icke-hiv-infekterade patienter med

olika grader av nedsatt leverfunktion, definierad enligt Child-Pugh-Turcotte-skalan (CPT).

Farmakonkinetiken av tenofovir ändrades inte väsentligt hos patienter med nedsatt leverfunktion,

vilket tyder på att ingen dosjustering krävs hos dessa patienter.

5.3

Prekliniska säkerhetsuppgifter

Efavirenz

: Gängse studier avseende efavirenz säkerhetsfarmakologi visade inte några särskilda risker

för människa. I studier avseende allmäntoxicitet observerades biliär hyperplasi hos cynomolgusapor

som gavs efavirenz i ≥ 1 år vid en dos som resulterade i genomsnittliga AUC-värden cirka 2-faldigt

högre än hos människor som givits den rekommenderade dosen. Den biliära hyperplasin gick tillbaka

när medicineringen upphörde. Biliär fibros har observerats hos råttor. Kortvariga krampanfall

observerades hos några apor som fick efavirenz i ≥ 1 år, vid doser som gav AUC-värden i plasma 4-

13-faldigt högre än de hos människa som givits den rekommenderade dosen.

Efavirenz var inte mutagent eller klastogent i konventionella gentoxicitetsanalyser.

Karcinogenicitetsstudier visade en ökad incidens av lever- och lungtumörer hos honmöss men inte hos

hanmöss. Mekanismen bakom tumörbildning och den potentiella relevansen för människa är okända.

Karcinogenicitetsstudier hos hanmöss, han- och honråttor var negativa.

Reproduktionstoxicitetsstudier visade en ökad fetal resorption hos råttor. Inga missbildningar

observerades hos foster från efavirenz-behandlade råttor och kaniner. Emellertid observerades

missbildningar hos 3 av 20 foster/nyfödda från efavirenz-behandlade cynomolgusapor som gavs doser

som resulterade i plasmakoncentrationer av efavirenz jämförbara med dem som erhållits hos

människa. Anencefali och unilateral anoftalmi med sekundär förstoring av tungan observerades hos ett

foster, mikrooftalmi hos ett annat foster och kluven gom hos ett tredje foster.

Emtricitabin

: Gängse studier avseende emtricitabins säkerhetsfarmakologi, allmäntoxicitet,

gentoxicitet, karcinogenicitet, reproduktionseffekter och effekter på utveckling visade inte några

särskilda risker för människa.

Tenofovirdisoproxil

: Gängse studier avseende tenofovirdisoproxils säkerhetsfarmakologi visade inte

några särskilda risker för människa. Effekter sågs i studier avseende allmäntoxicitet hos råttor, hundar

och apor vid exponeringar större än eller lika stora som klinisk exponering, inkluderar toxisk påverkan

på njurar och skelett och en sänkning av fosfathalten i serum. Dessa effekter bedöms därför ha möjlig

klinisk relevans. Toxisk påverkan på skelettet diagnostiserades som osteomalaci (apor) och minskad

mineraltäthet i skelettet (bone mineral density, BMD) (råttor och hundar). Toxisk påverkan på

skelettet hos unga vuxna råttor och hundar uppträdde vid exponeringar ≥ 5 gånger exponeringen hos

pediatriska eller vuxna patienter; toxisk påverkan på skelettet uppträdde hos juvenila infekterade apor

vid mycket höga exponeringar efter subkutan administrering (≥ 40-gånger exponeringen hos

patienter). Fynden i studier på råtta och apa visade att det fanns en substansrelaterad minskning i

tarmabsorption av fosfat med potentiell sekundär reduktion av BMD.

Gentoxicitetsstudier visade positiva resultat i mus-lymfomanalysen

in vitro

, tvetydiga resultat i en av

de stammar som användes i Ames test och svagt positiva resultat i en UDS-test (unscheduled DNA

synthesis test) på primära hepatocyter från råtta. Det var emellertid negativt i ett mikrokärntest på

musbenmärg

in vivo

Orala karcinogenicitetsstudier på råtta och mus visade endast en låg förekomst av duodenala tumörer

vid en extremt hög dos i mus. Dessa tumörer torde inte vara relevanta för människa.

Reproduktionstoxicitetsstudier på råttor och kaniner visade inga effekter på parnings-, fertilitets-,

dräktighets- eller fosterparametrar. Tenofovirdisoproxil reducerade emellertid viabilitet och vikt hos

avkomma i peri-postnatala toxicitetsstudier vid maternellt toxiska doser.

Kombinationen av emtricitabin och tenofovirdisoproxil:

Studier med en kombination av dessa två

komponenter visade ingen exacerbation av toxikologiska effekter, i gentoxicitets- eller

allmäntoxicitetsstudier på minst en månad, jämfört med studier med de enskilda komponenterna.

6.

FARMACEUTISKA UPPGIFTER

6.1

Förteckning över hjälpämnen

Tablettkärna:

Mikrokristallin cellulosa

Kroskarmellosnatrium

Hydroxipropylcellulosa

Natriumlaurilsulfat

Magnesiumstearat

Pregelatiniserad stärkelse

Filmdragering:

Polyvinylalkohol delvis hydrolyserad

Titandioxid (E171)

Makrogol

Talk (E553b)

Röd järnoxid (E172)

Svart järnoxid (E172)

6.2

Inkompatibiliteter

Ej relevant.

6.3

Hållbarhet

2 år

6.4

Särskilda förvaringsanvisningar

Förvaras vid högst 30

Förvaras i originalförpackningen. Fuktkänsligt. Tillslut burken väl.

6.5

Förpackningstyp och innehåll

Burk av högdensitetspolyeten (HDPE) med barnskyddande förslutning av polypropen innehållande 30

eller 90 filmdragerade tabletter, och torkmedel (kiselgel).

Följande förpackningsstorlekar finns tillgängliga: Ytterkartonger som innehåller 1 burk med 30

filmdragerade tabletter eller 90 (3 burkar med 30 eller 1 burk med 90) filmdragerade tabletter.

Eventuellt kommer inte alla förpackningsstorlekar att marknadsföras.

6.6

Särskilda anvisningar för destruktion

Ej använt läkemedel och avfall ska kasseras enligt gällande anvisningar.

7.

INNEHAVARE AV GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING

Glenmark Arzneimittel GmbH

Industriestr. 31

824194 Gröbenzell

Tyskland

8.

NUMMER PÅ GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING

57733

9.

DATUM FÖR FÖRSTA GODKÄNNANDE/FÖRNYAT GODKÄNNANDE

Datum för det första godkännandet: 2019-05-03

10.

DATUM FÖR ÖVERSYN AV PRODUKTRESUMÉN

2021-06-28

Lignende produkter

Søk varsler relatert til dette produktet

Vis dokumenthistorikk

Del denne informasjonen